Säkert växtskydd. Hur du underhåller och förbättrar sprutan

Transkript

1 Säkert växtskydd Hur du underhåller och förbättrar sprutan

2

3 Bra sprutteknik - en förutsättning för säkert växtskydd...4 Det lönar sig att satsa på bra sprutteknik...5 Underhåll av sprutan...7 Funktionstest minst vartannat år...8 Vad du bör kolla själv Omrörning Pump Manometer Tank Armatur Bom Ledningar Filter Vätskefördelning Droppskydd Vätskemängd...14 Vad du kan göra för att förbättra din spruta...15 Kompletterande utrustning för säkrare påfyllning...16 Kompletterande utrustning för säkrare tvätt och rengöring...17 Kompletterande utrustning för ett säkrare sprutarbete...19 Nya tekniker

4 Bra sprutteknik - en förutsättning för säkert växtskydd 4 Foto: Peter Gerdehag

5 Det lönar sig att satsa på bra sprutteknik Användning av växtskyddsmedel i jordbruket diskuteras mycket på grund av riskerna för användaren, livsmedlen och miljön. Denna skrift är avsedd att ge dig som förare eller ägare av en spruta praktiska tips och synpunkter på hur du kan använda och förbättra sprutan för att klara nutida krav på växtskyddsarbetets miljöhänsyn, ekonomi, och effektivitet. Nyckeln till bra effekt med låga doser A och O för god biologisk effekt med lägsta möjliga dos är att behandla vid rätt tidpunkt med hänsyn till skadegörare och gröda. Bekämpningströsklar, dosnycklar, preparatval och rekommenderade doser bygger på detta. Jämn spridning, bättre fördelning, nerträngning och avsättning är också viktigt för möjligheten att arbeta med låga doser. Hög kapacitet och därmed minskat väderberoende medger att en stor del av arealen kan behandlas vid rätt tidpunkt. - Rationellare vattenhantering och emballagetvätt. En vattentank med påfyllningskapacitet l/min minskar tiden sprutan står stilla drastiskt, jämfört med vattenledning som ger l/min. En emballagetvätt underlättar arbetet ytterligare. - Högre körhastighet, 8 km/h i stället för 6 km/h, kräver stabil bom och att sprutduschen är avdriftssäkrad. - Större tank på sprutan medför att man för varje fyllning har med sig sprutvätska för en större areal. - Större arbetsbredd medför kortare körsträcka på fältet och mindre körskador i växande gröda. Transport till och från fält och påfyllning av sprutan tar stor tid i anspråk. Kapaciteten (avverkningen) i ha/tim kan ökas genom följande åtgärder som medför att sprutan befinner sig i arbete på fältet en större del av tiden: - Lägre vätskemängd (l/ha). Genom att välja en annan spridarstorlek kan vätskemängden lätt sänkas. T ex 150 l/ha i stället för 200 kan öka kapaciteten med mer än 25 %. Foto: Per Emgardsson, LandBild 5

6 Underhåll och förbättringar av sprutan minskar risken för vindavdrift, läckage och spill Med regelbunden funktionstest, bra underhåll och förnuftig uppgradering/modernisering går det att hålla liv i en lantbruksspruta i många år och därmed motsvara omvärldens och dina egna krav på: - Säkrare miljö - Säkrare arbetsmiljö - Säkrare effekt - Säkrare ekonomi På sidorna 8-14 kan du läsa närmare om vad som bör innefattas i normalt underhåll och på sidorna får du tips på förbättringar och kompletteringar av sprutan som du kan göra för att ytterligare höja säkerheten. Är din spruta för gammal? Man bör med jämna mellanrum ställa sig frågan: Är det dags att byta ut sprutan? Förutom önskemål om och krav på modernare, säkrare och effektivare sprutteknik, bör då också sprutans allmänna tillstånd vägas in. Viktiga punkter att undersöka för att avgöra om sprutan bör bytas ut eller inte är: - Sprickor i tank - Småkrackelerad tank - svårigheter att rengöra p g a stora ytojämnheter - Rost och sprickor i chassi/ram - Rampen krokig otäta ramprör glapp i leder - Dålig dämpning av bomrörelser - Bommen kan inte sänkas till ca 40 cm höjd över marken - Rampkonstruktionen medger inte samma bomhöjd för hela arbetsbredden - Armaturen otät eller saknar delavstängningsmöjligheter - Armaturen manuellt manövrerad på sprutan - Stora rester kvar i tank och ledningar som inte lätt kan sköljas ut Nya tekniker Under 1990-talet har ett antal "nya" spruttekniker kommit ut på marknaden. På sidan 24 presenteras dessa närmare. Det är framför allt hög kapacitet och/eller litet väderberoende som gör flera av de nya teknikerna intressanta. Den svagaste länken Nya tekniker skapar nya möjligheter, samtidigt som nya och större krav måste ställas på föraren. Det är viktigt att varje teknik ställs in och används på rätt sätt. Den svagaste länken i kedjan Sprutförare - Spruta - Bekämpningsmedel är helt avgörande för bekämpningsresultatet såväl vad gäller minsta möjliga miljöpåverkan som bästa möjliga ekonomi. 6

7 Underhåll av sprutan 7 Foto: Hans Hagenvall

8 Funktionstest minst vartannat år - självklart i växtskyddsarbetet Säkraste sättet att hålla sprutan i bra trim är att regelbundet göra funktionstest. I en sådan framkommer de brister som man inte kan upptäcka själv, t ex spridningsjämnhet och om manometern är dålig. Funktionstestaren kan i regel erbjuda att du kan få testen genomfört hemma på din gård. I samband med testen kan du få professionella råd om sprutteknik. Om du så önskar kan du också få enklare justeringar och mindre reparationer utförda. Namn på utbildade funktionstestare som är verksamma i ditt län kan du få på länsstyrelsens enhet för lantbruksfrågor. Mellan testtillfällena måste du själv hålla uppsikt på hur din sprutas egenskaper ändras med tiden. Även före en spruttest är det lämpligt att själv se över sprutan och åtgärda eventuella större fel. Som en tumregel gäller att om du sprutar mer än 25 ha per meter sprutbom och år bör sprutan testas varje år. Det innebär t ex att om man på en 100 ha gård sprutar tre gånger per säsong på hela arealen med en 12 m spruta bör sprutan testas varje år. Kör man mindre bör sprutan testas vart annat år. Foto: Eskil Nilsson Förluster till grundvatten Grundvatten Förluster till grundvatten 8

9 Vad du bör kolla själv Vid allt underhållsarbete på sprutan är det viktigt att du försäkrar dig om att den är ordentligt rengjord, att du som provvätska bara har rent vatten och att du använder skyddsutrustning. Nedan följer i korthet beskrivning av vilka delar på sprutan du bör kolla med jämna mellanrum och vid behov åtgärda. Fungerar omrörningen? Omrörningen är beroende av pumpens kapacitet (utom i de fall sprutan är utrustad med mekanisk omrörning eller separat pump för omrörning). Pumpen levererar i första hand så mycket vätska som behövs för att rampen ska få avsedd vätskemängd. Det som blir över går i retur för omrörningen. En hög vätskemängd i liter per hektar kan därför inkräkta på omröringen och göra att den blir otillräcklig. Kontroll - Otillräcklig omrörning visar sig ofta i form av avlagringar i hörn eller på avsatser i tanken. Du kan se om din omrörning fungerar väl genom att fylla sprutan med vatten och titta i tanken då omrörningen är igång. Det ska då gå att se att vätskan är i ordentlig rörelse. Åtgärd - Om omrörningen är otillräcklig, kontrollera och åtgärda om omröraren är igensatt, fel placerad, felvänd eller kanske rentav saknas. Går pumpen som den ska? Pumpen ska ha sådan kapacitet att den kan ge tillräcklig mängd vätska åt både spridare och omrörning. För låg pumpkapacitet kan bero på slitna kolvar, membran eller ventiler i pumpen eller strypningar eller otätheter på sug- eller trycksidan. Otäthet på sugsidan är ett relativt vanligt fel som kan upptäckas genom att titta efter luftbubblor vid cirkulation av vätska i tanken. Om du har extra stora problem med skumbildning är detta också ett tecken på otäthet i systemet. Kontroll - Tätheten - finns synligt läckage? - Kapaciteten - lossa slangen på pumpens trycksida, kör pumpen med 540 varv per minut och mät den tid det tar att pumpa t ex 200 liter eller mät direkt hur många liter pumpen ger på en minut. Jämför med tillverkarens uppgift. Åtgärd vid pumphusläckage - Om en membran-, kolv- eller kolvmembranpump läcker vätska genom pumphuset är ett totalt pumphaveri nära förestående om inget görs. Renovera eller byt pumpen. Åtgärd vid otillräcklig kapacitet - Spåra och åtgärda eventuella strypningar eller otätheter på sug- eller trycksidan. 9

10 Fungerar manometern - är den lätt att avläsa? Manometern är vanligen det viktigaste hjälpmedlet för att kontrollera givan och bör därför vara tillräckligt stor (100 mm i diameter) och så placerad att den lätt kan avläsas från förarplatsen. För att visarnålen ska röra sig lugnt är manometern oftast fylld med en dämpvätska. Inför vinterförvaring bör manometern monteras av och förvaras stående i frostfritt utrymme, så att inte dämpvätskan rinner ut. Är tanken OK? Tank, lock och anslutningar är utsatta för slitage vid användandet. Polyetenplasten, som de flesta spruttankar är tillverkade av, påverkas av solljuset. Sprutor som står ute under en stor del av säsongen åldras därför fortare än de som står under tak. När det syns krackeleringar i materialet finns risk att tanken kan gå sönder av stötar eller vibrationer. Grov ytstruktur invändigt eller utvändigt är en annan svaghet som försvårar rengöring och ökar risken för sprutförarens exponering på grund av större restmängder. Foto: Eskil Nilsson Kontroll - Höj och sänk trycket några gånger och kontrollera att manometernålen verkligen följer med respektive återgår till sitt ursprungliga läge. En fullständig kontroll av manometerns tillförlitlighet fordrar mätinstrument och görs vid funktionstest. Åtgärd - Om manometern ger osäkra utslag, byt ut den mot en ny. Kontroll - Hur är ytstrukturen in- och utvändigt allmänt sett - grov eller slät? - Finns sprickor och krackeleringar utvändigt och/eller invändigt? - Är lock, anslutningar och tankgenomföringar täta? Åtgärd - Byt ut skadade/slitna detaljer. Vid större skador eller om stora delar av tanken uppvisar småsprickor bör man överväga att byta hela tanken eller kanske hela sprutan. 10

11 Är armaturen OK? En väl fungerande armatur med ventiler som enkelt går att stänga av för delsektioner har blivit en mycket viktig del av sprutan i takt med ökade krav på skyddsavstånd till olika objekt i omgivningen, t ex dräneringsbrunnar, diken och vattendrag. Mekanisk, elektrisk eller pneumatisk fjärreglering som placeras inuti hytten är att föredra. Trycksatta sprutvätskeledningar skall inte placeras i hytten. Manuella reglage, som behöver manövreras under körning, bör sitta på en hållare så nära traktorns bakruta som möjligt. Är bommen stabil? En stabil bom är helt avgörande för jämn vätskefördelning och säker applicering, framför allt med hänsyn till risken för vindavdrift. Det är kanske inte möjligt att göra en gammal bom bättre än den varit som ny, men att åtgärda slitage och glapp i leder betyder åtminstone att prestanda inte försämras drastiskt med tiden. Kontroll - Gör upprepade till- och frånslag på alla ventiler och reglage. Samtliga ska sluta tätt när de är stängda. Åtgärd - Delsektionsavstängningar som har kompensationsventiler ställs in så att trycket förblir oförändrat när en eller flera sektioner stängs av under pågående sprutning. Observera att ventilerna kan behöva justeras vid spridarbyte. Foto: Hardi International Kontroll - Är bommen rak i hela sin längd? Bomhöjden ska vid stillastående på plant underlag vara densamma utefter hela längden. - Justering av bomhöjden, från ca 40 cm över mark till ca 40 cm över högsta gröda som behandlas bör kunna utföras av en person. - Fungerar dämpningsanordningarna? Åtgärd - Smörj glidytor, justera glapp i leder och rikta bommen. 11

12 Är ledningarna täta? Samtliga ledningar för sprutvätska på pumpens sug- och trycksida ska vara täta och dragna så att de inte kan störa sprutduschen eller går genom traktorhytten. Kontroll - Prova tätheten vid några bar högre tryck än du normalt använder när du sprutar. - Slangarnas placering i förhållande till spridare. - Slangarnas placering i förhållande till traktorhytten. Har du rätt filter? Igensatta eller felaktiga filter påverkar tryck och spridningsbild negativt. Det är därför viktigt att sköta underhållet och göra en regelbunden översyn. Filter ska finnas på pumpens sug- och trycksida, liksom i påfyllningshålet. Filtret på sugsidan måste vara grovmaskigt för att inte pumpflödet ska strypas. Filter på trycksidan ska ha en maskvidd som är anpassad till munstycksstorleken. Rekommendationer finns i instruktionsboken eller munstyckstabell. Maskvidd anges i mesh (antal maskor per tum). Åtgärd - Byt ut spruckna, klämda eller på annat sätt deformerade slangar. Se till att de nya slangarna är av rätt kvalitet med hänsyn till tryckhållfasthet och motståndskraft mot kemikalier. Kontroll - Är det dags för rengöring? - Är maskvidden på munstycksfilter och eventuellt centralfilter och ramp-/linjefilter anpassad till munstycksstorleken? - Se upp med att filtertillverkarna sinsemellan har olika färgkoder för maskvidd! Åtgärd - Rengöring och eventuellt byte av filter. Foto: Hardi International 12

13 Är vätskefördelningen jämn? En jämn vätskefördelning är en förutsättning för säker effekt och minsta möjliga miljöpåverkan. Den enda säkra metoden att bestämma vätskefördelningen är med en funktionstest. Nedanstående enkla kontroller kan endast ge en grov indikation på eventuella mycket stora ojämnheter i spridningen. Kontroll - Fyll den rengjorda sprutan med rent vatten, slå på sprutduscharna och kolla om alla sprutduschar ser OK ut. Kör sprutan över en torr yta, asfalt, betong eller jord. Studera upptorkningen. Ojämn upptorkning tyder på ojämn vätskefördelning. Foto: Eskil Nilsson Åtgärd - Vanliga orsaker till ojämn vätskefördelning är slitna munstycken, helt eller delvis igensatta munstycken, igensatta filter, deformerad bom (bomrör/spridarfästen), tryckfall i bomsektioner etc. En första åtgärd kan därför vara att byta ut/rengöra misstänkta munstycken eller filter samt att kontrollera att inga strypningar finns på slangar. 13

14 Finns droppskydd - fungerar de som de ska? Efterdropp får inte förekomma när sprutduscharna slagits ifrån. Redan mycket små mängder sprutvätska som läcker ut på gårdsplaner eller på vägar kan leda till vattenförorening. Efterdropp försämrar också förarens arbetsmiljö. Droppskydd av membrantyp är det säkraste skyddet mot efterdropp och kan eftermonteras på alla sprutor. Droppskydd bör därför finnas på alla sprutor. Kontroll - Fem sekunder efter det att sprutan stängts av ska ingen sprutvätska komma ut genom munstyckena. Åtgärd - Byt ut ej fungerande droppskydd. - Om droppskydd saknas, montera sådana. Stämmer vätskemängden per hektar? Efter första sprutan eller första fältet för säsongen vet de flesta på ett ungefär hur väl doseringen/vätskemängden stämmer med den avsedda. Detta är inte tillräcklig precision i modernt växtskyddsarbete. Sprutan ska alltid kalibreras med rent vatten för de vätskemängder man avser att köra innan säsongen börjar. Flera olika sätt att göra detta finns beskrivna i behörighetskursmaterialet för sprutförare och i sprutans instruktionsbok. Tryck, spridarflöde och körhastighet är avgörande för vätskemängden i l/ha och därmed för doseringen. Kontroll Jämför med hjälp av lämplig metod hur verklig utsprutad vätskemängd i l/ha stämmer med den mängd du avsett att spruta. Åtgärd Om sprutan inte ger önskad vätskemängd görs nya prov. Små justeringar görs genom ändring av tryck eller körhastighet. Större justeringar görs genom byte av munstycke. 14 Foto: Hardi International

15 Vad du kan göra för att förbättra din spruta Föregående avsnitt har behandlat hur löpande kontroll av och eventuella åtgärder på sprutans grundfunktioner kan göras. Varje sådan kontroll bör dock också innefatta ett moment av eftertanke när det gäller vilka förbättringar som nu och på sikt bör göras på sprutan för att förbättra arbetsmiljön och minska miljöriskerna. Under senare år har det tillkommit en stor mängd tillbehör för att underlätta och förbättra sprutarbetet. Framför allt gäller det utrustning som underlättar och förbättrar säkerheten vid påfyllning, rengöring och rent allmänt. Det finns också tillbehör som ökar möjligheterna att lätt ändra inställningen av sprutan och därmed ge ökad flexibilitet i sprutarbetet. Kompletterande tekniska hjälpmedel av olika slag är i sig dock ingen garanti för ökad säkerhet om de inte används med kunskap och eftertanke. Väl genomtänkta rutiner för var, när och hur påfyllning, spridning och rengöring ska ske är således under alla förhållanden grundförutsättningen för ett säkert växtskydd. 15

16 Kompletterande utrustning för säkrare påfyllning Påfyllning av sprutan är på sätt och vis det mest riskabla momentet av sprutarbetet eftersom det då finns risk för koncentrerat spill. Det är därför viktigt att det sker under så säkra former som möjligt. Fotsteg och avställningsyta Om du måste klättra upp på sprutan för att fylla preparat och vatten finns stor risk för spill. Fotsteg/stege och en avställningsyta för förpackningar intill påfyllningshålet stadigt monterade på tanken bör därför alltid finnas om inte särskild påfyllningsutrustning finns. Dunkdiskmunstycke Ett diskmunstycke kan monteras i t ex preparatfyllare eller i en påfyllningsvask vid sidan om sprutan. De kan användas både för dunkar och andra förpackningar. Dessa finns dels med manuellt påslag dels med automatisk start då dunken trycks ner. Snabbt roterande spridare som ger små droppar är att föredra. Preparatpåfyllare eller sugspjut Bäst är att kunna stå på marken och fylla på preparat i en lämplig arbetshöjd via någon typ av preparatpåfyllare. Preparatpåfyllare av olika slag kan monteras på sprutan eller fristående i anslutning till påfyllningsplatsen. De klarar både pulver och flytande preparat. Det är viktigt att preparatpåfyllaren är ansluten till sköljvattentanken eller färskvattenledningen, så att det går att skölja den med rent vatten. Foto: Eskil Nilsson Sugspjut är ett enklare hjälpmedel, som bara kan användas för flytande preparat. Foto: Holder 16

17 Kompletterande utrustning för säkrare tvätt och rengöring Tvätt och rengöring av sprutan på mark med stor läckagerisk är ofta den enskilt största källan till att bekämpningsmedelsrester hamnat i vatten. Därför måste det finnas rutiner för att göra ren sprutan på en så säker plats som möjligt, i första hand i det behandlade fältet direkt efter sprutning. Sköljvattentank för tvätt av sprutan i fält En sköljvattentank för rengöring av sprutan i fält bör vara på minst 10 % av spruttankens volym. Den ska anslutas så att det går att skölja preparatfyllare med färskvatten. Helst bör man också kunna skölja rent vatten genom armaturen och ut i rampen även då det finns sprutvätska i tanken. Detta kan vara bra om det t ex blivit stopp i en spridare och man måste skruva loss den. Även då man inte kunnat spruta tills tanken är tom, t ex på grund av vädret, och vill fortsätta nästa dag kan det vara bra att skölja igenom rampen med rent vatten för att slippa stopp och beläggningar. Sköljvattentankens möjligheter utnyttjas bäst genom att dela upp dess innehåll i tre sköljningar direkt efter avslutad sprutning. Se till att tanken körs tom mellan varje sköljning. På så sätt blir resthalterna så små som möjligt. Dessa måste sedan tas bort med särskilda rengöringsmedel. Sprid alltid tvättvätskan i grödan eller på annan biologiskt aktiv mark. Sköljvattentank kan eftermonteras på de flesta sprutor. En del fabrikat har tagit fram särskilda monteringssatser, men det går även att göra egna lösningar eller låta t ex en spruttestare montera. Foto: Hardi International Foto: Hardi International Foto: Hans Hagenvall 17

18 Ändventiler på rampsektionerna Ändventiler på rampsektionerna underlättar sköljning och rengöring och förhindrar att det står kvar rester av preparat i ramprören (se bild, sid 19). Tankdiskmunstycke Tankdiskmunstycken ökar effektiviteten vid rengöring. De ska vara konstruerade och monterade så att de når hela tankens insida, varför det kan vara nödvändigt med mer än en spridare. Tankdiskmunstycken finns i olika utföranden, fast monterade eller roterande. Långsamt roterande spridare som ger stora droppar är att föredra. Tvättslang eller högtryckstvätt för utvändig rengöring På sprutan finns en del preparatrester som kommer att rinna av vid regn eller med vatten som spills vid påfyllning. En separat hydrauldriven högtryckstvätt kan därför monteras så att det går att tvätta sprutan ordentligt även utvändigt i fält. Det finns också olika möjligheter att ansluta en tvättslang till sprutans pump på sådant sätt att vatten tas från färskvattentanken. Beroende på hur anslutning görs, kan tvättvattnet i början innehålla mer eller mindre sprutvätska. Med genomtänkta rutiner behöver detta inte vålla några problem. Foto: Hardi International 18

19 Kompletterande utrustning för ett säkrare sprutarbete Flervalshållare - enklare att välja duschkvalitet Det blir mer och mer nödvändigt att anpassa sprutans inställning till sprutuppgiften med tanke på den biologiska effekten och risken för avdrift. För vanliga lantbrukssprutor handlar det främst om ändringar av vätskemängd, körhastighet, bomhöjd, spridarval samt tryck. Typ och storlek av spridare avgör tillsammans med tryck vilken duschkvalitet som erhålls. I enstaka fall kan det räcka med en tryckändring för att gå t ex från medium till fin, men i regel får man byta munstycke. Leverantörer av sprutor och munstycken tillhandahåller tabeller över duschkvalitet för olika spridartyper, -tryck och -storlekar. Är sprutan utrustad med flervalshållare för munstycken kan ändring av vätskemängd och duschkvalitet göras med begränsad arbetsinsats. Många flervalshållare har plats för tre eller flera munstycken. Detta möjliggör enkla munstycksbyten och att sprutans möjligheter kan utökas och utnyttjas på flera sätt: - Vätskemängdsreglering - olika munstycksstorlekar. - Duschkvalitetsval - olika typer och storlekar av munstycken. - Kombination av ovanstående. - Snabbskifte vid stopp i munstycke - dubbel uppsättning av samma munstycke. Foto: Henrik Ahldin Ramprör med flervalshållare, droppskydd och ändventiler. 19

20 Spridare att välja mellan Vanlig spaltspridare Spaltspridare är det bästa alternativet vid sprutning under optimala väderförhållanden. Ger god biologisk effekt i flertalet sprutsituationer. För vanliga lantbrukssprutor är vätskemängder 150 l/ha och uppåt, med tryck 2-3 bar, att rekommendera i flertalet fall. Små munstycken medför duschkvalitet "fin" och stor risk för avdrift. Foto: Henrik Ahldin Injektorspridare En vanlig lantbruksspruta kan förbättras genom att sätta en injektorspridare i flervalshållaren. Injektorspridaren är dock ingen universalspridare utan rekommenderas vanligen som ett komplement till standardspridaren för att möjliggöra sprutning vid rätt utvecklingsstadier då det blåser lite mer. Injektormunstyckena ska oftast köras med tryck 3-8 bar. I en injektorspridare sugs luft in på sidan av munstycket. Resultatet blir stora droppar, vilket avsevärt minskar risken för vindavdrift. Samtidigt försämras täckningen och avsättningen, vilket i vissa fall ger sämre biologisk effekt vid t ex bekämpning av små örtogräs eller gräsogräs. Detta kan, beroende på preparat och typ av behandling, mer eller mindre kompenseras med en förhöjd vätskemängd. Med bibehållen liten risk för vindavdrift kan den sämre täckningen således delvis kompenseras genom att man använder ett förhållandevis litet munstycke, t ex storlek 02, och en vätskemängd på minst ca 170 l/ha. Då det inte ställs krav på täckning, t ex vid sprutning av jordherbicider, kan avdriftsreducerande spridare med fördel användas med låga vätskemängder. 20

21 Lowdriftspridare Lowdriftspridare påminner mycket om den vanliga spaltspridaren, men ger en något grövre duschkvalitet. Därmed minskar risken för avdrift samtidigt som täckningen blir något sämre och avsättningen på t ex gräsogräs eller andra svårvätbara ytor försvåras. Vid användning av små munstycksstorlekar med förhöjd vätskemängd blir det dock sällan någon skillnad i biologisk effekt, jämfört med vanlig spaltspridare. Med t ex storlek 02 och tryck 3 bar får man duschkvalitet medium. Lämplig vätskemängd blir då ca 150 l/ha. Lowdriftmunstycket är ofta en lämplig kompromiss i valet av munstycke. Tänkbara munstyckskombinationer i flervalshållare Nedan ges exempel på tänkbara kombinationer för vanliga lantbrukssprutor, i en flervalshållare med plats för tre munstycken: Spannmålsodling, alternativ 1 Vanlig spaltspridare l/ha, 2-3 bar, fin - medium, 6-8 km/h Lowdriftspridare l/ha, 2,5-3,5 bar, medium, 6-7 km/h Injektorspridare l/ha, troligen grov, 7 8 km/h Spannmålsodling, alternativ 2 Vanlig spaltspridare l/ha, 2-3 bar, fin - medium, 6-8 km/h Reservuppsättning spaltspridare 03 Injektorspridare l/ha, 5-7 bar, troligen grov, 7-8 km/h Spannmåls- och potatisodling Vanlig spaltspridare l/ha, 2-3 bar, fin - medium, 6-8 km/h Vanlig spaltspridare l/ha, 2-3,5 bar, medium, 5-8 km/h Injektorspridare l/ha, 5-7 bar, troligen grov, 7-8 km/h Spannmåls- och sockerbetsodling Vanlig spaltspridare l/ha, 2-3 bar, fin - medium, 6-8 km/h Vanlig spaltspridare l/ha, 2-3 bar, fin, 6-8 km/h Injektorspridare l/ha, 5-7 bar, troligen grov, 7-8 km/h Foto: Henrik Ahldin Som alternativ till injektormunstycke storlek 02 kan storlek 015 användas för vätskemängder l/ha eller 025 för vätskemängder 200 l/ha och däröver. 21

22 Elektriska manöverventiler och andra styrfunktioner Elektriska manöverventiler på sprutan ger flera fördelar. Dels möjligheten att arbeta inifrån en tät traktorhytt och dels att viktiga regleringar, t ex anpassning av arbetsbredden med hjälp av sektionsventilerna, oftare blir utförda eftersom arbetsmomentet är så enkelt. Uppgradering med elventiler av en äldre spruta kan göras till olika nivåer. Nivå 1 Huvudventilen och tryckreglerventilen elmanövrerade. Nivå 2 Elmanövrerade delsektionsavstängningar som ger ytterligare säkerhet i sprutarbetet. Nivå 3 Kan den invändiga rengöringsprocessen styras från förarplats genom elmanövrerad portionering, cirkulation och utspridning av sköljvatten förbättras arbetsmiljön. Detta kräver dock att även sköljvattenledningar och tankspolmunstycken anpassas för detta. Nivå 4 Montering av s k sprutvakter, dvs övervakande eller registrerande instrument, som visar liter per hektar, hur stor areal som behandlats och totalvolym som spridits ut. Nivå 5 Montering av styrutrustning som håller en förinställd hektargiva någorlunda konstant, även när körhastigheten ändras. Kompensationen för en hastighetsändring sker genom automatisk reglering av trycket. Nivå 6 Monteras preparatdoserare kan ofta dos (koncentration) och i regel preparat väljas från förarplatsen. Kolfilter till traktorhyttens ventilationssystem Möjligheten att ha bakrutan stängd under sprutarbetet minskar sprutförarens exponering för bekämpningsmedlet. Det är framför allt risken att få bekämpningsmedel direkt på huden när man sitter på traktorn som minskar. En stängd bakruta ersätter inte andningsskydd. Preparatens krav på personlig skyddsutrustning gäller alltid. Enda sättet att slippa andningsskydd med gasfilter är att utrusta traktorns ventilationssystem med kolfilter. En förutsättning är också att hytten är tät och att ventilationen ger övertryck. För att traktorhytten ska vara en ren arbetsplats krävs inte bara täthet och kolfilter, utan också goda och genomtänkta rutiner i sprutarbetet. Dra inte in bekämpningsmedel efter t ex påfyllning. Lämna så mycket som möjligt av använda förkläden och handskar utanför. Öppna gärna traktordörren utifrån med handskarna på, ta av dem och stäng inifrån utan handskar. 22

23 Original- eller piratdelar? Säkrast är alltid att montera originaldelar vid underhåll och uppgradering av lantbruksspruta. Det finns några komponenter där standardisering och likformighet mellan många fabrikat gör att man kan välja relativt fritt mellan olika leverantörers produkter. Exempel på sådana komponenter är filter, munstycken, flervalshållare, slangar, manometrar och armaturer. Ofta krävs speciella övergångar eller adaptrar när olika fabrikat ska förenas på en maskin. Dessa brukar komponenttillverkarna kunna tillhandahålla. Naturligtvis finns både kvalitets- och prisskillnader att ta hänsyn till. Alla fabrikat har inte samma lösningar, funktioner eller tillgång till utrustning, vilket kan innebära att man väljer att komplettera sin spruta med en komponent från en annan sprut- eller komponenttillverkare. 23

24 Nya tekniker Under 1990-talet har ett stort antal "nya" spruttekniker kommit ut på marknaden. Dessa är Airtec, Danfoil, Hardi Twin, Kyndestoft och Släpduk. Det är framför allt hög kapacitet och/eller litet väderberoende som gör flera av de nya teknikerna intressanta. Kapacitet Hög kapacitet, dvs stor avverkning i ha/tim, åstadkoms i huvudsak genom att vissa av teknikerna medger någorlunda säker sprutning med låga vätskemängder (l/ha). Danfoil ligger lägst, med vätskemängdsrekommendationer från 30 l/ha och uppåt. Airtec, Hardi Twin och Släpduk följer därpå med vätskemängder från ca 75 l/ha och uppåt. Väderberoende och vindavdrift När det gäller väderberoendet är det i synnerhet minskad risk för vindavdrift som diskuteras. En minskad risk kan utnyttjas till att få säkrare effekt av behandlingen, minska belastningen på omgivningen, lämna kortare vindanpassade skyddsavstånd eller spruta vid större vindhastigheter, högre temperaturer och/eller lägre relativa luftfuktigheter. Jämfört med vanlig spaltspridare kan Hardi Twin och släpduk minska avdriftsrisken med bibehållen duschkvalitet. Genom att utnyttja en grövre duschkvalitet kan Airtec och Danfoil också minska risken för vindavdrift. Täckning och avsättning För den biologiska effekten medför en grov duschkvalitet ofta begränsningar. Täckningen med en given vätskemängd blir sämre och avsättningen på stråsäd, gräsogräs och andra svårvätbara ytor försämras. I en hög gröda kan fördelningen, nerträngningen och avsättningen förbättras med hjälp av luftassistansen hos Danfoil, Hardi Twin och Kyndestoft eller med släpduk. Lägre doser? Kan de nya teknikerna leda till minskad bekämpningsmedelsanvändning? Förutsättningen för en god biologisk effekt med lägsta möjliga dos är, att behandla vid rätt tid- 24

25 punkt med hänsyn till skadegörare och gröda. Hög kapacitet och minskat väderberoende medger att en stor del av arealen behandlas vid rätt tidpunkt. Bra fördelning, nerträngning och avsättning i grödan är också en förutsättning för möjligheten att arbeta med låga doser. Effektivare och enklare? De nya teknikerna är sinsemellan mycket olika. Det går inte att likställa dem vad gäller möjligheterna att använda låga doser eller att minska risken för avdrift. Nya tekniker skapar nya möjligheter, men andra och större krav ställs också på föraren. Det är viktigt att varje teknik ställs in och används på rätt sätt. Inget bekämpningsresultat blir bättre än vad den svagaste länken i kedjan sprutförare - spruta - bekämpningsmedel medger. 25

26 Säkert växtskydd - informationsoch utbildningsmaterial, nov. -99 (best nr ). Beskriver viktig kunskap för ett säkert växtskydd samt ny lagstiftning. Beställ gratis information! Distributionstjänst, tel , fax eller e-post info@dt.akademibokhandeln.se. Materialet finns också hos din leverantör av växtskyddsmedel, lantmännenförening m.fl. Hos Distributionstjänst kan du även beställa Sveriges bönders Miljöhusesyn, som bl.a. innehåller en sammanställning av den miljölagstiftning som berör jordbruket. Informationsmaterial för ett säkert växtskydd Hjälpreda för bestämning av vindanpassade skyddsavstånd, mars -99 (best nr ). Konkreta råd om vindanpassade skyddsavstånd med längdangivelser i tabellformat. Idéboken - Goda exempel från svenska gårdar för ett säkert växtskydd, dec. -98 (best nr ). Exempel på praktiska lösningar, hämtat i praktiken hos svenska bönder. Rikt illustrerad. Checklista för kemikalieförråd, juni -97 (best nr ). Plansch som är lämplig att ha i kemikalieförråd. Från Naturvårdsverket kan du även beställa Spridning av kemiska bekämpningsmedel, tilllämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (Allmänna råd 97:3). Den kan beställas från Naturvårdsverkets kundtjänst och kostar 160 kr (inkl moms): tel , fax eller e-post kundtjanst@environ.se. På LRFs hemsida kan du göra beställningar samt finna material om Säkert växtskydd och annat miljöarbete. Där finner du även länkar till samarbetsparternas hemsidor, vilka innehåller ytterligare information.

27 Kontakter Industrin för Växt- och Träskyddsmedel (IVT) tel Jordbruksverket tel , hemsida Kemikalieinspektionen tel , hemsida Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tel , hemsida Naturvårdsverket tel , hemsida Odling i Balans tel , hemsida Svenska Lantmännen tel , hemsida Gröna Näringens Riksorganisation (GRO) tel , hemsida Textförfattare Eskil Nilsson, Visavi och Hans Hagenvall, IVT Projektledare Alarik Sandrup, LRF Styrgrupp Sören Persson, LRF, Erik Erlandsson, Lantmännen, Folke Ericsson, Lantmännen, Cecilia Ljunggren, IVT, Krister Ljungström, Naturvårdsverket, Peter Bergkvist, Kemi, Magnus Franzén, Jordbruksverket, Jan Nerelius, GRO Beställning via tel , fax eller mail, info@dt.akademibokhandeln.se Beställningsnummer: Broschyren har delfinansierats av Europeiska Unionen. Grafisk formgivning och produktion : Teleskop Reklambyrå AB, Jönköping, december 2001 Tryckt på Scandia 2000, 150 g Omslagsfoto: Peter Gerdehag TRYCKSAK

28 Följ kampanjen på nätet Ladda ner det material du behöver Informations- och utbildningskampanj i samarbete