Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi"

Transkript

1 Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi

2

3 Inledning Vi kommer alla i kontakt med kommuner och landsting i vår vardag. Det kan ske genom ett sjukhusbesök eller när barnen lämnas på förskolan. En sund ekonomi i den kommunala sektorn är avgörande för en god kommunal service. Som kommunmedborgare har man rätt till en likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor. Sverige är ett stort land och förutsättningarna varierar mellan de olika landsdelarna. Därför har vi ett kommunalt utjämningssystem som balanserar dessa olika förutsättningar. Välfärden står inför framtida utmaningar. Andelen pensionärer och äldre kommer att öka, medan andelen personer i arbetsför ålder minskar. Den tekniska utvecklingen bidrar, tillsammans med medborgarnas högre förväntningar på välfärden, till nya krav framför allt på hälso- och sjukvården. För att möta dessa utmaningar måste tillväxten och sysselsättningen öka. Samtidigt är det viktigt att fler kommuner och landsting samverkar för att använda sina resurser på ett effektivare sätt. Sverige har en lång tradition av kommunal självstyrelse. Självstyrelsen ger förutsättningar för lokala anpassningar av verksamheter utifrån olika kommuners och landstings behov. Självstyrelsen ger också medborgarna större möjligheter att få insyn i och påverka politiska beslut som rör deras vardag. I den här broschyren kan du läsa mer om Sveriges kommuner och landsting och om kommunsektorns ekonomi. 3

4 Varför finns kommuner och landsting? Tyngdpunkten i den svenska offentliga förvaltningen ligger på lokal nivå. Kommuner och landsting har sedan länge haft till uppgift att säkra den lokala gemensamma välfärden och gemensamma intressen till exempel genom att tillgodose behovet av social eller teknisk service. Landstingen har fått de uppgifter som kräver ett större befolkningsunderlag än de flesta kommuner har, främst hälso- och sjukvård. säga det som i dagligt tal kallas kommuner och landsting. Det som kallas kommunal verksamhet kan både vara sådant som kommuner och som landsting genomför. Kommuner och landsting är likställda i lagen även om landstingen omfattar ett större geografiskt område än kommunerna. Landstingen är därmed inte överordnade kommunerna. Ramarna för den kommunala verksamheten sätts av riksdag och regering i form av lagar och regler. Staten är även representerad på länsnivå genom länsstyrelserna, som arbetar för att de nationella målen inom olika områden ska få genomslag i länen. Ofta används begreppet kommun för både primärkommuner och landstingskommuner, det vill Staten Allmänna val Lokal Regional Nationell Riksdag Regering Regeringskansliet, statliga verk och myndigheter Länsstyrelsen Landstingen Allmänna val Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Administration och verksamhet Lokal administration och verksamhet Kommunerna Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Administration och verksamhet Allmänna val 4

5 Vilken kommun är störst? År fastställdes en kommunindelning som i princip gjorde varje socken och stad till en kommun. Då bildades också landstingen. Vid denna tidpunkt fanns kommuner och landsting. På -talet hade det moderna industrisamhället ändrat förutsättningarna för den kommunala indelningen. Det krävdes större kommunala enheter (både geografiskt och befolkningsmässigt) för att kommunerna skulle kunna utföra sina uppgifter. Fler och fler människor flyttade in till städerna. Genom en första indelningsreform mer än halverades antalet kommuner. En andra indelningsreform genomfördes - och medförde att antalet kommuner minskade från till. Därefter har antalet kommuner ökat något genom delning av vissa kommuner. I slutet av -talet bildades Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting genom sammanslagningar av flera landsting. Idag finns kommuner och landsting. Gotlands län saknar landsting. Istället ansvarar Gotlands kommun inom Gotlands län för de uppgifter landstingen sköter i andra län. Storleken på kommuner och landsting varierar. Till ytan är Kiruna störst ( km2) och Sundbyberg minst (9 km2). Stockholm har flest invånare (cirka ) medan Bjurholm har minst antal invånare (cirka 2 600). Hälften av alla kommuner har färre än invånare. Tretton av landets kommuner har fler än invånare. Det största landstinget (Stockholm) har över invånare medan Jämtland, som är det minsta, har Elva landsting har mellan och invånare. 5

6 Vad innebär kommunal självstyrelse? I Sverige har den kommunala självstyrelsen en lång tradition. Den fick sin form på -talet och fördes in i års kommunalförordningar. Sedan är självstyrelsen inskriven i grundlagen (regeringsformen). Kommunal självstyrelse innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. Kommunal självstyrelse hör samman med demokrati och medborgarnas möjlighet att påverka kommunala beslut eller utkräva ansvar av sina lokala politiker. I det svenska demokratiska systemet finns vissa inslag av direktdemokrati som rådgivande folkomröstningar, medborgarförslag och brukarstyrelser. Kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Beskattningsrätten är också inskriven i grundlagen och är en del av den kommunala självstyrelsen. 6

7 Hur regleras kommuner och landsting? Kommunerna och landstingens organisation och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen och ett stort antal författningar med inriktning på t.ex. socialtjänst, skola och sjukvård. Kommuner och landsting är även bundna av EGrätten. Kommunallagen Det finns en gemensam kommunallag för kommuner och landsting. Den nu gällande kommunallagen trädde i kraft den januari. I lagen regleras allt från indelningen i kommuner och landsting till villkoren för arbetet i fullmäktige och nämnderna. Enligt kommunallagen får kommuner och landsting själva ta hand om angelägenheter av allmänt intresse. Det gäller sådant som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. En kommun kan normalt inte åta sig uppgifter som staten eller annan kommun eller landsting ansvarar för. Speciallagstiftningen De flesta av kommunernas och landstingens uppgifter regleras i det som kallas speciallagstiftningen. Hit hör t.ex. socialtjänsten (socialtjänstlagen : ), hälso- och sjukvården (hälso- och sjukvårdslagen : ), miljö- och hälsoskyddet (miljöbalken : ) samt för-, grund- och gymnasieskolan (skollagen : ). Flera av speciallagarna är så kallade ramlagar som regeringen eller statliga myndigheter kan komplettera med förordningar eller föreskrifter. Socialstyrelsen ger exempelvis ut föreskrifter för hälsooch sjukvården som innehåller mer detaljerade bestämmelser än hälso- och sjukvårdslagen. Kommunal föreskriftsrätt Kommuner och landsting kan ges viss rätt att meddela egna lokala föreskrifter. En kommun kan besluta om lokala trafikföreskrifter, lokal ordningsstadga, renhållningsordning etc. Följande områden regleras i kommunallagen: den kommunala indelningen och medlemskapet* kommunernas och landstingens befogenheter, organisation och verksamhetsformer de förtroendevalda fullmäktige och nämnderna medbestämmandeformerna den ekonomiska förvaltningen revisionen laglighetsprövningen i domstol av kommunala beslut *Den som är folkbokförd, äger en fastighet eller är taxerad till kommunalskatt i en kommun är medlem i kommunen. Den som är medlem av en kommun inom ett landsting är också medlem i landstinget. 7

8 Vem sitter i fullmäktige? Fullmäktige Kommunernas och landstingens grundläggande beslutanderätt utövas av folkvalda församlingar, kommun- och landstingsfullmäktige. De fattar alla viktiga beslut som rör kommunen eller landstinget och fastställer budget och skattesats. Fullmäktige är det enda kommunala organ som väljs direkt av medborgarna och som ska sammanträda offentligt. Fullmäktiges ledamöter väljs i allmänna val som sammanfaller med val till riksdagen vart fjärde år. Utifrån de riktlinjer som anges i kommunallagen beslutar fullmäktige själv hur många ledamöter man ska ha. Antalet beror på hur många röstberättigade som finns i kommunen eller landstinget. Små kommuner måste ha minst ledamöter medan stora landsting och Stockholms kommun ska ha minst. Fullmäktiges ledamöter och ersättare kallas förtroendevalda. Men begreppet förtroendevald omfattar också revisorerna och nämndernas ledamöter och ersättare. De förtroendevalda kallas ofta politiker. Styrelse och nämnder I övrigt är det upp till fullmäktige att besluta vilka nämnder som ska finnas, vilket innebär att kommunernas och landstingens organisationer varierar i landet. Utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, miljönämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Den politiska organisationen i kommuner och landsting Nämnd* Nämnd* Revision** Valnämnd*** Fullmäktige Styrelse** Överförmyndarnämnd/ överförmyndare*** Nämnd* Krisledningsnämnd** * Fullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas i respektive kommun och landsting. ** Obligatoriska nämnder för kommuner och landsting. *** Alla kommuner måste ha en valnämnd och en överförmyndarnämnd eller en överförmyndare. 8

9 Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners och landstings verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Fullmäktiges ärenden måste beredas av den nämnd som har ansvar för det aktuella området. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att ärendena är ordentligt beredda innan de går till fullmäktige för beslut. Vem kan välja och väljas? Rösträtt vid val till fullmäktige i kommuner och landsting har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller arton år och är medborgare i Sverige, något annat EU-land, Island eller Norge. Även andra utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige i tre år före valdagen. En person som har rösträtt i kommunen eller landstinget är också valbar till förtroendeuppdrag, exempelvis ledamot i fullmäktige eller i en nämnd eller revisor. En tjänsteman i ledande ställning (till exempel kommunchefen) är inte valbar eftersom hans eller hennes objektivitet kan ifrågasättas. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är att välja ledamöter och ersättare till styrelsen, övriga nämnder m.m. fatta viktiga finansiella beslut om t.ex. budget, skattesats och avgifter för kommunal service fatta beslut om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer behandla motioner och interpellationer från fullmäktiges ledamöter kontrollera den kommunala verksamheten genom att ta ställning till årsredovisningen och revisorernas berättelse samt tillstyrka/ avstyrka ansvarsfrihet utfärda lokala föreskrifter för vissa ordningsfrågor Fullmäktige kan överlåta beslutsrätt (delegera) till styrelsen eller övriga nämnder i vissa ärenden. Fakta I landstingsfullmäktige- och kommunfullmäktigeförsamlingarna är omkring hälften av ledamöterna mellan 50 och 64 år. Andelen ledamöter under 30 år är cirka 5 %, vilket är ungefär lika stor som i riksdagen. Andelen ledamöter som är 65 år och äldre är cirka 12 %, vilket är fyra gånger så mycket som i riket. Drygt 20 % av kommunfullmäktigförsamlingarna saknade helt representation av personer yngre än 30 år Sedan valet 2006 är det i snitt 42 % kvinnor och 58 % män i landets kommunfullmäktige. I landstingsfullmäktige är 48 % kvinnor och 52 % män. 9

10 Stat, landsting eller kommun - vem gör vad? Uppgiftsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna är både en principiell och en praktisk fråga. Samhällsutvecklingen gör att uppgiftsfördelningen varierar över tid. Nyckelordet för den svenska förvaltningsmodellen är decentralisering. Det innebär att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt. Decentraliseringen gör det också möjligt att anpassa verksamheterna efter de särskilda lokala förutsättningar som råder. På så sätt kan befintliga resurser utnyttjas mer effektivt. Det görs inte någon precisering av uppgiftsfördelningen mellan stat, kommun och landsting i grundlagen. Riksdagen och regeringen fastställer nationella mål för verksamheten i kommuner och landsting i lagar och förordningar. Genom dessa bestäms villkoren för den kommunala verksamheten och uppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommun. Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Verksamhetsformer Största delen av den kommunala verksamheten bedrivs av kommunen själv i förvaltningsform. Vid sidan av förvaltningsformen förekommer även andra verksamhetsformer. Kommuner och landsting kan exempelvis överlåta åt ett aktiebolag, en ideell förening eller en stiftelse att sköta en kommunal angelägenhet. Inom t.ex. äldreomsorgen kan kommuner efter upphandling sluta ett entreprenadavtal om driften med en annan aktör. Det behövs dock särskilt lagstöd för att överlämna en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning, det vill säga att fatta bindande beslut om en medborgares rättigheter eller skyldigheter. På grund- och gymna- KOMMUNERNAS UPPGIFTER Obligatoriska uppgifter: Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder GEMENSAM Frivilliga uppgifter: UPPGIFT FÖR Fritid och kultur KOMMUNER Teknisk service OCH LANDSTING Energiförsörjning Obligatoriska uppgifter: Underhåll av gator Regional och lokal kollektivtrafik LANDSTINGENS UPPGIFTER Obligatoriska uppgifter: Hälso- och sjukvård Tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder. Frivilliga uppgifter: Kultur Utbildning Turism 10

11 sieskolans område förekommer fristående skolor, skolor med annan huvudman än de som drivs av kommuner eller landsting. Det finns drygt kommunala företag. Majoriteten av dessa är aktiebolag. Drygt hälften av de kommunala företagen finns inom företagstjänster och fastighetsverksamhet, men branschen energi och vatten står också för en stor andel. De flesta landstingsägda företag finns inom transport och kommunikation, till exempel kollektivtrafikverksamhet. Samverkan förekommer i olika former, t.ex. avtal, kommunalförbund, gemensamma nämnder och interkommunala företag. Sedan januari kan kommuner och landsting i ett län bilda samverkansorgan som övertar uppgifter från staten och ansvarar för regionala utvecklingsfrågor. Kommuner och landsting samverkar också allt mer i nätverk med näringslivet, intresseorganisationer och högskolor. Kommunal samverkan Samverkan mellan kommuner och mellan landsting har sedan länge förekommit i olika omfattning och form. Samverkan kan vara ett sätt att effektivisera verksamheter, öka kompetensen, förbättra serviceutbudet och hantera krav på specialistkunskaper m.m. 11

12 Hur påverkar EU? Samarbetet inom EU har utvecklats på flera områden vilket gjort att kommuner och landsting i större utsträckning påverkas av det. Större delen av den kommunala verksamheten, t.ex. skola, sjukvård och plan- och byggfrågor, ligger förvisso utanför de områden EU har kompetens att reglera. Trots detta påverkas kommuner och landsting på olika sätt. Några exempel är EU:s upphandlings- och statsstödsregler, frågor som rör miljö-, livsmedels- och djurskyddstillsyn samt EU:s politik för regional utveckling, den s.k. sammanhållningspolitiken. EU-medlemskapet har också bidragit till att kommuner och landsting på olika sätt utökat sitt internationellt inriktade arbete. Många har antagit särskilda internationella strategier. Vänortsutbytena har fördjupats och handlar mer om erfarenhetsutbyte, kulturutbyte och tjänsteexport än om bistånd. EU:s strukturfonder och andra program har öppnat möjligheter för kommuner och landsting att söka medel för samverkansprojekt med andra länder. Från att ha varit fokuserat på Norden har de internationella aktiviteterna vidgats geografiskt till hela Östersjöområdet och övriga Europa. EU:s regionkommitté är en rådgivande kommitté med uppgift att bedöma EU:s lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Kommittén består av folkvalda politiker från lokal och regional nivå i medlemsländerna. Sverige har 12 ledamöter och 12 ersättare som representerar kommuner och landsting. Europarådet bedriver ett arbete inriktat på lokala och regionala frågeställningar. Det finns en särskild styrkommitté (CDLR) som förbereder förslag till rapporter, rekommendationer och konventioner kring kommunala frågor. Inom ramen för Europarådets verksamhet har bl.a. en konvention om kommunalt självstyrelse antagits. Andra frågor som diskuteras är t.ex. gränsöverskridande samarbete på lokal och regional nivå och lokala demokratifrågor. Det finns även en kommunalkongress inom Europarådets ram som består av representanter för kommuner och landsting i de olika medlemsstaterna. Kongressen har en rådgivande roll och övervakar också tillämpningen av konventionen om kommunal självstyrelse i medlemsstaterna. 12

13 Vem ser till att det går rätt till? Tillsyn Staten utövar tillsyn över kommuner och landsting genom statliga myndigheter som Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Skolverket. Tillsynen ska vara både granskande och stödjande. Myndigheterna kan inte ogiltigförklara kommunala beslut, men i vissa fall kan de få till stånd en domstolsprövning eller bötfälla en kommun eller ett landsting. En annan möjlighet att komma till rätta med problem eller lagöverträdelser är att informera regeringen om förekommande brister. Staten har delegerat tillsynsansvar till kommunerna på några områden, till exempel miljö, brandsäkerhet och livsmedel. I kommunen är det respektive nämnd som är ansvarig tillsynsmyndighet. Kommunal revision I varje kommun och landsting ska det finnas minst fem förtroendevalda revisorer som utses av fullmäktige. Att vara revisor är alltså ett politiskt uppdrag. De kommunala revisorerna ska biträdas av sakkunniga konsulter på revisionsområdet. Revisorerna är fullmäktiges instrument för att granska den kommunala verksamheten och granskar årligen nämnder, styrelser, kommunala företag och enskilda ledamöter. Revisorerna får därför inte inneha uppdrag i dessa organ. Granskningen innebär att revisorerna prövar om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, om den följer beslut, lagstiftning och föreskrifter samt om den ekonomiska redovisningen är korrekt upprättad. Revisorerna ger även underlag till den årliga ansvarsprövningen i kommuner och landsting. Ansvarsprövningen innebär att revisorerna uttalar sig om de tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet innan fullmäktige fattar beslut i frågan. Fullmäktiges beslut ska motiveras. Kommuninvånarnas kontrollmöjligheter Enskilda kommuninvånare har möjlighet att överklaga kommunala beslut, till exempel beslut fattade av fullmäktige. Varje invånare kan få lagligheten i ett beslut prövad i domstol genom laglighetsprövning. Domstolen kan då helt eller delvis upphäva beslutet, men inte ersätta det med ett nytt beslut. När det gäller beslut av myndighetskaraktär, som rätt till socialbidrag eller bygglov, kan den person som är berörd av beslutet överklaga. Detta kallas för förvaltningsbesvär och innebär att en domstol kan ersätta det överklagade beslutet med ett nytt beslut. 13

14 Hur fungerar den kommunala ekonomin? Staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Samtidigt svarar kommuner och landsting för en betydande del av den offentliga verksamheten. Kommunsektorns ekonomiska omfattning och dess betydelse för välfärden medför att staten har behov av att kunna påverka sektorns förutsättningar och utveckling. Under -talet förändrades statens styrning av kommunsektorn. Större reformer av statsbidragssystemet genomfördes och. Ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning infördes från och med den januari. Finansieringsprincipen I samband med förändringarna infördes även den kommunala finansieringsprincipen. Principen är inte lagfäst men riksdagen har godkänt den. Den innebär att om staten beslutar om åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verksamheten ska de ekonomiska effekterna neutraliseras genom reglering av nivån på statsbidragen. Finansieringsprincipen omfattar inte de så kallade frivilliga verksamheterna. Den omfattar inte heller åtgärder som inte direkt tar sikte på kommunsektorn men som får ekonomiska effekter för sektorn. Hit hör till exempel statliga beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna. Krav på en balanserad budget Fullmäktige ska senast i november varje år besluta om budget och skattesats för kommunen eller landstinget för det kommande året (budgetåret). Om särskilda skäl föreligger kan budgeten fastställas under december. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år, inklusive budgetåret. Sedan gäller det så kallade balanskravet, som finns inskrivet i kommunallagen. Balanskravet innebär att kommunens eller landstingets budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Från och med budget finns möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara en stark finansiell ställning eller större omstruktureringsåtgärder. Skulle utfallet visa att ett underskott uppstår, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, ska underskottet tas igen under de närmast följande tre åren. Om det finns så kallade synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att detta inte behöver göras. Ett exempel på synnerliga skäl är när en kommun eller ett landsting medvetet och tydligt har gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital, det vill säga lagt upp reserver, för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när tillgångar har sålts med förlust, till exempel en fastighet som inte längre behövs för verksamhet. Det kan då finnas skäl att inte täcka förlusten under förutsättning att försäljningen samtidigt innebär att kommunen eller landstinget därigenom får minskade framtida kostnader. Från och med finns också möjlighet att åberopa orealiserade förluster i värdepapper som innehas med ett långssiktigt syfte som synnerliga skäl. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Det är svårt att i detalj ange vad god ekonomisk hushållning innebär, men det handlar bland annat om att kommuner och landsting inte bör använda sin förmögenhet eller ta lån för att täcka löpande behov. Grundprincipen är att de löpande intäkterna bör täcka de löpande kostnaderna. I begreppet god ekonomisk hushållning ingår också att verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. I de flesta fall är det förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. 14

15 Kommuner och landsting ska fastställa mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning från och med räkenskapsåret. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och med planen för ekonomin under perioden. Kommunernas och landstingens intäkter År uppgick kommunernas och landstingens intäkter till cirka miljarder kronor. Skatteintäkter utgjorde procent av denna summa. Då är inte finansiella och extraordinära intäkter medräknade. Kommunalskatt Som tidigare nämnts är den kommunala beskattningsrätten inskriven i grundlagen (regeringsformen). I den ges kommuner och landsting rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Men det är staten som bestämmer vad kommuner och landsting får ta ut skatt på. Sedan början av -talet får kommuner och landsting beskatta enbart förvärvsinkomster. Dessa utgörs främst av löner, men även ersättningar från arbetslöshetsoch sjukförsäkringarna samt pensioner ingår i de beskattningsbara förvärvsinkomsterna. Kommuner och landsting bestämmer själva skattesatsen, det vill säga den procentsats med vilken skatten tas ut. Under -talet beslutade emellertid staten av samhällsekonomiska skäl om tidsbegränsade åtgärder i syfte att motverka höjningar av kommunalskatten. Åren - gällde ett skattestopp, det vill säga ett lagstadgat förbud mot höjning av kommunalskatten. År fick kommuner och landsting som inte höjde skatten ett extra tillskott. Åren - minskades statsbidraget för kommuner och landsting som höjde skatten. Den genomsnittliga kommunalskatten uppgår till, procent. Högsta skattesatsen uppgick till, procent (Dals-Eds kommun) och den lägsta till, procent (Vellinge kommun). Procent 32 GENOMSNITTLIG KOMMUNALSKATT

16 Statsbidrag och utjämning Under -talet reformerades statsbidragen och utjämningssystemen. År hade ett stort antal specialdestinerade statsbidrag ersatts av ett nytt statligt bidrag. Detta fördelades mellan kommunerna med hänsyn till skillnader i skattekraft och strukturella kostnadsskillnader. Det nya bidraget var inte öronmärkt till någon eller några särskilda verksamheter. Ytterligare ett steg togs då ett nytt generellt statsbidrag infördes som fördelades mellan kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare. Specialdestinerade statsbidrag finns dock fortfarande kvar vid sidan av det generella statsbidraget. Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan enskilda kommuner respektive landsting infördes ett utjämningssystem som omfattade både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Systemet för kommunalekonomisk utjämning som infördes den januari är en vidareutveckling av det utjämningssystem som infördes. Det generella statsbidraget och vissa specialdestinerade statsbidrag avskaffades och motsvarande belopp används i stället för att utjämna skillnaderna i skatteunderlag per invånare (skattekraft). Systemet för kommunalekonomisk utjämning består av inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Utjämningen är utformad som två separata system, ett för kommuner och ett för landsting. Dessutom utgår från ett statligt strukturbidrag till vissa kommuner och landsting. Inkomstutjämningen, som utjämnar skillnader i skattekraft, innebär att kommuner och landsting med en skattekraft under en av staten fastställd nivå ( procent av medelskattekraften för kommuner respektive procent för landsting) får ett utjämningsbidrag från staten. Kommuner och landsting med en skattekraft högre än den fastställda nivån betalar en avgift till staten. Från är inkomstutjämningen huvudsakligen statligt finansierad men delvis finansierad genom avgifter. Kostnadsutjämningen utjämnar så kallade strukturella kostnadsskillnader som inte den enskilda kommunen eller det enskilda landstinget kan påverka. Sådana kostnadsskillnader kan bero på till exempel skillnader i åldersstrukturen. Kommuner och landsting med ogynnsamma förhållanden, och därmed höga strukturella kostnader, får ett utjämningsbidrag från staten, medan de med gynnsamma förhållanden betalar en avgift 16

17 till staten. Det kostnadsutjämningsbidrag vissa kommuner och landsting får från staten finansieras således med en kostnadsutjämningsavgift som andra kommuner och landsting betalar till staten. Sedan den mars finns ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta system ingår inte i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet innebär att det för varje kommun beräknas en standardkostnad per invånare. Beroende på hur den enskilda kommunens standardkostnad avviker från den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare lämnas ett bidrag från staten eller betalas en avgift till staten. Övriga intäkter Kommuner och landsting får också ta ut avgifter för vissa tjänster som de tillhandahåller. Verksamheter där avgifter förekommer är till exempel barnomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Avgifterna beslutas normalt av kommun- eller landstingsfullmäktige. Enligt självkostnadsprincipen får kommuner och landsting inte ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls. Detta gäller som huvudregel för all verksamhet som kommuner och landsting bedriver. Utöver skatter och avgifter har kommuner och landsting ett antal andra intäkter. Som exempel på andra intäkter kan nämnas finansiella intäkter (främst ränteintäkter) och så kallade extraordinära intäkter, som försäljning av aktier i kommunägda företag. Det förekommer även att kommuner och landsting säljer tjänster till varandra. Kommunernas och landstingens kostnader Kommunernas och landstingens verksamhetskostnader, inklusive avskrivningar, uppgick till cirka miljarder kronor. Eftersom de verksamheter som bedrivs är personalintensiva, det vill säga kräver mycket personal, utgör personalkostnaderna (löner, arbetsgivaravgifter med mera) över hälften av utgifterna. Kommunerna svarar för cirka procent av sektorns samlade kostnader och landstingen för cirka procent. Hur kostnaderna fördelar sig mellan olika verksamheter bland kommuner respektive landsting framgår av diagrammen nedan. Fördelning av kostnader i kommuner och landsting 2005 Kommuner Landsting Övrigt 21% Barnomsorg och förskola 12% Specialiserad psykiatrisk vård 8% Tandvård 4% Trafik, kultur utbildning mm 11% Individ- och familjeomsorg 7% Specialiserad somatisk vård 48% Övrig hälsooch sjukvård 9% Utbildning 30% Primärvård 19% Äldre- och handikappomsorg 30% 17

18 Vill du läsa mer om kommuner och landsting? Kommunallagen (SFS : ). Kommunallagen kommentarer och praxis. Sveriges Kommuner och Landsting och Kommentus förlag. Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn. Betänkande av Utjämningskommittén. SOU :. Ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Prop. / :. God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. SOU :. God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Prop. / :. Utjämning av LSS-kostnader. SOU :. Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade. Prop. / :. Budgetpropositionen för. Prop. / :. års ekonomiska vårproposition. Prop. / :. Utvecklingen inom den kommunala sektorn. Skr. / :. Offentlig ekonomi. Statistiska centralbyrån. Årsbok för Sveriges kommuner. Statistiska centralbyrån. Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut. Statistiska centralbyrån. Kommunala samverkansformer. Hilborn och Riberdahl. Svenska Kommunförbundet och Kommentus förlag. Tillsyn Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. SOU :. Demokrati för det nya seklet. Prop. / :. Demokratipolitik. Skr. / :. Hållbar samhällsorganistation med utvecklingskraft. Slutbetänkande från Ansvarskommittén. SOU :. Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting. Prop. / :. Förenklad hantering av medborgarförslag. Prop. / : Kommunal kompetens i utveckling. Betänkande av Kommunala kompetensutredningen. SOU : 18

19 Information om aktuella och avslutade utredningar finns på webbplatsen för Statens offentliga utredningar: Statliga offentliga utredningar (SOU) i tryckt format kan beställas från: Norstedts Juridik/Fritzes Tel: -, e-post: Internetadress: Thomson Fakta Tel: -, e-post: Internetadress: Propositioner och skrivelser i tryckt format kan beställas från: Riksdagens tryckeriexpedition, tel: -, fax: -, e-post: 19

20 Länkar Regeringen Riksdagen Finansdepartementet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet Länsstyrelserna Naturvårdsverket Skatteverket Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån Dagens Samhälle Rådet för kommunala analyser och jämförelser Vägvisare till samhällsinformation och offentliga tjänster Webbplats för svensk rättsinformation EU på Internet Europarådet

Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige

Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige All offentlig makt utgår från folket. Det svenska folkstyret genomförs genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom det kommunala

Läs mer

KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING

KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 Innehållsförteckning INLEDNING... sidan 4 DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN... sidan 4 DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN OCH DESS UPPGIFTER... sidan 5 DEN KOMMUNALA SEKTORNS

Läs mer

Det kommunala uppdraget!

Det kommunala uppdraget! Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 FÖRORD I Sverige finns sedan länge en tradition av långtgående självstyre på lokal nivå. De svenska kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av all

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar 1 1 Vad är en kommun? VAD GÖR EN KOMMUN Hur styrs den? Självstyrelse? Hur är en kommun organiserad Vem gör vad? 2 Vad tänker ni på

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100 Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2013 Sammanfattning Regeringen beslutade den

Läs mer

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Provläsning av kapitel 1 och 2 Kommunallagen Lagtexthäftet Tolfte upplagan 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Offentlig ekonomi utbildningarna dels till de statliga högskoleutbildningarna, dels till kommunernas gymnasiala utbildningar. Bolagisering av kommunal

Offentlig ekonomi utbildningarna dels till de statliga högskoleutbildningarna, dels till kommunernas gymnasiala utbildningar. Bolagisering av kommunal 10 Den kommunala sektorns ekonomi I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och dess förutsättningar för de verksamheter som bedrivs i kommunsektorn. Redovisningen av pensionsskulden och de mellankommunala

Läs mer

Kontaktperson: Malen Wallén,

Kontaktperson: Malen Wallén, Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Lagar och regler som styr en kommunal organisation

Lagar och regler som styr en kommunal organisation Lagar och regler som styr en kommunal organisation LAGAR OCH REGLER I EN KOMMUNAL ORGANISATION Lagar Förordningar Föreskrifter Råd Rättspraxis JO, JK KOMMUNALA REGLER Reglementen, arbetsordning Policy

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa kommunala befogenheter; SFS 2009:47 Utkom från trycket den 17 februari 2009 utfärdad den 5 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Kommunalrätt. Vad är kommunalrätt? Vad är en kommun? 4/20/2012. Per-Ola Ohlsson. Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet

Kommunalrätt. Vad är kommunalrätt? Vad är en kommun? 4/20/2012. Per-Ola Ohlsson. Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Kommunalrätt Per-Ola Ohlsson Vad är kommunalrätt? Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Både organisatoriska och verksamhetsspecifika bestämmelser Vad är en kommun? Ej frivillig

Läs mer

Administrativa avdelningen

Administrativa avdelningen 3 kap 17 Om en kommun med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, skall fullmäktige 1. Fastställa det kommunala

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK Kommunalrätt

Avdelningen för JURIDIK Kommunalrätt Kommunalrätt Socionomer VT 13 Vad är kommunalrätt? Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Både organisatoriska och verksamhetsspecifika bestämmelser Vad är en kommun? Ej frivillig

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Basutbildning för förtroendevalda

Basutbildning för förtroendevalda Basutbildning för förtroendevalda Mats Wallmark Kai Sällström Angela Kristiansson Jenny Hagesjö Joakim Norström STADSKONTORET 1 Kommunallag (1991:900) Ramverket för kommunens befogenheter, organisation,

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2014:1372 Utkom från trycket den 2 december 2014 utfärdad den 20 november 2014. Regeringen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Kommuner och landsting Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Östnytt igår Föreläsning 1: Affärssystem för företag http://sverigesradio.se/ostergotland/

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Ofta ges inga entydiga signaler om hur verksamheten ska bedrivas och mot vilket mål. Verksamheten får navigera utifrån otydliga besked.

Ofta ges inga entydiga signaler om hur verksamheten ska bedrivas och mot vilket mål. Verksamheten får navigera utifrån otydliga besked. Förvaltningsekonomi 1. Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda ( Brorström

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Utbildning för förtroendevalda i Västerås stad

Utbildning för förtroendevalda i Västerås stad Utbildning för förtroendevalda i Västerås stad Den 22 januari 2007 Den kommunala organisationen Sammanträdet i nämnden Offentlighet och sekretess Stadsjuristerna Staffan Larsson, Lena Grapp, Jeanna Thorslund

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Kommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

Kommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Kommittédirektiv Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Dir. 2010:29 Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Sammanfattning Kommunsektorn utgör en betydande del av svensk

Läs mer

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG Kommunal revision en ifrågasatt revision? "Kommunernas tillsyn ligger 150 år efter" Tillsynen har inte förändrats sedan för 150 år sedan då man bara hade förtroendevalda i kommunerna som skötte en mycket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Fastställt av fullmäktige 2014-11-25, 117/14 Reglemente för Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppgifter 1 Styrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och har det övergripande ansvaret

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping Axel Danielsson

Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping Axel Danielsson Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping 2013 Axel Danielsson 1 2 Vad är syftet med enskilda aktiebolag? Vinsten Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:118

Regeringens proposition 2013/14:118 Regeringens proposition 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet Prop. 2013/14:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars Jan Björklund Peter Norman (Finansdepartementet)

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/ Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden Del A Slutbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden Stockholm 2015 SOU 2015:24 Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Åsa Nordström Regionjurist 044-3093061 Asa.K.Nordstrom@skane.se YTTRANDE Datum 2015-08-25 Dnr 1501744 1 (5) Förvaltningsrätten i Malmö Domare 104 Box 4522 203 20 Malmö Laglighetsprövning

Läs mer

kvalitetssäkrad välfärd Ansvaret som ledamot i nämnd

kvalitetssäkrad välfärd Ansvaret som ledamot i nämnd kvalitetssäkrad välfärd Ansvaret som ledamot i nämnd Ansvaret som ledamot i nämnd Upplysningar om innehållet: Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-173-0

Läs mer

REGLEMENTE REVISIONEN

REGLEMENTE REVISIONEN 1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2011:1136 Utkom från trycket den 29 november 2011 utfärdad den 17 november 2011. Regeringen

Läs mer

Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KS 20:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015:260-032 2015-09-16 1/2 Handläggare Josefin Winnfors Tel. 0152-291 61 Kommunstyrelsen Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31 Innehåll Riksdagen...5 Var finns riksdagen?...6 Vad gör riksdagen?...7 Hur arbetar riksdagen?...8 Repetitionsfrågor Riksdagen...11 Regeringen...13 Vad gör regeringen?...14 Hur arbetar regeringen?...15

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer