Gamla Uppsala, dubbelspår (Svartbäcken Samnan), BVST012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gamla Uppsala, dubbelspår (Svartbäcken Samnan), BVST012"

Transkript

1 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/Patrik Sterky/Lotta Andersson/ Skickad till kvalitetssäkring av: Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket, Lena Wieweg Skede: Bygghandling pågår. Planering och förberedelser inför byggstart pågår. Arkeologiska utgrävningar pågår. Byggstart Gamla Uppsala, dubbelspår (Svartbäcken Samnan), BVST Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den studerade sträckan är enkelspårig, 4 km lång och belägen på den i övrigt dubbelspåriga Ostkustbanan. Hastigheten är nedsatt pga kurvradien. Järnvägen gör ett betydande intrång (visuellt och buller) i den känsliga kulturmiljön vid Gamla Uppsala, där bland annat Uppsala högar finns. Åtgärdens syfte: Nuvarande lösning begränsar kapaciteten på sträckan, leder till betydande förseningar för tågtrafiken och gör det svårt att lägga bra tidtabeller på Ostkustbanan (bland annat innebär enkelspårssträckan att tåg läggs för nära varandra, vilket gör att störningar uppkommer även söder om Uppsala). Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är 1319 Mnkr i prisnivå Denna kostnad är inte jämförbar med kostnad i plan Åtgärden innebär att det 4 km långa enkelspåret genom Gamla Uppsala blir dubbelspårigt och att båda spåren täcks över. Tre planskildheter byggs. Ingen ökad trafikering. Tabell 1 Samhällsekonomisk analys sammanfattning Nuvärde av nytta samhällsekonomisk investeringskostnad mnkr Miljöeffekter som ej ingår i nettot Negativt + Övriga effekter som ej ingår i nettot => Samhällsekonomisk lönsamhet (sammanvägt) Lönsam 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Påverkad av effekt Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Godstransporter 10 Persontransportföretag 193 Trafiksäkerhet 118 Klimat 0 Hälsa 0 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt 47 Samh.ek investeringsk Nuvärde av nytta samhällsekonomisk investeringskostnad 150 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = 0,10 Informationsvärde NNK = MELLAN Spann NNK = 0,2 0,1 NK = Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/påverkad av effekt Miljö Klimat Hälsa Bedömning Sammanvägd bedömning Negativt Kortfattad beskrivning och bedömning 0,09 Förbättrat friluftsliv och lättare till rekreation tack vare ny gång och cykelbro. Minskat buller har endast värderats för boende i kalkylen, därutöver tillkommer nyttor i och med att den värdefulla kulturmiljön vid Gamla Uppsala (Uppsala högar) blir fri från järnvägsbuller och visuella intryck från förbipasserande tåg med mera Landskap Negativt Störningar under byggtiden,påverkan kan ske på fornlämningar samt grumling i bäcken i Samnan kan påverka flora och fauna, skyddsåtgärder behövs för vattentäkt, däremot minskat intrång i närmiljön kring Uppsala högar. Sida 1 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

2 3. Fördelningsanalys 4. Transportpolitisk målanalys Övrigt Trafiksäkerhet Övrigt Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Störst nytta/ fördel (störst) Negativ Resenärer Godstransporter Neutralt Neutralt Regionalt Länsvis fördelning Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Åtgärden ger möjlighet till framtida ökad trafikering på banan Trafikanter transporter & externt berörda Neutralt Knivsta, Tierp, Gävle, Sigtuna Resenärer Spår Tabell 3 Fördelningsanalys sammanfattning Persontransportföretag Kön Restid, reskost, restidsos (person) Neutralt Tabell 4 Transportpolitisk målanalys sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Landskap Trafiksäkerhet Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Fördelningsaspekt Kommunvis fördelning Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Kapacitet finns för utökning av trafiken Minskad risk för förseningar stärker varumärket för operatörerna I kalkylen ingår inte ökad trafiksäkerhet för gångare och cyklister på nytillkomna broar (som i JA består av plankorsningar med bom och ljus) De negativa störningarna uppkommer framför allt under byggskedet. Trafikslag Bil Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel Kollektivtrafik Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Forn och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Ålder Neutralt Neutralt Näringsgren Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag &Negativt Negativt &Negativt &Negativt &Negativt &Negativt bidrag Målkonflikter Åtgärden bidrar till ett betydligt förbättrat visuellt intrång i kulturlandskapet å andra sidan är det osäkert hur stor påverkan på fornlämningar som det blir (gäller i byggskedet) och skyddsåtgärder måste göras för vattentäkten. Viss jordbruksmark kommer att tas i anspråk samtidigt som delar av spåret kommer att läggas i tunnel. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Projektet bidrar till de transportpolitiska målens uppfyllande och inga långsiktiga målkonflikter föreligger. Sida 2 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

3 1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn Gamla Uppsala, dubbelspår (Svartbäcken Samnan) ObjektID nr BVST012 Syfte Förbättra punktlighet, minska restider, minska buller Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Åtgärdskostnad (mnkr) Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen Sammanhang Nej Län Uppsala Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 4 åtgärder ingår? (kortfattat) Tabell 1.3 Sammanfattande tabell status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den Samlade en Senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad Datum och namn för senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget g Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer och/eller lagar överskrids/ överträds? Om normer och/eller lagar överskrids, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Uppstår överskridande av normer och/eller lagar i annan del av transportsystemet på grund av åtgärden? Bygghandling pågår. Planering och förberedelser inför byggstart pågår. Arkeologiska Järnvägsplanen är fastställd och vann laga kraft den 18 februari 2012 Sida 3 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

4 1.2 Eventuella kompletterande diagram, figurer eller kartbilder 1.3 Nuläge och brister Nuläge Den studerade sträckan är enkelspårig, 4 km lång och belägen på den i övrigt dubbelspåriga Ostkustbanan. Hastigheten är nedsatt pga kurvradien. Järnvägen gör ett betydande intrång (visuellt och buller) i den känsliga kulturmiljön vid Gamla Uppsala, där bland annat Uppsala högar finns. Problem och önskemål Nuvarande lösning begränsar kapaciteten på sträckan, leder till betydande förseningar för tågtrafiken och gör det svårt att lägga bra tidtabeller på Ostkustbanan (bland annat innebär enkelspårssträckan att tåg läggs för nära varandra, vilket gör att störningar uppkommer även söder om Uppsala). Järnvägens intrång i kulturmiljön vid Gamla Uppsala är ett problem. Önskemålet är att minska punktlighetsproblemen och få bort dagens låsning vid konstruerandet av tidtabeller. 1.4 Fyrstegsanalys Sida 4 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

5 1.5 Syfte Åtgärden innebär att restiden förkortas, punktligheten förbättras betydligt, att kapaciteten ökar samt att intrången i den känsliga kulturmiljön vid Gamla Uppsala minskar alternativt försvinner. 1.6 Förslag till åtgärd/er Åtgärden innebär att det 4 km långa enkelspåret genom Gamla Uppsala blir dubbelspårigt och att båda spåren täcks över. Förutom dubbelspåret ingår även en ombyggnad av väg 676 Vittulsbergsvägen och Vattholmavägen i projektet. Dagens fyra plankorsningar, det vill säga korsningar där väg och järnväg korsar varandra i samma nivå och som regleras med bommar, byggs bort. Ingen ökad trafikering. 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell Åtgärdsplanering Nationell åtgärdskostnad inkl sunk cost. 1318, Prisnivå Prisnivåomräkning av successiv kalkyl 50 % framtagen i samband med Nationell åtgärdsplanering Planeringsläge Nationell plan. Projektering pågår 1.9 Relation till andra åtgärder Projektet står på egna ben och är inte beroende av att andra projekt genomförs Övrigt Denna kapacitetsökning kommer att vara en förutsättning för att i en framtid utöka trafiken på sträckan. I och med åtgärderna vid Gamla Uppsala så blir det möjligt att köra fler tåg mellan Gävle och Uppsala, men förväntningen är att trafikökningar kommer att förverkligas först när kapaciteten har höjts söder om Uppsala så att fler tåg kan framföras mot Arlanda och/eller Stockholm C Sida 5 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

6 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads nyttoanalys) innebär att man med metoden CBA ('cost benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen. 2.1 Prissatta effekter Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos huvudanalys Avvikelse från personprognos Prognosverktyg person TRV Basprognos PJA120910ÅP nej Ej relevant Godsprognos huvudanalys GJA120910ÅP Avvikelse få från godsprognos nej Prognosverktyg gods Bansek Befolkningsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Ekonomiskt scenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Näringslivsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering kollektivtrafik Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Trafikering gods GJA120910ÅP Infrastrukturnät Ej relevant ASEK version ASEK5 Avvikelse från ASEK nej Prisnivå för kalkylvärden 2010 medel Kalkylränta % 3,50% Prognosår Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2015 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 3 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg samhällsekonomi Kalkyldatum BanSek, version: Sida 6 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

7 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet (Se bilaga BVSth_012 Effektbedömning... från ÅP 2008.) Restiderna förändras på två sätt. Dels möjliggör uträtningen av kurvan genom Gamla Uppsala att hastigheterna kan höjas. Detta ger en tidsvinst för alla persontåg i båda riktningar. 55 sekunder för snabbtåg, 58 sekunder för regionaltåg och pendeltåg samt 42 sekunder för nattåg. Den punktlighetsanalys som gjorts har lett fram till slutsatsen att de tidtabellsslack som finns inlagda för den nordgående trafiken kan reduceras med 1 min. Detta är en effekt som inte bedöms komma nattågen till del då dessa inte går under de tider på dygnet då det är trångt på spåren. Förseningstidsvinst (punktlighet): Ifall enkelspåret genom Gamla Uppsala byggs bort görs bedömningen att kvalitetspåslaget ( slacket ) vid Gamla Uppsala kommer att reduceras med ca 1 min. Vid stickprov, där enskilda tåg följs hela vägen från Uppsala upp mot Gävle, visar det sig att förseningar på några minuter oftast kan hämtas in innan ankomst Gävle. Därför bedöms enkelspåret vid Gamla Uppsala inte ge upphov till följdförseningar. Den andel av resenärerna som reser förbi Uppsala (och därmed sitter ombord ett och samma tåg både norr och söder om Uppsala) har räknats bort för att undvika dubbelräkning. Enligt uppgifter från trafikoperatörerna så är det % av resenärerna på Upplandspendeln (tidigare Upptåget) som reser förbi Uppsala, 69 % av resenärerna på snabbtågen reser förbi Uppsala och 60 % av resenärerna med regionaltågen Linköping Gävle som reser förbi Uppsala. I BANSEK har detta hanterats så att resandet från Uppsala mot Stockholm (för de linjer som passerar Uppsala) reduceras med de andelar som anges ovan Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Tidsperiod Personbil Lastbil Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Huvudscenario Referensscenario: ,83% 0,68% 0,10% 0,70% Persontrafik på spårvagn/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg Persontrafik för annat trafikslag Godstrafik för annat transportslag Komentar till tabell 2.2: Sida 7 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

8 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys Alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Successiv kalkyl 50 % Successiv kalkyl 50 % x1,3 Prisnivå Prisnivå medel 2010 medel Prisnivå medel 2010 medel Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod åtgärdskostnad Nuvärde av Samhällsekonomisk samhälls nytta minus Nettonuvärdes investerings ekonomisk kvot kostnad* investeringsi NNK*** (mnkr) kostnad** (mnkr) Nyttokostnads kvot NK**** Huvudanalys Successiv kalkyl 50 % ,10 0,09 Alternativ Successiv kalkyl 50 % Känslighetsanalyser ,16 0,15 investeringskostnad x1,3 * Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam. *** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. Sida 8 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

9 **** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings och DoU budget, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts och underhållsåtgärder. Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsamt 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsamt 0 =< NNK < 0,5 Olönsamt 0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsamt NNK < 0,3 Klasificering av NNK: Olönsamt Kommentar: Den samhällsekonomiska nyttan består till stor del av ökad punktlighet (som består en av uppräkning av en kvalitetssäkrad samhällsekonomisk analys för objektet från ÅP 2008) och minskad bullerstörning för boende. Det finns dessutom nyttor som inte räknats monetärt, som ett minskat intrång i närområdet kring Uppsala Högar. Om efterfrågan för tågtrafik på sträckan ökar finns även möjlighet till ökad trafikering. Sida 9 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

10 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a. De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag. I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 10 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

11 Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräknat med verktyg RESENÄRER Restidsuppoff ring Bansek Förseningstid svinst, persontrafik Bansek Transporttid, gods 2 BanSek TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTFÖRETAG Tågdriftskost nader, gods Banavgifter, gods Förseningstid svinst, godstrafik Tågdriftskost nader, persontrafik Banavgifter, persontrafik Omkostnader Overheadkost nader Biljettintäkter BanSek BanSek BanSek BanSek 40 BanSek BanSek BanSek BanSek Moms på biljettintäkter 3 BanSek Sida 11 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

12 EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) TRAFIKS ÄKERHE T (TS) BUDGETEFFEKTER LANDSKAP ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Plankorsning ar Plankorsning från bom med ljus (A) till planskildhet (9000 ÅDT Vattholmavägen) Landskap, delen form och rumslighet Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Forn och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse Externa effekter, tågtrafik Externa effekter, övrig trafik Drivmedelskat t Banavgifter Moms på biljettintäkter T ex buller T ex minskad CO2, luftföroreningar Bansek Dessa effekter kan/får inte värderas monetärt utan beskrivs istället i Tabell 2.6a BanSek Bansek BanSek BanSek BanSek INBESPARADE KOSTNADER I JA DRIFT, UNDERHÅLL S OCH REINVESTER INGSKOSTN Inbesparade kostnader i JA Reinvestering skostnader Drift och underhåll BanSek BanSek MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS KOSTNAD mnkr/ år BanSek Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad 150 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Wider economic benefits pga grad av matchningseffekte r på arbetsmarknaden samt vunna stordriftsfördelar Effekter som upstår pga dessa orsaker får inte ingå i huvudkalkylens NNK. Däremot kan det ingå som en ej prissatt effekt (tabell 2.5a och 2.5b) i den samlade analysen om effekten påvisats med relevant metodik. Sida 12 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

13 Diagram fördelning av nyttor och kostnader diskonterade till år Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 70 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 70 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas. Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: HK/LR MELLAN Motivering: Ej prissatta i effekter (effekter som inte ingår i klkl kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknad i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a. En effekter som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsamt eller olönsamt görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag. I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 13 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

14 Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och påverkad av bedömning effekt Bedömning Samman vägd bedömning Bedömts av TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄRER GODSTR ANSPOR TER PERSONTRA NSPORTFÖR ETAG TRAFIK SÄKERHET (TS) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäker erhet) Potential finns för ökad turtäthet Möjlighet till ökad trafikering Ökad punktlighet Trafiksäkerhe t totalt CO2 ekvivalenter Människors hälsa Människors hälsa Människors hälsa vibrationer Elektromagne tisk strålning Åtgärden ger möjlighet till framtida ökad trafikering på banan Om efterfrågan ökar finns kapacitet att öka godstrafiken på banan Minskad risk för förseningar stärker varumärket för operatörerna Tre nya planskildheter ger ökad trafiksäkerhet för gång och cykeltrafikanter Bedöms bidra till minskad pendling med mer CO2 beronede transportslag, ingår i positiva Störningar under byggtiden framförallt i form av buller, vibrationer, damm Förbättrat friluftsliv och lättare till rekreation tack vare ny gång och cykelbro Lägre ökning av vibrationer jämfört med JA Ökar något. Avståndet till bostadshusen ökar dock varför effekten bedöms som ringa Negativt Försumbart Upprätta ren av Samlad effektbed ömning Upprätta ren av Samlad Upprätta ren av Samlad effektbed ö Upprätta i ren av Samlad effektbed ömning Upprätta ren av Samlad Uppgift från Uppgift från Uppgift från Uppgift från Sida 14 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

15 Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Biologisk mångfald ink Växtliv och Grumling av bäcken i Samnan kan påverka livsbetingelserna för flora och fauna Störningar under byggtiden i form av barriäreffekter Negativt Negativt Uppgift från Uppgift från Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv barriär Plankorsningar ersätts med planskilda korsningar + att järnvägen flyttar utanför bebyggelsen Uppgift från Landskap visuell karaktär Nedtryckningen av järnvägen Uppgift från EXTERN NA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) LANDSKAP Landskap visuell karaktär Landskap visuell karaktär Landskap visuell karaktär Nytt visuellt intrång i landskapet söder om Kungshögarna kommer att kunna upplevas från rekreationsområdet utmed Tunåsen mer påtagligt än från befintligt spår. Intrånget begränsas dock eftersom järnvägen är förlagd i skärning. Ledningar och stolpar kommer dock att vara synliga. Station vid Yrsaparken samt indirekta konsekvenser av tillfartsvägar och parkeringar bedöms medföra visuella effekter De båda tunnelpåslagen med sina betongkonstruktioner blir påtagliga inslag i landskapet Försumbart Negativt Negativt Negativt Uppgift från Uppgift från Uppgift från Landskap visuell karaktär Forn och kulturlämning ar Ange annan landskapseffe kt Dagens banvall kan avlägsnas i landskapsrummet mellan Gamla Uppsala och Kungsgården. På det hela taget minska det visuella intrånget Påverkan kan ske på fornlämningar under byggtiden Tillfälliga störningar kan uppstå för rekreation och turism under byggtiden Negativt Försumbart Uppgift från Uppgift från Uppgift från Mark Jordbruksmark kommer att tas i anspråk vid tunnelbygget små icke brukningsbara enheter kommer att bildas. Tillfarter berörs ej vilket kommer att innebära att övrig mark kan brukas på oförändrat sätt Försumbart Uppgift från Sida 15 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

16 Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Naturbetesmark äng och flora berörs, finns ett flertal sällsynta och hotade arter. Regionalt och lokalt intresseområden för naturvärden Negativt Uppgift från Grundvattent äkt Skyddsåtgärder behövsvattenskyddsområde, ett av Sveriges största grundvatten magasin Negativt Uppgift från ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Exploaterings effekter Ombyggnad till planskilda korsningar och övertäckning av järnvägen bidrar positivt på exploatering av bostäder och verksamheter Upprätta ren av Samlad effektbed ömning Kommentar: Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Sida 16 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

17 Tabell 2.6c Ej prissatta effekter Samhällsekonomisk lönsamhet Miljöeffekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Positiv (stor) Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Kommentar: Upprättaren 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning Upprättaren Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK 0,0965 Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK Grad av informationsvärde för NNK Överensstämmer Positiv (stor) HK/LR MELLAN OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Sida 17 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

18 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Kommentar: Kalkylen rymmer en stor osäkerhet beträffande storleken på punktlighetsförändringen. Sannolikt kommer åtgärden att leda till större punktlighets förbättringar än vad som kunnat identifieras och kvantifieras i denna kalkyl. Sida 18 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

19 3. Fördelningsanalys I tabell 3.1 redovisas om inget annat sägs hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. Sida 19 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

20 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys kön Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Neutralt Neutralt Neutralt Upprättaren av Samlad Lokalt/Regionalt/ Nationellt/Internationellt Regionalt Lokalt Ökad punktlighet, underlättar vid konstruerande av tidtabeller Upprättaren av Samlad Länsvis fördelning Neutralt Uppsala Upprättaren av Samlad Kommunvis fördelning Knivsta, Tierp, Gävle, Sigtuna Uppsala Även Tierp, Gävle, Sigtuna drar nytta av den ökade punktligheten Upprättaren av Samlad Trafikanter, transporter och externt berörda Resenärer Persontranspo rtföretag Neutralt Under byggtiden kan landskapet påverkas negativt. Rikt kulturmiljö (Uppsala högar). Arkeologisk hänsyn måste tas. Efter åtgärd minskar barriäreffkter och TS ökar till följd av tunnel och tre planskildheter (bom med ljus i JA). Upprättaren av Samlad Trafikslag Spår Bil Upprättaren av Samlad Ålder Neutralt Neutralt Upprättaren av Samlad 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Sida 20 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

21 4. Transportpolitisk målanalys Riksdagen biföll i maj 2009 förslagen till ny målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Förslaget innebär att det transportpolitiska övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet kvarstår, medan ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) ersätter de tidigare sex delmålen. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna (positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda) är större än kostnaderna (negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda). Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En indikator på en åtgärds bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är en sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärden ger upphop till. En sådan sammanvägning är gjord i kapitlel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam Sida 21 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

22 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan utgörs av en god balans mellan tre ömsesidigt beroende delar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling innebär därför att de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt ska bedömas, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att besvara frågan om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions och hänsynsmålen är lika med (bidrag till) en hållbar utveckling. Sida 22 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

23 Tabell 4.1 Sammanfattning avåtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bidrag till långsiktig hållbarhet Hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Åtgärden bedöms som sammantaget positiv för ekologisk hållbarhet främst beroende av att utbudet på Ostkustbanan kan öka både med regional och lokaltåg. En överflyttning av resenärer från vägtrafik och kollektivtrafik bedöms som positivt ur klimatsynpunkt.negativa effekter uppstår framför allt i byggskedet där påverkan på fornlämningar bedöms få störst effekt En ny station i Gamla Uppsala innebär en positiv förbättring för de boende och verksamheterna i området. Utbudet på banan kan öka vilket innebär expansionsmöjligheter för de kommuner som finns utmed sträckan. En ny station i Gamla Uppsala innebär en positiv förbättring för de boende och verksamheterna i området. Utbudet på banan kan öka vilket innebär expansionsmöjligheter för de kommuner som finns utmed sträckan. Kompetens/ er på området som gjort bedömningen Annan: Uppgift från Social hållbarhet En station i Gamla Uppsala ökar tillgängligheten. Annan: Uppgift från Sammantagen bedömning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Den ekonomiska hållbarhetsaspekten väger tyngst i denna åtgärd och den delaspekten samverkar i hög grad med de ekologiska och social hållbarhetsbidragen. Under byggtiden kommer mindre ekologiska störningar att ske och då finns det en risk för möjlig negativ påverkan på fornlämningar. Sida 23 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

24 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Utgångspunkten är altså inte den samma som för den samhällsekonomiska analysen. Bedömningarna av bidrag till måluppfyllelse görs enligt skalan: Bidrag = grönt Negativt Bidrag = rött = ofärgat = grått Till exempel skiljer sig i måluppfyllelseanalysen från bedömningen Försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig utan kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 24 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

25 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Kvalitativ beskrivning av bidraget till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet bidrag: Ger en stor effekt på punktligheten samt gör det möjligt att lägga bättre tidtabeller. bidrag: Marginellt, tre plankorsningar byggs bort vilket gynnar trafiksäkerheten. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Sida 25 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

26 Tillgänglighet regionalt/länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Pendling Tillgänglighet storstad bidrag: Åtgärden gynnar de som bor och besöker Gamla Uppsala samt främst de resenärer som bor norr om Uppsala. Det blir möjligt att köra fler tåg mellan Gävle och Uppsala. bidrag: Flaskhalsens effekt på tidtabellerna gör att även resenärer som reser från Uppsala söderut gynnas vid bättre punktlighet. Tillgänglighet till interregionala resmål Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade bidrag: Nybyggt statiosnhus Sida 26 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

27 Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Skolväg gå eller cykla på egen hand Andel gång & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Hänsynsmål 2 Betydelse för mängden personbils och lastbilstrafik, samt gång, cykel och kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) Betydelse för energieffektiv användning av transportsystemet. Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. bidrag: Utbyggnad av plankorsningar samt övertäckning ger större möjlighet för barn att på egen hand passera jä ä bidrag: Ny gång och cykelbro planerad bidrag: Åtgärden förbättar förutsättningarna och restiden för kollektivtrafiken. bidrag: Kapaciteten ökar mycket när sträckan blir dubbelspårig. Dena ökning kommer att vara en förutsättning för framtida trafikutveckling på sträckan bidrag: Kapaciteten ökar. Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen. bidrag: Kapaciteten ökar Sida 27 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

28 Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller bidrag: Färre hushåll utsätts för maximal ljudnivå. Befolkning Människors Hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik och gång och cykel till utbud och aktiviteter : Samma som idag. 20 enfamiljshus och 2 flerfamiljhus riskerar att överskrida bullernivån bidrag: Alla boende längs sträckan kommer att få lägre bullernivåer till följd av åtgärden. bidrag: Lättare till rekreation tack vare ny gång och cykelbro. : Beskriv effekten i ord bidrag: Lättare till rekreation tack vare ny gång och cykelbro. Annan: Uppgift från Sida 28 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

29 Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). bidrag: Med ökad kapacitet kan trafik flyttas över från väg till järnväg. Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Luft Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv bidrag: Med ökad kapacitet kan trafik flyttas över från väg till järnväg. : Reningsanläggning för dagvatten från järnvägen bedöms ej behövas Annan: Uppgift från Vatten Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Negativt bidrag: I byggskedet; grumling av bäcken i Samnan kan påverka livsbetingelser för flora och fauna Annan: Uppgift från Sida 29 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

30 Betydlese för förorenade områden Mark Betydlese för skyddsvärda områden Negativt bidrag: Vegetation runt Samnan berörs då all vegetation vid tunneln tas bort. Betydlese för bakgrundshalt metaller Annan:Uppgift från Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Betydlese för skyddsvärda områden under driftskede Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten samt hanteringen av avfall. Negativt bidrag: Små icke brukningsbara enheter kommer att bildas. Den nya Vattholmavägen tar ny jordbruksmark i anspråk. Negativt bidrag: I byggskedet Annan: Uppgift från. Sida 30 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

31 Landskap bidrag: Minskat Betydelse för upprätthållande visuellt intrång, dagens och/eller utveckling av landskapets banvall kan avlägsnas i utmärkande karaktär och kvaliteter landskapsrummet mellan avseende delaspekterna skala, struktur G:a Uppsala och eller visuell karaktär. Kungsgården. Annan: Uppgift från. Betydelse för mortalitet Landskap Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. bidrag: Minskar då planskilda korsningar ersätts : Kan få påverkan i byggskedet, grumling av bäcken i Samnan. Negativt bidrag: Regionalt och lokalt intresseområde för naturvärden. Naturbetsmark äng och flora berörs. Annan: Uppgift från. Annan: Uppgift från. Annan: Uppgift från. Sida 31 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

32 Forn och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Betydelse för utpekade värdeområden. Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. bidrag: Minskat visuellt intrång, dagens banvall kan avlägsnas i landskapsrummet mellan G:a Uppsala och Kungsgården. Påverkan kan ske på fornlämningar i byggskedet. bidrag: Postiv effekt för bebyggelse och strukturomvandling vid övertäckning av järnvägen Annan: Uppgift från. Betydelse för utradering Trafiksäkerhet Döda & alvarligt skadade. Minskat antal omkomna och antalet allvarligt skadade. 3 bidrag: Ersättning av plankorsningar med med planskildhet för både biltrafik och gång och cykeltrafik minskar risken för att personer omkommer eller blir allvarligt skadade. Sida 32 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

33 Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. 2008/09:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets Miljöbedömningsgrunder som finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida under rubriken "Metod för bedömning av planer och program" från och med Observera att definitionerna är framtagna och formulerad med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till en Samlad framöver med tanke på att de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. 3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg Sida 33 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

34 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Tabell 4.4 Regionala och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Tillgänglighet Projektet ger endast små förbättringar av tillgängligheten. Tillsammans med andra investeringar (stora) möjliggör detta projekt en utökad trafikering bidrag Transportkvalitet Projektet ger en stor effekt på punktligheten samt gör det möjligt att lägga bättre tidtabeller bidrag Säkerhet Tre plankorsningar byggs bort vilket, vilket gynnar trafiksäkerheten. Marginell positiv påverkan bidrag Miljö Både järnvägens buller och dess visuella intrång förbättras bidrag Regional utveckling Projektet ger ensamt endast ringa påverkan på den regionala utvecklingen. Tillsammans med andra investeringar möjliggör detta projekt en kraftigt utökad trafikering 4.5 Målkonflikter Åtgärden bidrar till ett betydligt förbättrat visuellt intrång i kulturlandskapet å andra sidan är det osäkert hur stor påverkan på fornlämningar som det blir (gäller i byggskedet). Sida 34 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

35 5 Bilaga & Referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad Bilaga 2: Trafikverket (2008). Samlad, Objekt: BVSt_012 Svartbäcken Samnan, dubbelspår genom gamla Uppsala, Datum för upprättande: , Upprättad av: Håkan Bilaga 3: Trafikverket (2008). PM Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala Upprättad av Håkan Berell, WSP. Referens: Trafikverket (2012). Samhällsekonomiska analyser i transportsektorn Beräkningsmetodik och gemensamma förutsättningar, Effektsamband för transportsystemet Version ASEK 5. Referens: Trafikverket (2012). Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Referens: Trafikverket (2005). Förstudie Ostkustbanan, Svartbäcken Samnan, BRÖT 17/2005. Sida 35 av 35 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.1

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad

Läs mer

Väg 70 Enköping-Simtuna, VSO200

Väg 70 Enköping-Simtuna, VSO200 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Andreas Asp, Trafikverket Region Öst Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Peter

Läs mer

Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK"

Minimikrav Enkel SEB med beräknad NNK Bilaga X till SEB instruktion version Y Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ.

Läs mer

Lv 120 Genomfart Älmhult, VSO079

Lv 120 Genomfart Älmhult, VSO079 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Niklas Alvaeus, Trafikverket, 2013-06-02 Skickad till kvalitetssäkring av: Niklas Alvaeus,

Läs mer

Väg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094

Väg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/ Roland Petersson/2013-05-07, justerad av Trafikverket, F Boke 130512 Skickad till kvalitetssäkring

Läs mer

Rv 27 Förbi Bor, VSO055

Rv 27 Förbi Bor, VSO055 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket, Niklas Alvaeus, 2013-05-29 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Niklas

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Regionalt cykelstråk, Täby stråket, VST207

Regionalt cykelstråk, Täby stråket, VST207 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/130319 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/M Yilma/130410 Granskad

Läs mer

Dubbelspår Mölnlycke Bolleygd, JVA_200

Dubbelspår Mölnlycke Bolleygd, JVA_200 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Sterky;Trafikverket/A Hellervik;130423 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Pär Ström, 130425 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket,

Läs mer

Västkustbanan/Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum, BVGb015

Västkustbanan/Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum, BVGb015 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: : P Sterky, L Andersson, 130418. Trafikverket: P Rosquist, A Hellervik, F Boke, 130418 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket: P Ström, 130418 Granskad

Läs mer

E18 Danderyd-Arninge, VST026

E18 Danderyd-Arninge, VST026 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP/Stina Hedström/121120; Ramböll/Per Eriksson/130430 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/Carsten

Läs mer

252 Hallstahammar-Surahammar, VMN055

252 Hallstahammar-Surahammar, VMN055 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ A Asp, L Bertilsson, H Bermell /2013-06-04 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Andreas Asp/2013-09-23 Granskad och kvalitetssäkrad av:

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala 2008-11-05 x PM Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post:hakan.berell@wspgroup.se 2008-11-05 Innehåll 1

Läs mer

Väg 66 U Länsgräns-Smedjebacken, VM004

Väg 66 U Länsgräns-Smedjebacken, VM004 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket, Örjan Asolund, 2013-06-28 WSP, Johan Bauer, 2013-06-28 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Region Mitt, Andreas Jonsson, 2013-06-28 Granskad

Läs mer

Farled in till Stockholm (Horsstensleden), SjöV_003

Farled in till Stockholm (Horsstensleden), SjöV_003 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: sverket/ Anders Ljungberg/2009-03-15, Uppdaterad av Trafikverket/ Gunnel Bångman/ 2012-11-13

Läs mer

E22 Förbi Söderköping, VSÖ_004_

E22 Förbi Söderköping, VSÖ_004_ Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll Sverige AB, Hamid Rezaie, 2012 10 04 Skickad till kvalitetssäkring av: Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket, Stefan Grudemo, 2013 04 08 Skede:

Läs mer

Västra stambanan, kapacitetsförstärkning Skövde Göteborg, BVGb_009

Västra stambanan, kapacitetsförstärkning Skövde Göteborg, BVGb_009 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket SVÄ/A Hellervik130313/Ramböll/P Sterky/L Andersson/130308 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket SVÄ/A Hellervik Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Väg 86, delen Bergsåker-Silje, VM037

Väg 86, delen Bergsåker-Silje, VM037 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket, Örjan Asplund, 2013-05-21; WSP, Johan Bauer, 2013-06-14 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Örjan Asplund, 2013-06-19 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Strängnäs Härad, BVSth_010

Strängnäs Härad, BVSth_010 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP / Johanna Farelius/ 2012 11 08, justerad 2012 12 17 Ramböll Sverige AB/Yvonne Svanfelt/justerad 2013 03 05 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket,

Läs mer

Rv 53 Infart Eskilstuna, ombyggnad av befintlig väg, VMN078

Rv 53 Infart Eskilstuna, ombyggnad av befintlig väg, VMN078 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Magnus Axelsson Skickad till kvalitetssäkring av: Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/

Läs mer

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E22 Förbi Bergkvara, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell

Läs mer

Väg 160 Säckebäck - Varekil, VVÄ032

Väg 160 Säckebäck - Varekil, VVÄ032 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/Andreas Almroth/130417, justerad av Trafikverket, F Boke 130504 Skickad till kvalitetssäkring

Läs mer

Godsstråket Hallsberg Åsbro, dubbelspår, BVST030c

Godsstråket Hallsberg Åsbro, dubbelspår, BVST030c Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ Andreas Asp 2013 06 04 WSP, Håkan Berell 2013 07 03 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Jan Berglöf/2013 11 25 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gammelstad, BVLU015b delen JSN206

Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gammelstad, BVLU015b delen JSN206 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll, YSvanfelt, 130205 just Trafikverket, HDegerman, 130425 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, P Ström, 2014 04 25 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

E45 Förbifart Sveg, VM051

E45 Förbifart Sveg, VM051 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/2012 10 04, TRV/Ö Asplund/2013 03 08 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ P Palholmen / 2013 03 08 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

E6.02 Flädie - Lund, VSK_021

E6.02 Flädie - Lund, VSK_021 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket / Niklas Alvaeus. Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket / Peter Palholmen

Läs mer

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503

Läs mer

Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv, BVMA016

Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv, BVMA016 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/A hellervik/ramböll/p Sterky/L Andersson/130312 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/A hellervik Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/

Läs mer

Bergsåker triangelspår, BVGV014

Bergsåker triangelspår, BVGV014 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll Sverige AB, Y Svanfelt, 2013 03 18 Trafikverket, A Jonsson, 2013 03 18 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, P Ström, 2013 03 18 Granskad och

Läs mer

Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning

Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Örjan Asplund Trafikverket Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket / P Palholmen / 2013 03 11 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/Stina Hedström

Läs mer

Väg E4, Trafikplats Hortlax, Piteå kommun, VSN600

Väg E4, Trafikplats Hortlax, Piteå kommun, VSN600 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2010/99983 A Framtagen av: WSP Sverige AB, Mikael Eriksson, Johan Bauer, 2013-10-04 Skickad till kvalitetssäkring av:

Läs mer

LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803

LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803 LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR183 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den normala godkända längden på godståg i Sverige är

Läs mer

E4 Broänge-Ljusvattnet, VN011

E4 Broänge-Ljusvattnet, VN011 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/130424; Trafikverket/S Sundberg, P Brändström/130424 Skickad till kvalitetssäkring

Läs mer

Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO001

Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO001 Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO1 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag består linjen mellan Västerås och Fagersta av ett enkelspår med en mötesstationer. Enkelspåret gör att Tåg i Bergslagen

Läs mer

E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807

E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807 E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E18 är ett internationellt och nationellt viktigt transportstråk och är en viktig länk mellan huvudstäderna Oslo, Stockholm

Läs mer

Gravaleden, Samlad effektbedömning

Gravaleden, Samlad effektbedömning Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Gravaleden, Samlad effektbedömning 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Karlstads kommun utreder behov av utbyggnad av den sista etappen av

Läs mer

Lycksele, signalställverk och överlämningsbangård, JSN601

Lycksele, signalställverk och överlämningsbangård, JSN601 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/H Degerman/130528; Ramböll/L Andersson,T Hedlund,G Sewring/130628 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/H Degerman/130530 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002

Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY2 1. Beskrivning av åtgärden

Läs mer

Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001

Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001 Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: I samband med att Hallandsåstunneln öppnar är en ökad belastning på Södra

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd

Läs mer

Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gullträsk, BVLU015b delen JSN208

Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gullträsk, BVLU015b delen JSN208 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/Y Svanfelt, 121213 justerad av Trafikverket/H Degerman, 130424 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/P Ström/20130425 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Väg 71 Dala Järna - Vansbro, VM_010

Väg 71 Dala Järna - Vansbro, VM_010 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ Ö Asplund;Ramböll/Per Eriksson,130317 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/P

Läs mer

E20 Trafikplats Almnäs, VST054

E20 Trafikplats Almnäs, VST054 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Vectura/ Jenny Dorell/Datum 2013-07-03 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/Melissa

Läs mer

Malmö Ystad, mötesspår, JSY207

Malmö Ystad, mötesspår, JSY207 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: SSY/ Christina Ripa/2013 04 23 justerad av SSY/Christina Ripa/2013 04 29 Skickad till kvalitetssäkring av: SSY/Christina Ripa/2013 04 29 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Trekanten, mötesspår, JSY204

Trekanten, mötesspår, JSY204 Ärendenummer: Framtagen av: Trafikverket Ssyp Eva Lindborg 2013 04 18 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Sple Pär Ström 2013 04 18 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverker/Pär Ström 130423

Läs mer

Ny stambana Stockholm-Göteborg/Malmö, TRV 2014/12802

Ny stambana Stockholm-Göteborg/Malmö, TRV 2014/12802 Ärendenummer: TRV 214/1282 Framtagen av: Trafikverket Lennart Lennefors, Paul Larsson Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Paul Larsson, 214-2-1 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket

Läs mer

Väg E16 Förbifart Yttermalung, VM012

Väg E16 Förbifart Yttermalung, VM012 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP Group, Johan Bauer, 2013-06-19 Trafikverket, Andreas Jonsson, 2013-06-26 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Andreas Jonsson/Datum 2013-06-26

Läs mer

Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802

Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802 Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 56 mellan Västerås och Gävle ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig transportled tillhörande den så kallade

Läs mer

Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812

Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812 Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan ingår i Bergslagsbanan som är ett viktigt

Läs mer

Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111

Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VMN111 Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111 Nuläge och brister: Riksväg 70 ingår i det nationella stamvägnätet och vägen har en övergripande

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807

E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807 E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E10 är en viktig öst-västlig transportled genom Norrbotten inom Barentsområdet

Läs mer

Superbussar i Skåne, VSY 201

Superbussar i Skåne, VSY 201 Superbussar i Skåne, VSY 21 1. Beskrivning av åtgärden Stråken som utreds trafikeras redan idag av Skånetrafikens regionbussar, men behöver anpassas för det nya Superbusskonceptet. Väginfrastrukturen behöver

Läs mer

Övriga effekter som ej. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning

Övriga effekter som ej. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Sterky;Trafikverket/A Hellervik;130423 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Pär Ström, 2013 04 25 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket,

Läs mer

Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808

Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808 Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig från Halmstad via Jönköping och

Läs mer

Laxå-Arvika, JVA204. Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v Infoga diagram, figur eller bild här. 1. Beskrivning av åtgärden

Laxå-Arvika, JVA204. Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v Infoga diagram, figur eller bild här. 1. Beskrivning av åtgärden Laxå-Arvika, JVA204 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad

Läs mer

Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807

Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807 Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm187 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Mittbanan är en elektrifierad

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY301

Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY301 Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY31 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det behövs mer kapacitet på de större järnvägarna för att

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning

Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP/Kerstin Pettersson/121105, kompletterad av TRV/Martin Röcklinger/121116, Annarella Löfblad, Alexander Hurtig, Kerstin Gustavsson, Per E /130306, Hélène Bratt/130411

Läs mer

Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006

Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006 Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en nationell stamväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Den berörda

Läs mer

Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813

Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813 Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 25 är av riksintresse för kommunikationer och har en viktig funktion för långväga resor och transporter. Vägen utgör

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 S Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 18 Samhällsekonomisk analys redovisad i Samlad effektbedömning (SEB) G L 6(1+0,1) 6 12 120 80

Läs mer

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län

Läs mer

Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007

Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007 Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26/47 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Väg 47 är

Läs mer

E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810

E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 216/59617, VSY181 E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY181 Nuläge och brister: E4 och rv 4 är mycket viktiga nationella vägar som förbinder

Läs mer

E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e

E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E4:an mellan Trafikplats Häggvik och Arlanda

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057

226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057 226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 226 söder om Flemingsberg övergår från fyra till två körfält med låg geometrisk standard. Detta skapar problem med

Läs mer

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen

Läs mer

Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825

Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825 Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan är mycket hårt belastad. I kombination med att anläggningen är sliten och att banorna

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200

Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200 Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan mellan Lund och Malmö är en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Under rusningstrafik

Läs mer

Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092

Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092 Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan är 7 km lång och är en del i ett viktigt pendlingsstråk som har stora årsvariationer. Det råder framkomlighetsproblem,

Läs mer

Mötesspår Heby, JO1802

Mötesspår Heby, JO1802 Mötesspår Heby, JO182 1. Beskrivning av åtgärden Figur Nytt spår markerat inritat (grönt), befintlig plattform rivs/byggs om till mittplattform (orange), plattformsövergång i form av gångbro (blå). Källa:

Läs mer

Väg 51 Förbi Finspång, VSO049

Väg 51 Förbi Finspång, VSO049 Väg 51 Förbi Finspång, VSO049 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idagsläget skär rv 51 rakt igenom Finspångs tätort.den används både av genomfartstrafik och lokal trafik inklusive kollektivtivtrafik

Läs mer

Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300

Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sjöfart i Göta älv Vänerstråket är av strategisk betydelse för näringslivet i främst

Läs mer

Dalabanan, Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet etapp 1, Alternativ 2, BVSt_016

Dalabanan, Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet etapp 1, Alternativ 2, BVSt_016 Dalabanan, Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet etapp 1, Alternativ 2, BVSt_016 Nuläge och brister: Dalabanan är hårt belastad vilket medför problem med förseningar, långa restider

Läs mer

Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810

Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810 Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det finns ett stort behov av ökad kapacitet på järnvägarna i

Läs mer

Godsstråket Storvik-Frövi, kapacitetspaket 1+2 samt Sandviken- Kungsgården mötesstation, JSM208

Godsstråket Storvik-Frövi, kapacitetspaket 1+2 samt Sandviken- Kungsgården mötesstation, JSM208 Godsstråket Storvik-Frövi, kapacitetspaket 1+2 samt Sandviken- Kungsgården mötesstation, JSM208 1. Beskrivning av åtg gärden Nuläge och brister: Godstråket genom Bergslagen utgör ett huvudstråk för godstrafiken

Läs mer

E16 Borlänge-Djurås, VM066

E16 Borlänge-Djurås, VM066 E16 Borlänge-Djurås, VM066 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E16/väg 70 är en nationell stamväg sedan 2012 och är sedan 2012 uppklassad Europaväg. Vägen är tänkt att bli ett starkt transportstråk

Läs mer

Södertälje hamn - Landsort, XST301

Södertälje hamn - Landsort, XST301 Södertälje hamn - Landsort, XST301 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:farleden mellan Landsort och Södertälje hamn är idag olycksdrabbad. Det beror på att

Läs mer

Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019

Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO019 Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019 Nuläge och brister: Riksväg 25 är en nationell stamväg som har en viktig

Läs mer

E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b

E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1b 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Inom ÅVS-området planeras det för en expansiv stadsutveckling

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket gör samhällsekonomiska analyser av järnvägsinvesteringar. Inledningsvis

Läs mer

Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22

Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22 Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:scandinavian

Läs mer

Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047

Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047 Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 23 och 13 är mycket viktiga regionala vägar. Rv 23 söder om Höör går genom det känsliga Ringsjösundet och bidrar till

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05 Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor

Läs mer

Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST1802

Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST1802 Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST182 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister : Barkarby station är belägen i Järfälla kommun och ligger längs Mälarbanan på linjen mellan Karlberg

Läs mer

Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142

Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142 Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister:

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum 2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3

Läs mer

Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803

Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803 Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 30 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister: Väg

Läs mer

E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008

E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008 E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 är en viktig nationell väg som sammanbinder att stort antal orter längs kusten i sydöstra Sverige. Förutom stor betydelse

Läs mer

Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204

Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204 Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204 Brunsberg 1. Beskrivning av åtgärden Välsviken Nuläge och brister: Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad

Läs mer

Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001

Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001 Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.

Läs mer

Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811

Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811 Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det råder idag kapacitetsbrist i anslutningen mellan Västra stambanan och Sävenäs bangård. Stora störningar

Läs mer