Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)"

Transkript

1 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon E-post: Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) 1. Svenska positioner i NAMA-förhandlingarna Sveriges position är att: Doharundan ska lägga grunden för nolltullar på industrivaror i alla i- länder och i mer utvecklade u-länder. Ett rimligt mål är att alla i-länder (EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge) accepterar nolltullar om våra viktigaste handelspartners sänker sina tillämpade tullar med minst 30 procent förhandlingarna ska ske utifrån en ambitiös schweizisk tullsänkningsformel som angriper höga tullar, tulltoppar och tulleskalering i såväl i-länder som u-länder. Med en ambitiös formel avser Sverige en tullsänkningskoefficient på 5 för i-länder och 10 för mer utvecklade u-länder kompletterande, sektorsvisa förhandlingar ska föras med målsättningen att nolltullar införs för så många sektorer som möjligt. Högst prioritet har de sektorer där Sverige har störst exportintresse såsom skogprodukter och skogsutrustning, el- och elektronikvaror (inklusive ITA), samt läkemedel och medicinsk utrustning. Även sektorer som kemi, vitvaror och förpackningsmaskiner är viktiga för Sverige förhandlingarna (enligt formel eller sektorsvis) bör resultera i förbättrat marknadstillträde i varusektorer som u-länderna prioriterar, däribland råvaror, textil och konfektion, skor, fisk och fiskprodukter förhandlingarna bör leda till betydande sänkningar av icke-tariffära handelshinder (andra handelshinder än tullar) såväl horisontellt (ex. exportskatter) som inom sektorer som motorfordon, elektroniska produkter och trävaror ett beslut bör fattas i slutfasen av DDA om avveckling av låga tullar (så kallade krångeltullar) under 4 procent alla i-länder bör bevilja MUL tull- och kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror 2. Bakgrund Industrivaruförhandlingarna är det område i DDA där Sverige har störst exportintressen att försvara. Värdet av den svenska varuexporten till länder

2 Utrikesdepartementet Styrdokument 2(10) utanför EU uppgick 2004 till 374 miljarder SEK och utgjordes till mer än 97% av industrivaror. Svenska exportföretag möter ofta betydande hinder på viktiga marknader i form av tullar och icke-tariffära handelshinder. Industrivaruförhandlingarna i WTO är särskilt viktiga eftersom vi börjar närma oss nolltullar på industrivaror inom OECD-kretsen samtidigt som många u-länder fortfarande tillämpar höga tullar (i genomsnitt 12 procent) på industrivaruområdet. Denna asymmetriska situation minskar förutsättningarna för ambitiösa resultat i kommande förhandlingar varför vi måste vara extra ambitiösa i vad vi försöker uppnå och vad vi ger i nuvarande förhandlingar. 3. Mandatet från Doha 2001 och Julibeslutet 2004 Dohamandatet Enligt Dohadeklarationen ska NAMA-förhandlingarna leda till reducerade eller avvecklade tullar och icke-tariffära handelshinder, inklusive en reducering eller avveckling av tulltoppar, höga tullar och tulleskalering. Inga varor skall a priori undantas och produkter av särskilt intresse för u- länderna ska prioriteras. Mandatet talar vidare om vikten av att särskild hänsyn tas till u-länders och de minst utvecklade ländernas situation och att tullsänkningarna ska ske med mindre än full ömsesidighet mellan i-länder och u-länder. Julibeslutet - annex B Tullsänkningar ska ske med utgångspunkt i bundna tullar (paragraf 5) För obundna tullar ska tullsänkningar ske utifrån en tullnivå som fastställs med utgångspunkt i medlemsländernas tillämpade tullar. Två gånger de tillämpade tullarna för 2001 anges som ett förslag inom parentes (paragraf 5) Tullar som inte baseras på varans värde (utan på exempelvis vikt eller volym) ska omvandlas till värdetullar enligt en metod som det återstår att komma överens om (paragraf 5) MUL och u-länder med en låg tullbindningsgrad (föreslagen gräns är 35 procent av tullarna) undantas helt från kravet på tullsänkningar (paragraf 6) Inom ramen för de förhandlingar som förs gällande sektorsöverenskommelser och som syftar till tullfrihet eller tullharmonisering, särskilt för exportprodukter från u-länder, ska produkttäckning, deltagande länder samt flexibilitet för u-länderna identifieras (paragraf 7) Förutom längre implementeringstider för tullsänkningsåtaganden får u- länder särskild och differentierad behandling i form av 1) lägre tullsänkningar än enligt formel på upp till [10] procent av tullpositionerna, förutsatt att dessa undantag inte omfattar mer än

3 Utrikesdepartementet Styrdokument 3(10) hälften av landets totala formelsänkningar och mer än [10] procent av landets import, eller 2) undantag från kravet på tullbindningar, eller undantag för tullsänkningar på upp till [5] procent av tullpositionerna under förutsättning att de inte överstiger [5] procent av landets import (paragraf 8) MUL förväntas bidra till rundan genom att öka andelen bundna tullar betydligt (paragraf 9) I-länder och andra WTO-länder som så beslutar uppmanas att ge tulloch kvotfritt tillträde till alla minst utvecklade länder (paragraf 10) 4. Förhandlingsmodaliteter Tullar Med förhandlingsmodaliteter avses hur förhandlingarna förs (vad de går ut på). Följande förhandlingsmodaliteter tillämpas för tullar i NAMAförhandlingarna: generella tullsänkningar enligt formel 1 förhandlingar om tullfrihet eller tullharmonisering inom vissa sektorer avskaffande av tullar under en viss nivå (s.k. krångeltullar) tullbindningar (för länder och varor som saknar en övre gräns för vissa tullar) Ovanstående är medlemsländerna överens om, liksom om att alla modaliteter ska omfattas av principen om mindre än full ömsesidighet mellan u-länder och i-länder och att särskild och differentierad behandling ska erbjudas u-länder. Däremot är medlemsländerna inte överens om fulla modaliteteter som omfattar en överenskommelse om exakt vilken formel som ska användas, hur många koefficienter formeln ska ha och hur tidigare överenskomna undantag ska tolkas. Noterbart är dock att förhandlingarna i stort sett reduceras till en nummerexercis när man väl har kommit överens om en formel. Om de politiska förutsättningarna finns, borde det alltså gå snabbt att komma överens när medlemsländerna väl har enats om fulla modaliteter. EU och ett antal andra i-länder vill även ha en högsta tillåten tullnivå som en slags kompletterande förhandlingsmodalitet. Hur denna högstanivå ska tolkas i förhållande till de flexibiliteter för u-länderna som återfinns i paragraf 8 i annex B till Julibeslutet är inte klart. Utifrån EU:s bud med en 1 Den schweiziska formel som EU m.fl. länder står bakom är följande: Ny tull = (gammal tull * a )/ (gammal tull + a ), där a är en koefficient som det återstår att komma överens om. Enligt EU, USA, Kanada med flera länder ska formeln tillämpas på varje enskild tullposition ( on a line by line basis ). EU har föreslagit en koefficient på 10 för alla länder, vilket, med ovanstående formel, innebär att den högsta möjliga tullen efter rundan också blir 10. Därutöver har dock u-länder betydande flexibilitet, enligt paragraf 8 i julibeslutet.

4 Utrikesdepartementet Styrdokument 4(10) tullsänkningskoefficient på 10 och en högsta tillåten tull på 15% för u- länder går det dock att dra slutsatsen att paragraf 8 rymmer en flexibilitet på 5 procentenheter, enligt KOM:s synsätt. Icke-tariffära handelshinder Följande förhandlingsmodaliteter tillämpas för sänkningar av andra handelshinder än tullar ( icke-tariffära handelshinder eller NTB, t.ex. tekniska krav eller exportskatter): förhandlingar om att ta bort NTB som är gemensamma för alla sektorer (horisontella förhandlingar) förhandlingar om att ta bort NTB inom vissa sektorer, exempelvis bilar, skogsvaror eller elektronik (vertikala förhandlingar) Ett request/offer-förfarande där medlemsländerna begär åtaganden från andra medlemsländer och i gengäld gör egna åtaganden (bilaterala förhandlingar). 5. Förhandlingsläget och förhandlingsparternas målsättningar NAMA-förhandlingarna i relation till andra förhandlingsområden För att nå framgång på NAMA-området i Hongkong krävs att stora och konkurrenskraftiga u-länder som Brasilien och Indien agerar betydligt mer konstruktivt än de har gjort hittills. Flera u-länder, med Brasilien i spetsen, håller i dagsläget NAMA-förhandlingarna som gisslan för att tvinga främst EU till eftergifter på jordbruksområdet. Inför Hongkong finns det dock inga utsikter till att EU ska kunna ta ytterligare stora steg på jordbruksområdet. Ansvaret för framsteg i NAMA-förhandlingarna ligger därför främst hos Indien och Brasilien. På lite längre sikt borde det dock gå att finna en förhandlingsjämvikt som även omfattar framsteg i NAMA-förhandlingarna eftersom de fyra stora aktörernas intressen matchar varandra på ett fördelaktigt sätt. Brasilien vill ha ökat marknadstillträde på jordbruksområdet och måste därför ge på industrivaror och tjänsteområdet. Indien vill se framsteg i tjänsteförhandlingarna och måste därför ge främst på NAMA. EU och USA vill ha ökat marknadstillträde för industrivaror och tjänster och måste i sin tur ge mer på jordbruksområdet och sannolikt även inom leveranssätt 4 (tillfällig personrörlighet) i GATS-förhandlingarna. NAMA-förhandlingarna om en tullsänkningsformel (paragraf 4 i juliuppgörelsen) I valet av en tullsänkningsformel finns det fortfarande inte konsensus kring en så kallad schweizisk formel som sänker höga tullar mer än låga tullar. Indien motsätter sig fortfarande en sådan lösning. KOM har inför Hongkong arbetat tätt i en vängrupp, bestående av EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge. Syftet är att framföra ett enat budskap från en grupp som står för ca 80% av

5 Utrikesdepartementet Styrdokument 5(10) världshandeln. Den gemensamma positionen för vängruppen bygger på konceptet Detta innebär koefficienten 10 i tullsänkningsformeln för alla i-länder, koefficienten 10 i formeln för alla u-länder (fast med de flexibiliteter som anges i paragraf 8 i julibeslutet), samt en rak mark-up på 10 procentenheter i omvandlingen av obundna tullar till bundna tullar. Det senare innebär att man utgår från den tillämpade tullen för basåret 2001 och höjer den med 10 procentenheter för att fastställa den bundna tullsatsen. Länder som tidigare förespråkade två olika tullsänkningskoefficienter för u-länder och i-länder i formeln (USA, Norge, Hongkong och Japan) har övergivit denna position sedan de insett vidden av de undantag som u-länder kommer att kunna göra enligt paragraf 8 i annex B till Julibeslutet Vängruppen arbetar för att inte ha med några siffror i texten till Hongkong, då man befarar att siffror riskerar att urvattna ambitionen om en högsta koefficient på 10. Brasilien argumenterar för en ökad överensstämmelse i ambitionsnivå mellan marknadstillträdesåtaganden på jordbruks- och industrivaruområdet. Produkttäckning (paragraf 5 i Juliöverenskommelsen 2004) Denna fråga rör tullpositioner som inte definierades under Uruguayrundan. Det gäller att finna en konsensus avseende vilka fiskprodukter som ska falla under industrivaru- respektive jordbruksförhandlingarna. Ad valorem ekvivalenter (AVE) Liksom på jordbruksområdet finns det vissa industrivarutullar som inte är värdebaserade. De kallas för non-ad valorem duties och kräver omvandling till ad-valorem ekvivalenter (AVE) för att kunna sänkas med en tullformel. AVE för industrivaruförhandlingarna anses inte vara ett stort problem, utan är mer en förhandling av teknisk natur. De få medlemsländer som berörs av denna fråga har enats om att tillämpa lösningen från jordbruksförhandlingarna även på NAMA-området. Obundna tullar Obundna tullar innebär att det saknas en övre gräns för hur höga tullar landet får tillämpa för en viss vara. De flesta i-länder och nyligen anslutna medlemmar har 100% bundna tullar medan många u-länder fortfarande har en stor andel obundna tullar. WTO:s medlemsländer är generellt sett överens om att alla länder bör binda sina tullar i WTO. Den viktigaste förhandlingsfrågan gäller istället på vilken nivå obundna tullar ska bindas. Mer specifikt handlar förhandlingarna om hur obundna tullar ska kunna omvandlas till bundna för att tullsänkningsformeln ska kunna appliceras på dem. I ordförandens rapport inför Hongkong fick förslaget om en icke-linjär mark-up för att omvandla obundna tullar till bundna får stort utrymme av

6 Utrikesdepartementet Styrdokument 6(10) ordföranden. Två huvudspår angavs. Det första förslaget (Kanada m.fl.) innebär att ett konstant antal procentenheter läggs till de tillämpade tullarna för att fastställa de bundna tullarna. Det andra förslaget (Mexiko) innebär att det procentantal som läggs till den tillämpade tullen är hög när den tillämpade tullen är låg och låg när den tillämpade tullen är hög. Det spann för en konstant mark-up som anges i ordförandens rapport är Kanada. EU m.fl. länder förespråkar en konstant mark-up på tio. Inga länder hade invändningar mot denna del av texten när den behandlades på det informella förhandlingsgruppsmötet den 22 november. Särskild och differentierad behandling (paragraf 6, 8 och 9 i Julibeslutet 2004) Särskild och differentierad behandling (SDT) för u-länder är vid sidan av formel och sektorer det tredje centrala benet i förhandlingarna. I paragraf 6 anges att länder (ej MUL) med mindre än 35 % bundna tullar ska undantas från formelsänkningar. De förväntas dock binda [100 %] av sina tullar. Kriteriet mindre än 35 % bundna tullar passar in på tolv fattiga u-länder: Kamerun, Kongo, Elfenbenskusten, Kuba, Ghana, Kenya, Macao, Mauritius, Nigeria, Sri Lanka, Surinam och Zimbabwe. Paragraf 8 är den paragraf som samtliga u-länder kan använda sig av för att göra mindre ambitiösa formelsänkningar. Förutom en inledande mening om att u-länder ska ges längre implementeringstider, består paragraf 8 består av två olika förslag i 8 a) och 8 b). Medlemsländerna gör dock olika tolkningar av hur flexibiliteterna i paragraf 8 ska användas. Vissa länder (t.ex. Argentina, Brasilien, Kina, Egypten, Indien, Indonesien, Pakistan, Filippinerna och Sydafrika) anser att paragraf 8 bör ses separat från formeln, medan andra länder (t.ex. EU, USA, Japan, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Norge) anser att formeln och paragraf 8 är sammankopplade. Under alla förhållanden kommer denna paragraf att bli en fråga för förhandling parallellt med förhandlingarna om ambitionen i tullsänkningsformeln. Paragraf 9 undantar MUL från krav på tullsänkningar. Däremot kommer MUL avkrävas en ökad andel bundna tullar. Hur stor andel MUL bör avkrävas råder det dock ingen enighet om. Sektorsavtal (paragraf 7) Efter ministermötet i Cancún 2003 diskuteras inte längre obligatoriska sektorsavtal för hela WTO-kretsen. Istället utgår medlemsländerna från att det är en kritisk massa (ofta tolkat som minst 80-90% av världsexporten) som ska utgöra basen för ett sektorsavtal. Fördelen med detta är att de medlemsländer som är intresserade av att ingå sektorsavtal samlas för informella diskussioner, samtidigt som de länder (främst u-länder) som inte deltar i överenskommelsen ändå kan dra nytta av den via MGN-principen. Nackdelen är att medlemsländer med små resurser inte alltid känner till vilka sektorsavtal som diskuteras. KOM har också valt att inte delta i sektorsdiskussioner. Detta är taktiskt motiverat givet KOM:s fokus på en

7 Utrikesdepartementet Styrdokument 7(10) ambitiös formel: Om det finns utsikter till sektorslösningar riskerar intresset i WTO:s medlemskrets (inte minst hos USA) för en ambitiös formel att minska. Och eftersom EU står för en så stor andel av världshandeln går det inte att teckna sektorsavtal som omfattar en kritisk massa av världshandeln utan EU. KOM har dock sagt att man vill se sektorsavtal för textil, kläder och skor, men har inte agerat det senaste året för att få till stånd dessa avtal. De sektorer där det i dagsläget förekommer informella förhandlingar är teko, skor, bilar och bildelar, cyklar, sportutrustning, kemi, el- och elektronikvaror, fisk, skogsprodukter, ädelstenar och smycken, läkemedel och medicinsk utrustning, samt råmaterial. Tull- och kvotfritt marknadstillträde för MUL (paragraf 10) I annex B till Julipaketet 2004 uppmanas alla i-länder och de u-länder som så beslutar att bevilja MUL tull- och kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror. Detta skulle innebära en ökning av marknadstillträdet för MUL i framför allt USA och Japan. Många MUL har däremot redan fritt tillträde till flera viktiga i-landsmarknader, däribland EU, Australien, Norge, och Nya Zeeland. Förutsättningarna för tull- och kvotfrihet för varor från MUL får anses goda, för åtminstone Kanada. USA, Japan och Schweiz är däremot mer tveksamma till en EBA-liknande överenskommelse för alla i-länder och alla industrivaror. EU trycker dock på hårt för en sådan uppgörelse. Nyligen anslutna medlemsländer (paragraf 11) Nyligen anslutna WTO-medlemmar 2 anser att de har fått betala ett högt pris för att bli medlemmar i WTO, med 100 % bundna tullar till relativt låga nivåer. Det råder allmän samstämmighet kring att hänsyn ska tas till detta faktum genom att ge dessa länder vissa lättnader när det gäller kraven på tullsänkningar. Kravet på att Kina och Taiwan ska bidra i samma utsträckning som andra stora eller mer utvecklade u-länder kvarstår dock. Avveckling av låga tullar (paragraf 13) Denna fråga har knappt diskuteras det senaste året, vilket är en konsekvens av att medlemsländerna i första hand fokuserar på formeln Frågan är dock av stort svenskt intresse och ett viktigt instrument för att nå målet om nolltullar för OECD-länderna i denna runda. Den bör således lyftas fram så snart det finns beslut om formeln och koefficienterna i den. Icke-tariffära handelshinder - NTB (paragraf 14) Arbetet har hittills främst handlat om att klassificera de NTB som har anmälts till WTO, för att därefter se vilka av dessa som ska förhandlas i förhandlingsgruppen. 2 Kina, Oman, Albanien, Kroatien, Makedonien, Georgien, Jordanien, Armenien, Moldavien och Taiwan

8 Utrikesdepartementet Styrdokument 8(10) KOM leder en informell grupp i Genève bestående av USA, Korea och Japan, där målet är att identifiera huvudfrågorna för kommande förhandlingar. Avsikten är att det fortsatta arbetet ska ske såväl horisontellt (t.ex. exportskatter som EU har fört fram), som sektorsvis (för bl.a. bilar, elektroniska produkter och trävaror), samt enligt ett request/offerförfarande. Ett request/offer-förfarande innebär att ett land begär av ett annat att en NTB tas bort eller lindras samtidigt som motparten erbjuds något annat i utbyte. NTB-frågan blir mycket viktig för svenskt vidkommande i början av 2006 eftersom WTO:s medlemsländer förväntas komma in med förhandlingsförslag under våren Det är därför viktigt att svensk industri senast i januari-februari 2006 identifierar relevanta offensiva prioriteringar som kan lösas i NTB-förhandlingarna. Preferensurholkning (paragraf 16) Preferensurholkningsfrågan berör främst ett antal afrikanska, västindiska och stillahavsländer (AVS-länder) som missgynnas när i-länderna (främst EU) gör generella tullsänkningar på varor där AVS-länderna, via preferensavtal, har ett bättre marknadstillträde än andra WTO-länder. Ett annat viktigt land som berörs är Bangladesh som tillhör MUL. KOM har inför Hongkong efterlyst vägledning från MS angående hur preferensurholkningsfrågan bör hanteras. De handelspolitiska lösningar som KOM antyder bygger på tullfrihet för MUL (gynnar främst icke-avslandet Bangladesh som därigenom får ökad tillgång till USA-marknaden), ökad syd-syd-handel, nya marknader och längre övergångsperioder för tullsänkningar. 3 Preferenurholkningsfrågan är även kopplad till diskussionerna om ett aidfor-trade-paket, som skulle kunna underlätta en diversifiering av exportstrukturen för u-länder som missgynnas av att i-länderna gör generella tullsänkningar som riktar sig till alla medlemsländer. 6. EU:s mål KOM:s mål är en betydande ökning av reellt marknadstillträde för EU:s exportörer. Detta mål ska uppnås genom att i förhandlingarna driva linjen om en harmoniserande tullsänkningsformel som pressar samman tullstrukturen och eliminerar tulltoppar inom känsliga sektorer (i framför allt USA vars tullstruktur har större variation än EU:s) samt höga tullar ( i de mer utvecklade u-länderna). EU vill ha en enkel 3 AVS-länderna har i industrivaruförhandlingarna cirkulerat ett förslag som identifierar industrivaror som, enligt dem, ska bedömas som känsliga ur preferensurholkningssynpunkt. Förutom de två huvudkategorierna fisk och teko, finns porslin och glasprodukter, vissa kemiprodukter, vissa järn och stålvaror, aluminiumprodukter och vissa verktyg med på listan. Inga förslag har dock lagts på hur dessa känsliga varor ska hanteras.

9 Utrikesdepartementet Styrdokument 9(10) tullsänkningskoefficient på 10 för såväl i-länder som u-länder. I-länderna ska efter rundan inte ha industrivarutullar som är högre än tio procent. På motsvarande sätt ska de största och mest konkurrenskraftiga u-länderna inte ska ha industrivarutullar som är högre än 15 procent efter Doharundan. Sveriges stödjer generellt sett EU:s målsättning att industrivarutullarna i u- länderna inte ska överstiga 15 procent efter rundan. Sett ur många u- länders perspektiv är dock denna EU-position ett av de mest långtgående förslagen. Sannolikt krävs därför i slutändan en lösning som medger antingen viss flexibilitet för de u-länder som berörs eller en ökad differentiering mellan u-länder. Risken med en målsättning om en tullnivå på högst 15% är att de tullar som tidigare varit särskilt höga omvandlas till skyddstullar eller antidumpningstullar. Utvecklingsperspektivet har en framträdande roll i industrivaruförhandlingarna genom att EU vill se kraftigare sänkningar med sikte på tullsatser så nära noll som möjligt för textil, konfektion och skor (sektor av intresse för u-länder). EU kan vidare tänka sig att ge u- länder längre övergångsperioder. Syd-syd handeln poängteras som en viktig del för att underlätta för u-länders utveckling. 7. Svenska mål Tullsänkningar enligt formel Sveriges mål på industrivaruområdet är att Doharundan ska lägga grunden till tullfrihet för alla industrivaror i alla i-länder och mer utvecklade u-länder. Ett rimligt delmål är att alla i-länder (EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge) accepterar nolltullar om våra viktigaste handelspartners utanför i- landskretsen sänker sina tillämpade tullar med minst trettio procent Sveriges omedelbara mål i Hongkong på industrivaruområdet är konsensus kring en ambitiös schweizisk tullsänkningsformel som angriper höga tullar, tulltoppar (över 15% för i-länder) och tulleskalering i såväl i-länder som u-länder Sverige stödjer KOM:s målsättning om en enkel koefficient i tullsänkningsformeln U-länders tullsänkningar ska ske enligt principen om mindre än full ömsesidighet och utifrån särskild och differentierad behandling. Industrivarutullarna i ekonomiskt betydelsefulla och mer utvecklade u- länder sänks med minst trettio procent. Detta mål förutsätter, utan att hänsyn tas till den flexibilitet som medges u-länder enligt paragraf 8 i Julibeslutet, en tullsänkningskoefficient på för Indien och Brasilien. Inga tullsänkningskrav ska ställas på MUL och u-länder med en tullbindningsgrad under 35%

10 Utrikesdepartementet Styrdokument 10(10) Tullbindningar Alla WTO-medlemmar ska binda samtliga tullar (100 procent bindningsgrad) och med en rak mark-up på 10 procentenheter för alla tullnivåer. Sektorsförhandlingar I de förhandlingar som förs sektorsvis är Sveriges målsättning att prioriterade svenska intressen inom sektorer som skogprodukter och skogsutrustning, el- och elektronikvaror (inklusive ITA), samt läkemedel och medicinsk utrustning, tillgodoses. Även sektorer som kemi, vitvaror och förpackningsmaskiner är viktiga för Sverige. Ett viktigt svenskt mål är en utökning av länder- och varuomfattning i existerande sektorsöverenskommelser. Ur ett utvecklingsperspektiv är sektorer som råvaror, teko, skor samt fisk och fiskprodukter prioriterade från svensk sida. Sverige verkar även för att få genomslag för förslaget om att skapa ett innovationsfönster som innebär att nolltullar med viss automatik införs för alla nya industrivaror. Avsikten med initiativet är dels att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation bland Sveriges och andra länders företag och dels att se till att det inte på nytt uppstår skevheter i tullstrukturen som missgynnar u-länder Icke-tariffära handelshinder (NTB) Sverige vill se betydande sänkningar av icke-tariffära handelshinder både horisontellt (ex. exportskatter) och inom sektorer som motorfordon, elektroniska produkter och trävaror. Denna typ av handelshinder har stadigt ökat i takt med att tullarna på industrivaror har sänkts. Framsteg på området prioriteras mycket högt av den svenska industrin. Sverige verkar även för ökad transparens beträffande NTB och en snabbspårsmekanism för NTB-relaterade handelstvister i WTO Tull- och kvotfritt marknadstillträde för MUL Alla i-länder och så många u-länder som möjligt bör bevilja MUL tulloch kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror Avskaffande av krångeltullar Sverige vill se en avveckling av låga tullar under 4%. Dessa tullar (s.k. krångeltullar) har inte någon reell skyddseffekt, utan medför endast extra kostnader för näringsliv och administration.

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands 4258 Bilaga 1 Tredje länder från vilka får importeras fiskerivaror samt råa bearbetade och beredda produkter av dem, dock med undantag av tvåskaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong

Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong RAPPORT Enheten för global handel 2005-07-04 Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong 2 bilagor Vilka områden bör prioriteras? Det strategiskt viktigaste området ur ett utvecklingsperspektiv

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Handelspolitisk lägesrapport 2005

Handelspolitisk lägesrapport 2005 Handelspolitisk lägesrapport 25 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU.

Läs mer

Underlag till Hongkong-pärm

Underlag till Hongkong-pärm Senast ändrad 24/11 2005 1(37) Underlag till Hongkong-pärm 1. Bakgrund...3 1.1. Jordbruksfrågorna i ett sammanhang...3 1.2. Nuläge i förhandlingarna...3 1.3. Utvärdering av Jordbruksavtalet...4 1.4. Doha-mandatet...4

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid årets revidering av utlandslånebeloppen utgått ifrån att förra årets

Läs mer

Utvecklingsaspekterna i Doharundan - inför WTO:s ministermöte i Hongkong (andra avrapporteringen)

Utvecklingsaspekterna i Doharundan - inför WTO:s ministermöte i Hongkong (andra avrapporteringen) Enheten för global handel Yttrande Dnr 100-554-05 2005-09-30 Utvecklingsaspekterna i Doharundan - inför WTO:s ministermöte i Hongkong (andra avrapporteringen) Inför WTO:s ministermöte i Hongkong bör följande

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt Afghanistan 31 267 5 669 841 289 292 256 Albanien 2 569 283 268 209 362 109 Algeriet 3 022 1 156 639 427 1 438 150 Andorra 5 - - - - 2 Angola 742 130 154 64 197 206 Anguilla - - - - - - Antigua och Barbuda

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

2016:3. Tullar är fortfarande ett problem

2016:3. Tullar är fortfarande ett problem 2016:3 Tullar är fortfarande ett problem Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja

Läs mer

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå.

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå. Promemoria Per-Arne Hjelmborn Kina och handelspolitiken februari 2009: oro för protektionism och hög aktivitet både multilateralt och bilateralt/regionalt De protektionistiska åtgärder som följer i spåren

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2016 COM(2016) 690 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 16-20 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Nya FedEx-priser Gäller från den 4 januari 2016

Nya FedEx-priser Gäller från den 4 januari 2016 Nya FedEx-priser Gäller från den januari 0 Oavsett om dina försändelser är tunga eller lätta, brådskande eller mindre brådskande, så kan FedEx erbjuda en lösning. Utnyttja våra konkurrenskraftiga priser

Läs mer

10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 %

10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 % Rådets beslut 2012/735/EU, EUT L 354, 2012 139 Tullpositioner År Ton Tullsats utom kvoten 10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 % 34. Alla tullkvoter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Tullfri handel med Sydkorea

Tullfri handel med Sydkorea Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln

Läs mer

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 2,49 2,99 Albanien 3,95 3,95 0,99 2,89 Algeriet 3,95 3,95 1,29 2,24 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 3,49 3,49 Andorra 1,55 3,95

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Land Kommissionens Import godkänd nationellt importbeslut

Land Kommissionens Import godkänd nationellt importbeslut Nr 395 1269 Bilaga 1 Tredje länder fr'n vilka övriga fiskerivaror samt r'a bearbetade och beredda produkter av dem än tv'skaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor f'r importeras För följande

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2009/2010

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2009/2010 Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2009/2010 Vid årets revidering har vi utgått ifrån förra årets belopp som vi anser har kvalitetssäkrats så långt som möjligt.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2009:299 Utkom från trycket den

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Nr 667 1863. Bilaga 1

Nr 667 1863. Bilaga 1 Nr 667 1863 Bilaga 1 Tredje länder från vilka får importeras fiskerivaror samt råa bearbetade och beredda produkter av dem, dock med undantag av tvåskaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna

Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna Rapport 2006:32 Foto: Mats Pettersson Jordbruk och utveckling i EPA-förhandlingarna Jordbruksverket Internationella enheten December 2006 Referens: Jonas Kasteng

Läs mer

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare. (A. Einstein) As easy as that. 12345 "Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein) 12345 Lenze gör mycket enkelt. Tiderna förändras i rasande takt och bjuder på många utmaningar. I framtiden

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2007:140 Utkom från trycket den

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Antal Kommer du att åka på solsemester under vintern 2011-2012?

Antal Kommer du att åka på solsemester under vintern 2011-2012? Kommer du att åka på solsemester under vintern -? När ska du åka? Hur ofta åker du på solsemester under vinterhalvåret? Vart ska du åka? Ja Nej November December Januari Februari Mars Varje år Vartannat

Läs mer

Brasilien nyckelspelare som döljer korten

Brasilien nyckelspelare som döljer korten Attacs direktrapporter från WTO:s ministerrådsmöte i Hongkong Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Andra rapporten tisdag Nu har det börjat Är vi grundlurade?

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

BILAGA 4 A: MOBILITETSERSÄTTNING (FÖR KORTVARIG UTLANDSVISTELSE) OCH MOBILITETSSTIPENDIUM

BILAGA 4 A: MOBILITETSERSÄTTNING (FÖR KORTVARIG UTLANDSVISTELSE) OCH MOBILITETSSTIPENDIUM BILAGA 4: STÖD TILL INTERNATIONELL FORSKARMOBILITET 2013 2014 Finlands Akademi stöder internationell forskarmobilitet med mobilitetsstipendier och mobilitetsersättningar. Mobilitetsstipendium kan sökas

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE VECKOBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 44-45 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Annex I Activity Details KA107 2015

Annex I Activity Details KA107 2015 Annex I Activity Details KA107 2015 ENI South 509 258 Studenter ut Studenter in STA STT Bachelor Master PhD Bachelor Master PhD STA ut STA in STT ut STT in Lunds universitet, Egypten 22 105 0 2 1 2 0 0

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. 2015-01-01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt påslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2008:75 Utkom från trycket den

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. 2015-01-01 Alla priser anges i kronor per minut inklusive moms. Satellitdestinationer och Premium-samtal är inte tillgängliga. Det går inte att ringa videosamtal

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Inspektionens för strategiska produkter föreskrifter

Läs mer

Vad är en ATA-carnet?

Vad är en ATA-carnet? Mässor och yrkesutrustning utanför EU? Använd ATA-carnet för enklare gränspassering! Mariette Gunnarsson Monica Svensson Handelskammaren på 1min Agenda - Vad är en ATA-carnet? - Hur den ska och när kan

Läs mer

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Stöd till kommersiella projekt i utvecklingsländer

Stöd till kommersiella projekt i utvecklingsländer Stöd till kommersiella projekt i utvecklingsländer 3/28/2012 Finnpartnership-företagspartnerskapsprogrammet bakgrund och mål Ett program som finansieras av utrikesministeriet och administreras av Finnfund

Läs mer

EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren 2014-2023

EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren 2014-2023 EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren 2014-2023 EU har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer tullförmåner med sitt allmänna tullpreferenssystem (GSP-system, Generalized System

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 23 Februari 2015 Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Samtalpriserna presenteras i kronor per minut. Debiteringsintervall mottagna samtal: Samtal

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer