funktion och termodynamik Björn Wickman TIF190 Fysik för hållbar utveckling, 2009 Hur en bränslecell fungerar Termodynamik för bränsleceller:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "funktion och termodynamik Björn Wickman TIF190 Fysik för hållbar utveckling, 2009 Hur en bränslecell fungerar Termodynamik för bränsleceller:"

Transkript

1 ll i ett hållbat samhälle funktion och temodynamik Du komme att läa dig: Vad en bänslecell ä Histoia och definitione i ett hållbat samhälle Hu en bänslecell fungea Fundamentala pincipe Paktiska tillämpninga Temodynamik fö bänslecelle: Entalpi (H) och Gibbs fia enegi (G) Revesibel cellspänning Vekningsgad 1

2 Vad ä en bänslecell? A Fuel Cell is a factoy that convets chemical enegy (fuel) to electicity (and heat) An example, the H -O fuel cell: H +½O H O Chemical Enegy Electical Enegy Utan föoeninga! i ett hållbat samhälle Deam scenaio: Renewable enegy souces (Sola, Wind etc.) Clean fuel poduction Easy distibution and stoage Clean, high efficiency enegy convesion Clean? Combustion engine + Matue technology + Low pice Low efficiency Battey + Vey high efficiency Low powe density Fuel Cell + High efficiency + High powe density High pice

3 H samhället Ett hållbat samhälle Fönyelseba enegikälla: Solljus Stat- och slutpodukt: Vatten Laging Effektiv enegiomvandling: Illustation av: Cal Hägglund Tillämpninga Potable:.1- W Light Tanspot: ~5 W Auxillay Powe Units: ~5 kw Stationay/Resedential: ~5 kw Heavy Tanspot: ~1 kw Stationay/Industial: ~1 MW 3

4 Bänslecellshistoia 1839 Si William R. Gove invents the Fuel Cell Alkaline Fuel Cells, used in NASA s Apollo space pogam Fist PEM Fuel Cell, used in the Gemini space pogam, Submaines etc. 199 Road test with Fuel Cell busses Lage technical impovements, many applications, pomising test, automotives, APU s, backup, potable powe, etc. Hu fungea bänslecellen? Buning of Hydogen: H + ½O H O (H = kj/mol) Q Combustion: 1. Molecules collide (H and O ). Bonds ae boken/fomed H-H and O-O bonds ae boken H-O bonds ae fomed Redistibution of electonic chage 3. Poduct is fomed Takes place on the ode of ps (1-1 ) Enegy diffeence is eleased as heat 4

5 H Elekticitet? H + ½O H O Fuel Cell pinciple: Sepaate eactants in space Half cell eactions: H H + + e - Anode eaction (oxidation)? ½O + H + + e - H O Cathode eaction (eduction) H Elekticitet?! Electons ae tanspoted fom Anode to Cathode though an extenal cicuit Electicity e - H H + + e - Anode eaction Electoly yte H + ½O + H + + e - H O Cathode eaction Potons ae tanspoted fom Anode to Cathode though an Electolyte - This is a Poton Exchange Membane Fuel Cell (PEMFC)! 5

6 PEMFC PEMFC eaction: H + ½O H O H e -+ H H H e - O H + H H e -+ O H O Anode: H H + + e - Cathode: ½O + H + + e - H O Sammanfattning H Elekticitet Genom att sepaea eaktantena ä det möjligt att utnyttja elektonena fån en eaktant t och låta dem utföa abete innan de ekombinea med den anda eaktanten och bilda podukten. 6

7 Anda type av bänslecelle Det finns flea olika type av bänslecelle: Typ av bänsle (H, alkohol, CH 4 ) Typ av laddningsbäae (H +, OH -, O -, CO - 3 ) Abetstempeatu (5-1 C) Mateial PEMFC Polyme Electolyte Kapacitet Fuel Cell PAFC Phosphoic Acid Fuel etc. Cell AFC Alkaline Fuel Cell MCFC Molten Cabonate Fuel Cell SOFC Solid Oxide Fuel Cell Temodynamik - definitione a) Q (väme) ä positiv om väme tillfös systemet W (abete) ä positiv om omgivningen utfö abete på systemet de int dq dw dq dw de int b) Q (väme) ä positiv om väme tillfös systemet W (abete) ä positiv om systemet utfö abete på omgivningen du dq dw dq dw du Ine enegi kallas hä: U (enhet J) 7

8 Temodynamik - definitione U Ine enegi (J) Q Väme (J) W Abete (J) S Entopi (J/K) T Tempeatu (K) V Volym(m 3 ) p Tyck (Pa) G Gibbs fia enegi (J) H Entalpi (J) W elec Elektiskt abete (J) Q c Laddning (C) E Elektisk potential (V) n Antal mol F Faadays konstant (C/mol) ŷ moläa stohete (x/mol) Entalpi - H Vid endast tyck-volymsabete, konstant T och p: dw pdv du dq pdv dq du pdv d( U pv ) dh Entalpi: H U pv dh du pdv Vdp Entalpi ä en användba stohet vid tillståndsföändinga som ske vid konstant tyck, t.ex. fasövegånga, kemiska eaktione och i öppna temodynamiska system. 8

9 Entalpi fö kemiska eaktione ν A A + ν B B eaktante ν P P + ν R R podukte ĥh f BildningsEntalpi: i l i Skillnaden i entalpi pe mol av ett ämne, jmf med dess beståndsdela (vid 5 C och 1 ba), slås oftast upp i tabelle. Ä tempeatubeoende. ReaktionsEntalpi: hˆ ˆ ˆ f hpod f heakt H H H Exotem eaktion (avge väme) Inget väme avges elle upptas Endotem eaktion (uppta väme) Gibbs fia enegi - G Vid evesibel pocess, uttag av abete, konstant T och p: dq TdS dw pdv dw ext du TdS pdv dw ext dw ext TdS du pdv dg Gibbs fia enegi: G U pv TS dg du pdv Vdp TdS SdT G kallas även fi entalpi. Begeppet fi indikea att det ä denna enegi som finns tillgänglig att göa abete. 9

10 Gibbs fia enegi fö kemiska eaktione G fö bildning av ämne: ν A A + ν B B eaktante f gˆ ν P P + ν R R podukte Skillnaden i Gibbs fia enegi pe mol av ett ämne, jmf med dess beståndsdela (vid 5 C och 1 ba), slås oftast upp i tabelle. Ä tempeatubeoende. G fö en eaktion: gˆ f gˆ pod f gˆ eakt G G G Spontan eaktion (åt höge) Ingen eaktion ske (jämvikt) Icke-spontan eaktion (eaktionen åt vänste ä spontan) Sammanfattning - tillståndsfunktione O'Haye Fuel Cell Fundamentals 1

11 Analys av en ideal bänslecell Reaktantena (H and O ) leveea enegi till systemet, Σn in H in Poduktena lämna systemet med en viss enegi, Σn ut H ut Skillnaden i entopi, H finns tillgänglig fö abete Vämet, Q FC måste das bot, och det evesibla (elektiska) abetet, W FC kan beäknas n j H j n i H i T FC, p W FC Q FC Gibbs fia enegi och den evesibla cellspänningen Vid evesibel pocess, uttag av elektiskt abete, konstant T och p: dq TdS dw pdv dw elec du TdS pdv dw elec Gibbs fia enegi: G U pv TS dg TdS pdv dwelec pdv Vdp TdS SdT dg dw elec Föändingen i Gibbs fia enegi ä lika med det maximala elektiska abetet som kan tas ut u bänslecellen 11

12 Gibbs fia enegi och den evesibla cellspänningen Elektiskt abete: I moläa stohete: Revesibel cellspänning: W elec Q E nfe gˆ nfe c g E nf ˆ H + ½O H O ˆ f g H 38.96kJ / mol f gˆ O 61.1kJ / mol ˆ f g H O 36.69kJ / mol 1

13 Gibbs fia enegi och den evesibla cellspänningen H + ½O H O 1 gˆ f gˆ H O f gˆ H f gˆ O 37.17kJ / mol ˆ g E 1. 3V nf Detta ä den evesibla cellspänngingen fö en H -O bänslecell! ll! Öve gäns fö evesibel potential i en PEMFC Bänslecellens vekningsgad Efficiency: what _ you _ get what _ you _ pay _ fo FC eaction: Enegy to do wok, Gibbs Fee Enegy ( kj/mol) Enegy eleased in the eaction, Enthalpy ( kj/mol) FC ˆ ˆ g o g {5 C,1ba} hˆ hˆ h.83 At oom tempeatue and pessue the maximal efficiency of the PEMFC is 83% 13

14 Fuel Cell vs. Canot FC Canot gˆ hˆ Typical PEMFC opeation (T= 8 C) gives 8% theoetical efficiency TO T T O R Typical ca engine opeation (T O = 4 C, T R = 5 C) gives 5% theoetical efficiency Efficiency, FC, liquid poduct FC, steam poduct Canot limit, 5 o C exhaust o Opeating Tempeatue [ C] The Real Fuel Cell Potential A H -O Fuel Cell unning at non standad conditions and < 1% H and O : Nenst equation: p p ½ RT H O Eeq E ln nf p H O Away fom Equilibium: E E eq E eq act ohm tanspot η Ovepotential o losses Typical voltage fom an opeating Fuel Cell is.7 V 14

15 Opeating Fuel Cell Potential E E eq E eq act ohm tans Activation losses: Kinetics and Electochemisty, Cathode, ORR 1. Activation egion Ideal Potential Ohmic egion Mass tanspot egion Activation losses Ohmic losses: Chage tanspot esistance, Poton conduction Cell Voltage [V].5 Ohmic losses Mass tanspot losses: Diffusion of eactants and poducts Opeating potential cuve Cuent Density [ma/ cm ] Mass tanspot losses Powe = Voltage Cuent The Fuel Cell Stack Many Fuel Cells ae connected in seies to fom a stack Fom the stack: Cuent depends on the total aea of all cells Voltage depends on the numbe of cells Powe = Cuent Voltage 15

16 Sammanfattning ä lovande system fö enegiomvandling i ett hållbat samhälle Hög vekningsgad Hög enegitäthet Inga föoeninga Med temodynamik kan vi analysea och föstå bänslecellen Ta fam de teoetiska möjlighetena och begänsningana Ta fam uttyck fö icke-ideala effekte Recommended Liteatue Fuel cell systems explained / James Lamine, Andew Dicks. nd edition (electonic vesion and had copy available fom Chalmes libay) Fuel Cell Fundamentals / Ryan O'Haye (had copy available fom Chalmes libay) 16

TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande

TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande Fysikalisk Kemi 7,5 högskolepoäng Ladokkod: Tentamen ges fö: TK051B Bt2 (Högskoleingenjö i Bioteknik, Åk 2) elle motsvaande Namn: (Ifylles av student) Pesonnumme: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 03/06/2015

Läs mer

TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande

TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande Fysikalisk Kemi Povmoment Ladokkod: Tentamen ges fö: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjö i Bioteknik, Åk 2) elle motsvaande Tentamensdatum: 27/10/2015 Tid: 09:00 13:00

Läs mer

Provmoment Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande. TentamensKod:

Provmoment Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande. TentamensKod: Fysikalisk Kemi Povmoment Ladokkod: Tentamen ges fö: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjö i Bioteknik, Åk 2) elle motsvaande Tentamensdatum: 24 oktobe 2016 Tid: 09:00 13:00

Läs mer

Provmoment Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande. TentamensKod:

Provmoment Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande. TentamensKod: Fysikalisk Kemi Povmoment Ladokkod: Tentamen ges fö: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen TK051B Bt2 (Högskoleingenjö i Bioteknik, Åk 2) elle motsvaande Tentamensdatum: 23/10/2017 Tid: 14:00 18:00

Läs mer

TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande

TK051B Bt2 (Högskoleingenjör i Bioteknik, Åk 2) eller motsvarande Fysikalisk Kemi 7,5 högskolepoäng Ladokkod: Tentamen ges fö: TK051B Bt2 (Högskoleingenjö i Bioteknik, Åk 2) elle motsvaande Namn: (Ifylles av student) Pesonnumme: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12/01/2012

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince

Läs mer

21. Boltzmanngasens fria energi

21. Boltzmanngasens fria energi 21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet

Läs mer

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd. I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av

Läs mer

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett kallare till ett varmare system utan att samtidigt utföra arbete. Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå

Läs mer

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi

Läs mer

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola FFI projekt Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller- APU för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Jan-Erik Svensson Energi och material Institutionen

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande

Läs mer

Övningstentamen i KFK080 för B

Övningstentamen i KFK080 för B Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt

Läs mer

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning

Läs mer

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449

Läs mer

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten

Läs mer

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat

Läs mer

Bränslecellsforskning från en materialtillverkares synvinkel

Bränslecellsforskning från en materialtillverkares synvinkel Bränslecellsforskning från en materialtillverkares synvinkel Jörgen Westlinder Manager R&D Coated Strip Products, Sandvik Materials Technology, Sandviken Safety first Safety is our top priority Protective

Läs mer

Chapter 8 Convective Duct Flow

Chapter 8 Convective Duct Flow Chapte 8 Convective uct Flow U 0. y gänsskikt, bounday laye käna, coe fullt utbildad stömning, fully developed flow b e um ν m ρau m u u ma y b Paallel plate duct u u m Cicula pipe, tube laminät om, lamina

Läs mer

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13 Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För

Läs mer

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109 PCA/MFFM, ES/NS 2-4-29 (7) Föetagens ekonomi Tillbakaäkning i SNI27 NV9 Innehållsföteckning. Sammanfattning... 2 2. Bakgund... 2 2. Den nya näingsgensindelningen (SNI27)... 2 2.2 Föetagens ekonomi... 2

Läs mer

Kap Kemisk Termodynamik

Kap Kemisk Termodynamik Kap. 7+8. Kemsk emdynamk 7.1 Fösta huvudsatsen emdynamk: Vämets öelse, läan m enegns fme ch mvandlnga Eneg: Sthet sm medfö fömåga att utätta abete Abete (w): w F dx elle dw F dx (Pcess sm lede tll öelse

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

Why Steam Engine again??

Why Steam Engine again?? Småskalig ångteknik för värmeåtervinning inom Stålindustrin med modern ångmotor 1 Why Steam Engine again?? Rankine power cycles is more fuel flexible than any other power cycles but in the small scale

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1. 1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte

Läs mer

Termodynamik. Läran om energi och dess egenskaper

Termodynamik. Läran om energi och dess egenskaper Termodynamik Läran om energi och dess egenskaper Energi är förmågan att utföra ARBETE. Energi förekommer i många olika former Kinetisk energi, rörelseenergi Värmeenergi är en yttring av atomernas och molekylernas

Läs mer

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning I summy ch.22 och fomelld ges E fån lddd lednde sfä, linjelddning, cylindisk lddning, lddd isolende sfä, lddd yt och lddd lednde yt Vät tt memoe:e-fältet fån en punktlddning Fån fö föeläsningen: Begeppet

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

7 Elektricitet. Laddning

7 Elektricitet. Laddning LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva

Läs mer

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)

Läs mer

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52) Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl. 14.00 till 19.00 (Salarna L41, L51 och L52) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv

Läs mer

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri

Läs mer

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika En intoduktion (v1.0) en intoduktion En intoduktion (v1.0) Innehåll 1.0 Olika fome av solenegi... 3 1.1 Passiv solinvekan...3 1.2 Solfångae...3 1.3 Solcelle...3 1.4 Koncentation av solljuset...4 2.0 Hu

Läs mer

Den enkla standardkretsen. Föreläsning 2. Exempel: ugn. Av/på-reglering. PID-reglering Processmodeller. r e u y

Den enkla standardkretsen. Föreläsning 2. Exempel: ugn. Av/på-reglering. PID-reglering Processmodeller. r e u y Föeläsning 2 Den enkla standadketsen PID-egleing Pocessmodelle e Reglato Pocess Negativ åtekoppling fån mätsignalen Reglaton bestämme stsignalen tifån eglefelet (contol eo)e= Rekommendead läsning: Feedback

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Laboration 2, Materials Termodynamik

Laboration 2, Materials Termodynamik Laboration 2, Materials Termodynamik Vi bekantade oss med Thermo-Calc i förra uppgiften och idag skall vi fortsätta att undersöka hur vi kan manipulera termodynamik med detta datorprogram. Du förväntas

Läs mer

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl. Inaktivering - Värme Sterilisering - Strålning - Tryck Ånga Torrvärme Joniserande IR UV - Kemiskt: Desinfektionsmedel Avskiljning - Membranfilter - Djupfilter Enfors: Livsmedelsmikrobiologi -2 Endosporer

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi ermodynamik Föreläsning 7 Entropi Jens Fjelstad 200 09 5 / 2 Innehåll FS 2:a upplagan (Çengel & urner) 7. 7.9 FS 3:e upplagan (Çengel, urner & Cimbala) 8. 8.9 8.3 D 6:e upplagan (Çengel & Boles) 7. 7.9

Läs mer

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten Byggmax miljöappot Inledning Unde 2009 påböjade Byggmax sitt miljöabete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyabete ha en miljöappot uppättats och ett kontinueligt föbättingsabete

Läs mer

From A CHORUS LINE. For SATB* and Piano with Optional Instrumental Accompaniment. Duration: ca. 2: 15 AKT TVÅ! ... I El>maj7 A

From A CHORUS LINE. For SATB* and Piano with Optional Instrumental Accompaniment. Duration: ca. 2: 15 AKT TVÅ! ... I El>maj7 A Aanged by ANTAKERR Fom A CHORUS LNE ( One ) Fo SATB* and Piano with Optional nstumental Accompaniment Modeately (J = 132) NC Duation: ca 2: 15 AKT TVÅ! Music by MARVN HAMLSCH Lyic by EDWARD KLEBAN Svensk

Läs mer

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik

Läs mer

PTG 2015 övning 1. Problem 1

PTG 2015 övning 1. Problem 1 PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt

Läs mer

Temperaturmätning med resistansgivare

Temperaturmätning med resistansgivare UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad

Läs mer

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar 1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme

Läs mer

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs)

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Period: 2014-01-01 till 2017-06-30 Huvudmotagare: Chalmers

Läs mer

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5 LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17 ll Fakka ab Stockholm 2010-05-17 Enegideklaationsabetet HSB:s Bf Kubena i Stockholm Vi ä nu fädiga med enegideklaationsabetet fö HSB:s Bf Kubena i Stockholm. Enegideklaationena ä inskickade och godkända

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-08-21 kl.

Läs mer

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Bränsleceller Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Innehållsförteckning: Historian bakom bränslecellen...sid 2-3 Hur utvinner man energi från bränsleceller?...sid 4-6 Vilka energiomvandlingar

Läs mer

Specifik ångbildningsentalpi (kj/kg) 10 0.012271 2477 20 0.023368 2453 30 0.042418 2406 40 0.073750 2592 10p. (bar)

Specifik ångbildningsentalpi (kj/kg) 10 0.012271 2477 20 0.023368 2453 30 0.042418 2406 40 0.073750 2592 10p. (bar) B yckfalle öve e ösysem som anspoea olja 60 km ä 6. a. e fösa 0 km anspoeas oljan i en pipeline och efe 0 km dela oljan sig i vå paallella pipelines, se figu. Röens diamee ä 0. m och oljans viskosie ä

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28 Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,

Läs mer

Innovation, nyttiggörande och samverkan

Innovation, nyttiggörande och samverkan Innovation, nyttiggörande och samverkan Mats ydehell Co-director Energy Area of Advance Our Driving forces: ENTEPENEUSHIP INNOVATION SUSTAINABLE FUTUE BASIC SCIENCES (The roots of scientific understanding)

Läs mer

PFC and EMI filtering

PFC and EMI filtering PFC and EMI filtering Alex Snijder Field Application Engineer Wurth Elektronik Nederland B.V. November 2017 EMC Standards Power Factor Correction Conducted emissions Radiated emissions 2 Overview of standard

Läs mer

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast

Läs mer

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig) 1 Föeläsning 11 9.1-9.2.2 i Giffiths Randvillko (Kap. 7.3.6) (Vi vänta till föeläsning 12 med att ta upp andvillkoen. Dä används de fö att bestämma eflektion och tansmission mot halvymd.) De till Maxwells

Läs mer

Fordonsindustrins framtida utmaningar: Batterianvändning ur ett fordonsperspektiv. Göran Lindbergh, KTH och SHC Batterifondsprogrammet, 6 april 2016

Fordonsindustrins framtida utmaningar: Batterianvändning ur ett fordonsperspektiv. Göran Lindbergh, KTH och SHC Batterifondsprogrammet, 6 april 2016 Fordonsindustrins framtida utmaningar: Batterianvändning ur ett fordonsperspektiv Göran Lindbergh, KTH och SHC Batterifondsprogrammet, 6 april 2016 SHC Swedish Electric and Hybrid Vehicle Centre SHC is

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk termodynamik 2005-11-07 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

TENTAMEN I FYSIK. HF0022 Fysik för basår I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt basår/bastermin TBASA Svante Granqvist, Niclas Hjelm, Staffan Linnæus

TENTAMEN I FYSIK. HF0022 Fysik för basår I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt basår/bastermin TBASA Svante Granqvist, Niclas Hjelm, Staffan Linnæus TENTAMEN I YSIK Kusnumme: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omattning och betygsgänse: Övig inomation: H00 ysik ö baså I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt baså/bastemin TBASA

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de? Bioelektriska signaler E. Göran Salerud ilka är de? ad menas med att mäta biopotentialer EG EMG EEG EOG Hur stor potential? 1 m

Läs mer

12.6 Heat equation, Wave equation

12.6 Heat equation, Wave equation 12.6 Heat equation, 12.2-3 Wave equation Eugenia Malinnikova, NTNU September 26, 2017 1 Heat equation in higher dimensions The heat equation in higher dimensions (two or three) is u t ( = c 2 2 ) u x 2

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Enköpings Biodlae c/o Mattias Blixt Kykvägen 3 749 52 GRILLBY Jounalnumme 2012-1185 E-postadess mattias.blixt@enviotaine.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn

Läs mer

Kartläggning av brandrisker

Kartläggning av brandrisker Bandskyddsbeskivning v4.3 y:\1132 geby 14 mfl\dokumentation\1132 pt 199.doc Katläggning av bandiske : Revidead: - Uppdagsansvaig: Håkan Rönnqvist - Bandingenjö : - Bandingenjö Kungsgatan 48 B 411 15 Götebog

Läs mer

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p) entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3 levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean

Läs mer

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/ Föreläsning Termodynamik och Förbränning 26/10 2011 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning, samling på torsdag 27/10 kl. 10.15 i E421. För vägbeskrivning till E421 se

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1 Leading the way towards truly sustainable shipping Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1 1,110 anställda Drift av 25 fartyg Familjeägt företag Grundades 1934 Global verksamhet 2 Byggt:

Läs mer

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv? Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att

Läs mer