Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

Transkript

1 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon E-post: Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) 1. Svenska positioner i NAMA-förhandlingarna Sveriges position är att: Doharundan ska lägga grunden för nolltullar på industrivaror i alla i- länder och i mer utvecklade u-länder. Ett rimligt mål är att alla i-länder (EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge) accepterar nolltullar om våra viktigaste handelspartners sänker sina tillämpade tullar med minst 30 procent förhandlingarna ska ske utifrån en ambitiös schweizisk tullsänkningsformel som angriper höga tullar, tulltoppar och tulleskalering i såväl i-länder som u-länder. Med en ambitiös formel avser Sverige en tullsänkningskoefficient på 5 för i-länder och 10 för mer utvecklade u-länder kompletterande, sektorsvisa förhandlingar ska föras med målsättningen att nolltullar införs för så många sektorer som möjligt. Högst prioritet har de sektorer där Sverige har störst exportintresse såsom skogprodukter och skogsutrustning, el- och elektronikvaror (inklusive ITA), samt läkemedel och medicinsk utrustning. Även sektorer som kemi, vitvaror och förpackningsmaskiner är viktiga för Sverige förhandlingarna (enligt formel eller sektorsvis) bör resultera i förbättrat marknadstillträde i varusektorer som u-länderna prioriterar, däribland råvaror, textil och konfektion, skor, fisk och fiskprodukter förhandlingarna bör leda till betydande sänkningar av icke-tariffära handelshinder (andra handelshinder än tullar) såväl horisontellt (ex. exportskatter) som inom sektorer som motorfordon, elektroniska produkter och trävaror ett beslut bör fattas i slutfasen av DDA om avveckling av låga tullar (så kallade krångeltullar) under 4 procent alla i-länder bör bevilja MUL tull- och kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror 2. Bakgrund Industrivaruförhandlingarna är det område i DDA där Sverige har störst exportintressen att försvara. Värdet av den svenska varuexporten till länder

2 Utrikesdepartementet Styrdokument 2(10) utanför EU uppgick 2004 till 374 miljarder SEK och utgjordes till mer än 97% av industrivaror. Svenska exportföretag möter ofta betydande hinder på viktiga marknader i form av tullar och icke-tariffära handelshinder. Industrivaruförhandlingarna i WTO är särskilt viktiga eftersom vi börjar närma oss nolltullar på industrivaror inom OECD-kretsen samtidigt som många u-länder fortfarande tillämpar höga tullar (i genomsnitt 12 procent) på industrivaruområdet. Denna asymmetriska situation minskar förutsättningarna för ambitiösa resultat i kommande förhandlingar varför vi måste vara extra ambitiösa i vad vi försöker uppnå och vad vi ger i nuvarande förhandlingar. 3. Mandatet från Doha 2001 och Julibeslutet 2004 Dohamandatet Enligt Dohadeklarationen ska NAMA-förhandlingarna leda till reducerade eller avvecklade tullar och icke-tariffära handelshinder, inklusive en reducering eller avveckling av tulltoppar, höga tullar och tulleskalering. Inga varor skall a priori undantas och produkter av särskilt intresse för u- länderna ska prioriteras. Mandatet talar vidare om vikten av att särskild hänsyn tas till u-länders och de minst utvecklade ländernas situation och att tullsänkningarna ska ske med mindre än full ömsesidighet mellan i-länder och u-länder. Julibeslutet - annex B Tullsänkningar ska ske med utgångspunkt i bundna tullar (paragraf 5) För obundna tullar ska tullsänkningar ske utifrån en tullnivå som fastställs med utgångspunkt i medlemsländernas tillämpade tullar. Två gånger de tillämpade tullarna för 2001 anges som ett förslag inom parentes (paragraf 5) Tullar som inte baseras på varans värde (utan på exempelvis vikt eller volym) ska omvandlas till värdetullar enligt en metod som det återstår att komma överens om (paragraf 5) MUL och u-länder med en låg tullbindningsgrad (föreslagen gräns är 35 procent av tullarna) undantas helt från kravet på tullsänkningar (paragraf 6) Inom ramen för de förhandlingar som förs gällande sektorsöverenskommelser och som syftar till tullfrihet eller tullharmonisering, särskilt för exportprodukter från u-länder, ska produkttäckning, deltagande länder samt flexibilitet för u-länderna identifieras (paragraf 7) Förutom längre implementeringstider för tullsänkningsåtaganden får u- länder särskild och differentierad behandling i form av 1) lägre tullsänkningar än enligt formel på upp till [10] procent av tullpositionerna, förutsatt att dessa undantag inte omfattar mer än

3 Utrikesdepartementet Styrdokument 3(10) hälften av landets totala formelsänkningar och mer än [10] procent av landets import, eller 2) undantag från kravet på tullbindningar, eller undantag för tullsänkningar på upp till [5] procent av tullpositionerna under förutsättning att de inte överstiger [5] procent av landets import (paragraf 8) MUL förväntas bidra till rundan genom att öka andelen bundna tullar betydligt (paragraf 9) I-länder och andra WTO-länder som så beslutar uppmanas att ge tulloch kvotfritt tillträde till alla minst utvecklade länder (paragraf 10) 4. Förhandlingsmodaliteter Tullar Med förhandlingsmodaliteter avses hur förhandlingarna förs (vad de går ut på). Följande förhandlingsmodaliteter tillämpas för tullar i NAMAförhandlingarna: generella tullsänkningar enligt formel 1 förhandlingar om tullfrihet eller tullharmonisering inom vissa sektorer avskaffande av tullar under en viss nivå (s.k. krångeltullar) tullbindningar (för länder och varor som saknar en övre gräns för vissa tullar) Ovanstående är medlemsländerna överens om, liksom om att alla modaliteter ska omfattas av principen om mindre än full ömsesidighet mellan u-länder och i-länder och att särskild och differentierad behandling ska erbjudas u-länder. Däremot är medlemsländerna inte överens om fulla modaliteteter som omfattar en överenskommelse om exakt vilken formel som ska användas, hur många koefficienter formeln ska ha och hur tidigare överenskomna undantag ska tolkas. Noterbart är dock att förhandlingarna i stort sett reduceras till en nummerexercis när man väl har kommit överens om en formel. Om de politiska förutsättningarna finns, borde det alltså gå snabbt att komma överens när medlemsländerna väl har enats om fulla modaliteter. EU och ett antal andra i-länder vill även ha en högsta tillåten tullnivå som en slags kompletterande förhandlingsmodalitet. Hur denna högstanivå ska tolkas i förhållande till de flexibiliteter för u-länderna som återfinns i paragraf 8 i annex B till Julibeslutet är inte klart. Utifrån EU:s bud med en 1 Den schweiziska formel som EU m.fl. länder står bakom är följande: Ny tull = (gammal tull * a )/ (gammal tull + a ), där a är en koefficient som det återstår att komma överens om. Enligt EU, USA, Kanada med flera länder ska formeln tillämpas på varje enskild tullposition ( on a line by line basis ). EU har föreslagit en koefficient på 10 för alla länder, vilket, med ovanstående formel, innebär att den högsta möjliga tullen efter rundan också blir 10. Därutöver har dock u-länder betydande flexibilitet, enligt paragraf 8 i julibeslutet.

4 Utrikesdepartementet Styrdokument 4(10) tullsänkningskoefficient på 10 och en högsta tillåten tull på 15% för u- länder går det dock att dra slutsatsen att paragraf 8 rymmer en flexibilitet på 5 procentenheter, enligt KOM:s synsätt. Icke-tariffära handelshinder Följande förhandlingsmodaliteter tillämpas för sänkningar av andra handelshinder än tullar ( icke-tariffära handelshinder eller NTB, t.ex. tekniska krav eller exportskatter): förhandlingar om att ta bort NTB som är gemensamma för alla sektorer (horisontella förhandlingar) förhandlingar om att ta bort NTB inom vissa sektorer, exempelvis bilar, skogsvaror eller elektronik (vertikala förhandlingar) Ett request/offer-förfarande där medlemsländerna begär åtaganden från andra medlemsländer och i gengäld gör egna åtaganden (bilaterala förhandlingar). 5. Förhandlingsläget och förhandlingsparternas målsättningar NAMA-förhandlingarna i relation till andra förhandlingsområden För att nå framgång på NAMA-området i Hongkong krävs att stora och konkurrenskraftiga u-länder som Brasilien och Indien agerar betydligt mer konstruktivt än de har gjort hittills. Flera u-länder, med Brasilien i spetsen, håller i dagsläget NAMA-förhandlingarna som gisslan för att tvinga främst EU till eftergifter på jordbruksområdet. Inför Hongkong finns det dock inga utsikter till att EU ska kunna ta ytterligare stora steg på jordbruksområdet. Ansvaret för framsteg i NAMA-förhandlingarna ligger därför främst hos Indien och Brasilien. På lite längre sikt borde det dock gå att finna en förhandlingsjämvikt som även omfattar framsteg i NAMA-förhandlingarna eftersom de fyra stora aktörernas intressen matchar varandra på ett fördelaktigt sätt. Brasilien vill ha ökat marknadstillträde på jordbruksområdet och måste därför ge på industrivaror och tjänsteområdet. Indien vill se framsteg i tjänsteförhandlingarna och måste därför ge främst på NAMA. EU och USA vill ha ökat marknadstillträde för industrivaror och tjänster och måste i sin tur ge mer på jordbruksområdet och sannolikt även inom leveranssätt 4 (tillfällig personrörlighet) i GATS-förhandlingarna. NAMA-förhandlingarna om en tullsänkningsformel (paragraf 4 i juliuppgörelsen) I valet av en tullsänkningsformel finns det fortfarande inte konsensus kring en så kallad schweizisk formel som sänker höga tullar mer än låga tullar. Indien motsätter sig fortfarande en sådan lösning. KOM har inför Hongkong arbetat tätt i en vängrupp, bestående av EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge. Syftet är att framföra ett enat budskap från en grupp som står för ca 80% av

5 Utrikesdepartementet Styrdokument 5(10) världshandeln. Den gemensamma positionen för vängruppen bygger på konceptet Detta innebär koefficienten 10 i tullsänkningsformeln för alla i-länder, koefficienten 10 i formeln för alla u-länder (fast med de flexibiliteter som anges i paragraf 8 i julibeslutet), samt en rak mark-up på 10 procentenheter i omvandlingen av obundna tullar till bundna tullar. Det senare innebär att man utgår från den tillämpade tullen för basåret 2001 och höjer den med 10 procentenheter för att fastställa den bundna tullsatsen. Länder som tidigare förespråkade två olika tullsänkningskoefficienter för u-länder och i-länder i formeln (USA, Norge, Hongkong och Japan) har övergivit denna position sedan de insett vidden av de undantag som u-länder kommer att kunna göra enligt paragraf 8 i annex B till Julibeslutet Vängruppen arbetar för att inte ha med några siffror i texten till Hongkong, då man befarar att siffror riskerar att urvattna ambitionen om en högsta koefficient på 10. Brasilien argumenterar för en ökad överensstämmelse i ambitionsnivå mellan marknadstillträdesåtaganden på jordbruks- och industrivaruområdet. Produkttäckning (paragraf 5 i Juliöverenskommelsen 2004) Denna fråga rör tullpositioner som inte definierades under Uruguayrundan. Det gäller att finna en konsensus avseende vilka fiskprodukter som ska falla under industrivaru- respektive jordbruksförhandlingarna. Ad valorem ekvivalenter (AVE) Liksom på jordbruksområdet finns det vissa industrivarutullar som inte är värdebaserade. De kallas för non-ad valorem duties och kräver omvandling till ad-valorem ekvivalenter (AVE) för att kunna sänkas med en tullformel. AVE för industrivaruförhandlingarna anses inte vara ett stort problem, utan är mer en förhandling av teknisk natur. De få medlemsländer som berörs av denna fråga har enats om att tillämpa lösningen från jordbruksförhandlingarna även på NAMA-området. Obundna tullar Obundna tullar innebär att det saknas en övre gräns för hur höga tullar landet får tillämpa för en viss vara. De flesta i-länder och nyligen anslutna medlemmar har 100% bundna tullar medan många u-länder fortfarande har en stor andel obundna tullar. WTO:s medlemsländer är generellt sett överens om att alla länder bör binda sina tullar i WTO. Den viktigaste förhandlingsfrågan gäller istället på vilken nivå obundna tullar ska bindas. Mer specifikt handlar förhandlingarna om hur obundna tullar ska kunna omvandlas till bundna för att tullsänkningsformeln ska kunna appliceras på dem. I ordförandens rapport inför Hongkong fick förslaget om en icke-linjär mark-up för att omvandla obundna tullar till bundna får stort utrymme av

6 Utrikesdepartementet Styrdokument 6(10) ordföranden. Två huvudspår angavs. Det första förslaget (Kanada m.fl.) innebär att ett konstant antal procentenheter läggs till de tillämpade tullarna för att fastställa de bundna tullarna. Det andra förslaget (Mexiko) innebär att det procentantal som läggs till den tillämpade tullen är hög när den tillämpade tullen är låg och låg när den tillämpade tullen är hög. Det spann för en konstant mark-up som anges i ordförandens rapport är Kanada. EU m.fl. länder förespråkar en konstant mark-up på tio. Inga länder hade invändningar mot denna del av texten när den behandlades på det informella förhandlingsgruppsmötet den 22 november. Särskild och differentierad behandling (paragraf 6, 8 och 9 i Julibeslutet 2004) Särskild och differentierad behandling (SDT) för u-länder är vid sidan av formel och sektorer det tredje centrala benet i förhandlingarna. I paragraf 6 anges att länder (ej MUL) med mindre än 35 % bundna tullar ska undantas från formelsänkningar. De förväntas dock binda [100 %] av sina tullar. Kriteriet mindre än 35 % bundna tullar passar in på tolv fattiga u-länder: Kamerun, Kongo, Elfenbenskusten, Kuba, Ghana, Kenya, Macao, Mauritius, Nigeria, Sri Lanka, Surinam och Zimbabwe. Paragraf 8 är den paragraf som samtliga u-länder kan använda sig av för att göra mindre ambitiösa formelsänkningar. Förutom en inledande mening om att u-länder ska ges längre implementeringstider, består paragraf 8 består av två olika förslag i 8 a) och 8 b). Medlemsländerna gör dock olika tolkningar av hur flexibiliteterna i paragraf 8 ska användas. Vissa länder (t.ex. Argentina, Brasilien, Kina, Egypten, Indien, Indonesien, Pakistan, Filippinerna och Sydafrika) anser att paragraf 8 bör ses separat från formeln, medan andra länder (t.ex. EU, USA, Japan, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Norge) anser att formeln och paragraf 8 är sammankopplade. Under alla förhållanden kommer denna paragraf att bli en fråga för förhandling parallellt med förhandlingarna om ambitionen i tullsänkningsformeln. Paragraf 9 undantar MUL från krav på tullsänkningar. Däremot kommer MUL avkrävas en ökad andel bundna tullar. Hur stor andel MUL bör avkrävas råder det dock ingen enighet om. Sektorsavtal (paragraf 7) Efter ministermötet i Cancún 2003 diskuteras inte längre obligatoriska sektorsavtal för hela WTO-kretsen. Istället utgår medlemsländerna från att det är en kritisk massa (ofta tolkat som minst 80-90% av världsexporten) som ska utgöra basen för ett sektorsavtal. Fördelen med detta är att de medlemsländer som är intresserade av att ingå sektorsavtal samlas för informella diskussioner, samtidigt som de länder (främst u-länder) som inte deltar i överenskommelsen ändå kan dra nytta av den via MGN-principen. Nackdelen är att medlemsländer med små resurser inte alltid känner till vilka sektorsavtal som diskuteras. KOM har också valt att inte delta i sektorsdiskussioner. Detta är taktiskt motiverat givet KOM:s fokus på en

7 Utrikesdepartementet Styrdokument 7(10) ambitiös formel: Om det finns utsikter till sektorslösningar riskerar intresset i WTO:s medlemskrets (inte minst hos USA) för en ambitiös formel att minska. Och eftersom EU står för en så stor andel av världshandeln går det inte att teckna sektorsavtal som omfattar en kritisk massa av världshandeln utan EU. KOM har dock sagt att man vill se sektorsavtal för textil, kläder och skor, men har inte agerat det senaste året för att få till stånd dessa avtal. De sektorer där det i dagsläget förekommer informella förhandlingar är teko, skor, bilar och bildelar, cyklar, sportutrustning, kemi, el- och elektronikvaror, fisk, skogsprodukter, ädelstenar och smycken, läkemedel och medicinsk utrustning, samt råmaterial. Tull- och kvotfritt marknadstillträde för MUL (paragraf 10) I annex B till Julipaketet 2004 uppmanas alla i-länder och de u-länder som så beslutar att bevilja MUL tull- och kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror. Detta skulle innebära en ökning av marknadstillträdet för MUL i framför allt USA och Japan. Många MUL har däremot redan fritt tillträde till flera viktiga i-landsmarknader, däribland EU, Australien, Norge, och Nya Zeeland. Förutsättningarna för tull- och kvotfrihet för varor från MUL får anses goda, för åtminstone Kanada. USA, Japan och Schweiz är däremot mer tveksamma till en EBA-liknande överenskommelse för alla i-länder och alla industrivaror. EU trycker dock på hårt för en sådan uppgörelse. Nyligen anslutna medlemsländer (paragraf 11) Nyligen anslutna WTO-medlemmar 2 anser att de har fått betala ett högt pris för att bli medlemmar i WTO, med 100 % bundna tullar till relativt låga nivåer. Det råder allmän samstämmighet kring att hänsyn ska tas till detta faktum genom att ge dessa länder vissa lättnader när det gäller kraven på tullsänkningar. Kravet på att Kina och Taiwan ska bidra i samma utsträckning som andra stora eller mer utvecklade u-länder kvarstår dock. Avveckling av låga tullar (paragraf 13) Denna fråga har knappt diskuteras det senaste året, vilket är en konsekvens av att medlemsländerna i första hand fokuserar på formeln Frågan är dock av stort svenskt intresse och ett viktigt instrument för att nå målet om nolltullar för OECD-länderna i denna runda. Den bör således lyftas fram så snart det finns beslut om formeln och koefficienterna i den. Icke-tariffära handelshinder - NTB (paragraf 14) Arbetet har hittills främst handlat om att klassificera de NTB som har anmälts till WTO, för att därefter se vilka av dessa som ska förhandlas i förhandlingsgruppen. 2 Kina, Oman, Albanien, Kroatien, Makedonien, Georgien, Jordanien, Armenien, Moldavien och Taiwan

8 Utrikesdepartementet Styrdokument 8(10) KOM leder en informell grupp i Genève bestående av USA, Korea och Japan, där målet är att identifiera huvudfrågorna för kommande förhandlingar. Avsikten är att det fortsatta arbetet ska ske såväl horisontellt (t.ex. exportskatter som EU har fört fram), som sektorsvis (för bl.a. bilar, elektroniska produkter och trävaror), samt enligt ett request/offerförfarande. Ett request/offer-förfarande innebär att ett land begär av ett annat att en NTB tas bort eller lindras samtidigt som motparten erbjuds något annat i utbyte. NTB-frågan blir mycket viktig för svenskt vidkommande i början av 2006 eftersom WTO:s medlemsländer förväntas komma in med förhandlingsförslag under våren Det är därför viktigt att svensk industri senast i januari-februari 2006 identifierar relevanta offensiva prioriteringar som kan lösas i NTB-förhandlingarna. Preferensurholkning (paragraf 16) Preferensurholkningsfrågan berör främst ett antal afrikanska, västindiska och stillahavsländer (AVS-länder) som missgynnas när i-länderna (främst EU) gör generella tullsänkningar på varor där AVS-länderna, via preferensavtal, har ett bättre marknadstillträde än andra WTO-länder. Ett annat viktigt land som berörs är Bangladesh som tillhör MUL. KOM har inför Hongkong efterlyst vägledning från MS angående hur preferensurholkningsfrågan bör hanteras. De handelspolitiska lösningar som KOM antyder bygger på tullfrihet för MUL (gynnar främst icke-avslandet Bangladesh som därigenom får ökad tillgång till USA-marknaden), ökad syd-syd-handel, nya marknader och längre övergångsperioder för tullsänkningar. 3 Preferenurholkningsfrågan är även kopplad till diskussionerna om ett aidfor-trade-paket, som skulle kunna underlätta en diversifiering av exportstrukturen för u-länder som missgynnas av att i-länderna gör generella tullsänkningar som riktar sig till alla medlemsländer. 6. EU:s mål KOM:s mål är en betydande ökning av reellt marknadstillträde för EU:s exportörer. Detta mål ska uppnås genom att i förhandlingarna driva linjen om en harmoniserande tullsänkningsformel som pressar samman tullstrukturen och eliminerar tulltoppar inom känsliga sektorer (i framför allt USA vars tullstruktur har större variation än EU:s) samt höga tullar ( i de mer utvecklade u-länderna). EU vill ha en enkel 3 AVS-länderna har i industrivaruförhandlingarna cirkulerat ett förslag som identifierar industrivaror som, enligt dem, ska bedömas som känsliga ur preferensurholkningssynpunkt. Förutom de två huvudkategorierna fisk och teko, finns porslin och glasprodukter, vissa kemiprodukter, vissa järn och stålvaror, aluminiumprodukter och vissa verktyg med på listan. Inga förslag har dock lagts på hur dessa känsliga varor ska hanteras.

9 Utrikesdepartementet Styrdokument 9(10) tullsänkningskoefficient på 10 för såväl i-länder som u-länder. I-länderna ska efter rundan inte ha industrivarutullar som är högre än tio procent. På motsvarande sätt ska de största och mest konkurrenskraftiga u-länderna inte ska ha industrivarutullar som är högre än 15 procent efter Doharundan. Sveriges stödjer generellt sett EU:s målsättning att industrivarutullarna i u- länderna inte ska överstiga 15 procent efter rundan. Sett ur många u- länders perspektiv är dock denna EU-position ett av de mest långtgående förslagen. Sannolikt krävs därför i slutändan en lösning som medger antingen viss flexibilitet för de u-länder som berörs eller en ökad differentiering mellan u-länder. Risken med en målsättning om en tullnivå på högst 15% är att de tullar som tidigare varit särskilt höga omvandlas till skyddstullar eller antidumpningstullar. Utvecklingsperspektivet har en framträdande roll i industrivaruförhandlingarna genom att EU vill se kraftigare sänkningar med sikte på tullsatser så nära noll som möjligt för textil, konfektion och skor (sektor av intresse för u-länder). EU kan vidare tänka sig att ge u- länder längre övergångsperioder. Syd-syd handeln poängteras som en viktig del för att underlätta för u-länders utveckling. 7. Svenska mål Tullsänkningar enligt formel Sveriges mål på industrivaruområdet är att Doharundan ska lägga grunden till tullfrihet för alla industrivaror i alla i-länder och mer utvecklade u-länder. Ett rimligt delmål är att alla i-länder (EU, USA, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Schweiz och Norge) accepterar nolltullar om våra viktigaste handelspartners utanför i- landskretsen sänker sina tillämpade tullar med minst trettio procent Sveriges omedelbara mål i Hongkong på industrivaruområdet är konsensus kring en ambitiös schweizisk tullsänkningsformel som angriper höga tullar, tulltoppar (över 15% för i-länder) och tulleskalering i såväl i-länder som u-länder Sverige stödjer KOM:s målsättning om en enkel koefficient i tullsänkningsformeln U-länders tullsänkningar ska ske enligt principen om mindre än full ömsesidighet och utifrån särskild och differentierad behandling. Industrivarutullarna i ekonomiskt betydelsefulla och mer utvecklade u- länder sänks med minst trettio procent. Detta mål förutsätter, utan att hänsyn tas till den flexibilitet som medges u-länder enligt paragraf 8 i Julibeslutet, en tullsänkningskoefficient på för Indien och Brasilien. Inga tullsänkningskrav ska ställas på MUL och u-länder med en tullbindningsgrad under 35%

10 Utrikesdepartementet Styrdokument 10(10) Tullbindningar Alla WTO-medlemmar ska binda samtliga tullar (100 procent bindningsgrad) och med en rak mark-up på 10 procentenheter för alla tullnivåer. Sektorsförhandlingar I de förhandlingar som förs sektorsvis är Sveriges målsättning att prioriterade svenska intressen inom sektorer som skogprodukter och skogsutrustning, el- och elektronikvaror (inklusive ITA), samt läkemedel och medicinsk utrustning, tillgodoses. Även sektorer som kemi, vitvaror och förpackningsmaskiner är viktiga för Sverige. Ett viktigt svenskt mål är en utökning av länder- och varuomfattning i existerande sektorsöverenskommelser. Ur ett utvecklingsperspektiv är sektorer som råvaror, teko, skor samt fisk och fiskprodukter prioriterade från svensk sida. Sverige verkar även för att få genomslag för förslaget om att skapa ett innovationsfönster som innebär att nolltullar med viss automatik införs för alla nya industrivaror. Avsikten med initiativet är dels att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation bland Sveriges och andra länders företag och dels att se till att det inte på nytt uppstår skevheter i tullstrukturen som missgynnar u-länder Icke-tariffära handelshinder (NTB) Sverige vill se betydande sänkningar av icke-tariffära handelshinder både horisontellt (ex. exportskatter) och inom sektorer som motorfordon, elektroniska produkter och trävaror. Denna typ av handelshinder har stadigt ökat i takt med att tullarna på industrivaror har sänkts. Framsteg på området prioriteras mycket högt av den svenska industrin. Sverige verkar även för ökad transparens beträffande NTB och en snabbspårsmekanism för NTB-relaterade handelstvister i WTO Tull- och kvotfritt marknadstillträde för MUL Alla i-länder och så många u-länder som möjligt bör bevilja MUL tulloch kvotfritt marknadstillträde för alla industrivaror Avskaffande av krångeltullar Sverige vill se en avveckling av låga tullar under 4%. Dessa tullar (s.k. krångeltullar) har inte någon reell skyddseffekt, utan medför endast extra kostnader för näringsliv och administration.