Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen. Bilagor till. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen. Bilagor till. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola"

Transkript

1 Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen Bilagor till Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

2 Innehåll Bilagor Bilagans nr 1. Läsutvecklingsschema exempel på del av dokumentationsschema 3 2. Forskningsbaserade modeller som främjar läsförståelse 4 3. Läsförståelsestrategier 6 4. Skrivprocessen 8 5. Ljudstridig stavning Textanalys Stöd, Anpassning, Träning Digitala lärverktyg Alternativ Kompletterade Kommunikation AKK Centrala begrepp Pedagogisk läs- och skrivutredning Nya riktlinjer för Screening/kartläggning från höstterminen

3 Exempel på delar av dokumentationsschemat för elevens självskattning i materialet God läsutveckling av Lunberg och Herrlin. Ett liknande schema finns också för pedagogens dokumentation över elevens verkliga Bilaga

4 Bilaga 2 Forskningsbaserade modeller som främjar läsförståelse Utgångspunkten för de tre forskningsbaserade modeller som visat sig ge väldokumenterad effekt på läsförståelse är att dialog och interaktion gynnar lärandet och att läraren har en viktig roll genom att förmedla direktundervisning i lässtrategier. I alla tre modellerna används grafiska modeller, som tankekartor, diagram för att underlätta elevernas förståelse av texten. Eleverna får struktur i sitt tänkande och arbetsminnet avlastas eftersom tankarna synliggörs på papperet. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av modellerna (se utförligare beskrivning i kapitel 2 i Att undervisa i läsförståelse lässtrategier och studieteknik av Barbro Westlund). RT 1. förutspå (hypoteser) 2. ställa frågor 3. klargöra 4. summera TSI För hela skoltiden, alla skolämnen CORI Från åk 2, modellen främst för NO-ämnen (i viss mån även SO) RT (Reciprocal teatching reciprok undervisning) Modellen bygger på en forskning som påbörjades på 1980-talet (Brown och Palinscar). Eleverna turas om att ha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföras i en speciell ordning utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att det mest gynnsamma är att använda alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är: Att förutspå/ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta 4

5 TSI (Transactional Strategies Instruction transaktionell strategiundervisning) Modellen bygger på en forskning som påbörjades på 1990-talet (Pressley och Wharton- Mcdonalds). Eleverna samtalar om olika slags läsning och utbyter erfarenheter om sin egen strategianvändning vid olika slags texter. På så sätt sker en transaktion mellan läsare och texter. Lärare och elever diskuterar och accepterar olika tolkningar beroende på om de är rimliga. Modellen bygger på många sätt på samma komponenter som den reciproka modellen, dvs. att kunna sammanfatta, att skapa inre mentala bilder m.m. för att förstå texten. Man använder oftast tänka högt-strategin för att synliggöra sina tankar för varandra. CORI (Concept-Oriented Reading Instruction begreppsorienterad undervisning) Modellen bygger på forskning som påbörjades i slutet av 1990-talet (Guthries). CORI har dokumenteras effekt på förståelse och ämneskunskap i NO-ämnen (i viss mån även SO-ämnen). Läsengagemang är det centrala i undervisningen och det betyder att motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion ska samverka. Modellen har flera delar: Aktivering av förkunskap genom att elevernas uppmärksamhet riktas på centrala begrepp i ämnet Genom att fokusera på de centrala begreppen motiveras eleverna att ställa frågor Informationssökningen ska vara aktiv och inbegripa metakognitiva processer Kunskapen ska organiseras på ett grafiskt sätt, t ex att texten återges med teckningar, diagram eller olika slags tankekartor. 5

6 Bilaga 3 Läsförståelsestrategier Högläsning av läraren tillsammans med eleverna: Tänk på att läsa aktivt! Uppmuntra frågor och ställ egna frågor under läsningens gång. Att få lyssna på högläsning är en viktig daglig aktivitet för de allra yngsta till elever i åk 9. Läs och diskutera både skönlitterära texter som faktatexter tillsammans, i helklass, grupp eller parvis. Lär eleverna olika strategier Strategier som vana läsare använder hela tiden när de läser. En van läsare utvecklar dessa strategier med tiden eftersom de läser så mycket text. Våra elever behöver lära sig strategierna från början, steg för steg, för att få hjälp med att upptäcka att dessa hjälper dem att både förstå texter bättre och att bättre minnas vad de läst. Lär eleven göra kopplingar. När jag läser ska jag koppla texten till mig själv: Vad tänker jag nu? Har jag varit med om något liknande? Tankarna ska vandra, fram och tillbaks och jag ska göra snabba associationer, men sedan ska fokus tillbaka till texten igen. Jag ska också, med tiden, göra kopplingar till andra texter jag läst och kopplingar till omvärlden. Lär eleven att ställa frågor. När jag läser ska jag hela tiden ställa frågor till mig själv: Vem är det här? Vad gör de? Varför gör de så här? När gör man så? Hur gick det till? osv. Lär eleven att stanna och backa. När något låter konstigt eller när jag inte förstår ska jag backa och läsa om ett ord, en mening eller ett stycke. Kanske måste jag fortsätta och läs framåt för att förstå bättre. Förstår jag inte ordet ska jag fråga (eller slå upp ordet i en ordbok eller på datorn) En duktig läsare stannar och läser om. Lär eleven att använda sina sinnesintryck. När jag läser ska jag använda mina minnen av olika sinnesintryck; olika lukter, dofter, smaker, olika känsel- hörsel och synintryck. På detta sätt blir texten mer levande och jag minns den bättre. Lär eleven känna igen olika textstrukturer: En strategi som hjälper eleven att förstå texten, att minnas den bättre och som samtidigt ger en struktur för det egna skrivandet är arbetet med textstrukturer. 6

7 Sagans/berättelsens fyra delar är mycket tydliga. Lär barnen/eleverna att hitta meningar som beskriver miljön, personerna/karaktärerna, problemet och lösningen på problemet. Berättelsens delar utöka med olika händelser i berättelsen. Vad är utmärkande för deckarhistorier, en dikt, ett recept, en tidningsartikel, en faktatext? Lär eleverna att se olika mönster, att känna igen en viss sorts text. Kan de detta kan de också lättare läsa texten på rätt sätt. En faktatext läser man inte på samma sätt som man läser en skönlitterär text. Tänka högt Think aloud Visa barnen/eleverna hur du tänker när du läser. Visa hur tankarna vandrar, hur du associerar och använder de olika strategierna. Ta en bok, läs en sida och berätta vad som händer inuti ditt huvud! 7

8 Bilaga 4 Skrivprocessen Man lär sig skriva genom att skriva På denna sida ska vi se närmare på skrivandets olika stadier och få lite tips om vad man kan göra under stadierna. Det finns dock inte bara en enda modell för textskapandets olika steg, utan det finns lika många skrivprocesser som det finns skribenter. Skrivandet kan beskrivas som en problemlösning. Det är inte nödvändigt att vi vet hur texten ska se ut innan vi börjar skriva, utan det viktigaste är att processen kommer i gång. Vi prövar oss fram, ångrar oss, läser igenom och skriver om. STEG 1. FÖRBEREDELSESTADIET 1. Publik och syfte Vem eller vilka skriver jag för? Mig själv eller andra? Varför skriver jag? Vad är syftet? 2. Samla material När du samlat stoff och idéer är nästa steg att välja ut det mest passande innehållet och sortera stoffet i lämplig ordning. Nedan får du några förslag på hur du kan göra för att få idéer: Snabbskrift Hur gör du när huvudet känns alldeles tomt och pappret ligger oanvänt framför dig? För att komma i gång kan du pröva att snabbskriva. Skriv i fem minuter om vad som helst som faller dig in, utan att lyfta pennan från pappret. Bry dig inte om stavning eller meningsbyggnad. När tiden är ute läser du igenom vad du skrivit. Brainstorming Fundera fritt men anteckna allt som du själv eller gruppen kommer på. Eller gör en egen tankekarta, en s.k. mindmap, där du samtidigt ordnar stoffet. Detektivmetoden Om du ska utreda eller analysera en fråga, kan detektivmetoden VEM? VAD? VARFÖR? VAR? NÄR? HUR? vara lämplig. 3. Sovra När du inventerat det ämnesområde som du ska skriva om gäller det att sovra stoffet och välja ut det som är användbart. Här är det viktigt att än en gång klargöra syftet med texten. 4. Gör en disposition När du har hittat rätt fokus för din text, kan du göra en disposition. Den kommer troligen att ändras allt eftersom texten växer fram. Att göra en disposition är som att lägga pussel, pröva sig fram och flytta om. 8

9 STEG 2. SKRIVSTADIET 1. Ett första utkast Se texten på det här stadiet som ett utkast, en skiss. Bekymra dig just nu inte om stavning, böjning eller skrivregler. 2. Börja i mitten Börja skriva på ett avsnitt som du vet ska vara med; bekymra dig inte om var i texten det ska placeras. 3. Vänta med inledningen och avslutningen Ibland kan det vara en fördel att vänta med inledning och avslutning, om du inte från början vet hur du vill utforma dem. I inledningen kan du t.ex. flagga för vad som ska komma och i avslutningen kan du sammanfatta det viktigaste. 4. Vägvisare i texten Gör textens struktur så klar och synlig som möjligt för läsaren genom en tydlig textbindning. Detta gör du genom att "stoppa in" ord och uttryck som fungerar som vägvisare eller hjälp inne i texten. De s.k. sammanhangsmarkörerna hjälper läsaren att se de logiska sambanden i texten. STEG 3. FÖRBÄTTRINGSSTADIET Skrivandet är ett hantverk och det är genom att själv ändra och förbättra texten i flera steg som man lär sig mest. Att bara läsa igenom någon annans rättningar och sedan lägga undan texten är inte lika utvecklande. Det är du själv som måste göra jobbet, d.v.s. skriva om, för att ditt språk och dina texter ska bli bättre. 1. Innehållsgranskning Innan du börjar bearbeta en text, kan det vara en bra idé att än en gång sammanfatta syftet med texten. Varför skrevs den? Vad vill författaren uppnå? Vem är mottagare? Om du själv bearbetar din text, låt den vila ett tag först, så att du kan läsa den med ny och fräsch blick. Har du möjlighet är det förstås ännu effektivare att låta någon annan läsa vad du skrivit och ge läsarrespons. 2. Språkgranskning Nästa fas är en mera noggrann textgranskning för att kontrollera att olika grammatiska regler och skrivregler följts. Du kan behöva konsultera olika ord- och handböcker. 9

10 Ljudstridig stavning Bilaga 5 Arbetet med ljudstridig stavning förutsätter att eleven har en säker grund i läsning och skrivning av ljudenligt stavade ord. Därefter ska vi hjälpa eleven att först och främst upptäcka regelbundenheterna, de system för ljudstridig stavning som kan sammanfattas i några huvudregler. En väl beprövad arbetsgång finns beskriven i Birgit Druid-Glentows Förebygg och åtgärda läsoch skrivsvårigheter samt i Maja Wittings Metod för läs- och skrivinlärning samt i hennes Handledning. Den ordningsföljd de rekommenderar är: 1. s-ljud skrivet med c; k skrivet med ck 2. ks-ljud skrivet med x 3. vidgade vokalvariationer ( jmf vokalljuden i ordparen: mer mest, öga - öra) 4. supradentaler ( r + l, n, s eller t ) 5. ng-ljud; skrivet med ng, med n före k resp. med g före n 6. tj-ljud; skrivet med tj före bakre vokaler resp. med k före främre vokaler undantag speciellt sätt ( kj ) 7. j-ljud; skrivet ljudenligt med j resp. g undantag speciella sätt: gj, dj, hj, lj homofoner ( t ex gärna hjärna ) 8. sj-ljud; skrivet med sj resp sk undantag speciella sätt: skj-, stj-, ssjhomofoner 9. dubbelteckning förbereds via träning av betonad/obetonad stavelse samt lång/kort vokal huvudregel: Om du hör bara ett konsonantljud efter kort betonad vokal skall du dubbelteckna konsonanten. undantag: j, m och n i slutet av ord; m-ljudet; ord där släktskapsregeln tar över. 10. å-ljud; långt å-ljud med å resp kort å-ljud med o undantag långt å-ljud skrivs med o före v ( sov ) och i vissa ord, (son, lov m fl) kort å-ljud med å i släktord (ex blått ) och i vissa ord (ex påsk) homofoner 11. ä-ljud; långt ä-ljud med ä; kort ä-ljud med e i räkneord förutom sjätte, med e före j, med e efter p, med e i pronomen, i ent, -entlig, -ett och i många andra ord. 12. låneord med speciell stavning, ex dusch, chef, garage, journal, pizza. 10

11 TEXTANALYS Bilaga 6 11

12 Bilaga 7 Stöd, anpassning, träning Stöd för att underlätta för elever med uttalade läs- och skrivsvårigheter att delta i de arbeten som pågår i den egna gruppen/klassen, exempelvis: Möjlighet till att läsa med öronen för att få tillgång till samma texter som kamraterna: både skönlitteratur och fakta texter. Erbjudande om lärarens tavelanteckningar på tydlig kopia. Tillgång till digitala lärverktyg för lärande ( bilaga?) I början av lektionen berättar läraren vad som ska tas upp samt avslutar med en sammanfattning. Hjälp att planera och strukturera inför ett prov. M.m. Anpassning För att underlätta för elever att inhämta kunskap samt redovisa på det sätt som gynnar eleven, Exempelvis: Begränsat stoff och tillrättalagda texter, både fakta texter och skönlitteratur. Anpassad text, exempelvis förstora, ändra typsnitt, färg och styckeindelning Film som informationskälla. Bildstöd vid såväl inlärning som redovisning. Läraren använder mindmapping på tavlan för att utveckla studieteknik. Alternativa redovisningsformer. Anpassning vid prov för elever med särskilda skäl menas personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. Exempelvis på sådana skäl kan vara hörselnedsättning, dyslexi, läs- och skrivsvårigheter och uthållighetsproblematik. Vid anpassning krävs inte en formell diagnos. Läraren bedömer om provsituationen kräver anpassning för eleven och rektor beslutar. Ökad tid Dela upp provet. Genomföra provet enskilt eller i mindre grupp. Ändra layout, t.ex. förstora texten. Dator vid skrivandet. Läsa upp text eller använda cd-skivor. Genomföra provet muntligt Bortse från stavfel vid dyslektiska svårigheter Anpassning vid nationella prov för elever med särskilda skäl se anvisningar och bestämmelser: 12

13 Vilka träningsmetoder är bäst vid dyslexi? Enligt Svenska Dyslexiföreningen i dess FAQ, sammanställning av vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi anser man: Systematisk övning i hur språkljud och bokstäver hänger samman har visat sig fungera bra för elever som har svårt att stava och avkoda ord. S.k. multisensorisk träning träning med flera sinnen engagerade - där man ser, säger, läser och t.o.m. känner på ord, verkar särskilt effektivt. Intensivträning tycks ge särskilt goda resultat. Att gå om en klass eller göra mer av samma sak som man fick i klassrummet hjälper inte. 13

14 Bilaga 8 Digitala lärverktyg Ibland räcker det inte med att träna läsning med ögonen och då kan man exempelvis behöva läsa med öronen. Lässvårigheterna kan vara så svåra, eller ha skapat så mycket motvilja mot läsning och lästräning att man måste försöka hitta en annan väg till det skrivna språket. Då kan det vara nödvändigt att prova andra lärverktyg. De elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra klarar ofta inte av att fullfölja sina studier. De lämnar skolan med otillräckliga färdigheter inte bara i läsning och skrivning utan även i andra skolämnen. Elever som har svårt att läsa själva får ofta hjälp genom att någon läser högt för dem. Det kan vara föräldrar, syskon eller klasskompisar som hjälper till i skolan och hemma. Att någon läser högt är en ovärderlig hjälp, men att alltid behöva be om hjälp fungerar ju inte när texterna blir allt mer omfattande. Då behöver eleven tillgång till alternativa lärverktyg. Kiruna kommun har under åren köpt in skollicenser i olika digitala lärverktyg och Skoldatateket har haft utbildningar inom dessa. På skolorna fortsätter arbetet med att samtliga i skolan ska ha kunskaper om licenserna. Program som vi har kommunlicenser på och som inköpts till skolorna är: Claro Read Plus v5: Claro Read en talsyntes som är skapad för att göra det enklare att arbeta med datorn genom att få den att tala och göra den enklare att läsa. Den kraftfulla talfunktionen kan man lyssna på till allt som visas på datorskärmen Claro Lingo: Claro Lingo är utformad för att förstå talad engelska, läsa engelska Webbsidor samt att skriva på engelska. Talfunktionen läser upp all text som markeras med musen. Det läser även upp tecken ord och meningar allteftersom de skrivs upp. I Claro Lingo är det viktigt att vara observant vilken röst man väljer, exempelvis Alva rösten. Stava Rex: Stava Rex är ett rättstavningsprogram som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text, speciellt utvecklad med tanke på personer med dyslexi. Stava Rex hittar och rättar även gravare stavfel som *neulitret och *skonalist (*ja, just det: neutralitet och journalist). En viktig funktion i programmet är den som kallas exempelmeningar. Skriver man "Det är gått med läsk" kommer programmet att stanna på gått och visa ordet i en mening, där betydelsen framgår, tillsammans med ordet gott i dess sammanhang. Spell Right: Spell Right ger ett ovärderligt stöd i form av förklaringar, exempelmeningar och varningar för lättförväxlande ord som t.ex they re, their och there. Det klarar till och med av grava grammatiska fel som djöni ( journey ) och har inbyggt stöd för talsyntes. Den avancerade ordrättningen är själva hjärtat i SpellRight. Med svenska översättningar intill de engelska ordförslagen blir det lätt att välja rätt ord ordformer finns översatta. 14

15 Många får det kämpigt när de försöker skriva text på Engelska. Om du som dyslektiker måste ta dig an ett främmande språk kan hindren lätt bli oöverkomliga. Men man behöver inte ha dyslexi för att ha användning av programmet. Minneslek Flex: Minneslek Flex är ett nytt program som syftar till att förbättra arbetsminnet hos elever samt att förbättra koncentrationen. Programmet går ut på daglig träning, ca minuter i dagar beroende på vad man tränar. Det är dock viktigt att det finns en bra kartläggning över om elevers behov av minnesleksträning och att det finns ett samarbete med hemmet. Fler digitala lärverktyg Lässtöd: Läsa-lyssna - Talböcker är Läsa från skärmen - ett talsyntesprogram eller uppläsningsprogram läser upp texter som finns på datorn eller läser texter som eleven skrivit själv. Talsyntesen läser också engelsk text. Skanner - Genom att använda skanner och ett OCR-program (texttolkning) kan texter föras över till datorn för att redigeras eller för att lyssnas på. Läspenna dras över texten hjälpmedel, inlästa i DAISY-format. En CD kan rymma 50 timmars inspelning. Lyssna på datorn med hjälp av ett program eller med en DAISY-spelare eller CDspelare. Ljudböcker är kommersiella och inlästa i DAISY-format eller som vanliga CD-skivor. Biblioteken lånar ut e-böcker (text på skärm), ljudböcker (bara ljud) eller e-ljudböcker (text och ljud). Ljudfiler kan finnas på förlagens hemsidor; kan också av läraren läggas ut på FC. Översättningshjälp: Läs- och översättningspennor dras över texten och översättningen syns i en ruta på pennan. Vissa pennor läser också upp ordet så att man kan höra det rätta uttalet. Översättning på datorn - Program finns som föreslår översättning av engelska ord på skärmen. Skrivstöd: AlphaSmart (bärbart tangentbord) och dator underlättar skrivandet för elever. Talsyntes - läser högt den text, de meningar man skrivit. Även enskilda ljud eller ord kan läsas upp (ljudande tangentbord). 15

16 Bildstöd - bilder ovanför texten när man skriver. Stavning - Stavningskontrollen i Word kan användas för att rätta felstavade ord men rättstavningsprogrammet Stava Rex klarar även ord som inte upptäcks i den vanliga stavningskontrollen. Spell right klarar av att rätta mycket felstavad text på engelska. Ordprediktion - Ett program ger förslag på tänkbara ord under det att man skriver. Fickminne - på fickminnet kan eleven t ex läsa in sina muntliga berättelser, svara på provfrågor och läsa in engelska glosor/meningar. Tangentbordsträningsprogram - ger eleven ytterligare träning och ökar skrivhastigheten vid tangentbordet. Organisation: Med hjälp av ett speciellt program får man hjälp att organisera arbetet, exempelvis att strukturera en uppsats eller en rapport. med hjälp av text, bild och ljud (se länk). Minnesstöd - Mobilens larmsignal kan användas för kom ihåg och man kan på mobilen tala in kortare meddelanden. Med mobilen/kameran kan man fota anteckningar på tavlan. Dessa kan sedan föras över till datorn. Det finns att läsa om fler alternativa lärverktyg, tips och forskning på samt på IKT-bloggen 16

17 Bilaga 9 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK Vad är AKK? Ett barn eller vuxen som inte utvecklar tal på typiskt sätt behöver Alternativ Kompletterande Kommunikation som ersättning och/eller komplement för bristande tal/språk i kommunikation mellan människor. AKK är ett samlingsnamn för alla olika alternativa och kompletterande kommunikationsvägar som står till buds när den verbala kommunikationen är otillräcklig, enligt Heister Trygg (2005). Hon beskriver två huvudspår för AKK. AKK Alternativ Kompletterande Kommunikation Grafiska, visuella, hjälpmedelsberoende kommunikationsvägar (GAKK). Från konkreta föremål till avancerade symboler som blissymboler och bokstäver. Manuella, kroppsnära, icke hjälp- Medelsberoende kommunikationsvägar. Från naturliga reaktioner och signaler till symboler som tecken som AKK (TAKK). Vem behöver AKK? Behov av AKK finns i olika grupper med funktionshinder. En mindre del av barnen med specifik språkstörning Ett antal barn med utvecklingsstörning Ett antal barn med grava rörelsehinder Några barn med medfödda eller förvärvade hjärnskador Ett antal barn med autism Några barn med hörselnedsättning/dövhet som p g a andra funktionshinder ej kan använda svenska teckenspråket. Språk och lärande utvecklas från födseln. Barnen lär sig språk i ett socialt sammanhang där barnets förståelse och användande av språk utvecklas när barnet deltar i sociala aktiviteter. Barn som behöver AKK kan inte använda sig av samma metoder för att tillägna sig språk som barn med typisk utveckling gör, t ex genom att observera sina föräldrar, andra familjemedlemmar och jämnåriga för att lära sig av dem (Beukelman & Mirenda, 2005). Det är skillnader i tillägnandet av AKK och vanligt språk. Von Tetzcher & Grove (2003) menar att dt inte ska tas för givet att det som passar lärande för barn med typisk utveckling nödvändigtvis kan appliceras rakt över till gruppen med icke typisk utveckling. 17

18 Von Tetzcher & Martinsen (2002) delar in människor som har behov av AKK i tre funktionella huvudgrupper. Det som skiljer grupperna åt är olika förmåga att utveckla tal och språkförståelse. 1. Uttrycksmedelsgrupp: Har avsevärt större förståelse än uttrycksförmåga. Behöver ett varaktigt och utvecklingsbart kommunikationshjälpmedel. 2. Stödspråksgrupp: Behöver stöd under en period eller i vissa situationer. På väg mot talat språk eller har ett svårförståeligt tal. 3. Alternativspråksgrupp: AKK är språket för hela livet och som används både för att förstå och uttrycka och utgör det huvudsakliga språket. 18

19 Centrala begrepp Bilaga 10 Arbetsminne: hur lång tid textinformation kan hållas i minnet. Läser man t ex ett långt ord, måste man, när man kommer till slutet, komma ihåg hur ordet lät i början. Avkodning: igenkänning av skrivna eller tryckta ord med utgångspunkt i det alfabetiska systemet. Dyslexi: Svenska Dyslexistiftelsens definition av Dyslexi : Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, (fonologi avser språkets ljudmässiga form) som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och främst tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast rättskrivningssvårigheterna. Vid en mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta också kvarstår upp i vuxen ålder. Fonem: den minsta språkliga byggstenen som inte i sig själv betyder något, men som har betydelseskiljande funktion. Fonemisk medvetenhet: refererar till förmågan att dela in ord i de fonem (minsta språkljuden) som utgör språket. Fonologisk: gäller ljudsidan av språket Fonologisk medvetenhet: Inre föreställning om ord, ljudmönstret i ord. Flytta uppmärksamheten från ordens innehåll eller betydelse till ordens form (hur de låter, hur de är uppbyggda). Medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad. Genrekunskap: används för att få beredskap för textens form och innehåll. Bidrar till en yttre förståelseram vid läsningen. Muntliga genrer är t.ex gåtor, vitsar, ordspråk. Skritliga är t.ex sagor, romaner, deckare, äventyrsskildringar, dikter, informationstexter och instruktioner. Grafem: bokstav eller bokstavsgrupp som motsvarar (återger) ett bestämt fonem Grafem fonem- korrespondensen: sambandet mellan bokstavstecken (grafem) och ljud (fonem). Inferens: slutsats som dras utöver de upplysningar som är direkt uttryckta i texten; det att läsa mellan raderna. Intonation: betoningsmönster Kognitiv: gäller tankemässiga förhållanden Lingvistisk medvetenhet: insikt i formsidan av språket 19

20 Logografisk: gäller ordets visuella form (ordet läses som en visuell helhet) Långtidsminne: Läsförståelse har med långtidsminnet att göra. Det är den kunskap vi lagrar både ifråga om minnen och kunskap om hur språket är konstruerat ( t ex att komma ihåg bokstävernas ljud, stavningsmönster, eller betydelse av hur orden används i olika sammanhang) och fungerar. Metakognitiv: medveten, kontrollerad styrning av ens egen tankeverksamhet Metaspråk: det språk som man talar för att beskriva och tala om språk. Språket om språket Morfem: språkets minsta betydelsebärande enhet Morfologisk: har med struktur och uppbyggnad att göra Nonsensord: slumpmässig bokstavsföljd som kan uttalas, men som inte finns i språket Ortografisk strategi: Helordsläsning - använder både hela ord och morfem som enheter i avkodningsprocessen. Pragmatiska hållpunkter: ledtrådar som den icke-språkliga kontexten ger läsaren, t ex bilder, förhandsinformation osv. Prosodi: språkets melodi Proximala utvecklingszonen: innebär att när en person deltar i en gemensam aktivitet med andra som är mer kunniga, utvecklas dennes kognitiva funktioner. Dessa funktioner kan senare tillämpas på egen hand, i en social interaktion. Pseudoläsning: stadium i barnets läsutveckling innan det egentligen har blivit uppmärksamt på bokstäverna Pseudoskrivning: stadium i barnets stavningsutveckling innan det egentligen har blivit uppmärksamt på bokstäverna. Reciprok: ömsesidig Segmentering: uppdelning i mindre delar Sekvensering: hålla ordning på stimulis ordningsföljd Semantisk: gäller språkets betydelsesida- förståelse Spoonerism: refererar till omkastning av begynnelseljuden i två ord, t ex. /kall, v/inter blir till v/all, k/inter. Språklig medvetenhet: Förmågan att reflektera över det egna språket och se på fler aspekter av språket än det rent innehållsmässiga. 20

21 Strategi: tillvägagångssätt Syntaktisk: gäller språkets grammatiska uppbyggnad Syntax: meningsbyggnad Särskrivning: uppdelning av ett ord i flera ord Textrörlighet: rör sig i texten (tänker bakåt och framåt i texten) och gör kopplingar till sitt eget liv och andra böcker. Upprepad läsning: Läser samma text om och om igen. 21

22 Bilaga 11 Pedagogisk läs- och skrivutredning Redan de två första åren i skolan kan man se tydliga indikatorer på bestående framtida problem med läsning och skrivning. Det är därför en prioriterad uppgift för lärare att följa elevers läs- och skrivutveckling. När man konstaterar att den goda pedagogiken inte lett till förväntad läs- och skrivutveckling ska en pedagogisk läs- och skrivutredning genomföras. Den bör genomföras av en speciallärare/specialpedagog med goda kunskaper inom området grava läs- och skrivsvårigheter. Den pedagogiska utredningen bör förutom att bedöma elevens läs- och skrivutveckling också syfta till att ge en så allsidig bild som möjligt av elevens lärandesituation. Förutom kartläggning ingår självbild, samtal, tolkning och analys samt åtgärdsförslag som ligger till grund för kommande åtgärdsprogram Modell för pedagogisk läs- och skrivutredning Nulägessituation och elevens utveckling: beskriver specialpedagogen/specialläraren utifrån samtal med föräldrar, elev och lärare samt utifrån eventuell annan dokumentation. Här bör alltid klasslärarens pedagogiska beskrivning också finnas med. Syn och hörsel: undersöks av skolsköterska/optiker/läkare Språklig och fonologisk medvetenhet: Förslag på kartläggningsinstrument: Fonolek, Bornholm, UMESOL, LOGOS*, ITPA*, TVPS, Testbatteriet, Duvan Läsning: bokstavskännedom, avkodning, enstaka ord och nonsensord, läshastighet, ordförståelse, läsförståelse. Förslag på kartläggningsinstrument: God läsutveckling, DLS, DLSM, UMESOL, IL-basis, LS, Lena Franzéns pärm. Skrivning: stavning, fri skrivning, avskrift, perception samt motorik. Förslag på kartläggningsinstrument: UMESOL, DLS, DLS, LS * Kräver kurs/utbildning Nya riktlinjer för Obligatorisk screening/kartläggning från höstterminen Bilaga 12 22

23 Bilaga 12 Nya riktlinjer för screening/kartläggning från höstterminen 2012 Årskurs Screening Kartläggning Förskoleklass - Hur låter orden? God läsutveckling Eller -Kartläggning ur nya Bornholmsmodellen Årskurs 1 Fonolek ht-åk1 och slutet av åk.1 God läsutveckling Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 9 Ht: DLS: delar som ingår: - Samma ljud - Ordförståelse Vt: DLS: delar som ingår: - rättstavning - Läsförståelse Ht: Läskedjor/ bokstavs och ordkedjor. Vt: Nationella prov. Menings och teckenkedjor Morfologisk diktamensprov från Rotfrukt Eller Morfolek DLS: delar som ingår. -Orförståelse (görs på ht). - stavning - läsförståelse - läsflyt DLS: Hösten: - läsförståelse - läshastighet - ordförståelse - stavning Nationella prov DLS: Hösten: - läsförståelse - läshastighet - ordförståelse - stavning Nationella prov God läsutveckling God läsutveckling God läsutveckling 23

Handlingsplan för språk- läs- skriv- utveckling i förskola, fritidshem och skola En rekommendation som stöd och hjälp för verksamheterna.

Handlingsplan för språk- läs- skriv- utveckling i förskola, fritidshem och skola En rekommendation som stöd och hjälp för verksamheterna. Handlingsplan för språk- läs- skriv- utveckling i förskola, fritidshem och skola En rekommendation som stöd och hjälp för verksamheterna. Obligatoriska delar som anges ska följas. fastställd i barn- och

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Så här fungerar Stava Rex

Så här fungerar Stava Rex Så här fungerar Stava Rex Stava Rex är ett program som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Stava Rex kan rätta grava stavfel och hjälper till att skilja på lättförväxlade ord. Stava Rex kan

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Använda SpellRight 2 i Word 2010

Använda SpellRight 2 i Word 2010 Använda SpellRight 2 i Word 2010 1. Skriva i Word 1. Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Återkoppling: minnestestordförståelsetest Fika Fallbeskrivningar-åtgärder Repetition dyslexi-åtgärder Hemuppgift: Utredning klara till den 8/4 Titta på

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola

Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola 1 (17) Leksands kommun Box 331 793 27 LEKSAND Åkerö skola Gamla Siljansnäsvägen 15 793 33 LEKSAND Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

Alternativa verktyg. ClaroRead PC

Alternativa verktyg. ClaroRead PC Alternativa verktyg ClaroRead PC ClaroRead är en talsyntes, som omvandlar text till tal, d.v.s. användaren kan få skriven text uppläst. En talsyntes är ett bra hjälpmedel för många elever, särskilt elever

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT Nätverk Gymnasieantagning Pedagogiskt Centrum Skola Arbetsliv Läromedel & AV Media Utställning med inspirationsmöten Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Kom igång med SpellRight

Kom igång med SpellRight Kom igång med SpellRight SpellRight är ett program som rättar engelska stavfel. Programmet är i första hand avsett för personer som har svenska som modersmål och skriver på engelska som andraspråk. Starta

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 Elevens namn: TIDIG ALFABETISK LÄSNING STEG 1 UPPGIFT DATUM 0/1/2 KOMMENTARER ORDAVKODNING Kan läsa sitt namn Känner igen de flesta bokstäver Läser logotyper/skyltar

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Läsa kan man göra med hjälp av ögon, öron och händer. Kanske finns det ytterligare sätt? Själva läsningen är något som sker i hjärnan inte i ögonen.

Läsa kan man göra med hjälp av ögon, öron och händer. Kanske finns det ytterligare sätt? Själva läsningen är något som sker i hjärnan inte i ögonen. Camilla Jönsson Såhär kan det vara! Läsa kan man göra med hjälp av ögon, öron och händer. Kanske finns det ytterligare sätt? Själva läsningen är något som sker i hjärnan inte i ögonen. Öronläsning är också

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Handbok till Oribi Speak for Chrome

Handbok till Oribi Speak for Chrome Handbok till Oribi Speak for Chrome Oribi Speak for Chrome är ett tillägg (eng. extension) för webbläsaren Google Chrome och fungerar i Chrome OS (ChromeBook), Windows, OS X (Mac) och Linux. Oribi Speak

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer