Bitidningen. GMO bra eller dåligt? Ny doktor på SLU Omstart 2010 för HF Lyckad sammanslagning av föreningar Svärmeri i London

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. GMO bra eller dåligt? Ny doktor på SLU Omstart 2010 för HF Lyckad sammanslagning av föreningar Svärmeri i London"

Transkript

1 Nr 3 Mars 2010 Bitidningen GMO bra eller dåligt? Ny doktor på SLU Omstart 2010 för HF Lyckad sammanslagning av föreningar Svärmeri i London Bitidningen

2 RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Anläggningen är godkänd av Länsstyrelsen o Jordbruksverket. För mer information Ring Välkomna hälsar Lars Gibrand Honung Köpes Svensk Landskapshonung Grovsilad, med vattenhalt under 20%. Ingen leverans för stor, ingen för liten. Rune Axelsson, Småland, Lars Hedlund, Gotland, Gunnar Henningsson, Värmland, Lars Höglund, Norrland, Östen Härdell, Östergötland, Ove Kaye, Dalsland, Håkan Lantz, Östergötland, Dan Levin, Sörmland, Bo-Göran Nilsson, Skåne, Lars Pettersson, Värmland, Anders Wizping, Småland, Bitidningen

3 Ledaren Tankar i vintertid Alf Sjöberg Styrelseledamot Det känns lite speciellt att sitta här i rykande snöstorm och fundera på bin och biodling. Dock är det väl just vid sådana här tillfällen man har tid att göra det. Naturligtvis har man bin i huvudet även vid andra tillfällen, men då handlar det ofta om mer praktiska saker. När ska jag börja drivfodra, utvidga samhället, sätta på skattlåda, omlarva osv. Nu kan man i stället ta en stilla funderare på biodling i ett större perspektiv. Det har ju under en längre tid kommit larmrapporter. Ibland har de till och med handlat om ren förintelse. Många av larmrapporterna har i efterhand visat sig överdrivna men med en kärna av sanning. Det är denna kärna av sanning vi som biodlare ska ta fasta på och arbeta utifrån. Vi ska sprida kunskap om biodling och lugnt och metodiskt visa på felaktigheter som gjorts och riskerar göras. Hela tiden med klara och vetenskapligt bevisade fakta. Annars blir vi i längden inte trodda. En god sak, som kommit ut av dessa larmrapporter, är att allmänheten och även myndigheter har fått upp ögonen för binas betydelse för hela mänsklighetens existens. Många har på känd politikers vis (med eller utan förstärkning) utropat: Det hade jag ingen aning om! Flera länder inom EU kar klämtat i klockorna. Även svenska Krisberedskapsmyndigheten har begärt och fått en utredning om bidöd i Sverige. Människan har otvivelaktigt varit en dålig förvaltare av jordens resurser och ställt till med mycket elände för snöd vinnings skull. Ibland är det svårt att i efterhand förstå hur man tänkte. Nu säger kanske någon: Hur är det bland biodlare? Är ni helt snövita? Tyvärr är vi inte det. Om Mammon viftar med en tillräckligt stor sedelbunt finns det en del som är beredda att arbeta mot naturen och inte med. Alla har vi väl hört talas om hur man inplanterade kaniner Down under och sen skulle reparera skadan med att skicka dit rävar. Hade det varit idag hade man förmodligen genmodifierat rävarna så att de bara jagat kaniner. Vi är ju så mycket klokare idag, eller I modern tid sker liknande dumheter även inom biodlingen, med hänvisningen: Det är ju helt lagligt. Visst, vi lever i ett fritt samhälle och då får vi acceptera att alla inte tänker likadant. Vi behöver å andra sidan, tack och lov, inte heller tycka likadant. Det här var lite tankar så här i vintertid. En del kommer att säga att det var rätt tänkt medan andra kommer att säga det var mer än lovligt insnöat. Nu har jag å andra sidan funderat färdigt och ska ut och skotta snö. Hoppas våren kommer snart. Bikupor som göms i snö kommer fram i tö. Årgång 109 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 39. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer MARS 2010 I bigården 5 Lyckad förening av föreningar 8 Håll koll efter yngelrötan 10 Sju miljoner Euro till bin 12 Biodling på hotelltak 13 Läsebok för folkskolan Bin i gamla tider 17 Arbetet med SBR:s GMO-policy 18 GMO, EU, bin och honung 20 Giftbesprutning, växter och djur 22 Gränsö parningsstation 23 COLOSS-nätverket, vinterförluster 24 Eva Forsgren filosofie doktor 25 Omstart 2010 för HF 28 SBR:s bokutgivning 31 Små celler fungerar inte mot varroa 32 Brev till red, Medlemsfokus Almanackan 38 Nästa nummer (4-10 april-nr) utkommer i slutet av mars. Manusstopp: 1 mars. Numret därpå (5-10) i slutet av april. Manusstopp: 1 april Omslagsbilden: GMO diskuteras livligt på olika håll. Är det farligt? Hur påverkar oss EU:s lagstiftning? Foto: Erik Österlund. 25 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes blå i år. 4 Bitidningen

5 Per Ideström I bigården Hej igen alla biodlarkamrater! Mars månad brukar i stora delar av Sverige betraktas som den första vårmånaden. Vissa år finns det redan gott om tranor vid Hornborgasjön i början på mars. Efter den mycket bistra inledningen på året är det svårt att i skrivande stund ha en grundad uppfattning om hur månaden mars kommer att te sig detta år. Som biodlare hoppas man ändå alltid att våren snart är här, eller hur? Denna månad ska vi gå igenom lite om binas bostad, kupan. Vårt honungsbi, Apis mellifera, tillhör ju den grupp av biraser som helst vill bo i en hålighet. Människan och honungsbiet har en lång historia tillsammans. Det ursprungliga umgänget bin och människor emellan handlade mest om honungsjakt. Honung var en högt skattad vara och bisamhällen blev värdefulla. Att samla in vildbisamhällen för att hålla dem i bigårdar blev en naturlig utveckling. Det finns många exempel på hur en bibostad kunde utformas. Man använde det lokalt tillgängliga materialet när de tillverkade sina kupor. Halm, lera, vidjor, vass och till och med gödsel är bara några exempel. Form och storlek på kupan varierade naturligtvis också mellan olika platser. Binas vanor och sätt att fungera kunde säkert också påverka kupan, även om motsatsen var ändå vanligare; att kupan utformning påverkade bina. I vår del av världen användes under en tid de stockar/träd där bina själva valt att bosätta sig. Det var en otymplig lösning som senare ersattes med de så kallade halmkuporna. Delar av året kunde dessa behöva täckas med ett material som bättre motstod regn och snö. Fast bygge Det allra vanligaste i äldre tiders bikupor är att allt vaxbygge är fast. Kakorna är fastbyggda vid kupans väggar så som bina själva har valt att göra det. På detta vis omöjliggörs inspektion av vaxkakorna, och kuporna måste av praktiska skäl vara ganska små. Gissa om svärmen kom tidigt. Det fick konsekvenser för bina och för hur skötseln av dem kom att läggas upp. Den s.k. bislakten är ett av de mera motbjudande exemplen på just detta. I detta Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några Framgångsfaktorer. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. skede hölls bina under villkor som i nästan allt väsentligt överrensstämde med det som var naturligt för dem. Trots de olägenheter som ett fast vaxbygge förde med sig, innebar det att en slags naturlig ordning ändå rådde. Rörligt bygge Kupor med fast bygge innebär stora nackdelar för biodlaren, medan det rörliga vaxbygget ger helt andra möjligheter till en rationell biodling. Dzierzon (Polen) och Prokopovitsch (Ukraina) ges ofta äran av att ha introducerat det rörliga vaxbygget, även om denna teknik var känd redan tidigare, och dessutom på flera olika platser i världen. Foto: Marcus Ideström Stockkupor i södra Frankrike. Foto: Barbro Malm. Halmkupa som visar vaxbygget underifrån och den enkla bottnen. Foto: Erik Österlund. Bitidningen

6 Aktuella göromål Mars är en vårmånad. Naturen vaknar så sakta. Nu kan bina ha haft möjlighet att rensa sig. Då kan du med mindre risk än tidigare passa på att byta till rena och torra bottnar. Vårutvecklingen kan också ha startat. Fokus hamnar då på binas värmeekonomi. Hjälp dem genom att isolera ytterligare om det behövs. Kontrollera fodertillgången. Om det ser bekymmersamt ut för något samhälle så kan du ge dem en foderram. Den kan du ta från ditt förråd, eller från något annat bisamhälle som har överskott. Ett normalstarkt bisamhälle bör ha minst 5-6 kilo foder i slutet på mars. Beroende på vad du har för slags bin, så kan du kanske stödfodra om vädret inte är för kallt. Detta är en nödåtgärd, som dessutom bara gäller starka bisamhällen! Isolera väl! Ha lite koll på vilka av dina samhällen som sitter lugnast såhär på vårvintern. De som prompt ska ut och flyga så fort solen glimtar till, trots alltför låga utetemperaturer, kanske inte riktigt passar i din trakt. Se till att bina slipper yttre störningar, av dig själv och andra. Först i april kan det bli tal om sådant som att lyfta ramar med bin. Det ska vara en mycket fin dag i så fall. Foto: Thomas Henriksson Med rörligt bygge kunde honung skördas mycket lätt jämfört med tidigare och att flytta vaxkakor, både inom ett bisamhälle och mellan bisamhällen, blev en möjlighet. Langstroth (USA), och sannolikt flera andra, förfinade tekniken med rörligt bygge i fyrkantiga ramar i såväl yngelrum som skattlådor. Langstroth publicerade sitt arbete Det kom att innebära mycket för biodlingen i världen. Det som var unikt för Langstroth var hans upptäckt av den så kallade bigången, det utrymme mellan ram och kupa som behövdes för att bina inte skulle bygga fast ramarna. Ramen med fyra lister var inte hans egen uppfinning. Den fanns sedan tidigare. Systemet med rörliga ramar är mycket rationellt, sett utifrån biodlarens synpunkt. Vad som möjligen inte har utretts tillräckligt är vad det betyder för bina själva att ramar flyttas från en plats till en annan i bisamhället. Bikupor i Sverige I Sverige finns i huvudsak två slags bikupor, vandringskupor (eller uppstaplingskupor) och trågkupor. Vandringskupor består av flera lådor som staplas ovanpå varandra, allteftersom bisamhället växer till. En låda innehåller som regel 10 ramar, i vilka vaxkakorna är infattade. Lådorna kan flyttas upp och ner i systemet, lite beroende på vad man har för driftsteknik. Hur många lådor man behöver beror på hur starkt bisamhället är, och på hur mycket honung som bina samlat in. Ibland blir det höga staplar som det kan bli knepigt att sköta. Vandringskupor är billigare i inköp och relativt lätta att tillverka själv. Vandringskupan är ofta isolerad i vårt klimat. I lite varmare trakter går det utmärkt att odla bin i oisolerade vandringslådor. Som namnet antyder är vandringskupan den kuptyp man bör välja om man flyttar bisamhället från den ena dragplatsen till den andra. Vandringskupan vinner terräng på trågkupans bekostnad. Det finns dock många biodlare som, av olika skäl, föredrar trågkupor. Den kan se ut som en träkista med ett sluttande lock. I botten på en trågkupa finns oftast ett fast yngelrum om exempelvis 22 ramar, ibland färre. Ovanpå detta kan, när behov uppstår, flera skattlådor ställas i rad efter varandra, varefter locket åter kan stängas. Höjden kan på så sätt hållas nere. Trågkuporna är dyra i inköp, och relativt svåra att bygga själv. Bland fördelarna kan nämnas att bina ofta övervintrar bra i dessa kupor. De sitter ju så skyddade från kyla, fukt och yttre störningar. Risken för stöld är också påtagligt mindre. Trågkupeentusiasten bör absolut skaffa sig boken Kupsnickaren av Alexander Lundgren från antikvariat. Eller låna från SBR:s bibliotek, via ditt lokala bibliotekt. Biskötseln Att sköta ett bisamhälle kräver någon sorts plan. Hur den planen ser ut kan ibland få avgöra vilken kuptyp man fastnar för. Vilken kuptyp man än väljer måste man välja rammått (om man använder ramkupor). Det finns ett otal rammått i bruk i världen, vart och ett med sina förtjänster och brister. I Sverige finns endast ett fåtal, vilket möjligen kan vara lyckosamt. Marknaden för begagnad biodlingsutrustning blir nämligen intressantare för det stora flerta- Trågkupor och uppstaplingskupor. Foto: Bo Lundberg. Svearam t v (300x300mm) och shallow (låglangstroth, 448x137mm). Rammåtten kan vara ganska olika. Foton: Erik Österlund. 6 Bitidningen

7 Får bina bygga fritt under ganska fria omständigheter bygger de snart rätt olika cellstorlekar allt efter vad de har för behov. Foto: Dennis Murrell. let biodlare om antalet rammått inte är för stort. Valet av rammått får konsekvenser för hur kupan kan vara konstruerad och för hur övrig biodlingsutrustning skall se ut, exempelvis honungsslungan. Det vanligaste rammåttet/ramhöjden i Sverige är lågnormal (366 x 222 mm). Låga ramtyper är naturligt i en vandringskupa. Varje låda kan bli för tung att lyfta av och på om ramarna är höga. Att bara ha ett rammått/ en ramhöjd i sin biodling kan vara en alldeles utmärkt idé. Även i västvärlden förekommer, i mycket begränsad omfattning, idag biodling utan ramar i så kallade TBH-kupor (Top Bar Hive). Skälen till detta är intressanta, men behandlas ändå inte här och nu. TBH-kuporna förtjänar en egen artikel. Mellanväggen En naturlig följd av ramkupans utveckling blev en uppfinning som kom att få en oerhört stor betydelse, nämligen den förpräglade vaxmellanväggen. Detta var en uppfinning som gjordes under 1800-talets senare del. Langstroth hade bara bygganvisningar. Han odlade dessutom mörka bin. Italienska bin importerades till USA först efter publiceringen av hans bok Genom att en vaxmellanvägg tillsattes kunde bina på kort tid bygga ut vaxkakan på ett sätt som passade biodlaren. Ganska snart stod det också klart att man kunde påverka binas storlek med hjälp av mellanväggarnas förpräglade cellstorlek. Vilken cellstorlek som än valdes tänkte man sig i normalfallet att just en enda cellstorlek skulle tillfredställa bisamhällets hela behov, vi bortser från drönarceller och drottningceller. Att alla bin i ett bisamhälle är lika stora var något som man närmast antog, det finns det många skrifter som tyder på. Det fanns sällan några tankar kring vaxbyggets naturliga utformning som faktor i bisamhällets utveckling och i dess relation till saker som sjukdomar, parasiter eller binas fysiologiska funktioner. Är binas vaxbygge viktigt? I naturen, där det naturligtvis inte finns några mellanväggar att utgå ifrån, är det Bitidningen lätt att se att vaxbygget innehåller ett flertal cellstorlekar. Det är lika lätt att se det mönster som de vilda bina har utgått ifrån vid konstruktionen, även om olika vaxbyggen ytligt sett kan skilja sig åt beroende på hålighetens storlek och form. Hålighetens höjd kan ha stor betydelse för hur vaxbyggnationen, i sina detaljer, kommer att utföras. Man måste också inse att bina bygger sina vaxkakor uppifrån och ner. De första cellerna som byggs av ett vildbisamhälle i dess hålighet är de som bina tänker sig hör hemma högst upp i kakbygget. Det område i nederkanten på det naturliga kakbygget, som byggs i ett sent skede, där bina ofta befinner sig vid vinterns början, innehåller till stor del mycket små celler, ibland mindre än 4,9 mm i diameter. Detta får till följd att förhållandevis många av bina i de första och sista generationerna under säsongen är små till storleken. Högre upp i den del av kakbygget där yngel föds upp har bina gradvis byggt cellerna större och större. Ovanför yngelnästet finns ofta ett område med celler som är ännu större och som aldrig används till annat än honungslagring. I ärlighetens namn ska jag säga att jag har hört talas om biodlare som menar att ynglet ska vara överst och honungen underst. Jo, jag blev överraskad när jag hörde detta. Vi biodlare är helt klart olika, men bina borde ändå till sina huvuddrag var ganska lika, från Kapstaden till Nordkap. Procentuellt sett är de mindre bina talrikast under våren och hösten, kanske att de naturligt aldrig är i majoritet. Man kan slå fast att det i bisamhället naturligt förekommer underfamiljer baserade på barnkammarens storlek (cellen), likaväl som underfamiljer baserade på olika fäder/drönare och att bisamhällets procentuella sammansättning av dessa underfamiljer varierar pga olika faktorer. Finns det anledning att tro att förekomsten av dessa bin födda i olika cellstorlekar har någon betydelse? Har bina valt att bygga som de gör helt utan anledning? En sak är klar, det finns för lite kunskap på området. Nu pågår en debatt om hur det möjligen förhåller sig med vaxbyggets olika storlek på celler, och med de bin som kommer till i dessa. Visst är det spännande att vara biodlare, eller hur? Till slut Binas bostad är ett verktyg för biodlaren. Kupans konstruktion ska underlätta hans arbete. Ergonomin är viktig till exempel, inga höga eller felaktiga lyft om vi får be. Att vi måste kunna lyfta ramar och flytta ramar, både inom och mellan kupor, känns också självklart. Ramens utformning, och därmed även kupans, måste också underlätta honungshanteringen. Så där kan vi hålla på. Vad jag personligen tycker att det talas alldeles för lite om i dagens biodling är i vilken mån binas behov och förutsättningar ska få tillåtas slå igenom när vi bestämmer oss för hur vi ska sköta våra bin. Kupans utformning, med allt vad det innefattar, berör denna frågeställning. Andra områden med bäring på samma frågeställning är hur vi ser på binas behov av näring, deras mycket speciella sätt att para sig, bisamhällets genetiska sammansättning och sätt att fungera som organism, mm. Detta och mycket annat planerar jag att beröra i kommande nummer av Bitidningen. Ha det bra till dess. 7

8 Hästrikets Bf en lyckad sammanslagning Olle Boman Många av oss har säkert upplevt problemet när en förening krymper. Ekonomin försvagas och verksamheten blir lidande. Bland Tingsryds lokalföreningar började man se tecken på detta. Ett par föreningar tog då tag i saken och plötsligt hade 6 små föreningar blivit en livskraftig sammanslagning. Detta uppmärksammade näringsbiodlargruppen i SBR som en höstdag gjorde ett besök i Kronobergsdistriktet. Inom biodlingen vet vi att svaga samhällen mår bäst av att bli sammanslagna med andra för att överleva och bli starka. Detsamma gäller även biodlarföreningar. I Växjö och Tingsryd levde 6 föreningar en tynande tillvaro där medlemsantalet var för litet för att kunna skapa en bra verksamhet. År 2004 tog man tag i saken och man gick från ord till handling. Tillsammans bildade man Hästrikets biodlarförening som då bestod av ett 50-tal medlemmar. När man bildade den nya föreningen ville man redan från början sätta samarbete och medlemsnytta i första rummet. Detta såg vi tydliga prov på vid vårt besök. Det här är en förening där både stora och små biodlare finner sin hemvist. Vi möttes av en värme och en generositet som är beundransvärd. Viktigt att ha roligt En värdegrund som genomsyrade föreningen var att inspirera varandra och respektera nybörjarna och inse att inga frågor är dumma. Alla som vi träffade hade en gång börjat sin biodlarbana med studiecirkel inom föreningen och många hade SBR:s näringsbiodlargrupp besökte Hästrikets Bf för att ta del av dera framgångsrecept, att ta vara på sina medlemmar och att producera nya bisamhällen till framför allt föreningens medlemmar, nya såväl som gamla. Här ser vi gruppen vid Lennart Carlssons (i mitten) kaffebord. Olle Boman från näringsgruppen t v. Till höger Valter Sandberg och Stig Hansson från näringsbiodlargruppen. sedan fortsatt med hjälp av en fadder. Vi snackar mycket och träffas ofta, får kanske inte uträttat mer än andra men vi har förbaskat roligt under tiden, sa Lennart Nu är det 6 biodlare som har över 100 samhällen. Totalt i föreningen finns det över 1000 samhällen och man producerar tillsammans över 30 ton honung årligen. Det är en imponerande utveckling väl värd att uppmärksamma. För att utveckla en förening på det vis vi fått se krävs naturligtvis mycket arbete. Drivkraften bakom ett sådant här arbete brukar alltid vara en eller ett par eldsjälar och en grupp likasinnade som drar åt samma håll. I Hästriket finns Valter Sandberg som av alla nämndes som den som drev allt framåt, även om han själv gjorde allt för att tona ner sin roll. En annan som också har haft stor betydelse för föreningens utveckling är Lennart Carlsson. Vi hade förmånen att få besöka Lennart och hans fru i deras vackra hem i Björkeryd. Ett vackert hus i skön miljö långt från allfarvägen. De driver sin biodling tillsammans och invintrar ca 160 produktionssamhällen. Dessutom gör de ett hundratal avläggare varje år. Ett antal behåller de men merparten säljs. Föreningen gör samlade inköp av kupor, ramar och glas. Genom samordning har de möjlighet att få bra priser och låga transportkostnader. Det skulle inte fungera om det inte fanns sådana som Lennart. Det är han som sköter om samordningen och tar hem pallvis med material till föreningens medlemmar. Det är bara roligt när det kommer folk och pratar, och de flesta biodlare är trevliga människor tycke han. Avläggare till alla Ett av de viktigaste villkoren för föreningens tillväxt är tillgången på bisamhällen. Finns det inga bisamhällen till salu är det inte bara svårt att skapa intresse för biodling som hobby utan även svårt att se 8 Bitidningen

9 utvecklingsmöjligheter i större skala. Det här har man tagit fasta på i Hästrikets bf. Förra sommaren gjordes 356 avläggare som till våren står klara att skickas ut, till både till dem som vill utöka sin biodling och till nybörjare som gått kurs under vintern. Avläggare borde alla göra, det är inte bara enkelt utan roligt också tyckte Valter. En som också gör många avläggare, förutom Lennart, är Claes Göran Andersson som vi besökte. Han bedriver sin verksamhet med ett hundratal samhällen och har det som deltidssyssla. Över ett glas av årets första glögg berättade han att för honom är det en dröm att så småningom kunna försörja sig på biodling. En av hans drivkrafter är att successivt ändra livsmönster och att söka livskvalitet. Där passar biodling in. Nu har han haft möjlighet att kunna gå ner i arbetstid för att kunna satsa mer på biodlingen. Eftersom han löpande utökar sin biodling så är avläggarbildning en viktig faktor. När Valter började leverera puppor, kläckfärdiga drottningceller, så blev det enkelt att göra många avläggare sa Claes Göran. Nu är det flera som tar fram puppor. Att dela samhällen och göra avläggare som ett led i svärmförhindringen är något som han rekommenderar alla. Under vår bilfärd såg vi tydliga spår efter Gudruns härjningar. Nu snart 5 år efter stormen börjar naturen att lappa ihop det som då blev upprivet. För biodlingen har det blivit ett lyft. Vi har Gudrun att tacka för honungsskördarna, hörde vi någon säga. Inget ont som inte har något gott med sig alltså. När vi sent på kvällen i Tingsryd satt och pratade över en kvällsmacka ville vi veta vad som får en biodlare att vilja satsa så stort som många har gjort i Hästriket. Vi var även nyfikna på att höra vilka faktorer som eventuellt bromsade andra från att gå samma väg. Detta var intressant. 30 samhällen en tröskel De var eniga om att upp till 30 samhällen kan man ha vid sidan om annat. Avläggare gjorda 2009 som nu väntar på våren och nya ägare. Foton: Matias Köping. - Innan man beslutar att kliva över den tröskeln måste man tänka igenom den sociala situationen, tyckte Tomas. En annan begränsande faktor är tiden som man lägger ner. Har man den tiden som krävs eller måste man prioritera om i sin vardag. Nästa tröskel är utrymmet i lokaler som krävs. Det egna garaget eller källaren duger inte när man beslutar att växa och bli biodlare på deltid eller heltid. När väl dessa faktorer är på plats tyckte Claes-Göran att det bara är att satsa. Vara inte rädd att starta firma, tyckte Lennart. När alla dessa trösklar passerats och man har bestämt sig att satsa finns det så mycket att vinna på att bli egen företagare. Låt inte själva företagsbildningen bli en tröskel. Att bedriva arbetet i företagsform gör biodlingen till och med intressantare, säger Lennart. Personliga kontakter viktigt för ökad delaktighet Som avslutning på en intressant dag ville vi få något exempel på hur en förening kan arbeta för att inte stagnera. Vi fick många tips på aktiviteter som kvällsträffar1 och inbjudningar till företag och andra grupper. En förenings fortlevnad och utveckling beror mycket på personliga kontakterl, förklarar Tomas Karlsson. Det är otroligt bra när en ordförande ringer lite då och då till sina styrelsemedlemmar som Valter gör. Sedan bör också styrelsemedlemmarna någon gång ringa till medlemmarna så att alla blir personligt kontaktade någon eller några gånger per år. På så vis blir alla mer delaktiga och bra idéer kommer lätt fram. Det är inte alltid den som hörs mest på möten som har de bästa idéerna utan det kan lika gärna vara den som sitter tyst som har lösningarna. Dem når vi genom personliga kontakter, påpekar Jonny och säger att det var ett mycket bra tips som näringsbiodlargruppen tog till sig. Det viktiga är att aldrig glömma att man själv en gång varit nybörjare i en studiecirkel och därför alltid ta alla nybörjare och deras frågor på största allvar och veta att det är tillsammans vi växer, både som biodlare och människor. Och tillsammans är vi föreningen. Det var det bestående intrycket vi fick under vår resa i Hästriket. Not 1. Exempel på diskussionsämnen att ha på kvällsträffar efter hästrikemodellen planerar vi att lägga upp på hemsidan att fritt hämta hem i pdf-format. Bitidningen

10 Erfarenheter av amerikansk yngelröta Anders Berg Redan 1934 fick Sveriges biodlare möjligheter att med lagens hjälp bekämpa yngelröta. Att vi efter 75 års organiserad kamp mot sjukdomen inte kunnat bekämpa den helt betyder inte att kampen varit förgäves, men den har kanske inte varit effektiv nog. Intresset för binas vård och skötsel varierar hos den enskilde biodlaren från år till år och sjukdomens förmåga att dröja kvar i bigårdarna är stor. Ännu har inte alla biodlare kommit underfund med de krafter, som finns i ett bisamhälle i majjuni, då tiotusentals unga bin måste ha sin verksamhet inuti samhället. Till rationell biodling hör att varje övervintrat bisamhälle bör tillåtas bygga ut minst 20 kakmellanväggar. Låter man bina åstadkomma nytt vaxbygge i maj-juni får man överlag friskare bin och större honungsskörd. Erfarenheten bekräftar detta under de 35 år som jag har praktiserat detta i fler än 50 bisamhällen per år. Denna metod kan i många fall hindra svärmning och därmed rymning, då biodlaren slipper bli överrumplad av explosionsartad utveckling i bisamhället. Varje rymmarsvärm i maj-juni betyder en förlust på minst kg honung, plus ett övervintrat samhälle på nytt vax. Har biodlarna råd med detta även i fortsättningen? De första symptomen Det är absolut ingen skam att få yngelröta. Det som är viktigt är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Beträffande symptomen på nymfpesten (amerikansk yngelröta) så noteras att densamma luktar som surt lim, med åtföljande förklaring Det tydligaste symptomet på amerikansk yngelröta är tråden man får med hjälp av en tändsticka som sticks ner i cellen, snurras runt och dras ut igen. Foto: Bo Lundberg. att ingen vet hur surt lim luktar. Nu borde väl varje biodlare, såväl som bitillsynsman/ kvinna veta att denna lukt inte uppträder förrän bisamhället är hårt angripet. Nej, första symptomen är när någon nymf bland det täckta ynglet börjar bli gul och nyligen dött av smittoämnet. Det är därför nödvändigt att vid varje undersökning av ett bisamhälle, för att kontrollera friskhet, blottställa flera nymfer i sträckstadiet och kolla färgen. Färgen i en frisk larv skall vara blåvit, skulle någon larv vara gulaktig så har den nyligen dött av smittoämnet och samhället ställs under observation. Tydligaste symptomen Givetvis kan andra fel i samhället ge samma symptom. Det kan vara kylt yngel, europeisk yngelröta eller säckyngelsjuka. Yngelrötans tydligaste symptom är stark trådighet och ju mer den torkar in, desto tydligare framträder denna karaktär. Med lätthet kan man, med en tändsticka, dra ut yngelmassan i en lång tråd. Yngelmassan har fått en klibbig konsistens. Dessa symptom har inte europeisk yngelröta eller säckyngelsjuka. Att sedan bina rensar ut resterna av det döda ynglet är ytterst sällsynt, åtminstone då det gäller nymfpesten. Däremot kan det ske, om bisamhället är starkt, när det gäller säckyngelsjukan eller den europeiska yngelrötan. I en sjuk bigård kryper mindre och mindre frisk yngel ut allteftersom de sjuka 10 Bitidningen

11 Endast friska bigårdar ger lön för mödan. Alla kakor skall tas upp och granskas för att bekräfta att bisamhället är friskt. Bilden visar en kontroll, i samband med invintringen, av en avläggare. Skulle man träffa på enstaka täckta celler på för övrigt yngelfria ramar, bör man öppna den och undersöka innehållet. Är det honung eller normalt yngel, är allt i sin ordning. Utgörs den emellertid av en lös massa, som medelst en nedstucken tändsticka, kan dras ut i en tunn, klibbig tråd, är det frågan om yngelröta. Celler med sjukdomen har vanligtvis insjunkna, ofta med fina hål försedda lock. Tillkalla då omedelbart bitillsynsmannen/kvinnan i distriktet. Foto: Berg cellernas antal ökar. Samhällets binumerär minskar, så även förmågan att hålla tjuvbin stången. Från höst till vår Det är sensommar, mitten av augusti. Den friska bigården har stor bi- och yngelmängd. Biodlaren slutskattar, men fodrar inte omedelbart. Hans/hennes samhällen kommer i en förtvivlad situation. Naturen har inte mer att ge. Vad är att göra? Jo, röva från något svagt samhälle inom flygkretsen. Detta samhälle kan vara svagt på grund av yngelröta. Tyvärr ser man att det är stora, starka samhällen som först får yngelröta i en nyinfekterad bigård. Det är de som har tillräcklig styrka för att röva Bitidningen och tillintetgöra ett svagt samhälle. Därför är det, som regel, dessa som bär hem den första yngelrötan i en frisk bigård. Friska bisamhällen, som i augusti eller september, bär hem smittan till kupan, kan biodlaren inte upptäcka något symptom hos av yngelröta förrän tidigast i slutet av maj nästkommande år. Huvuddelen av bisamhällena, som säljs i södra Sverige, sker ofta i början på maj månad. Alltså, har oftast inget symptom framträtt. Därför kan man inte lämna en 100-procentig garanti att samhällen, som säljs i början på maj månad, är friska vid försäljning. Det man kan upptäcka vid en besiktning av bin i början på maj är, om samhället är invintrat med yngelröta fö- regående höst. Man upptäcker på cellväggarna svarta, skrynkliga skorpor, som är svåra att avlägsna. Var vaksam Vi önskar alla att det skall blåsa friska vindar för kamp mot bisjukdomar i alla svenska bigårdar så att våra efterföljare inte ska kunna säga att vi försummade våra plikter och lät okunnighet och slöhet hindra effektiva åtgärder. Sätt bekämpande av bisjukdomar, nu när vi går in i tiotalet, först på programmet i sommar både i den egna bigården samt på lokal- och distriktsnivå. 11

12 Sju miljoner Euro till franska binäringen Susanne Gäre Från och med den första januari 2010 ska alla bikupor i Frankrike inventeras. Så även Laurent Charles i Centralmassivet. Foto: Susanne Gäre I oktober 2008 presenterades i Frankrike en plan för att rädda Frankrikes bin. En kommitté tillsattes för att ta reda på hur det ska gå till. I slutet av november 2009 var arbetsgruppen färdig med sin rapport och la fram ett antal förslag för att garantera näringens framtid. Tre åtgärdspunkter För det första blir det från och med den första januari 2010 obligatoriskt med en årlig rapport om verksamheten och inventering för att bättre kunna följa vad som händer med bina i Frankrike. För det andra förstärks den professionella undervisningen med 120 timmar om binäring. Denna extraundervisning har införts från och med höstterminen 2009 på 27 jordbruksskolor i Frankrike För det tredje ska ett vetenskapligt och tekniskt råd inrättas för binäringen. Detta råds uppgift blir att i första hand identifiera de främsta orsakerna till bidöden och i andra hand att se till att redskap utvecklas för att förstärka branschen. Rådet skall ha haft sitt första sammanträde före januari månads utgång Det finansieras av jordbruksministeriet. Nya varroametoder I övrigt ska de sanitära omständigheterna i bikuporna följas upp kontinuerligt. Jordbruksminister Bruno Le Maire har också sagt att under 2010 ligger prioriteringen på att få fram nya behandlingsmetoder i kampen mot varroa. Pollineringen och den biologiska mångfalden Sju miljoner euro från publika medel och eu-stöd ska årligen vikas åt utveckling av den franska binäringen, forskning på de svårigheter som bidöden orsakar och förslag på lösningar. Totalt innehåller den här första planen 26 mer eller mindre omfattande förslag. De är utarbetade av en arbetsgrupp, som bestått av representanter från binäringen, jordbruksorganisationer, miljöorganisationer, tekniker och forskare. Målet är att skapa nödvändiga redskap för att kunna betrygga binas pollinering, som är nödvändig för jordbruket och den biologiska mångfalden. 12 Bitidningen

13 Svärmeri i storstaden Camillla Grevstad Laxton Den 13 juli 2009 flyttade några mycket betydande gäster in på Royal Lancaster Hotel i London. En halv miljon bin fann ett nytt hem, och där kommer de att förbli. På taket till hotellet, som ligger mitt i världsmetropolen, är det full aktivitet i fem kupor, nåja, nu på vintern är det lite lägre aktivitet, men till våren blir det full fart igen. Det är ju välkänt att det är nedgång på antalet bisamhällen världen över. Hotellet har tagit det något ovanliga initiativet att som hotell vara med och hjälpa till att hålla uppe beståndet av bisamhällen. Man kan nog krönas till världens första honungshotell. Enligt experter på området är London en perfekt plats att bedriva biodling på. Detta tack vare stadens stora blomstermängd, de många gröna lungorna (parker) och passande klimat. Royal Lancaster Hotel ligger i närheten av både Hyde Park och Kensington Gardens. Det kan därför bjuda på en perfekt miljö för bina, som från början är vana vid stadslivet. De är nämligen födda och uppvuxna i Camberwell i södra London. Bina skall producera honung till frukostbuffén. Hotellet har också planer på att använda bivax till egen produktion av vaxljus och hudvårdsprodukter. Fyra anställda har gått kurser i biodling och Londons biodlarförening, London Beekeepers Association har varit och kommer så att förbli, en viktig stöttepelare. Bina kommer inte att känna sig ensamma. Det finns nämligen likasinnade grannar. Det finns bikupor både i närliggande Regents Park och Lambeth Palace. Drottning Elisabeth har också bikupor vid Buckingham Palace. Satsningen är bara ett av Royal Lancaster Hotels många gröna initiativ. Hotellet har redan mottagit flera priser för sin aktiva insats för en miljövänlig hotelldrift. Bitidningen Hotellets bipersonal. Från vänster David McAuley, assisterande inköpschef, John Robinson, chefskock, Peter Pearton, assisterande chefsingenjör och Jo Hemesley, affärsutvecklingschef. Foton: Royal Lancaster Hotel. Dr Luke Dixon från Londons biodlarförening som har hjälpt till att träna personalen vid hotellet i att sköta bina. Bikuporna är väl förankrade. 13

14 Läsebok för folkskolan 1908 Bosse Malmgren D et var förmodligen under fjärde klass, vintern , i Hörnetts Folkskola i Själevad, strax söder om Örnsköldsvik, vi hade Läsebok för Folkskolan som högläsningsbok. Jag tyckte om att läsa och vid terminens slut fick jag behålla mitt exemplar. Jag tror att det var lärarinnans högst egna beslut (garanterat preskriberat numera). Den var hårt sliten av mångårig användning. Svärfar i Södertälje hade som passion, en av sina hobbies, bokbindning, och han har försiktigt restaurerat den till en sammanhängande bok igen. Jag har under åren alltid med stort nöje och behållning bläddrat i den, och läst lite här och där. För ett tag sedan sen upptäckte jag (eller möjligen återupptäckte) artikeln om bin och biodling. Ur LÄSEBOK FÖR FOLKSKO- LAN, tionde upplagan, fullständigt omarbetad. Tredje och fjärde årsklasserna. Stockholm. P. A. Norstedt & Söner förlag. Pris inbunden 2 kr. 60 öre Totalt 1328 sidor Biet. Fritt efter olika förf Biet. Bina hava sedan gammalt hållits som ett slags husdjur. De bli visserligen icke i egentlig mening tama men leva dock endast under människans vård. De förekomma antagligen icke, åtminstone i vårt land, i vilt tillstånd men träffas någon gång förvildade. Bina leva i stora samhällen, en enda bisvärm kan innehålla från tjugo tusen till sextio tusen bin. I varje sådan svärm finnes tre slags bin, nämligen en enda fullt utbildad hona, kallad visen eller drottningen, några hundra hannar, drönare, och resten arbetsbin. Visen är det enda bi, som kan lägga ägg. Drönare förrätta inga arbeten och insamla icke föda ens åt sig själva. Allt arbete inom bisamhället är överlåtet åt arbetsbina, som äro outvecklade honor. Visen har en mörkare, mera glänsande färg och en mera långsträckt kropp än de övriga bina. Drönarna äro klumpigare och hava en mera trubbig, nästan jämntjock bakkropp. Arbetsbina äro de minsta medlemmarna i bisamhället. Arbetsbina och visen hava en gadd, fullsatt med hullingar, som när bina sticka, fastnar gadden kvar i såret. Detta svullnar och värker, emedan en giftig vätska genom gadden sprutas in i såret. Emedan gadden fastnar kvar, skadas det stickande biet så mycket att det dör. Det offrar sålunda sitt liv för försvaret av sitt samhälle. Till bostad åt bina användas ett slags päronformiga, nertill öppna kupor, som äro flätade av halm ha en liten utskärning i undre kanten. De står på ett bräde, som vid den nyssnämnda utskärningen, flyghålet, skjuter fram ett stycke och bildar det så kallade flustret. * * * Låtom oss nu följa ett bisamhälles historia! Vi antaga, att det är midsommar. I ett träd se vi en bisvärm sitta som en mörk klunga. Den har nyss flugit ut från en äldre bikupa. Bina klänga fast vid varandra på det sätt, att varje bi med sina två framben hakar fast vid bakbenen på ett ovanför sittande. Om bina nu lämnades åt sig själva, skulle de snart nog söka sig någon boningsplats i ett ihåligt träd eller under något hustak eller dylikt. För att behålla dem måsta man, som man säger, stocka dem. Detta går så till, att man håller en tom bikupa under svärmen och med en slev eller en vinge varligt för bina ned i kupan. Sedan bina fallit ned i kupan, täckes denna 14 Bitidningen

15 Fjärde klass 1950 i Själevad, Örnsköldsvik. Den blivande biodlarens spjuveraktiga blick retade redan då mer än en, här som nr 2 fr v längst fram. Bitidningen med en botten och välves om och sättes på sin plats. Det är av vikt, att visen kommit med, ty om den icke vore inne i kupan, skulle alla bin störta ut för att söka den, och om de icke funne den, skulle de återvända till den gamla boningen. Har man däremot fått visen med i kupan, stanna bina kvar och börja genast att göra sig i ordning för bosättningen och sina arbeten i det nya hemmet. När arbetsbina begiva sig ut på sin flyttningsfärd, taga de med sig honung för att icke hungra och för att bereda det oumbärliga vaxet under den första tiden. Honungen hava de uppsamlad i en utvidgning av matstrupen, en honungssäck, och vaxet avsöndras i form av små skivor mellan kroppsringarna. Strax efter inflyttningen hänga sig bina i taket i en klunga. De taga vaxskivorna från varandra och blanda dem med sitt spott, varefter de klibba fast dem på deras plats. De bilda först en lodrätt nedhängande skiva med sexsidiga bucklor, som skola passa till de blivande små rören, de s. k. cellerna, som byggas nästan vågrätt ut på båda sidor om bottenskivan. På grund av sin sexsidiga form passa dessa celler fullkomligt intill varandra, utan att något mellanrum uppkommer. Efter några timmar hänga i kupan en av dylika celler bestående kaka av omkring en kvadratdecimeters yta, efter ett dygn är denna ännu större, och ett par andra kakor hänga bredvid. Under tiden hava andra bin undersökt kupans väggar för att se efter, om där finns några springor eller öppningar. Om sådana finnas, begiva de sig ut till hästkastanjer, popplar, stockrosor eller andra växter, som hava klibbiga hartsrika bladknoppar, och samla ett slags kåda, som kallas kittvax, varmed de tillmura alla öppningar utom flyghålet, som lämnas öppet. Men nu måste ny föda och nya byggnadsämnen anskaffas, ty det medförda förrådet är slut. Bina måste därför ut i världen och samla. När de första gången flyga ut, surra de några slag omkring kupan i allt större och större kretsar för att taga märke på kupans läge, så att de hitta hem från sina utfärder, som de ofta utsträcka sig ända till en fjärdedels mil. Under färderna insamla de honung och frömjöl. Honungen uppsuga de ur blommorna med sin sugmun och förvara den i honungssäcken samt utspruta den i därför avsedda celler i kupan. Frömjölet uppsamla de från blommornas ståndare och knåda ihop det till små klumpar, som de fästa vid de båda bakersta benen. Detta frömjöl blandas upp med honung och förvaras även i celler för att användas till föda åt larverna. Vatten hämtas från något närliggande kärr, ty sådant behöves också så väl till dryck som vid beredandet av födan till larverna. Arbetet med att ordna och inreda bostaden samt att insamla föda är sålunda i full gång. Kakorna byggas fulla, så att de nå ända ner till kupans botten. Så snart ett tillräckligt antal celler är färdig, börjar visen att lägga ägg, ett ägg i varje. Härunder ledsagas den av en skara arbetsbin, som passa upp, putsa och förse den med föda. Bredvid varje ägg lägga arbetarna genast en liten hög med vitt mos, berett av honung, frömjöl och vatten. På fjärde dagen framkommer ur ägget en liten larv. Denna förtär moset, rätar ut sig, sträcker fram huvudet och får mera mat av arbetarna. Larven växer mycket hastigt, så att på den sjätte dagen fyller hela cellen. Nu övertäcka arbetsbina cellen med ett lock av vax, och den instängda larven blir puppa där inne. Cellerna äro av två storlekar: i de större uppfödas drönarlarver, i de mindre däremot larver till arbetarbin. På tjugoför- 15

16 sta dagen efter äggläggningen har av puppan bildats ett bi. Nu stötes locket av, och biet kryper ut ur sin cell. De unga arbetsbina deltaga till en början vanligen blott i arbetet inomhus, men efter några dagar begiva det sig ut för att i skog och mark insamla förråd, sedan de liksom de äldre bina noga tagit märke på sitt hem. I början av augusti månad förgöras alla drönarna. En del dödas av arbetsbina, andra drivas ut ur kupan och omkomma av svält. Sedan börjas förberedelserna för den kommande vintern. Med största flit insamlas nu honungsförråd. Är svärmen stark, sätter man en ring av samma ämne som kupan under denna, och även den förses av bina med kakor, som fyllas med honung. Den kan borttagas, och på detta sätt erhåller man honung utan att döda bina. Under vintern sitta bina stilla men falla icke i dvala. De sitta tätt tillsammans i kupans översta del och kunna där bibehålla värmen. Är kölden icke för stark, så arbetas även under vintern med att flytta och ordna förråden. * * * Så snart våren kommer åter, börjar arbetet på nytt: arbetarna samla honung, och visen lägger ägg. Binas antal ökas mer och mer, och slutligen blir bostaden för trång. Då vidtagas förberedelser för utflyttning. Några celler byggas, som hava en annan form och äro mycket större än de vanliga. Visen lägger i dessa ägg med ett par dagars mellanrum, och de ur dem framkomna larver skötas med synnerlig omsorg och erhålla riklig, särskilt beredd föda av arbetsbina. Sedan larverna blivit puppor, framkommer ur dessa fullt utbildade honor eller visar. Dessa vilja nu avstöta locket men hindras någon tid av arbetsbina. Den gamla visen vill nämligen icke tåla någon annan härskarinna i sin kupa och söka döda den nya men avhållas därifrån av arbetsbina. Den beslutar sig då i stället för att den första vackra dagen flyga ut i spetsen för en skara bin, som följa med för att bilda en ny svärm. Denna sätta sig på en gren i närheten att samla sig. Sedan kommer den att bilda ett nytt samhälle på det sätt, som nyss förut beskrivits. Nu släppes den nya visen fram och får övertaga väldet i kupan. Men om ett par dagar höres ljudet av en ny vise, som vill ut ur sin cell. Och nu upprepas detsamma. Den nya visen, som finns i kupan, begiver sig bort med en skara bin och bilda en s. k. eftersvärm. Dylika eftersvärmar flyga ofta längre bort än försvärmen och äro mera oroliga, varför man måsta vara försiktigare vid dess stockande. Icke sällan flyger en sådan svärm bort, slår sig ner i något ihåligt träd, en murspringa eller dylikt. Vanligen omkommer den under vintern, ehuru det händer, att en dylik svärm även i vårt land kan bibehålla sig i flera år i förvildat tillstånd. När binas antal i kupan icke är så stort, att det räcker till att bilda ännu fler eftersvärmar, dödas de återstående visarna, om sådana finnas, innan de framkommit ur sina celler, och den sist framkomna visen får behålla spiran i den gamla bostaden. Och när sommaren skridit framåt, börjar åter förberedelserna inför vintern. * * * Utom de nu beskrivna sysslor finnas andra, som med bestämd arbetsfördelning noggrant utföras. Sålunda ha somliga bin till uppgift att hålla rent i kupan och i cellerna, andra att vädra i kupan, i det att de stå framför ingången och fläkta med sina små vingar, andras sysselsättning är att hindra tjuvbin och getingar från att stjäla honung samt att stänga vägen för vaxmalen, som söker tränga in i kupan för att lägga sina ägg i vaxkakorna, på det att dess larver må få leva av honungen. Under senare tid har man uppfunnit bikupor av annan form än de vanliga. Dessa äro dels av trä, dels av halm och så inrättade, att kakorna med honungen kunna uttagas, utan att bina skadas, och, sedan honungen uppsamlats, åter ditsättas. Härigenom sparas mycken möda för djuren, i det dessa icke behöva bygga nya vaxkakor utan i stället genast kunna insamla honung i de gamla. * * * Biskötsel idkas numera i all Sveriges landskap söder om Dalälven men torde näppeligen med framgång kunna bedrivas nordligare, ehuru man vet, att en prost vid namn Tideman 1749 lät föra bikupor 60 mil på slädföre ända upp till Rödön i Jämtland, där bina trivdes väl i fler år och lämnade både svärmar och honung. Även under senare åren lära bin ha trivts i trakten av Sundsvall. I forna tider var biskötseln en folknäring vida mer än nu. Honung var ju också då långt mera behövlig dels till beredning av mjöd, dels före sockrets allmännare spridning. Vaxet hade naturligtvis stor åtgång till matlagning och till beredande av vaxljus för den katolska gudstjänsten m.m. Konung Gustav Vasa lät befolkningen i del av Småland inbetala sina skatter i honung och vax. Under 1700-talet gick biskötseln betänkligt nedåt, men många funnos dock, som fortfarande vårdade sig om denna näring. En bror till Linné, pastor i Stenbrohult, skördade ett år 705 kilogram honung och 42 kilogram vax, och stadskomminister Wiselgren i Växjö ägde år 1877 icke mindre än 464 bikupor, ur vilka han skattade 20 hektoliter honung och 148 kilogram vax. Riktigt säkra uppgifter om biskötselns ställning i vårt land har man ej, men man vet, att utförseln av vax under de senare åren överstigit införseln med över 6,000 kilogram, och säkert äger Sverige nu vid svärmningstiden varje år minst 100,000 bikupor, som itvivelaktigt inbringa sina olika ägare i södra och mellersta Sverige s. k. biskötarföreningar, som åtnjuta ganska betydande årliga understöd av länens hushållningssällskap. Att biskötseln visserligen är i dubbel mening en binäring, låter sig ej förnekas, men väl vårdad, ger också lantmannen en ingalunda föraktlig biinkomst. 16 Bitidningen

17 Lars-Martin Liljenvall SBR:s Vetenskapliga Råd Bin i gamla tider Bin ägnar sig inte åt jakt på andra djur, de är flitiga och sparsamma. Det visste redan Aristoteles ( f. Kr) att berätta. Bin utgjorde sedan gammalt den förnämsta sinnebilden för flygande insekter och för lydnad och arbete. Binas samhällen och organisation jämställde man med det mänskliga statsväsendet och dess egenskaper utgjorde en förebild för människan. Redan under äldre tider levererade bina en avsevärd mängd honung åt människan som sötningsmedel, men även vax och läkemedel. Vax användes till skrivtavlor. I Catal Hüyük, en stad i Turkiet, har man funnit en tempelbild från sjunde årtusendet f. Kr. med bin och vaxkakor inristade. En assyrisk prokonsul skriver: Honungsbin har införts i Mesopotamien och räknas nu till husdjuren. Hällristningar i Indien och i Spanien avbildar honungssamlare. De gamla egyptierna balsamerade sina döda med honung. Under tredje århundradet före Kristus då man arbetade med bin höll man dem under uppsikt i sk tonrör. I konsekvens med detta kallades också faraonerna för Binas Herre, enligt hieroglyfer som man funnit i nedre Egypten. Under den klassiska tiden utgjorde bin en ekonomisk faktor för greker och romare vilket ingående har beskrivits. Aristoteles kungjorde följande lärosats. Först lägger ni ut celler till arbetsbinas uppfostran, sedan till drottningen och sist till drönarna. Blommorna känner de redan. Vid varje flygtur besöker bina aldrig olikartade blommor utan flyger bara från en viol till en annan viol. Aristoteles kände även till Bitidningen arbetsfördelningen i samhället: Hos bina har varje individ sin bestämda uppgift, t.ex. att samla pollen från växter, några hämtar vatten medan andra bygger vaxkakor. Att bin sticks var också bekant för Aristoteles: Ett bi som har stuckits måste dö emedan de inte kan återhämta gadden utan att skada sina inälvor. Marcus Terentius Varro ( f. Kr), (även känd som Varro Reatinus) skriver: Bin är näriga och arbetsamma och samlar föda mot bättre vetande. Man kan samla ihop dem genom att klappa händerna eller slå på cymbaler, påstod han också. I sitt samhälle har de samlat på latmaskar som arbetar för dem, de kör sina drönare på dörren och förföljer dem sedan med sitt brummande grymtade han. Skörden kan också, säger han vara mycket ojämn, men han ger också exempel på hur man anlägger en bigård och sköter den. Honung insamlas från olika växter av blommorna på heden blir den söt, medan rosmarin ger tjockflytande honung. Av fikonträdets nektar blir det en svag smak medan ginst och timjan ger den bästa honungen. Publius Vergilius Maro (70-19 f. Kr) tillägnade bina en sång med över 566 verser som delvis bygger på fakta om binas uppträdande men även delvis är uppdiktad. Gaius Plinius Secundus maior, mer känd som Plinius den äldre (23-79 e. Kr), som omkom vid Vesuvius utbrott, var helt begeistrad över bina. Han skrev: Av alla flygande insekter måste bina ges företräde. De har vår fulla beundran, de är de främsta av djuren efter människan. De samlar på det söta och fina som vi benämner honung. De samlar också på det viktiga vaxet som vi tusenfalt använder. De är tålmodiga, de bygger omsorgsfullt sina hem, de har en egen stat, de håller rättskipning och väljer anförare och det märkvärdigaste av allt: de har mycket hög moral. De är varken tama eller vilda, de Klippmålning i en grotta utanför Valencia i Spanien som daterats till år. ser ut som en mindre kopia av de större djuren och är ändå ett mästerstycke i naturen. Vilken mänsklig kraft kan mäta sig med binas arbetsförmåga? Vilken man äger ett bis visdom? De överträffar oss ifråga om att alltid sätta det gemensamma i första rummet. Plinius kunde också berätta att bina håller en bestämd ordning. Några hämtar vatten, andra drar in pollen och åter andra städar yngelrummen. De har gemensamma måltider och bygger på sitt samhälle tillsammans. På kvällen anger tonen i bikupan att man måste gå till ro och samhället blir tyst. Drönarna, det visste redan Plinius, har ingen gadd och är vänliga men ofullständigt utvecklade. De uppträder barnsligt trots att de är som gamla gubbar. De arbetar inte för födan och blir obarmhärtigt straffade när sommaren går mot sitt slut genom att bli ivägkörda från samhället. Källa: Artikel av Ulrich Reber i Die Neue Bienenzucht 36 (2009):

18 Arbetet med SBR:s GMO-policy Preben Kristiansen, e.u. för GMO-gruppen Vid Riksförbundsmötet 2008 behandlades en motion angående GMO, och gruppen som hade inkommit med motionen föreslog att en arbetsgrupp utses inom SBR för att utreda och ta ställning till GMO:s fördelar och nackdelar utifrån medlemmarnas intressen och utveckla en egen policy i linje med detta. Arbetet ska ske i samarbete med intresserade och kunniga medlemmar. Tidsplan för arbetet med dokument om SBR:s GMO-policy 29/1: Möte om GMO-gruppens uppdrag och tidsplan 29/1> Gruppen tar fram utkast till policydokument om GMO >16/2: Distrikten skickar in ev. yttrande kring GMO till GMO-gruppen 17-19/2: GMO-gruppen tar fram förslag som lämnas till AU 22/2: AU behandlar GMO-gruppens förslag 27/2: FS behandlar förslaget, och lämnar det sedan till GMO- gruppen för vidare behandling 27/2-10/3: Tid för medlemmarna att skicka in yttranden 10-12/3: GMO-gruppen arbetar med förslaget på grundval av inkomna yttranden, och lämnar förslaget till FS 13/3: FS behandlar förslaget 22/3: Förslaget skickas ut till ombuden på Riksförbundsmötet 17/4: Riksförbundsmötet behandlar förslaget Riksförbundsmötet beslutade att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp i enlighet med motionens syfte och att denna också ges i uppdrag att stimulera till studier kring GMO - frågan. Den arbetsgrupp som SBR:s förbundsstyrelse tillsatte i juni 2008 att arbeta med GMO-frågan beslöt vid sitt möte i augusti 2008 en tidsplan för sitt arbete. Enligt den tidsplanen ska ett förslag till SBR:s GMO-policy presenteras på Riksförbundsmötet Arbetet är nu inne i sitt slutskede och i vidstående bild visas tidsplanen för arbetet fram till Riksförbundsmötet som kommer äga rum april. Förutom att policydokumentet ska diskuteras på själva Riksförbundsmötet kommer GMOgruppen att arrangera en paneldiskussion på förmiddagen 17 april. Avsikten med denna är att belysa GMO-frågan från olika synvinklar inför diskussionen på själva Riksförbundsmötet. På mötet den 29 januari om GMOgruppens uppdrag och tidsplanen för arbetet fram till Riksförbundsmötet deltog förutom Daphne Thuvesson och Stig Hansson från GMO-gruppen, Jonny Ulvtorp och Lotta Fabricius Kristiansen från SBR:s styrelse samt undertecknad som har utsetts till sekreterare för GMO-gruppen. I uppdraget med att ta fram ett förslag till GMO-policy ska tonvikten läggas på frågor som berör bina, biodlingen och biodlaren. Frågeställningarna delas in i olika områden som t.ex. följande: vilken påverkan har GMO på bina/bisamhället, vilken påverkan har GMO på biodlingens produkter och på vilket sätt påverkar lagstiftningen kring GMO (t.ex. vad gäller märkning och spårning) biodlaren. Tanken är att dokumentet om SBR:s GMO-policy ska vara ett levande doku- ment, förstått så till vida att policyn kommer ändras i takt med att nya rön om GMO tas fram och i takt med att förhållanden kring GMO förändras. Under Aktuellt på SBR:s hemsida (www.biodlarna.se) finns en del information om GMO, samt ett antal länkar till webbplatser om ämnet. En av länkarna går till ett forum där SBR:s medlemmar kan diskutera och yttra sig i frågan. Remissvar från SBR:s styrelse 1. EU- kommissionen har på uppdrag av ministerrådet begärt in synpunkter om den socioekonomiska innebörden av marknadsgodkännande av GMO för odling. Jordbruksdepartementet har därför begärt in synpunkter som ska ligga till grund för Sveriges svar. SBR var remissinstans och har också svarat på remissen. 2. Formas ( ett statligt forskningsråd under Miljödepartementet) fick i regleringsbrevet för 2008 i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över forskning, relevant för svenska förhållanden, om konsekvenser för miljön med genmodifierade organismer. Uppdraget skulle ta hänsyn till de miljökrav som ställs inför avsiktligt utsläppande inom EG samt svenska odlingsregler för genmodifierade grödor. Samråd skulle ske med Gentekniknämnden. Uppdraget redovisades 31 oktober För att lämna synpunkter på kunskapsöversikten har den skickats ut på remiss av miljödepartementet, dock inte till SBR. Vi begärde att få yttra oss och har också gjort detta. På nästa sida återges remissvaren till Jordbruksdepartementet och Formas. MC 18 Bitidningen

19 Remissvaren Jordbruksdepartementet Synpunkter på frågeformulär om den socioekonomiska innebörden av marknadsgodkännande av GMOs för odling från jordbruksdepartementet Jo2009/2298 Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) diskuterar en GMO-policy men vi vill redan nu framföra våra synpunkter utifrån biodlingens utsatta position. Det finns ingen generell toleransnivå på 0,9 procent inblandning. Den gäller enbart när det kan påvisas att inblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig enligt EU-förordningen 1829/2003 artikel 12. I praktiken innebär detta att om man har en biodling inom 3-4 km från en GMO--majs så får inte honungen säljas om den inte är märkt för GMO-innehåll. Det innebär att det kan uppstå behov av pollineringsfria zoner vilket inte bidrar till den biologiska mångfalden. Pollinering av vild eller odlad flora kommer att bli eftersatt. Förekomsten av GMO riskerar den önskan som finns om att utvidga pollineringsmöjligheterna för odlarna. Om GMO--odlingar blir vanligt i ett område, blir det omöjligt att undvika GMO-innehåll. Honung innehållande GMO märkt eller omärkt skulle troligen ha en negativ påverkan på marknadsföring av svenskt honung och skulle kunna leda till färre aktiva biodlare. KRAV-biodlare skulle inte kunna fortsätta sin verksamhet. Nuvarande svenskt regelverk stipulerar ett avstånd till odling av 50 meter mellan GMO--majs och konventionellt/ekologiskt/sigill odlad majs och 3 meter för potatis, så risken för spridning av GMO-pollen är stor, då bina flyger mycket längre än så. GMO-bönder måste informera andra jordbruksföretagare med fält inom 100 m av sitt planerade GMO-fält i november året innan sådd. De måste också anmäla GMO-odling till jordbruksverket inom två veckor efter sådd. Det finns ingen informationsplikt för privata odlingar (i trädgårdar eller kolonilott t.ex.). Detta kan innebära att biodlarna inte med dagens regler, kommer att få nödvändig information i tid för att kunna planera placeringen av sina bikupor för att undvika dessa odlingar. Om bönder odlar GMO enligt jordbruksverkets regler blir de inte skadeståndsskyldiga. Möjligheter för biodlarna att få kompensation som det nu ser ut är små. Frågan om biodlarens möjlighet till ersättning prövas nu av EU-domstolen. För att undvika negativa konsekvenser av GMO-odlingar behövs en lagstiftning som skyddar biodlingen och dess intressen. Detta skulle bl.a. inkludera: Att växtodlaren inte ska odla GMO-gröda inom 5 km från en stationär bigård. Att GMO-grödor inte får skada bina eller biodlaren och dennes ekonomi. Om det skulle uppstå skador ska biodlaren kompenseras fullt ut. Att växtodlaren måste se till att det inte finns bikupor inom 5 km och att länsstyrelsen ska kunna ge växtodlaren dessa uppgifter. Michael Cornell Förbundssekreterare Miljödepartementet Remiss av Formas regeringsuppdrag: Kunskapssammanställning avseende miljöeffekter av genetiskt modifierade organismer m.m. Dnr M2008/4056/Kk Sveriges Biodlares Riksförbund lämnar nedanstående svar på ovanstående remiss. Rapporten om Miljökonsekvenser av GMO är en generalisering och all kunskap har inte redovisats. Vi har dock konstaterat att det i sammanställningen inte finns något som belyser effekterna för biodlingen. Då blommor och bin hör så tätt ihop är det en brist och vi anser att materialet ska kompletteras med detta. Med vänlig hälsning Sveriges Biodlares Riksförbund Michael Cornell Förbundssekreterare Bitidningen

20 GMO, EU, bin och honung Kristina Bäckström Vad är GMO och vad har det med mina bikupor att göra? Här får du en grundkurs i hur genetiken kommit in på åkrarna och vad det kan innebära för våra bin. GMO är en förkortning för Genetiskt Modifierad Organism. I traditionell växtförädling korsas till exempel olika växter i samma familj. Man kan också välja den finaste plantan i varje sådd och på det sättet styra så att man med tiden får en bättre och bättre växt. Genmodifiering används när man vill ändra arvsanlagen på ett sätt som inte naturen själv kan åstadkomma. Enskilda gener isoleras ur en organism som har den egenskap man vill åt och överförs till en växtcell. Den cellen utvecklas sedan till en hel planta. Oftast används en jordbakterie för att föra över anlaget. Jordbakterien har plasmider. De är som paket som kan skickas in i växtcellen. Inne i paketet finns en DNA-sekvens som får växten att göra ändringar som bakterien behöver för att trivas. Gentekniker byter ut kommandot inne i plasmidpaketet till ett de själva vill föra över men de kan inte styra var i cellens arvsmassa den nya genen hamnar. Det krävs många år av testodlingar innan man hittat plantor med anlaget på rätt ställe. För att sedan kunna skilja en modifierad planta från andra byggs speciella markörer in. Det kan till exempel handla om att plantan tål ett speciellt antibiotika som i vanliga fall skulle ha slagit ut den. Tekniken innebär att man kan flytta anlag från bakterier, virus eller djur till växter. Gentekniken används till exempel för att förändra grödor, för att få fram mediciner och för att skapa bakterier som kan ta hand om avfall. Idag skapas GMOgrödorna av ett mindre antal multinationella företag som sedan tar patent på de färdiga generna. Vilka förändringar gör man med GMO? De vanligaste förändringarna är två, att man bygger: 1. plantor som står emot bekämpningsmedlet glyfosat (Round Up) och 2. plantor som gör ett eget insektsgift. Tåligheten mot glyfosat lånar man från en jordbakterie medan genen som får plantan att producera gift plockas från en annan bakterie, Bacillus thuringensis (BT). Bakterien används för biologisk bekämpning av mygg, harkrankslarver och kålfjärilar. EU:s regler Inom EU är reglerna hårda för GMO jämfört med övriga världen. Endast ett fåtal grödor är godkända för odling och det ställs krav på att alla livsmedel som innehåller mer än 0,9 procent livsmedelsgodkänd GMO måste märkas så att kunderna kan välja. Enda undantaget är om inblandningen kan ses som oavsiktlig eller tekniskt ofrånkomlig. Vad oavsiktligt egentligen innebär är inte fastställt utan avgörs från fall till fall. GMO-inblandningen måste också gå att följa i flera led. När en produkt tillverkas måste det finnas uppgift om vart GMO-tillsatsen kommer ifrån. Den informationen ska också föras vidare till nästa tillverkare i kedjan. Exempelvis måste mjölfabrikanten hålla koll på vilken GMO som hamnat i mjölet och skicka kunskapen vidare till den som gör brödet. Om grödan bara är godkänd som foder får spår av den inte alls finnas i mat som säljs till människor. Myndigheternas hantering I Jordbruksverkets godkännande av testfälten redovisas hur grödan ska hanteras. Där anges säkerhetsavstånd till annan gröda, hur den ska tas om hand efter skörd och vilka upplysningsskyldigheter testföretagen har. De ska informera kommunen där testet ska göras samt annonsera i lokalpressen. I besluten hittills finns inga krav på avstånd till bikupor eller skyldighet att upplysa biodlare men nyligen har jordbruksverket uttalat sig i pressen om att handläggarna trots det analyserat säkerheten för bina och att biodlare som undrar var odlingarna finns kan ringa verket för besked. Den senaste tidens högljudda protester från oroliga biodlare verkar ha fått myndigheterna att vakna till. De hade helt enkelt glömt bort oss både när det gäller information de skickar ut och som remissinstanser innan de tar beslut men frågan är om de verkligen kan besvara våra frågor. GMO och biodling Bina flyger vart de vill och frågan är, hur stort ansvar måste vi biodlare ta för att försäkra oss om vad vi har i honungsburkarna? Enligt Jordbruksverket behöver vi inte oroa oss. Verkets handläggare anser att biodlarna inte kan hållas ansvariga för om bin flyger på testgrödorna och hävdar att pollenmängden i honungen inte kommer att överstiga 0,9 procent, den magiska gränsen när man måste märka livsmedel med GMO. Bra att veta men ändå är förvirringen total. I Tyskland har en biodlare dömts att förstöra sin honung eftersom den innehöll spår av GMO-pollen från fodergröda som inte var godkänd som livsmedel. Eftersom i stort sett alla grödorna i de svenska testerna var just grödor som bara får användas som foder borde procenten inte spela någon roll. Minsta spår av GMO i honungen skulle förvandla honungen från godsak till otjänlig. För de biodlare som skördar mer än honung från sina samhällen är frågetecknen ännu större. När experter uttalar sig om GMO och biodling har de hittills koncentrerat sig på honung. Vax, propolis och pollen har inte tagits upp alls. Vem är det då som vill ha de ge genetiskt förändrade grödorna? I Sverige har undersökningar visat att konsumenterna 20 Bitidningen

21 Några argument för gmo 1. Grödor som tål glyfosat innebär att lantbrukare slipper spruta med medel som är farligare, både för människor och insekter. Ogräs som blir resistenta mot glyfosat bekämpas med nya varianter av GMO-grödor och tillskott av en mindre mängd andra bekämpningsmedel. 2. GMO skadar inte människor. Livsmedel testas noga av EU:s livsmedelsmyndighet innan de godkänns. 3. GMO-grödor skadar inte bin. I amerikanska studier har bin och yngel matats med pollen från GMO-majs utan att påverkas. 4. GMO-utvecklingen innebär ett starkt lantbruk som gynnar biodlingen, till exempel genom mer rapsodlingar som behöver pollineras. 5. Vi kan inte hejda GMO-tekniken. I länder utanför Europa är GMO-maten inte alls så ifrågasatt. Svenska kunders misstro mot GMO kommer att minska och beror på att EU haft en onödigt skeptisk hållning. Några argument MOT GMO 1. Sedan GMO-grödorna börjat användas har mängden bekämpningsmedel ökat. Ökningen gäller både glyfosat och andra medel som tas till när ogräs anpassar sig och blir superogräs. Att öka mängden bekämpningsmedel kan aldrig vara ekologiskt hållbart. 2. Effekterna på människor och djur är inte tillräckligt utredda. Mycket beror det på att företag som har patent på de genetiskt förändrade växterna också begränsar forskningen. 3. Efter bidöden i USA undersöktes GMO-pollens inverkan på bin men bara på kort sikt. Ännu saknas studier på de långsiktiga effekterna. 4. GMO-grödor minskar mångfalden i svensk natur som våra bin behöver. Det sker både genom en ökad användning av glyfosat och genom att GMO-grödorna gör det svårare att driva ekologiska jordbruk. 5. Svenska kunder vill inte äta mat med GMO. Odlingar av GMO kan sprida gener till bikupor och ekologiska odlingar så att kunderna ratar produkterna. I Sverige odlas inga GMO-grödor kommersiellt men varje år sätts testgrödor ut på ett 20-tal fält över landet testades följande: Majs Företagen Monsanto och Syngenta har testat GMO-majs som är resistent mot glyfosat på en sammanlagd yta av drygt en hektar. Foto: EÖ Backtrav Umeå universitet har testat genetiskt ändrad backtrav. Odlingen var på 10 kvadratmeter sammanlagt och täcktes med insektsnät. (Foto: Roepers/wikipedia) Sockerbeta Syngenta har testat sockerbeta med motståndskraft mot glyfosat på 0.78 hektar. (Foto: Roepers/wikipedia) Asp Statens Lantbruksuniversitet har testat 100 plantor hybridasp med ändrad ligninhalt och resistens mot ett antibiotika (hygromycin). Plantan gör också en variant av BT-gift. Asparna tilläts inte blomma. (Foto: Hugo.arg/wikipedia) Äpple/päron Statens Lantbruksuniversitet testade genförändrade grundstammar med förbättrad rotningsförmåga. Stammarna fick inte sätta blom själva. I stället ympades vanliga sorter in i stammen. Foto:Wikipedia Potatis Plant Science Sweden AB har testat potatis med förändrad stärkelse och med resistens mot bladmögel på sammanlagt drygt 60 hektar. Foto: EÖ Raps Plant Science Sweden AB har testat en grupp rapssorter som fått förändrad oljesammansättning av gener från svamp, alger och mossa. De har också gener från ringblomma, lin och ärt. Muterade gener från backtrav gör rapsen tålig mot växtgifter i gruppen imidazolinoner. En av rapstyperna hade också en gen från tarmbakterien E Coli som gör plantan resistent mot antibiotikumen kanamycin och neomycin. Testfälten var på cirka tre hektar sammanlagt. Foto: Jan Rehschuh/Wikipedia inte vill äta mat med förändrade gener och lantbrukstidningen ATLs undersökning visade nyligen att cirka 70 procent av bönderna inte vill plantera dem eller ge dem Bitidningen som foder till sina djur. När man skummar olika typer av GMO-dokument från biodlarorganisationer är resultatet i stort sett detsamma. De har inget emot tekniken i sig, det ska till exempel finnas öppningar för mikroorganismer som gör viktig medicin under kontrollerade former. Där emot ska GMO 21

22 Insekter, fåglar och växter minskar vid giftbesprutning Erik Österlund SLU har lett en studie i nio jordbruksområden, bl a Sverige, Spanien, Irland och Estland. Åtta andra europeiska universitet har varit med i undersökningsarbetet. Trots att man inom EU sedan talet jobbat med att minska mängden bekämpningsmedel i jordbruket har man inte lyckats. Man har visat i studien att en fördubbling av avkastningen i lantbruket är kopplat till en minskning av hälften av växtarterna, en tredjedel av jordlöparna och en tredjedel av fåglarna från odlingsmarken. Den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, t ex i from av naturliga fiender till bladlöss (nyckelpigan bl a). Växtskyddsmedel har alltså inte minskat som man önskar utan istället ökat, liksom handelsgödsel. Mångfalden av livsmiljöer i landskapet har minskat drastiskt i och med att icke produktiva delar som diken, stenrösen, öar och liknande försvunnit. Man hade studerat 13 faktorer då det gällde minskningen av artrikedomen och det var genomgående två som kunde kopplas till denna, insektsmedel och svampmedel. I Sverige finns minst 1700 av jordbrukslandskapets arter på artdatabankens röda lista över utrotningshotade djur, däggdjur, fåglar, fjärilar, insekter, lavar, svampar, m fl. Alla orsaker är inte studerade. Men i och med denna studie som är publicerad i tidskriften Basic and applied ecology vet man mer. För att vända trenden måste man gå åt motsatt håll till det som beskrivits här. Där man infört ekologiska odlingsmetoder har antalet arter ökat igen. Allra bäst för artrikedomen är det gamla småskaliga jordbrukssamhället med många små åkrar, olika grödor, betesmarker och trädgårdar. Är det någon som tror att vårt honungsbi är opåverkat? Källor: My newsdesk pressmeddelanden, kan nås genom url: soux SvD , kan nås genom url: alturl.com/bnyd hållas borta från matproduktion och biodlingen ska förskonas från negativa effekter. Det handlar då främst om farhågor om att biodlare ska tvingas utföra dyra tester av sin honung och att konsumenterna ska rata honungen om den inte längre uppfattas som naturlig. I Finland har biodlarna också citerat studier som visat att BT-giftet, som i vanliga fall bara påverkar fjärilslarver, kan skada bin som redan försvagats av nozema. De uttrycker också oro för att bina ska få med sig sterilt pollen hem, ett pollen med lågt näringsvärde. Ett undantag från alla oroliga larmrapporter hittar vi i Kanada. I informationsmaterial från Canadian Honey Council, en organisation för biodlingsföretagare, beskrivs landets odlingar med GMO-raps som en framgångssaga både för lantbrukare och biodlare. Den genetiskt förändrade rapsen i Kanada är beroende av bin för att sätta frö och det har gett stor efterfrågan på bin för pollinering. Honungsskörden blir där emot liten, både för att rapsen ger väldigt lite nektar och för att den täta placeringen av bikupor på fälten innebär att stora mängder bin tävlar om den. Det handlar om 2-22 kilo honung per kupa, ibland åker till och med kuporna hem lättare än när de kom till rapsfälten. Tre raka puckar till SBR:s förbundssekreterare Michael Cornell. Struntar SBR i GMO - frågorna? Absolut inte. På riksförbundsmötet 2008 ville medlemmarna att SBR skulle ha en egen policy om GMO, inte bara ansluta sig till LRFs policy. Det beslutade Riksförbundsmötet och styrelsen tillsatte en grupp som ska ge ett bra underlag för en sådan. Styrelsen kan inte köra över rörelsen och bestämma själva vad policyn ska innehålla. Det måste riksförbundsmötet göra nu i april. Står allt bara stilla medan ni väntar på GMO-policyn? Vi svarar på remisser under tiden men då belyser vi hur GMO-odlingar skulle kunna påverka biodlingen. Vi gör inga uttalanden om en övergripande GMO -policy innan medlemmarna sagt sitt. Är du orolig över att SBR fått kritik från biodlare som vill ha tuffare tag mot GMO? Biodlarnas engagemang är aldrig ett problem. Det viktiga är att vi får till en bra diskussion kring frågorna där alla synpunkter kan bli tydliga. Jag hoppas mycket på att vår hemsida kan bidra till en allsidig information. Mer info på nätet webbportal för genteknikmyndigheter. webbsida från ekologiska lantbrukarna och KRAV. 22 Bitidningen

23 Björn Westeson e.u. av SBR:s Avels- och Bihälsokommitté Drottningodling & Avel Drottningen märks blå 2010 Västerviks bf har på försök drivit en lite annorlunda parningsstation på halvön Gränsö en bit utanför Västervik under sommaren Syftet med vårt projekt var att gör det möjligt för biodlare i hela landet att på ett ekonomiskt och miljömässigt attraktivt sätt kunna para drottningar samt att öka kunskapen om drottningodling inom vår förening. Vår avelsbas utgjordes av en inavlad Ligurisk linje med Ligusticabin. Med ett visst ekonomiskt stöd från avelskommittén, Svensk Biavel AB, Norra Kalmar läns distrikt och ett starkt gensvar bland föreningens medlemmar drog vi igång projektet. I en annons i Bitidningen beskrev vi projektet, att vid fyra tillfällen ta emot upp till totalt högst 100 oparade drottningar, som skulle skickas i försändelsebur tillsammans med följebin. Vår metod innebar att vi skakade ned byggbin från en spärrad skattlåda med kakmellanväggar under uppbyggnad i en skaksvärmlåda på cirka 5 liter. Dessa bin doppades ner i kallt vatten sekunder varefter de hämtades upp med ett durkslag och slogs in i kassetterna/ apideorna. När samtliga kassetter var befolkade märktes de i samband med att vi släppte in drottningarna. Kassetterna sattes mörkt och tätt, för att underlätta för bina att bilda ett samhälle. Under tiden som småsamhällena samlade sig skötte vi allehanda uppgifter i föreningsbigården och inte minst viktigt så hann vi med lite bisnack över en kopp kaffe. Som avslutning på kvällen åkte vi ut Gränsöprojektet till Gränsö och satte ut småsamhällena i parningskupor vid kl :30. Hur gick det? Vi tog emot 38 oparade drottningar. Drygt 85 % av parningarna blev lyckosamma och vi kunde skicka tillbaka äggläggande drottningar i samma försändelseburar som de kommit i. I de tillfällen där vi inte kunde returnera en parad drottning berodde det på att hon förkommit under parningsflygning och i något tillfälle att hon var död redan vid ankomsten. Anledningen till detta tror vi hängde samman med dåligt foder och/eller för många följebin i försändelseburen. Kostnaderna för varje beställd parning var 60:- samt två gånger dubbelt brevporto. Flera av beställarna hörde av sig och lovprisade den smidiga hanteringen. Visst hade vi gärna sett att vi hade fått motta fler drottningar för att på så sätt få en rejäl test av vår organisation. Ingenting tyder på att vi inte hade klarat det också. Vid vårt senaste årsmöte beslutades det med stor entusiasm att vi skall fortsätta med projektet efter samma riktlinjer även den kommande säsongen. Förhoppningsvis kan vi även för fortsättningen få ett ekonomiskt stöd, som skulle göra det möjligt att för biodlare i hela landet att även nästa sommar kunna para sina drottningar på Gränsö för en rimlig kostnad. I Västerviks bf har vi i alla fall redan lärt oss mycket om avel och arbetet med parningar! 1. Foder fylls i enramskasset Bin fylls i kassetten. 6. Ungdrottningen släpps in till de blöta bina Bitidningen

24 Preben Kristiansen Bisjukdomskonsulent Bihälsa Coloss-nätverket och vinterförluster COLOSS workshop i Amsterdam Senaste mötet inom COLOSS-nätverket ägde rum i Amsterdam januari. Det var en kombinerad workshop för två av arbetsgrupperna inom nätverket. Från Sverige deltog Eva Forsgren, Joachim de Miranda och jag, totalt var vi 46 deltagare från 24 olika länder. Syftet med mötet var bland annat att ta fram ett frågeformulär angående vinterförluster som kan används i alla länder som ingår i nätverket. En annan stor arbetsuppgift på mötet var arbetet med en manual med standarder för t.ex. provtagning, analyser, olika experiment så att data i fortsättningen blir mer jämförbara. Arbetstiteln för den manualen är BEE BOOK. Under mötet redovisades bland annat data om förluster i USA, Kanada och Ryssland. Dennis vanengelsdorp från USA berättade att trots att det varit mycket fokus på CCD så är det enbart en liten andel av förlusterna som har med det fenomenet att göra. Orsaker som svält, kvalster och problem med drottningar står för den största andelen av förlusterna. I Kanada där förlusterna under vintern 2008/2009 uppgick till 34 % har man enligt Stephen Pernal, som är forskare vid Beaverlodge Research Station i Alberta, inte sett några tecken på CCD. Vladimir Kartsev från Ryssland, som nyligen anslutit sig till nätverket, presenterade i sin redovisning data från en undersökning om medel mot varroa och förluster. Förlusterna var mycket lägre i de bigårdar där olika medel kombinerades, lägst där det förutom konventionella läkemedel användes organiska syror. I bigårdar där ingen behandling genomfördes låg förlusterna i undersökningen från vintern 2008/2009 på ca 46 %. Enkät om vinterförluster I fjol genomfördes en webbaserad undersökning om vinterförlusterna (se artikel i Bitidningen 2010 nr 1/2). Vi planerar att genomföra en liknande undersökning i år, och det kommer ske i samarbete med många av de länder som ingår i COLOSS-nätverket. Mer information om undersökningen kommer finnas i nästa nummer av Bitidningen och kommer även finnas på såväl SBR:s som Biodlingsföretagarnas hemsida. Hur går det med bina i kylan? Det har ju varit en kall vinter och det har Figur 1. Även om kuporna är halvt täckta i snön och det varit en kall vinter klarar bina sig väl om de har tillräckligt med bra vinterfoder. Foto Preben Kristiansen Figur 2. Min och maxtemperatur samt temperaturen under perioden från 1 november 2009 till 31 januari 2010 i en kupa som står på Östgötaslätten. Grafik. Preben Kristiansen även kommit mycket snö. Många undrar säkert hur bina klarar sig i den starka kylan. Som jag nämnt i ett tidigare nummer av Bitidningen har vi placerat kupvågar på tre ställen i Sverige. Förutom data om viktförändringarna får vi från dessa ställen även data om temperatur, såväl utomhustemperaturen som temperaturen i kupan. Vad viktförändringen beträffar så finns det säkert en del som undrat hur det kommer sig att kuporna ökat i vikt vissa dagar under vintern. Det finns ju knappast något drag. Anledningen till viktökningen är den snö som fallit. Det är naturligtvis inte det idealiska, men i de bigårdar där de är placerade finns det för närvarande ingen möjlighet att ställa dem under tak eller snö-/regnskydd. Av den anledningen går det inte att få reda på foderförbrukningen från dag till dag, men vi kommer ha data om t.ex. den månatliga foderförbrukningen. När det gäller temperaturen i kupan beror det naturligtvis på var den mäts, om det är mitt i biklotet eller om det är utanför detta. Eftersom klotet inte tar upp allt utrymme i en kupa kan avkännaren sitta en bit ifrån biklotet, vilket innebär att temperaturen mer beror på utetemperaturen än på den temperatur som bina håller. Ett bra exempel är vågen i Mjölby. Under hösten 2009 flyttade biklotet sig undan avkännaren och som syns i figur 2 följde kuptemperaturen utomhustemperaturen rätt parallellt under november. Den 8 december placerades avkännaren mitt i vinterklotet. På figuren ses hur temperaturen sedan dess har legat mellan 13 och 26 grader. På senvintern Under vintern dör en del bin, några har gjort det efter att de flugit ut ur kupan, andra trillar ned på kupbottnen. Om mängden bin på botten blir stor kan det dels förhindra ventilation i kupan och dels förhindra att de levande bina kan komma sig ut när de har behov av detta. Kolla därför läget och dra ut de döda bina genom flusteröppningen med t.ex. en styv metalltråd eller en sticka. Om man gör det försiktigt går det att göra utan att störa bina något nämnvärd. 24 Bitidningen

25 Eva Forsgren vid SLU har doktorerat Den 11 dec 2009 blev biomedicinska analytikern Eva Forsgren vid institutionen för ekologi vid SLU filosofie doktor då hon försvarade sin doktorsavhandling med titeln Molecular Diagnosis and Characterization of Honey Bee Pathogens. Opponent var dr Jay Evans. Avhandlingen kan laddas hem och läsas här: archive/ / Eva Forsgren har i sitt doktorsarbete utvecklat metoder för att undersöka överföring och sjukdomsalstrande förmåga (virulens) hos fem mikroorganismer som orsakar allvarliga sjukdomar i bisamhällen. Melissococcus plutonius och Paenibacillus larvae är två bakteriearter som orsakar europeisk respektive amerikansk yngelröta hos biyngel. Deformed wing virus (DWV) gör att bin kläcks med missbildningar. De intracellulära parasiterna, mikrosporidierna, Nosema ceranae och N. apis orsakar tarminfektioner hos vuxna bin. Hon delar här en artikel med Bitidningens läsare som beskriver en del av det arbete hon är inblandad i. Red Foto: Barbara Locke Infektionssjukdomar hos honungsbin Eva Forsgren, Institutionen för ekologi, SLU Fredagen den 11 december försvarade jag min avhandling för vinnande av filosofie doktorsexamen vid Sveriges lantbruksuniversitet. Här följer en populärvetenskaplig samman fattning av avhandlingen Molecular Diagnosis and Characterization of Honey Bee Pathogens. Bitidningen Det Europeiska honungsbiet, Apis mellifera, har länge använts av människan för att producera vax och honung. Den största nyttan av biodling är dock inte i första hand de produkter som bisamhället producerar. Bins ekologiska betydelse som pollinatörer av växter är svår att övervärdera, och honungsbiet intar en särställning bland dessa pollinerare. En av de stora fördelarna med honungsbin är att det är möjligt att flytta bisamhällen till områden där det råder brist på pollinerare; en företeelse som blir allt vanligare världen över. En tredjedel av den föda vi människor konsumerar beräknas vara direkt eller indirekt beroende av insektspollinering, vilket innebär att biodling också har stor ekonomisk betydelse. Väl fungerande biodling och friska bisamhällen har därför både stort ekonomiskt och ekologiskt värde. Bisamhällen kan drabbas av många olika sjukdomar och farsoter vilket har varit ett bekymmer för människor i alla tider. De senaste åren har ökande globalt fokus riktats mot honungsbin och deras 25

26 hälsa. Anledning är att allvarliga och ökande förluster av bisamhällen har rapporterats över hela världen. År 2006 användes termen Colony Collapse Disorder (CCD) för att beskriva ett fenomen av storskaliga och oförklarliga förluster av bisamhällen i USA. Man har föreslagit flera olika faktorer som orsak till CCD, men ingen enskild faktor har hittills kunnat pekas ut. Den ledande hypotesen idag är att CCD är ett syndrom orsakat av en kombination av många olika samverkande faktorer. Det är dock troligt att sjukdomsalstrande organismer utgör en mycket viktig faktor. Mikroorganismer kan vara både skadliga och nyttiga. Nyttogörande mikroorganismer finns inte bara fritt i naturen; de återfinns också i stora mängder på och i alla levande varelser. Varje djurart, inklusive honungsbiet, har en för arten karakteristisk normalflora av mikroorganismer. Det finns många olika nyttogörande mikroorganismer i ett bisamhälle och förhållandevis få som orsakar sjukdom. De sjukdomsalstrande mikroorganismerna (patogenerna) i bisamhället inkluderar virus, bakterier och svampar. Dessutom finns en rad parasiter (exempelvis kvalster) som kan orsaka skador hos både biyngel och vuxna bin. Några sjukdomar är mer allvarliga än andra och dessa kan leda till att hela bisamhällen dukar under. Att studera hur bisamhället och dess sjukdomsalstrare fungerar tillsammans är viktigt för att kunna förebygga och förhindra skador och förluster av bisamhällen. Det har länge saknats pålitliga analytiska metoder för att studera patogener hos honungsbin. Till exempel har odlingsbaserade tekniker som används för att studera bakterier visat sig vara mycket okänsliga. Modern diagnostik erbjuder nya metoder för att besvara specifika och viktiga frågor om sjukdomsalstrare i bisamhället. Användningen av i synnerhet molekylära metoder har ökat på senare år och blivit ett användbart verktyg inom både laboratoriediagnostik och forskning. Men trots att stora framsteg gjorts saknas fortfarande grundläggande kunskaper om flera av honungsbiets sjukdomsalstrare. Det ökande intresset i världen för honungsbiets hälsa Bi med symptom på infektion av deformed wing virus, DWV. Bilden pryder även framsidan på avhandlingen. Foto: Vitezslav Manak tillsammans med en mer fokuserad forskning inom det här området kommer förhoppningsvis att ge ökad kunskap; kunskap som är viktigt för att kunna förebygga och förhindra de negativa effekterna av sjukdomsutbrott. Syftet med den här avhandlingen har varit att utveckla molekylära detektionsmetoder och med hjälp av dessa undersöka bl.a. överföring och sjukdomsalstrande förmåga (virulens) hos fem mikroorganismer som orsakar allvarliga sjukdomar i bisamhället. I studien ingår två olika bakteriearter, (Melissococcus plutonius och Paenibacillus larvae) som orsakar sjukdom hos biyngel, ett virus (deformed wing virus, DWV) som gör att bin kläcks med missbildningar, samt två mikrosporidier (Nosema ceranae och Nosema apis) som orsakar tarminfektioner hos vuxna bin. Här följer en kort sammanfattning av respektive studie. Europeisk yngelröta - Melissococcus plutonius Europeisk yngelröta (EFB) är en sjukdom hos biets yngel. Den vedertagna åsikten är att sjukdomen orsakas av bakterien Melissococcus plutonius. Det har dock förkommit påståenden om att bakterien skulle vara allmänt förekommande i flertalet bisamhällen. Sjukdomen är vanlig i vissa delar av världen, och är ett ökande problem bl. a. i Schweiz och England. Målet med vår studie var att studera bakteriens förekomst och utbredning hos sjuka och friska larver i samhällen med och utan sjukdomssymptom. Dessutom ville vi testa hypotesen att M. plutonius skulle vara en bakterie som alltid förekommer i bisamhället. Slutsatserna vi kunde dra var att M. plutonius inte är allmänt förekommande hos honungsbin utan faktiskt en smittsam sjukdomsalstrare. I praktiken betyder det att det finns bigårdar och områden som är fria från Europeisk yngelröta och att förebyggande åtgärder kan minska spridning av sjukdomen. Man hittar bakterien i huvudsak hos sjuka larver inom begränsade områden i yngelramarna. Därför är en noggrann provtagning av sjukt yngel avgörande för att man ska kunna ställa en korrekt diagnos. I symptomfria samhällen i smittade bigårdar är en majoritet av de vuxna bina bärare av M. plutonius. Bin kan alltså överföra bakterien mellan samhällen och bigårdar, och hög bitäthet (som t.ex. i Schweiz) främjar spridning av Europeisk yngelröta. Amerikansk yngelröta - Paenibacillus larvae Amerikansk yngelröta (AFB) är en allvarlig yngelsjukdom som normalt leder till döden för infekterade larver. Orsaken till sjukdomen är en bakterie som tidigare namngivits som Paenibacillus larvae underart larvae. En annan, närbesläktad bakterie, Paenibacillus larvae, underart pulvifaciens, har inte ansetts orsaka AFB. På laboratoriet vid SLU hittades dock yngelprov med kliniska symptom på AFB som visade sig innehålla P. larvae underart pulvifaciens. Det gav anledning till att undersöka om namngivningen och klassificeringen av de två underarterna var motiverad. Studien av Paenibacillus visade att samtliga testade stammar av bakterien orsakar Amerikansk yngelröta hos infekterade larver. Resultaten gav inget stöd åt en differentiering i underarter, vilket ledde till att vi kunde omklassificera Paenibacillus larvae till en art. Bakterien som orsakar 26 Bitidningen

27 AFB definieras nu enbart som Paenibacillus larvae. Deformed wing virus (DWV) Det finns ett flertal virus som angriper honungsbiet, och många av dem har samband med varroakvalstret (Varroa destructor). Genom att parasitera på vuxna bin och yngel överför kvalstret viruspartiklar från biets hemolymfa. Det virus som utan jämförelse har störst betydelse i samband med varroakvalstret är DWV. Infektioner av DWV kan i samband med kraftiga angrepp av varroa leda till bisamhällets kollaps. Ett annat kvalster, Tropilaelaps mercedesae kan orsaka stora skador på samhällen av A. mellifera i Asien. Kvalster av denna art förmår inte parasitera vuxna bin och kan därför inte överleva utan tillgång till yngel. Syftet med vår studie var att utveckla en kvantitativ bestämningsmetod för DWV för att undersöka om tropilaelapskvalstret sprider infektioner av DWV på samma sätt som varroakvalstret. Vi utvecklade en metod för att bestämma antalet viruskopior i ett prov, och kunde, med hjälp av denna, visa att DWV finns i tropilaelapskvalstret såväl som i det angripna ynglet. Liksom vid varroaangrepp i Europeiska bin, sprider tropilaelaps också DWV. Även om tropilaelapskvalstret har ett begränsat utbredningsområde i dag, kan den globala uppvärmningen ha en direkt inverkan på förekomst och spridning av detta kvalster. Nosemasjuka - Nosema apis och Nosema ceranae Mikrosporidierna Nosema apis och Nosema ceranae är intracellulära parasiter som orsakar tarminfektion (nosemasjuka) hos vuxna bin. Det finns idag relativt lite information om skillnader i skadeverkningar av de båda mikrosporidierna, men vissa uppgifter tyder på att N. ceranae har en högre sjukdomsalstrande förmåga. Studier gjorda i Spanien har t.o.m. indikerat att infektioner av N. ceranae dödar vuxna bin på någon vecka. Vi ville studera skillnaderna i sjukdomsalstrande förmåga mellan de två Nosema-arterna, och infekterade därför individuella bin med blandningar av N. apis och N. ceranae i olika proportioner. För att ha möjlighet att senare mäta andelen N. apis respektive N. ceranae i dessa bin utvecklade vi en artspecifik kvantitativ analysmetod. Bitidningen Resultaten från studien visade inga större skillnader i sjukdomsalstrande förmåga mellan N. apis och N. ceranae i individuella bin. Infektioner av N. ceranae orsakade inte högre dödlighet än infektion av N. apis, och ingen av de två mikrosporidierna hade några konkurrensfördelar inom bin infekterade av båda Nosemaarterna. Slutsats Det är viktigt att vidareutveckla och standardisera diagnosmetoder för infektionssjukdomar hos honungsbin. Med hjälp av, i synnerhet molekylära metoder, kan vi besvara specifika frågor och öka den generella kunskapen om sjukdomsalstrande mikroorganismer i bisamhället. Det är nödvändigt med ökande kunskaper om hur bisamhället och dess sjukdomsalstrare fungerar för att kunna förebygga och förhindra skador och förluster. Vi behöver friska honungsbin för att upprätthålla den biologiska mångfalden, och vi behöver dem också för livsmedels och foderproduktion världen över. Betydelsen av friska bisamhällen kan inte överskattas! Referenser Forsgren E, Cassel-Lundhagen A, Imdorf A, Fries I (2005). Distribution of Melissococcus plutonius in honey bee colonies with and without symptoms of European foulbrood. Microbial Ecology 50, Forsgren E, de Miranda R J, Isaksson M, Wei S, Fries I (2009).Deformed wing virus associated with Tropilaelaps mercedesae infesting European honey bees (Apis mellifera). Experimental and Applied Acarology 47, Forsgren E (2010). European foulbrood in honey bees. Journal of Invertebrate Pathology 103, S5-S9 Forsgren E, Fries I (2010). Comparative virulence of Nosema ceranae and Nosema apis in individual European honey bees. Accepted in Veterinary Parasitology Genersch E, Forsgren E, Pentikäinen J, Ashiralieva A, Rauch S, Kilwinski J, Fries I (2006). Reclassification of Paenibacillus larvae subsp. pulvifaciens and Paenibacillus larvae subsp. larvae as Paenibacillus larvae without subspecies differentiation. International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 56, Jordbruksverket värderar binas betydelse högt I en rapport från Jordbruksverket ges bina stor betydelse, inte bara därför att de producerar honung, utan också för det mervärde de skapar i form av bättre skörd för t ex raps. Thorsten Pedersen på Jordbruksverket anger att bina ökar värdet på lantbrukarnas skördar i landet med mellan 190 och 325 miljoner kronor. Det kan jämföras med värdet för honung som beräknas till mellan 117 och 135 miljoner. Skördarna blir inte bara större, det blir bättre kvalitet på dem också, finare jordgubbar och mer olja i rapsen. Om det ska bli en fin jordgubbe måste jordgubbsblomman besökas 20 till 30 ggr. Binas hälsa är viktig påpekar man, inte bara för biodlingen, utan också för lantbruket. Varroakvalstret nämns som en svår orsak som sätter ner binas hälsa. Storleksmässigt kan ett varroakvalster jämföras med en motsvarande parasit, en fästing som är nära i släktskap, på en människa skulle vara stor som en handboll. Inte bara lantbrukare och biodlare drabbas om massdöd skulle drabba bina säger man i rapporten. Fruktträd och bärbuskar i trädgårdar såväl som i frukt och bär i skogen skulle också drabbas. I många andra länder har binas värde uppmärksammats mer bland odlare som där betalar för att biodlare skall flytta bisamhällen till odlingar då dessa blommar. Erik Österlund Källa: SR 29 jan 2010: nyheter/artikel.asp?artikel=

28 Information från Äntligen! En nyhet du har väntat på! Nu får Du Bättre betalt! Efterfrågan på svensk honung ökar i butikerna och vi får bättre betalt. Det betyder att vi i vår tur kan betala dig bättre för den honung som du levererar till oss under Vi betalar dina nya kupor! Vi vet att många biodlare vill utöka sin biodling, men tvekar på grund av kostnaden. Därför vill vi gärna hjälpa dig med ett investeringsstöd. Vi står helt enkelt för kostnaden av minimum 5 kupor åt dig. Allt du behöver göra som motprestation är att leverera 100 kg honung under max 3 år per kupa till ett pris av 20 kronor per kilo åt oss. Erbjudandet kallar vi PRODUCENTPAKET och det gäller dig som redan har en eller flera kupor med samhällen. Se nästa sida för pris och villkor. 2. Vi hämtar hos proffsen! Även du som redan är proffs och är eller vill bli ÅRSLEVERANTÖR till oss får nya, förmånliga villkor. Den bästa nyheten är att vi hämtar din honung hos dig utan kostnad om du kan leverera 22 stycken 28 kilos kärl, eller tre 140 kilos kärl, alltså full pall. Du måste dock kunna ta emot en lastbil med bakgavel lift och ha ett markunderlag som klarar en handtruck vid lastningen. Se nästa sida för priser och villkor. 3. Oslagbart treårskontrakt Du som är större biodlare får nu ökad trygghet med ett mycket förmånligt treårskontrakt. Du blir KONTRAKTSLEVERANTÖR. De första två åren garanterar vi dig ett högt pris, det tredje kan bli ännu högre om marknaden vill, alltså om priset på honung i butikerna fortsätter att stiga. Med treårskontraktet kan du jämna ut dina inkomster med månadsvis förskottsbetalning från oss. Se nästa sida för villkor. 4. Bonus till alla vid HF BONUS. Om vi lyckas köpa in kilo svensk honung under 2010 så lovar vi en bonus på 25 öre per kilo till ALLA som varit med och levererat denna honung. Så uppmuntra dina föreningsmedlemmar! Se nästa sida för villkor. Intresserad? Läs mer om priser och de specifika villkoren för våra erbjudanden på HF:s hemsida, Eller ring oss nu! Vi väntar oss rusning!!! 28 Bitidningen

29 Information från Omstart 2010 för HF och Sveriges biodlare Svensk Honungsförädling AB har för avsikt att genom en ny inköpsstrategi skapa några nya typer av leveransavtal, som vi hoppas och tror är mera anpassade till våra leverantörers olika behov. Då vi under det senaste året lyckats genomföra helt nödvändiga prisökningar för svensk honung i dagligvaruhandeln, har vi också lyckats skapa nya förutsättningar för att öka lönsamheten i marknaden för svensk honung och därigenom kan vi nu erbjuda våra leverantörer högre priser samt bättre anpassade villkor till de olika behov och önskemål som svenska biodlare har. 1. Producentpaket. Vi har förstått att det finns en del biodlare som vill expandera sin verksamhet, men där kostnaden för investeringen kan vara ett hinder för expansionen. HF har därför tagit fram ett Producentpaket där vi står för kostnaden för investeringen av minimum 5 bikupor. HF:s Producentpaket innehåller då följande.: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax. Dessa kommer att finnas i måtten LN samt Langstroth. HF tar investeringskostnaden för detta och du som biodlare återbetalar investeringen med honung som du levererar till HF. Hundra (100) kilo honung under max 3 år per bikupa till ett pris på 20 kronor/kilo. Därefter är bikupan/ orna din egendom. Producentpaket riktar sig till dig som idag har bisamhällen och vill utöka antalet. Vi ser helst att du anmäler ditt intresse för detta innan den 30 maj Producentpaket Honungspris 20: /kg Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 2. Årsleverantör. Detta är för dig som redan är, har varit, eller vill bli leverantör till HF. Du har idag en etablerad biodling och vill/ behöver sälja allt eller delar av din skörd. HF erbjuder dig att leverera i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare. Vi erbjuder oss att hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera dubbelpall, 616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion. Vid leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420 kg (3 kärl) lastat enl gällande instruktion. Detta förutsätter att du kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du har ett markunderlag för handtruck i samband med lastning av åkeriet. Årsleverantör pris/kg 28 kg kärl vattenhalt <20% 31: /kg 28 kg kärl vattenhalt 20,1-23% 30: /kg 140 kg kärl vattenhalt <20% 32: /kg 140 kg kärl vattenhalt 21,1-23% 31: /kg Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 3. Kontraktsleverantör. För dig som är lite större biodlare, kontraktera hela din skörd till HF under 3 år. Då erbjuder vi dig ett totalt upplägg av affären som vi tror kan vara oslagbart. Vi garanterar dig ett fast högt pris de 2 första åren. Det 3:e året ökar vi eventuellt ditt pris om marknaden då tillåter ett högre pris, det vill säga om HF också lyckats höja priset för svensk honung i detaljhandeln. Vi kan dessutom även ge dig betalt månadsvis i förskott för din honung, från kontraktsdatum. Detta ger dig ett Bitidningen jämnare kassaflöde i din verksamhet och kan kanske vara ett bra alternativ. Kontraktsleverantör Volymkrav min kg/år. Kontraktstid 3 år. Kontraktspris enl. offert. 4. HF Bonus. För att ytterligare stimulera våra nuvarande och nya leverantörer till HF lanserar vi några förmåner som du kan tjäna ytterligare mera pengar på. Om HF under 2010 köper in en volym om minst kg svensk honung från svenska biodlare, utbetalas en premie på 0:25/kg retroaktivt till alla som levererat något av dessa kg. För nuvarande leverantörer som ökar sin inleverans med >20% jmf med 2009 års inleverans, utbetalas en premie på 0:25/kg. Leverantörer som har möjlighet att leverera sin honung innan 31/72010, kommer att få en premie på 0:25/kg. HF:s leverantörer som 2010 levererar för 4:e året i rad kommer att få en premie på 0:25/kg på 2010 års inlevererad volym. Ovanstående premier gäller endast om HF lyckas med det totala målet att köpa in kg svensk honung. 5. Återtag. Denna tjänst från HF är till för dig som säljer honung på din lokala marknad, där vi med denna produkt kan hjälpa dig att tjäna mer pengar, på mindre nedlagd arbetstid. Du uppfyller på detta sätt alla krav som detaljhandeln ställer på kvalitetssäkring, vilket innebär att alla livsmedelsprodukter skall omfattas av en godkänd kvalitetssäkring. Enkelhet är ett ledord för denna tjänst. Du skickar din grovsilade honung till HF och vi tar hand om allt arbete, vilket innebär att vi återlevererar din honung i kartong som du direkt kan leverera till din butik, på detta sätt hjälper vi dig att tjäna ytterligare pengar på din honungsförsäljning. Då HF är certifierade enl. IP Livsmedelsförädling, ekologisk honung, samt även för Sigillodlad honung, så kan vi alltid hjälpa dig så att du kan sälja kvalitetssäkrad certifierad honung till din lokala marknad. 6. Sigillodlad honung betalas med ett tillägg av 1: /kg 7. Bihusesyn skall/bör vara genomförd av HF:s leverantörer. 29

30 Lantbrukardag Arne Johansson Varje år i juni hålls i Västra Götaland en lantbrukardag på Logården Grästorp. Där kan man titta på traktorer, på olika försöksodlingar, växternas rötter mm. Bland alla utställarna finns också kunskapsföretag och institutioner t ex Jordbruksverket och Aranea. Allt går ut på att lantbrukarna ska få så stora förtjänster som möjligt. Naturligtvis var biodlarna där. Vi hade en monter i mässtältet som bemannades av biodlare från Grästorp. De bjöd på honungsdricka och honung och pratade bin. Vid detta tillfälle delades priser ut till förtjänta personer inom lantbrukssektorn. Ett pris ur dr Lövenskjölds fond gick till Yngve Fasth, ordförande i Skövde Biodlarförening. Han fick det för det trägna arbete han gjort i föreningen och som nu resulterat i en 50%-ig ökning av antalet biodlare i Skövde. Det är viktigt att vi är med på dessa evenemang och möter de övriga lantbruksnäringarna. Det kostar en del, men det är ju marknadsföring och det brukar inte vara så svårt att hitta medel till sådant. Ynve Fasth (mitten) tar emot priset av Husshållningssällskapets VD Carl Anders Helander och ordförande Jonas Johansson. Biodlarna Malte Jonasson och Britt Marie Johansson delar ut smakprover och pratar om den nytta bina gör. Kallelse till bolagsstämma Berörda kallas härmed till ordinarie bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB, lördagen den 20 mars 2010, kl på Mjölby Stadshotell, Järnvägsgatan, Mjölby, (mitt emot Mjölby resecentrum). För att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget eller ombud för riksförbundet, distrikt eller lokalförening. Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, Mantorp eller mail till: eller fax senast torsdagen den 11 mars Ärenden Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna räkenskapsåret, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer. Styrelsen Svensk Honungsförädling AB Beslut togs vid 2007 års extra bolagsstämma att medlemmar kallas genom brev eller annons i Bitidningen. Referenter till HF arbetade fram förbättringar Referenter till HF. Biodlare utifrån landet som hjälper till att formulera Svensk Honungsförädlings (HF) viktigaste uppgifter inför framtiden. Den 16 januari ledde jag en träff med HF:s VD Christer Ankarlid. Vi var 16 deltagare fyllda med idéer och kreativa förslag. Christer föreläste om HF och dess uppgift i nuläget. HF vill verkligen att biodlare ser möjligheten i att kunna leverera till HF. Svensk honung är efterfrågat och HF har resurserna att ta vara på denna efterfrågan. Matias Köping fångade upp hemuppgiften som deltagarna hade gjort före mötet. Vi konstaterade att HF betyder mycket för biodlingsbranschen och att HF behövs. HF behöver dock förbättra sitt utbud till sina leverantörer av honung, dvs till oss biodlare. Efter en god lunch delade vi upp oss i arbetsgrupper om sorthonung, producentpaket samt kontraktsleverantörer. Många fina slutsatser och förslag ventilerades av grupperna och det konkreta första resultatet, nya erbjudanden till leverantörerna finns på annan plats i denna tidning. Matias Köping 30 Bitidningen

31 SBR:s bokutgivning Nils-Erik Persson 2007 konstaterade SBR:s styrelse att det inte längre fanns tillräckligt med böcker om biodling. Framför allt saknades ny litteratur inom områdena allmän biodling, bihälsa och biavel. Beslutet som följde blev att förbundet skulle verka för att böcker inom dessa områden producerades och när det efter kontakter med förlagen visade sig att nya böcker om bin och biodling av marknadsmässiga skäl inte var att vänta togs beslutet att SBR skulle producera böckerna på eget förlag. Resten är historia. I juni 2008 kom Boken om Biodling och i december 2009 Boken om Biavel och Insemination samt från annat förlag Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället och därmed har Sveriges biodlare moderna faktaböcker skrivna med utgångspunkt från svenska förhållanden, lagar och praxis. Bokgruppen har också lagt grunden för Biodlarnas ordlista och en Studievägledning till Boken om Biodling. Bitidningen Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället Bisjukdomar, parasiter och en del annat otyg har i alla år fördystrat tillvaron för biodlarna men skall vi vara ärliga så var det i praktiken inget stort problem till dess att de första fynden av varroakvalstret gjordes på Gotland Bisjukdomar och parasiter blev snart angelägna ämnen på föreningarnas möten och biodling med varroa ett av de vanligaste. I dag hör dock varroa och dess bekämpning till flertalet biodlares vardag och diskussionen rör snarar hur man på lång sikt skall kunna åstadkomma att bin och varroa skall kunna samexistera i våra bigårdar. Mot denna bakgrund har vi sedan mitten av 90-talet då Ingemar Fries bok om biodling med varroa kom saknat en sammanfattande beskrivning av de bisjukdomar och parasiter som finns i svenska bisamhällen. Nu har den äntligen kommit och den är en heltäckande redogörelse för de skadegörare bina har att kämpa mot. Beskrivningar av dessa tar som sig bör merparten av de 192 sidorna. Författarna har hållit sig till rubrikerna biologi och sjukdomsförlopp, spridning, motståndskraft, diagnos, kontroll och vidare läsning. Därutöver kommer andra rubriker då så behövs. Språket tyngs inte i onödan av vetenskapliga termer vilket tillsammans den enhetliga rubriksättningen gör framställningen lättillgänglig och överblickbar. Den här delen av boken är ett uppslagsverk som kommer att stå sig långt fram i tiden. Kapitlen om bisamhällets organisation, biets anatomi och bisjukdomarnas epidemiologi är nog det mest intressanta och kanske de viktigaste. Redan på första sidan redogör författarna för hur hela bisamhället kan liknas vid en fristående organism en superorganism och genom att hålla isär denna från de enskilda bina går det att längre fram i boken bena upp det besvärliga avsnittet om sjukdomars spridning och bekämpning. På längre sikt tror jag att vi med dessa kunskaper kan utveckla nya former för biskötsel och biavel. Kanske vi då slipper de arbetskrävande metoderna för varroabekämpning eller de förödande åtgärderna då amerikansk yngelröta konstaterats. I dessa kapitel finns mycket att fundera över. Boken Bisjukdomar, parasiter och skadegörare kommer att bli ett standardverk men för att de kunskaper den innehåller skall spridas och få effekt i kampen för ett friskare bi och en sundare biskötsel måste författarna skriva en studievägledning och SBR prioritera ämnet Bihälsa i kursverksamheten. I första hand bör bitillsyningsmän och bisjukdomsansvariga i distrikten få utbildning så att de i sin tur kan föra ut bokens innehåll till föreningar och biodlare. Den utgör t.ex. ett bra underlag för medlemsmöten i diskussionsform. Svensk biodling vilar i mindre grad på vetenskaplig grund än på väl beprövad erfarenhet och spridd på rätt sätt kommer den här boken att få biodlarna att pröva nya vägar och finna på nya redskap i samma tradition som vi alla är en del av. Jag kan tveklöst rekommendera ett inköp i vetskapen om att någon mer så omfattande bok om bisjukdomar, parasiter och skadegörare inte lär komma på många år. Den ger den grundkunskap och är det uppslagsverk som biodlare behöver. Vad därutöver är kommer att kunna läsas i Bitidningen. 31

32 Små celler fungerar inte mot varroa Ingemar Fries, Ekologiska institutionen, SLU, Uppsala Redan tidigt 90-tal intresserade jag mig för om små celler möjligen kunde påverka varroakvalster och dess reproduktion. Med anledning av det gjorde en av mina studenter, Mia Davidsson, ett examensarbete vid SLU och undersökte där hur olika cellstorlekar påverkade binas täcktid och kvalstrets reproduktion i täckta celler. Resultaten visade att det inte kunde påvisas skillnader i täcktid eller i reproduktionsframgång hos kvalstret beroende på cellens storlek (Davidsson, 1992). Därmed svalnade mitt intresse för frågan. I början av 2000-talet började Bitidningen flöda av artiklar som beskrev vanliga mellanväggar som ett onaturligt fenomen, att biodlarna tvingat bina bygga större celler än vad som är naturligt och att bina skulle bli friskare med mindre cellstorlek (se bl.a. Österlund, 2001a, 2001b, 2001c, Ideström, 2002). Förespråkarna för små celler påstod inte i början att användning av små celler är ett sätt att bekämpa varroakvalster, men möjligheten antyds gång efter annan. Österlund (2001c) skriver Det finns tecken som tyder på att man skulle kunna betrakta liten cellstorlek som ett slags bekämpningsmetod, men lita inte på det förrän mer undersökningar är gjorda Det framgår inte i artikeln vad små celler skulle bekämpa men jag har antagit att skribenten avsett varroakvalster. Ideström, (2002) skriver Tanken har nu väckts för att förekomsten och frekvensen av många av binas sjukdomar är relaterade till en förstorad cellstorlek, och till förstorad kroppsstorlek. Det framgår inte vilka sjukdomar skribenten avser. Senare har propagandan för små celler fortsatt med berättelser i anekdotform som vittnar om effekter av små celler mot varroakvalster (ex. Österlund, 2004). Eftersom jag förstått att biodlarna i ökad omfattning börjat tro att små celler faktiskt kunde vara ett led i att begränsa varroakvalstrets skadeverkningar (Preben Kristiansen, personlig info) bestämde jag mig för att göra ett fältförsök där vi byggde om ett litet antal samhällen till små celler och följde varroapopulationens utveckling under två säsonger jämfört med vax från mellanväggar redskapsfabrikanterna normalt levererar (eller levererade tidigare). Försöket genomfördes hos Ingemar Åberg i Sigtuna och finns redovisat i Bitidningen (Fries, 2004). Eftersom det inte fanns någon indikation på att små celler reducerade varroapopulationens tillväxt har jag inte vidare intresserat mig för ämnet. Den begränsade studie vi gjorde kan inte slutgiltigt fastslå om cellstorleken har en påverkan eller ej på varroatillväxten, men konklusionen var att om det finns en påverkan så är den liten och sannolikt av underordnad betydelse. Och definitivt ingen bekämpningsmetod att räkna med. Naturligtvis har vår lilla studie kritiserats av småcellsförespråkare och propagandan för små celler har fortsatt och nu mer uttalat som en metod att begränsa varroakvalstrens skadeverkningar. I en mer aktuell text i Törebodas biredskapskatalog 2008 skriver Erik Österlund under rubriken Hållbar biodling att det finns en rad exempel på biodlare som byggt om sina bisamhällen till små celler och som följd av det inte behöver bekämpa varroakvalster. Tyvärr är referenserna en rad websidor. Den första (http://www.bushfarms.com/ beesnaturalcell.htm) är helt enkelt en biodlare som utan några jämförelser eller kontrollerade försök påstår att han inte behöver bekämpa. Den andra (www.lapalmamiel.com) är en kommersiell biodlare som bl.a. hänvisar till en internationell studie (utgiven av SBR!!: Forsman, Ideström & Österlund, 2004, Introductionary study for breeding Varroa resistant bees). Där finns en rad påståenden men inga belägg. Den tredje (www.scientificbeekeeping.com/index.php?option=com_ content&task=view&id=51) innehåller en kontrollerad jämförelse med hur varroapopulationen utvecklas. Problemet är att jämförelsen mot kontroll inte är med små celler utan med någon slags plastceller, något som understryks av den som gjort studien, Randy Oliver). Den fjärde (www. honeysupercell.com/downloads/commercial%20bkpg%20in%20norway.pdf) finns inte på nätet 26 januari Frågan om små celler i någon avgörande mening påverkar varroakvalstrets beteende eller varroapopulationens utveckling kan nu anses som avgjord genom seriöst genomförda kontrollerade jämförande försök. Taylor et al. (2008) har undersökt om cellstorleken påverkar angreppsgraden eller reproduktionen i cellerna. Slutsatsen var att inget tyder på att små celler minskar varroakvalstrets reproduktion men att angreppsgraden i cellerna i bisamhällen med små celler var signifikant högre. Data beträffande reproduktion bekräftar observationerna av Davidsson (1992). Författarna konkluderar att manipulation av cellstorleken inte är en lösning på kvalsterproblemen på Nya Zealand. I en norsk tvåårig studie där man utgått från 20 samhällen uppdelade på 10 samhällen med små celler och 10 med konventionellt vax kunde ingen påverkan på varroapopulationen påvisas. Undersökningen finns redovisad i Bitidningen (Sæther Myskja & Helland, 2006) I en studie i Florida, USA som sträckte sig över mer än ett år jämförde Ellis et al. (2009) varroapopulationens utveckling i 30 samhällen, 15 med små celler och 15 med vanligt vax. Man visar att under de förhållanden som rått i Florida har det inte gått att påvisa någon effekt på varroapopulationen mot bakgrund av olika cellstorlek i bisamhällen. I tre upprepade studier på samma tema med 20 samhällen i varje test (10 små celler, 10 kontroll) som pågick i 40, 12 respektive 16 veckor i Georgia, USA är resultaten än mer nedslående om man trott att små celler skulle ha betydelse för att kontrollera varroakvalster (Berry et al., 2010). Resultaten visar en statistiskt säkerställd högre angeppsgrad i yngel med små celler, högre andel kvalster i ynglet, samt högre angreppsgrad på vuxna bin vid slutmätningarna. En populärvetenskaplig sammanfattning av undersökningen har publicerats i en amerikansk bitidning (Berry, 2009). Spiken i kistan! Slutsatsen 32 Bitidningen

33 är att små celler inte minskar varroapopulationens tillväxt, om små celler alls påverkar kan det vara i motsatt riktning. Även om det finns enskilda arbeten där resultaten antyder att varroakvalstret kan påverkas negativt av små celler (ex. Martin & Kryger 2002, Message & Goncalves, 1995) har inte det budskapet längre någon tyngd. Om man sammanväger de uppgifter som går att utvärdera måste slutsatsen bli att de biodlare som försöker begränsa varroaangreppen med små celler löper risk att förlora sina samhällen. Om bisamhällen har förlorats och om svensk biodling skadats av propagandan för små celler är inte möjligt att avgöra eftersom det inte finns några studier över frågeställningen. Det hävdas att tron kan försätta berg, men i det här avseendet är det säkert bättre för alla biodlare att förlita sig på vetenskap, utvärderade metoder, och på beprövad erfarenhet när man väljer strategi för bekämpning av varroakvalster. Referenser Berry, J.A. 2009, Small cell foundation and Varroa mites. Bee Culture 137 nr 11, Berry, J.A., Owens, W.B., Delaplane, K.S., 2010, Small-cell comb foundation does not impede Varroa mite population growth in honey bee colonies. Apidologie 41, Ellis, A.M., Hayes, G.W., Ellis, J.D., 2009, The efficacy of small cell foundation as a varroa mite (Varroa destructor) control. Experimental and Applied Acarology 47, Davidsson M 1992, Betydelsen av vaxcellernas storlek hos bina, Apis mellifera, för varroakvalstrets, Varroa jacobsoni, reproduktion. Examensarbete 49. Husdjurens Utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Sweden. Fries, I. 2004, Cellstorlek och varroakvalster. Bitidningen 2004 nr 3, Ideström, P., 2002, Störst är bäst, eller...? Bitidningen 2002 nr 6, Taylor, M.A., Goodwin, R.M., McBrydie, H.M., Cox, H.M., 2008, The effect of honey bee worker brood cell size on Varroa destructor infestation and reproduction. Journal of Apicultural Research 47, Martin, S. J., Kryger, P. 2002, Reproduction of Varroa destructor in South African honey bees: Does cell space influence Varroa male survivorship? Apidologie 33, Message, D., Goncalves, L.S., 1995, Effect of the Size of Worker Brood Cells of Africanized Honey-Bees on Infestation and Reproduction of the Ectoparasitic Mite Varroa jacobsoni Oud. Apidologie 26, Sæther Myskja. L. Helland, S. 2006, Resultat från ett cellstorleksförsök i Norge. Bitidningen 2006 nr 6, Österlund, E., 2001a, Vilken storlek på bin och celler är mest naturlig? Bitidningen 2001 nr 1, Österlund, E., 2001b, Fungerar 4,9 i Sverige? Bitidningen 2001 nr 3, Österlund, E., 2001c, Vad gör du åt varroan? Bitidningen 2001 nr. 6, Österlund, E. 2004, Hur går det i dag för bina på små celler? Bitidningen 2004 nr 1, 4-9. Figur 1. Mellanväggar präglade med olika cellstorlek från vänster till höger 900, 780 och 640 celler per dm 2. Mellanväggen till vänster motsvarar 4,9 mm celler, mellanväggen i mitten motsvarar vad biredskapsfirmorna levererade före cellhysterin och mellanväggen till höger är från ett belgiskt försök. Cellstorleken är på gränsen till för stor och ger en del drönare. Samtliga mellanväggar är utvärderade i Davidsson (1992), se texten. Kvinnliga biodlare i Halland Hallands kvinnliga biodlare samlades på Björkängs vägkrog i oktober 2009, mittemellan Varberg och Falkenberg. Närmare 40 st infann sig. Vårt program för dagen: Honung i matlagning Honungsprovning Framställa hemsida Pollen och propolisprodukter Förslag på biväxter Göra egna etiketter Salvframställning Hjälp och stöd till varandra och till nybörjare. Alla kunde välja intressegrupp och prata ihop sig i dessa och arbeta vidare på hemmaplan. Vår målsättning har varit att samla de kvinnliga biodlarna i Halland och föra samman dessa i olika intressegrupper. Om man inte har möjlighet att jobba med bina, finns det ändå mycket man kan ägna sig åt bl.a utveckling inom olika produktområden. Vi hoppas att våra gemensamma träffar på lång sikt skall ge kamratskap, att skaffa oss ytterligare kunskap och byta erfarenheter och idéer, som vi sedan kan föra tillbaka i respektive lokalförening. Vi kommer att träffas igen. Birgitta Robinson Bitidningen

34 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Bitidningen Den norska biodlingstidningen Birøkteren vill gärna köpa inbundna årgångar av Bitidningen. Kontant uppgörelse. De skall användas i referenssammanhang. Tel eller Nackakupan beg., 12 st sargar 3/4 Langsroth, ramar m.m Pris 800 kr Drottningar Drottningar säljes!oparade Buckfast 100:-st +moms Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober-mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket, som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare mm till säsongen? Kontakta oss redan nu för ett bra erbjudande och säker leverans till säsongen. Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: Semesterstängt 22 dec - 6 jan samt 1-2 feb. Bitidningen Kvartssidor.indd :42:44 Bisamhällen Samhällen med 2010 års drottning (Buckfast) säljes,leverans efter midsommar! 2200:- + moms = 10 ramar med bin o drottning inkl låda,tak och botten. 1800:- +moms = 10 ramar med bin o drottning,då har du egen låda,tak och botten. 3/4 Langstroth. TK Honung och Måleri bisamhälle Buckfast, lågn utan kupa. Lev maj, efter besiktning Bisamhällen Buckfast LN säljes. Lev. efter besiktning april-maj kr+moms.tel Övervintrade bisamhällen (Buckfast) på lågnormal st. Leverans i början på maj. O Köpes Bin och trågkupa köpes i Skåne Tel Bipipa önskas köpa. Allt av intresse Självändande slunga hel eller halvautomatisk,6-12 ramars L N i bra skick. tel , Bitidningen

35 Brev till redaktionen Erfarenheter av Bifor i norr Med intresse har jag tagit del av Leifs och Marittas vedermödor vid invintring med Bifor beskrivet i nr 1/ av Bitidningen. Månhända kan följande erfarenheter från bidodling norr om polcirkeln vara av intresse. För många år sedan, då Bifor var en ny produkt, provade vi den i vår förening, eftersom vi hoppades på snabbare och lättare invintring pga. den lägre vattenhalten. Vi brukar påbörja invintringen senast i mitten av augusti. Den brukar vara avslutad efter högst ca 1-2, ibland efter 3 veckor. Temperaturen kan då variera betydligt. Ibland kan det bli nattfrost. Ofta gick det bra, men då det var kyliga dagar och nätter blev Biforn så seg och trögflytande att bina inte tog den. Det började bli sent på säsongen, så jag spädde ut den, jag vill minnas till ca 40 % vattenhalt, och då gick det bra. Därefter har vi återgått till att ge 60 %-ig sockerlösning, som vi funnit vara det bästa vinterfodret hos oss. Ulf Hedlund Gällivare biodlarförening Valberedningens förslag till styrelse i SBR Ordförande 1 år Jonny Ulvtorp omval Ordinarie ledamöter Anders Lignell omval Arne Johansson omval Matias Köping nyval Kvarstår till 2011 Krister Linnell ledamot Alf Sjöberg Ledamot Stig Hansson ledamot Suppleanter 1 år Yvonne Strid nyval Birgitta Augustesen omval Revisorer 1 år Åke Fredriksson omval Conny Persson nyval Revisorsuppleanter 1 år Görgen Kragh omval Clovis Kastberg nyval Valberedningen genom Birger Johansson, sammankallande Bitidningen Billigare prenumeration på ABJ Digital American Bee Journal I nr 11/ av Bitidningen informerades om möjligheten att prenumerera på ett antal utländska bitidningar. Den amerikanska bitidskriften Bee Culture kunde man också prenumerera på och bläddra i digitalt på sin dator och ladda ner pdf-sidor från. Den kostade med digital prenumeration 15 USD 110 SEK. Man gick in på beeculture. com och klickar på rutan under bilden med tidingen och klickar vidare enligt instruktionerna. Nu kan man också prenumerera på American Bee Journal digitalt. Det kostar 16 USD. Bästa sättet är att betala med hjälp av temporära kreditkort som görs med hjälp av din internetbank. Fråga hur man gör om det behövs. Det är ett helt säkert sätt att betala över internet. klicka på Subscribers och sedan Order/Renew. När du skall logga in klickar du på ABJ Digital Magazine. Loggningsuppgifterna kommer på mail efter betalningen. Exp 35

36 Värvarpaket eller 100 flyers Lär dig biodling 10 medlemsvärvarfoldrar Egen honung är guld värd 8 inspirationsaffischer (gäller föreningar som inte rekvirerat dessa tidigare) 5 affischer Informationskväll om biodling 5 affischer Inbjudan till studiecirkel Värvarpaket 2010 beställs i första hand via e-post till: I andra hand på telefon Ett stort lycka till med årets verksamhet! Med bihälsningar Janne Mårtensson, konsulent SBR Hej på er i Biodlarsverige! Medlemsfokus 2010 Medlemstillströmningen visar att SBR vecka 3 hade 7723 registrerade medlemmar. Detta är hela 122 st flera jämfört med samma tid förra året, som slutade med att SBR för första gången sedan 1998 ökade sitt medlemstal. Är det möjligt att vi alla även 2010 kan få glädjas åt en tillväxt av medlemmar när medlemsåret avslutas den 30:e augusti? SBR satsar även i år på att erbjuda ett gratis Värvarpaket till föreningar och distrikt, som en hjälp att rekrytera nya medlemmar. Startpaket 2010 för nya medlemmar Startpaketserbjudandet sänds till alla nya medlemmar, när deras medlemsavgift kommit till SBR. Årets erbjudande består av fyra delar. Bokpaket och Profilpaket rekvireras från SBR. Kuppaket och Skyddspaket inhandlas hos någon av de 5 deltagande Redskapshandlarna. Vissa förändringar i innehållet har gjorts efter inkomna synpunkter. Tips för ökat medlemstal 2010! Informera vid mässor, marknader och andra liknande aktiviteter. Kontakta lokalpressen för besök och reportage hos föreningen. Anordna utställningar i bibliotek, banker och andra liknande lokaler. Samarbeta med andra föreningar t.ex. Trädgårdsföreningen, Naturskyddsföreningen, LRF osv. Informera i skolorna... och allra viktigast: Arrangera kurser i biodling! BV-pins 50 kr/st Allt går oavkortat till BV! Nyhet! Nu finns Biodlingens Vänner som en grupp på Facebook! Du är väl medlem i den? Om inte anslut dig idag! Vad är Biodlingens Vänner? En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund, för att stimulera och utveckla svensk biodling. Vad vill Biodlingens Vänner stödja? Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt inom biodlingen t.ex: produktutveckling, avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier, föreningsbigårdar mm. Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av nya biodlare. Forskning inom biodlingsområdet. Bidrag ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas ut när fonden når SEK. Kontoställning jan 2010: kr BV har ökat sitt kapital med 21% på 3 månader! Nu har vi snart nått 1/3 av det kapital som skall finnas innan utdelning av stöd kan börja. Fortsätt stödja fondens uppbyggnad! Köp en BVpins till dig själv eller någon du vet är en biodlingens vän. Köp BV:s Gåvobevis istället för blommor vid uppvaktningar. Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis. 36 Bitidningen

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Den. ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE

Den. ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE Den ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE 1 1 så typiskt isabella! Det hade varit inbrott på ICA. Och bara för att hon var ICA-Sivs dotter så var hon tvungen att bete sig som värsta mall-apan.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Checklista för förvaring och vård av konst på papper

Checklista för förvaring och vård av konst på papper KONST PÅ PAPPER Konst på papper utgör ett relativt brett materialområde. Det omfattar tusch-, blyerts-, akvarell-, kol-, bläck- pastell- m.fl. teckningar. Underlaget, dvs. papperet kan också variera med

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram?

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Friluftsliv testar kupoltält Tält som står stadigt i vinden

Friluftsliv testar kupoltält Tält som står stadigt i vinden Friluftsliv testar kupoltält Tält som står stadigt i vinden Blåst och regn, rusk och kyla, allt detta klarar friluftsmänniskan, bara utrustningen står pall. Ett bra tält hör till de viktigaste man kan

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul ÅRSPROGRAM Årets färg är gul 2012 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet gav oss att leda föreningen det kommande året. Det verksamhetsår som gått var

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013 Drönaren I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll Våren 2013 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2013... 3 Slungrummets födelse... 3 Vinterförluster... 3 Vi tittar

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Information till dig som har hund eller katt

Information till dig som har hund eller katt Information till dig som har hund eller katt Hörby Brukshundsklubb www.hbbk.se webmaster@hbbk.se 0415-153 12 Miljökontoret 2011 Hundar i naturen Viktiga datum Under tiden 1 mars - 20 augusti får inga hundar

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Hur mycket måste man arbeta exempelvis per vecka när man är biodlare för att få det jobb uträttat som man behöver?

Hur mycket måste man arbeta exempelvis per vecka när man är biodlare för att få det jobb uträttat som man behöver? Bakgrund: Jag tror att biodling började fascinera mig riktigt tidigt. För redan flera år innan ett projektarbete skulle väljas började jag hänga med i det som min morbror och moster sysslade med utanför

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Drottningen märks med grön färg

Drottningen märks med grön färg 2014 Drottningen märks med grön färg Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Luststudier bland blommor och bin 2 Drottningodling 3 Axplock från Forellstigens b(i)logg sommar 2013 4

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer