Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)"

Transkript

1 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon E-post: Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) 1. Svenska positioner i NAMA-förhandlingarna Sveriges position är att: Doharundan ska lägga grunden för nolltullar på industrivaror i alla i- länder och i mer utvecklade u-länder. Ett rimligt mål är att alla i-länder (EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge) accepterar nolltullar om våra viktigaste handelspartners sänker sina tillämpade tullar med minst 30 procent förhandlingarna ska ske utifrån en ambitiös schweizisk tullsänkningsformel som angriper höga tullar, tulltoppar och tulleskalering i såväl i-länder som u-länder. Med en ambitiös formel avser Sverige en tullsänkningskoefficient på 5 för i-länder och 10 för mer utvecklade u-länder kompletterande, sektorsvisa förhandlingar ska föras med målsättningen att nolltullar införs för så många sektorer som möjligt. Högst prioritet har de sektorer där Sverige har störst exportintresse såsom skogprodukter och skogsutrustning, el- och elektronikvaror (inklusive ITA), samt läkemedel och medicinsk utrustning. Även sektorer som kemi, vitvaror och förpackningsmaskiner är viktiga för Sverige förhandlingarna (enligt formel eller sektorsvis) bör resultera i förbättrat marknadstillträde i varusektorer som u-länderna prioriterar, däribland råvaror, textil och konfektion, skor, fisk och fiskprodukter förhandlingarna bör leda till betydande sänkningar av icke-tariffära handelshinder (andra handelshinder än tullar) såväl horisontellt (ex. exportskatter) som inom sektorer som motorfordon, elektroniska produkter och trävaror ett beslut bör fattas i slutfasen av DDA om avveckling av låga tullar (så kallade krångeltullar) under 4 procent alla i-länder bör bevilja MUL tull- och kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror 2. Bakgrund Industrivaruförhandlingarna är det område i DDA där Sverige har störst exportintressen att försvara. Värdet av den svenska varuexporten till länder

2 Utrikesdepartementet Styrdokument 2(10) utanför EU uppgick 2004 till 374 miljarder SEK och utgjordes till mer än 97% av industrivaror. Svenska exportföretag möter ofta betydande hinder på viktiga marknader i form av tullar och icke-tariffära handelshinder. Industrivaruförhandlingarna i WTO är särskilt viktiga eftersom vi börjar närma oss nolltullar på industrivaror inom OECD-kretsen samtidigt som många u-länder fortfarande tillämpar höga tullar (i genomsnitt 12 procent) på industrivaruområdet. Denna asymmetriska situation minskar förutsättningarna för ambitiösa resultat i kommande förhandlingar varför vi måste vara extra ambitiösa i vad vi försöker uppnå och vad vi ger i nuvarande förhandlingar. 3. Mandatet från Doha 2001 och Julibeslutet 2004 Dohamandatet Enligt Dohadeklarationen ska NAMA-förhandlingarna leda till reducerade eller avvecklade tullar och icke-tariffära handelshinder, inklusive en reducering eller avveckling av tulltoppar, höga tullar och tulleskalering. Inga varor skall a priori undantas och produkter av särskilt intresse för u- länderna ska prioriteras. Mandatet talar vidare om vikten av att särskild hänsyn tas till u-länders och de minst utvecklade ländernas situation och att tullsänkningarna ska ske med mindre än full ömsesidighet mellan i-länder och u-länder. Julibeslutet - annex B Tullsänkningar ska ske med utgångspunkt i bundna tullar (paragraf 5) För obundna tullar ska tullsänkningar ske utifrån en tullnivå som fastställs med utgångspunkt i medlemsländernas tillämpade tullar. Två gånger de tillämpade tullarna för 2001 anges som ett förslag inom parentes (paragraf 5) Tullar som inte baseras på varans värde (utan på exempelvis vikt eller volym) ska omvandlas till värdetullar enligt en metod som det återstår att komma överens om (paragraf 5) MUL och u-länder med en låg tullbindningsgrad (föreslagen gräns är 35 procent av tullarna) undantas helt från kravet på tullsänkningar (paragraf 6) Inom ramen för de förhandlingar som förs gällande sektorsöverenskommelser och som syftar till tullfrihet eller tullharmonisering, särskilt för exportprodukter från u-länder, ska produkttäckning, deltagande länder samt flexibilitet för u-länderna identifieras (paragraf 7) Förutom längre implementeringstider för tullsänkningsåtaganden får u- länder särskild och differentierad behandling i form av 1) lägre tullsänkningar än enligt formel på upp till [10] procent av tullpositionerna, förutsatt att dessa undantag inte omfattar mer än

3 Utrikesdepartementet Styrdokument 3(10) hälften av landets totala formelsänkningar och mer än [10] procent av landets import, eller 2) undantag från kravet på tullbindningar, eller undantag för tullsänkningar på upp till [5] procent av tullpositionerna under förutsättning att de inte överstiger [5] procent av landets import (paragraf 8) MUL förväntas bidra till rundan genom att öka andelen bundna tullar betydligt (paragraf 9) I-länder och andra WTO-länder som så beslutar uppmanas att ge tulloch kvotfritt tillträde till alla minst utvecklade länder (paragraf 10) 4. Förhandlingsmodaliteter Tullar Med förhandlingsmodaliteter avses hur förhandlingarna förs (vad de går ut på). Följande förhandlingsmodaliteter tillämpas för tullar i NAMAförhandlingarna: generella tullsänkningar enligt formel 1 förhandlingar om tullfrihet eller tullharmonisering inom vissa sektorer avskaffande av tullar under en viss nivå (s.k. krångeltullar) tullbindningar (för länder och varor som saknar en övre gräns för vissa tullar) Ovanstående är medlemsländerna överens om, liksom om att alla modaliteter ska omfattas av principen om mindre än full ömsesidighet mellan u-länder och i-länder och att särskild och differentierad behandling ska erbjudas u-länder. Däremot är medlemsländerna inte överens om fulla modaliteteter som omfattar en överenskommelse om exakt vilken formel som ska användas, hur många koefficienter formeln ska ha och hur tidigare överenskomna undantag ska tolkas. Noterbart är dock att förhandlingarna i stort sett reduceras till en nummerexercis när man väl har kommit överens om en formel. Om de politiska förutsättningarna finns, borde det alltså gå snabbt att komma överens när medlemsländerna väl har enats om fulla modaliteter. EU och ett antal andra i-länder vill även ha en högsta tillåten tullnivå som en slags kompletterande förhandlingsmodalitet. Hur denna högstanivå ska tolkas i förhållande till de flexibiliteter för u-länderna som återfinns i paragraf 8 i annex B till Julibeslutet är inte klart. Utifrån EU:s bud med en 1 Den schweiziska formel som EU m.fl. länder står bakom är följande: Ny tull = (gammal tull * a )/ (gammal tull + a ), där a är en koefficient som det återstår att komma överens om. Enligt EU, USA, Kanada med flera länder ska formeln tillämpas på varje enskild tullposition ( on a line by line basis ). EU har föreslagit en koefficient på 10 för alla länder, vilket, med ovanstående formel, innebär att den högsta möjliga tullen efter rundan också blir 10. Därutöver har dock u-länder betydande flexibilitet, enligt paragraf 8 i julibeslutet.

4 Utrikesdepartementet Styrdokument 4(10) tullsänkningskoefficient på 10 och en högsta tillåten tull på 15% för u- länder går det dock att dra slutsatsen att paragraf 8 rymmer en flexibilitet på 5 procentenheter, enligt KOM:s synsätt. Icke-tariffära handelshinder Följande förhandlingsmodaliteter tillämpas för sänkningar av andra handelshinder än tullar ( icke-tariffära handelshinder eller NTB, t.ex. tekniska krav eller exportskatter): förhandlingar om att ta bort NTB som är gemensamma för alla sektorer (horisontella förhandlingar) förhandlingar om att ta bort NTB inom vissa sektorer, exempelvis bilar, skogsvaror eller elektronik (vertikala förhandlingar) Ett request/offer-förfarande där medlemsländerna begär åtaganden från andra medlemsländer och i gengäld gör egna åtaganden (bilaterala förhandlingar). 5. Förhandlingsläget och förhandlingsparternas målsättningar NAMA-förhandlingarna i relation till andra förhandlingsområden För att nå framgång på NAMA-området i Hongkong krävs att stora och konkurrenskraftiga u-länder som Brasilien och Indien agerar betydligt mer konstruktivt än de har gjort hittills. Flera u-länder, med Brasilien i spetsen, håller i dagsläget NAMA-förhandlingarna som gisslan för att tvinga främst EU till eftergifter på jordbruksområdet. Inför Hongkong finns det dock inga utsikter till att EU ska kunna ta ytterligare stora steg på jordbruksområdet. Ansvaret för framsteg i NAMA-förhandlingarna ligger därför främst hos Indien och Brasilien. På lite längre sikt borde det dock gå att finna en förhandlingsjämvikt som även omfattar framsteg i NAMA-förhandlingarna eftersom de fyra stora aktörernas intressen matchar varandra på ett fördelaktigt sätt. Brasilien vill ha ökat marknadstillträde på jordbruksområdet och måste därför ge på industrivaror och tjänsteområdet. Indien vill se framsteg i tjänsteförhandlingarna och måste därför ge främst på NAMA. EU och USA vill ha ökat marknadstillträde för industrivaror och tjänster och måste i sin tur ge mer på jordbruksområdet och sannolikt även inom leveranssätt 4 (tillfällig personrörlighet) i GATS-förhandlingarna. NAMA-förhandlingarna om en tullsänkningsformel (paragraf 4 i juliuppgörelsen) I valet av en tullsänkningsformel finns det fortfarande inte konsensus kring en så kallad schweizisk formel som sänker höga tullar mer än låga tullar. Indien motsätter sig fortfarande en sådan lösning. KOM har inför Hongkong arbetat tätt i en vängrupp, bestående av EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge. Syftet är att framföra ett enat budskap från en grupp som står för ca 80% av

5 Utrikesdepartementet Styrdokument 5(10) världshandeln. Den gemensamma positionen för vängruppen bygger på konceptet Detta innebär koefficienten 10 i tullsänkningsformeln för alla i-länder, koefficienten 10 i formeln för alla u-länder (fast med de flexibiliteter som anges i paragraf 8 i julibeslutet), samt en rak mark-up på 10 procentenheter i omvandlingen av obundna tullar till bundna tullar. Det senare innebär att man utgår från den tillämpade tullen för basåret 2001 och höjer den med 10 procentenheter för att fastställa den bundna tullsatsen. Länder som tidigare förespråkade två olika tullsänkningskoefficienter för u-länder och i-länder i formeln (USA, Norge, Hongkong och Japan) har övergivit denna position sedan de insett vidden av de undantag som u-länder kommer att kunna göra enligt paragraf 8 i annex B till Julibeslutet Vängruppen arbetar för att inte ha med några siffror i texten till Hongkong, då man befarar att siffror riskerar att urvattna ambitionen om en högsta koefficient på 10. Brasilien argumenterar för en ökad överensstämmelse i ambitionsnivå mellan marknadstillträdesåtaganden på jordbruks- och industrivaruområdet. Produkttäckning (paragraf 5 i Juliöverenskommelsen 2004) Denna fråga rör tullpositioner som inte definierades under Uruguayrundan. Det gäller att finna en konsensus avseende vilka fiskprodukter som ska falla under industrivaru- respektive jordbruksförhandlingarna. Ad valorem ekvivalenter (AVE) Liksom på jordbruksområdet finns det vissa industrivarutullar som inte är värdebaserade. De kallas för non-ad valorem duties och kräver omvandling till ad-valorem ekvivalenter (AVE) för att kunna sänkas med en tullformel. AVE för industrivaruförhandlingarna anses inte vara ett stort problem, utan är mer en förhandling av teknisk natur. De få medlemsländer som berörs av denna fråga har enats om att tillämpa lösningen från jordbruksförhandlingarna även på NAMA-området. Obundna tullar Obundna tullar innebär att det saknas en övre gräns för hur höga tullar landet får tillämpa för en viss vara. De flesta i-länder och nyligen anslutna medlemmar har 100% bundna tullar medan många u-länder fortfarande har en stor andel obundna tullar. WTO:s medlemsländer är generellt sett överens om att alla länder bör binda sina tullar i WTO. Den viktigaste förhandlingsfrågan gäller istället på vilken nivå obundna tullar ska bindas. Mer specifikt handlar förhandlingarna om hur obundna tullar ska kunna omvandlas till bundna för att tullsänkningsformeln ska kunna appliceras på dem. I ordförandens rapport inför Hongkong fick förslaget om en icke-linjär mark-up för att omvandla obundna tullar till bundna får stort utrymme av

6 Utrikesdepartementet Styrdokument 6(10) ordföranden. Två huvudspår angavs. Det första förslaget (Kanada m.fl.) innebär att ett konstant antal procentenheter läggs till de tillämpade tullarna för att fastställa de bundna tullarna. Det andra förslaget (Mexiko) innebär att det procentantal som läggs till den tillämpade tullen är hög när den tillämpade tullen är låg och låg när den tillämpade tullen är hög. Det spann för en konstant mark-up som anges i ordförandens rapport är Kanada. EU m.fl. länder förespråkar en konstant mark-up på tio. Inga länder hade invändningar mot denna del av texten när den behandlades på det informella förhandlingsgruppsmötet den 22 november. Särskild och differentierad behandling (paragraf 6, 8 och 9 i Julibeslutet 2004) Särskild och differentierad behandling (SDT) för u-länder är vid sidan av formel och sektorer det tredje centrala benet i förhandlingarna. I paragraf 6 anges att länder (ej MUL) med mindre än 35 % bundna tullar ska undantas från formelsänkningar. De förväntas dock binda [100 %] av sina tullar. Kriteriet mindre än 35 % bundna tullar passar in på tolv fattiga u-länder: Kamerun, Kongo, Elfenbenskusten, Kuba, Ghana, Kenya, Macao, Mauritius, Nigeria, Sri Lanka, Surinam och Zimbabwe. Paragraf 8 är den paragraf som samtliga u-länder kan använda sig av för att göra mindre ambitiösa formelsänkningar. Förutom en inledande mening om att u-länder ska ges längre implementeringstider, består paragraf 8 består av två olika förslag i 8 a) och 8 b). Medlemsländerna gör dock olika tolkningar av hur flexibiliteterna i paragraf 8 ska användas. Vissa länder (t.ex. Argentina, Brasilien, Kina, Egypten, Indien, Indonesien, Pakistan, Filippinerna och Sydafrika) anser att paragraf 8 bör ses separat från formeln, medan andra länder (t.ex. EU, USA, Japan, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Norge) anser att formeln och paragraf 8 är sammankopplade. Under alla förhållanden kommer denna paragraf att bli en fråga för förhandling parallellt med förhandlingarna om ambitionen i tullsänkningsformeln. Paragraf 9 undantar MUL från krav på tullsänkningar. Däremot kommer MUL avkrävas en ökad andel bundna tullar. Hur stor andel MUL bör avkrävas råder det dock ingen enighet om. Sektorsavtal (paragraf 7) Efter ministermötet i Cancún 2003 diskuteras inte längre obligatoriska sektorsavtal för hela WTO-kretsen. Istället utgår medlemsländerna från att det är en kritisk massa (ofta tolkat som minst 80-90% av världsexporten) som ska utgöra basen för ett sektorsavtal. Fördelen med detta är att de medlemsländer som är intresserade av att ingå sektorsavtal samlas för informella diskussioner, samtidigt som de länder (främst u-länder) som inte deltar i överenskommelsen ändå kan dra nytta av den via MGN-principen. Nackdelen är att medlemsländer med små resurser inte alltid känner till vilka sektorsavtal som diskuteras. KOM har också valt att inte delta i sektorsdiskussioner. Detta är taktiskt motiverat givet KOM:s fokus på en

7 Utrikesdepartementet Styrdokument 7(10) ambitiös formel: Om det finns utsikter till sektorslösningar riskerar intresset i WTO:s medlemskrets (inte minst hos USA) för en ambitiös formel att minska. Och eftersom EU står för en så stor andel av världshandeln går det inte att teckna sektorsavtal som omfattar en kritisk massa av världshandeln utan EU. KOM har dock sagt att man vill se sektorsavtal för textil, kläder och skor, men har inte agerat det senaste året för att få till stånd dessa avtal. De sektorer där det i dagsläget förekommer informella förhandlingar är teko, skor, bilar och bildelar, cyklar, sportutrustning, kemi, el- och elektronikvaror, fisk, skogsprodukter, ädelstenar och smycken, läkemedel och medicinsk utrustning, samt råmaterial. Tull- och kvotfritt marknadstillträde för MUL (paragraf 10) I annex B till Julipaketet 2004 uppmanas alla i-länder och de u-länder som så beslutar att bevilja MUL tull- och kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror. Detta skulle innebära en ökning av marknadstillträdet för MUL i framför allt USA och Japan. Många MUL har däremot redan fritt tillträde till flera viktiga i-landsmarknader, däribland EU, Australien, Norge, och Nya Zeeland. Förutsättningarna för tull- och kvotfrihet för varor från MUL får anses goda, för åtminstone Kanada. USA, Japan och Schweiz är däremot mer tveksamma till en EBA-liknande överenskommelse för alla i-länder och alla industrivaror. EU trycker dock på hårt för en sådan uppgörelse. Nyligen anslutna medlemsländer (paragraf 11) Nyligen anslutna WTO-medlemmar 2 anser att de har fått betala ett högt pris för att bli medlemmar i WTO, med 100 % bundna tullar till relativt låga nivåer. Det råder allmän samstämmighet kring att hänsyn ska tas till detta faktum genom att ge dessa länder vissa lättnader när det gäller kraven på tullsänkningar. Kravet på att Kina och Taiwan ska bidra i samma utsträckning som andra stora eller mer utvecklade u-länder kvarstår dock. Avveckling av låga tullar (paragraf 13) Denna fråga har knappt diskuteras det senaste året, vilket är en konsekvens av att medlemsländerna i första hand fokuserar på formeln Frågan är dock av stort svenskt intresse och ett viktigt instrument för att nå målet om nolltullar för OECD-länderna i denna runda. Den bör således lyftas fram så snart det finns beslut om formeln och koefficienterna i den. Icke-tariffära handelshinder - NTB (paragraf 14) Arbetet har hittills främst handlat om att klassificera de NTB som har anmälts till WTO, för att därefter se vilka av dessa som ska förhandlas i förhandlingsgruppen. 2 Kina, Oman, Albanien, Kroatien, Makedonien, Georgien, Jordanien, Armenien, Moldavien och Taiwan

8 Utrikesdepartementet Styrdokument 8(10) KOM leder en informell grupp i Genève bestående av USA, Korea och Japan, där målet är att identifiera huvudfrågorna för kommande förhandlingar. Avsikten är att det fortsatta arbetet ska ske såväl horisontellt (t.ex. exportskatter som EU har fört fram), som sektorsvis (för bl.a. bilar, elektroniska produkter och trävaror), samt enligt ett request/offerförfarande. Ett request/offer-förfarande innebär att ett land begär av ett annat att en NTB tas bort eller lindras samtidigt som motparten erbjuds något annat i utbyte. NTB-frågan blir mycket viktig för svenskt vidkommande i början av 2006 eftersom WTO:s medlemsländer förväntas komma in med förhandlingsförslag under våren Det är därför viktigt att svensk industri senast i januari-februari 2006 identifierar relevanta offensiva prioriteringar som kan lösas i NTB-förhandlingarna. Preferensurholkning (paragraf 16) Preferensurholkningsfrågan berör främst ett antal afrikanska, västindiska och stillahavsländer (AVS-länder) som missgynnas när i-länderna (främst EU) gör generella tullsänkningar på varor där AVS-länderna, via preferensavtal, har ett bättre marknadstillträde än andra WTO-länder. Ett annat viktigt land som berörs är Bangladesh som tillhör MUL. KOM har inför Hongkong efterlyst vägledning från MS angående hur preferensurholkningsfrågan bör hanteras. De handelspolitiska lösningar som KOM antyder bygger på tullfrihet för MUL (gynnar främst icke-avslandet Bangladesh som därigenom får ökad tillgång till USA-marknaden), ökad syd-syd-handel, nya marknader och längre övergångsperioder för tullsänkningar. 3 Preferenurholkningsfrågan är även kopplad till diskussionerna om ett aidfor-trade-paket, som skulle kunna underlätta en diversifiering av exportstrukturen för u-länder som missgynnas av att i-länderna gör generella tullsänkningar som riktar sig till alla medlemsländer. 6. EU:s mål KOM:s mål är en betydande ökning av reellt marknadstillträde för EU:s exportörer. Detta mål ska uppnås genom att i förhandlingarna driva linjen om en harmoniserande tullsänkningsformel som pressar samman tullstrukturen och eliminerar tulltoppar inom känsliga sektorer (i framför allt USA vars tullstruktur har större variation än EU:s) samt höga tullar ( i de mer utvecklade u-länderna). EU vill ha en enkel 3 AVS-länderna har i industrivaruförhandlingarna cirkulerat ett förslag som identifierar industrivaror som, enligt dem, ska bedömas som känsliga ur preferensurholkningssynpunkt. Förutom de två huvudkategorierna fisk och teko, finns porslin och glasprodukter, vissa kemiprodukter, vissa järn och stålvaror, aluminiumprodukter och vissa verktyg med på listan. Inga förslag har dock lagts på hur dessa känsliga varor ska hanteras.

9 Utrikesdepartementet Styrdokument 9(10) tullsänkningskoefficient på 10 för såväl i-länder som u-länder. I-länderna ska efter rundan inte ha industrivarutullar som är högre än tio procent. På motsvarande sätt ska de största och mest konkurrenskraftiga u-länderna inte ska ha industrivarutullar som är högre än 15 procent efter Doharundan. Sveriges stödjer generellt sett EU:s målsättning att industrivarutullarna i u- länderna inte ska överstiga 15 procent efter rundan. Sett ur många u- länders perspektiv är dock denna EU-position ett av de mest långtgående förslagen. Sannolikt krävs därför i slutändan en lösning som medger antingen viss flexibilitet för de u-länder som berörs eller en ökad differentiering mellan u-länder. Risken med en målsättning om en tullnivå på högst 15% är att de tullar som tidigare varit särskilt höga omvandlas till skyddstullar eller antidumpningstullar. Utvecklingsperspektivet har en framträdande roll i industrivaruförhandlingarna genom att EU vill se kraftigare sänkningar med sikte på tullsatser så nära noll som möjligt för textil, konfektion och skor (sektor av intresse för u-länder). EU kan vidare tänka sig att ge u- länder längre övergångsperioder. Syd-syd handeln poängteras som en viktig del för att underlätta för u-länders utveckling. 7. Svenska mål Tullsänkningar enligt formel Sveriges mål på industrivaruområdet är att Doharundan ska lägga grunden till tullfrihet för alla industrivaror i alla i-länder och mer utvecklade u-länder. Ett rimligt delmål är att alla i-länder (EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge) accepterar nolltullar om våra viktigaste handelspartners utanför i- landskretsen sänker sina tillämpade tullar med minst trettio procent Sveriges omedelbara mål i Hongkong på industrivaruområdet är konsensus kring en ambitiös schweizisk tullsänkningsformel som angriper höga tullar, tulltoppar (över 15% för i-länder) och tulleskalering i såväl i-länder som u-länder Sverige stödjer KOM:s målsättning om en enkel koefficient i tullsänkningsformeln U-länders tullsänkningar ska ske enligt principen om mindre än full ömsesidighet och utifrån särskild och differentierad behandling. Industrivarutullarna i ekonomiskt betydelsefulla och mer utvecklade u- länder sänks med minst trettio procent. Detta mål förutsätter, utan att hänsyn tas till den flexibilitet som medges u-länder enligt paragraf 8 i Julibeslutet, en tullsänkningskoefficient på för Indien och Brasilien. Inga tullsänkningskrav ska ställas på MUL och u-länder med en tullbindningsgrad under 35%

10 Utrikesdepartementet Styrdokument 10(10) Tullbindningar Alla WTO-medlemmar ska binda samtliga tullar (100 procent bindningsgrad) och med en rak mark-up på 10 procentenheter för alla tullnivåer. Sektorsförhandlingar I de förhandlingar som förs sektorsvis är Sveriges målsättning att prioriterade svenska intressen inom sektorer som skogprodukter och skogsutrustning, el- och elektronikvaror (inklusive ITA), samt läkemedel och medicinsk utrustning, tillgodoses. Även sektorer som kemi, vitvaror och förpackningsmaskiner är viktiga för Sverige. Ett viktigt svenskt mål är en utökning av länder- och varuomfattning i existerande sektorsöverenskommelser. Ur ett utvecklingsperspektiv är sektorer som råvaror, teko, skor samt fisk och fiskprodukter prioriterade från svensk sida. Sverige verkar även för att få genomslag för förslaget om att skapa ett innovationsfönster som innebär att nolltullar med viss automatik införs för alla nya industrivaror. Avsikten med initiativet är dels att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation bland Sveriges och andra länders företag och dels att se till att det inte på nytt uppstår skevheter i tullstrukturen som missgynnar u-länder Icke-tariffära handelshinder (NTB) Sverige vill se betydande sänkningar av icke-tariffära handelshinder både horisontellt (ex. exportskatter) och inom sektorer som motorfordon, elektroniska produkter och trävaror. Denna typ av handelshinder har stadigt ökat i takt med att tullarna på industrivaror har sänkts. Framsteg på området prioriteras mycket högt av den svenska industrin. Sverige verkar även för ökad transparens beträffande NTB och en snabbspårsmekanism för NTB-relaterade handelstvister i WTO Tull- och kvotfritt marknadstillträde för MUL Alla i-länder och så många u-länder som möjligt bör bevilja MUL tulloch kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror Avskaffande av krångeltullar Sverige vill se en avveckling av låga tullar under 4%. Dessa tullar (s.k. krångeltullar) har inte någon reell skyddseffekt, utan medför endast extra kostnader för näringsliv och administration.

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU.

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Brasilien nyckelspelare som döljer korten

Brasilien nyckelspelare som döljer korten Attacs direktrapporter från WTO:s ministerrådsmöte i Hongkong Första rapporten - måndag Förrädiskt lugn Brasilien nyckelspelare som döljer korten Andra rapporten tisdag Nu har det börjat Är vi grundlurade?

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna

Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna Jordbruk och utveckling i EPAförhandlingarna Rapport 2006:32 Foto: Mats Pettersson Jordbruk och utveckling i EPA-förhandlingarna Jordbruksverket Internationella enheten December 2006 Referens: Jonas Kasteng

Läs mer

Antal Kommer du att åka på solsemester under vintern 2011-2012?

Antal Kommer du att åka på solsemester under vintern 2011-2012? Kommer du att åka på solsemester under vintern -? När ska du åka? Hur ofta åker du på solsemester under vinterhalvåret? Vart ska du åka? Ja Nej November December Januari Februari Mars Varje år Vartannat

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

2. Bakgrund och problembeskrivning

2. Bakgrund och problembeskrivning KONSEKVENSUTREDNING FS 1.5-598-15 2015-04-10 2015-119-3807 Konsekvensutredning med anledning av ändrad föreskrift om merkostnadslån för resor vid utlandsstudier 1. Sammanfattning Lånebelopp för resor vid

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 %

10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 % Rådets beslut 2012/735/EU, EUT L 354, 2012 139 Tullpositioner År Ton Tullsats utom kvoten 10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 % 34. Alla tullkvoter

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Vad är en ATA-carnet?

Vad är en ATA-carnet? Mässor och yrkesutrustning utanför EU? Använd ATA-carnet för enklare gränspassering! Mariette Gunnarsson Monica Svensson Handelskammaren på 1min Agenda - Vad är en ATA-carnet? - Hur den ska och när kan

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 RAPPORT Dnr 100-171-04 Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss 2003-07-24. INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6

Läs mer

Annex I Activity Details KA107 2015

Annex I Activity Details KA107 2015 Annex I Activity Details KA107 2015 ENI South 509 258 Studenter ut Studenter in STA STT Bachelor Master PhD Bachelor Master PhD STA ut STA in STT ut STT in Lunds universitet, Egypten 22 105 0 2 1 2 0 0

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna slutlig version 1

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna slutlig version 1 YTTRANDE Dnr 115-2446-2002 För kännedom Lars-Olof Lindgren, UD Chefen UD-IH Claes Hammar, UD-IH Louise Bergholm, UD-IH Emma Nilsson, UD-IH Sara Bratberg, UD-EIM Cecilia Julin, amb. Washington Marie-Claire

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin De nya bilaterala avtalen väntas leda till lägre tullnivåer men också till mer förutsägbara tekniska handelsregler. Rätt utformade kan

Läs mer

Nyheter på tullområdet

Nyheter på tullområdet Nyheter på tullområdet ATA-carnet- och intygsseminariet Bryssel 17 19 september 2014 Per Anders Lorentzon Införandet av UCC UCC Union Customs Code (Unionens Tullkodex) Diskussionerna började för ca 10

Läs mer

PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET

PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET Daniel Nord, chef Sakpolitik/Ansvarig Icke-spridning PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET Innehåll Generella tillstånd Sanktioner Syrien, mänskliga rättigheter Iran, icke-spridning, mänskliga rättigheter

Läs mer

Kursinbjudan och kursanmälan bifogas. Anmälan kan även göras på Arbetsgivarverkets hemsida under rubrikerna Utbildningar, Praktisk information.

Kursinbjudan och kursanmälan bifogas. Anmälan kan även göras på Arbetsgivarverkets hemsida under rubrikerna Utbildningar, Praktisk information. ARBETSGIVARVERKET INFORMERAR 2002-09-16 Jourtelefon för medlemmar: 08-700 14 44 Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida: www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 STOCKHOLM (besöksadress

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services Ett omfattande avtal GATS är en förkortning för General Agreement on Trade in Services, det vill säga Allmänna Tjänstehandelsavtalet.

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Nyheter på tullområdet

Nyheter på tullområdet Nyheter på tullområdet ATA-carnet- och intygsseminariet Örebro 5 6 september 2013 Per Anders Lorentzon Momsutredningen (SOU 2013:1) Utredningens förslag: Momsen ska redovisas i skattedeklarationen i stället

Läs mer

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel.

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Information och tjänstespecifika villkor. 3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Månadsavgift 29 kr/mån Tjänsten har ingen

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen förslag till svenskt agerande Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Postadress: 105 25 Stockholm Besök:

Läs mer

EPA Fakta, förhoppningar och farhågor

EPA Fakta, förhoppningar och farhågor EPA En rapport om EU:s handelsavtal med länder i Afrika, Fakta, förhoppningar och farhågor Västindien och Stilla havsområdet En rapport om EU:s handelsavtal med länder i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag

Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag Rysslands WTO-anslutning - handelsmöjligheter för svenska företag Sammanfattning Ryssland blev antagen som medlem i WTO på Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens i december 2011. Efter intern

Läs mer

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Utgåva 1 Abonnemang Abonnemang och månadsavgifter Cellip erbjuder två olika företagsabonnemang i olika utföranden. Abonnemangen kombineras eller kan med fördel

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering

Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering Peking Andre ambassadsekreterare Per Linnér Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering Kinas handelsöverskott är fortsatt stort vilket bekymrar USA och EU som menar att Kina skapar sig orättvisa exportfördelar

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet DSV 2015 Vår historia 10 självständiga åkerier etablerar DSV: De Sammensluttede Vognmænd den 13/7-1976 DSV köper Samson Transport som blir DSV Samson Transport DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Internationellt Körkort

Internationellt Körkort Sida 1 av 6 Startsida Pressnytt Styrelse Aktiviteter Södra avdelningen Västra avdelningen Östra avdelningen Landsförbund In English Expertråd Förmåner Förarmärken Medlemsansökan Internat. körkort Ladda

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Telemeddelande Sid. 1(5) 2012-11-07 BERN. Per Sjönell. Svenska företag i och handel med Schweiz

Telemeddelande Sid. 1(5) 2012-11-07 BERN. Per Sjönell. Svenska företag i och handel med Schweiz Telemeddelande Sid. 1(5) 2012-11-07 BERN Per Sjönell Svenska företag i och handel med Schweiz Sverige och Schweiz har ett i huvudsak väl fungerande ekonomiskt utbyte där multinationella företag och basindustri

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Handbok för EU:s bilaterala och regionala avtal

Handbok för EU:s bilaterala och regionala avtal Handbok för EU:s bilaterala och regionala avtal Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för frihandel och öppna marknader, både inom och utanför EU.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q1 7 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 6, Manpower Inc. All rights reserved. Q1/7 Innehåll Sverige 4 Regionala

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

COTONOUAVTALET OCH. EU:s HANDELSPOLITIK GENTEMOT AFRIKA SÖDER OM SAHARA NÄTVERK SÖDRA AFRIKA COTONOUAVTALET OCH. EU: s HANDELSPOLITIK

COTONOUAVTALET OCH. EU:s HANDELSPOLITIK GENTEMOT AFRIKA SÖDER OM SAHARA NÄTVERK SÖDRA AFRIKA COTONOUAVTALET OCH. EU: s HANDELSPOLITIK EU:s HANDELSPOLITIK NÄTVERK SÖDRA AFRIKA 1 2 Cotonouavtalet och EU:s handelspolitik gentemot Afrika söder om Sahara Från Lomé till Cotonou Vid tiden för Romfördraget 1957, då EG bildades, pågick den koloniala

Läs mer

ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2005

ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2005 3-001 ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2005 3-002 ORDFÖRANDESKAP: BORRELL FONTELLES Talman (Sammanträdet öppnades kl. 15.05.) 3-003 Återupptagande av sessionen 3-004 Talmannen. Jag förklarar Europaparlamentets

Läs mer

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK www.business-sweden.se INLEDNING Finanskrisen 2008-09 var den allvarligaste recessionen i världsekonomin sedan andra världskriget.

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria.

CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria. PRISLISTA 1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria. Depåavgift Standardkonto

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Utgåva 9. Innehållsförteckning... 1 Cellips mobilabonnemang... 2. Abonnemang och månadsavgifter... 12

Utgåva 9. Innehållsförteckning... 1 Cellips mobilabonnemang... 2. Abonnemang och månadsavgifter... 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Cellips mobilabonnemang... 2 Abonnemang och månadsavgifter... 2 Minutavgifter, ordinarie nationella samtal och SMS... 2 Abonnemang och månadsavgifter Cellip

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

2012-10-02 Amnr PEKI 20121002

2012-10-02 Amnr PEKI 20121002 Telemeddelande Sid. 1(8) 2012-10-02 Amnr PEKI 20121002 Peking Ekonomiska sektionen Jakob Kiefer, ministerråd Anton Lagerbäck, praktikant Amnr PEKI 20121002 Handelspolitisk rapport om Sverige, EU och Kina

Läs mer

Sidastudies no. 5. De minst utvecklade länderna och världshandeln

Sidastudies no. 5. De minst utvecklade länderna och världshandeln De minst utvecklade länderna och världshandeln AV STEFAN DE VYLDER, GUNNEL AXELSSON NYCANDER OCH MARIANNE LAANATZA Nästan femtio olika länder världen över har av FN givits beteckningen MUL, eller Minst

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Handel med hinder - effekter av tullar på EU:s jordbruksimport

Handel med hinder - effekter av tullar på EU:s jordbruksimport RAPPORT 2011:1 Cecilia Hammarlund Handel med hinder - effekter av tullar på EU:s jordbruksimport AgriFood Economics Centre Handel med hinder effekter av tullar på EU:s jordbruksimport Cecilia Hammarlund

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer