Svensk översättning av TIME, en del av The Toolkit och en prövning av informationsmaterialet för personer med kognitiv funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk översättning av TIME, en del av The Toolkit och en prövning av informationsmaterialet för personer med kognitiv funktionsnedsättning"

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15hp Höstterminen 2013 Svensk översättning av TIME, en del av The Toolkit och en prövning av informationsmaterialet för personer med kognitiv funktionsnedsättning Swedish translation of TIME, a part of The Toolkit, with subsequent testing of the information material for persons with cognitive disabilities Författare: Maria-Rosa Macri Ulrika Fredriksson

2 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C Arbetets art: Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk översättning av TIME, en del av The Toolkit och en prövning av informationsmaterialet för personer med kognitiv funktionsnedsättning Swedish translation of TIME, a part of The Toolkit, with subsequent testing of the information material for persons with cognitive disabilities Maria-Rosa Macri Ulrika Fredriksson Datum: Antal ord: 7184 Sammanfattning: Syfte: Metod: Resultat: Slutsats: Syftet med studien är att översätta manualen TIME, en del av The Toolkit från engelska till svenska samt att anpassa och pröva informationsmaterialet på personer med KFN för att få en uppfattning om målgruppen förstår innehållet. Studien var en översättning och skedde i enlighet med relevanta steg av World Health Organizations översättningsprocess. Studien bestod av tio personer med kognitiv funktionsnedsättning. Efter att översättningen av informationsmaterialet prövats gav målgruppen förslag på meningar och ord som önskades bytas ut, om hur informationsmaterialet kunde anpassas samt förbättras vilket resulterade i språkliga ändringar. Målgruppen upplevde informationsmaterialet som betydelsefullt. Efter denna studie ansågs manualen användbar för arbetsterapeuter inom den kliniska verksamheten. Däremot bör en översättning samt en tillbakaöversättning göras av alla delar i The Toolkit för framtida bruk. Sökord: Översättning, The Toolkit, TIME, arbetsterapi, kognitiv funktionsnedsättning.

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Kognitiv funktionsnedsättning Attention Deficit Hyperactivity Disorder och Attention Deficit Disorder Aspergers syndrom Utvecklingsstörning Föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning Arbetsterapeutens roll The Toolkit 7 2. Syfte 9 3. Metod TIME Översättning Framåtöversättning (Steg 1) Konsensusversion (Steg 2) Prövning (Steg 4) Urval Intervjuer Analys Etiska överväganden Resultat Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Etisk diskussion Slutsats 19 Referenser 20 Bilagor Bilaga I Bilaga II Bilaga III manual Informationsmaterial Intervjuguide

4 1. Bakgrund I dagens samhälle uttrycker personer med kognitiv funktionsnedsättning (KFN) att de behöver stöd från sina anhöriga och samhället för att kunna utveckla sina relationer. Personerna menar att för utveckling av nya och för att behålla befintliga relationer behöver de mer stöd från familj, vänner samt personal inom organisationer som gruppboende och dagcenter (Bane et. al 2012, Bruno 2012). Bane et. al (2012) finner att informationsmaterial om sexualitet, graviditet samt andra ämnesområden har en betydande innebörd och bör finnas tillgängligt för personer med KFN. Personer med KFN uttrycker att det är viktigt med vänskap och relationer, att ha ett förhållande samt att kunna gifta sig. De vill kunna ta egna beslut över sina nya och befintliga relationer. För att kunna stödja dessa personer med KFN kan en arbetsterapeut behöva mer vägledning och kunskap vid dessa möten (Bane et. al 2012). TIME, en del av The Toolkit är ett pedagogiskt samtalsstöd för personer med KFN som arbetsterapeuten kan använda i praxis (Bilaga I). Personer med KFN har ett större behov av stöd och hjälp än andra och behovet skiljer sig individer mellan. Dessa personer kan ha planeringssvårigheter, minnessvårigheter, svårigheter att ge struktur på vardagen och fördela tiden samt att tänka abstrakt (Bane et. al 2012, Bruno 2012). Då tid är ett abstrakt fenomen har personer med KFN svårigheter att förhålla sig och förstå tidsåtgången. I det dagliga livet ställs det krav på personen i olika tidssammanhang för att ha en fungerande dygnsrytm samt att passa tider (Jönsson et. al 2008). Personer med KFN har ofta svårigheter med det sociala samt med ekonomin, det är därför mer vanligt att de upplever fattigdom och isolerar sig socialt. Därför är det viktigt att dessa personer inte glöms bort av samhället utan att de får stödet de behöver (Abbot et. al 2012, Tagg et. al 2006). Beroende på vilken KFN personerna har skiljer sig konsekvenserna åt i det dagliga livet men liknande svårigheter i hemmet kan uppkomma. Personer med KFN kan ha egen bostad, barn och partner. Därför är det av stor vikt att ha en fungerande vardag med struktur för att upprätthålla självständighet. Inom arbetsterapi kan personer med KFN få stöd av en arbetsterapeut i att finna sin föräldraroll i olika aktivitetsutföranden (Jönsson et. al 2008, Fisher et. al 2007). 1.1 Kognitiv funktionsnedsättning Det finns många diagnosgrupper som kan ha KFN. En person med KFN kan ha motoriska svårigheter och nedsatt begåvning som gör att personen blir sen i sin motoriska utveckling eller får en utvecklingsstörning (Lagerkvist 1995). Inom begreppet KFN inkluderas personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Attention Deficit Disorder (ADD), Aspergers syndrom och utvecklingsstörning (Bruno 2012, Jönsson et. al 2008). I denna studie inkluderas ovan nämnda diagnosgrupper Attention Deficit Hyperactivity Disorder och Attention Deficit Disorder ADHD innebär att personen är väldigt impulsiv och har en störning i uppmärksamheten. Personen har koncentrationssvårigheter, är oberäknelig och överaktiv. De har ingen bra social skicklighet men vågar ändå testa på saker som andra undviker. Ibland kan personer med ADHD ha svårigheter i sitt aktivitetsutförande men de kan också vara bra på vissa saker som de har ett stort intresse för (Wåhlstedt et. al 2008). ADD liknar ADHD men skillnaden är att personen inte är överaktiv. Personen är mer ouppmärksam och försiktig (Carr et. al 2010). 4

5 1.1.2 Aspergers syndrom Aspergers syndrom innebär att personen har en normalbegåvning men har svårt med den sociala kontakten vad gäller att bevara sina relationer. De tolkar kroppsignaler och känslor fel, har kommunikationssvårigheter, minnessvårigheter, en försämrad fantasi och begränsade intressen (Landes et. al 2013). Vad gäller den sociala kontakten kan personer med Aspergers syndrom ha svårigheter med nära och ytliga relationer, detta är ett exempel på behov av hjälp som dessa personer kan behöva stöd inom för att kunna strukturera sin vardag samt att utöka sitt sociala kontaktnät (Bruno 2012). Att minnas tidigare händelser och erfarenheter de varit med om är svårt, de har därför svårigheter att plocka fram dessa minnen och använda dem i liknande situationer som uppstår. Dessa personer har även svårigheter med exekutiva funktioner som att kontrollera, förändra och anpassa sitt beteende till olika situationer. Att planera och bestämma när de ska påbörja eller avsluta en aktivitet samt förmåga att ändra sin planering om något oförutsett händer (Jönsson et. al 2008) Utvecklingsstörning Orsaken till utvecklingsstörning är oftast okänd men kan orsakas av förlossningsskador, fosterskador och kromosomavvikelser (Jönsson et. al 2008). Det är en konsekvens av en neurologisk skada som uppstår tidigt i barnets utveckling. Skadan kan medföra språk- och kroppsstörningar, inlärningssvårigheter, svårigheter att styra aktivitetsnivån samt förhöjd kroppslig smärta, svårigheter med uppmärksamheten och svårigheter med det sociala samspelet (Bruno 2012, Hirsh et. al 2010). Det finns tre olika grader av utvecklingsstörning, lindrig, måttlig och grav. Personer med lindrig utvecklingsstörning är tillfälligt begränsade i sina aktiviteter. Dessa personer har kapaciteten till logiskt tänkande och har en förståelse för abstrakta symboler som siffror samt bokstäver och har ett begripligt språk. Måttlig utvecklingsstörning innebär att personen har en funktionsnedsättning men klarar sina aktiviteter på egen hand utan hjälpmedel. Däremot kan de ha störningar i uppfattningsförmågan i form av minnessvårigheter. Grav utvecklingsstörning innebär att personen behöver assistans samt hjälpmedel i sina aktivitetsutföranden. Dessa personer har talsvårigheter och svårigheter med att tänka konsekvent utifrån sina handlingar (Jönsson et. al 2008, Lagerkvist 1995). 1.2 Föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning Alla människor vill något i livet och även personer som lever med en KFN planerar sin framtid för att må bra. Vissa av dessa personer kan vilja bilda familj, skaffa barn samt arbete (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013). Mödrar med KFN är ofta ensamstående eller i en relation med en person som också har KFN. Genetiska faktorer ökar risken för att barnet får KFN men yttre faktorer kan också påverka barnets utveckling och inlärningsförmåga. Om föräldrarna inte har förståelse kan de inte stimulera barnet tillräckligt. Yttre faktorer som miljö, ekonomi och specialstöd kan också påverka barnet. En förälder med KFN kan ha svårigheter och vara oförmögen att tillgodose barnets behov. Många gånger uppmärksammar dagispersonalen barnets behov och förstår att föräldrarna inte har den uppsikt som krävs (Tagg et. al 2006). En gemensam erfarenhet bland föräldrar med KFN är att deras barn ofta omhändertas och placeras på institutioner. Anledningen är att de ofta anses vara otillräckliga föräldrar, inte endast på grund av deras KFN utan även för deras psykiska- och eller fysiska hälsoproblem som de kan ha. De tros även kunna utsätta sina barn för negativa upplevelser som våld i hemmet, fattigdom, dåliga hemförhållanden samt eventuella drogmissbruk och att de isolerar sig från familj och vänner. Ett samhälle med ett fungerande föräldrastöd ger möjligheten att hjälpa personer och föräldrar med KFN att skapa sociala nätverk som i sin tur kan förbättra deras och familjens 5

6 vardagsituation. Personerna kan exempelvis förbättra sitt föräldraskap genom att delta i utbildningsprogram på både person- och gruppnivå. Utbildningen ges för att erbjuda dem möjligheten att uppnå ett värdefullt familjeliv (Bloomingfield et. al 2010). I dagens samhälle blir det allt vanligare att personer med KFN bildar familj, det är därför lämpligt att samhället bidrar med utbildning och stöd till denna målgrupp. Föräldrar med KFN ifrågasätts ofta på grund av olika anledningar. Sheerin (1998) skriver att det framkommit myter om att barn också får KFN om föräldern har det. Myterna påstår att barnen blir funktionshindrade, att föräldrarna skaffar för många barn, att föräldrarna är otillräckliga samt att de inte har förmågan att lära sig tillräckligt med kunskap för att bli en god förälder. Forskning visar att föräldrar med KFN har en benägenhet att skaffa fler barn än andra familjer som har samma ekonomiska förutsättningar. Forskning visar även att alla barn till föräldrar med KFN inte alls behöver få KFN. Föräldrar med KFN kan ha svårigheter med föräldraskapet men behöver inte alltid ha det, de kan vara tillräckliga som föräldrar om de får den kunskap de behöver (Sheerin 1998). För att anses vara en tillräcklig förälder måste man kunna hantera barnets psykiska och känslomässiga behov samt att främja barnets hälsa och utveckling. Faktorer som familjens storlek, föräldrarnas relation till varandra, intelligensnivå eller grad av KFN, emotionell och psykisk hälsa samt socioekonomiska faktorer bidrar till föräldraskapet. En försenad utveckling kan ses hos barnet när föräldrarna själva inte mår bra och inte har förmågan att uppmärksamma barnets behov. Föräldrar med svårigheter inom föräldraskap kan förändra och förbättra sitt beteende genom att delta i olika utbildningsprogram. Utbildningarna kan innehålla information om barnomsorg, hälsa och säkerhet, problemlösning och besluttagande. Innehållet av utbildningarna har visat sig vara effektiva för föräldrar med KFN (Sheerin 1998). 1.3 Arbetsterapeutens roll Inom arbetsterapi utgår arbetsterapeuten från aktiviteter som är meningsfulla för personen. Meningsfulla aktiviteter kan bestå av aktiviteter som personen måste eller önskar utföra i vardagen, genom aktivitetsutförandet ökar personerna chansen att bli en del av samhället. Arbetsterapeuten använder de meningsfulla aktiviteterna som metod och mål (Fisher et. al 2007). Genom modellen The Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) är det möjligt för arbetsterapeuten att öka sin förståelse för personen samt så att hon/han kan uppfylla sina olika roller, såsom sin föräldraroll. Genom en utredning får arbetsterapeuten en bättre bild av personens behov, vem personen är och vilka aktiviteter som är viktiga. Eftersom OTIPM är en problemlösningsprocess identifieras personens upplevda problem i aktiviteten och arbetsterapeuten utgår från orsaken som skapar aktivitetsproblemet i utförandet. Tillsammans formulerar de mål utifrån personens utförande och önskade aktiviteter (Fisher et. al 2007). Arbetsterapeuten arbetar med att förmedla kunskap, metoder och information till barn och föräldrar som är i behov av anpassat stöd på grund av sina svårigheter. Med hjälp av arbetsterapi kan man förändra inlärda beteenden och aktivitetsutförande. Arbetsterapeuten måste ta reda på personens mål och prioriteringar för att lättare kunna hjälpa personen i vardagliga aktiviteter (Radomski 2008a). Som arbetsterapeut har man som mål att personerna ska bli så självständiga som möjligt och att de ska kunna klara av livets dagliga aktiviteter på ett bra sätt. En arbetsterapeut hjälper personen att lättare sätta sig in i aktiviteten och ge feedback på själva aktivitetsutförandet. Arbetsterapeuten måste dock tänka på att varje person tänker olika och för att motivera personen att arbeta efter egna mål måste arbetsterapeuten hitta meningen med själva aktiviteten (Radomski 2008b). Det är även viktigt att stödja och motivera personen till att engagera sig i aktiviteter som personen gillar (Kielhofner 2009). 6

7 Intervjuer är en viktig del inom arbetsterapi och är något som arbetsterapeuter arbetar med dagligen när de möter personer med olika former av funktionsnedsättning (Radomski 2008c). Genom att samla tillräckligt med information om personen ökar förståelsen och hon/han placeras i centrum. På detta sätt arbetar arbetsterapeuten klientcentrerat (Fisher et. al 2007). Det är viktigt med samarbete mellan personen och arbetsterapeuten, personen kan då själv vara med att påverka och bidra till de målsättningar och interventioner som planeras i processen. För arbetsterapeuten är det inte bara viktigt att öka förståelse för personen utan att också tillvarata personens kunskaper, erfarenheter och dess miljö. Personens miljö är också en viktig komponent och arbetsterapeuten kan uppmärksamma hur personen interagerar med sin omgivning. Faktorer i omgivningen kan hjälpa den professionella att inse varför och hur problem uppstår i utförandet för personen (Fisher et. al 2007). Det finns sammanlagt tio inre och yttre faktorer som påverkar aktivitetsutförandet. Personens miljö och omgivning är en yttre faktor som tillsammans med inre faktorer som roller och kroppsfunktioner påverkar utförandet av aktiviteten. För arbetsterapeuten är det viktigt att observera och uppmärksamma faktorernas påverkan. Under åtgärdsprocessen som påbörjas är det viktigt med öppenhet och respekt mellan personen och arbetsterapeuten, det är viktigt att samarbeta, att kommunikationen fungerar väl samt att förtroende och en jämlikhet finns i relationen. Om personen har svårt att svara på frågor eller svårigheter med att beskriva sin vardag och dess problem kan arbetsterapeuten ta kontakt med andra som står personen nära, det kan vara familj eller även andra inom olika professioner som varit i kontakt med personen (Fisher et. al 2007). Vid behandling för personer med KFN bör fokus ligga på de mentala funktionerna såsom omdöme och tänkande. Det innebär att personen med KFN skapar sin egen förståelse av sin roll i olika aktiviteter för att kunna diskutera resultatet av utförandet (Bergh et. al 2003). Arbetsterapeuten kan ta hjälp av olika modeller och informationsmaterial för att skapa en god relation till personen och för att tillsammans bilda mål och anpassade åtgärder efter behoven. Arbetsterapeuten börjar med en intervju för att ta reda på personens aktivitetsbehov samt använder sig av olika dimensioner utifrån de inre och yttre faktorerna för vägledning av samtalet (Fisher et. al 2007). Av de tio dimensionerna passar miljö-, roll-, uppgift-, sociala-, adaptation- och tidsdimensionen in i manualerna av The Toolkit (Tabell I). I TIME är tidsdimensionen den mest centrala (Bilaga I, Fisher et. al 2007). Med tidsdimensionen kan arbetsterapeuten ta reda på personens nuvarande skede i livet, vilka rutiner den har samt om det finns förändringsförmåga med framåt perspektiv av att bli förälder (Bilaga I, Fisher et. al 2007). 1.4 The Toolkit The Toolkit är ett pedagogiskt samtalsstöd som kan användas för personer med KFN som planerar att bilda familj. The Toolkit bygger på forskning och arbete från Healthy Start i Australien. Det utvecklades av Zorg- en dienstverlening van A tot Z (ASVZ) under åren i Holland. Arbetsterapeuter kan med The Toolkit ge personer rekommendationer och anvisningar som kan behövas inför beslutet för att skaffa barn. År 2010 vann ASVZ en utmärkelse för The Toolkit av den Holländska föreningen till vårdgivare för personer med funktionsnedsättning. Prispengarna användes för att starta en websida där alla gratis kan ladda ned The Toolkit på engelska (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013). Hela The Toolkit består av nio delar (Tabell I). 7

8 Tabell I. Sammanfattning av The Toolkit The Toolkit Del 1 - The desire to have a child: looking at options Del 2 - Do I know what that involves Del 4 - Who s there to support you? Del 5 - Children, what does that involve? Del 6 - Viewpoint on viewpoint Del 7 - The desire to have a child: looking at options Del 8 - My child wants a child Del 9 - Pregnancy book Innehåll Evaluation questions about the case examples - Time manual - Money manual - Relationship manual - Skills manual - Housing manual - Child cards - Poster black and white - Poster colored - Support cards S - Support cards XL - Who's there to support you - Handbook, Instructions and background information - Stop and talk cards - Shelving cards - Practical exercises for having discussion with people with an intellectual disability - Observation list - Case cards - Information folder for parents of people with an intellectual disability who want to have a child - Pregnancy book Del 2, Do I know what that involves består av fem manualer: time, money, skills, relationship och housing (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013). Eftersom personer med KFN har svårigheter med att planera och strukturera sin vardag (Bruno 2012, Bane et. al 2012) är delen TIME en mycket viktig komponent för att uppnå en fungerande vardag. När man som arbetsterapeut kommer i kontakt med personer med KFN som planerar barn eller väntar barn kan man använda sig av The Toolkit för att lättare skapa en dialog med personen och för att denne ska veta vad som väntar, om hon/han har tiden som behövs, vad det kostar eller hur man uppfostrar ett barn (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013). För att veta om personen verkligen vill bli förälder eller förbereda personen inför föräldraskap är det viktigt att undersöka allt ur olika synvinklar. 8

9 TIME kan därför vara ett användbart pedagogiskt verktyg för arbetsterapeuter som träffar personer med KFN som vill bilda familj och behöver stöd i det beslutet. Informationsmaterialet, som är en del av TIME ska kunna läsas och förstås av personer med KFN (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013). 2. Syfte Syftet med studien är att översätta manualen TIME, en del av The Toolkit från engelska till svenska samt att anpassa och pröva informationsmaterialet på personer med KFN för att få en uppfattning om målgruppen förstår innehållet. 3. Metod 3.1 TIME TIME består av: 1 tabell, 8 frågekort och frågekort utan förtryckta frågor, TIME uppdrag "What do you do during a day?" samt informationsmaterialet "How much time does a child take?" (Bilaga I). Det vanligaste sättet att använda The Toolkit och TIME är att arbetsterapeuten vid mötet sätter sig ned med personen vid bordet och lägger manualen TIME framför personen tillsammans med de andra manualerna (skills, money, housing och relationship). Personen och arbetsterapeuten väljer sedan ut TIME och lägger bort de andra manualerna. Arbetsterapeuten tar sedan hjälp av frågekorten märkta med TIME now genom att lägga dessa framför personen och sedan låta personen självständigt berätta om sin aktuella livssituation. När personen sedan berättat klart går arbetsterapeuten igenom frågekorten TIME with a child där de tillsammans låtsas att personen redan har ett barn. Fråga efter fråga diskuteras och korten läggs allt eftersom bort i en hög på bordet för att påvisa att frågan är avklarad. När arbetsterapeuten och personen är färdiga med momentet delar arbetsterapeuten ut TIME uppdraget What do you do during a day?. Där får personen själv berätta vad som sker vid olika tidpunkter i dagsläget och därefter se på hur tiden kommer att förändras då barnet finns med i bilden (Bilaga I). När man slutligen är färdig får personen med sig informationsmaterialet How much time does a child take?. Arbetsterapeuten går först igenom informationsmaterialet tillsammans med personen för att se om denne har förstått innehållet. Personen får sedan ta med sig informationsmaterialet hem för att dela den med familj och vänner (Bilaga II). 3.2 Översättning I studien användes World Health Organizations (WHO) process för översättning och anpassning av instrument. Processen gick ut på att åstadkomma en ny språkversion utifrån den engelska originalversionen. WHO:s process har sex olika steg men det fanns variationer (Hilton et. al 2002). De olika stegen var: framåtöversättning (steg 1), konsensusversion (steg 2), tillbakaöversättning (steg 3), prövning (steg 4), en slutlig version (steg 5) samt dokumentation (steg 6) (World Health Organization 2013). I denna studie begränsades processen till tre av de sex stegen: framåtöversättning (steg 1), konsensusversionen (steg 2) och prövning (steg 4) (World Health Organization 2013). Steg 1 och 2 gjordes för hela manualen TIME och steg 1, 2 och 4 för informationsmaterialet. I och med att texten översattes från engelska till svenska ändrades rubriken till istället för TIME. Den översatta delen TIME används av arbetsterapeuten (Bilaga I). 9

10 Informationsmaterialet How much time does a child take översattes och prövades på målgruppen (Bilaga II) Framåtöversättning (Steg 1) Översättningen av TIME delades upp mellan författarna där de var för sig började med att leta efter ord och fraser som motsvarade hela meningar för att få med huvuddragen och betydelsen av den engelska versionen. Författarna slog sedan ihop delarna och granskade översättningen tillsammans ett flertal gånger. Översättningen skedde inte ordagrant utan meningar förkortades och anpassades. Ett lättförståeligt språk med hänsyn till personer med KFN kvarstod från det engelska originalet. Både den engelska samt den svenska versionen var språkligt anpassad och kunde förstås av alla människor. TIME var riktat till personer med KFN oavsett kön och ålder (World Health Organization 2013) Konsensusversion (Steg 2) När översättningen var genomförd fick två arbetsterapeuter granska TIME. Arbetsterapeuterna kontaktades via Samverkan-Utveckling-Föräldraskap (SUF) Kunskapscentrum samt Örebro universitet och de båda har kunskap om personer med KFN. Kontakt mellan författarna och arbetsterapeuterna skedde via mail. Genom att både granska originalet och översättningen kunde arbetsterapeuterna upptäcka ofullständiga meningar och se om det blivit stora skillnader i översättningen från originalet. Efter granskningen mailade arbetsterapeuterna sina förslag på förbättringar och föreslog även bättre meningsbyggnader (World Health Organization 2013). Författarna ändrade sedan texten i materialet och resultatet blev det färdiga översatta materialet (Bilaga I). När ändringarna gjorts godkände arbetsterapeuterna den nya versionen (konsensusversionen) innan den prövades på målgruppen. 3.3 Prövning (Steg 4) Enligt processen i steg 4 bör man ha en passande målgrupp på minst tio personer där båda könen representeras. Informationsmaterialet prövades genom intervjuer med målgruppen i enlighet med WHO:s process. Intervjuerna skedde individuellt där personerna tillfrågades om de förstått uttryck och ord de läst (World Health Organization 2013), detta antecknades av ena författaren i intervjuguiden (Bilaga III). WHO:s steg 4 är grunden till studiens urval och genomförande (World Health Organization 2013) Urval Ett strategiskt urval gjordes för att få en spridning och en lämplig målgrupp som studien vände sig till. För en språklig validering rekommenderades att intervjua tio personer (World Health Organization 2013, Jarl et. al 2009). De personer som ingick i studien var fem kvinnor samt fem män i åldern år. Målgruppen för denna studie bestod av personer med KFN från SUF-Kunskapscentrum, gymnasieelever vid särskola samt elever vid sär- och lärvux. Via SUF-kunskapscentrum samt ett gymnasium kunde intervjuerna bokas in med personerna inom studiens målgrupp. Eftersom studien behövde sammanlagt tio personer och det endast gick att få sex personer på första orten kontaktades andra skolor via telefon. Efter många samtal planerades intervjutillfällena in på sär- och lärvux för att intervjua fyra personer med KFN. De tio personer som intervjuades var eller kunde tänka sig att i framtiden bli förälder och bilda familj (World Health Organization 2013). 10

11 3.3.2 Intervjuer För att förbereda inför intervjuerna konstruerade författarna en intervjuguide med relevant information utifrån studiens syfte (Bilaga III). Samtalet började med att författarna gav information och förfrågan om att delta i studien. Det gavs information om vad personen skulle göra, att intervjun var frivillig, konfidentialitet garanterades samt information om vilket syfte intervjun hade. Informationsmaterialet prövades genom individuella intervjuer som pågick i ett ostört rum. Författarna samarbetade, en av författarna intervjuade och samtalade med personen medan den andra författaren observerade och förde anteckningar. För att skydda målgruppens personuppgifter fick de varsin siffra. Personens kön, ålder samt information om personen var eller planerade att bli förälder antecknades i intervjuguiden (Bilaga III). Informationsmaterialet och en penna delades ut, personen fick läsa igenom materialet i egen takt och stryka under ord eller meningar som inte förstods. För personer som hade lässvårigheter, lästes informationsmaterialet upp av ena författaren och personen fick säga stopp när det var något den inte förstod (World Health Organization 2013). Därefter gick författarna och personen igenom de svårigheter som möttes i texten. Personen tillfrågades efter varje stycke om de förstått innehållet och om de kunde beskriva och upprepa vad de läst. När de läst ett ord som de inte förstått tillfrågades personen om ordets betydelse och om de kunde föreslå ett annat ord. Förslag på lättare ord gavs ifall att personen inte kom på något själv. Denna procedur upprepades vid varje stycke. Innan intervjun avslutades tillfrågades personen om det fanns ytterligare oklarheter (World Health Organization 2013). För att sedan ta reda på om personen tyckte att informationsmaterialet var värdefullt fick denne sätta poäng på en skala från 1-5 där betyget 5 var mycket värdefullt. Intervjuguiden användes som ett anteckningsstöd vid intervjun som därefter förvarades av författarna för att i senare skede kunna sammanställa ett resultat för studien (Bilaga III) Analys När alla tio intervjuer var genomförda analyserade författarna anteckningarna i intervjuguiden (Bilaga III) samt det som personerna markerat i informationsmaterialet (Bilaga II). De svåra ord och meningar som uppkommit diskuterades och författarna valde sedan ut ord som var enklare och passade bäst för materialet. De iakttagelser som gjordes i informationsmaterialet redovisas i resultatet (Tabell II), personer som pratade om ämnen som inte tillhörde studien under intervjun valdes att inte redovisas. 3.4 Etiska överväganden Vid första kontakt med kontaktpersonerna fick författarna tillstånd att utföra intervjuer. Innan intervjun informerades målgruppen om studiens syfte samt om intervjuns betydelse. Muntlig information gavs till målgruppen innan intervjun av både kontaktpersonerna och författarna. Detta gav målgruppen rätt till självbestämmande om de ville medverka eller inte. Författarna informerade om att personuppgifter skyddades samt hanterades konfidentiellt (Sveriges riksdag 2003, Centrala Etikprövningsnämnden 2013). Personuppgifterna skyddades vid intervjutillfället genom att de fick en siffra som antecknades i intervjuguiden (Bilaga III). 11

12 4. Resultat Efter framåtöversättningen fick två arbetsterapeuter läsa och granska manualen (Bilaga I). Det framkom att ord och meningar behövdes ändras i texten på grund av att vissa meningsuppbyggnader inte hade samma betydelse och att det finns en kulturell skillnad i språket. I den engelska versionen fanns uttrycket There is a chance that a client sees everything through rose-colored glasses (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013) vilket vid en direktöversättning på svenska inte skulle få samma betydelse. Den svenska versionen fick översättningen Det finns en chans att personen ser allt i rosenrött. Målgruppen som ingick i studien var tio personer med KFN, en jämn fördelning av könen fanns samt ett åldersspann mellan år. Av dessa tio personer var tre personer föräldrar och av de personer som var 18 år och äldre fanns en önskan om att bilda familj. Målgruppens diagnoser var bland annat ADHD, Aspergers syndrom samt utvecklingsstörning, personerna var medvetna om sin KFN men inte om sina diagnoser då vissa av målgruppen hade fler än en. De flesta personer läste igenom informationsmaterialet (Bilaga II) på egen hand och förstod det mesta. Under de följande intervjuerna uppmärksammade målgruppen fel och brister i informationsmaterialet. Det resonerades över målgruppens förslag rörande vilka ord och meningar som kunde förändras eller bytas ut. De justeringar som gjordes var att ord byttes ut i form av regelbundenhet och prioritet. Istället valdes regelbundna tider och viktigast för att förenkla texten. Ett annat ord som missuppfattades var ordet oavsett men där gjordes ingen ändring i texten då man trots ordet fortfarande kan förstå innebörden. Flera personer hade synpunkter på meningen för att... samt och mycket, mycket mer... för att de inte förstod innebörden. Där togs båda meningarna bort. Ett annat ord som målgruppen ville ändra på var avkoppling till tid för att slappna av. Därefter togs ett eget beslut av författarna i form av att välja ordet vila eftersom det är ett lätt ord som kan förstås av alla. Många i målgruppen ville dessutom ha bilder för att komplettera och konkretisera texten, större samt tjockare text och mer mellanrum mellan raderna. Informationsmaterialet ändrades efter målgruppens förslag och önskemål (Tabell II, Bilaga II). 12

13 Tabell II. Sammanställning av ändringar i informationsmaterialet How much time does a child take Sida Engelska originalet Den översatta versionen Målgruppens förslag Slutlig version efter ändringar s. 2 For example, what time you go to bed and what time you get up. Till exempel, vilken tid du går till sängs och vilken tid du kliver upp. Till exempel, vilken tid du går och lägger dig och vilken tid du stiger upp. Till exempel, vilken tid du lägger dig och vilken tid du stiger upp. You need to have a lot of time for your child. Du måste ha en hel del tid för ditt barn. Ett barn tar mycket tid. Du måste ha mycket tid för ditt barn. That means you have less time for yourself or for your partner, and the things that you would like to do. Det innebär att du har mindre tid för dig själv eller för din partner och andra saker du vill göra. Du och din partner har inte mycket tid för varandra. Det innebär att du och din partner har mindre tid för varandra, och saker ni vill göra. With a child you have less time: for yourself for each other for friends and family for hobbies to go out to work to relax to... Med ett barn har du mindre tid: för dig själv för varandra för vänner och familj för fritidsaktiviteter för att gå ut för att arbeta för att koppla av för att... Om du har barn: Har du barn: När du har barn: har ni mindre tid för dig själv har ni mindre tid för varandra har du mindre tid för vänner och familj har ni mindre tid har du mindre tid för fritidsaktiviteter har ni mindre tid har du mindre tid för att gå ut har ni mindre tid har du mindre tid är att arbeta har ni mindre tid har du mindre tid för att koppla av har du mindre tid för att... Med ett barn har du mindre tid för: dig själv varandra vänner och familj fritids-aktiviteter att gå ut att arbeta att koppla av att... to... för att.. Ta bort meningen på grund av oförståelse. Meningen togs bort. s. 3 With a child you Med ett barn måste Med ett barn måste Med ett barn måste du 13

14 have to spend your time on: du lägga ned din tid på: du ha tid för: ha tid för: listening to your child's stories lyssna på ditt barns berättelser lyssna på vad ditt barn berättar Ingen ändring. and much, much more... och mycket, mycket mer... Ta bort meningen på grund av oförståelse. Meningen togs bort. s. 4 A child needs regularity. Ett barn behöver regelbundenhet. Ett barn behöver regelbundna tider. Ett barn behöver regelbundna tider. and relaxation. och avkoppling. och tid för att slappna av. och vila. Things such as feeding your child, bringing your child to bed, going to school on time. Saker som att mata ditt barn, gå barnet till sängs och gå till skolan i tid. Saker som att mata ditt barn, lägga barnet och gå till skolan i tid. Saker som att mata ditt barn, natta barnet och gå till skolan i tid. You also have to live with regularity when you have a child. Du måste också leva med regelbundenhet när du har ett barn. Du måste leva med regelbundenhet själv när du har ett barn för att du ska orka vara mamma eller pappa. Du måste själv ha regelbundna tider när du har barn för att orka med vardagen. You also have to live with regularity when you have a child. Du måste också leva med regelbundenhet när du har ett barn. Du måste också leva med regelbundna tider när du har ett barn. Du måste själv ha regelbundna tider när du har barn för att orka med vardagen. Otherwise you will not be able to care for your child and respond properly to your child. Annars kommer du inte kunna ta hand om ditt barn och ge respons. Annars kommer du inte kunna ta hand om ditt barn och ge beröm. Annars kommer du inte kunna ta hand om ditt barn och besvara barnets behov. Therefore, you cannot do many things other than caring for your child. Därför kan du inte göra många andra saker än att ta hand om ditt barn. Därför måste du tänka igenom att välja bort andra saker du tycker om att göra. Därför kan du inte göra annat än att ta hand om ditt barn. s. 5 Your child is the priority. Ditt barn är första prioritet. Ditt barn är det viktigaste. Ditt barn är viktigast. Whatever there is, and whatever you are doing, Oavsett vad det är, och vad du än gör är ditt barn alltid Oavsett vad det är, och vad du än gör är ditt barn alltid Oavsett vad det är, och vad du än gör är ditt barn alltid viktigast. 14

15 a child is always the priority. första prioritet. viktigast. Whatever there is, and whatever you are doing, a child is always the priority. Oavsett vad det är, och vad du än gör är ditt barn alltid första prioritet. Förstod inte ordet oavsett. Ingen ändring. Informationsmaterialet var värdefull enligt de medverkande. På en skala från 1-5 (1 = inget värde till 5 = mycket värdefull) gav tre personer betyget 4, en person gav betyget 4,5 och sex personer gav betyget 5 (md 5). 15

16 5. Diskussion 5.1 Resultatdiskussion I denna studie har den engelska delen TIME av The Toolkit översatts till svenska samt prövats på en passande målgrupp. Då det gjordes en översättning var det av stor betydelse för studien att intervjuer genomfördes för att se om målgruppen kunde förstå det översatta informationsmaterialet. Resultatet visar att ett flertal mindre ändringar behövde göras i texten för att öka förståelsen. Personerna fick efter att de läst informationsmaterialet poängsätta översättningen (Bilaga II). Betygsättningen visade att personerna ansåg att innehållet i informationsmaterialet var värdefullt. Den innehöll bra och nödvändig information samt är ett användbart informationsmaterial som vi anser kommer kunna användas i framtiden inom arbetsterapi, då det i resultatet visades att informationsmaterialet var uppskattat hos målgruppen. Detta stärker Banes et. al (2012) resonemang om att det är viktigt att kunna ta del av ett informationsmaterial för att finna vägledning och stöd hos denna målgrupp. Arbetsterapeuten kommer i sin praxis kunna använda manualen (Bilaga I) som ett pedagogiskt samtalsstöd för att förmedla kunskap, öka förståelsen samt ge möjlighet till att skapa en struktur så att personen med KFN kan uppfylla sin föräldraroll i vardagen (Zorg- en dienstverlening van A tot Z 2013, Fisher et. al 2007, Radomski 2008a, b). Banes et. al (2012) anser att arbetsterapeuten inte bara kan använda informationsmaterial för att vägleda personer med KFN i deras beslut de önskar ta, utan även öka sin egen kunskap och förståelse inom sin profession. De kommentarer som inkom under intervjuerna formade resultatet genom justeringar i informationsmaterialet. Vissa ändringar gjordes efter målgruppens förslag för att förenkla och anpassa informationsmaterialet. Två justeringar gjordes dock inte utifrån målgruppens förslag eftersom de var för lika den svenska översatta versionen och inte förklarade meningens innebörd. Istället ändrades meningarna utifrån författarnas förslag. Den ena meningen ändrades från och tid för att slappna av till och vila och den andra meningen ändrades från annars kommer du inte kunna ta hand om ditt barn och ge beröm till annars kommer du inte kunna ta hand om ditt barn och besvara barnets behov (Tabell II). Efter justeringarna av informationsmaterialet anser författarna att meningarnas innehåll är mer beskrivande. Det innebär att informationsmaterialet nu kan rekommenderas till att användas i praktiken som ett pedagogiskt verktyg för ett bättre samarbete mellan arbetsterapeut och person. Sheerin (1998) nämner att man som arbetsterapeut kan ge information och förbereda personer med KFN om föräldraskap och familjeliv samt förbättra deras nuvarande och framtida livssituation som en effektiv åtgärd. Det var därför intressant att fråga vad målgruppen tyckte om innehållet i informationsmaterialet. Det var inte förväntat att översättningen skulle uppskattas i den utsträckning som det gjordes av målgruppen. Det fanns en förväntan av författarna på mer variation av betygsättningen samt fler kommentarer och feedback. Betygsättningen kan ha påverkats genom att personerna tillfrågades om att betygsätta översättningen direkt efter intervjun. Den kunde ha skett vid ett senare tillfälle för att ge personerna möjligheten att betygsätta informationsmaterialet utan författarnas närvaro. Detta kan ha påverkat resultatet genom att ett alltför högt betyg erhållits. Sannolikt ligger värdet lägre, men fortfarande kan informationsmaterialet ha ett högt värde för personer med KFN inför deras beslut om att bilda familj och skaffa barn. 16

17 5.2 Metoddiskussion Översättningen gjordes utifrån World Health Organizations översättningsprocess. Enligt denna process finns det sex olika steg att följa (World Health Organization 2013) men i översättningen följdes enbart stegen framåtöversättning (steg 1), konsensusversion (steg 2) och prövning (steg 4). Hilton et. al (2002) skriver om att en framåtöversättning bör ske enligt en process för att instrumentet ska uppnå validitet samt reliabilitet. I vår studie var endast validitet viktigt då denna översättning inte innehöll frågeenkäter vilket Hilton et. al (2002) använde i sin studie. Studiens syfte var att enbart kontrollera översättningens validitet av informationsmaterialet samt att den förstods av målgruppen. Därför är reliabilitet inte betydande i denna översättning och prövning. Hilton et. al (2002) anser också att det behövs två personer med god kunskap inom det engelska språket vid en översättning. För att få en bredare variation av översättningen bör dessa personer arbeta på olika håll med samma text för att sedan slå ihop materialet. Hilton et. al (2002) använde sig även av en framåtöversättning från engelska till svenska enligt steg 1 i WHO:s process (World Health Organization 2013). Skillnaden vid författarnas framåtöversättning var att TIME delades upp och översattes enskilt. Därefter slogs delarna ihop och kontrollerades av författarna för fortsatt gemensam översättning. TIME upplevdes inte som svår att översätta, dock stöttes det på några meningar och ord som var svårare att hitta passande svenska ord som överensstämde med det engelska originalet. Det framkom kulturella skillnader i språket mellan den engelska versionen och översättningen. Uttrycket There is a chance that a client sees everything through rose-colored glasses översattes till det finns en chans att personen ser allt i rosenrött för att få en likvärdig betydelse på svenska (Bilaga I). I konsensusversionen (steg 2) fick två arbetsterapeuter granska manualen efter att framåtöversättningen genomförts. Detta gjordes för att få en tydlig granskning av professionella som har kunskap och arbetar med personer som har KFN (World Health Organization 2013). Arbetsterapeuterna gav förslag på förbättringar som kunde göras i manualen. Författarna anser att de förslag som framkommit gav manualen bättre chanser att uppfylla dess funktion inför prövning. Informationsmaterialet (Bilaga II) prövades (steg 4) på målgruppen som bestod av fem kvinnor och fem män i enlighet med WHO:s process för översättning. Eftersom WHO:s process även upplyser om att en jämn könsfördelning av målgruppen är önskvärt ville detta uppnås i denna studie (World Health Organization 2013). Om könsfördelningen påverkar generaliserbarheten i denna studie är tveksamt men författarna uppmärksammade skillnader i männens och kvinnornas svar. Skillnaderna mellan könen var att kvinnan oavsett ålder hade större insikt gällande ansvar och förståelse för föräldraskapet. Männen hade delade åsikter om föräldraskap, hushållssysslor, köns- och tidfördelning. En av männen som intervjuades tyckte att hushållssysslorna och ansvaret för barnet skulle fördelas mellan paret medan den andre tyckte att kvinnan kunde stanna hemma och ta hand om barnet så att han själv kunde gå ut och utföra sina aktiviteter. Detta anser författarna som intressant då det även har betydelse i hur de olika könen ser på föräldraskap, hushållssysslor, köns- och tidfördelning. Genom att pröva informationsmaterialet på målgruppen kunde brister och kommande förändringar uppmärksammas för att sedan anpassas. En del tips var tänkvärda och kunde tas med under resultatdelen, andra kommentarer var sådana som inte kunde justeras i informationsmaterialet nu men kan utvecklas i framtiden. Många i målgruppen ansåg att de förstod informationsmaterialet, de tips som gavs var att komplettera och konkretisera med bilder vid sidan om texten. De önskade sig även större samt tjockare text och mer mellanrum mellan 17

18 raderna. Detta ändrades inte under denna studie eftersom studiens syfte var att ta reda på om målgruppen med KFN förstod innehållet av informationsmaterialet och syftade inte på bilder eller textstorlek. Jarl et. al (2009) använde också WHO:s process för att göra en strukturerad intervju. I den studien hade de en målgrupp på fyrtio personer där tio personer ingick per frågeenkät, enligt WHO:s mall behövdes minst tio personer för att få validitet i studien (World Health Organization 2013). Om deras studie uppnått validitet genom att de använde tio personer per frågeenkät kan författarna dra slutsatsen att denna översättning samt prövning också uppnått validitet. De steg som inte ingick i denna studie var tillbakaöversättning (steg 3), en slutlig version (steg 5) och dokumentation (steg 6). Enligt steg 3 ska en tillbakaöversättning göras från den svenska versionen till engelska, detta för att kontrollera om den svenska texten överensstämmer och är likvärdig med det engelska originalet (World Health Organization 2013). Hilton et. al (2002) beskriver att tillbakaöversättningen är en viktig del i översättningsprocessen då den översatta texten jämförs med originaltexten. Här krävs minst två översättare för att kontrollera att den översatta texten har samma innehåll som originalversionen på engelska. I det översatta informationsmaterialet justeras de avvikelser som uppkommit för att få ett likvärdigt innehåll och att undvika misstolkningar i översättningen (Hilton et. al 2002). På grund av att detta steg inte gjordes kan det finnas avvikelser i manualen (Bilaga I) vilket innebär att texten inte är helt identisk och likvärdig med originalet. En tillbakaöversättning gjordes inte i denna studie på grund av att tidsperioden var begränsad. Därför anser författarna att en tillbakaöversättning är att prioritera för att kontrollera textens likvärdighet. I steg 5 ska WHO ta del av den slutliga versionen som sedan dokumenteras som en slutlig produktion. I den slutliga versionen måste språket vara fullständigt. Dokumentationen sker i steg 6 och är det sista steget enligt WHO:s process. Det innebär att dokument som skapats under studiens gång ska kunna spåras. Dokumentationen ska innehålla originalversionen, sammanställning av konsensusgruppen, fram- och tillbakaöversättningarna, sammanställning av vad prövningen gav för resultat samt den slutliga versionen (World Health Organization 2013). I denna studie har en slutlig version dokumenterats elektroniskt i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) och inte enligt WHO:s process (Digitala Vetenskapliga Arkivet 2013, World Health Organization 2013). Författarna anser att översättningen i denna studie bör kontrolleras och godkännas av ASVZ eftersom de har framställt materialet. WHO rekommenderar att studien ska innehålla minst tio personer av olika kön och en ålder från 18 år (World Health Organization 2013). I denna studie ansågs tio personer som tillräckligt men för att få större variation av kommentarer på innehållet bör man intervjua fler än tio personer inom målgruppen inför framtida studier. Det gjordes ett strategiskt urval enligt WHO:s rekommendation, en bra könsuppdelning mellan personerna fanns men studien hade dock en ålder mellan år. Under intervjuerna märktes det väl att de två personer som var 16 år inte kunde tillföra lika mycket som personerna över 18 år. De tyckte texten var bra men författarna upplevde att de yngsta inte uppfattade texten och syftet med intervjun. Personer med åldern 18 år och uppåt tillförde mycket mer under intervjuerna och visade på en större förståelse för informationsmaterialet samt en generell mognad för innebörden av familjesituationen. Den valda målgruppen passade väl in på studien, men att rekommendera i framtiden är att förhålla sig till personer över 18 år vid en prövning av liknande material. Trots den låga åldern anser författarna att informationsmaterialet bör vara tillgängligt för att belysa ämnesområden och funderingar som ungdomar stöter på i det dagliga livet (Bane et. al 2012). 18

19 5.3 Etisk diskussion Författarna har i denna studie använt Codex (Vetenskapsrådet 2014) fyra principer för forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2014). I denna studie inhämtades muntligt samtycke från kontaktperson samt målgruppen och författarna informerade även om att det var frivilligt att delta och att de hade rätten att avbryta sin medverkan innan och under intervjun. För att målgruppen skulle kunna ta ett beslut om att delta eller inte informerades de om intervjuns längd som beräknades ta upp till 30 min. Studiens syfte beskrevs i informationen som gavs av författarna. Informationen anpassades med ett enklare språk till målgruppen så att de lättare kunde förstå innehållet och innebörden. Nu i efterhand hade författarna föredragit en skriftlig underskrift som stöd för att styrka målgruppens deltagande samt att de förstått sina rättigheter. Under intervjun fick personen ett nummer, detta för att personen inte skulle kunna identifieras av en utomstående. Uppgifter och anteckningar som insamlades under intervjuerna användes enbart för studiens syfte som ingen obehörig kunde ta del av. 5.4 Slutsats manualen är användbar och kan efter denna studie användas av arbetsterapeuter för personer med KFN. Inför framtida bruk av informationsmaterialet kan det behöva utvecklas med bilder, större och mer mellanrum i texten. Eftersom informationsmaterialet var uppskattat hos målgruppen ser författarna betydelsen av fortsatt översättning så att arbetsterapeuter i Sverige kan använda hela The Toolkit i den kliniska verksamheten. Eftersom The Toolkit är ett relativt nytt pedagogiskt samtalsstöd och oprövad i den svenska verksamheten kan det vara av betydelse att göra en vidare forskning om dess effekt på personer med KFN. 19

20 Referenser Abbott, D., & Marriott, A. (2013) Money, finance and the personalisation agenda for people with learning disabilities in the UK: some emerging issues, British Journal Of Learning Disabilities, 41, 2, p Bane, G., Deely, M., Donohoe, B., Dooher, M., Flaherty, J., Iriarte, E., Hopkins, R., Mahon, A., Minogue, G., Donagh, P., Doherty, S., Curry, M., Shannon, S., Tierney, E., & Wolfe, M. (2012). Relationships of people with learning disabilities in Ireland, British Journal Of Learning Disabilities, 40, 2, p Bergh M., Pilhammar Andersson E (2003). Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Bloomingfield L., Kendall S., & Fortuna S. (2010). Supporting parents: development of a tool to measure self-efficacy of parents with learning disabilities, British Journal Of Learning Disabilities, 38, 4, p Bruno L., (2012). Föräldrar med kognitiva svårigheter - att bryta ny mark: erfarenheter från Uppsala län. Stockholm: Allmänna barnhuset. Tillgänglig på Internet: _sv_righeter_-_att_bryta_ny_mark.pdf (Hämtad ). Carr L., John Henderson J., & Nigg J. T. (2010). Cognitive Control and Attentional Selection in Adolescents with ADHD Versus ADD. Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology, 39(6), p Centrala Etikprövningsnämnden. (2013). Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? (Hämtad ). Digitala Vetenskapliga Arkivet. (2013). (Hämtad ). Fisher A.G., & Nyman A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Hilton A., & Skrutkowski M. (2002). Translating instruments into other languages: development and testing processes, Cancer Nursing, 25, 1, p Hirsh A.T., Gallegos J.C., Gertz K.J., Engel J.M., & Jensen M.P. (2010). Symptom burden in individuals with cerebral palsy. Journal Of Rehabilitation Research & Development, 47(9), p Jarl G.M., & Norling Hermansson L.M. (2009). Translation and linguistic validation of the Swedish version of Orthotics and Prosthetics Users' Survey. Prosthetics and orthotics international. 33:4, p Jönsson H., Oknemark E., Walleborn L. (2008). Rapport från projektet Struktur i vardagen för unga och vuxna med Asperger syndrom, ADHD och lindrig utvecklingsstörning (Hämtad ). 20

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen. ! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.

Läs mer

PLANERING FÖR ENGELSKA LAG SYD ÅK 7

PLANERING FÖR ENGELSKA LAG SYD ÅK 7 PLANERING FÖR ENGELSKA LAG SYD ÅK 7 TID: VECKA 45-51 S7:1 LEKTION 1: TORSDAGAR LEKTION 2: FREDAGAR S7:2 LEKTION 1: MÅNDAGAR LEKTION 2: TORSDAGAR ÄMNESOMRÅDE: FOOD, EATING OUT, TABLE TALK. Review of a movie.

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS Skapad av: Ylwa Elonsdotter Beslutad av: Marie Sundvisson Gäller från: 11 november 2009 Reviderad den: 11 mars 2011 Diarienummer: Rutin för planering

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

PYC är ett föräldrautbildningsprogram som utförs i hemmet eller hemliknande miljöer. Det optimala är att träffas en gång i veckan.

PYC är ett föräldrautbildningsprogram som utförs i hemmet eller hemliknande miljöer. Det optimala är att träffas en gång i veckan. Projektet Parenting Young Children (PYC) har pågått sedan 2010. För att det ska vara enkelt att ta del av projektets forskningsresultat görs sammanfattande presentationer på svenska av artiklar som publicerats

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Här följer information om prövning, skriftlig och muntlig del, kursplan samt länkar till Skolverkets sida med exempel från tidigare nationella prov. 1. Skriftlig

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

WHODAS 2.0. Introduktion

WHODAS 2.0. Introduktion -frågeversion, intervju-administrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer