Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen. Bilagor till. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen. Bilagor till. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola"

Transkript

1 Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen Bilagor till Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

2 Innehåll Bilagor Bilagans nr 1. Läsutvecklingsschema exempel på del av dokumentationsschema 3 2. Forskningsbaserade modeller som främjar läsförståelse 4 3. Läsförståelsestrategier 6 4. Skrivprocessen 8 5. Ljudstridig stavning Textanalys Stöd, Anpassning, Träning Digitala lärverktyg Alternativ Kompletterade Kommunikation AKK Centrala begrepp Pedagogisk läs- och skrivutredning Nya riktlinjer för Screening/kartläggning från höstterminen

3 Exempel på delar av dokumentationsschemat för elevens självskattning i materialet God läsutveckling av Lunberg och Herrlin. Ett liknande schema finns också för pedagogens dokumentation över elevens verkliga Bilaga

4 Bilaga 2 Forskningsbaserade modeller som främjar läsförståelse Utgångspunkten för de tre forskningsbaserade modeller som visat sig ge väldokumenterad effekt på läsförståelse är att dialog och interaktion gynnar lärandet och att läraren har en viktig roll genom att förmedla direktundervisning i lässtrategier. I alla tre modellerna används grafiska modeller, som tankekartor, diagram för att underlätta elevernas förståelse av texten. Eleverna får struktur i sitt tänkande och arbetsminnet avlastas eftersom tankarna synliggörs på papperet. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av modellerna (se utförligare beskrivning i kapitel 2 i Att undervisa i läsförståelse lässtrategier och studieteknik av Barbro Westlund). RT 1. förutspå (hypoteser) 2. ställa frågor 3. klargöra 4. summera TSI För hela skoltiden, alla skolämnen CORI Från åk 2, modellen främst för NO-ämnen (i viss mån även SO) RT (Reciprocal teatching reciprok undervisning) Modellen bygger på en forskning som påbörjades på 1980-talet (Brown och Palinscar). Eleverna turas om att ha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföras i en speciell ordning utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att det mest gynnsamma är att använda alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är: Att förutspå/ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta 4

5 TSI (Transactional Strategies Instruction transaktionell strategiundervisning) Modellen bygger på en forskning som påbörjades på 1990-talet (Pressley och Wharton- Mcdonalds). Eleverna samtalar om olika slags läsning och utbyter erfarenheter om sin egen strategianvändning vid olika slags texter. På så sätt sker en transaktion mellan läsare och texter. Lärare och elever diskuterar och accepterar olika tolkningar beroende på om de är rimliga. Modellen bygger på många sätt på samma komponenter som den reciproka modellen, dvs. att kunna sammanfatta, att skapa inre mentala bilder m.m. för att förstå texten. Man använder oftast tänka högt-strategin för att synliggöra sina tankar för varandra. CORI (Concept-Oriented Reading Instruction begreppsorienterad undervisning) Modellen bygger på forskning som påbörjades i slutet av 1990-talet (Guthries). CORI har dokumenteras effekt på förståelse och ämneskunskap i NO-ämnen (i viss mån även SO-ämnen). Läsengagemang är det centrala i undervisningen och det betyder att motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion ska samverka. Modellen har flera delar: Aktivering av förkunskap genom att elevernas uppmärksamhet riktas på centrala begrepp i ämnet Genom att fokusera på de centrala begreppen motiveras eleverna att ställa frågor Informationssökningen ska vara aktiv och inbegripa metakognitiva processer Kunskapen ska organiseras på ett grafiskt sätt, t ex att texten återges med teckningar, diagram eller olika slags tankekartor. 5

6 Bilaga 3 Läsförståelsestrategier Högläsning av läraren tillsammans med eleverna: Tänk på att läsa aktivt! Uppmuntra frågor och ställ egna frågor under läsningens gång. Att få lyssna på högläsning är en viktig daglig aktivitet för de allra yngsta till elever i åk 9. Läs och diskutera både skönlitterära texter som faktatexter tillsammans, i helklass, grupp eller parvis. Lär eleverna olika strategier Strategier som vana läsare använder hela tiden när de läser. En van läsare utvecklar dessa strategier med tiden eftersom de läser så mycket text. Våra elever behöver lära sig strategierna från början, steg för steg, för att få hjälp med att upptäcka att dessa hjälper dem att både förstå texter bättre och att bättre minnas vad de läst. Lär eleven göra kopplingar. När jag läser ska jag koppla texten till mig själv: Vad tänker jag nu? Har jag varit med om något liknande? Tankarna ska vandra, fram och tillbaks och jag ska göra snabba associationer, men sedan ska fokus tillbaka till texten igen. Jag ska också, med tiden, göra kopplingar till andra texter jag läst och kopplingar till omvärlden. Lär eleven att ställa frågor. När jag läser ska jag hela tiden ställa frågor till mig själv: Vem är det här? Vad gör de? Varför gör de så här? När gör man så? Hur gick det till? osv. Lär eleven att stanna och backa. När något låter konstigt eller när jag inte förstår ska jag backa och läsa om ett ord, en mening eller ett stycke. Kanske måste jag fortsätta och läs framåt för att förstå bättre. Förstår jag inte ordet ska jag fråga (eller slå upp ordet i en ordbok eller på datorn) En duktig läsare stannar och läser om. Lär eleven att använda sina sinnesintryck. När jag läser ska jag använda mina minnen av olika sinnesintryck; olika lukter, dofter, smaker, olika känsel- hörsel och synintryck. På detta sätt blir texten mer levande och jag minns den bättre. Lär eleven känna igen olika textstrukturer: En strategi som hjälper eleven att förstå texten, att minnas den bättre och som samtidigt ger en struktur för det egna skrivandet är arbetet med textstrukturer. 6

7 Sagans/berättelsens fyra delar är mycket tydliga. Lär barnen/eleverna att hitta meningar som beskriver miljön, personerna/karaktärerna, problemet och lösningen på problemet. Berättelsens delar utöka med olika händelser i berättelsen. Vad är utmärkande för deckarhistorier, en dikt, ett recept, en tidningsartikel, en faktatext? Lär eleverna att se olika mönster, att känna igen en viss sorts text. Kan de detta kan de också lättare läsa texten på rätt sätt. En faktatext läser man inte på samma sätt som man läser en skönlitterär text. Tänka högt Think aloud Visa barnen/eleverna hur du tänker när du läser. Visa hur tankarna vandrar, hur du associerar och använder de olika strategierna. Ta en bok, läs en sida och berätta vad som händer inuti ditt huvud! 7

8 Bilaga 4 Skrivprocessen Man lär sig skriva genom att skriva På denna sida ska vi se närmare på skrivandets olika stadier och få lite tips om vad man kan göra under stadierna. Det finns dock inte bara en enda modell för textskapandets olika steg, utan det finns lika många skrivprocesser som det finns skribenter. Skrivandet kan beskrivas som en problemlösning. Det är inte nödvändigt att vi vet hur texten ska se ut innan vi börjar skriva, utan det viktigaste är att processen kommer i gång. Vi prövar oss fram, ångrar oss, läser igenom och skriver om. STEG 1. FÖRBEREDELSESTADIET 1. Publik och syfte Vem eller vilka skriver jag för? Mig själv eller andra? Varför skriver jag? Vad är syftet? 2. Samla material När du samlat stoff och idéer är nästa steg att välja ut det mest passande innehållet och sortera stoffet i lämplig ordning. Nedan får du några förslag på hur du kan göra för att få idéer: Snabbskrift Hur gör du när huvudet känns alldeles tomt och pappret ligger oanvänt framför dig? För att komma i gång kan du pröva att snabbskriva. Skriv i fem minuter om vad som helst som faller dig in, utan att lyfta pennan från pappret. Bry dig inte om stavning eller meningsbyggnad. När tiden är ute läser du igenom vad du skrivit. Brainstorming Fundera fritt men anteckna allt som du själv eller gruppen kommer på. Eller gör en egen tankekarta, en s.k. mindmap, där du samtidigt ordnar stoffet. Detektivmetoden Om du ska utreda eller analysera en fråga, kan detektivmetoden VEM? VAD? VARFÖR? VAR? NÄR? HUR? vara lämplig. 3. Sovra När du inventerat det ämnesområde som du ska skriva om gäller det att sovra stoffet och välja ut det som är användbart. Här är det viktigt att än en gång klargöra syftet med texten. 4. Gör en disposition När du har hittat rätt fokus för din text, kan du göra en disposition. Den kommer troligen att ändras allt eftersom texten växer fram. Att göra en disposition är som att lägga pussel, pröva sig fram och flytta om. 8

9 STEG 2. SKRIVSTADIET 1. Ett första utkast Se texten på det här stadiet som ett utkast, en skiss. Bekymra dig just nu inte om stavning, böjning eller skrivregler. 2. Börja i mitten Börja skriva på ett avsnitt som du vet ska vara med; bekymra dig inte om var i texten det ska placeras. 3. Vänta med inledningen och avslutningen Ibland kan det vara en fördel att vänta med inledning och avslutning, om du inte från början vet hur du vill utforma dem. I inledningen kan du t.ex. flagga för vad som ska komma och i avslutningen kan du sammanfatta det viktigaste. 4. Vägvisare i texten Gör textens struktur så klar och synlig som möjligt för läsaren genom en tydlig textbindning. Detta gör du genom att "stoppa in" ord och uttryck som fungerar som vägvisare eller hjälp inne i texten. De s.k. sammanhangsmarkörerna hjälper läsaren att se de logiska sambanden i texten. STEG 3. FÖRBÄTTRINGSSTADIET Skrivandet är ett hantverk och det är genom att själv ändra och förbättra texten i flera steg som man lär sig mest. Att bara läsa igenom någon annans rättningar och sedan lägga undan texten är inte lika utvecklande. Det är du själv som måste göra jobbet, d.v.s. skriva om, för att ditt språk och dina texter ska bli bättre. 1. Innehållsgranskning Innan du börjar bearbeta en text, kan det vara en bra idé att än en gång sammanfatta syftet med texten. Varför skrevs den? Vad vill författaren uppnå? Vem är mottagare? Om du själv bearbetar din text, låt den vila ett tag först, så att du kan läsa den med ny och fräsch blick. Har du möjlighet är det förstås ännu effektivare att låta någon annan läsa vad du skrivit och ge läsarrespons. 2. Språkgranskning Nästa fas är en mera noggrann textgranskning för att kontrollera att olika grammatiska regler och skrivregler följts. Du kan behöva konsultera olika ord- och handböcker. 9

10 Ljudstridig stavning Bilaga 5 Arbetet med ljudstridig stavning förutsätter att eleven har en säker grund i läsning och skrivning av ljudenligt stavade ord. Därefter ska vi hjälpa eleven att först och främst upptäcka regelbundenheterna, de system för ljudstridig stavning som kan sammanfattas i några huvudregler. En väl beprövad arbetsgång finns beskriven i Birgit Druid-Glentows Förebygg och åtgärda läsoch skrivsvårigheter samt i Maja Wittings Metod för läs- och skrivinlärning samt i hennes Handledning. Den ordningsföljd de rekommenderar är: 1. s-ljud skrivet med c; k skrivet med ck 2. ks-ljud skrivet med x 3. vidgade vokalvariationer ( jmf vokalljuden i ordparen: mer mest, öga - öra) 4. supradentaler ( r + l, n, s eller t ) 5. ng-ljud; skrivet med ng, med n före k resp. med g före n 6. tj-ljud; skrivet med tj före bakre vokaler resp. med k före främre vokaler undantag speciellt sätt ( kj ) 7. j-ljud; skrivet ljudenligt med j resp. g undantag speciella sätt: gj, dj, hj, lj homofoner ( t ex gärna hjärna ) 8. sj-ljud; skrivet med sj resp sk undantag speciella sätt: skj-, stj-, ssjhomofoner 9. dubbelteckning förbereds via träning av betonad/obetonad stavelse samt lång/kort vokal huvudregel: Om du hör bara ett konsonantljud efter kort betonad vokal skall du dubbelteckna konsonanten. undantag: j, m och n i slutet av ord; m-ljudet; ord där släktskapsregeln tar över. 10. å-ljud; långt å-ljud med å resp kort å-ljud med o undantag långt å-ljud skrivs med o före v ( sov ) och i vissa ord, (son, lov m fl) kort å-ljud med å i släktord (ex blått ) och i vissa ord (ex påsk) homofoner 11. ä-ljud; långt ä-ljud med ä; kort ä-ljud med e i räkneord förutom sjätte, med e före j, med e efter p, med e i pronomen, i ent, -entlig, -ett och i många andra ord. 12. låneord med speciell stavning, ex dusch, chef, garage, journal, pizza. 10

11 TEXTANALYS Bilaga 6 11

12 Bilaga 7 Stöd, anpassning, träning Stöd för att underlätta för elever med uttalade läs- och skrivsvårigheter att delta i de arbeten som pågår i den egna gruppen/klassen, exempelvis: Möjlighet till att läsa med öronen för att få tillgång till samma texter som kamraterna: både skönlitteratur och fakta texter. Erbjudande om lärarens tavelanteckningar på tydlig kopia. Tillgång till digitala lärverktyg för lärande ( bilaga?) I början av lektionen berättar läraren vad som ska tas upp samt avslutar med en sammanfattning. Hjälp att planera och strukturera inför ett prov. M.m. Anpassning För att underlätta för elever att inhämta kunskap samt redovisa på det sätt som gynnar eleven, Exempelvis: Begränsat stoff och tillrättalagda texter, både fakta texter och skönlitteratur. Anpassad text, exempelvis förstora, ändra typsnitt, färg och styckeindelning Film som informationskälla. Bildstöd vid såväl inlärning som redovisning. Läraren använder mindmapping på tavlan för att utveckla studieteknik. Alternativa redovisningsformer. Anpassning vid prov för elever med särskilda skäl menas personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. Exempelvis på sådana skäl kan vara hörselnedsättning, dyslexi, läs- och skrivsvårigheter och uthållighetsproblematik. Vid anpassning krävs inte en formell diagnos. Läraren bedömer om provsituationen kräver anpassning för eleven och rektor beslutar. Ökad tid Dela upp provet. Genomföra provet enskilt eller i mindre grupp. Ändra layout, t.ex. förstora texten. Dator vid skrivandet. Läsa upp text eller använda cd-skivor. Genomföra provet muntligt Bortse från stavfel vid dyslektiska svårigheter Anpassning vid nationella prov för elever med särskilda skäl se anvisningar och bestämmelser: 12

13 Vilka träningsmetoder är bäst vid dyslexi? Enligt Svenska Dyslexiföreningen i dess FAQ, sammanställning av vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi anser man: Systematisk övning i hur språkljud och bokstäver hänger samman har visat sig fungera bra för elever som har svårt att stava och avkoda ord. S.k. multisensorisk träning träning med flera sinnen engagerade - där man ser, säger, läser och t.o.m. känner på ord, verkar särskilt effektivt. Intensivträning tycks ge särskilt goda resultat. Att gå om en klass eller göra mer av samma sak som man fick i klassrummet hjälper inte. 13

14 Bilaga 8 Digitala lärverktyg Ibland räcker det inte med att träna läsning med ögonen och då kan man exempelvis behöva läsa med öronen. Lässvårigheterna kan vara så svåra, eller ha skapat så mycket motvilja mot läsning och lästräning att man måste försöka hitta en annan väg till det skrivna språket. Då kan det vara nödvändigt att prova andra lärverktyg. De elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra klarar ofta inte av att fullfölja sina studier. De lämnar skolan med otillräckliga färdigheter inte bara i läsning och skrivning utan även i andra skolämnen. Elever som har svårt att läsa själva får ofta hjälp genom att någon läser högt för dem. Det kan vara föräldrar, syskon eller klasskompisar som hjälper till i skolan och hemma. Att någon läser högt är en ovärderlig hjälp, men att alltid behöva be om hjälp fungerar ju inte när texterna blir allt mer omfattande. Då behöver eleven tillgång till alternativa lärverktyg. Kiruna kommun har under åren köpt in skollicenser i olika digitala lärverktyg och Skoldatateket har haft utbildningar inom dessa. På skolorna fortsätter arbetet med att samtliga i skolan ska ha kunskaper om licenserna. Program som vi har kommunlicenser på och som inköpts till skolorna är: Claro Read Plus v5: Claro Read en talsyntes som är skapad för att göra det enklare att arbeta med datorn genom att få den att tala och göra den enklare att läsa. Den kraftfulla talfunktionen kan man lyssna på till allt som visas på datorskärmen Claro Lingo: Claro Lingo är utformad för att förstå talad engelska, läsa engelska Webbsidor samt att skriva på engelska. Talfunktionen läser upp all text som markeras med musen. Det läser även upp tecken ord och meningar allteftersom de skrivs upp. I Claro Lingo är det viktigt att vara observant vilken röst man väljer, exempelvis Alva rösten. Stava Rex: Stava Rex är ett rättstavningsprogram som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text, speciellt utvecklad med tanke på personer med dyslexi. Stava Rex hittar och rättar även gravare stavfel som *neulitret och *skonalist (*ja, just det: neutralitet och journalist). En viktig funktion i programmet är den som kallas exempelmeningar. Skriver man "Det är gått med läsk" kommer programmet att stanna på gått och visa ordet i en mening, där betydelsen framgår, tillsammans med ordet gott i dess sammanhang. Spell Right: Spell Right ger ett ovärderligt stöd i form av förklaringar, exempelmeningar och varningar för lättförväxlande ord som t.ex they re, their och there. Det klarar till och med av grava grammatiska fel som djöni ( journey ) och har inbyggt stöd för talsyntes. Den avancerade ordrättningen är själva hjärtat i SpellRight. Med svenska översättningar intill de engelska ordförslagen blir det lätt att välja rätt ord ordformer finns översatta. 14

15 Många får det kämpigt när de försöker skriva text på Engelska. Om du som dyslektiker måste ta dig an ett främmande språk kan hindren lätt bli oöverkomliga. Men man behöver inte ha dyslexi för att ha användning av programmet. Minneslek Flex: Minneslek Flex är ett nytt program som syftar till att förbättra arbetsminnet hos elever samt att förbättra koncentrationen. Programmet går ut på daglig träning, ca minuter i dagar beroende på vad man tränar. Det är dock viktigt att det finns en bra kartläggning över om elevers behov av minnesleksträning och att det finns ett samarbete med hemmet. Fler digitala lärverktyg Lässtöd: Läsa-lyssna - Talböcker är Läsa från skärmen - ett talsyntesprogram eller uppläsningsprogram läser upp texter som finns på datorn eller läser texter som eleven skrivit själv. Talsyntesen läser också engelsk text. Skanner - Genom att använda skanner och ett OCR-program (texttolkning) kan texter föras över till datorn för att redigeras eller för att lyssnas på. Läspenna dras över texten hjälpmedel, inlästa i DAISY-format. En CD kan rymma 50 timmars inspelning. Lyssna på datorn med hjälp av ett program eller med en DAISY-spelare eller CDspelare. Ljudböcker är kommersiella och inlästa i DAISY-format eller som vanliga CD-skivor. Biblioteken lånar ut e-böcker (text på skärm), ljudböcker (bara ljud) eller e-ljudböcker (text och ljud). Ljudfiler kan finnas på förlagens hemsidor; kan också av läraren läggas ut på FC. Översättningshjälp: Läs- och översättningspennor dras över texten och översättningen syns i en ruta på pennan. Vissa pennor läser också upp ordet så att man kan höra det rätta uttalet. Översättning på datorn - Program finns som föreslår översättning av engelska ord på skärmen. Skrivstöd: AlphaSmart (bärbart tangentbord) och dator underlättar skrivandet för elever. Talsyntes - läser högt den text, de meningar man skrivit. Även enskilda ljud eller ord kan läsas upp (ljudande tangentbord). 15

16 Bildstöd - bilder ovanför texten när man skriver. Stavning - Stavningskontrollen i Word kan användas för att rätta felstavade ord men rättstavningsprogrammet Stava Rex klarar även ord som inte upptäcks i den vanliga stavningskontrollen. Spell right klarar av att rätta mycket felstavad text på engelska. Ordprediktion - Ett program ger förslag på tänkbara ord under det att man skriver. Fickminne - på fickminnet kan eleven t ex läsa in sina muntliga berättelser, svara på provfrågor och läsa in engelska glosor/meningar. Tangentbordsträningsprogram - ger eleven ytterligare träning och ökar skrivhastigheten vid tangentbordet. Organisation: Med hjälp av ett speciellt program får man hjälp att organisera arbetet, exempelvis att strukturera en uppsats eller en rapport. med hjälp av text, bild och ljud (se länk). Minnesstöd - Mobilens larmsignal kan användas för kom ihåg och man kan på mobilen tala in kortare meddelanden. Med mobilen/kameran kan man fota anteckningar på tavlan. Dessa kan sedan föras över till datorn. Det finns att läsa om fler alternativa lärverktyg, tips och forskning på samt på IKT-bloggen 16

17 Bilaga 9 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK Vad är AKK? Ett barn eller vuxen som inte utvecklar tal på typiskt sätt behöver Alternativ Kompletterande Kommunikation som ersättning och/eller komplement för bristande tal/språk i kommunikation mellan människor. AKK är ett samlingsnamn för alla olika alternativa och kompletterande kommunikationsvägar som står till buds när den verbala kommunikationen är otillräcklig, enligt Heister Trygg (2005). Hon beskriver två huvudspår för AKK. AKK Alternativ Kompletterande Kommunikation Grafiska, visuella, hjälpmedelsberoende kommunikationsvägar (GAKK). Från konkreta föremål till avancerade symboler som blissymboler och bokstäver. Manuella, kroppsnära, icke hjälp- Medelsberoende kommunikationsvägar. Från naturliga reaktioner och signaler till symboler som tecken som AKK (TAKK). Vem behöver AKK? Behov av AKK finns i olika grupper med funktionshinder. En mindre del av barnen med specifik språkstörning Ett antal barn med utvecklingsstörning Ett antal barn med grava rörelsehinder Några barn med medfödda eller förvärvade hjärnskador Ett antal barn med autism Några barn med hörselnedsättning/dövhet som p g a andra funktionshinder ej kan använda svenska teckenspråket. Språk och lärande utvecklas från födseln. Barnen lär sig språk i ett socialt sammanhang där barnets förståelse och användande av språk utvecklas när barnet deltar i sociala aktiviteter. Barn som behöver AKK kan inte använda sig av samma metoder för att tillägna sig språk som barn med typisk utveckling gör, t ex genom att observera sina föräldrar, andra familjemedlemmar och jämnåriga för att lära sig av dem (Beukelman & Mirenda, 2005). Det är skillnader i tillägnandet av AKK och vanligt språk. Von Tetzcher & Grove (2003) menar att dt inte ska tas för givet att det som passar lärande för barn med typisk utveckling nödvändigtvis kan appliceras rakt över till gruppen med icke typisk utveckling. 17

18 Von Tetzcher & Martinsen (2002) delar in människor som har behov av AKK i tre funktionella huvudgrupper. Det som skiljer grupperna åt är olika förmåga att utveckla tal och språkförståelse. 1. Uttrycksmedelsgrupp: Har avsevärt större förståelse än uttrycksförmåga. Behöver ett varaktigt och utvecklingsbart kommunikationshjälpmedel. 2. Stödspråksgrupp: Behöver stöd under en period eller i vissa situationer. På väg mot talat språk eller har ett svårförståeligt tal. 3. Alternativspråksgrupp: AKK är språket för hela livet och som används både för att förstå och uttrycka och utgör det huvudsakliga språket. 18

19 Centrala begrepp Bilaga 10 Arbetsminne: hur lång tid textinformation kan hållas i minnet. Läser man t ex ett långt ord, måste man, när man kommer till slutet, komma ihåg hur ordet lät i början. Avkodning: igenkänning av skrivna eller tryckta ord med utgångspunkt i det alfabetiska systemet. Dyslexi: Svenska Dyslexistiftelsens definition av Dyslexi : Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, (fonologi avser språkets ljudmässiga form) som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och främst tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast rättskrivningssvårigheterna. Vid en mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta också kvarstår upp i vuxen ålder. Fonem: den minsta språkliga byggstenen som inte i sig själv betyder något, men som har betydelseskiljande funktion. Fonemisk medvetenhet: refererar till förmågan att dela in ord i de fonem (minsta språkljuden) som utgör språket. Fonologisk: gäller ljudsidan av språket Fonologisk medvetenhet: Inre föreställning om ord, ljudmönstret i ord. Flytta uppmärksamheten från ordens innehåll eller betydelse till ordens form (hur de låter, hur de är uppbyggda). Medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad. Genrekunskap: används för att få beredskap för textens form och innehåll. Bidrar till en yttre förståelseram vid läsningen. Muntliga genrer är t.ex gåtor, vitsar, ordspråk. Skritliga är t.ex sagor, romaner, deckare, äventyrsskildringar, dikter, informationstexter och instruktioner. Grafem: bokstav eller bokstavsgrupp som motsvarar (återger) ett bestämt fonem Grafem fonem- korrespondensen: sambandet mellan bokstavstecken (grafem) och ljud (fonem). Inferens: slutsats som dras utöver de upplysningar som är direkt uttryckta i texten; det att läsa mellan raderna. Intonation: betoningsmönster Kognitiv: gäller tankemässiga förhållanden Lingvistisk medvetenhet: insikt i formsidan av språket 19

20 Logografisk: gäller ordets visuella form (ordet läses som en visuell helhet) Långtidsminne: Läsförståelse har med långtidsminnet att göra. Det är den kunskap vi lagrar både ifråga om minnen och kunskap om hur språket är konstruerat ( t ex att komma ihåg bokstävernas ljud, stavningsmönster, eller betydelse av hur orden används i olika sammanhang) och fungerar. Metakognitiv: medveten, kontrollerad styrning av ens egen tankeverksamhet Metaspråk: det språk som man talar för att beskriva och tala om språk. Språket om språket Morfem: språkets minsta betydelsebärande enhet Morfologisk: har med struktur och uppbyggnad att göra Nonsensord: slumpmässig bokstavsföljd som kan uttalas, men som inte finns i språket Ortografisk strategi: Helordsläsning - använder både hela ord och morfem som enheter i avkodningsprocessen. Pragmatiska hållpunkter: ledtrådar som den icke-språkliga kontexten ger läsaren, t ex bilder, förhandsinformation osv. Prosodi: språkets melodi Proximala utvecklingszonen: innebär att när en person deltar i en gemensam aktivitet med andra som är mer kunniga, utvecklas dennes kognitiva funktioner. Dessa funktioner kan senare tillämpas på egen hand, i en social interaktion. Pseudoläsning: stadium i barnets läsutveckling innan det egentligen har blivit uppmärksamt på bokstäverna Pseudoskrivning: stadium i barnets stavningsutveckling innan det egentligen har blivit uppmärksamt på bokstäverna. Reciprok: ömsesidig Segmentering: uppdelning i mindre delar Sekvensering: hålla ordning på stimulis ordningsföljd Semantisk: gäller språkets betydelsesida- förståelse Spoonerism: refererar till omkastning av begynnelseljuden i två ord, t ex. /kall, v/inter blir till v/all, k/inter. Språklig medvetenhet: Förmågan att reflektera över det egna språket och se på fler aspekter av språket än det rent innehållsmässiga. 20

21 Strategi: tillvägagångssätt Syntaktisk: gäller språkets grammatiska uppbyggnad Syntax: meningsbyggnad Särskrivning: uppdelning av ett ord i flera ord Textrörlighet: rör sig i texten (tänker bakåt och framåt i texten) och gör kopplingar till sitt eget liv och andra böcker. Upprepad läsning: Läser samma text om och om igen. 21

22 Bilaga 11 Pedagogisk läs- och skrivutredning Redan de två första åren i skolan kan man se tydliga indikatorer på bestående framtida problem med läsning och skrivning. Det är därför en prioriterad uppgift för lärare att följa elevers läs- och skrivutveckling. När man konstaterar att den goda pedagogiken inte lett till förväntad läs- och skrivutveckling ska en pedagogisk läs- och skrivutredning genomföras. Den bör genomföras av en speciallärare/specialpedagog med goda kunskaper inom området grava läs- och skrivsvårigheter. Den pedagogiska utredningen bör förutom att bedöma elevens läs- och skrivutveckling också syfta till att ge en så allsidig bild som möjligt av elevens lärandesituation. Förutom kartläggning ingår självbild, samtal, tolkning och analys samt åtgärdsförslag som ligger till grund för kommande åtgärdsprogram Modell för pedagogisk läs- och skrivutredning Nulägessituation och elevens utveckling: beskriver specialpedagogen/specialläraren utifrån samtal med föräldrar, elev och lärare samt utifrån eventuell annan dokumentation. Här bör alltid klasslärarens pedagogiska beskrivning också finnas med. Syn och hörsel: undersöks av skolsköterska/optiker/läkare Språklig och fonologisk medvetenhet: Förslag på kartläggningsinstrument: Fonolek, Bornholm, UMESOL, LOGOS*, ITPA*, TVPS, Testbatteriet, Duvan Läsning: bokstavskännedom, avkodning, enstaka ord och nonsensord, läshastighet, ordförståelse, läsförståelse. Förslag på kartläggningsinstrument: God läsutveckling, DLS, DLSM, UMESOL, IL-basis, LS, Lena Franzéns pärm. Skrivning: stavning, fri skrivning, avskrift, perception samt motorik. Förslag på kartläggningsinstrument: UMESOL, DLS, DLS, LS * Kräver kurs/utbildning Nya riktlinjer för Obligatorisk screening/kartläggning från höstterminen Bilaga 12 22

23 Bilaga 12 Nya riktlinjer för screening/kartläggning från höstterminen 2012 Årskurs Screening Kartläggning Förskoleklass - Hur låter orden? God läsutveckling Eller -Kartläggning ur nya Bornholmsmodellen Årskurs 1 Fonolek ht-åk1 och slutet av åk.1 God läsutveckling Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 9 Ht: DLS: delar som ingår: - Samma ljud - Ordförståelse Vt: DLS: delar som ingår: - rättstavning - Läsförståelse Ht: Läskedjor/ bokstavs och ordkedjor. Vt: Nationella prov. Menings och teckenkedjor Morfologisk diktamensprov från Rotfrukt Eller Morfolek DLS: delar som ingår. -Orförståelse (görs på ht). - stavning - läsförståelse - läsflyt DLS: Hösten: - läsförståelse - läshastighet - ordförståelse - stavning Nationella prov DLS: Hösten: - läsförståelse - läshastighet - ordförståelse - stavning Nationella prov God läsutveckling God läsutveckling God läsutveckling 23

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Handlingsplan för språk- läs- skriv- utveckling i förskola, fritidshem och skola En rekommendation som stöd och hjälp för verksamheterna.

Handlingsplan för språk- läs- skriv- utveckling i förskola, fritidshem och skola En rekommendation som stöd och hjälp för verksamheterna. Handlingsplan för språk- läs- skriv- utveckling i förskola, fritidshem och skola En rekommendation som stöd och hjälp för verksamheterna. Obligatoriska delar som anges ska följas. fastställd i barn- och

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

LÄSK-pärmen, www.fdb.nu

LÄSK-pärmen, www.fdb.nu LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011 och 2012) Lena Gustafsson, läs och skrivmentor Barbro Persson, läs och skrivmentor Lena Ragnerstam, läs och skrivmentor Kerstin Swahn Andersson,

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Lokal handlingsplan Läsa och skriva Att ge stöd till en positiv läs- och skrivutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att tidigt

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015

Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Så här fungerar Stava Rex

Så här fungerar Stava Rex Så här fungerar Stava Rex Stava Rex är ett program som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Stava Rex kan rätta grava stavfel och hjälper till att skilja på lättförväxlade ord. Stava Rex kan

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!! 2 3 . 4 5 Rektor Nina Lidfors 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Skolverket: En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Till läsaren av detta dokument!

Till läsaren av detta dokument! Linköpings kommun MES-projektet Sidan 1 av 14 Till läsaren av detta dokument! Dokumentet består av två delar, en checklista år f-9 samt en idébank. Förskolans arbete med språklig medvetenhet har inte tagits

Läs mer

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Nationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909

Nationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Nationella prov och anpassning http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Syften med nationella prov stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

tidigt upptäcka barn i riskzonen förebygga att läs- och skrivsvårigheter utvecklas underlätta för elever med läs-, -tal- och skrivsvårigheter

tidigt upptäcka barn i riskzonen förebygga att läs- och skrivsvårigheter utvecklas underlätta för elever med läs-, -tal- och skrivsvårigheter Kilbo skola 15.05.28 Åtgärder vi vidtar för att: tidigt upptäcka barn i riskzonen förebygga att läs- och skrivsvårigheter utvecklas underlätta för elever med läs-, -tal- och skrivsvårigheter Personalmöte

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Använda SpellRight 2 i Word 2010

Använda SpellRight 2 i Word 2010 Använda SpellRight 2 i Word 2010 1. Skriva i Word 1. Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola Innehåll Förord 3 1. Inledning 4 2. Syfte 4 3. Bakgrund 4 4. Läroplanerna

Läs mer

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, lärarmatris Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord

Läs mer

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS EMMA ASKLING Sidan 1 Isak är en hjälte Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Isak som ska tävla i simning tillsammans med några klasskamrater. Isak är en snabb simmare och ska simma första

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

II

II II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Skolverket: En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer