INNOVA. # 6.03 nytt. Inkubatorer. föder fram företagande

Transkript

1 INNOVA # 6.03 nytt Inkubatorer föder fram företagande

2 # 6.03 Inkubatorer är god samhällsekonomi VINNOVA-NYTT GES UT MED 6 NR/ÅR REDAKTIONSRÅD Birgitta Boman, Lennart Elg, Kaj Klarin, Bengt Larsson, Marit Werner, Cecilia Johansson, Krystyna Nilsson ANSVARIG UTGIVARE Lars Fernvall, lars.fernvall@vinnova.se REDAKTÖR/SKRIBENT Per Lagerström, per.lagerstrom@etc.se PRENUMERATION: vinnovanytt@vinnova.se FORM & PRODUKTION: ETC Produktion AB KOMMANDE NUMMER: NR 1 18/2 NR 2 14/4 NR 3 10/6 NR 4 16/9 NR 5 28/10 NR 6 15/12 OMSLAGET: Mikael Hult, vd på MBI, Mjärdevi Business Incubator. Foto: Jeanette Andersson MEN DET ÄR VIKTIGT att ansvarsfördelningen är tydlig och uppenbar för alla parter. Offentliga medel ska satsas där den samhällsekonomiska nyttan är som störst, medan näringslivets insatser ska sättas in där det är lättare att räkna hem de företagsekonomiska vinsterna. Det här är en uppenbar skillnad, som dessutom tydligt pekar ut var det offentliga ansvaret ligger och var det slutar. Att som regeringen föreslår, flytta 1,5 miljarder av Industrifondens medel från marknadssidan över till FoU-sidan, är alltså en åtgärd i helt fel riktning. Istället krävs en kraftful- Transportforum 2004 Transportforum, den årliga konferensen där aktörer inom trafik och transporter träffas, äger rum den januari i Linköping. I ett 50-tal sessioner presenteras ett brett spektrum av aspekter på såväl biltrafik som kollektivtrafik, järnvägar, flyg och fartyg. Frågorna diskuteras utifrån en rad olika utgångspunkter. Det kan gälla samhällsplanering, trafikantens behov, samhällsekonomi, miljö, teknik eller säkerhet. Programmet i sin helhet finns på PER ERIKSSON GENERALDIREKTÖR FÖR VINNOVA DET FINNS ETT GLAPP MELLAN forskning och företagande. Så stort att man ibland talar om det gapet som "dödens dal". En klyfta där mängder av innovationer dör i bristen på näring. Och det vet alla, att vägen från idé till lönsamt företagande är både lång och mödosam. Det krävs rejäla insatser för att innovationer ska bli affärer. Både från samhälle och näringsliv finns en hel del insatser som kan användas. På FoU-sidan handlar det om förlängd forskningsfinansiering, om såddbidrag, villkorslån och till sist även tidig såddfinansiering via Teknikbrostiftelsen. På näringslivssidan spelar Industrifonden, Venture capital, affärsänglar och sent såddkapital en viktig roll. lare offentlig satsning på såddfinansiering i tidiga skeden. För en sak är säker: tidig såddfinansiering är god samhällsekonomi. FÄRSKA SIFFROR FRÅN Teknikbrostiftelsen i Göteborg visar att 105 nystartade teknikintensiva företag sammanlagt fått 102 miljoner kronor i offentligt stöd och samtidigt 913 miljoner i privat kapital. Redan där har den offentliga investeringen sannolikt bidragit till att privata riskkapitalister valt att göra kraftfulla satsningar. Samma studie visar dessutom att staten får tillbaka sina egna pengar med råge. Tillsammans betalar företagen nämligen över 120 miljoner kronor per år bara i sociala avgifter och löneskatt. En enkel ekvation som borde få regeringen att plocka fram ökade resurser till den här typen av finansiering. I DET HÄR NUMRET av VINNOVA-Nytt presenterar vi några av de inkubatorer som finns med i VINNOVAs inkubatorprogram. Inkubatorerna ska fungera som innovationssystemets barnmorskor - det är här innovationer och idéer kan få hjälp att växa innan vingarna bär. I VINNOVAs inkubatorprogram har vi dessutom tillfört en viktig komponent. Förutom krav på teknisk och vetenskaplig höjd, affärsmässighet och fungerande företagsteam, finns nu även investerarna i nästa fas med i besluten. Det är på så sätt vi kommer att lyckas bygga broar mellan forskning och företagande. Det är så vi kan bidra till att fler innovationer överlever och blir kommersiella framgångar. Per Erikson ledamot i statlig e-tjänstdelegation Biträdande finansminister Gunnar Lund har utsett VINNOVAs gd Per Eriksson till en av ledmöterna i den delegation som ska driva på utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten. Målet är att få Sveriges myndigheter tillgängliga för alla, dygnet runt, överallt med hjälp av smarta IT-lösningar. En av delegationens uppgifter är att få igång ett bättre samarbete mellan stat, kommuner och landsting å ena sidan samt mellan offentlig sektor och näringsliv å den andra. när det gäller utvecklingen av elektroniska tjänster. Delegationen för utveckling av offentliga e- tjänster leds av Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall. Övriga ledamöter är: Gunilla Ekvall, generalsekreterare för Handikappförbundens samarbetsorgan, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, utvecklingschef vid Svenskt Näringsliv, Anna Hedborg, generaldirektör för Riksförsäkringsverket, Evert Lindholm, förbundsdirektör för Svenska Kommunförbundet, Ulla Lundquist, vd i Bankföreningen, Lena Micko, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Linköpings kommun, Niklas Nordström, oppositionsråd i Nacka kommun, Mats Sjöstrand, generaldirektör för Riksskatteverket, Hidayet Tercan, generalsekreterare för Transfer och Elin Wihlborg, lektor vid Linköpings universitet.

3 VINNOVAS FORSKNINGSSTRATEGI: Bättre samspel och ökade resurser FOTO: CHRISTIER ENGSTRÖM / ETC BILD enstaka åtgärder som går att bocka av från en lista. Om det fungerar dåligt på ett område, försvagas hela systemet. Vi måste bort från stuprörstänkandet, säger Göran Marklund. Här gäller det att skapa synergier och samspel mellan alla delar i innovationssystemet. Göran Marklund och VINNOVA vill se en forskningsstrategi med sikte på tillväxt. Bättre samspel inom innovationssystemet. Men också större satsningar på den behovsmotiverade forskningen. Så lyder VINNOVAs strategi för en hållbar tillväxt. VINNOVAS FORSKNINGSSTRATEGI har underrubriken strategi för hållbar tillväxt. Och beskrivningen av det svenska systemet känns igen: Sverige har satsat mest i världen på FoU, men den långsiktiga tillväxten har varit låg i internationell jämförelse. Göran Marklund, chef för avdelningen innovationssystemanalys, pekar på ett par kritiska punkter. Här finns en flaskhals i det svenska innovationssystemet, konstaterar Marklund. En liten institutsektor som inte kompenseras av motsvarande större tekniska fakulteter, med missad tillväxt som följd. EN ÖKAD TILLVÄXT FÖRUTSÄTTER att forskningen betraktas som en investering och utnyttjas aktivt som en del i att utveckla internationell konkurrenskraft. En viktig del av strategin är därför att ge det entreprenöriella universitetet ökat utrymme, menar Marklund och VINNOVA. Utrymmet för det teknikvetenskapliga perspektivet måste öka. Detta skiljer sig nämligen påtagligt från naturvetenskap där analysen, kunskapen är målet inte dess användning. Viktigast är dock en sammanhållen innovationspolitik, konstaterar VINNOVA. Helt avgörande är att se de olika områdena som växelverkande insatser i ett sammanhang. De är inte Tio områden och ökade resurser Det svenska utlandsberoendet är stort. Ett litet antal storföretag dominerar också svensk FoU-verksamhet, samtidigt som institutsektorn är liten. Utifrån detta perspektiv, och i jämförelse med andra länder, föreslår VINNOVA att regering och riksdag tillför ekonomiska resurser så följande insatser kan prioriteras under de kommande åren: Starka forsknings- och innovations miljöer, 105 Mkr/år Inkubatorer och såddfinansiering 200 Mkr/år FoU-program för småföretag, ett svenskt SBIR-program (Small Business Innovation Research) 100 Mkr/år Forskningsinstitutens grundfinansiering stärks 100 Mkr/år Internationella FoU-program 95 Mkr/år Ökade insatser inom ramen för sektoriella innovationssystem 500 Mkr/år VINNVÄXT 120 Mkr/år Nyckelaktörer i innovationssystemen, främst högskolor och forskningsinstitut 280 Mkr/år Mer regionalt tillväxtkapital till FoU-satsningar Befintliga kompetenscentrum på oförändrad nivå 140 Mkr/år VINNOVAS TIO PRIORITERADE områden leder både till förslag på förändringar av vissa regelverk och till behov av ökade ekonomiska resurser. Satsningar på ett nationellt inkubatorprogram och på ett svenskt SBIR-inspirerat stöd till FoUverksamhet i småföretag kommer att kräva både förändringar av systemen och ökade resurser. Även frågan om institutens förändrade roll är strategiskt viktig. Här pekar strategin på behovet av förändrat ägande och tillskott av resurser. Totalt sett stannar notan för VINNOVAs förslag på ökade insatser motsvarande 1,5 miljarder, summerar Göran Marklund. HURUVIDA DEN ÖKNINGEN av de statliga anslagen är mycket eller inte, beror förstås på vad man jämför med. Näringsdepartementet satsar årligen ca 0,5 procent av budgeten på den här typen av tillväxtfrämjande insatser, medan uppskattningsvis procent går till regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Att det råder en obalans är ingen överdrift. Självklart behövs väl fungerande system för att bidra till en balanserad regional utveckling och till att ta hand om de delar av arbetsmarknaden som inte fungerar, konstaterar Göran Marklund. Men vi tycker att vår strategi är en viktig del i en arsenal av åtgärder som förebygger problem och istället bidrar till ökad tillväxt. 3

4 Tävling och dialog kompletterande metoder VINNVÄXT och Visanu. Två program med syfte att skapa tillväxt i regioner. Men också två program med olika logiker. VINNVÄXT bygger på tävling och Visanu på dialog. "Två kompletterande metoder" menar Kaj Klarin från VINNOVA. VISANU BYGGER PÅ DIALOG och process. Och sånt tar tid. Kaj Klarin sitter i Visanu-programmets styrgrupp och Helene Vogelmann är projektledare för den del som arbetar med processtöd. Bägge två har full förståelse om Visanus dialogprocess kan upplevas som komplicerad. Men den lönar sig. Den ger nämligen regionerna möjlighet att förbättra sina handlingsplaner och förankra sina idéer. Den frustration som en del av de regionala processerna givit uttryck för, är helt naturlig menar Kaj Klarin. Den som sitter på en kanonidé, och är van med raka call-förfaranden där man bara kan skicka in sina idéer direkt, upplever förstås att den här processen tar tid, säger Kaj Klarin. Det som måste förbättras nu är kommunikationen kring vad som händer i programmet, säger Helene Vogelmann. STYRKAN I DIALOGEN ligger alltså i den förbättrade förmågan till prioritering. Svagheten möjligtvis i att Visanu riskerar att bli ett program som bara satsar på säkra vinnare. Därför har programmets styrgrupp beslutat att avsätta en del av resurserna för att också våga satsa på nya initiativ och annorlunda former. Det är oerhört viktigt att även offentliga satsningar av det här slaget kan stötta nya idéer, säger Kaj Klarin. Javisst. Precis som företag sat- Helene Vogelmann, Kaj Klarin och Maria Lindqvist från Visanu märker att dialogen som metod leder till ökad regional prioritering och förankring. FOTO: PER LAGERSTRÖM DET ÄR OERHÖRT VIKTIGT ATT ÄVEN OFFENTLIGA SATS- NINGAR AV DET HÄR SLAGET KAN STÖTTA NYA IDÉER. sar på nya produkter, måste även vi kunna avsätta en del resurser till det, konstaterar Helene Vogelmann. I ETT INLEDANDE SKEDE gick Visanu under begreppet 70 miljoners programmet. Helt enkelt eftersom det är så mycket pengar det handlar om. Pengar tänkta att fungera som smörjmedel i det svenska innovationssystemet och klusterbyggandet. Och tanken håller. Men under processen och dialogens gång har begreppet lärande blivit det mest centrala. Ett lärande för alla parter kan tilläggas. Både på ett regional och nationellt plan, men inte minst i hur dialogen mellan de olika nivåerna ska se ut för att fungera. Maria Lindqvist, som är projektledare för programmets kunskapsutveckling, möter ständigt bevis på att Visanu inte först och främst handlar om det ekonomiska processtöd som finns att få, utan om kunskapsspridning och nätverksbyggande. När vi från Visanu presenterar de insatser som finns för att öka kunskaperna om klusterbyggande och processledning möts vi ofta av ett förvånat men uppskattande wow! från processledare och klusterbyggare. DEN TREDJE DELEN av programmet handlar om internationell marknadsföring. Även om det är lätt att inse att de tre delarna hänger ihop och är beroende av varandra, så har denna del ännu inte riktigt integrerats i programmet. Det beror kanske främst på att olika tidpunkter i processen kräver olika typer av insatser. Och internationell marknadsföring kommer av naturliga skäl senare i flödet. Det är inte helt enkelt att avgöra när man ska föra ihop olika delar av systemen, konstaterar Kaj Klarin. Men helt klart är att en gemensam plattform och en ökad samverkan mellan olika insatser behövs för att systemet ska fungera. 4

5 VINNOVAs jämställdhetsstrategi Gamla strukturer hindrar tillväxt Debatten om jämställdhet handlar ofta om Om rättvis representation och hot om kvotering. VINNÄXTprogrammet har tagit en annan utgångspunkt: Jämställdhet som en del av strategier för ökad tillväxt. SEDAN TIDIGARE HAR VINNOVA anlagt ett så kallat mainstreaming-perspektiv på jämställdheten. Frågan ska genomsyra och vara en del av program och stöd till projekt. Problemet är bara att strategin inte alltid räcker hela vägen. Ulla Göranson, handläggare på enheten för arbetslivsutveckling på VINNOVA, får ofta reaktioner om att det kan vara svårt att komma på hur jämställdheten och genusperspektiven ska vävas in i tänkandet kring innovationer och FoU-strategier. Det är inte konstigt. Det är precis vad som händer om man försöker trycka in lite jämställdhet i redan färdiga strukturer, säger Ulla Göranson. FÖR ATT RÅDA BOT på detta har en snabbt administrerad tävling utlysts mellan de sju bidrag som gick vidare inom VINNVÄXT 2003, men som inte nådde ända fram de så kallade 7 up:s. Bakgrunden är enkel. Föråldrade maktstrukturer hindrar tillväxten. Utmaningen blir att identifiera och beskriva hur jämställdheten kan bidra till ökad tillväxt i regionen. Minst tre av 7 up:s delar nu på kronor för att fram till slutet av februari ta fram förslag och analys på hur jämställdhetsarbetet kan finnas med från början i arbetet med innovationssystem i regioner. Förslag och analyser som också kan användas som inspiration av andra. Materialet kom- Ulla Göranson, handläggare på VINNOVA. mer exempelvis att presenteras på VINN- VÄXT egen hemsida. FÖR ATT LYCKAS MED att integrera jämställdheten krävs en helhetssyn där olika åtgärder sätts in i ett sammanhang, menar Ulla Göranson. Det handlar om att insatser kring representation och kompetensutveckling också tar sikte mot att förändra maktstrukturerna i grunden. För även om det krävs mer än ett VINNOVA-program för att förändra normer och värderingar, så poängterar Ulla Göranson vikten av att ha hela förståelsen. Annars kan vi designa hur många mentorsprogram för unga kvinnor som helst utan att det förändrar någonting, säger hon. Men om vi arbetar på flera plan samtidigt, då kan vi skapa förändringar. NU LIGGER FOKUS I 7 UP:S tävlingen på kompetensutveckling och jämställdhetens effekter på tillväxten i regionerna. Det gäller att se till att få med hela regionens kompetens, som Kaj Klarin från VINNVÄXT programledning uttrycker 1. Jämn könsfördelning i programråd och andra grupper, jämn könsfördelning bland ordförandena 2. Jämställdhetsprincipen 40/60 vid lika bedömning av ansökningar 3. Jämställdhetskriterium vid bedömning av ansökningar 4. Kompetensutveckling av hela personalen 5. Särskilt delprogram för Jämställdhet inom kunskapsplattformen Arbetslivsutveckling för hållbar tillväxt, lärande, hälsa, jämställdhet 6. Olika initiativ för integrering av genus- och jämställdhetsperspektiv i andra satsningar Här är VINNVÄXTs 7 Up:s Livets nya verktyg (Östgötaregionen), ReFine (Jönköpingsregionen), Trådlösa förbindelser (Blekinge), Fiber Optic Valley (Kustlandet Gävle Sundsvall), Växtfabriken (Skåne), Triple Steelix (Bergslagen) Biomedicinsk utveckling i Västsverige (Göteborgs regionen). saken. Och meningen är att alla inom VINNVÄXT 2004 ska bli vinnare på kuppen. De vinnande bidragen ska publiceras på programmets webbplats och fungera som förebilder för dem som ställer upp i VINNVÄXT nästa år. Vi har varit mycket tydliga kring jämställdheten, säger Kaj Klarin. Nästa års tävling och bidrag ska inte vara byggda på manligt tänkande med lite kvinnlig garnering i slutet. Här ska jämställdheten in från början! 5

6 Mjärdevi inkub mötes 6 Fakta/MBI:s fem företagskriterier För att ett företag ska få komma in i inkubatorn måste fem kriterier vara uppfyllda: De som söker måste vara engagerade entreprenörer gärna 2 3 stycken tillsammans Det måste finnas en tillväxtvilja i företaget idén måste vara så stark att den förutsätter att företaget växer. MBI:s offentliga finansiering kräver återbetalning i form av arbetstillfällen. En tydlig affärsidé, där idén på ett eller flera sätt måste vara unik eller ha en tydlig spets. Idén måste också ha en teknisk eller akademisk höjd, eller hög kunskapsintensitet. Marknadsrelevans en tänkt och trovärdig kund måste finnas. Ju tidigare i processen desto bättre. Dessutom krävs att de företag som ska vara med i inkubatorn genomgår ett utbildningsprogram i entreprenörskap och nyföretagande ENP. Från vänster: Johan Gunnarsson och Henrik Johansson från InNetics AB, Ewa Gustafsson, Mikael Hult och Mikael Karlsson, MBI AB. I inkubatorn får bra idéer hjälp att växa till framgångsrika företag. Vi brukar kalla oss företagsmorska. Här föder vi fram företag. säger Mikael Hult, vd på MBI, Mjärdevi Business Incubator. FOTO: JEANETTE ANDERSSON 2002 BLEV MBI I LINKÖPING utsett till världen bästa offentligt finansierade företagsinkubator. Bakom det nyinstiftade priset ligger den holländska organisationen Science Alliance och MBI tog hem priset i konkurrens med 50 tävlande inkubatorer från hela världen. En prestigefylld seger som har gjort att MBI fått mycket uppmärksamhet inom sin sektor. Enligt MBI:s vd Mikael Hult finns flera orsaker till att just Linköpings inkubator tog hem priset. Linköping är en stor småstad, här känner aktörerna varandra, vilket gör att vi slipper onödig konkurrens och revirtänkande. Dessutom har vi ett ungt universitet med en tvärvetenskaplig botten. Dem vi jobbar med är vana att överskrida gränser. NU ÄR MBI en av de 14 piloter som finns med i VINNOVAs inkubatorprogram. Ett deltagande som i kombination med stöd från Mjärdevi Science Park och Teknikbrostiftelsen i Linköping bidrar till att man har en långsiktig och trygg finansiering. En finansi- Mikael Hult, vd och företagsmorska för MBI. ering som också är fullt tillräcklig för att fungera som smörjmedel för att hålla igång systemet som ska förverkliga visionen om att förvandla idéer till verklighet. Det är egentligen inte så stora summor som behövs i det här skedet, säger Mikael Karlsson, som arbetar med företagsrådgivning på MBI. DÅ ÄR DET VÄRRE STÄLLT MED den såddfinansiering som krävs senare i kedjan. Då när företagen ska lyfta och utvecklas. Mikael Karlsson, med ett förflutet inom riskkapitalbranschen, har precis fått rollen som vd för nystartade såddfinansieringsföretaget Rendera, helägt av Teknikbrostiftelsen i Linköping. Både han och Mikael Hult är överens om att det krävs helt andra nivåer på den svenska såddfinansieringen. Mer pengar i systemet helt enkelt. I grunden efterlyser de en ökad insikt hos ledande politiker och tjänstemän. Teknikbrostiftelserna är det bästa som hänt de regionala innovationssystemen på länge, säger Mikael Hult. På så sätt har vi fått regionala aktörer med en rejäl påse pengar och stor politisk frihet. Då kan vi utgå från de verkliga behoven hos företagen i regionen. Frågan är bara vad som kommer att hända när teknikbroarna ska vara avvecklade. SJÄLV HAR MIKAEL HULT både startat och drivit fö-

7 ator plats för växande retag sedan 1980 och började hos Teknikbrostiftelsen i Linköping Sedan har han funnits med i utvecklingen av MBI hela vägen. En inkubator som vuxit fram successivt. Hela tiden behovsstyrt och med de framtida kunderna i fokus. Exemplet MBI visar dessutom att den offentliga satsningen på inkubatorer är lätt att räkna hem. Under de senaste sex åren har Linköpings kommun satsat sex miljoner i inkubatorverksamheten. I kommunal inkomstskatt genererade de företag som startats under den tiden cirka 16 miljoner enbart under Dessutom har vi ju de statliga skatterna ovanpå detta. En fantastisk affär för samhället! Då har vi inte ens räknat med de kostnader samhället slipper för att folk inte är arbetslösa, säger Mikael Hult. Med tanke på de gigantiska summor som sjukskrivningar och arbetslöshet kostar samhället, är det här oerhört väl investerade pengar. På MBI pågår ständigt samtal om tillväxt. OM VI I SVERIGE BARA BLEV BÄTTRE PÅ ATT SÄLJA VÅRA IDÉER SKULLE VI VARA VÄRLDSLEDANDE PÅ MÅNGA OMRÅDEN. IDAG FINNS 19 FÖRETAG i MBI:s inkubator. En bred samling teknikintensiva företag som under tiden i inkubatorn går igenom en start- och en expansionsfas. Under tiden i inkubatorn får man hjälp med coachning och kreativa sessioner, med en grafisk profil, med "försprång" i kontakten med framtida samarbetspartners, och med en småskalig såddfinansiering. Olika tjänster till ett sammanlagt värde motsvarande kronor i månaden. Men någon företagskö existerar inte. MBI försöker istället plocka åt sig de företag som uppfyller inkubatorkriterierna allteftersom de dyker upp valdes 12 av 50 idéer ut. I år har 10 av 35 idéer gått igenom. Färre sökande, men också högre kvalitet på idéerna, menar Mikael Hult. Å andra sidan är han bekymrad över att inte fler söker sig hit. Det beror troligtvis på att det är tuffa tider, många vågar inte ta chansen, säger Mikael Hult. Å andra sidan ökade antalet anmälningar från regionen till Venture cup från 19 i fjol till 105 i år, säger Mikael Karlsson. Så det finns positiva signaler också. PÅ VÄGGEN I KORRIDOREN hänger mängder av pressklipp som vittnar om framgångar för företagen i inkubatorn. Alla vittnar de om samma sak: små högteknologiska innovationer som fått luft under vingarna. Om vi i Sverige bara blev bättre på att sälja våra idéer skulle vi vara världsledande på många områden, konstaterar Mikael Hult. Här på MBI ger vi teknologiska innovatörer chansen att också bli framgångsrika entreprenörer och affärsmän. Fakta/MBI:s 5 K Som företag hos MBI får man ta del av fem olika K 1. Kompetens vilket handlar om att utveckla affärsmannaskapet, där MBI med hjälp av medel från bland andra VINNOVA plockar in externa resurser för att stötta de nya företagen. 2. Kontakt inkubatorn skapar presentationsmöjligheter för företagen. Arenor och mötesplatser. 3. Kontor idag erbjuder man 26 kontorsrum, med allt från bredband, brandväggar till städtjänst. 4. Kapital framför allt hjälp med att hitta kunden, prata med banken. Även här handlar det ofta om att möjliggöra möten med riskkapitalister och framtida kunder. 5. Kreativitet - en unik komponent där MBI erbjuder en fysiskt tilltalande miljö fylld med resurser som hjälper företagen att skruva på sina idéer ytterligare ett par varv. Mer information om Mjärdevi Business Incubator AB finns på 7

8 Industriell coachning viktigare än pengar Bra produkter säljer inte sig själva. Det är inte ens tekniken och uppfinningarna som är det viktiga. Istället handlar det om att lösa ett verkligt kundbehov, att hitta kunden. Om att få iväg första fakturan. Hos inkubatorn Kista Innovation and Growth får entreprenörer den industriella coachning som behövs. PÄR HEDBERG ÄR EN AV TRE affärscoacher på KIG, Kista Innovation and Growth. En inkubator som enbart arbetar med innovationer inom ICT-sektorn, och bara med entreprenörer vars produkter är skalbara och möjliga att sälja på en internationell marknad. Vårt uppdrag är ju att skapa fler nystartade teknikföretag som kan växa, och i förlängningen dra in pengar till Kista, Stockholm och Sverige, säger Pär Hedberg. Och då handlar det om export. Annars blir det ju inga nya pengar. AFFÄRSCOACHNINGEN HANDLAR framförallt om tre saker. Först och främst om att skapa en så kallad Fakta/Kista Innovation and Growth FYRA HUVUDPROGRAM Startup träningsprogram för blivande entreprenörer Business lab förinkubator för projekt eller helt nystartade företag Business Accelerator - inkubator för nystartade bolag Growth program - nystartat tillväxtprogram för grupper av små IT-företag som vill accelerera sin kommersiella tillväxt Pär Hedberg, affärscoacher på KIG, Kista Innovation and Growth. adaptiv produktutveckling. Ett samspel mellan det som är tekniskt möjligt, och vad framtida kunder verkligen efterfrågar. Det är en pedagogisk fråga, menar Pär Hedberg. Drivkraften hos många tekniska innovatörer går ut på att visa världen vad som är tekniskt möjligt. Inte fråga efter vad kunden faktiskt behöver just nu. Tekniker vill ofta bygga Formel 1 bilar på en gång, säger Pär Hedberg och skrattar. Vårt jobb blir att få dem att börja med en enklare familjebil, som faktiskt går att sälja. Det gäller att fort hitta en kund, att sälja en produkt och först därefter gå hem och fortsätta med teknikutvecklingen. Då visar det sig också att den där F1 bilen ser annorlunda ut än från början. DET ADAPTIVA TÄNKANDET hänger på hur företagens laguppställning. KIG ställer krav på att företagen måste vara minst två personer och coachningen handlar sedan om att skapa en kommersialiseringskultur i teamet. En kultur som i sin tur hänger på att det finns någon säljare i teamet. Och det gör det nästan aldrig. En viktig uppgift för KIG blir därför att hitta och erbjuda ett antal personer som kan spela den rollen. Den här säljaren måste bli en del av gänget, konstaterar Pär Hedberg. Därför är det jätteviktigt att det är inkubatorföretaget som väljer personen. Inte vi. DEN TREDJE KOMPONENTEN handlar om konsten att få med kunderna redan i teknikutvecklingen. Ett sätt att garantera att de framtida produkterna faktiskt matchar marknadens krav. Av de elva företag som nu finns i inkubatorn är två kundfinansierade. Ett engagemang som ger bägge parter fördelar och försprång på marknaden. Om de här tre pusselbitarna faller på plats "löser sig resten", säger Pär Hedberg. Och omvänt: Om de grundläggande kriterierna inte är uppfyllda så hjälper det inte med pengar heller. Tesen bevisas tydligast av de företag som formligen badade i riskkapital för ett par år sedan och där de flesta inte lyckats skapa någon tillväxt alls. För mycket pengar är nästan värre än inga pengar, säger Pär Hedberg. Men visst är det mycket jobb för att få ihop den första miljonen. Och med lite mer pengar i systemet skulle det gå lite lättare att komma igång. KIG:S INKUBATORFILOSOFI är enkel: Det ska vara svårt att komma in och det ska löna sig rejält att vara med. Under de senaste 14 månaderna har Pär Hedberg och hans kollegor utvärderat 205 olika projekt, och endast 14 av dessa finns nu med i två av inkubatorns fyra steg. Bedömningen handlar inte om tekniken, utan om förmågan till flexibelt och adaptivt tekniktänkande. Om viljan att som entreprenör springa in i väggen sex gånger och sedan vilja göra det igen, som Pär Hedberg uttrycker saken. Vår filosofi bygger på att vi erbjuder kvalificerad industriell coachning. Vi lägger ner mycket tid på projekten, upp till en dag i veckan i 18 månader. Och det behövs. Det tar tid att gå från innovation till tillväxt. 8

9 Strategi för miljödriven teknikutveckling VINNOVA HAR FÅTT I UPPDRAG att utarbeta en nationell innovations- och forskningsstrategi för miljödriven teknikutveckling. I slutet av oktober presenterades ett första förslag. En viktig utgångspunkt har varit att en teknikutveckling för ökad hållbarhet kan ge viktiga konkurrensfördelar. Strategin utgår från människors behov och efterfrågan på produkter, tjänster och system i ett globalt perspektiv. Behov som mat, värme, upplevelser, vård och mobilitet. Förslaget innehåller skisserade behovsbilder, förädlingskedjor för de olika behoven, och utifrån dem diskussioner kring drivkrafter, vars miljöprestanda kan ge svenska konkurrensfördelar. VINNOVAS FÖRSLAG TILL STRATEGI 1) Stärk kompetensen i svenska innovationssystem för utveckling av hållbara produkter och system 2) Satsa på tillämpningsområden med svenska konkurrensfördelar Gröna material och bioenergi innovativ och effektiv användning av förnybara råvaror Hållbara transporter fordon, trafiksystem, logistik Lätta och avancerade material för effektiv resursanvändning i många tillämpningar Hållbart samhällsbyggande resurssnåla och sunda boendemiljöer och arbetsplatser 3) Kraftsamla och öka samverkan för att främja systeminnovationer 4) Demonstrera och pröva teknik som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig 5) Öka prioriteten för tvärdisciplinär forskning och forskning inom möjliggörande tekniker 6) Stärk det internationella samarbetet FÖRSLAG TILL FORTSATTA INSATSER 1) En dialog med huvudaktörer inom näringsliv, universitet och högskolor, institut och samhälle kring vidareutveckling av förslagen 2) Fortsatt dialog med andra forskningsfinansiärer för samordning 3) Ett införande av strategin i VINNOVAs egen verksamhet 4) Genomförande av satsningar inom flera av de tillväxtområden där Sverige har komparativa fördelar 5) Fortsatt fördjupning och utveckling av strategin 6) Ökade resurser till tillväxtfrämjande multidisciplinär behovsmotiverad forskning 7) Etablering av ett multidisciplinärt kompetenscentrum med inriktning på frågeställningar av central betydelse för miljödriven teknikutveckling. För ytterligare information om VINNOVAs förslag till strategi för miljödriven teknikutveckling: Eva Esping, , eva.esping@vinnova.se FOTO: PER FRIBERG / ETC BILD Hur går det till i verkligheten? En ny rapport från VINNOVA beskriver innovationsprocessen utifrån 18 studerade fall. Projektet är finansierat av VINNOVA och Energimyndigheten och har genomförts av Grufman Reje Management. Det syftar till att förstå hur innovationsprocessen fungerar och bäddar för en åtgärdsinriktad fortsättning. De analyserade fallen är hämtade från verkstadsindustrin och energisektorn. Analysen pekar bland annat på utmaningen att skapa effektiva öppna nationella innovationssystem som tar över tillväxtuppdraget från alltmer globaliserade slutna system. ISBN Beställes på order.frizes@liber.se Seed Cap Arena VINNOVA, NUTEK, CONNECT och ALMI arrangerar tillsammans ett finansieringsforum Seed Cap Arena den 5 februari 2004 ett tillfälle för unga företag som vill växa att möta investerare. Fokus är på företag med ny/unik teknik och affärsänglar. Men även andra som är villiga att investera. De utvalda företagen får tillfälle att presentera sig och sin affärsplan och diskutera den ingående med intresserade investerare. Sista dag för slutlig ansökan om deltagande i Seed Cap Arena är den 8 januari. Läs mer om villkoren på VINNOVAs tillväxtforum Den mars arrangerar VINNOVA ett tillväxtforum på Münchenbryggeriet i Stockholm. Avsikten är att samla intresserade aktörer till bred diskussion kring den viktiga frågan hur Sverige ska kunna få bättre fart på sin tillväxt. 9

10 Spetsig teknik förutsätter breda satsningar Datorsimulerad haptik kan göra stor nytta i allt från industriell design till avancerad kirurgi. FOTO: REACHIN Fakta/Haptics Haptik är motsatsen till optik. Det Reachin gör är att förena det optiska och det haptiska. Haptics brukar kallas för the technology of touch och innebär man kan sätta sig ner vid en dator och känna på ett objekt som är datorgenererat, det vill säga som inte existerar i den fysiska världen. Det kan röra sig om enkel kontakt, som att trycka på en knapp, eller komplexa situationer som att genomföra ett kirurgiskt ingrepp. Ett haptiskt gränssnitt är ett verktyg som registrerar och mäter händernas rörelser och som stimulerar känselsensorerna i händerna. För mer information: Små högteknologiska företag måste hitta stora kunder för att få fart på affärerna. Med stöd från VINNOVA har Reachin fått möjlighet att bredda sin verksamhet och få tillgång till ett värdefullt nätverk genom att ingå i ETEA, ett av EUREKAs klusterprojekt. PÅ FÖRETAGETS EGEN WEBBSIDA står det att du måste känna på verktyget för att förstå vad det handlar om. Och det stämmer verkligen. Framför den datorsimulerade 3D bilden av en hand kan vem som helst träna sig på att exempelvis injicera mediciner. Nyttan är uppenbar. MEN DET RÄCKER INTE. För ett litet företag med spetskompetens inom ett högteknologiskt område, gäller det att hitta kunder som kan se till att få upp volymen på verksamheten. Det är först då man har råd att satsa på en fortsatt teknikutveckling. Dessutom verkar Reachin på en marknad som både är gles och global. Företaget sitter i Stockholm, en del av tekniken kommer från Singapore och marknaden finns i USA. För ett litet högteknologiskt företag som Reachin är det tufft att skapa de nätverk och de kontakter som krävs för att få företaget att expandera. Men med stöd från VINNOVA har Reachin nu fått möjlighet att bredda sig. Att få in sina applikationer i flera sammanhang. Dessutom har man lagt en bra grund för ett framtida internationellt nätverk med sikte på industriell design. Som deltagare i EUREKA-samarbetet har Reachin kontakt med företag från Belgien, Frankrike, Tyskland och Holland. Företag som på olika sätt arbetar med nästa generations automotive design. Ännu har vi inga kommersiella produkter på gång inom det här området, säger Gösta Körlof, vice vd på Reachin. Men med tanke på Tysklands dominerande ställning inom automotive kan det här vara ett lönsamt strategiskt sammanhang på lite längre sikt. VINNOVA-PROJEKTET UPPHÖRDE i april Och än är det alldeles för tidigt att utvärdera nyttan av satsningen. Men helt klart är att ett litet företag som Reachin måste ha hjälp utifrån för att ha råd att bredda sin verksamhet och bearbeta nya marknader. Att bygga företagsstrukturer på en marknad på andra sidan Atlanten kostar både tid och pengar. Nyligen var jag och en kollega 10 dagar i USA. En mycket värdefull resa, men den kostade företaget kronor, konstaterar Gösta Körlof. EN ANNAN UTMANING är spännvidden mellan de tekniska möjligheterna och kundernas verkliga Gösta Körlof och Mark Dixon på Reachin det internationella företaget i Liljeholmen. Med stöd från VINNOVA har man fått möjligheten att bredda verksamheten och söka sig till nya marknader. FOTO: PER LAGERSTRÖM behov. Om projektledaren Mark Dixon och Gösta Körlof samlar ett antal kollegor runt bordet har de inga problem att komma på nya spännande användningsområden för de applikationer man tagit fram. Två, tre tusen tillämpningar utan problem, konstaterar Körlof. Bekymret är istället att hitta det fåtal killer applications som krävs för att bryta igenom på nya marknader. Då handlar det om att bredda eller att fokusera. Alla investerare säger åt oss att fokusera, säger Gösta Körlof. Men då är faran att man missar andra heta marknader. 10

11 I vulkanens skugga tillväxt i svaga regioner genom klusterekonomi, är en rapport som tagits fram på uppdrag av LO i anslutning till en studieresa i södra Italien. Jan Edling, utredare på LO, vill se mer samverkan för tillväxt i regioner. FOTO: PER LAGERSTRÖM. Funktionella regioner kräver gemensam uppgift VINNOVA tar inget regionalt ansvar. Och det är bra. Istället ska man fortsätta vara experimentverkstad för skapandet av innovationssystem. Det säger Jan Edling, utredare på LO. Jan Edling var en av talarna på VINNOVAs årskonferens Förnyelse av näringsliv och samhälle ett gemensamt ansvar löd rubriken. Ett anförande där han på många sätt lovordade det arbete som VINNOVA gör. Och Jan Edling står fast vid sitt positiva omdöme. Jag har jobbat med alla aktörer på det här området, och jag tycker att VINNOVAs linje är den rätta. Tillväxt i regioner skapas genom att man lyckas samla både näringsliv, akademi och samhälle runt en gemensam uppgift. Dessutom måste det finnas pengar med i sammanhanget. Det måste löna sig för parterna att delta i arbetet. Men erfarenheterna från VINNVÄXT visar också att de som inte vinner högsta vinsten, ändå får igång samarbete och systemsyn. DET RÅDER EN ALLT STÖRRE ENIGHET om att Sveriges administrativa länsgränser inte längre matchar den grundläggande infrastruktur som behövs för att skapa tillväxt i regioner. Frågan är bara hur framtidens funktionella regioner ser ut. Jan Edlings eget förslag är att Sverige i framtiden bör ha 7 9 starka innovationssystem. Tillräckligt stora för att kunna erbjuda den tillväxtvänliga och uthålliga infrastruktur som krävs, men också tillräckligt fokuserade för att vara hanterbara. Och visst kan hela Sverige leva, menar Jan Edling. Men det är ingenting staten kan diktera uppifrån. Initiativen måste bygga på regionalt och lokalt engagemang och intresse. Biltestkluster i Västerbotten och Internet Bay i regionen runt Bottenviken visar att funktionella regioner inte bara behöver vara tätbefolkade. Internet Bay visar ju också att det kan löna sig att gå över landsgränser ibland. De nordligaste delarna av Finland är ju starka regioner. I EN ALLT MER GLOBALISERAD VÄRLD ökar dessutom regionernas betydelse. Samtidigt blir det allt viktigare att ha förmågan att ställa om från traditionell basindustri till mer kunskaps- och tjänsteinriktade sektorer. Och det är bråttom. När japanska företag annonserar om att de vill köpa svenska sågverk, är det en signal som vi måste ta till oss, menar Jan Edling. Det handlar om att bygga på den baskunskap man har inom ett område, och sedan förädla det man gör. Den svenska träindustrin är star., men har allt för länge bara handlat om att leverera hyvlad plank, som Edling uttrycker saken. Nu gäller det att tänka i nya banor och spela en annan roll på den globala marknaden. Den svenska textilindustrin är ett bra exempel på detta menar Edling. För även om vi sedan talet inte längre har någon större tillverkning i landet, så är ändå svenska företag som H&M världsledande. Samma sak med IKEA, som i grunden bygger på ett kunnande från träindustrin. Och även om inte bokhyllan Billy tillverkas i Sverige så är produkten ändå svensk. Jag tror mycket på framtida näringskedjor mellan Sverige, Baltikum och Ryssland, säger Jan Edling. Där skulle Ryssland stå för skogsnäringen, Baltikum för skogsprodukter och vi för marknadsföring och design. Men då gäller det att svenska företag också är med i hela processen. Vi får inte bara bli säljare som handlar med någon Jan Edling och LO:s recept för statliga insatser för tillväxt i regioner Program för utveckling av 7 9 regionala innovationssystem (Nutek och VINNOVA i samarbete med andra aktörer) Program för kraftsamling i starkare Lokala Arbetsmarknadsregioner (Nutek, AMS, Vägverket, Banverket, kommunerna) Program för internationalisering av kluster med sikte på exportsatsningar, gärna med hjälp av lokomotivföretag (Nutek, Exportrådet, Svedak, med flera) Program för skapandet av svensk-baltiska värdekedjor med svensk baskunskap som grund Program för uppbyggnad av regional entrepenörsutbildning (Nutek tillsammans med universitet och högskolor, samt skolverket) annans varor, det gäller att vara med och peta i hela värdekedjan. Det är så man tar tillvara lärandet och utvecklingen. 11

12 Returadress: VINNOVA, STOCKHOLM VINN NU tävlingen avgjord För andra året i rad har VINNOVA och NUTEK inbjudit nya teknikoch kunskapsföretag att tävla om stöd i tidigt skede. Tävlingen går under namnet VINN NU Tjugo vinnare får kronor vardera. Sammanlagt är det 189 företag som har deltagit i tävlingen, vars syfte är att ge nya teknikbaserade företag förutsättningar att växa. DE 20 VINNARNA ÄR: Adamantis AB. Metoder för framställning av mikrostrukturerad diamant. Appeartex AB. Ett sätt att eliminera bakterier som bland annat kan användas inom sjukvård. BioArctic Neuroscience AB. Behandlingsformer för Alzheimers sjukdom. Capture Device AB. Provprepareringsinstrument baserat på Lab-on-a-chip teknik. Cognimatics AB. Datortolkning av bilder på ett intelligent sätt. VINNOVAs gd Per Eriksson delar ut priset till Saeid Esmaeilzadeh som är forskare på företaget Diamorph i Kista i Stockholm. Conoptix AB. Flexibel LCD för ex smart cards, prisetiketter och mobila tillämpningar. DeCell AB. Cellulosalaminatet Cellsulate (R) är varmt, lätt, hygienisk och miljövänligt för bland annat akutsjukvård och internationell katastrofhjälp. Diamorph AB. Nyupptäckt glasmaterial med intressanta egenskaper som hårdhet, termisk stabilitet, magnetism och brytningsindex. FluxSense AB. Läcksökning och kvantifiering av industriella gasutsläpp. Frame Access AB. Digitalt styr-, regler- och övervakningssystem för processindustrin. Kenet Works AB. Anpassade tjänster i realtid till mobiltelefoner. Libego AB. VoiSec är en liten knapp för in- och uppspelning av korta talmeddelanden. Micropos Medical AB. Teknik som effektiviserar och förbättrar strålbehandling av cancer samt minskar biverkningar. October Biometrics AB. Tredimensionell mikrovågstomografi (3D imaging). Oiido AB. Headset som bygger på benledningsteknik. ScandiDos AB. Mätmetoder för kvalitetskontroll före och under dynamisk strålbehandling (IMRT) av cancer. Swenora Biotech AB. Framtida läkemedel för återskapande av skadade nerver. Synective Labs AB. Generell plattform, baserad på rekonfigurerbar logik, för höghastighetsberäkningar. Södermalms talteknologiservice AB (STTS). Artificiellt tal - talsyntes med unika och specialanpassade syntetiska röster av hög kvalitet. TAT The Astonishing Tribe AB. Kombinerar design med teknik för att förstärka visuella upplevelser exempelvis för att förbättra mobiltelefoner. FOTO BERTIL ERIKSSON / PRB Publiken var placerad kring runda bord och förde livliga diskussioner mellan föreläsningarna. Deltagarna kring varje bord engagerades dessutom i flera grupparbeten. FOTO: HANS MOHLIN VINNOVAs årskonferens 23 oktober Nu finns dokumentation om VINNOVAs årskonferens på Dokumentionen består både av filmade avsnitt och av skriftligt redaktionellt material. Drygt 150 personer från hela Sverige deltog på konferensen som hade temat Kraftsamling för tillväxt. Bland talarna fanns bland andra Carl Bennet, Jan Edling, LO och Heikki Kotilainen, Tekes. Publiken deltog aktivt genom att skicka frågor via sms och frågorna besvarades under ledning av moderatorena Ulf Wickbom och Ewonne Winblad.