Sociala medier i klassrummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala medier i klassrummet"

Transkript

1 Sociala medier i klassrummet Om ett utvecklingsprojekt på mellanstadiet i Karlstad där klassbloggar använts för att visa upp skolarbeten och berätta om vad som händer i klassen, där man använt Skype för att hålla kontakt med andra skolklasser och där detta arbete stärkts genom elevernas eget fotograferande. Januari 2012 Projektet stöddes av: Internetfonden Karlstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstads universitet Åbo akademi Dan Åkerlund Karlstads universitet Åbo akademi, Vasa

2 Innehåll 1. Inledning...2 Sociala medier...2 Sociala medier i klassrummet... 3 Rapporten Mål och syfte... 5 Forskning och utveckling Projektbeskrivning Leverabler Resultat... 9 De praktiska erfarenheterna... 9 Spin-Off Spridning på konferenser och i massmedier Preliminära forskningsresultat Utvärdering och analys a. Utvärdering av resultat b. Förslag på förbättringar Fem konkreta tips för dig som funderar på att pröva något i denna rapport: Framtida arbeten Dan Åkerlund 2012 Denna rapport är skyddat av lagen om upphovsrätt. Den är dock möjlig att ladda ner detta verk från och från klassbloggarna.se - under Creative Commons Spridning är tillåten i utskriven eller digital form om information om licens och upphovsman finns med. Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Sverige licens. Licensen finns tillgänglig på webbplatsen 1

3 1. INLEDNING Datorer har funnits i skolan sedan 80-talet. Redan i mitten av 90-talet var nästan alla skolor i Sverige uppkopplade till Internet. Idag använder nästan alla barn och ungdomar datorer på fritiden för att kommunicera, för att spela online med andra på nätet och för att hålla sig informerade om vad kompisar och släktingar gör. Nästan alla lärare har idag också en relation till sociala medier i form av exempelvis YouTube, chat, Facebook, Wikipedia eller Skype. Trots detta är bruket av sociala medier som bloggar eller Skype relativt sällsynta i Svenska skolor. Projektet som beskrivs i den här rapporten hade till syfte att undersöka och utveckla olika pedagogiska modeller som hämtat sin inspiration från det vi i dagligt tal kallar för just sociala medier. Projektet startade våren 2010 och det praktiska arbetet påbörjades sedan ute i klasserna i några fyror i Karlstad samma höst. Både jag som projektledare och de lärare som ingått i projektet har lärt oss mycket och projekten utvecklas nu av lärarna själva och har dessutom fått spridning. SOCIALA MEDIER Här inledningsvis är det på sin plats med en definition av det jag menar med sociala medier. Om man först börjar med begreppet medier så menar jag att det skulle kunna definieras som alla de ickebiologiska eller verktygsbundna sätt vi kommunicerar på. Begreppet medier blir således mycket större än begreppet massmedier; medier kan sägas vara allt från telefoner och OHprojektorer till tevestationer och rikstäckande tidningar och omfattar på så sätt både tekniken och innehållet. Min definition av sociala medier bygger givetvis på denna definition och jag menar att det dels är tekniska verktyg för publicering eller kommunikation och dels att det förutsätter social interaktion där information av olika slag kombineras och produceras, och att innehållet dessutom är social betingat; ingen får således betalt för att producera det. En blogg är till exempel både själva publiceringsverktyget, det socialt drivna innehållet och möjligheterna att kommentera. Sociala medier har således alltid dessa tre ben och det kan ibland bli rätt förvirrande, inte minst eftersom publiceringsverktyget eller bloggverktyget givetvis går att använda för andra mindre socialt drivna ändamål som reklamsidor för restauranger, instruktionsböcker till gräsklippare eller för modebloggar där klädföretag lånar det ideella konceptet i marknadsföringssyfte. Att universitetsrektorn bloggar eller att studenter får betalt för att bloggar, utan att det ens finns möjlighet att kommentera innehållet, menar jag inte utifrån denna definition skall kallas för sociala medier. Om vi nu, som vi skall se här nedan, använder sociala medier i skolan som exempelvis en typ av skoltidning, så kanske inte riktigt allt innehåll är socialt drivet, men verktygen är de samma och social interaktion är trots allt mycket viktiga element här så jag har ändå valt det uttrycket. Sociala medier bygger således på någon form av interaktion mellan producent och mottagare, funktioner som nästan alla bloggar eller YouTube med sina kommentarsfunktioner har, som Facebook med sitt ständiga sociala brus av skvaller och chatter eller som Wikipedia där alla kan medverka med sina kunskaper inom sina specialområden. Drivkrafterna hos de här producenterna är säkert många och man skall nog inte överdriva skillnaderna i motivation mellan att producera för nätet och att producera information i andra sammanhang det är bara så oändligt många fler möjligheter och uttryckssätt idag. Det handlar givetvis om identitetsbyggande hos producenterna, att vilja umgås och att tillsammans eller enskilt vill kunna påverka andra människor genom att skapa medietexter. Hur processen och texterna ser ut är således både en fråga om teknik och något som närmast kan jämföras med en kultur, eftersom det finns en mängd 2

4 mer eller mindre tydliga regler för vad som kan förekomma i detta umgänge och hur detta umgänge skall gå till. Dessutom, som i alla kulturer så förekommer det också subkulturer, vilket både gör det mer spännande och ibland mer komplicerat. Vad man får göra och vad som är vanligt beror på vem man frågar. Flyttar man in sociala medier i skolan så kolliderar eller i bästa fall sammansmälter två kulturer; skolans kultur och de sociala mediernas kultur. Ibland kan det bli konfliktfyllt men i de flesta fall går det mycket bra. Hur denna nya kultur kommer att se ut vet vi ännu mycket lite om men den kommer säkert att vara mångfasetterad och samtidigt, över tid, spegla en språklig, kunskapsmässig och social mognadsprogression i de klasser där dessa medier används kontinuerligt. SOCIALA MEDIER I KLASSRUMMET Nej, jag tror inte för ett ögonblick att elevers fritidsaktiviteter på Facebook och på andra sociala medier skall flytta in i klassrummet men kanske gärna tvärt om! Med ganska små insatser kan vi dra nytta av både tekniken och elevers vilja att uttrycka sig och att kommunicera på nätet. Sociala medier kan givetvis användas i alla skolämnen. Det är ju inte konstigare än att man använder papper och penna i alla ämnen någon gång. Allt som man lär sig i skolan har dessutom en social dimension. Många tänker säkert spontant på skrivandet som ett centralt uttryckssätt, några på att det finns en mängd olika sätt att uttrycka sig på på Internet exempelvis genom video, ljud och bildspel. Det vidgade textbegreppet är också en central del av förståelsen av texter idag och finns både bland de flesta lärare och hos skolverket. När elever skall lära sig att förstå och att skapa egna texter handlar det om bilder, ljud, musik, video, teater, dans och om skrivna texter; uttryckssätt som kan varieras på ett närmast oändligt sätt. En erfarenhet jag återkommer till på flera ställen i denna rapport är att elevtexter på nätet nära nog kräver bilder utan bilder är det nästan omöjligt att berätta om vissa saker och utan bilder vill nästan ingen ta del av det som berättas. Så en konsekvens av att använda sociala medier i klassrummet blir att fotograferandet får en ny och viktig roll. Och med fotograferandet förändras också bildundervisningen, NO- och SO-undervisningen, kanske också hemkunskap, idrott och slöjd, och givetvis också skrivandet. RAPPORTEN I den här rapporten kommer jag att beskriva ett projekt kring användningen av sociala medier i undervisningen i fyra mellanstadieklasser i och runt Karlstad. Tack vare stöd från Karlstad kommun, Barn och ungdomsförvaltningen, och inte minst från Internetfonden har detta projekt både blivit ett utvecklingsprojekt, där främst lärarna arbetat med de praktiska frågorna, och till ett spännande och ibland överraskande forskningsprojekt. Jag, Dan Åkerlund, är doktorand i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa i Finland och lärare vid Karlstads universitet inom lärarutbildningen. Jag har arbetat heltid som universitetslärare sedan 1991, i Kalmar fram till 2002 och sedan dess på Karlstads universitet. Tack vare stöd från bland annat Internetfonden och den fakultet jag tillhör vid Karlstads universitet har jag haft 80 % forskning i min tjänst det senaste året. Till det skall läggas en betydande del av min fritid något som långt ifrån har varit en plåga! 3

5 I januari 2009 startade jag mina doktorandstudier och jag är sedan juni 2009 inskriven som doktorand vid den pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Idag, i slutet av 2011, är alla teoretiska kurser avklarade och merparten av fältarbetet. Nu återstår transkribering, analys och merparten av avhandlingsskrivandet. Den plan jag har är att jag skall kunna doktorera i pedagogik våren Det forsknings och utvecklingsprojekt som Internetfonden stöttat startade något tidigare, i augusti 2010 i tre mellanstadieklasser, åk 4. Under senhösten 2010 kom mycket positiva besked från Internetfonden vilket gjorde det möjligt att utöka frågeställningarna i projektet. Framförallt fick jag möjlighet att köpa in kameror och olika typer av annan utrustning som gjorde det möjligt för eleverna att producera egna bilder kring de texter som producerades inom projektets ram. Under tidig vår blev det uppenbart att det i en av klasserna fanns ett stort motstånd från föräldrar till att använda sig av sociala medier i undervisningen; något varken undertecknad, rektor eller lärare hade räknat med. Därför kontaktades en ny skola där två klasslärare för två åk 4-klasser var mycket intresserade av att snabbt köra igång mer en rivstart. Det här skedde nästan samtidigt som kamerorna anlände (i början av mars), och de resultat som jag redovisar nedan kommer således främst från perioden mars till december 2011 och omfattar då arbetet i fyra klasser på tre skolor i Karlstad åk 4 och nu i höst åk 5. Av många anledningar är det viktigt att skydda dem som ingår i själva forskningsprojektet. Det här beror inte på att projektet har sysslat med behandlar känslig information eller att eleverna på något sätt utsatts för experiment allt som gjorts i projektet har prövats tidigare i annan undervisning. Men för att få ärliga och detaljrika svar från barnen i de intervjuer som gjorts, är det viktigt att barnens uttalanden inte känns igen av andra, och att barnen litar på det (de kommer ju att citeras anonymt i den slutgiltiga forskningrapporten /avhandlingen). Det är också viktigt att påpeka att de klasser som ingått i utvecklingsprojektet visserligen ingår i det underlag som tagits fram inom ramen för forskningsprojektet, men att inte alla barn finns med och att andra klasser också studerats. Forskningsprojektet har också etikgranskats av den etiska kommittén vid Karlstads universitet och de har funnit att projektet ligger väl inom de ramar och bedrivs på ett sådant sätt att ingen etikprövning vid någon av landets etikprövningsnämnder behöver göras (en etikgranskning av en lokal etisk kommitté är ett standardförfarande vid all pedagogisk forskning där barn ingår). Utanför själva forskningsprojektet (som rör barnens upplevelser av textproduktion för nätkommunikation och nätpublicering från klassrummet) har projektet inneburit att jag följt ett skolutvecklingsprojekt där jag också aktivt stött lärarna i deras arbete att utveckla undervisningen inom detta område. Kopplingen mellan utvecklingsprojektet och forskningsprojektet ligger då i att om det inte fanns klasser som arbetade med sociala medier inom rimligt avstånd, så får man helt enkelt starta ett sådant projekt; i detta fall med stöd av Karlstads kommun och efter en tid också från Internetfonden. Eftersom jag under många år arbetat med just sociala medier i undervisning i min roll som lärarutbildare vid Karlstads universitet, var detta en fantastisk möjlighet att på ett djupare plan försöka förstå de utmaningar och möjligheter detta sätt att arbeta i skolan innebär. Det finns inga etiska problem, som jag ser det, att sprida de erfarenheter som lärarna kommit fram till i projektet och alla, både lärare, elever och föräldrar, har hela tiden varit medvetna om att just detta har varit utvecklingsprojektets idé. Lärarna är dessutom, och har all anledning att vara, mycket stolta över resultaten. 4

6 2. MÅL OCH SYFTE Med den extremt snabba utveckling som skett de senaste åren när det gäller olika enkla, billiga datorer, så är det svårt att tänka sig att inte alla barn i skolan kommer att ha en lättanvänd internetbaserad dator som sitt främsta redskap och läromedel inom de närmaste fem-tio åren. Det här öppnar för nya möjligheter, samtidigt som erfarenheterna och de mer vetenskapliga kunskaperna om hur man kan utveckla undervisningen för denna nya teknik är tämligen bristfällig. Vi har också sett en närmast explosionsartad utveckling av olika komplexa och ofta rätt behavioristiskt inspirerade lärplattformar, nätbaserade rapportsystem, samarbetsplattformar som exempelvis Adobe Connect och av sociala medier. Många lärare känner idag ett mycket stort behov av fortbildning inom området; kanske inte rent tekniskt, utan framförallt hur denna nya utveckling av Internet i riktning mot allt med social användning, skall kunna användas för att stärka lärandet. Idag pågår en lång rad olika experiment med publicering och nätkommunikation direkt från klassrummen, runt om i landet. Inte minst är det projektet Webbstjärnan som gjort detta möjligt både som teknisk resurs och genom de handböcker och webbaserade läromedel som producerats. Trots de berömvärda insatser som görs av enskilda lärare och av.se, sprids erfarenheterna av dessa försök långsamt, de utvärderas sällan och, inte minst viktigt, vi vet ganska lite om vilka effekter dessa försök har på lärandet; vilka konsekvenser det får för elevernas syn på nätkommunikation, vilken roll det spelar för eleverna och deras föräldrar som medborgare (digital delaktighet) etc. De socialt drivna medierna som Skype, bloggar, wikier, Facebook, Dela, YouTube, FanFictionsamhällen, bilddelning etc omfattar nästan alla unga idag och under de senaste åren även större delen av vuxenvärlden. Det här har drastiskt förändrat inte minst lärares syn på det privata och offentliga och deras förståelse av varför de unga en gång befann sig på nu hädangångna Lunarstorm eller på Bilddagboken är nu en helt annan, nu när de själva eller de närmaste kollegorna bosätter sig på Facebook. Ingen lärare kan idag säga att detta sociala nätverkande kring information av olika slag inte påverkar lärandet, och att detta kommunicerande många gånger är upphovet till egen eller andras kunskap. Här finns således en spännande potential om och när elever kan skriva och visa bilder i bloggar och wikier för föräldrar, kamrater, släktingar, grannar om vad de gör och lärt sig i skolan eller när de visar upp sig och sina arbeten för samarbetsskolan man har kontakt med via exempelvis Skype, förändras också deras syn på sitt eget skolarbete och på sitt lärande. Men hur skall vi förstå detta lärande, hur ser de olika drivkrafterna ut och hur skiljer sig synen åt mellan olika barn vad gäller de perspektiv de har på texter de producerar när inte läraren är den främsta mottagaren för arbetet i klassrummet. Foto och bilder har aldrig haft en viktigare roll för mänsklig kommunikation än idag. Billiga kameror och den arena att visa sina bilder på som nätet utgör, har förutom människors behov av att kommunicera i bildform varit de främsta orsakerna till detta. När vi vuxna berättar om något för andra använder vi allt oftare bilder, i arbetslivet och i privatlivet. Inom naturvetenskap geografi och exempelvis inom mekanisk industri eller byggindustrin har det varit omöjligt att kommunicera olika företeelser utan bilder i form av fotografier, teckningar, målningar, kartor eller ritningar. I reklam används nästan undantagslöst bilder för att förklara att man efter konsumtion av produkten eller tjänsten kommer att få högre status eller välbefinnande; med ord skulle det falla platt och i många fall betraktas som lurendrejeri. Genom film, teve och tidningar skapas vår världsbild i ordets bokstavliga betydelse. Och i det lilla så visas idag det nyfödda barnet upp direkt 5

7 via Skype, vi delar bilder över Facebook eller så har vi vårt viktigaste album med oss i mobilen för att kunna visa dem för vänner när vi träffas. Inte sällan är just fotograferandet och bilden som blir målet för båtutflykten, konserten, skogspromenaden eller studie-/museum-/zoo-besöket. Att som elev ta en bild i klassrummet och sedan visa den för läraren eller klasskamraterna känns förmodligen sällan meningsfullt. Men om elevens uppdrag är att berätta om ett experiment eller ett studiebesök, att visa vilka fågelarter som finns vid fågelbordet, att visa hur man byter däck på en cykel eller hur långt våren har kommit, för att det sedan skall publiceras på eller visas över nätet, blir situationen självklart en helt annan. Det blir på riktigt och eleven får berätta för någon som faktiskt inte redan vet allt det här. Idag vet vi mycket lite om hur barn kan använda egna bilder i kombination med text i skolarbetet, hur det kan utveckla skrivandet, förståelsen av lärandet, förståelsen av hur teknik fungerar etc. Jag ser bildanvändningen i pedagogiska sammanhang på nätet på flera sätt: Att berätta om en händelse, ett studiebesök, en företeelse eller en utflykt utan bilder, är i vår bildfixerade tid ytterst krävande. Inte minst för barn underlättar det mycket att just använda bilder för att förklara både känslomässiga och mer konkreta företeelser. Omvänt blir det mycket lättare för mottagare av barns skrivna texter att förstå vad avsändaren menat, vilket givetvis även den som skriver om företeelsen är medveten om; mottagare i detta sammanhang är givetvis både vuxna och andra elever. Men själva fotograferandet får också en pedagogisk betydelse i sig. Avsikten med utflykten till skogen blir att samla bilder (på skalbaggar, höstlöv, fåglar, blommor, myror eller maskar) för att just kunna visa det på nätet. När man besöker länsmuseet fotograferar man och får på köpet ett eget läromedel kring olika tidsperioder, redskap och teknikutveckling. Har man en bild på en skalbagge, blomma eller fågel, måste man ju också kunna berätta vilken art det är och yxan, sållet, harven eller sländan heter också säkert något speciellt som man också måste få med sig. Från studiebesöket hos cykelreparatören finns bilder på massor av smådelar på en cykel som alla har ett namn. Genom bilderna blir berättandet på riktigt och berättelserna oerhört mer intressanta för bloggens eller wikins läsare. FORSKNING OCH UTVECKLING Jag hoppas genom det projektet som nu snart slutförts ute i skolorna och med stöd i de senaste årens utveckling av teori kring exempelvis multimodalitet, variationsteori och kognitionsforskning, kunna ge viktiga ledtrådar till förståelsen av lärandet i det nya sociala landskapet på nätet. Med stödet från Internetfonden kunde jag studera hur foto och sociala medier även kan användas i undervisning som rör naturvetenskap och teknik. Dessutom har jag kunnat dokumentera och beskriva konkreta exempel på hur det här inte bara blir något som kommer som många idag ser som ytterligare en börda på redan arbetstyngda lärare, utan tvärt om något som skapar nya spännande, intressanta och mer effektiva former för lärandet, utan högre arbetsbelastning. De tre viktigaste målen i ansökningen var: Att undersöka och utveckla pedagogiska former kring användandet av barns egna bilder och foton tillsammans med skriven text, som en del av en mycket viktig kommunikativ kompetens på nätet i direktkommunikation och publicering, då i flera ämnen och i fler former än vad som kommer att vara möjligt utan ett stöd från Internetfonden 6

8 Att samla in erfarenheter från dels de lärare som ingår i det här projektet, men även i de kurser jag håller för yrkesverksamma lärare på Karlstads universitet och sammanställa detta till en skrift (.se Internetguide) som både beskriver teori och syftet med skolarbetet/undervisningsformen och hur man kan gå till väga (inklusive mycket konkreta förklaringar och bilder blogg, wiki, Skype, e-postlistor, Googledocs etc) ca 10 exempel hur man kommer igång. Att genom observationer och intervjuer undersöka hur barn med olika förutsättningar, temperament, social förmåga, språkbakgrund etc uppfattar skolarbetet när målet för arbetet är publicering eller kommunikation på nätet. Att undersöka hur exempelvis intresset för bilder, naturvetenskap och teknik påverkas av möjligheterna att på ett mer avancerat sätt kunna använda egna bilder i sin textproduktion (än om man använder sin mobilkamera) Glädjande nog anser jag att jag kunnat uppfylla stora delar av dessa ambitioner. Samtidigt väcks ännu fler frågor och arbetet med att sammanställa och utvärdera resultaten från detta fältarbete är långt ifrån klart. 3. PROJEKTBESKRIVNING Projektet kan sägas bygga på fyra ben: Teknisk utrustning som ännu inte är så vanlig ute i klassrummen (bland annat digitalkameror av lite mer avancerat slag och teknik som jag genom att förhandla ner priset på digitalkamerorna kunde komplettera klassrummen med), Klassbloggar som bygger på Wordpress och Skype som direktkommunikationsredskap Ett antal praktiker kring foto, bloggar och direktkommunikation över Internet, praktiker som redan idag praktiseras på olika platser runt om i Sverige men som är nya för de lärare som ingår i projektet, som här implementeras i olika ämnen. Ett antal teorier kring lärandet och tankar kring hur foto och sociala medier utifrån dessa teorier kan stärka lärandet I de fyra klasser som projektet landade i under mars 2011, hade varje klass tillgång till fem resp sju kameror (två klasser på samma skola delade på tio kameror Varje klass hade dessutom tillgång till två USB-kamera-luppar och två USB-kamera-försedda mikroskop - genom Internetfondens försorg). Två av klasserna hade redan från början fast monterade projektorer i klassrummen och fast monterade aktiva högtalare; de två klasserna som kom in sent i projektet fick (inom budgeten för projektet) möjlighet att få sina klassrum kompletterade med 47" plattteveapparater och aktiva högtalare. Över projektordukarna och teveapparaterna monterades också webbkameror för att på detta sätt göra det möjligt att kunna koppla samman klassrum via Skype (och för att blickriktningarna skulle stämma). Klassrummen har också kompletterats med trådlösa mikrofoner som då skall kunna användas vis Skype-möten, något som verkar lovande men som ännu inte kunnat testas i praktiken 1. Också inom budget har klassrummen kunnat få 1 De datorer som klasserna har använder operativsystemet Windows XP, trots att datorerna är nya. Dessvärre finns inga drivrutiner till mikrofoningången installerade på dessa datorer, så vi har enbart kunnat använda den inbyggda mikrofonen. 7

9 några fler skarvsladdar och golvlister för elkablar (för att undvika snubbelrisker kring lärarens plats i klassrummet), några enkla webbkameror för ett projekt kring fågelholkar med webbkameror (ett försenat men nu pågående projekt som följs upp under våren), någon dator har fått USB-ljudkort etc. I två av klasserna valde lärarna att använda klassbloggen just som en blogg där eleverna varje vecka beskrev de viktigaste händelserna under den gångna veckan i skriven text och i bild (barnens egna fotografier). I en av klasserna har man använt Wordpressverktyget mer som en wiki och här har artiklar skrivits inom olika teman. Startsidan/bloggsidan har här använts för viktiga händelser och uppdaterats någon eller några gånger i månaden. I den sista klassen har aktiviteten på bloggen varit lägre (av olika orsaker som inte haft med projektet att göra). Med hjälp av Skype har klassrummen inom projektet kunnat kopplas samman (eleverna har pratat med varandra) och man har också kunnat prata med skolbarn i andra länder. Dels har eleverna i en av klasserna haft kontakt med Svenska skolan i Riyadh (Saudi Arabien) under våren 2011, dels har två av klasserna haft Skypemöten med en skola i nordöstra Tanzania. Ett stort antal tekniker och pedagogiska idéer har testats under projektet. Att skolorna har använt sig av verktygen på olika sätt har självklart bidragit till bredare erfarenheter, samtidigt som långt ifrån alla idéer som prövats kunnat utvärderas fullt ut. Exempel på olika tekniker som varit lyckade är RSS-flöden från varandras bloggar, att integrera Google calendar i bloggarna och att skydda bloggarna från Spam genom olika varianter av captcha-tillägg. Att de inköpta kamerorna hade minneskort har fungerat mycket bra och visat sig vara något som eleverna behärskar. Rutiner för batteriladdning (kamerabatterier) har utvecklats på liknande sätt i varje klass. De fotoakvarier som byggdes under våren har använts under exkursioner och på det här sättet har eleverna kunnat ta bra bilder av småkryp. Alla elever har haft egen inloggning på klassbloggen och kunnat skriva och lägga in bilder helt på egen hand i artiklar. När läraren tittat över texten oftast tillsammans med de elever som skrivit texten har läraren sedan publicerat texterna, antingen på startsidan eller som texter i de mer hierarkiska rullgardinsmenyerna. Ingen av lärarna hade någon tidigare erfarenhet av nätpublicering (utanför Facebook), men alla menade att det var tämligen enkelt att sätta sig in i grunderna. Däremot är Wordpress tämligen komplext med alla de möjligheter som står till buds och vissa uppdateringar under året har ställt till problem. Några av de tekniker som prövades var att lägga till gilla-knappar under artiklarna för Facebook och Twitter. Det var ytterst få som använde dessa knappar (betydligt färre än antalet kommentarer) och efter en av uppdateringarna av Wordpress uppstod problem som gjorde att funktionen måste tas bort. När två av klasserna inledde sina kontakter med skolan i Tanzania lades också en översättningsknapp till på sidan. Det här har visat sig vara mycket uppskattat och vi får se under våren hur klassen i Tanzania kan ta del av det barnen i Sverige skriver och vise versa se nedan under Resultat. Det fjärde benet beskrivs nog bäst i termer av preliminära resultat. Även här hänvisas till Resultat nedan. 8

10 4. LEVERABLER I min ansökan menade jag att det vore lämpligt att samla en del av de erfarenheter som idag finns kring sociala medier i undervisning och lärande i ett häfte eller en mindre bok. Bakom mitt förslag ligger en vetskap om att det kanske inte finns ett direkt motstånd mot detta sätt att arbeta i skolan, men att en både praktisk och mer pedagogisk osäkerhet kring vad det här innebär indirekt skapar detta motstånd. Det jag menar saknas är en ganska handgriplig handbok som kan hjälpa lärare som vill pröva på detta sätt att arbeta. I augusti levererade jag manus till det som jag uppfattar som kanske hälften eller två tredjedelar av den färdiga bokens omfång. Överenskommelsen då var att jag skulle få respons på innehållet för att kunna skriva vidare och en dialog kring detta har förts under hösten. Planen är nu att jag skall kunna leverera ett färdigt manus i början av Arbetsnamnet på boken/häftet är: Sociala medier i undervisning och lärande en handbok för lärare. 5. RESULTAT De resultat som kommit fram genom projektet kan kanske indelas i fem delar: Manus till en skrift Praktiska erfarenheter som ett fortsatt arbete med sociala medier i undervisning och lärande kan bygga på Spin-Off Spridning av preliminära forskningsresultat och erfarenheter på konferenser och i massmedier Preliminära forskningsresultat Möjligheterna kring manuset redovisas under rubriken Leverabler ovan. DE PRAKTISKA ERFARENHETERNA Barns egna foton stimulerar skrivandet om det finns en mottagare utanför klassrummet. Det kanske tydligaste direkta resultatet som kommit fram under de senaste nio månaderna (tack vare stöd från Internetfonden) är vilken betydelse elevernas egna fotografier haft för utvecklingen av klassbloggarna och därigenom också elevernas kommunikativa kompetenser, där givetvis även skrivandet ingår. Att det till att börja med fanns ett inslag av nyhetens behag i användandet av kamerorna är kanske självklart, men det gäller givetvis för en rad olika situationer i skolan och är många gånger en pedagogisk finess och en medveten motivationshöjare (första gången man får använda provrör i kemin, när man introducerar mikroskop i biologin eller när man gör labben med järnfilspån i fysiken). Men den kreativitet och den entusiasm som uppträdde första gången när kamerorna användes i klasserna har också fortsatt. Framförallt har fotograferandet under lektioner, raster, studiebesök, exkursioner och vid olika kulturella evenemang fått en mening det inte haft förut (eleverna har ju redan kameror i sina mobiler). Här tar man nu bilder som skall visas på bloggen, det blir viktigt och 9

11 på riktigt och det krävs en skriven text till bilderna det vet barnen. Att ta bilder och sedan gå hem till klassrummet för att visa upp dem för klasskamrater och den lärare som hela tiden följt klassen, kan visserligen ge kunskaper och erfarenheter av bildskapande (och om hur man själv ser ut på bild i de fall man förekommer på bilden) men sällan ges en annan mening. På bloggen finns en mottagare, någon som man vill visa vad man varit med om. Eleverna vet också att det är bilderna som kommer att locka andra att besöka bloggen, vilket nu också visar sig i de kommentarer som klasserna får. Elevernas mobilkameror kan visserligen många gånger ta riktigt bra bilder, men i praktiken är det nästan omöjligt att föra över dessa bilder till exempelvis en klassblogg. De tekniska kunskaper som krävs för att kunna hantera alla de många olika varianter av överföringsmetoder som finns via blåtand, kablar och över diverse överföringssystem på nätet finns inte och framförallt finns inte den tiden att hjälpa en enskild elev med detta. Vid några få tillfällen har eleverna själva, hemifrån, lagt in bilder de tagit med egna kameror och med mobilkameror, men det här utgör undantagen. Inte vid något tillfälle har bilder från elevernas mobilkameror kunnat läggas in på klassbloggarna, trots otaliga försök med sladdar och minneskortläsare. Med de kameror som inköpts till projektet skapades inte bara en hållbar teknisk lösning för bildhanteringen utan också möjlighet att ta riktigt bra bilder på nära håll, bilder på längre avstånd av exempelvis fåglar, panoramabilder och bilder där man enkelt kan fotografera en enskild person eller en grupp utan att man behöver förflytta sig. Det här i sin tur skapar dels nya möjligheter att skapa bilder på ett helt nytt sätt och nya möjligheter att analysera det som finns runt omkring och att kommunicera det man kommer fram till. På samma sätt som exempelvis succén med Facebook inte kan förklaras bara genom möjligheten att kunna visa bilder, men att detta givetvis är en mycket viktig bidragande orsak, menar jag att kamerorna, bloggen, lusten att berätta och att kommunicera hör samman och att dessa olika ben är nödvändiga om man arbetar med sociala medier i undervisningen. På ett mycket konkret plan har klassbloggarna visat sig fungera som en viktig och positiv kanal till föräldrarna. Antalet kommentarer från föräldrarna efter varje nytt inlägg ökar från vecka till vecka och både elever och lärare vittnar om hur föräldrar tycker att elevernas beskrivning av skolvardagen stärker kopplingen mellan hem och skola. Här har inte minst bildernas betydelse understrukits och i kommentarerna står det inte sällan att det syns hur kul de haft eller att de arbeten som återges också är fina. Bloggen blir på riktigt och ett skyltfönster som eleverna och lärarna delar ansvaret för och som båda parter menar att man vill vara stolt över. Det innebär samtidigt en tidslinje och en möjlighet att summera och repetera det man gjort tidigare. Att gå tillbaka några veckor i tidslinjen eller ett halvår, innebär att man möter sig själv igen och kan se en utveckling som i nästan alla situationer jag mött har stärkt självkänslan. Jag skrev bra då och det blev fina bilder, men när jag skriver och fotograferar idag blir det ännu bättre. Tänk att det där gjorde vi i september i matten och det tyckte jag var knepigt då nu är det ju en baggis. Möjligheten för elever att fotografera, tillsammans med exempelvis en blogg där elever kan dela med sig av bilder, kunskaper och erfarenheter, är något som jag menar har stor potential och är en av de främsta erfarenheter som projektet skapat. För undertecknad återstår ett stort arbete med analys av intervjuer och att koppla erfarenheter och mer teoretiska resonemang till varandra. För skolorna och för de lärare som arbetat i projektet har bara detta utvecklingsarbete 10

12 börjat. Att utveckla nytt tänkande kring motivation och mål är något som alla lärare sysslar med och nu har redskapen blivit fler och lite annorlunda. Att koppla samman klassrum. Tekniken att koppla samman klassrum med hjälp av Skype har testats ett antal gånger under detta projekt men mycket gott resultat. Att exempelvis koppla samman ett klassrum i en fattig public school i Bagamoyo i nordöstra Tanzania med ett klassrum i Karlstad visade sig vara betydligt enklare än vad någon av oss tänkt oss; detta trots att tekniken i Bagamoyo bara bestod av en laptop, ett mobilt modem och en webbkamera. Att prata engelska var självklart en utmaning för eleverna på båda håll, men även det fungerade över förväntan, ibland med lite hjälp av lärarna på båda håll (de går ju trots allt bara i årskurs fem). Det är svårt att tänka sig att inte alla inblandade i detta första samtal mellan tre klasser i Tanzania och i Karlstad för all framtid kommer att minnas detta tillfälle under resten av sina liv. Det här projektet kommer att fortsätta och utvecklas och har alla möjligheter att inte bara skapa nya kontakter och kunskaper i engelska, om varandras länder och sätt att leva, utan också en helt ny förståelse av den nya tid vi nu lever i där avstånd och gränser inte längre har samma betydelse som tidigare. Skype har utvecklats mycket de senaste åren och det är nu möjligt att utan störande ekon höra varandra i högtalare och prata i normal samtalston mellan två klassrum. Samtidigt kan man nu dela skärm och exempelvis visa varandra högupplösta bilder under tiden man pratar (och därigenom också dela exempelvis en PowerPoint). Detta tillsammans med den snabba utbyggnaden av infrastrukturen, som i exemplet ovan med nya fiberkablar till Östafrika, skapar het nya möjligheter att samarbeta över nätet, mellan klasser eller mellan enskilda eller grupper av elever. Vid något tillfälle har även klasserna i projektet kopplat ihop klassrummen med hjälp av Skype så att man kunnat sjunga tillsammans. Idag är datorer och uppkopplingen så snabb att detta är möjligt utan den fördröjning som alltid finns där vid den här typen av kommunikation inte blir störande; den upplevs som samtidig. De problem som ändå uppenbarat sig under projektet handlar mer om logistik. Hur hittar en enskild lärare en klass och en lärare att samarbeta med? Hur bestämmer man tid för träffar och vad skall man prata om? Ibland kan det säkert också handla om en osäkerhet när man första gången skall ringa upp eller ta kontakt med en lärare via Skype eller telefon för första gången. Företaget Skype har startat ett projekt som heter Skype in the classroom. Det är rätt uppenbart att denna webbplats haft ett gott syfte, men att det inte skapats tillsammans med lärare utifrån lärares behov; snyggt men tämligen oanvändbar. För en mellanstadielärare som skulle vilja ha ett samarbete med en annan klass i Sverige eller i något land där barnen lär sig engelska och hunnit lika långt som barnen i Sverige inom detta område så är denna webbplats omöjlig att använda. 2 Men eftersom lärarna jag arbetat med i projektet anser att dessa Skype-möten har en mycket stor pedagogisk potential och att Skype-mötena fungerat mycket bra tekniskt kanske det också är viktigt att nu fundera över hur de mer logistiska arbetet kan utformas och utvecklas. En dator per elev. Att som lärare arbeta med enbart ett fåtal datorer i klassrummet innebär att man får köra två lektioner samtidigt. I två av de klasser jag studerat har det funnits sex datorer för elever, i två av klasserna har man kunnat arbeta med en dator per elev under ca en 2 Om någon person som behärskar PHP och MySQL skulle vara intresserad så har jag förslag på hur en sådan här sajt skulle kunna organiseras! 11

13 halvdag i veckan och resten av tiden med ca fem datorer på elever. Det är ingen tvekan om att det senare är att föredra. De timmar klassen har datorerna till hands kan man ha gemensamma genomgångar kring hur man arbetar med olika system, man kan ha gemensamma uppgifter som skall lösas och alla typer av konflikter kring användningen har försvunnit här. Bara att lära sig de fyra olika individuella lösenorden (för nätverket, för Unikum, för e-posten och för bloggen) är närmast oöverstigligt om man inte får regelbundna rutiner där alla gör samma sak samtidigt. De datorer eleverna har tillgång till i Karlstad är låsta för all användning om inte någon elev eller lärare är inloggad på dem (jag har exempelvis inte kunnat använda dessa datorer). Det här gör att mycket av den första tidens användning kretsar kring just användarnamn, lösenord (inte minst bortglömda d:o) var filer skall sparas, hur man skickar filer mellan datorer, ännu mera lösenord för e-post och bloggar och vilka typer av programvaror som skall används för olika uppgifter. Jag måste medge att jag trodde det skulle vara möjligt att arbeta pedagogiskt med en betydligt mindre andel datorer; exempelvis en dator på fyra elever. Det här visade sig dock vara lättare sagt än gjort. De lärare som deltagit i projektet menar trots allt att det är bättre med en dator på fyra än det som fortfarande är standard i Karlstad, alltså bara en dator i klassen plus lärardator. Men att någon gång i veckan få låna in en klassuppsättning av datorer är i vart fall ett första steg och något som också gjort att de få datorer som ändå alltid varit kvar i klassrummet samtidigt använts på ett mer effektivt sätt. Lärare som prövat att arbeta med att låta barnen i första klass använda datorer när barnen lär sig att läsa och skriva, menar att det ibland kan vara en fördel att två elever delar en dator, eftersom själva samarbetet också innebär en pedagogiks vinst. Det finns också en hel del forskning som stödjer tanken kring samarbete som en viktig pedagogisk grund i exempelvis skrivträning, så det skulle självklart vara förvånande om detta inte skulle gälla även om man använder datorer. Frågan är kanske snarare om tekniken att låta flera elever skriva i samma dokument på var sina datorer, samtidigt, ännu inte är riktigt prövat och utvärderat (exempelvis genom Google-Docs)? Flera försök med att använda talsyntes i samband med grundläggande skrivträning (bokstäver och ord läses då upp automatiskt när barnen skriver) har också visat sig fungera väl, även om dessa försök ännu inte utvärderats av forskare. Även här kan man se problem med den akustiska miljön i ett klassrum om denna feedback skall ske genom högtalare och inte genom enskilda elevers hörlurar. Med en dator per elev kommer också förutsättningarna för att undervisningen skall kunna förändras radikalt. Det här kommer knappast att ske automatiskt och kunskaperna och intresset bland lärarna att använda datorer i undervisningen är högst skiftande. Men det finns säkert ingen annan väg än att införa just en dator per elev. Alla tidigare satsningar som gjorts på lärarutbildning inom området har förvisso lett till att många blivit mycket duktiga på både hårdvara och mjukvara och i några fall har detta kunnande också lett till en förändrad undervisning. Men alla lärare har inte varit med och den pedagogiska diskussionen har på många håll helt uteblivit. En av de viktigaste orsakerna till att vi människor lär oss saker är att det finns andra runt os som liknar oss själva som har lärt sig något som vi tror att vi kan ha nytta av; det här gäller givetvis både lärare och elever. När alla elever har datorer går det inte att undvika en pedagogisk diskussion i lärarrummet och då är det också viktigt att dessa diskussioner sker på en vetenskaplig grund och att man hittar vägar för erfarenhetsutbyte kanske genom sociala medier? 12

14 Elever är försiktiga prylarna håller: Alla kameror, mikroskop och nästan alla datorer är helt intakta efter nu mer än en och en halv termin. Alla minneskort och batterier finns kvar. Det man kan se är att kostnaderna för slitage på utrustning knappast behöver vara hög. Att få kamerorna att överleva några år ser jag inte som något problem. Wordpress är lätt att komma igång med komplext och svårt att veta vad man kan göra med systemet om man saknar erfarenheter och/eller kontakt med kollegor med erfarenheter. Här måste man hitta nya sätt att både sprida teknisk kunskap och erfarenhet bland de lärare som ansvarar för driften av dessa system. se nedan under spin-off. Datorer är billiga men underhåll och support är dyrt: De system som idag finns för underhåll av datorer inom kommunala skolor är mycket dyrbara och dessvärre inte alltid så effektiva. Kostnaden per dator och år ligger idag på över :- i många kommuner, däribland Karlstad (något lägre för elevdatorerna på gymnasiet i Karlstad). Det operativsystem man använder är fortfarande inte sällan XP, vilket gör att många funktioner som exempelvis minneskortläsare, drivrutiner till USB-kameror för mikroskop, mikrofoningångar för extern mikrofon etc inte fungerar på nyare datorer; så exempelvis på datorerna i de klassrum jag arbetat i. Det finns ingen anledning att ifrågasätta kostnaderna för underhåll och infrastruktur och jag har stor förståelse för att exempelvis ett OS-byte kan medföra att system och programvaror som alla anställda vant sig vid skulle kunna sluta att fungera, och att man därför drar sig för ett byte. De lärare som deltagit i projektet har dock kunnat installera programvaror själva på sina datorer (som Skype och ScreenHunter) vilket underlättat. Om man i framtiden skall kunna utveckla denna verksamhet måste därför billigare och mer effektiva lösningar tas fram. Kanske är tablet-datorer (ipad eller Android) en möjlig lösning den dagen då de utrustats med kompetenta webbläsare; idag är det exempelvis ibland omöjligt att se YouTube-filmer inne på webbsidor eller att använda Googledocs på ett vettigt sätt på de här datorerna. Att använda externa svenska tangentbord är också ett problem på många av dessa datorer. Med dessa enklare datorer kommer dock möjligheten att minska på underhåll och support, så även om priset är detsamma som för en laptop med hårddisk, så bör rimligen årskostnaden ändå bli mycket lägre. (Kostnaderna för infrastruktur i form av exempelvis trådlöst nätverk eller ett utökat antal laddningsplatser/vägguttag etc kommer givetvis alltid att finnas där.) SPIN-OFF På den skola där det blev två klasser som arbetade med klassbloggar uppstod en diskussion i lärarrummet kring olika pedagogiska och tekniska lösningar kring bloggandet och fotograferandet. Det här ledde snabbt till att fler lärare ville starta en klassblogg och under hösten har ytterligare sex bloggar startats och fyra av dem har varit aktiva under hela hösten. Ytterligare en blogg har tillkommit på en annan skola i Karlstad Samarbetsskolorna i Delhi, Riyadh och i Tanzania har nu också egna skolbloggar som en följd av projektet och Svenska skolan i Addis Abeba kommer också att starta en klassblogg så snart internetförbindelsen till skolan blir bättre. Med de erfarenheter som kunnat spridas kring de Skypekontakter som klasserna i projektet haft, har också fler skolor startat med liknande projekt. En lågstadieklass har nu kontakt med en klass i samma åldersgrupp på svenska skolan i Delhi och en svenskspråkig 13

15 klass i Vasa i Finland har inlett ett samarbete med en lågstadieklass på Svenska skolan i Riyadh. Skypekontakt med en skola i Tanzania som lett till nya kontakter med University of Dar es Salaam. En Facebook-grupp startade i december där lärare knutna till projektet kan diskutera och utveckla idéer. Ett samarbete med Filipstad och grundskolorna där har inletts och ett längre forskningsprojekt (2,5 år) kommer att starta kring kommunens satsning på en dator per elev. Ett mycket stort antal kontakter med forskare som studerar angränsande discipliner. SPRIDNING PÅ KONFERENSER OCH I MASSMEDIER Under året har projektet presenterats, teoribakgrund och preliminära resultat diskuterats på följande konferenser: Didaktikk og teknologi, Lillehammer 7 8 februari 2011: Symposium kring ungas skriftpraktiker, Helsingfors universitet, 10 feb MKV-retreat, Karlstad 22 mars 2010 Regional konferens för länets (nästan) alla folkhögskolelärare, Karlstad 1 apr 2011 Praktiske estetiske skapende Læreprosesser, Larvik 4 5 maj 2011: Den tredje nordiska ämnesdidaktikkonferensen, NOFA 3, Karlstad maj 2011: Skriftpraktiker hos barn och unga, Vasa maj 2011: Multimodalitet, sjanger og design Kristiansand 8 10 juni 2011: Nordmedia 2011, Akureyri, aug 2011: RUC skolledarkonferens i Sunne, 7 8 sept 2011: Literacy - en morsmålsdidaktisk utfordring. Tønsberg 2 4 november 2011: Pekplattans pedagogiska potential, Vasa 16 nov 2011 Projektet hat uppmärksammats i följande tidningar och tidskrifter: Sociala medier i plugget VF 20 maj: Sociala medier i klassrummet vad händer med lärandet, Magasinet KAU nr 2, 2011: sinet_nr2-2011_web_2.pdf Det handlar inte bara om teknik, Hallands nyheter 13 sept

16 Bloggen är bra för lärandet, Origo 23 aug: Bloggar utvecklar elevernas skrivande, Cela, 24 aug 2011: Bilderna ger klassbloggen liv, Lärarnas nyheter 9 okt 2011: PRELIMINÄRA FORSKNINGSRESULTAT Under året har jag producerat några paper som presenterats på några av de konferenser som finns uppräknade ovan. Dessa två paper sammanfattar bäst dessa preliminära resultet: Sociala medier och naturvetenskaplig undervisning NOFA, 3 maj 2011: Elevers foton i sociala medier från klassrummet Larvik 4 5 maj UTVÄRDERING OCH ANALYS Först kan man konstatera att utan stödet från Internetfonden hade jag inte hunnit lika långt i min forskning, inte kunnat ställa de frågor jag nu ställer och inte kunnat få fram många av de erfarenheter som jag menar att jag nu har. Både den arbetstid jag kunnat avsätta och de medel jag fått för centrala inköp har inte bara ökat hastigheten i projektet utan också på ett påtagligt sätt gjort det möjligt att utveckla och fördjupa frågeställningarna när de dykt upp. Jag menar till och med att utan stödet från Internetfonden hade jag haft bekymmer idag! A. UTVÄRDERING AV RESULTAT De klasser jag arbetat i har inte varit speciella på något sätt och de fem lärare som erbjudits att delta har alla tackat ja utan att på något sätt övertalas. Erbjudandet var från början bara att få klassrummet utrustat med någon form av skärm eller projektor med högtalare och en dator på fyra elever. De skulle också få viss support med en del teknik. I gengäld skulle lärarna testa att använda en klassblogg under något år och att testa Skype som kommunikationsredskap med andra klasser. De skulle hela tiden behålla kontrollen över när och på vilket sätt dessa verktyg skulle användas. Genom stödet från Internetfonden kom projektet att omfatta mer utrustning och några fler moment men inget som någon sett som något hinder eller besvär. Även om jag fått möjlighet att lära känna mycket trevliga och oerhört duktiga lärare som lärt mig massor, menar jag att en liknande utveckling skulle kunna ske i nästan alla klasser under liknande förutsättningar. Vilket värde kan man då sätta på de resultat som redovisas ovan; vad skall man ha dessa erfarenheter och kunskaper till? Man kan dela upp det i flera delar, exempelvis: Vilken nytta kan vi ha av att börja använda sociala medier som en del av skolarbetet, vilka nya frågor väcker resultaten, vad kan man se som en följd av denna utveckling och slutligen, vilka mer konkreta förslag kan man ge till dem som vill utveckla denna verksamhet? Den sista frågan återkommer jag till under nästa rubrik nedan och börjar med att mycket kort peka på skolans komplicerade uppdrag: 15

17 Skolan skall förbereda våra elever för framtiden, samtidigt som det självklart är mycket svårt att se hur denna framtid kommer att se ut; i vart fall på några års sikt. Men det kanske ändå är här all skolutveckling bör ta sin utgångspunkt? Å andra sidan är skolan alltid en konstruktion för ett samhälle som redan är historia. Ingen trodde på 60-talet att reservoarpennan skulle komma tillbaka, men vi fick ändå använda dessa ålderdomliga skrivredskap när jag gick i grundskolan. Det tog dock bara skolan tio år att utrangera räknestickan till förmån för miniräknaren. Dagens skola använder linjerat papper och blyertspennor och diskuterar hur man skriver brev och vykort på papper, trots att nästan alla elever har en dator hemma och en mobiltelefon i fickan. Det här skall på intet sätt ses som kritik och det stämmer heller inte med den anda som jag upplevt i de klasser jag arbetat i. Men alla lärare slås då och då av att världen förändras fortare än den egna tanken och att elevers eller studenters ifrågasättande av innehållet i undervisningen faktiskt har relevans. Ibland försvinner vissa praktiker och visst teoretiskt stoff snabbt och ersätts av annat, ibland tar det mycket lång tid innan en förändring sker och ibland bör det faktiskt inte finnas ett bäst-föredatum. Om framtiden i något avseende blir likt den utveckling vi ser idag är säkert fingersättning på tangentbord, att kunna redigera bilder och filmer, att kunna publicera multimodala texter på bloggar och webbsamhällen som Facebook, att hantera direktkommunikationsverktyg som Skype etc adekvat kunskap. Miniräknaren gjorde inte eleverna duktigare i matte påpekar då någon, så vad är det som säger att datorerna kommer att göra eleverna bättre på att skriva och att kommunicera? Men finns det någon väg tillbaka? Idag inser nog ändå alla att räknestickan inte går att återinföra och att sociala kontakter på nätet och multimodal textproduktion kommer att vara en del av framtiden; men hur skall det implementeras i skolarbetet och hur skall vi göra för att dessa nya redskap också leder till nya kunskaper för morgondagens samhälle? Svarta tavlan blev vita tavlan men funktionaliteten är densamma och den finns ännu kvar längst fram i klassrummen till höger när man kommer in i klassrummet. Men med datorernas intåg blir förändringen betydligt större än så. Utan försök likt de som beskrivs i denna rapport kommer ingen utveckling att ske i riktning mot en skola som gör våra elever bättre rustade för framtiden. Men de här försöken måste också utvärderas mot annan forskning och mot andra liknande försök. De resultat som kommer fram måste kunna spridas och värderas av andra lärare och forskare. Vad vet vi nu om nyttan med klassbloggar, Skype och elevers eget fotograferande och vilka frågor väcker de för framtiden? Vi vet att bloggen uppskattas av föräldrar, att många barn stimuleras i sitt skrivande av att få använda bilder och publicera på bloggen, att de uppfattar att bloggen är på riktigt och att man inte kan skriva vad som helst där. Bloggen innebär en repetition och en återkoppling och bloggandet går snabbt från att vara en lite tröskel för läraren och eleverna att ta sig över till att underlättar i kommunikationen med föräldrar, kollegor och skolledning. Man kan se sin progression och bloggen blir en kollektiv portfolio där alla kan bidra. Det går lätt att koppla samman två klassrum med hjälp av Skype men vi vet nu att det inte bara är tidszoner som gör det svårt att planera samarbete mellan klasser och lärare. Skype borde vara ett av de enklaste sätten att skapa en ny publik för eleverna i en klass och på alla sätt kanske den minst kontroversiella. Potentialen är stor! Tänk om alla klasser skulle ha en kompisklass i ett annat land där man också lär sig engelska på ungefär samma nivå som den egna klassen; på högstadiet kanske tyska, franska eller spanska och att det vore en självklarhet inom 16

18 hemspråksundervisningen och språkträning i de nordiska språken skulle inte behöva begränsas till att läsa en novell på danska. Det här menar jag skulle skapa ny mening till språklärandet och samtidigt både ge kunskaper och nya vänskaper mellan barn i olika länder. Elevernas egna foton stimulerar inte bara bildtänkandet och kommunicerandet utan också skrivandet. Fotona inbjuder besökaren till en klassblogg på ett sätt som inga skrivna elevtexter kan göra; det blir bilderna som skapar intresse och gör det mödan värt att gå till bloggen för att se vad eleverna åstadkommit. Bilderna berättar och den skrivna texten kompletterar det som inte är synligt i fotografierna. Vi vet också att tekniken håller både rent fysiskt och pedagogiskt. Det är inte svårare än att alla kan lära sig det här på några lektioner och kameror som inte uppfattas som leksaker behandlas också som något man skall vara rädd om; prylarna håller. Slutligen måste man konstatera att utvecklingen mot en dator per elev inte längre är Science Fiction. Av flera skäl är denna utveckling redan på gång i många kommuner; inte minst av kostnadsskäl och av ekonomiska skäl. Om man läser den senaste läroplanen för grundskolan är det svårt att förstå hur den skall kunna genomföras utan en rejäl satsning på just de fysiska apparaterna. Samtidigt kommer det här att innebära ett närmast gigantiskt behov av utbildning och nytänkande bland lärare. Det är kanske ingen kvalificerad gissning om man här påstår att behovet av en IT-anpassad läroplan kommer att vara mycket stor om ett par år; många av de ITrelaterade frågor som idag tas upp i den senaste läroplanen känns redan föråldrade. B. FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR Lärare måst fortbildas alla elever kommer om några år ha en egen dator som sitt främsta läromedel och det kan knappast vara upp till läraren om eleverna skall använda datorer i lärandet eller ej. Min erfarenhet är att intresset är mycket stort så att få lärare att intressera sig för fortbildning är säkerligen inget problem. Men att låta lärarna lösa detta utbildningsbehov på sin fritid går givetvis inte. Eftersom jag är just en sådan fortbildare inser jag också snabbt att det inte kommer att finnas en kvick-fix där alla lärare skall kunna gå en utbildning på universitetsnivå inom detta område och så är problemet löst. Orsakerna är flera: Det finns inga färdiga paketlösningar på de problem som kan uppstå, många av de tekniska frågor som måste ha en lösning kan varken vila på vetenskaplig eller erfarenhetsmässig grund och det kommer inte att finnas universitetslärare till en sådan massutbildning. Det här är en process som skolorna och kommunerna till stor del själva måste organisera och det kommer ibland att bli drastiska förändringar. IT-pedagoger och ämnesutvecklare kommer däremot att få mycket att göra. Jag menar däremot att detta utvecklingsarbete bör ske i nära samarbete med ett universitet eller högskola eftersom kunskaperna kring lärandet och vad som är effektiv och mindre effektiv undervisning har ökat dramatiskt de senaste åren och att denna kunskap måste spridas och tas med när den nya skolan med betydligt fler datorer och med mer kommunikation med andra utanför klassrummet skall växa fram. Det handlar bland annat om formativ bedömning, om betydelsen av tydliga mål, kunskaper om neurodidaktik och hur hjärnan fungerar och utvecklas, om nödvändigheten av variation och multimodalitet, om det spatiala och taktila och om berättandet och om hur bilder och ljud kan hjälpa hjärnan att minnas, om vad som händer när man ibland är två lärare under samma lektion, och om en mängd andra saker kring hur social interaktion kan stärka lärandet. Det handlar även om det som visat sig fungera mindre bra men som fått stanna kvar i skolorna i brist på dålig återkoppling av forskningsresultat. Vissa 17

19 ämneslärare behöver säkert utveckla specialkunskaper inom sina områden och kanske det också behövs nyckelpersoner på varje skola som blir lite mer experter på mediala sätt att använda det skrivna språket, om layout, att fotografera och skapa bilder, att redigera film, ljud och musik, om problem kring upphovsrätt och juridik kring identitet. Med dessa kunskaper och med nya kommunikativa och multimodala produktionstekniker där elevers arbete kan följas över nätet, där samarbete mellan elever kan utvecklas och där information måste värderas på helt nya sätt, kan sedan lärare tillsammans utveckla en skola för framtiden. Jag menar att det här går att lösa och att många vägar måste prövas. Självklart skall just de sociala medierna användas för att sprida erfarenheter och information, men kanske också den klassiska studiecirkeln kan komma på tal. Man behöver träffas och visa varandra hur man löst olika praktiska problem och hur man exempelvis använder olika programvaror. Jag har absolut inget emot att universiteten tar en aktiv del i denna process; universiteten behöver också lära sig mer om det som har med den praktiska undervisningen att göra och universiteten kan bidra med kunskaper kring det aktuella forskningsläget. Det finns heller inget som säger att det här arbetet inte går att examinera och att det kan vara poänggivande. På det här sättet kan också de erfarenheter som kommer fram bli just beprövad erfarenhet och få spridning. Det viktiga är dock att detta utvecklingsarbete måste ingå i arbetet som en självklar del av lärarprofessionen och det måste vara meriterande att ta ansvar för olika delar av denna utveckling där faktiskt alla kan vara med och påverka utformandet av den framtida skolan. När alla elever i skolan har en dator måste kostnaderna för administrationen av dessa minskas, samtidigt som den service som centrala IT-enheter förändrar sina rutiner till att just vara en del av den pedagogiska utvecklingen. Uppdraget måste vara att stödja lärarna i detta pedagogiska utvecklingsarbete, samtidigt som det kanske inte är mest effektivt om alla kommuner bygger upp kunskaper kring allt det som lärare vill utveckla. Här finns stora möjligheter till samarbete och specialisering samtidigt som den nya kommunikationstekniken underlättar support på distans. Att lärare skall ha automatisk backup och att de själva skall kunna installera programvaror på sina datorer anser jag givetvis skall vara en självklarhet. Idag kan man som universitetsanställd åka till nästan alla universitet i västvärlden och logga in på det lokala nätverket. Det finns inga tekniska problem med att införa ett sådant system för alla kommuner i Sverige kanske till och med i samarbete med universiteten. Om idén med att elever har datorer också skall vara att de skall kunna använda dem i många situationer måste detta underlättas. Självklart skall då alla skolor, fritidsgårdar, sporthallar och bibliotek då också vara uppkopplade och tillgängliga och varför inte också i grannkommunen. Att ställa krav på alla bussbolag som skjutsar elever att de skall ha trådlöst nät ombord är ju heller inget problem och knappast någon hög kostnad. I detta sammanhang är det värt att konstatera att exempelvis McDonalds har haft öppna internetnätverk i många år nu och att detta inte orsakat några problem. Kanske kan ett helt öppet nätverk vara en lösning som dessutom skulle underlätta närmast oändliga problem med elevers borttappade användarnamn och lösenord. SEX KONKRETA TIPS FÖR DIG SOM FUNDERAR PÅ ATT PRÖVA NÅGOT I DENNA RAPPORT: 1. Förhoppningsvis kommer ett häfte att publiceras under våren (Arbetsnamn: Sociala medier i undervisning och lärande) som fritt kan kopieras och spridas (som producerats som en del av detta projekt) och här finns då en del tips kring hur man kan skriva överenskommelser med föräldrar, om lagar, om journalistiskt skrivande och lite annat matnyttigt kring publiceringsverktyg och om bloggande och Skypande från klassrummet. 18

20 Du kommer då att hitta denna skrift från webbstjärnans webbplats. (Jag har också skrivit en bok i ämnet som kom ut för några år sedan som finns i handeln eller kan lånas på närmaste bibliotek: Publicistiska arbetssätt i skolan.) På Webbstjärnans webbplats hittar du också mängder med andra tips om hur man kommer igång och du kan gratis få tillgång till en webbplats för din klass/kurs under ett år om du anmäler dig till en tävling om bästa skolwebbplats. 2. När du får datorer i klassrummet så får du inte glömma att de måste ha ström. Är det 25 datorer så skall man ha 25 extra uttag placerade på så sätt att det inte blir snubbeltrådar eller att de skymmer sikten i klassrummet. I välsorterade tillbehörsbutiker för teknik kan man köpa en typ av platta halvrunda gummi- eller plastlister som man lägger på golvet där sladdarna kan dras genom. Inte minst till lärardatorn är det nästan nödvändigt med tanke på olycksriskerna; trafiken runt läraren och dennes arbetsplats är ofta stor och här är också i regel fler sladdar inkopplade. I denna platta golvlist har man då sladdar till ström, ljud, webbkamera och projektor. Med hjälp av stora buntband av nylon och dubbelhäftande tejp eller silvertejp kan du sedan fästa skarvsladdarna på bordsben. Inte vackert men i regel ganska praktiskt. 3. Se till att du antingen får en stor projektor eller en platt-teve i ditt klassrum; minst 47" för ett mindre klassrum alla platt-teveapparater verkar idag gå att koppla samman med datorer. Fördelen med platt-teveapparaterna är att de är billiga, startar fort, har hög upplösning och har lång livslängd, att de är ljusstarka och inte har någon fläkt. Nackdelen är givetvis att bilden är relativt liten. Projektordukar till projektorer är dyra, men det finns färdigmålade matta vita masonitskivor på närmaste byggmarknad för några hundralappar (kapas till önskad storlek) som fungerar mycket bra för ändamålet. En halv sådan masonitskiva (kanske 120 * 120 cm) går i de flesta fall att hänga upp bredvid tavlan i klassrummet. (Det är rätt obegripligt att alla projektordukar hänger framför vita tavlan så att den skymmer den.) 4. Över denna platt-teve eller projektorduk sätter man en webbkamera. Tänk också på att köpa en USB-skarvsladd så att du enkelt kan ansluta den till datorn. Den här kameran används vid Skypemöten med andra klasser och på det här sättet så tittar eleverna på varandra. Skaffa en extra mikrofon som placeras där eleverna kan stå när de pratar med den andra klassen (en datormick för någon hundralapp duger eller så skaffar man en trådlös mikrofon). Se också till att du får belysningen i klassrummet att fungera på så sätt att du inte får en belyst vita-duk eller teve, men att du samtidigt har klassrummet belyst för att eleverna ska kunna skriva och synas. 5. Se till att klassrummet kompletteras med aktiva högtalare av lite bättre kvalitet. Tänk på att de här högtalarna skall räcka för att alla i klassen skall höra bra och då räcker inte enkla datorhögtalare för hemmabruk. Men det finns lite större datohögtalare som kan fungera eller så kan man ibland koppla in en större så kallad bergsprängare eller en stereo förstärkare med lösa högtalare. Det är högst troligt att någon förälder till barnen har en gammal stereo står till ingen nytta i garaget eller så kan man köpa en gammal anläggning för några hundra på en loppis. 6. Ibland vill man göra något extra med sin blogg eller wiki. Det finns mängder med billiga webbhotell att hyra in sig på och programvaran för publicering på nätet finns gratis att tillgå. Om du tycker att det här verkar komplicerat kan ett tips vara att ta hjälp av någon elev på ett gymnasieprogram som kan ta på sig att bygga upp webbplatsen som ett examensarbete eller mot en mindre ersättning. Det finns också många lite mer avancerade webbhotell som har som specialitet att just hjälpa mindre företag och organisationer att komma igång med exempelvis publiceringsprogrammet Wordpress. 19

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av it i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till

Läs mer

Att sända live eller att spela in en videopodd, ett föredrag eller en flipp med Hanouts

Att sända live eller att spela in en videopodd, ett föredrag eller en flipp med Hanouts 2014 Att sända live eller att spela in en videopodd, ett föredrag eller en flipp med Hanouts Dan Åkerlund Karlstads universitet 2014-10-12 ATT SÄNDA LIVE ELLER ATT SPELA IN EN VIDEOPODD, ETT FÖREDRAG ELLER

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Slutrapport Futurelearn-projektet Den digitala läraren (Institutionen för språkdidaktik)

Slutrapport Futurelearn-projektet Den digitala läraren (Institutionen för språkdidaktik) Slutrapport Futurelearn-projektet Den digitala läraren (Institutionen för språkdidaktik) Mål med projektet Det övergripande målet med projektet var att utifrån redan befintliga digitala kompetenser hos

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

It-strategi för Väddöenheten

It-strategi för Väddöenheten It-strategi för Väddöenheten Fortbildning Pim nivå 3 för alla pedagoger under läsåret 12-13. Kollegiehandledning. Introduktion i november 2012 3 kollegiehandledningsperioder under läsåret 2013-14. 6 kollegiehandledare

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Bambusermanual - Plattformen distans

Bambusermanual - Plattformen distans Bambusermanual - Plattformen distans Av: Sofie Sjöstrand, Nätverket SIP Senast reviderad: 2012-09-16 Innehåll Om Bambuser och manualen... 2 Registera ett konto... 3 Dashboard - din startsida... 4 Dashboard

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen

LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015 Kästa skola 2014-12-01 Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015 Skolan har som uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

En till en med nyanlända ungdomar

En till en med nyanlända ungdomar Presentationen och mer material: http://korta.nu/en_till_en_sprint En till en med nyanlända ungdomar Från versaler på tangentbordet 1ll bildberä4elser Lärare Karin Rehman, Sprintgymnasiet, Stockholms stad

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17 Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Progression av IKT inom inriktningen Svenska som andraspråk

Progression av IKT inom inriktningen Svenska som andraspråk Progression av IKT inom inriktningen Svenska som andraspråk Margit Nelson Wareborn Sören Andersson Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk - ISA Syfte: att

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Upphovsrätt och undervisning

Upphovsrätt och undervisning Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry 30.6.2015 sammandra g Kopiosto rf utförde

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13 Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014 Version 2014-08-13 Lärare/Mentor sköter utdelandet Kontrakt ska vara påskrivet av vårdnadshavare innan din ipad lämnas ut. Kontraktet behålls av

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Barnfilmskolan presenterar

Barnfilmskolan presenterar Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3 IKT-plan för Rosendalsskolan, läsåret 2015-2016 1. Styrdokument och andra riktlinjer Digital kompetens är ett av de övergripande mål som nämns i LGR11: 1 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016 IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av IKT i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med

Läs mer

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola IT-handlingsplan Kyrkmons skola Materialet skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande - Icke kommersiell Dela lika 2015-12-14 1 IT-handlingsplan Kyrkmons

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Så får du Microsofts Office-paket gratis

Så får du Microsofts Office-paket gratis Så får du Microsofts Office-paket gratis 7 Kör Word, Excel, Powerpoint och Onenote i webbläsaren 7 Dela dina dokument 7 För dator, mobil och platta. Kom igång med Microsoft Skydrive och Office Web Apps

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 )

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) 1 VISION 2 ALLMÄNT 3 MÅL 4 RIKTLINJER 5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA 6 DATAKÖRKORT 7 REVIDERINGSPROCESS 8 FASTSTÄLLANDE 1

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Hälsa, Idrott och Fritid

Hälsa, Idrott och Fritid Arbetsplan Hälsa, Idrott och Fritid Läsåret 2012-2013 Inledning Programmet inriktas mot verksamhetsområden där det huvudsakliga syftet är att främja hälsa. Eleverna tillägnar sig här grundläggande yrkeskunskaper

Läs mer