GILLESCOUTEN. Från enklaste grässtrå till prunkande Nobelfest Läs om Gunnar Kaj på sid 4

Transkript

1 GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 62 Nr 2 maj 2012 Från enklaste grässtrå till prunkande Nobelfest Läs om Gunnar Kaj på sid 4

2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com PlusGiro Landsgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, Vännäsby, , laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster, , gjermund.austvik@gaengin.se Leif Granéli Landsgilleskattmästare Timotejvägen 6, Kristianstad, , leif.graneli@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. c/o Eklöf, Västra Bangatan 59 E, Märsta carl-magnus.klarcke@comhem.se Kristina Sundberg Laknäs, Ängesvägen 6, Tällberg tina47@hotmail.se Märta Täljebäck Widengrensv 15, Vingåker 0151/131 07, mteljeback@yahoo.com GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 3 15 sept 2012, manusstopp 15 aug Nr 4 15 nov 2012, manusstopp 15 okt Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, Borlänge, , , torsten.ha@telia.com Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: MultiArt Silk 130 g Landsgillemästaren har ordet Ställ upp på 3x3 Det är vår i luften även om begreppet aprilväder kan användas titt som tätt! Det som just nu gläder i trädgården är alla scillor och påskliljor, som trotsar kalla nätter och lyser med sina färgstarka blommor. Magnolian vet inte om den ska våga slå ut eller inte. Intet är som väntans tider, det är lätt att påminnas om inledningen till Karlfeldts dikt nu. Visst går vi och väntar och längtar till mera värme och grönskande natur. Kvällarna blir ljusare och ljusare, detta med vinter- och sommartid rör till det lite extra. Tänk att det finns så många klockor att ställa om! Varför håller vi på med detta? Jag minns en flygresa hem från London som gick på nolltid, tidsskillnaden och sommartiden gav det resultatet, i alla fall i tidtabellen! Har ni varit ute till era favoritställen och följt vårens ankomst? För några år sedan fick jag en 10-års dagbok. Det blir mer och mer intressant att se hur det blev vår under en följd av år. Visst kom det snö långt in i april förut också! Eftersom jag vill se trädgården grönska har min hjärna nogsamt strukit alla bakslag i form av kalla nätter och snöblask sent i april eller i maj. Men just att följa hur naturen har kraft att år efter år att låta växterna komma tillbaka är fascinerande. Vad är det som gör att maskrosen är vinnare för det mesta? I en artikel läste jag om hur viktiga vi äldre är för små barn! Rubriken var 3x3. Det visar sig att våra barn och ungdomar inte kan namnen på våra vanligaste blommor, fåglar, träd, fjärilar osv! Nu uppmanas vi att gå promenader med barnen och lära ut namnen. Vi kan dem ju, det fanns med som ett av scoutproven. Kanske är det bäst att repetera först, som en trevlig aktivitet i gillet. Flera gillen har gökottor och skogsvandringar. Sondera terrängen och gå tillbaka med en scoutgrupp! Intressera dem för olika namn, tag hjälp av beskrivningen av landskapsblommorna vi har i vår tidning. Ibland kan man undra varför en blomma har fått ett visst namn, ibland upptäcker man att den heter olika i skilda delar av vårt land. Ofta kan man hitta svaret i en flora eller på nätet. Några av oss fick pressa växter som en skoluppgift och då kom det latinska namnet med också. Men det är överkurs! Det finns underbara böcker med fåglar, med ljud! Det finns små fickböcker att ha med. Men det går också att sitta ner och bläddra i dem hemma och berätta för våra unga. 3x3 kan kanske bli 5x5 när vi kommer igång! Skön vår och härlig sommar! Gunilla Engvall Landsgillemästare Fonder Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond och Fredsljusfonden sätts in på SGSSs PlusGiro Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se vänsterspalten överst. Gillearrangemang 13 juni 2012 Nordisk-baltiska kommittén i Litauen juni 2012 Nordisk-baltiskt möte i Litauen augusti 2012 Gillevandring i Åkulla Bokskogar augusti 2012 LGR i Åkulla september 2012 Western Europe, Cork, Irland 31 oktober 5 november 2012 Southern Europe, Cádiz, Spanien maj 2013 LGT i Luleå Adress till Frimärksbanken Björnar Johnsen Kyrkbåtsgatan 7, Västerås tel b.johnsen43@gmail.com Så här gör vi! Aktivitetsbank Tänk till och skapa gillets program. Om idéerna tryter titta i banken! Tänk på att vissa aktiviteter kan ge möjlighet att få låna lokal. Observera också att vi är medlemmar i Sensus. Undersök möjlighet till stöd från dem lokalt! Röra på sig Kortare vandring i närområdet, exempelvis efter en å. Fika efter avslutad promenad Vara promenadkompis till någon/några Stadsvandring Vardagskvällshajk Hantverk/handarbete Studiebesök i handarbetsaffär Tillverka barnkläder till biståndsorganisation Materialvård i scoutstuga/kårlokal Pyssel till jul/påsk Good turn Fadderbarn Sälja majblommor Besöka äldreomsorgen med kaffe och gärna sång Kontakt med scouterna Kårlokalstädare Kontrollant på tävlingar Ordna loppmarknad Be en scoutledare komma och beskriva nya scoutprogrammet Be en scoutledare komma och beskriva det nya gemensamma Scouterna Scouthistorieberättare för scouterna Knoputbildare Lägerbålsutbildare Ledarvård Funktionär på scoutläger Materialförvaltare Högtider Gärna tillsammans med scouterna! Avsluta festligt! Thinking Day-firande med internationellt tema den 22 februari S:t Georgsfirande den 23 april Internationella gillescoutdagen den 25 november Invigning av nya medlemmar Födelsekalas för gillet/ gillets medlemmar Julgröt Kyrkobesök, med samling efteråt Sprida och använda fredsljuset vid samlingar Nostalgiafton med gamla kläder, berätta minnen Lära sig mera Svampkurs med ledare Studiebesök Studera exempelvis en plats och sedan besöka den, över en dag eller flera Fågelskådning med ledare Musik/ litteratur/konst Musiklyssning. En är värd, står för musik och fika. Ansvaret roterar i gruppen. Bokcirkel Sångkör Sångstund med gamla scoutsånger Gilledans Mat Sopplunch Korvgrillning Pinnbrödsgrillning Gemensam matlagning och ätning, olika tema också internationellt Glädje och inspiration! I LGR har vi delat på fadderskapet när det gäller våra gillen. Att vara fadder är att bry sig. Har som fadder gjort besök hos två av mina tre, tilldelade gillen, Möckelns Bodar i Karlskoga och Malmen i Nora. Båda gillena är, med våra mått mätt, små men med fina aktiviteter. I båda gillena finns det en verklig scoutanda. Hade vid tidigare kontakter hört av dem båda att medlemmarna är så "gamla". Jag möttes inte av några gamla bara av en skara glada positiva "äldre" gillescouter. Jag smittades av dem alla genom att bara vara där och diskutera runt verksamheten. Tidningen är uppskattad, att det kostar en slant att vara medlem, inte så konstigt när man får veta vart pengarna går. Att driva en rörelse kostar pengar det förstår alla. När det gäller rekrytering så diskuteras alltid att det är svårt att få med de unga. Nu är vi där igen. En som går i pension är varken gammal eller äldre. Det är väl ingen som arbetar den ena dagen och går i pension den andra som plötsligt är en svag gammal människa. Det finns säkert många pensionärer, scouter eller likasinnade, som skulle må bra av att få dela glädjen med ett scoutgille. Det är kanske dags att inventera lite i omgivningen. Måste erkänna att jag vid båda tillfällena åkte hem med ny inspiration och en glädje över att få vara en del av gillerörelsen både nationellt och internationellt. En som inte är gammal. Märta Teljebäck Medlem i Birger Jarl Gille i Stockholm Skum Nils bästa Tryck: Printlab, Falun, 2012 ISSN Stugfogde Laga och äta lokala specialiteter Söka sponsorer till scoutkåren LGRs Thinktank 2 3 Nils Nilssons ruta från 1950-talet

3 Gillena berättar Från enklaste grässtrå till prunkande Nobelfest Nobelfesternas lyckosamme blomsterdekoratör Gunnar Kaj höll ett uppskattat föredrag i Buskåker på måndagskvällen. Det var Tuna Scoutgille som lyckats locka den förre Stora Tuna-scouten till sitt möte med ett 50-tal deltagare. Gunnar Kaj inledde med att förklara sin kärlek till botaniken, till växandet, till skogen och det vilda. Och han betonade den förmån vi har här med växlande årstider och klimat. Han illustrerade sitt föredrag med en rad utsökta färgfotografier. Blomsterar- rangemang sker inte bara i den vidunderliga skala som Nobelfesten representerar, utan även med fördel i det lilla, som han visade flera fina prov på, såsom det lilla grässtrået som fick brudbuketten att vibrera. Av stora arrangemang berättade han om blomsterdekorationer i Drottningholms, Sofiero och Ulriksdals slott, scendekorationer under Designåret, dukningar vid EU-toppmöten i Bryssel, skördefest på Huseby slott, blomarrangemang för svenska paviljongen på Världsutställningen i Shanghai, och vid Till vänster syns Gunnar Kaj vid en kurs han höll på Rosendals trädgårdar. Fotograf: Aia Jüdes. Gunnar Kajs egen blomsterbild från en Drottningholmsutställning finns på förstasidan. Linnéjubileet på Svenska institutet i Paris, Sveriges enda kulturhus i utlandet. Han har nu haft ansvaret vid hela tolv års Nobelfester. Där har han hjälp av 30 personer på plats under tre dagar, ett arbete som föregåtts av hans planering i detalj med skilda teman för varje år. Uppemot blommor kommer från San Remo. Just nu skriver Gunnar Kaj på en bok Låt det blomma, som kommer i september. Sven Janson Tuna Scoutgille i Borlänge Flickan med guld i strupen S :t Georgs scoutgille Möckelns bodar i Karlskoga har haft möte i Geologen. Kvällens gäst var Ellen Harsens, som berättade och visade bilder i ett album från sitt händelserika liv. Ellen växte upp som yngst av 13 barn i en familj som sjöng och spelade, ofta tillsammans. Hon upptäcktes av körledare som Flickan med guld i strupen och hon har sedan sjungit i många körer. Ellen har varit med i flera operor, bl a Glada änkan, hon har även dansat balett och spelat med Max Hansen i Vita hästen på Oscarsteatern. Den första kvinnan som tog segelflygarcertifikat i Sverige var Ellen. Hon har även arbetat som hattmodist. Ellen är nu 93 år och hon avslutade med att läsa en mycket vacker dikt, som hon skrev i 15-årsåldern. Gudrun Asp tackade för den intressanta berättelsen och överlämnade en bukett röda rosor. Kerstin Ryrfeldt Scoutgillet Möckelns bodar Gillescouterna i Skaraborg har haft årsmöte i scoutstugan Fredriksdal i Lidköping. Gillerådet omvaldes och Anneli Glimne blev vice gillemästare efter Agneta Kvarnemo som avgår. Rådet är nu som följer: Gillemästare Sonja Magnusson, vice gillemästare Anneli Glimne, gilleskrivare Eivor Kjellman och skattmästare Ingemar Nyberg. Skogstjerne (Trientalis europaea) Skogstjerne finnes og er vanlig så å si overalt i Sverige, med unntak av lengst i sør. Den finnes langt over skoggrensen i fjellet. Det kan derfor virke litt rart at en så alminnelig forekommende plante har blitt valgt til Värmlands landskapsblomst. Men det er nok noe logikk i valget, for skogstjerne er mest vanlig i barskogene. Og er det noe Värmland har, så er det barskog. Skogstjerne krever lite av voksestedet. Den trives både i tett skog og på åpne arealer, men den skyr dyrket mark og åpne beiter. Når det gjelder jordsmonn er den ikke kresen, men liker ikke våt jord og de sure furuskogene med mye råhumus. Men den kan gjerne finnes på tørre tuer i myrene og i furuskoger på mineraljord. Blomsten er vanligvis hvit, men blir planten utsatt for sterkt lys, blir den rødlig. Særlig på hogstfelt kan planten bli rar: Rødlig på farge både på krone og blader og kjempestore planter på grunn av all nitrogennæringen som blir frigitt. Dette skjer fordi mange års barnåler nå begynner å brytes ned fordi sollyset nå kommer til i skogbunnen og sopp og mikroorganismer begynner sitt arbeid i naturens evige kretsløp. Skogstjerne har vanligvis en langstilket blomst pr. plante, men finner du to stilker, er det ingen sensasjon. Blir det flere, har sannsynligvis naturen gått i spinn av en eller annen grunn. Etter blomstring utvikles frøkapselen. Den inneholder rikelig med frø, men planten har likevel en backup -løsning: Vegetativ formering. Derfor kan store skogstjernebestander i prinsippet bestå av ett individ. Det er flere plantearter som har det på denne måten, og vi kommer tilbake til i hvert fall en til i en senere artikkel. Nya Lidköpings Tidning har skrivit om gillescouterna i Skaraborg, se spalten Det er lite å si om skogstjerne som nytteplante. Faktum er at den ikke har vært till höger. Här ett par bilder från Hornborgasjön, dit scoutgillet företog en Av verksamhetsrapporten framgick exkursion. Foto Hornborgasjön: Anneli Glimne. att man bland annat besökt Löfwings brukt i det hele tatt. Og det er egentlig ateljé och konstkafé i Broddetorp samt sjelden at en plante kommer i denne kategorien. fornbyn i Skara där Inger Widhja berättade Mest kjent er den for tallfor- om byggnadernas historia. Efter holdet i blomsten. Antall kronblader er Men du kan i hvert fall gå ut i barskogen årsmötet följde kaffe och musikunderhållning vanligvis syv, selv om det kan variere i juni og resten av sommeren med bland annat allsång. mellom 5(6) og 9. Og ser vi på plante- og se etter skogstjerne. Den er liten Avslutning skedde som sig bör med rikets blomster under ett, er det sjelden (opp til 15 cm) og temmelig uanselig, Scoutsången och en trevlig eftermiddag med syv kronblader! Da jeg gikk på men det forhindret ikke Carl von Linné med scoutvänner var över. folkeskolen, fikk jeg det for meg å telle å ha skogstjerne og linnea som sine to kronblader på planter, og skogstjernen favorittplanter. Den kan kanskje bli din Saxat ur Nya Lidköpings Tidning var en av dem jeg talte og talte og talte. også? Og snittet var syv! Olav B 4 5

4 Kjesäter vad var det som hände? Kjesäters folkhögskola var ett resultat av Bengt Junkers och Märta Norrmans energiska ledarskap efter bildandet av Svenska Scoutförbundet och med bl a Raoul Neveling och Eilertz Fryland som kunniga, drivande krafter på scoutkansliet. Egil Boräng, som var rektor på Kjesäters folkhögskola , har i en artikel i tidskriften Folkhögskoleveteranen nr 1 i år i korthet gett sin version av vad som sedermera hänt. Gillescouten har tacksamt fått tillstånd att i sammandrag citera hans artikel. Kjesäters folkhögskola startade sin verksamhet 1964 med en storslagen invigning med kungen och Olof Palme som gäster. Den 19 juni 2011 beslutade Svenska Scoutförbundet (SSF) vid en extra förbundsstämma med röstsiffrorna 57 mot 34, att inte garantera verksamheten i Kjesäterstiftelsen. Detta beslut innebar att Kjesäters folkhögskola lades ner. Den skola som scoutrörelsen satsade enormt mycket på blev inte 50 år. I skrivande stund ligger hela anläggningen, som med möda har byggts upp av tusentals scouter, tom och svart. En mäklare har fått i uppdrag att sälja husen på den öppna marknaden. Hur kunde det bli så här? Förhållandet mellan huvudmannaorganisation och rörelsefolkhögskola är ett återkommande diskussionsämne i folkhögskolesammanhang. Just detta har varit en viktig komponent i det som skett med Kjesäter antog Kjesäterstiftelsens styrelse ett idéprogram som beskrev Kjesäters roll i SSF så här: Det faktum att Kjesäter hämtar sin inspiration från både den svenska folkbildningen och scoutrörelsens idéinnehåll påverkar skolans förhållande till sin huvudman. Skolans roll är inte begränsad till att vara producent av utbildning inom SSF, utan Kjesäter är också aktivt agerande genom att tillföra idéer och impulser. Uttrycket kritisk solidaritet speglar på ett bra sätt en dynamisk folkhögskolas roll i förhållande till sin huvudman. man förde in ett folkbildningstänkande i förbundets utbildningar. Några i kollegiet skrev också böcker som användes i scoutledarutbildningarna. Under 2000-talet genomfördes omfattande utredningar om Kjesäters roll i SSF. Folkbildningsperspektivet spelar en alltmer underordnad roll liksom värdet av att scoutrörelsen bedriver folkbildning. I stället är det nyttoaspekten för SSF som blir det viktiga. Så här står det i ett dokument som behandlades vid ett styrelsemöte våren 2007: För att kunna utvecklas till ett strategiskt verktyg måste scoutförbundet ta makten över Kjesäter. Detta gör man genom att aktivt välja personer med central och aktuell koppling till scoutförbundets ledning. Resultatet av utredningarna blev att man 2008 beslutade att bilda något som fick namnet Scouternas Ledarskapsakademi. För att markera att scouterna nu tagit makten ändrades också styrelsens sammansättning. Företrädarna för Vingåkers kommun, Strängnäs stift och Västra Vingåkers församling fick lämna Kjesäterstiftelsens styrelse, som nu enbart kom att bestå av tjänstemän och förtroendevalda inom SSF och Svenska Scoutrådet. Kjesäters förankring i bygden och regionen liksom sakkunskap och positivt engagemang för skolan reducerades drastiskt. Ingen ekonomisk kontroll Den nya styrelsen saknade de mest elementära kunskaper om hur man driver en folkhögskola och hur man har kontroll på ekonomin. Efter en tid flyttades ekonomifunktionen till scoutkansliet i Stockholm. Den som har någon kännedom om villkoren på en internatfolkhögskola inser att detta inte kan fun gera. läggningsbeslutet framgår av en mycket skarp revisionserinran som Ernst & Young skrev i april På ungefär fyra månader hade resultatet då försämrats med drygt 2 miljoner kronor utan att Kjesäterstiftelsens styrelse reagerat. Beslut i panik I panik beslutade SSFs styrelse att föreslå Förbundsstämman att avveckla folkhögskolan i Vingåker. Under innevarade läsår består folkhögskoleverksamheten i Vingåker av åtta studerande och två lärare på fritidsledarkursen som avslutar sitt andra år. De hyr lokaler i Vingåkers högstadieskola. Därefter upphör all verksamhet i Vingåker. Kjesäterstiftelsen och Scouterna vill naturligtvis till varje pris behålla det statsbidrag som skolan en gång fick för att bedriva folkhögskoleverksamhet i Vingåker. För att göra det tillgriper man synnerligen kreativa metoder. Man har helt enkelt köpt en allmän kurs av Fryshuset i Stockholm. Detta är en ren uppdragsutbildning som Fryshuset gör med sin egen personal. Det originella är alltså att Kjesäterstiftelsen köper utbildning med sina statsbidrag destinerade till att, som jag förstår det, i egen regi bedriva folkbildning. På detta fiffiga sätt slipper man personalansvaret alla lärare utom två är uppsagda men kan ändå håva in statsbidraget. Vad händer nu? Inför nästa år aviserar man att köpa två allmänna kurser av Fryshuset. Utöver en rektor och en administratör kommer man bara att i egen regi ha 1,5 lärare anställda. Ingen skugga faller över Fryshuset, tvärtom. Men vore det inte bättre att de fick statsbidraget direkt? Beträffande anläggningen Kjesäter så är den alltså till salu. Det är ju inget objekt som är särskilt lättsålt, men en grupp scoutledare och gamla Kjesätervänner är spekulanter. Deras avsikt är att bedriva en gymnasieskola på scoutings grund. Hur det blir med det får framtiden utvisa. Egil Boräng Join-in-Jamboree i Sverige Den islamska revolutionen 1979 tillintetgjorde planerna för Världsscoutjamboreen i Iran. Med kort varsel lyckades Världsscoutbyrån få fem länder att arrangera mindre ersättningsläger, benämnda Joinin-Jamborees, bl a i Sverige, där Dalarnas Scoutdistrikt av SSF fick uppdraget. Torsten Hansson & Sven Janson minns i varsina artiklar. Dalajamb ett minnesvärt läger Del 1 Dalajamb, som genomfördes den juli 1979, var ett hastigt påkommet scoutläger, ett av fem Join-in-Jamboees runt världen, som arrangerades när den planerade Världsscoutjamboreen i Iran blev inställd. Ett halvår före lägret kom en förfrågan till Dalarnas Scoutdistrikt (Svenska Scoutförbundet) om att stå som arrangör. Alltid redo, var det självklara svaret! Därmed hade Daladistriktet åtagit sig en gigantisk uppgift att på så kort tid engagera 300 funktionärer som tillsammans skulle planera och genomföra ett läger för 3500 scouter från 14 länder. Lägret förbereddes och organiserades av en kommitté med Lasse Westerberg, Norrbärke, som ordförande och med Ulla Eek, Borlänge, Sten Kyhle, Hedemora och Claes Holm, Borlänge, som övriga ledamöter. Daladistriktet hade god erfarenhet som ansvarig för underlägret Siljan på Nordjamb i Lillehammer 1975, liksom av storlägret på Kopparbo Det kunde man bygga vidare på och många ledare vid dessa och tidigare läger ställde villigt upp på nytt. Själv hade jag inte varit aktiv scoutledare på länge och hade lämnat distriktsstyrelsen som sekreterare redan 1969, men blev inkallad till Nordjamb och Dalajamb och fick två minnesrika lägerupplevelser. gav stadga åt idéerna genom planeringstalang och ekonomisk realism. Intendenturen hade dagliga leveranser främst från en kolonialvarugrossist i Borlänge. Matlagningen skedde byavis över öppen eld. Sjukvården, med läkare och sköterskor på lägret, hade Ludvikalasarettet som bas, och kompletterades med den amerikanska truppens 34 egna läkare! Dalajambs budget var på 1,6 miljoner kronor, varav maten kostade kronor. Trots att lägeravgiften stannade på 300 kronor, kunde lägret drivas så att det även blev en ekonomisk framgång med ett överskott på kronor, som tillföll Dalarnas Scoutdistrikts verksamhet. Helt nytt i internationella scoutsammanhang var att pojkar och flickor blandades i lägret. Det hade ingen arrangör av världsscoutjamboreer tidigare vågat. Den överlägset största gruppen kom från USA med 1100 deltagare, enbart pojkar. Scouterna från Taiwan och Oman var de mest exotiska inslagen. För första gången efter krigsutbrottet 1939 deltog scouter från Polen, sju flickor och fem pojkar, i ett internationellt scoutläger. Det polska scoutförbundet var ännu inte erkänt av Världsscoutorganisationen, men inbjudan till Dalajamb var ett första försök att skapa kontakt inför framtiden. Det främsta målet med lägret var att få ungdomar från olika länder att skapa kontakter, arbeta tillsammans och därmed öka förståelsen för varandra. Ett gott exempel var 36-timmarshajken Inspirerande ledning Att entusiasmen var så stor, även bland äldre ledare, berodde i stor utsträckning på den lyckade distriktssammanslagningen 1960, då två flickscout- och två pojkscoutdistrikt gick samman i Dalarnas scoutdistrikt under Sten Kyhles inspirerande ledning. Han var visionären med de stora utblickarna, charmen och det internationella kontaktnätet. Och vid hans sida fanns främst Lasse Wes- Vi hade under denna tid, liksom tidigare, ett omfattande samarbete när det gällde utbildning inom SSF. En stor del av kollegiet medverkade vid scoutledarutbildningar och bidrog med sina olika Gå in på och ta del av dokumentationen och debatten specialkunskaper inom t ex scoutideologi, friluftsliv, miljö, psykologi, peda- saknade kontroll över Kjesäters ekosammans Att Kjesäterstiftelsens styrelse totalt Flick- och pojkscouter till- om Kjesäter. Inlägg från Erik Sillén i Kjesäterstiftelsen i nästa nummer. gogik etc. Men minst lika viktigt var att nomi under den tid som föregick nedterberg, som fick saker gjorda och som Dalajamb var indelat i fem underläger. forts sid 8 6 7

5 Rödjacksprydda USA-ledare bakom Odile Landrein-Janson och Sven Janson, Borlänge och Marianne Eriksson, Hallstahammar vid avmarsch till invigningen av Dalajamb från ledarlägret Viken. Foto: Bengt Flärdh, Åby. forts fr sid 7 i skogarna kring Malingsbo-Kloten. Scouterna fick själva sätta samman sina hajkpatruller genom att kombinera bokstäverna i ordet dalahäst. Varje scout fick varsin bokstav och så gällde det att komma samman och bilda bokstavskombinationen i en internationell åttamannapatrull, där två av scouterna skulle vara nordbor. Det skapade liv och rörelse på lägerplatsen, där man lätt lärde känna nya människor. Traditionell och modern teknik Det lades ned ett enormt arbete i programplaneringen. Hajkledningen hade att rita in 44 hajkleder på 3000 kartor. Och pionjärspåret med många överraskningar som röksignaltorn, repbroar, svängkran som för en ut över ett stup för att sedan firas ned, samt en linbana där man får hänga i armarna och färdas nedåt i hisklig fart, hade krävt stora insatser av många frivilliga. Det fanns även ett trapperspår och ett naturspår. Bland vattenaktiviteter fanns vindsurfing på programmet, bad förstås och 100 kanoter till förfogande. I smidestältet fick scouterna tillverka grillspett av prima smedjebacksstål, och B-P said: Come on, rather than Go on, when you want a job done. bland andra hantverk märktes växtfärgning, där växterna plockades i den omedelbara omgivningen. Man kunde också pröva på att spinna, karda och tova ull. Även modern teknik prövades med solen som alternativ energikälla. En amatörradio med fyra stationer fanns igång med telegrafi, telefoni och fjärrskrift. Kontakter togs med 58 länder samt 20 stater i USA under lägret. Lägrets anda En medveten strävan från lägerledningen var att skapa en avspänd atmosfär och gemytlig stämning på lägret, vilket också lyckades. Invigningen skedde utan tålamodsprövande ritualer. Ett populärt inslag var ett lag dalkullor i sockendräkter som bar in och reste en ståtlig majstång, varefter invigningen avslutades med en lång långdans runt den resta majstången till dalaspelmäns musik och 3500 scouters förbrödring. Lägerbålen under skotten Jock Barrs ledning var bejublade evenemang. Ett ungdomsscoutforum hade diskuterat under veckan och vid sista lägerbålet presenterades tre av 19 rekommendationer som skulle sändas till Världsscoutbyrån: Vi måste få de rika länderna att hjälpa de fattiga, så att även deras scouter ges möjlighet att delta på jamboreer, vi bör utöka samarbetet med Världsnaturfonden, och vi bör verka för ökat samarbete mellan pojk- och flickscouter för gemensamma läger. Kungen besökte Dalajamb de sista två dagarna och bodde i tält, besökte alla underläger och avslutade lägret på söndagen. Vid Viken, ledarnas underläger, blev det ett rejält handskakande, då kungen tog i hand och presenterades för bl a den amerikanska truppens 90 ledare. En annan prominent gäst var Sven Andersson från Gävle, då 84 år, med 69 års scouterfarenhet. Lägerplatsen ligger fint vid Malingsbosjön och långt från bebyggelse. Lägerdeltagarna var dock inte isolerade på B-P said: I don t like giving orders: it is not our way in the Scouts. Our sense of duty from within guides us, and should not be imposed from without. Lägermärket ovan. Vid artikelns inledning syns symbolen för Join-in-Jamboree med det persiska paisley-mönstret. Kungen i full fart nedför linbanan i pionjärspåret på fotot på sid 7. Foto: Benny Norgren, bilden var publicerad på förstasidan i Dala-Demokraten den 23/ platsen, för utfärder runt om i Dalarna ordnades. Efter lägret inbjöds till Home hospitality för de utländska deltagarna, och i Borlänge tog vi emot de polska scouterna under en vecka. Sven Janson ansvarig för ledarlägret Viken på Dalajamb Källor: Sven Jansons arkiv med lägerhandlingar, noteringar, foton, pressklipp: Bergslagsposten 16 & 18/7, Borlänge Tidning 14, 16 & 26/7, Dala-Demokraten 16, 23 & 27/7, Falu Kuriren 16, 21 & 27/7, Ludvika Tidning 21/ Del 2 med Torsten Hanssons minnen följer i nästa nummer. Erinran Foto:Uggla Foto: Kungahuset.se När Sveriges nya prinsessa föddes den 23 februari, knappt fyra och en halv timme efter Alla Flickscouters Dag, och döptes till Estelle, blev det en erinran om flickscouternas svunna värld och den tid då flickscoutchefen i Sveriges Flickors Scoutförbund hette Estelle Äntligen ser det ut som om den efterlängtade sommaren är på väg. Det har varit många tillfällen för frimärksarbete under vintern och ett stort arbete har utförts av mitt eget gille, genom klippning, sortering av utländska märken på olika länder. Intresset har varit stort från många så lagret i garaget har börjat minska något. Visste ni att Tyskland måste sorteras i tre olika högar/påsar? Det är Deutsches Reich/Deutsche Post = Tyskland före delningen mellan öst och väst, DDR och BRD där DDR = Deutsche Demokratiche Republik = Östtyskland och BRD = Bundesrepublik Deutschland = Västtyskland. Sedan finns det märken från olika beskickningar som Tyskland har haft i andra länder samt märken från ockuperade länder (se bild). En annan sak som många inte känner till är att det förekommer stöldmärkning av frimärken. En gammal metod för att försäkra sig om att inte frimärket används av obehöriga. Märkningen består av en perforering som kan vara siffror En tanke Det som är svårast att förstå i hela världen är inkomstskatten. Bernadotte af Wisborg, i scoutkretsar kallad Paki. SJ Albert Einstein Hälsningar Björnar Johnsen Nils Nilssons ruta från 1950-talet Not: Erinran var namnet på flickscoutinvigning. Frimärksbanken 8 9 eller bokstäver. En av de firmor i Sverige som använde denna metod var Kodak som skickade förfrankerade kuvert till sina kunder (se bild). Jag har hittat stöldmärkta frimärken från många länder och monterat in dessa i ett speciellt album, en liten udda samling. Det är många som insett värdet av att poststämpeln finns med tillsammans med frimärket och jag har hittat en hel del både tydliga och vackra stämplar, så titta lita extra när ni sitter med saxen, det kan vara en stämpel som kommer från ett scoutevenemang eller någon form av jubileum eller rent av Frimärkets Dag i någon del av landet. Även utländska tydliga stämplar är av intresse (se bild). Det kommer en hel del nya märken, brev och kort från olika håll i Sverige. Några av de som skickar vill jag gärna nämna vid namn, då de visar ett genuint intresse för Frimärksbanken: Inga Johansson Inga Pelle i Jönköping som samlar frimärken från en läkarstation; Vendela Witting i Mariestad som skickar en försändelse varannan månad; Berit Gustafsson i Växjö; Gösta Söderberg i Krylbo; Monica Jansson i Katrineholm; Gudrun Andersson i Oskarström; Barbro Lönnehed som bor i Lönneberga; Gert Körner i Löddeköpinge; Margareta Eckerstedt som arbetar Skum Nils bästa Rapport från Frimärksbanken internationellt och skickar många nya utländska frimärken. Scoutgillet i Bromma kommer med jämna mellanrum med stora plastpåsar. Även gillen som lagt ned fortsätter att klippa som f d gillet Sjöhästen i Halmstad. I S:t Georgs Scoutgille i Västerås är det Anna-Brita Lundahl, Rolf Andersson, Lorens Bergh och Esbjörn Larsson som stått för de största inleveranserna. Även om jag nämnt några vid namn så finns det många som skickar små och stora kuvert med frimärken. Ett stort TACK till er alla. Nu blir det en liten paus i mitt frimärkshanterande. Det är nämligen hög tid att hjälpa till med att samla in pengar till behövande barn genom att förmedla Majblomman till alla som bor i Västerås. Gillescouterna hjälper till med insamlingen genom att stå i något köpcenter i centrala Västerås och dela ut Majblommor mot ersättning. Jag hade hoppats på att posten vid något tillfälle ville ge ut ett frimärke med Majblomman på, men kunde de bortse från vår Världsjamboree förra året, så är det nog inte troligt. Fortsätt med era frimärksträffar och skicka till Frimärksbanken. Jag lovar att ta hand om det som kommer in. Så till ett förtydligande. Uppköpare av frimärksklipp betalar mer för enkelklipp än dubbelklipp. Dubbelklipp är när man tar saxen och klipper kuvert men inte tar bort baksidan man brukar även få dubbelklipp om man river av frimärket från kuvertet. Har ni frågor och funderingar kring frimärkshanteringen, så hör gärna av er så skall jag svara på era funderingar. Uppgifter om adress och telefonnummer finns på sidan 2.

6 Skattmästaren har ordet Så har jag då gjort mitt första bokslut för SGSS. Resultatet blev som förväntat. LGT i Falun drog ungefär så mycket kostnader som budgeterat. Mellanårsbokslutet för 2011 visar på en förlust på ca 20 tkr men detta skall förhoppningsvis jämnas ut med ett överskott för Målsättningen är att uppnå ett 0-resultat för Vi har fått göra vissa justeringar i budgeten bl a beroende på att kostnaderna för Gillescouten blir något högre än tidigare budget visar. Många ställer frågan: Var gör Ni av alla pengarna? Jag skall försöka svara genom att fördela de olika kostnaderna procentuellt, se tablån nedan. Våra totala kostnader är ca kronor per år. Under detta år arbetar vi i LGR med att planera för en avveckling av våra kanslilokaler i Stuvsta. På detta sätt hoppas vi bli av med en del förvaltningskostnader. Man måste dock räkna med att vissa andra kostnader dyker upp istället. Vi måste t ex förnya vårt medlemsregister, skaffa lokaler för arkiv m m. Leif Granéli 35% Tryckning och distribution av Gillescouten 19% Resor och uppehälle vid fyra LGRsammanträden 16% Hyra kanslilokal, telefon, porto och övriga förvaltningskostnader 10 % Medlavgifter till internationella förbund 7% Kostnader för Landsgilleting 6% Internationell representation, resor och uppehälle 4% Bidrag till Scoutgillena för regionala möten Resultaträkning och budget för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Resultat Resultat Resultat Budget Rev budget INTÄKTER Medlemsavgifter Försäljning Frimärksbanken Räntor Gåvor till Bärarlaget till Rieck-Müllers fond till Fredsljusfonden Övriga intäkter S:a intäkter KOSTNADER Medlemsavgifter m m ISGF NBSR Europaregionen Sensus Nationell verksamhet Landsgillerådet Medlemsutveckling PR och representation Regionala kostnader Förvaltningskostnader Gillescouten LGT Lägerverksamhet Övrigt Internationella kostnader NBSR Världskonferens Diverse kostnader Uppvaktningar Till fonderna Avskrivningar Övrigt S:a kostnader RESULTAT S:t Georgs scoutgillen Malören i Luleå, Guldgrävarna i Skellefteå, Tre Renar i Umeå och Jämtlands scoutgille hälsar alla gillescouter välkomna till Landsgilleting den maj 2013 i Luleå Välkomna till Luleå och Gammelstad! Gammelstads kyrkstad är sedan 1996 upptagen i UNESCOS världsarvslista. Kyrkstaden omfattar ca 400 stugor grupperade runt den senmedeltida stenkyrkan, och användes under söndagar, stora kyrkhelger, marknader och ting. Landsgilletinget kommer att hållas i direkt anslutning till Gammelstads kyrkstad och i den gamla miljön. Fotot från april Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille Nyckeln Maj Lis Nilsson S:t Georgs Scoutgille Ale Björn Palmgren Elisabeth Palmgren S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Gunnel Magnusson Kjell Nilsson S:t Georgs Scoutgille Kulla Inga-Lisa Mohlin S:t Georgs Scoutgille Malmöhus Johnny Svensson S:t Georgs Scoutgille i Västerås Lorens Bergh Elisabeth Hårdh-Bergh Larsowe Roman S:t Georgs Scoutgille Creutz lave Nils Brasch Inger Larsson Kristina Lundgren S:t Georgs Scoutgille Tuna Hans Olsson Thomas Pettersson Ingrid Sterner-Roxström S:t Georgs Scoutgille Tre Renar Sten Hedvall S:t Georgs Scoutgille Malören Birgitta Strömbäck Ulla Smidt S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Anna-Greta Friberg S:t Georgs Scoutgille Creutz lave Estrid Bergefors S:t Georgs Scoutgille Tuna Åke Sackerud S:t Georgs Scoutgille Tre Renar Lilian Gunvor Garmager S:t Georgs Scoutgille Malören Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Friends of Scouting in Europe Ledermangel (hvor skulle lederne nemlig rekrutteres fra?) og skepsis mod uniformerede korps (er det ikke bare ungpionerer i ny emballage?) har værety væsentlige hindringer mod, at spejderbevægelsen gennem de 20 år siden Murens fald har fået blot tilnærmelsevis samme udbredelse som i f eks Danmark. Sct. Georg april 2012 om Världsscoutrörelsens initiativ Friends of scouting in Europe, som stöttar scoutrörelsen i Central- och Östeuropa. SSF nu Scouterna I höstas var Svenska scoutförbundet det första förbundet att ta ett skarpt beslut om att vara en del av den nya riksorganisationen för Scouterna [ ] Under våren kommer övriga förbund att ta ställning [ ] nästa viktiga hållpunkt [är] Riksorganisationens första årsmöte i november. Projektledare Fredrik Larsson i Scoutmagasinet nr 1, Tid för nya scouter Fotbollsscouter, Unga örnar-scouter och pingstscouter? [ ] Erik Sillén, ordförande i den nya riksorganisationen, ser positivt på att hitta en form för att samverka med de organisationer som nu bedriver scoutliknande verksamhet fristående från de andra scoutförbunden[ ] Enligt stadgarna är det egentligen bara partipolitiska ungdomsorganisationer som inte kommer att kunna ansluta. Olle Agebro intervjuar i Scoutmagasinet nr 2, Det största förvärvet under 2011 var [ ] Partioaitta Oy i Finland [som] gör koncernen till en av de största detaljhandlarna, inom outdoor, även i Finland. Partioaitta grundades av scoutrörelsen i Helsingfors och Tammerfors vilket gör att Naturkompaniet och Partioaitta har en gemensam bakgrund i scoutrörelsen. Martin Nordin, vd, i Fenix Outdoor ABs årsredovisning, april Mest från LGR Vad avhandlas egentligen på LGR? Blir det något resultat av mötena? Protokollen kommer ju till gillemästarna efter varje sammanträde. Det är i stort sett beslutsprotokoll, tankar och funderingar, konsekvenser och alla diskussioner kan man kanske ana. Nu är det många frågor inför framtiden som står på agendan. Kom gärna med synpunkter och förslag till era regionfaddrar, vi behöver ha ett utbyte med er! Kansli eller inte? Vid senaste sammanträdet, helgen sista mars första april, fanns kansliets vara eller inte vara på dagordningen. Vi har haft lyckan att ha medlemmar i Stockholm, som troget och väldigt uppoffrande skött vår administration. Alltmer sker nu kommunikationen med gillena och med kontoret i Bryssel via mail. Ekonomin hanteras via nätet. I Stuvsta finns ett arkiv samlat. Det kommer tidningar från våra grannländer. Kan vi vara utan ett kansli, kan vi fördela arbetsuppgifterna på landsgillerådet och andra villiga krafter? Vi tror det. Medlemsregistret är en av de större frågorna. Hur kan vi hålla det uppdaterat på ett effektivt sätt? Där måste finnas en ansvarig, som tar emot ändringar. Men måste det ske i Stuvsta? Vi har tagit steget in i datorvärlden och ska dra nytta av de fördelar det innebär, utan att minska kontakten med gillena. Försäljningen av gillescoutvaror flyttar till Falun, där finns intresse att marknadsföra och sälja över hela landet. Kontakten med gillena Kommunikationen med gillena är viktig! Eftersom vi alla i LGR är faddrar till en eller ett par regioner så ser vi möjligheter till täta kontakter. Vi vill läsa våra gillens verksamhetsberättelser, ta fram goda exempel och kunna vara med när något gille får bekymmer. En hel del kommer fram när vi på varje LGR rapporterar från regionerna, men vi behöver få komma ut till er och samtala om stort och smått. Bjud in oss! Vi kommer att höra av oss lite då och då. Hemsidan Vi har en hemsida, vi vet inte hur många som går in på den, men där finns en hel 3% Avskrivningar, uppvaktningar och övriga kostnader forts sid [ ]

7 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Adressetikett forts fr sid 11 del information att hämta. Våra grannländers tidningar kan man läsa där. Vi ska bli bättre på att ge information om det som har hänt och som ska hända. Det finns också länkar till fredsljuset, ISGF och Scouterna. Protokollen från LGR ska läggas ut, alla som vill ska kunna läsa dem. I dagarna har det kommit till en aktivitetsbank med programförslag. Fyll gärna på den via faddern. Pröva nya former? Det har hållits gilleting och genom olika rapporter har vi förstått att det kan vara svårt att välja ett gilleråd, att hitta en gillemästare. Vi gillescouter tillhör en generation, som vill följa stadgar och traditioner, men som ibland tyngs av just ett antal måsten. I flera gillen prövas nu lite annorlunda former för gilleråd. På några ställen möts rådet en timme före en programpunkt och har ett kort sammanträde. På andra ställen bjuds alla i gillet in till gillerådet. Det viktigaste är att besluten som rör ekonomi skrivs ned, att alla i gillet får ta del av vad som beslutats. Protokoll behöver inte vara skrivna på dator, handskrivet går också bra men inte med blyerts, de ska sparas och räkenskaperna ska revideras! Det viktigaste är ju att vi möts och har trevligt tillsammans! I detta nummer Skogsstjerne 5 Förstasidan: Gunnar Kajs blomsterbild från sin utställning på Drottningholm. Landsgillemästaren har ordet 2 Gillearrangemang 2 Så här gör vi! Aktivitetsbank 3 Glädje och inspiration 3 Gillena berättar 4-5 Internationellt Vi har alltid flera punkter med internationella frågor på dagordningen. Vi tillhör en världsorganisation, vi har kontakter med våra nordiska grannländer både formellt och informellt. Ungefär hälften av våra gillen har vängillen i andra länder. En del anser att vi får betala för stora avgifter utan att få något tillbaka. Det finns stora möjligheter att få massor tillbaka men det behövs några som tar kontakterna, ordnar mötena via brev eller genom att resa till varandra. De som börjat ta kontakter internationellt fortsätter eftersom det ger så mycket. Nästa år har vi chansen att möta Europa på hemmaplan, tillsammans med Danmark, Finland och Norge ska vi arrangera en europakonferens. Rekrytering Vi har alltid en punkt rekrytering på agendan. Det känns utmanande att prata framtid, att försöka öka antalet medlemmar, när vi vet att det arbetet måste ske på plats ute i gillena. Vi ser många exempel på hur gillen blir större och det verkar vara så enkelt att bli flera där. Receptet är tydligen att det finns en stolthet över att vara gillescout och en glädje i att få flera kamrater i gillet! Vi har många små gillen, där gemenskapen är viktig men åldern gör att det får vara den grupp som finns. Vi har tappat en del gillen, men tråkigt nog fortsätter en del sin gilleverksamhet utanför vår gemenskap! Kan man vara gillescout utan att tillhöra S:t Georgs gillen i Sverige? Kom ihåg att det finns möjlighet att söka bidrag till den rekrytering ni vill genomföra! Skriv ned vad ni planerar, skicka in det senast en vecka före nästa LGR, som är den augusti. LGT 2013 Vi hoppas att vi blir många i Luleå i maj nästa år! Det finns säkert ämnen som ni vill ta upp på ett landsgilleting, det kan gälla rekrytering, bristen på programförslag eller något annat. Vi vill ha motioner, vi vill höra vad ni ute i gillena är undrande över. Gunilla Engvall Kjesäter 6 Dalajamb 7 Erinran 8 Frimärksbanken 9 Skattmästaren har order 10 Nya medlemmar 11 Fonder 11 Mest från LGR 11 Beställningslista 12 Har du flyttat och ändrat adress eller retat dig på att ditt namn är felstavat på försändelser, så meddela din gilleskrivare, som har korrekturlistor för medlemsregistret. Kansliet Beställ gillescoutvaror Gillemärke, pin (dansk) 25: Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50: Tygmärke, runt 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100: Slipshänge 40: Pikétröja, klarblå, ny modell 160: Tygkasse (norsk) 40: Idéboken 20: Handbok för scoutgillen 200: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Skriften Vad är scouting? 50: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Obs! Ny beställningsadress efter 1 mars: Jan Tollsten Stångtjärnsvägen FALUN Tel jan@tollsten.se