Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi"

Transkript

1 Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi

2

3 Inledning Vi kommer alla i kontakt med kommuner och landsting i vår vardag. Det kan ske genom ett sjukhusbesök eller när barnen lämnas på förskolan. En sund ekonomi i den kommunala sektorn är avgörande för en god kommunal service. Som kommunmedborgare har man rätt till en likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor. Sverige är ett stort land och förutsättningarna varierar mellan de olika landsdelarna. Därför har vi ett kommunalt utjämningssystem som balanserar dessa olika förutsättningar. Välfärden står inför framtida utmaningar. Andelen pensionärer och äldre kommer att öka, medan andelen personer i arbetsför ålder minskar. Den tekniska utvecklingen bidrar, tillsammans med medborgarnas högre förväntningar på välfärden, till nya krav framför allt på hälso- och sjukvården. För att möta dessa utmaningar måste tillväxten och sysselsättningen öka. Samtidigt är det viktigt att fler kommuner och landsting samverkar för att använda sina resurser på ett effektivare sätt. Sverige har en lång tradition av kommunal självstyrelse. Självstyrelsen ger förutsättningar för lokala anpassningar av verksamheter utifrån olika kommuners och landstings behov. Självstyrelsen ger också medborgarna större möjligheter att få insyn i och påverka politiska beslut som rör deras vardag. I den här broschyren kan du läsa mer om Sveriges kommuner och landsting och om kommunsektorns ekonomi. 3

4 Varför finns kommuner och landsting? Tyngdpunkten i den svenska offentliga förvaltningen ligger på lokal nivå. Kommuner och landsting har sedan länge haft till uppgift att säkra den lokala gemensamma välfärden och gemensamma intressen till exempel genom att tillgodose behovet av social eller teknisk service. Landstingen har fått de uppgifter som kräver ett större befolkningsunderlag än de flesta kommuner har, främst hälso- och sjukvård. säga det som i dagligt tal kallas kommuner och landsting. Det som kallas kommunal verksamhet kan både vara sådant som kommuner och som landsting genomför. Kommuner och landsting är likställda i lagen även om landstingen omfattar ett större geografiskt område än kommunerna. Landstingen är därmed inte överordnade kommunerna. Ramarna för den kommunala verksamheten sätts av riksdag och regering i form av lagar och regler. Staten är även representerad på länsnivå genom länsstyrelserna, som arbetar för att de nationella målen inom olika områden ska få genomslag i länen. Ofta används begreppet kommun för både primärkommuner och landstingskommuner, det vill Staten Allmänna val Lokal Regional Nationell Riksdag Regering Regeringskansliet, statliga verk och myndigheter Länsstyrelsen Landstingen Allmänna val Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Administration och verksamhet Lokal administration och verksamhet Kommunerna Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Administration och verksamhet Allmänna val 4

5 Vilken kommun är störst? År fastställdes en kommunindelning som i princip gjorde varje socken och stad till en kommun. Då bildades också landstingen. Vid denna tidpunkt fanns kommuner och landsting. På -talet hade det moderna industrisamhället ändrat förutsättningarna för den kommunala indelningen. Det krävdes större kommunala enheter (både geografiskt och befolkningsmässigt) för att kommunerna skulle kunna utföra sina uppgifter. Fler och fler människor flyttade in till städerna. Genom en första indelningsreform mer än halverades antalet kommuner. En andra indelningsreform genomfördes - och medförde att antalet kommuner minskade från till. Därefter har antalet kommuner ökat något genom delning av vissa kommuner. I slutet av -talet bildades Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting genom sammanslagningar av flera landsting. Idag finns kommuner och landsting. Gotlands län saknar landsting. Istället ansvarar Gotlands kommun inom Gotlands län för de uppgifter landstingen sköter i andra län. Storleken på kommuner och landsting varierar. Till ytan är Kiruna störst ( km2) och Sundbyberg minst (9 km2). Stockholm har flest invånare (cirka ) medan Bjurholm har minst antal invånare (cirka 2 600). Hälften av alla kommuner har färre än invånare. Tretton av landets kommuner har fler än invånare. Det största landstinget (Stockholm) har över invånare medan Jämtland, som är det minsta, har Elva landsting har mellan och invånare. 5

6 Vad innebär kommunal självstyrelse? I Sverige har den kommunala självstyrelsen en lång tradition. Den fick sin form på -talet och fördes in i års kommunalförordningar. Sedan är självstyrelsen inskriven i grundlagen (regeringsformen). Kommunal självstyrelse innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. Kommunal självstyrelse hör samman med demokrati och medborgarnas möjlighet att påverka kommunala beslut eller utkräva ansvar av sina lokala politiker. I det svenska demokratiska systemet finns vissa inslag av direktdemokrati som rådgivande folkomröstningar, medborgarförslag och brukarstyrelser. Kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Beskattningsrätten är också inskriven i grundlagen och är en del av den kommunala självstyrelsen. 6

7 Hur regleras kommuner och landsting? Kommunerna och landstingens organisation och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen och ett stort antal författningar med inriktning på t.ex. socialtjänst, skola och sjukvård. Kommuner och landsting är även bundna av EGrätten. Kommunallagen Det finns en gemensam kommunallag för kommuner och landsting. Den nu gällande kommunallagen trädde i kraft den januari. I lagen regleras allt från indelningen i kommuner och landsting till villkoren för arbetet i fullmäktige och nämnderna. Enligt kommunallagen får kommuner och landsting själva ta hand om angelägenheter av allmänt intresse. Det gäller sådant som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. En kommun kan normalt inte åta sig uppgifter som staten eller annan kommun eller landsting ansvarar för. Speciallagstiftningen De flesta av kommunernas och landstingens uppgifter regleras i det som kallas speciallagstiftningen. Hit hör t.ex. socialtjänsten (socialtjänstlagen : ), hälso- och sjukvården (hälso- och sjukvårdslagen : ), miljö- och hälsoskyddet (miljöbalken : ) samt för-, grund- och gymnasieskolan (skollagen : ). Flera av speciallagarna är så kallade ramlagar som regeringen eller statliga myndigheter kan komplettera med förordningar eller föreskrifter. Socialstyrelsen ger exempelvis ut föreskrifter för hälsooch sjukvården som innehåller mer detaljerade bestämmelser än hälso- och sjukvårdslagen. Kommunal föreskriftsrätt Kommuner och landsting kan ges viss rätt att meddela egna lokala föreskrifter. En kommun kan besluta om lokala trafikföreskrifter, lokal ordningsstadga, renhållningsordning etc. Följande områden regleras i kommunallagen: den kommunala indelningen och medlemskapet* kommunernas och landstingens befogenheter, organisation och verksamhetsformer de förtroendevalda fullmäktige och nämnderna medbestämmandeformerna den ekonomiska förvaltningen revisionen laglighetsprövningen i domstol av kommunala beslut *Den som är folkbokförd, äger en fastighet eller är taxerad till kommunalskatt i en kommun är medlem i kommunen. Den som är medlem av en kommun inom ett landsting är också medlem i landstinget. 7

8 Vem sitter i fullmäktige? Fullmäktige Kommunernas och landstingens grundläggande beslutanderätt utövas av folkvalda församlingar, kommun- och landstingsfullmäktige. De fattar alla viktiga beslut som rör kommunen eller landstinget och fastställer budget och skattesats. Fullmäktige är det enda kommunala organ som väljs direkt av medborgarna och som ska sammanträda offentligt. Fullmäktiges ledamöter väljs i allmänna val som sammanfaller med val till riksdagen vart fjärde år. Utifrån de riktlinjer som anges i kommunallagen beslutar fullmäktige själv hur många ledamöter man ska ha. Antalet beror på hur många röstberättigade som finns i kommunen eller landstinget. Små kommuner måste ha minst ledamöter medan stora landsting och Stockholms kommun ska ha minst. Fullmäktiges ledamöter och ersättare kallas förtroendevalda. Men begreppet förtroendevald omfattar också revisorerna och nämndernas ledamöter och ersättare. De förtroendevalda kallas ofta politiker. Styrelse och nämnder I övrigt är det upp till fullmäktige att besluta vilka nämnder som ska finnas, vilket innebär att kommunernas och landstingens organisationer varierar i landet. Utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, miljönämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Den politiska organisationen i kommuner och landsting Nämnd* Nämnd* Revision** Valnämnd*** Fullmäktige Styrelse** Överförmyndarnämnd/ överförmyndare*** Nämnd* Krisledningsnämnd** * Fullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas i respektive kommun och landsting. ** Obligatoriska nämnder för kommuner och landsting. *** Alla kommuner måste ha en valnämnd och en överförmyndarnämnd eller en överförmyndare. 8

9 Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners och landstings verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Fullmäktiges ärenden måste beredas av den nämnd som har ansvar för det aktuella området. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att ärendena är ordentligt beredda innan de går till fullmäktige för beslut. Vem kan välja och väljas? Rösträtt vid val till fullmäktige i kommuner och landsting har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller arton år och är medborgare i Sverige, något annat EU-land, Island eller Norge. Även andra utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige i tre år före valdagen. En person som har rösträtt i kommunen eller landstinget är också valbar till förtroendeuppdrag, exempelvis ledamot i fullmäktige eller i en nämnd eller revisor. En tjänsteman i ledande ställning (till exempel kommunchefen) är inte valbar eftersom hans eller hennes objektivitet kan ifrågasättas. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är att välja ledamöter och ersättare till styrelsen, övriga nämnder m.m. fatta viktiga finansiella beslut om t.ex. budget, skattesats och avgifter för kommunal service fatta beslut om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer behandla motioner och interpellationer från fullmäktiges ledamöter kontrollera den kommunala verksamheten genom att ta ställning till årsredovisningen och revisorernas berättelse samt tillstyrka/ avstyrka ansvarsfrihet utfärda lokala föreskrifter för vissa ordningsfrågor Fullmäktige kan överlåta beslutsrätt (delegera) till styrelsen eller övriga nämnder i vissa ärenden. Fakta I landstingsfullmäktige- och kommunfullmäktigeförsamlingarna är omkring hälften av ledamöterna mellan 50 och 64 år. Andelen ledamöter under 30 år är cirka 5 %, vilket är ungefär lika stor som i riksdagen. Andelen ledamöter som är 65 år och äldre är cirka 12 %, vilket är fyra gånger så mycket som i riket. Drygt 20 % av kommunfullmäktigförsamlingarna saknade helt representation av personer yngre än 30 år Sedan valet 2006 är det i snitt 42 % kvinnor och 58 % män i landets kommunfullmäktige. I landstingsfullmäktige är 48 % kvinnor och 52 % män. 9

10 Stat, landsting eller kommun - vem gör vad? Uppgiftsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna är både en principiell och en praktisk fråga. Samhällsutvecklingen gör att uppgiftsfördelningen varierar över tid. Nyckelordet för den svenska förvaltningsmodellen är decentralisering. Det innebär att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt. Decentraliseringen gör det också möjligt att anpassa verksamheterna efter de särskilda lokala förutsättningar som råder. På så sätt kan befintliga resurser utnyttjas mer effektivt. Det görs inte någon precisering av uppgiftsfördelningen mellan stat, kommun och landsting i grundlagen. Riksdagen och regeringen fastställer nationella mål för verksamheten i kommuner och landsting i lagar och förordningar. Genom dessa bestäms villkoren för den kommunala verksamheten och uppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommun. Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Verksamhetsformer Största delen av den kommunala verksamheten bedrivs av kommunen själv i förvaltningsform. Vid sidan av förvaltningsformen förekommer även andra verksamhetsformer. Kommuner och landsting kan exempelvis överlåta åt ett aktiebolag, en ideell förening eller en stiftelse att sköta en kommunal angelägenhet. Inom t.ex. äldreomsorgen kan kommuner efter upphandling sluta ett entreprenadavtal om driften med en annan aktör. Det behövs dock särskilt lagstöd för att överlämna en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning, det vill säga att fatta bindande beslut om en medborgares rättigheter eller skyldigheter. På grund- och gymna- KOMMUNERNAS UPPGIFTER Obligatoriska uppgifter: Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder GEMENSAM Frivilliga uppgifter: UPPGIFT FÖR Fritid och kultur KOMMUNER Teknisk service OCH LANDSTING Energiförsörjning Obligatoriska uppgifter: Underhåll av gator Regional och lokal kollektivtrafik LANDSTINGENS UPPGIFTER Obligatoriska uppgifter: Hälso- och sjukvård Tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder. Frivilliga uppgifter: Kultur Utbildning Turism 10

11 sieskolans område förekommer fristående skolor, skolor med annan huvudman än de som drivs av kommuner eller landsting. Det finns drygt kommunala företag. Majoriteten av dessa är aktiebolag. Drygt hälften av de kommunala företagen finns inom företagstjänster och fastighetsverksamhet, men branschen energi och vatten står också för en stor andel. De flesta landstingsägda företag finns inom transport och kommunikation, till exempel kollektivtrafikverksamhet. Samverkan förekommer i olika former, t.ex. avtal, kommunalförbund, gemensamma nämnder och interkommunala företag. Sedan januari kan kommuner och landsting i ett län bilda samverkansorgan som övertar uppgifter från staten och ansvarar för regionala utvecklingsfrågor. Kommuner och landsting samverkar också allt mer i nätverk med näringslivet, intresseorganisationer och högskolor. Kommunal samverkan Samverkan mellan kommuner och mellan landsting har sedan länge förekommit i olika omfattning och form. Samverkan kan vara ett sätt att effektivisera verksamheter, öka kompetensen, förbättra serviceutbudet och hantera krav på specialistkunskaper m.m. 11

12 Hur påverkar EU? Samarbetet inom EU har utvecklats på flera områden vilket gjort att kommuner och landsting i större utsträckning påverkas av det. Större delen av den kommunala verksamheten, t.ex. skola, sjukvård och plan- och byggfrågor, ligger förvisso utanför de områden EU har kompetens att reglera. Trots detta påverkas kommuner och landsting på olika sätt. Några exempel är EU:s upphandlings- och statsstödsregler, frågor som rör miljö-, livsmedels- och djurskyddstillsyn samt EU:s politik för regional utveckling, den s.k. sammanhållningspolitiken. EU-medlemskapet har också bidragit till att kommuner och landsting på olika sätt utökat sitt internationellt inriktade arbete. Många har antagit särskilda internationella strategier. Vänortsutbytena har fördjupats och handlar mer om erfarenhetsutbyte, kulturutbyte och tjänsteexport än om bistånd. EU:s strukturfonder och andra program har öppnat möjligheter för kommuner och landsting att söka medel för samverkansprojekt med andra länder. Från att ha varit fokuserat på Norden har de internationella aktiviteterna vidgats geografiskt till hela Östersjöområdet och övriga Europa. EU:s regionkommitté är en rådgivande kommitté med uppgift att bedöma EU:s lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Kommittén består av folkvalda politiker från lokal och regional nivå i medlemsländerna. Sverige har 12 ledamöter och 12 ersättare som representerar kommuner och landsting. Europarådet bedriver ett arbete inriktat på lokala och regionala frågeställningar. Det finns en särskild styrkommitté (CDLR) som förbereder förslag till rapporter, rekommendationer och konventioner kring kommunala frågor. Inom ramen för Europarådets verksamhet har bl.a. en konvention om kommunalt självstyrelse antagits. Andra frågor som diskuteras är t.ex. gränsöverskridande samarbete på lokal och regional nivå och lokala demokratifrågor. Det finns även en kommunalkongress inom Europarådets ram som består av representanter för kommuner och landsting i de olika medlemsstaterna. Kongressen har en rådgivande roll och övervakar också tillämpningen av konventionen om kommunal självstyrelse i medlemsstaterna. 12

13 Vem ser till att det går rätt till? Tillsyn Staten utövar tillsyn över kommuner och landsting genom statliga myndigheter som Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Skolverket. Tillsynen ska vara både granskande och stödjande. Myndigheterna kan inte ogiltigförklara kommunala beslut, men i vissa fall kan de få till stånd en domstolsprövning eller bötfälla en kommun eller ett landsting. En annan möjlighet att komma till rätta med problem eller lagöverträdelser är att informera regeringen om förekommande brister. Staten har delegerat tillsynsansvar till kommunerna på några områden, till exempel miljö, brandsäkerhet och livsmedel. I kommunen är det respektive nämnd som är ansvarig tillsynsmyndighet. Kommunal revision I varje kommun och landsting ska det finnas minst fem förtroendevalda revisorer som utses av fullmäktige. Att vara revisor är alltså ett politiskt uppdrag. De kommunala revisorerna ska biträdas av sakkunniga konsulter på revisionsområdet. Revisorerna är fullmäktiges instrument för att granska den kommunala verksamheten och granskar årligen nämnder, styrelser, kommunala företag och enskilda ledamöter. Revisorerna får därför inte inneha uppdrag i dessa organ. Granskningen innebär att revisorerna prövar om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, om den följer beslut, lagstiftning och föreskrifter samt om den ekonomiska redovisningen är korrekt upprättad. Revisorerna ger även underlag till den årliga ansvarsprövningen i kommuner och landsting. Ansvarsprövningen innebär att revisorerna uttalar sig om de tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet innan fullmäktige fattar beslut i frågan. Fullmäktiges beslut ska motiveras. Kommuninvånarnas kontrollmöjligheter Enskilda kommuninvånare har möjlighet att överklaga kommunala beslut, till exempel beslut fattade av fullmäktige. Varje invånare kan få lagligheten i ett beslut prövad i domstol genom laglighetsprövning. Domstolen kan då helt eller delvis upphäva beslutet, men inte ersätta det med ett nytt beslut. När det gäller beslut av myndighetskaraktär, som rätt till socialbidrag eller bygglov, kan den person som är berörd av beslutet överklaga. Detta kallas för förvaltningsbesvär och innebär att en domstol kan ersätta det överklagade beslutet med ett nytt beslut. 13

14 Hur fungerar den kommunala ekonomin? Staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Samtidigt svarar kommuner och landsting för en betydande del av den offentliga verksamheten. Kommunsektorns ekonomiska omfattning och dess betydelse för välfärden medför att staten har behov av att kunna påverka sektorns förutsättningar och utveckling. Under -talet förändrades statens styrning av kommunsektorn. Större reformer av statsbidragssystemet genomfördes och. Ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning infördes från och med den januari. Finansieringsprincipen I samband med förändringarna infördes även den kommunala finansieringsprincipen. Principen är inte lagfäst men riksdagen har godkänt den. Den innebär att om staten beslutar om åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verksamheten ska de ekonomiska effekterna neutraliseras genom reglering av nivån på statsbidragen. Finansieringsprincipen omfattar inte de så kallade frivilliga verksamheterna. Den omfattar inte heller åtgärder som inte direkt tar sikte på kommunsektorn men som får ekonomiska effekter för sektorn. Hit hör till exempel statliga beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna. Krav på en balanserad budget Fullmäktige ska senast i november varje år besluta om budget och skattesats för kommunen eller landstinget för det kommande året (budgetåret). Om särskilda skäl föreligger kan budgeten fastställas under december. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år, inklusive budgetåret. Sedan gäller det så kallade balanskravet, som finns inskrivet i kommunallagen. Balanskravet innebär att kommunens eller landstingets budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Från och med budget finns möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara en stark finansiell ställning eller större omstruktureringsåtgärder. Skulle utfallet visa att ett underskott uppstår, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, ska underskottet tas igen under de närmast följande tre åren. Om det finns så kallade synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att detta inte behöver göras. Ett exempel på synnerliga skäl är när en kommun eller ett landsting medvetet och tydligt har gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital, det vill säga lagt upp reserver, för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när tillgångar har sålts med förlust, till exempel en fastighet som inte längre behövs för verksamhet. Det kan då finnas skäl att inte täcka förlusten under förutsättning att försäljningen samtidigt innebär att kommunen eller landstinget därigenom får minskade framtida kostnader. Från och med finns också möjlighet att åberopa orealiserade förluster i värdepapper som innehas med ett långssiktigt syfte som synnerliga skäl. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Det är svårt att i detalj ange vad god ekonomisk hushållning innebär, men det handlar bland annat om att kommuner och landsting inte bör använda sin förmögenhet eller ta lån för att täcka löpande behov. Grundprincipen är att de löpande intäkterna bör täcka de löpande kostnaderna. I begreppet god ekonomisk hushållning ingår också att verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. I de flesta fall är det förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. 14

15 Kommuner och landsting ska fastställa mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning från och med räkenskapsåret. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och med planen för ekonomin under perioden. Kommunernas och landstingens intäkter År uppgick kommunernas och landstingens intäkter till cirka miljarder kronor. Skatteintäkter utgjorde procent av denna summa. Då är inte finansiella och extraordinära intäkter medräknade. Kommunalskatt Som tidigare nämnts är den kommunala beskattningsrätten inskriven i grundlagen (regeringsformen). I den ges kommuner och landsting rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Men det är staten som bestämmer vad kommuner och landsting får ta ut skatt på. Sedan början av -talet får kommuner och landsting beskatta enbart förvärvsinkomster. Dessa utgörs främst av löner, men även ersättningar från arbetslöshetsoch sjukförsäkringarna samt pensioner ingår i de beskattningsbara förvärvsinkomsterna. Kommuner och landsting bestämmer själva skattesatsen, det vill säga den procentsats med vilken skatten tas ut. Under -talet beslutade emellertid staten av samhällsekonomiska skäl om tidsbegränsade åtgärder i syfte att motverka höjningar av kommunalskatten. Åren - gällde ett skattestopp, det vill säga ett lagstadgat förbud mot höjning av kommunalskatten. År fick kommuner och landsting som inte höjde skatten ett extra tillskott. Åren - minskades statsbidraget för kommuner och landsting som höjde skatten. Den genomsnittliga kommunalskatten uppgår till, procent. Högsta skattesatsen uppgick till, procent (Dals-Eds kommun) och den lägsta till, procent (Vellinge kommun). Procent 32 GENOMSNITTLIG KOMMUNALSKATT

16 Statsbidrag och utjämning Under -talet reformerades statsbidragen och utjämningssystemen. År hade ett stort antal specialdestinerade statsbidrag ersatts av ett nytt statligt bidrag. Detta fördelades mellan kommunerna med hänsyn till skillnader i skattekraft och strukturella kostnadsskillnader. Det nya bidraget var inte öronmärkt till någon eller några särskilda verksamheter. Ytterligare ett steg togs då ett nytt generellt statsbidrag infördes som fördelades mellan kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare. Specialdestinerade statsbidrag finns dock fortfarande kvar vid sidan av det generella statsbidraget. Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan enskilda kommuner respektive landsting infördes ett utjämningssystem som omfattade både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Systemet för kommunalekonomisk utjämning som infördes den januari är en vidareutveckling av det utjämningssystem som infördes. Det generella statsbidraget och vissa specialdestinerade statsbidrag avskaffades och motsvarande belopp används i stället för att utjämna skillnaderna i skatteunderlag per invånare (skattekraft). Systemet för kommunalekonomisk utjämning består av inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Utjämningen är utformad som två separata system, ett för kommuner och ett för landsting. Dessutom utgår från ett statligt strukturbidrag till vissa kommuner och landsting. Inkomstutjämningen, som utjämnar skillnader i skattekraft, innebär att kommuner och landsting med en skattekraft under en av staten fastställd nivå ( procent av medelskattekraften för kommuner respektive procent för landsting) får ett utjämningsbidrag från staten. Kommuner och landsting med en skattekraft högre än den fastställda nivån betalar en avgift till staten. Från är inkomstutjämningen huvudsakligen statligt finansierad men delvis finansierad genom avgifter. Kostnadsutjämningen utjämnar så kallade strukturella kostnadsskillnader som inte den enskilda kommunen eller det enskilda landstinget kan påverka. Sådana kostnadsskillnader kan bero på till exempel skillnader i åldersstrukturen. Kommuner och landsting med ogynnsamma förhållanden, och därmed höga strukturella kostnader, får ett utjämningsbidrag från staten, medan de med gynnsamma förhållanden betalar en avgift 16

17 till staten. Det kostnadsutjämningsbidrag vissa kommuner och landsting får från staten finansieras således med en kostnadsutjämningsavgift som andra kommuner och landsting betalar till staten. Sedan den mars finns ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta system ingår inte i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet innebär att det för varje kommun beräknas en standardkostnad per invånare. Beroende på hur den enskilda kommunens standardkostnad avviker från den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare lämnas ett bidrag från staten eller betalas en avgift till staten. Övriga intäkter Kommuner och landsting får också ta ut avgifter för vissa tjänster som de tillhandahåller. Verksamheter där avgifter förekommer är till exempel barnomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Avgifterna beslutas normalt av kommun- eller landstingsfullmäktige. Enligt självkostnadsprincipen får kommuner och landsting inte ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls. Detta gäller som huvudregel för all verksamhet som kommuner och landsting bedriver. Utöver skatter och avgifter har kommuner och landsting ett antal andra intäkter. Som exempel på andra intäkter kan nämnas finansiella intäkter (främst ränteintäkter) och så kallade extraordinära intäkter, som försäljning av aktier i kommunägda företag. Det förekommer även att kommuner och landsting säljer tjänster till varandra. Kommunernas och landstingens kostnader Kommunernas och landstingens verksamhetskostnader, inklusive avskrivningar, uppgick till cirka miljarder kronor. Eftersom de verksamheter som bedrivs är personalintensiva, det vill säga kräver mycket personal, utgör personalkostnaderna (löner, arbetsgivaravgifter med mera) över hälften av utgifterna. Kommunerna svarar för cirka procent av sektorns samlade kostnader och landstingen för cirka procent. Hur kostnaderna fördelar sig mellan olika verksamheter bland kommuner respektive landsting framgår av diagrammen nedan. Fördelning av kostnader i kommuner och landsting 2005 Kommuner Landsting Övrigt 21% Barnomsorg och förskola 12% Specialiserad psykiatrisk vård 8% Tandvård 4% Trafik, kultur utbildning mm 11% Individ- och familjeomsorg 7% Specialiserad somatisk vård 48% Övrig hälsooch sjukvård 9% Utbildning 30% Primärvård 19% Äldre- och handikappomsorg 30% 17

18 Vill du läsa mer om kommuner och landsting? Kommunallagen (SFS : ). Kommunallagen kommentarer och praxis. Sveriges Kommuner och Landsting och Kommentus förlag. Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn. Betänkande av Utjämningskommittén. SOU :. Ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Prop. / :. God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. SOU :. God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Prop. / :. Utjämning av LSS-kostnader. SOU :. Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade. Prop. / :. Budgetpropositionen för. Prop. / :. års ekonomiska vårproposition. Prop. / :. Utvecklingen inom den kommunala sektorn. Skr. / :. Offentlig ekonomi. Statistiska centralbyrån. Årsbok för Sveriges kommuner. Statistiska centralbyrån. Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut. Statistiska centralbyrån. Kommunala samverkansformer. Hilborn och Riberdahl. Svenska Kommunförbundet och Kommentus förlag. Tillsyn Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn. SOU :. Demokrati för det nya seklet. Prop. / :. Demokratipolitik. Skr. / :. Hållbar samhällsorganistation med utvecklingskraft. Slutbetänkande från Ansvarskommittén. SOU :. Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting. Prop. / :. Förenklad hantering av medborgarförslag. Prop. / : Kommunal kompetens i utveckling. Betänkande av Kommunala kompetensutredningen. SOU : 18

19 Information om aktuella och avslutade utredningar finns på webbplatsen för Statens offentliga utredningar: Statliga offentliga utredningar (SOU) i tryckt format kan beställas från: Norstedts Juridik/Fritzes Tel: -, e-post: Internetadress: Thomson Fakta Tel: -, e-post: Internetadress: Propositioner och skrivelser i tryckt format kan beställas från: Riksdagens tryckeriexpedition, tel: -, fax: -, e-post: 19

20 Länkar Regeringen Riksdagen Finansdepartementet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet Länsstyrelserna Naturvårdsverket Skatteverket Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån Dagens Samhälle Rådet för kommunala analyser och jämförelser Vägvisare till samhällsinformation och offentliga tjänster Webbplats för svensk rättsinformation EU på Internet Europarådet

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 Innehållsförteckning INLEDNING... sidan 4 DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN... sidan 4 DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN OCH DESS UPPGIFTER... sidan 5 DEN KOMMUNALA SEKTORNS

Läs mer

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Provläsning av kapitel 1 och 2 Kommunallagen Lagtexthäftet Tolfte upplagan 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa kommunala befogenheter; SFS 2009:47 Utkom från trycket den 17 februari 2009 utfärdad den 5 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Utbildning för förtroendevalda i Västerås stad

Utbildning för förtroendevalda i Västerås stad Utbildning för förtroendevalda i Västerås stad Den 22 januari 2007 Den kommunala organisationen Sammanträdet i nämnden Offentlighet och sekretess Stadsjuristerna Staffan Larsson, Lena Grapp, Jeanna Thorslund

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete?

Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete? Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete? - Ordförandes roller och uppgifter - Kommunallagen - Sammanträdet - Lagen och arbetsordningen - Sammanträdets gång; innan, under och efter mötet. Kommunallagen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Politiken i SKL Styrelsen: 21 ledamöter och 21 ersättare, varav 22 män och 20 kvinnor. Arbetsutskottet: 7 män och 7 kvinnor. Ordförandeposter: 15 kvinnor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

www.pwc.com/se Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner

www.pwc.com/se Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner www.pwc.com/se Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner Innehållsförteckning Innehållsförteckning...... 1 Pågående utredningar och föreslagna lagändringar......2 Kommentarer......3 Aktuellt från Sveriges Kommuner

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Katrineholms kommuns författningssamling Nr 5.03 Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Ändrad av kommunfullmäktige 2003-06-16, 164, 2004-10-18, 149, 2006-12-18, 33, 2009-05-18, 84

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Åsa Nordström Regionjurist 044-3093061 Asa.K.Nordstrom@skane.se YTTRANDE Datum 2015-08-25 Dnr 1501744 1 (5) Förvaltningsrätten i Malmö Domare 104 Box 4522 203 20 Malmö Laglighetsprövning

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015. Stadgar

VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015. Stadgar VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015 Stadgar Stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting Antagna av Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets extrakongresser den 27 oktober 2004. Reviderade av SKL:s

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2016 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Regionförbundet Örebro län

Regionförbundet Örebro län Regionförbundet Örebro län för Regionförbundet Örebro län Innehållsförteckning Förbundets namn... 1 Förbundets säte... 1 Förbundets medlemmar...1 Förbundets ändamål... 1 Förbundets uppgifter... 1 Förbundsfullmäktige...

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Revisionsplan 2013 Sollefteå kommun

Revisionsplan 2013 Sollefteå kommun Sollefteå kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter

Förbundets ändamål. Förbundets uppgifter Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KF 111, 2010-09-06, Reviderad: KF 118, 2011-09-05, KF 86 2012-06-18 Förbundsordning för Region Blekinge Region

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer