BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN

Transkript

1 Hälsa och samhälle BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö MATTIAS BÅÅTH SKÚLI COLLINS Examensarbete Kurs: VT03 Program: Sjuksköterskeprogrammet Maj 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: info@hs.mah.se

2 BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö. Mattias Bååth Skúli Collins Bååth, M & Collins, S (2005). Bullrets omfattning och inverkan på sjukhusmiljön. Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig. Sjuksköterskors och patienters uppfattningar av buller varierar till viss del. Nyckelord: buller, bullernivåer, effekter, patienter, sjukhus, sjuksköterskor, uppfattningar, vårdpersonal 2

3 THE EXTENT AND EFFECT OF NOISE ON HOSPITAL ENVIRONMENT Nursing staff s and patients perceptions of noise in the hospital environment. Mattias Bååth Skúli Collins Bååth, M & Collins, S (2005). The extent and effect of noise on hospital environment. Nursing staff s and patients perceptions of noise in the hospital environment. Degree project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this study was to examine how noise effects the hospital environment with regards to nursing staff and patients. The aim also includes nursing staff s and patients possible different perceptions of noise. The extent and effect of noise on the ward have also been studied. The result of the study shows that the noise environment of the hospital. exceeds the recommended guidelines set by the WHO. Furthermore the study indicates that nurses in the UK have poor knowledge about the noise phenomenon. Nurses and patients perceptions regarding noise differ to some degree. Key words: effects, hospital, noise, noise levels, nurses, nursing staff, patients, perception 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND Fysikalisk beskrivning av ljud 6 Ljudmätning 7 Riktlinjer 8 Ljud i sjukvårdsmiljö 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10 Definitioner 10 TEORETISK REFERENSRAM 10 Dagligt liv 10 Inre Resurser 11 Yttre resurser 11 METOD 11 Litteratursökning 11 Inklusions- och exklusionskriterier 11 Artikelgranskning 11 Databearbetning 11 RESULTAT 13 Bullernivåer 13 Uppfattningar om buller 15 Bullrets effekt 16 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 18 Bullernivåer 19 Uppfattningar om buller 20 Bullrets effekt 20 SLUTORD 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24 4

5 INLEDNING Människor utsätts för ljud hela tiden från såväl naturliga som artificiella ljudkällor. Naturligt är nog ett begrepp som vid första anblicken kan verka vara självklart. Men det är nödvändigt att ta ett steg tillbaka och försöka sätta in människan i ett tids- och bullersammanhang för att lättare kunna överskåda vad som är normalt. Redan i antikens Rom fanns det bestämmelser för vagnar med järnhjul, när de inte fick användas, för att värna om romarnas sömn och besvärsfrihet. I vissa europeiska städer under medeltiden var det inte tillåtet att rida under natten just på grund av att ljudet av hovarna gjorde att folk vaknade (WHO, 1999). En betydande förändring går att se i o m industrialiseringen och urbaniseringen där ljudalstrande källor ökade dramatiskt och med det blev risken större att drabbas av bullrets negativa effekter. Därför kan det sägas att dagens människor inte lever i en naturlig bullermiljö ur den synpunkten. Sittandes i en datasal påverkas individer av surret från datorerna och från diskussioner från andra människor. Även att åka buss till sin arbetsplats innebär en utsatthet för ljud från vägtrafiken, dörrar som öppnas, människor som pratar o s v. I hemmet, på arbetsplatsen och på fritiden utsätts människan för ljud. Sjukhus är inget undantag men frågan är hur påverkas människor av sjukhusbuller? Biley (1994, s 110) citerar i sin artikel att redan Florence Nightingale poängterade: Unnecessary noise, then, is the most cruel absence of care which can be inflicted either on sick or well. Kvarstår Nightingales syn på buller eller har den försvunnit eller förändrats? Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka patienters och sjuksköterskors uppfattning av buller på vårdavdelningen. Ser dessa två grupper annorlunda på begreppet buller och dess källor? Hur påverkas dessa grupper av buller? BAKGRUND Bullrets skadliga inverkan i samband med arbete har på senare tid blivit mer och mer aktualiserat. Westerholm et al (2002, s 211) skriver t ex: En dag kommer mänskligheten att föra en lika bitter kamp mot buller som mot koleran och pesten. Buller definieras av Arbetsmiljöverket (2005) som icke önskvärt ljud som omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Därför är buller en högst individuell förekomst eftersom det är lyssnaren som uppfattar om det är buller eller inte (Kjellberg, 1990). Buller är starkt knutet till industrialisering och urbanisering då buller är definierat som oönskat ljud. Från att ha levt i jordbrukssamhällets någorlunda bullerbefriade omgivning lever människor idag i stor utsträckning i industrialiserade och starkt urbaniserade samhällen (WHO, 2001). Detta nya samhälle har inneburit ett stort antal nya bullerframkallande källor t ex bilar, flygplan och nöjesindustrier. Som reaktion mot ökad exponering av buller har det kommit nya rön om dess 5

6 konsekvenser, utbredning och vikten av prevention. Tidigare under seklet har kopplingen mellan buller och hörselskador varit väl dokumenterad men med det ökade antalet studier har forskare på senare tid insett att problemet är mer omfattande än vad som tidigare varit känt (Uzeyir et al, 2003). Fysikalisk beskrivning av ljud Ljud är mycket små tryckvariationer i luften som mäts i enheten Pascal (se figur 2). Men eftersom det mänskliga hörselsinnet kan uppfatta tryckvariationer allt ifrån 20 µpa till 20 Pa används istället en logaritmisk skala (db, decibel). 0 db motsvarar hörseltröskeln, d v s det svagaste ljud en person med normal hörsel kan uppfatta vid Hz. Ett ljuds frekvens är antalet svängningar per sekund och mäts i enheten Hertz (Hz). Hörbara ljud ligger inom frekvensintervallet Hz. Ljud med högre frekvenser kallas ultraljud och ljud med frekvenser under 20 Hz kallas infraljud. Med lågfrekvent ljud avses ljud med dominerande frekvensspektra mellan 20 och 200 Hz (se figur 3). Ljud som domineras av frekvenser under 20 Hz upplevs som vibrationer och skakningar och kan också under vissa förhållanden höras. Lågfrekvent ljud kan uppfattas på mycket stora avstånd från källan p g a att ljudet inte dämpas av olika hinder på samma sätt som övrigt ljud (Sand et al, 2002). Figur 2. Spridning av ljud från en ljudkälla. Vibrationer från ett högtalarmembran leder till förtätning och förtunning av gasmolekyler och därmed områden med högt och lågt tryck. Ur Sand et al (2002, s 171). 6

7 Figur 3. Olika typer av ljud mätt som tryckvariationer under en tidsperiod. Ur Sand et al (2002, s 171). I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer beskrivs ljudtrycksnivåns variation i tiden som stationärt kontinuerligt, intermittent eller impulsljud. Kontinuerligt ljud har små variationer i nivån till skillnad från intermittent ljud som varierar i nivå under tiden. Ljudet upplevs som om det är närvarande hela tiden utan tysta pauser. Exempel på ett kontinuerligt ljud är ljudet från en fläkt eller ljud från en avlägsen och kraftigt trafikerad gata. Intermittent ljud uppträder med regelbundna eller oregelbundna tidsintervall, t ex ljudet från enstaka fordon på en gata eller en maskin som startar och stoppar och bör beskrivas med maximal bullernivå i enheten dba och antalet händelser. Impulsljud karakteriseras av att det är plötsligt, d v s det har en kort stigtid och kort varaktighet, t ex skottljud (SOSFS 1996:7). Örat är mest känsligt vid frekvenserna Hz och mindre känsligt för högre respektive lägre frekvenser. Normaltröskelnivån över hela det hörbara frekvensområdet har standardiserats och anger de lägsta nivåer en genomsnittlig ung person kan höra. Avvikelser från denna normaltröskelnivå kan förekomma beroende på ålder och andra individuella skillnader (a a). Ljudmätning Ljudnivåmätningar görs ofta med standardiserade vägningsfilter för att efterlikna människoörats känslighet. Det mest använda filtret kallas A-filter, vilket ger en kraftig dämpning av lågfrekvent buller. Ljud uppmätt med detta vägningsfilter ges enheten dba. Andra standardiserade filter är B- och C-filtren. För att avgöra om ett buller är lågfrekvent kan en första översiktlig kontroll vara att jämföra dbcoch dba-nivån. Är skillnaden större än db kan bullret anses vara lågfrekvent. Detta tillvägagångssätt kan användas när dba-nivån är högre än ca 30 dba. Vid lägre nivåer bör en sådan skillnad tolkas med försiktighet. Buller i miljön har oftast mycket komplexa förlopp över tiden och kan därför sällan beskrivas med ett enkelt mått eller mätetal. En fysikalisk metod att kvantifiera ett ljud är att bilda logaritmiskt medelvärde av ljudnivån under en viss tid. Detta mått kallas ekvivalent ljudnivå och mäts i regel i enheten dba under en viss mättid. Ekvivalentnivåvärdet ger ingen information om ljudnivåns variation under mätperioden (SOSFS 1996:7). 7

8 Riktlinjer Riktvärdena för buller inomhus (sovrum, vardagsrum, hotell, lokaler för undervisning och vård) ligger på en medelvärdesnivå av 30 db med enstaka maxvärden på db. Maxvärdet på 45 db skall skydda mot bl a väckning och insomningssvårigheter inom dessa områden nattetid (SOSFS 1996:7). Även WHO (1999) har konstruerat rekommenderade riktlinjer för buller i olika miljöer (se tabell 1). Tabell 1. Riktlinjer för samhällsbuller i specifika miljöer. Specifik miljö Hälsoeffekt Genomsnitts Genomsnittstid i h db max db Allvarlig irritabilitet dagtid, kvällstid Bostadsmiljö utomhus Måttlig irritabilitet dagtid, kvällstid Måttlig irritabilitet dagtid, kvällstid Bostadsmiljö inomhus Sömnsvårigheter nattetid Utanför sovrum Sömnsvårigheter, öppna fönster nattetid Klassrum, förskola Kommunikations svårigheter 35 Under lektion - Förskola sovsalar Sömnsvårigheter 30 Under sömnperiod 45 Lekplats Irritabilitet (extern källa) 55 Under lek - Sjukhus patientrum Sömnsvårigheter nattetid Sömnsvårigheter dagtid, kvällstid Sjukhus behandlingsrum Störningar vid vila och återhämtning Så lågt som möjligt Industriella och kommersiella, inomhus och utomhus Hörselnedsättning Ceremonier, festivaler Hörselnedsättning och nöjesarrangemang Myndighetsbyggnad Hörselnedsättning inomhus och utomhus Musik genom hörlurar Hörselnedsättning Impulsljud från leksaker, fyrverkerier och vapen Hörselnedsättning vuxna Ur WHO (1999, s 47). Hörselnedsättning barn Ljud i sjukvårdsmiljö Buller kan orsaka många fysiologiska reaktioner hos människan. De kan innebära ökat obehag/irritation, lättstörd sömn och försämrat omdöme. Bullerkällorna i sjukvårdsmiljön härstammar inte bara från traditionellt ansedda källor som TV, larm och undersökningar t ex larmljudet från droppräknare som kan variera mellan 44 och 80 dba (Biley, 1994). Vanliga kontorsföreteelser på expeditionen kan också generera buller såsom att flytta/skrapa en stol mot golvet, riva ett papper eller slänga saker i soptunnan. Exempelvis att riva ett papper kan orsaka buller mellan db beroende på omständigheterna vid tidpunkten (Hilton, 1987). Buller påverkar vakenhet, kognition och den motoriska funktionen enligt Rylander (2004). Det sker en utsöndring av cortikosteroider som är relaterade till utvecklandet och kontrollen av stress och det blir också en utsöndring av katekolaminer, adrenalin och noradrenalin. Dessa olika utsöndringar som aktiveras av det centrala nervsystemet initierar ett antal fysiologiska, känslomässiga och behavioristiska reaktioner varav de flesta är utom kontroll för människan. Tillvänjning av dessa reaktioner hos människan är ovanliga och det råder stora individuella skillnader på reaktioner till buller (Rylander, 2004)

9 Den akuta effekten av att bli utsatt för buller innebär en aktivering av orienteringsreflexen, skrämselreflexen och kamp/flyktreaktionen. Orienteringsreflex innebär att när personen hör ljudet orienterar sig huvudet och ögonen mot ljudets källa för att förbereda sig för eventuella åtgärder. Skrämselreflexen omfattar ögonblinkningar, kontraktion av musklerna i mellanörat och i lemmarna som orsakar en böjning och en försvarsställning av kroppen. Kamp/flykt reaktionen är sista steget i försvarsmekanismen. Den förbereder människan för kamp mot eller flykt från bullrets källa. Pulsen ökar, andningen minskar och musklerna spänns för att förbereda för fysisk aktivitet. Förutom dessa reaktioner ökar även blodtrycket och hjärtfrekvensen vilket i sin tur innebär en ökad sekretion av cortikosteroider. Andra effekter av dessa försvarsmekanismer är att salivproduktionen och magsyraproduktionen minskar. Följden blir att de akuta effekterna av buller kan orsaka stressreaktioner utifrån det centrala nervsystemet. De akuta effekterna av buller är relativt kortlivade och människan kan vänja sig vid några av dessa beroende på frekvensen och intensiteten av bullret. En följd av akut bullerexponering kan också vara att den aktivitet som utförs störs, ex avbrott i skrivandet när det hörs en mobiltelefonsignal. Det finns ett samband mellan intensiteten i bullret och tiden det tar att återuppta aktiviteten. Ju högre buller desto längre tid tar det (Rylander, 2004). Rylander anger vidare att upprepad utsatthet för buller under långa tidsperioder kan upplevas som obekväma störningar i det dagliga livet och pågående aktiviteter. Eftersom olika individer tolkar buller på olika sätt blir även reaktionen av denna annorlunda från individ till individ. Denna effekt är traditionellt ansedd som irritation och anses vara relaterad till fysiologisk stress (se figur 1). Upprepade bullerexponeringar som orsakar negativa effekter i form av fysiologiska stressreaktioner kan ur fysiologisk synvinkel leda till att akuta effekter såsom förhöjt blodtryck kan bli permanenta. Uppgivningsreaktionen bör även beaktas. Den innebär minskad motorisk funktion, ökning av vagus-relaterade effekter, minskad sekretion av kortisol, adrenalin och övriga hormoner och möjligen försämrat immunsystem. De kliniska effekterna är många, t ex ökad infektionsbenägenhet, sänkt sinnesstämning, påverkan av sociala attityder och beteendeförändring. De mänskliga reaktionerna blir intensiv sorgreaktion, djup frustration och känsla av förlust. Det är troligt att uppgivningsreaktionen kan orsakas av miljöbuller där människan inte kan fly från bullerkällan (Rylander, 2004). Figur 1. Mekanismer för utvecklandet av irritation. Ur Rylander (2004, s 474). Som ovan angetts kan buller orsaka ett flertal olika fysiologiska reaktioner hos människan. Att belysa och sammanställa tillgänglig vetenskaplig kunskap om hur buller uppfattas av och påverkar vårdpersonal och patienter i deras specifika miljö kan bidraga till att kunskapen om och attityder till buller på vårdavdelningen förändras. 9

10 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Avsikten med studien var att studera hur vårdpersonal och patienter uppfattar buller på en vårdavdelning. För att belysa detta studeras även effekterna av buller och dess utbredning inom vårdavdelningsmiljön. Hur ser bullernivåerna ut på en vårdavdelning? Vilka bullerkällor finns det på en vårdavdelning? Hur ser patienters uppfattningar ut angående buller på vårdavdelningen? Hur ser vårdpersonals uppfattningar ut angående buller på vårdavdelningen? Hur kan buller påverka patienter på en vårdavdelning? Hur kan buller påverka vårdpersonal på en vårdavdelning? Definitioner Med vårdavdelning avses i föreliggande studie en avdelning där patienter vårdas. Vårdpersonal definieras som all personal som arbetar på avdelningen med omvårdnadsarbete. TEORETISK REFERENSRAM Doris Carnevali har skapat en modell som tar upp hur sjuksköterskan kan organisera och planera omvårdnadsbehandlingen. Modellen kallas Dagligt Liv Funktionellt Hälsotillstånd. Det funktionella hälsotillståndet innebär de yttre och inre resurser som individen har till sitt förfogande. Modellen vill beskriva att det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet är beroende av varandra och att en balans mellan de båda är önskvärt (Carnevali, 1996). Individens livskvalitet är beroende av att balansen kan upprätthållas på ett tillfredställande sätt vilket i sin tur blir sjuksköterskans uppgift inom sjukvården. Hälsa uppnås om en balans finns mellan individens hälsorelaterade krav i det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet. Hälsa innefattar fysiskt, psykosocialt och andligt välbefinnande. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Specifik omvårdnad kräver kunskap om människans normala funktioner, den aktuella sjukdomen och dess behandling samt speciell kompetens. Enligt Carnevali är det upplevelser som påverkar hälsotillståndet eller som påverkas av hälsotillståndet sådana som faller in under det specifika omvårdnadsområdet. En omvårdnadsdiagnos i sin tur är ett redskap sjuksköterskan enligt Carnevali behöver för att kunna bevara eller förstärka livskvaliteten hos patienten och därmed undvika eller minimera hälsorelaterade komplikationer (a a). Dagligt liv Det dagliga livet innefattar olika faktorer såsom aktiviteter och upplevelser och vilken betydelse individen tillskriver dessa aktiviteter eller händelser. Förväntningar och förpliktelser ingår också i det dagliga livet. Dessa kan komma från individen själv eller från andra människor. Andra saker som kan påverka det dagliga livet är omgivningen, värderingar, övertygelser, seder och bruk. Vidare menar Carnevali att sjuksköterskan ständigt måste vara uppmärksam på och samla 10

11 in data om upplevelser förknippade med aktiviteter, vanliga eller ovanliga och vilken betydelse dessa har för individens hälsa (a a). Inre resurser De inre resurserna är en del av det funktionella hälsotillståndet. Carnevali har skapat olika kategorier som skall identifiera olika resurser som behövs för att individen skall kunna hantera sitt dagliga liv. Styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, sinnesstämning, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation är några av de kategorier som faller under inre resurser (a a). Yttre resurser De yttre resurserna består av de resurser som finns utanför individen och innefattar bl.a. bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter, människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och husdjur. Sjuksköterskan bör ställa sig frågande till vilka resurser som behövs, är tillgängliga, är användbara och vilka som kan accepteras av individen (Carnevali, 1996). METOD Föreliggande studie är en litteraturstudie. Metoddelen presenterar den utförda litteratursökningen, artikelgranskningen och databearbetningen. Litteratursökning Innan litteratursökningen påbörjades bestämdes vilka sökord och databaser som skulle användas. Detta fastställdes för att så långt som möjligt säkerställa att sökningarna skedde på samma sätt med samma förutsättningar att finna relevanta artiklar. Sökningen utgick från Malmö Högskolas bibliotekssamling av medicinska och omvårdnadsdatabaser (se tabell 2). För att finna vissa intressanta artiklar utfördes det även sökningar med utgångspunkt från referenslistor från relevanta artiklar som hittats (se bilaga 1). Inklusions- och exklusionskriterier Avsikten var att undersöka områden som rörde allmänsjuksköterskans arbetsområden, därav exkluderades psykiatriska-, neonatala-, förlossnings- och operationsavdelningar i litteratursökningen. Artikelgranskning Granskningen har gjorts utifrån vedertagna riktlinjer för vetenskaplig granskning. Artiklarna granskades utifrån Polits (2004) synsätt. För att överskådliggöra detta konstruerades två granskningsmodeller med inspiration från Polit (2004) och Carlsson och Eiman (2003). Dessa granskningsmodeller för kvantitativa respektive kvalitativa studier presenteras i bilagor 2 och 3. Kvalitetsbedömningen av artiklarna presenteras i en matris i bilaga 4. Databearbetning Utifrån innehållet i frågeställningarna kunde resultaten av artiklarna delas in i tre olika kategorier. Kategoriseringen skedde i enlighet med Polits (2004) riktlinjer. 11

12 Tabell 2. Databassökning utifrån relevanta sökord. Databas Sökord Antal Granskade Använda Cinahl noise noise and hospital noise and hospital and nurse noise and hospital and perception Elin@Malmö noise AND hospital noise AND sleep noise AND sleep AND hospital noise AND stress AND hospital Pub Med noise noise and hospital noise and hospital and Sweden noise and nursing noise and nursing and Sweden noise and Sweden noise and Sweden and patient noise and hospital and nursing noise and hospital and nursing and perception noise and hospital and nursing and patient noise and hospital and nursing and ward noise and hospital and patient noise and hospital and patient and nurse noise and recovery noise and recovery and hospital noise and recovery and perception noise and recovery and perception and patient noise and recovery and perception and nurse noise and recovery and perception and nursing noise and recovery and Sweden noise and occupational and nurse noise and occupational and nursing noise and occupational and hospital noise and occupational and hospital and nursing noise and exposure noise and exposure and hospital noise and exposure and Sweden noise and perception noise and perception and Sweden noise and pain noise and pain and hospital noise and pain and sleep noise and pain and sleep and hospital noise and hypertension noise and hypertension and psychosocial noise and perception and hospital noise and stress and hospital Sciencedirect noise and stress noise and stress and perception

13 SveMed noise and perception noise and perception and hospital noise and stress and annoyance noise and nurse and knowledge noise and hospital Uzeyir and noise buller buller och sjukhus buller och sjuksköterska buller och patient buller och uppfattning buller och upplevelse buller och föreskrifter RESULTAT Resultatet presenteras enligt följande kategorier: Bullernivåer, Uppfattningar av buller och Bullrets effekt. Bullernivåer Bullermiljön på sjukhus genereras till stor del av personalen och besökarna. En studie gjord av Bayo et al (1993) på ett sjukhus i Valencia, Spanien visade på att patienterna uppfattar att det är sjukvårdspersonal, sjukvårdsapparatur och besökare som är de största bullerkällorna. Det 15 våningar höga sjukhuset delades in i ett rutmönster på 232 mätpunkter med 15 m intervall. Bullermätningarna skedde mellan kl 09:00 och 13:00 och mellan kl 16:00 och 20:00. De uppmätta genomsnittliga bullernivåerna på avdelningen varierade från 44,9 dba till 69,5 dba. Studien visade även att på sjukvårdsavdelningen kom 52% av bullerkällorna från besökare, 30% från sjukvårdspersonal, 26% från patienterna, 13% från sjukvårdsapparatur, 13% från radio/television och 13% från externt buller (a a). Buelow (2001) presenterade en mätning på fyra akutvårdsavdelningar på fyra sjukhus i Phoenix, USA. Mätinstrumenten placerades i närheten av sjuksköterskeexpeditionerna på akutvårdsavdelningarna på varje sjukhus och mätte ljudnivåerna mellan kl 16:00 och 20:00 under en dag. Tre av sjukhusen var större inrättningar i de centrala delarna av Phoenix medan det fjärde var ett något mindre sjukhus i en förort. För att överskådliggöra bullernivåerna benämns de tre stora sjukhusen i Phoenix med beteckningarna A-C och det mindre sjukhuset D (se tabell 3). Tabell 3. Decibelnivåer på 4 akutvårdsavdelningar i Phoenix. De 3 stora sjukhusen benämns A-C och det mindre D. Sjukhus A Sjukhus B Sjukhus C Sjukhus D Lägsta db 55,9 71,1 65,3 65,5 Medel db 69, ,6 70,1 Max db 76,6 75,6 75,2 73,4 Efter Buelow (2001 s 25). 13

14 Kahn et al (1998) utförde en studie med syftet att hitta de bullerkällorna som producerade ljud över 80 dba inom en intensivvårdsavdelning på Rhode Island sjukhuset i USA. Registreringen av bullernivåerna delades upp i en minuters omgångar över dygnet. De fem mest frekventa bullerkällorna som innebar dba nivåer över 80 var: 1) Samtal 26%, 2) TV 23%, 3) Alarm från monitorer 20%, 4) Ventilation 8%, 5) Övrigt 7%. Under ett dygn skedde det st impulsljud över 80 dba. Författarna utförde även ett utbildningsprogram för att kunna modifiera personalens bullerbeteende. Efter det att detta var genomfört mättes bullernivåerna igen för att undersöka effekten av utbildningen (se tabell 4). Antalet impulsljud över 80 dba under ett dygn sjönk till 976 st. Tabell 4. Jämförelse av impulsljudets genomsnitt före och efter beteendemodifieringen i dba. Tidsperiod Grundnivå Nivå efter P-värde 00:00-06:00 74,8±0,2 76,9±0,2 0, :00-12:00 82,2±0,3 79,5±0,3 0, :00-18:00 82,7±0,3 78,5±0,2 0, :00-00:00 80,3±0,3 77,5±0,2 0,0001 Total 80,0±0,1 78,1±0,1 0,0001 Efter Kahn (1998 s 537) McLaughlin (1996) har gjort en studie på en kardiologisk intensivvårdsavdelning med öppen planlösning och rum för 12 sängar plus ett sidorum i Nordirland. Undersökningen tog plats i lönndom. Bullermätaren kamouflerades som en temperatur- och fuktighetsmätare och placerades på en droppställning på en meters höjd och en meters avstånd från sänggaveln. Inspelningsplatsen varierades mellan olika delar av salen för att få en övergripande bild av bullernivån över hela salen. 6 inspelningstillfällen med vardera 16 h kontinuerliga inspelningar gjordes så att dessa överlappade varandra för att få ett resultat som sträckte sig över en 24 h period. Det högsta impulsvärdet som uppmättes var 100,9 dba. Det kontinuerliga bakgrundsljudet var som lägst 57,5 dba och högst 77,3 dba. Christensen (2003) undersökte en 28 bädds-kirurgiavdelning i Storbritannien för att fastställa bullernivån framförallt producerad av personalen under en 24 h period. Undersökningen pågick i tre dygn för att jämföra eventuella skillnader mellan dagarna. Det genomsnittliga värdet över de tre dagarna låg på 42,28 dba med toppar på 70 dba och dalar på 35 dba. Christensen kunde med hjälp av sin studie visa på att det fanns en signifikant positiv korrelation mellan den uppmätta bullernivån och antalet personal. Ökat antal personal närvarande innebar en ökad bullernivå. Monsén och Édell-Gustafsson (2004) har i sin studie undersökt buller och sömnstörande faktorer på en neurologisk intensivvårdsavdelning i Linköping, Sverige. De sömnstörande faktorerna för 9 patienter fördelade på två rum undersöktes i 14st 24 h intervaller av personalen. Datainsamlingen skedde under två perioder, 2 veckor år 2000 och 2 veckor år Syftet med detta var att under tiden mellan mätperioderna skulle personalen på avdelningen utbildas att ändra sitt beteende gällande buller och andra sömnstörande faktorer. Bakgrundsbullernivåerna uppmätta innan beteendeförändringen var som lägst 51,25 dba och som högst 73,63 dba. Lägsta och högsta impulsljudet under samma period var 61,0 dba respektive 111,5 dba. Det visade sig också att under skiftbyte var den intermittenta ljudnivån över 84 dba. Enbart 3 av 12 nätter 14

15 visade på att bullernivåerna var under 80 dba i 5 h eller längre. Efter det att beteendemodifieringen var genomförd uppmättes bakgrundsbuller till 41,5 dba som lägst och 95,5 dba som högst. Det lägsta och högsta impulsljud som uppmättes efter modifieringen var 54,5 dba och 114,0 dba. Det visade sig att 11 av 14 nätter efter beteendemodifieringen hade bullernivåer under 80 dba i mer än 5 h eller längre. Även under denna period låg den intermittenta bullernivån vid skiftbyte över 84 dba. Under perioden utan modifiering gick det även att utläsa ett statistiskt samband mellan ökat användande av medicinsk apparatur och högre impulsljud, p<0,05. Det fanns även ett statistiskt samband mellan ökat antal besökare och högre bullernivåer, p<0,03 (a a). Uppfattningar av buller Bayo et al (1993) beskriver i sin studie att 295st sjukvårdspersonal svarade på en enkätundersökning rörande bullerkällor på vårdavdelningen varav ca 76% svarade att mestadelen av bullret härstammande inifrån sjukhuset. 3% svarade att det mesta av bullret härstammade från yttre källor. Studiepopulationen fick också identifiera bullerkällorna som de trodde att bullret härstammade ifrån, där 17% ansåg att trafikbuller var källan, 7% ansåg att det var buller från yttre arbeten, 66% besökare, 17% patienter, 44% sjukhuspersonal och 59% ansåg att det var sjukvårdsapparatur. Sjukvårdspersonalen trodde att bullret påverkade patienternas välbefinnande men endast i liten grad deras återhämtning. 92 % svarade att de trodde att bullernivåerna kunde sänkas. Studiepopulationen fick även frågan hur de trodde det var möjligt att sänka bullernivåerna. Deras svar blev tematiserade och det visade att 26% ville kontrollera källan till bullret, 22% ville ha bättre kontroll av besökare, 20% ville ha utbildning av personal, 19% ville ha akustisk förbättring, 18% ville ha bättre allmänna arbetsvillkor och 15% ville ha utbildning av besökare (a a). Christensen (2004) utförde en enkätundersökning med syftet att utröna sjuksköterskors kunskap och förståelse kring begreppet buller och bullrets effekter på människan. Enkäten hade femton multipel choice frågor och avsikten var främst att se vilka kunskaper de deltagande hade om överdriven bullerexponering på patienter och sjukvårdspersonal. Studien ägde rum i Storbritannien på en intensivvårdsavdelning på ett regionalt undervisningssjukhus. 96 sjuksköterskor deltog i studien varav 80st var allmänsjuksköterskor, 9st var allmänsjuksköterskor (skiftledare) och 7st var sjuksköterskor med en ledarbefattning på avdelningen. Dessa tre kategorier av befattningar representerar det brittiska systemet (a a). Exempel på fråga var: Which part of the Autonomic Nervous system is stimulated by excessive, intermittent noise levels? A: Parasympathetic B: Muscurinic C: Limbic D: Sympathetic (Christensen, 2004 s 4) Studiepopulationens resultat utifrån grupperna var: Allmänsjuksköterska, andel rätt svar 18%. Allmänsjuksköterska (skiftledare), andel rätt svar 16%. Allmänsjuksköterska (ansvarig för avdelningen), andel rätt svar 17%. Slutsatsen var att sjuksköterskor hade bristande kunskap om fenomenet buller och dess påverkan (Christensen, 2004). 15

16 Cochran och Ganong (1989) jämförde sjuksköterskors och patienters uppfattningar om stressorer på en intensivvårdsavdelning. 20st kvinnliga och 3st manliga sjuksköterskor deltog i denna amerikanska studie. För att kunna jämföra uppfattningar deltog även 20st patienter. Studien visade på att uppfattningarna om vad som orsakade stress var relativt likvärdiga (se tabell 5). Tabell 5. Rankning av stressorer från 1-42, där 1 är den mest stressande faktorn. Patienter Sjuksköterskor Höra alarm 13 9 Sjuksköterskor och doktorer som pratar för högt Höra telefonen ringa Höra sin egen hjärtmonitor larma Höra andra patienter föra oväsen Bli väckt av sjuksköterska Ovanligt buller Oförmögen att somna 4 5 Efter Cochran & Ganong (1989 s 1041). Novaes et al (1997) undersökte de fysiska och psykologiska stressorerna på en brasiliansk intensivvårdsavdelning. 50st patienter fick under sin första vecka på avdelningen fylla i en enkät där de fick rangordna olika förbestämda stressorer. Rankningen gick från 1-40 där 1 är det mest stressande och 40 det minst stressande. Redan på andra plats kom oförmögen att somna p.g.a. buller vilket alltså ansågs vara den näst mest stressande faktorn. De resterande bullerstressorerna rangordnades enligt följande: 15 plats: Sjuksköterskor och läkare talar för högt 18 plats: Höra andra patienter föra oväsen 22 plats: Ovanligt buller 25 plats: Höra hjärtmonitorn ljuda 32 plats: Höra alarm 35 plats: Höra telefonen ringa (Novaes et al, 1997). Bullrets effekt En undersökning gjordes för att försöka utröna hur bullernivåerna på en intensivvårdsavdelning i USA påverkar den subjektiva känslan av sömn. Två grupper av friska kvinnor fick sova i ett sovlaboratorium där den ena gruppen utsattes för inspelat ljud från nattskiftet på en intensivvårdsavdelning medan de försökte sova. Kontrollgruppen fick försöka sova utan några störande ljud. Den grupp som utsattes för det inspelade ljudet redovisade att det tog längre tid att somna, kortare sovtid och att de vaknade upp fler gånger än de som inte utsattes för det inspelade ljudet (se tabell 6). 52% av den tysta gruppen mot 18% av den bullriga gruppen rapporterade många drömmar, p<0,01. 94% av den bullriga gruppen mot 70% av den tysta gruppen upplevde att sömnen blev störd, p=0, % av den bullriga gruppen mot 19% av den tysta gruppen upplevde att sömnen var kort, p<0,05. 94% av den bullriga gruppen mot 78% av den tysta gruppen rapporterade att den inte vaknade utvilad, p=0,03 (Topf et al, 1995). 16

17 Tabell 6. Medelvärdet vid mätning av den subjektiva sömnkvaliteten. Bullrig miljö Tyst miljö Variabler n Medel n Medel Tid det tog att somna (min) 33 60, ,49 Sovtid (min) , ,81 Antal ggr uppvaknande 33 7, ,2 Efter Topf et al (1995 s 549). Målet med Blomkvists et al (2004) studie var att avgöra vilken betydelse olika akustiska förhållande hade på arbetsförhållandet och personalen på en kardiologisk intensivvårdsavdelning. Författarna samlade in data i början och slutet av varje skift under en vecka för att få en norm för att sedan samla in data från två fyra veckors perioder där det antingen hade installerats ljudreflekterande eller ljudabsorberande takplattor. Syftet med studien var att undersöka hur akustik kunde påverka personalens psykosociala arbetsmiljö. Den kardiologiska intensivvårdsavdelningen på Huddinge universitetssjukhus med utrymme för åtta sängar var platsen för undersökningen. Av de sjuksköterskor som arbetade på avdelningen var det 36st som arbetade regelbundet och som ombads att delta. Under goda akustiska förhållanden upplevde sjuksköterskorna att kravnivån var lägre och att arbetsmiljön blev bättre, p<0,0001. Studiepopulationen upplevde också signifikanta positiva förändringar när det gäller pressure som innebar ökad känsla av lugn, mindre hast och stress, p<0,0003. Sjuksköterskorna i studien fann även att de upplevde att deras irritationsnivå minskade och att arbetsbelastningen blev lägre (Blomkvist et al, 2004). 94st patienter deltog i en studie på kardiologiska intensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Huddinge, Sverige (på samma avdelning och samtidigt som Blomkvist et al, 2004). Syftet var att se huruvida det fanns någon skillnad på effekten på patienter när de vistas i dålig respektive bra akustisk miljö. Patienterna ombads fylla i ett frågeformulär om kvaliteten av vården de fick. Vidare studerades även incidensen av återinskrivningar 1 månad och 3 månader efter utskrivning. Patienterna delades in i 3 subgrupper utifrån deras diagnos, stabil angina pectoris (SAP), instabil angina pectoris (IAP) och akut myokardisk infarkt (AMI). Det visade sig att patienter i grupperna IAP och AMI hade lägre puls nattetid. Patienterna med IAP som vistades på avdelningen under de dåliga akustiska förhållande hade en genomsnittlig puls nattetid på 78±9 och under de goda akustiska förhållandena hade de en puls på 59±12, p<0,03. I gruppen AMI uppmättes den genomsnittliga pulsen till 62±19 under de dåliga förhållandena och under de goda förhållandena till 49±17, p<0,04. Vidare framkom det även att behovet av intravenösa betablockerare var signifikant högre under de dåliga förhållandena, 30% av patienterna, än under de goda förhållandena, 10% av patienterna. Incidensen för återinskrivningar t o m 3 månader var också signifikant högre hos de patienter som vårdades under de dåliga akustiska förhållandena, p<0,01. 48% av de patienterna behövde bli återinlagda gentemot 21% för de under de goda akustiska förhållandena. Frågeformuläret som patienterna fick fylla i avslöjade att patienterna tyckte att personalens attityd var betydligt bättre under de goda akustiska förhållandena (Hagerman et al, 2003). 17

18 DISKUSSION Diskussionen presenteras enligt följande: Metoddiskussion och Resultatdiskussion. Metoddiskussion Efter det att ämnet bestämts med tillhörande syfte och frågeställningar problematiserades ord och begrepp med fenomenet buller som utgångspunkt. Resultatet av detta blev de söktermer som senare använts i studien. Karolinska Institutets MeSH databas användes för att kontrollera söktermernas relevans. Databaserna valdes utifrån tillgänglighet, funktionalitet och ämnesrelevans. På grund av bristen på nyligen genomförda studier kunde det inte undvikas att använda studier från så sent som När det gäller det konkreta artikelvalet var författarna begränsade i form av att studierna var tvungna att hålla sig inom ramarna för allmänsjuksköterskans arbetsområde. Det fanns många studier om buller inom den akuta, psykiatriska och neonatala sjukhusmiljön men endast få användbara som tar upp problematiken kring buller på en vanlig vårdavdelning. Med vanlig vårdavdelning avses vårdavdelningar där specialistutbildning inte är ett krav för att kunna arbeta där. Därför användes studier från akuta-, intensivaoch kardiologiska avdelningar. På grund av brist på studier med enbart sjuksköterskor som studiepopulation har det varit nödvändigt att även inkludera studier som undersökt gruppen vårdpersonal. Ett annat problem var de artiklar som ej fanns tillgängliga i fulltextvariant, de behövde beställas vilket innebar ett ekonomiskt hinder. Tidsaspekten kan även ha påverkat studien. Artikelgranskningen skedde med hjälp av bedömningsmallar gjorda utifrån Polit (2004) och Carlsson och Eiman (2003). Artiklarna granskades av båda författarna var för sig för att öka validiteten i artikelgranskningen. Resultaten av granskningen av artiklarna presenterades i korthet i en matris där artiklarnas svagheter redovisades. Skälet till detta var att synliggöra för läsaren på ett enkelt och smidigt sätt de olika relevanta fakta som behövs för att skaffa sig en helhetsbild av författarnas arbetsmaterial. Valet av Carnevali (1996) som teoretisk utgångspunkt grundades på hennes omvårdnadsmodell och dess användbarhet vad gäller faktorer som påverkar människan i hennes dagliga liv. Buller har en inverkan på många av de faktorer som Carnevali menar påverkar patientens funktionella hälsotillstånd. Resultatdiskussion En del av de studier som har använts i arbetet har haft svagheter i form av bl a avsaknad av bortfallsdiskussion och bristfällig dokumentation av urvalet (se bilaga 4). Detta kan förklaras med att vid renodlade bullermätningar av avdelningar så finns det inget bortfall och skälet till valet av just den avdelningen kan vara att forskarna själva arbetar på den. Detta att forskarna själva kan vara anställda på avdelningarna kan få konsekvenser på deras resultat i form av bl a Hawthorne effekten. När vårdpersonalen blir medvetna om att det utförs en bullerstudie på deras avdelning så kanske de tänker efter en gång extra och är tystare än vanligt. Vilket i sin tur skulle kunna innebära att bullernivåerna är ännu högre i verkligheten. När bortfall och urval på de studier som har undersökt patienter och vårdpersonal granskats visar det sig att urvalet har varit de patienter som låg inne under den tidpunkten som studien ägde rum. Den vårdpersonal som undersökts är den som har varit heltidsanställd på avdelningen och arbetat under 18

19 den tid studien ägde rum. Bortfallet av patienter har varit de som har varit så pass illa däran att de ej har kunnat slutföra undersökningarna. Det skulle vara intressant om studierna gjordes om med nya patienter för att kontrollera att resultatet verkligen är signifikant. Bortfallet som rörde vårdpersonalen har ofta berott på sjukdom, extern utbildning eller att de ej närvarit under hela arbetsdagen. Dessa fall innebär att de ej är närvarande på sin arbetsplats men huruvida det har påverkat resultatet eller ej har inte diskuterats i respektive artikel av de ansvariga författarna. I varje kategori diskuteras Carnevalis anknytning till buller på vårdavdelning. Bullernivåer Bayo et al (1993) presenterar genomsnittliga bullernivåer på 44,9 dba till 69,5 dba på ett sjukhus i Valencia. Buelow (2001) visar på hur bullernivåerna ser ut på fyra sjukhus i Phoenix, USA. Det redovisades att genomsnittsvärdet varierade mellan 66,6 dba och 73 dba mellan de olika sjukhusen. Kritik kan riktas mot Bayo et al (1993) och Buelow (2001) eftersom dessa studier har haft en begränsad mätningsperiod. På Rhode Island sjukhuset i USA utförde Kahn et al (1998) sin bullernivåstudie och fann att impulsljudets genomsnittsvärde låg på 80,0±0,1. Efter den grundläggande undersökningen utfördes en beteendemodifiering av personalen som resulterade i en sänkning av det genomsnittliga värdet med 1,9 dba. Antalet impulsljud över 80 dba under ett dygn minskade avsevärt. Situationen är liknande i Storbritannien, där Christensen (2003) fastställde den genomsnittliga bullernivån producerad framförallt av personalen under tre dygn till 42,28 dba med toppar på 70 dba och dalar på 35 dba. McLaughlins (1996) studie i Nordirland visade på att bakgrundsbullernivåerna varierade mellan 57,5 dba och 77,3 dba och det högsta impulsljudet som uppmättes var 100,9 dba. Denna studie kan jämföras med den utförd av Monsén och Édell-Gustafsson (2004) i Linköping. Deras bullernivåer ifrån bakgrunden före beteendemodifiering varierade mellan 51,25 dba och 73,63 dba med det högsta impulsljudet på 111,5 dba. Efter det att beteendemodifieringen ägt rum varierade bullernivåerna mellan 41,5 dba och 95,5 dba med det högsta impulsljudet på 114 dba. För att förstå värdet av 114 dba på en vårdavdelning så kan det jämföras med de rekommenderade riktvärdena för fyrverkerier (se tabell 1). Ett intressant konstaterande var det faktum att bullernivåerna under skiftbyte var lika höga efter den utförda beteendemodifieringen som innan. Detta visar på en brist i beteendemodifieringsprogrammet. Alla studier rörande bullernivåer i sjukhusmiljö presenterade bullernivåer som översteg de rekommenderade riktvärdena som WHO (1999) sammanställt (se tabell 1). Med tanke på att det inte finns ett sjukhus som ser exakt likadant ut som ett annat, har samma personal, samma apparatur, samma kultur eller samma besökare m m ser inte bullernivåerna heller exakt likadana ut. Men eftersom alla sjukhus i föreliggande studie visar på för höga bullernivåer trots ursprungsland så kan resultatet generaliseras. Om patienten i sitt dagliga liv på vårdavdelningen störs av omgivningen i form av buller kan detta leda till störd sömn som i sin tur påverkar livskvaliteten i negativ riktning. Även vårdpersonalens seder och bruk kan skapa en bullrig avdelning som Christensen (2003) och Monsén & Édell-Gustafsson (2004) presenterar, vilket i sin tur kan störa bl a patientens behov av lugn och ro. I föreliggande studie 19

20 är den hälso- och sjukvårdspersonal som är yrkesverksam på avdelningen enligt Carnevali (1996) en yttre resurs för patienten. Eftersom studier visar att vårdpersonalen på avdelningarna genererar en stor del av den bullermiljö som förekommer inom sjukhusmiljön är denna yttre resurs inte bara av godo för patienten. Uppfattningar av buller Kunskapskontrollen som Christensen (2004) genomförde på brittiska sjuksköterskor angående deras kunskap om buller och dess effekt på människan visade på att deras kunskap var mycket knapphändig. Av de svar som sjuksköterskorna gav var enbart ca 18% rätt. Cochran och Ganong (1989) visar på att sjuksköterskors och patienters uppfattning av stressorer för patienter på en intensivvårdsavdelning var tämligen lika. Enligt båda grupperna var det mest stressande att inte kunna sova. Den största skillnaden mellan dem var att sjuksköterskorna trodde att det var mer stressande för patienten att höra sin hjärtmonitor larma än vad patienterna tyckte. Sjuksköterskorna trodde även att ovanligt buller var mer störande för patienten än det egentligen var. En likartad undersökning ägde rum i Brasilien av Novaes et al (1997) där enbart patienter fick gradera sina stressorer. I likhet med Cochran och Ganong hamnade stressoren oförmögen att somna p g a buller mycket högt på graderingen. En av Carnevalis (1996) yttre resurser som är relevant ur ett bullerperspektiv är tekniska hjälpmedel. Dagens avdelningar innehåller många ljudalstrande sjukvårdsapparater såsom droppräknare, sug, monitorer, larm o s v. Vidare skall inte de självklara hjälpmedlen glömmas bort som ex sängar och liftar som också kan generera ljud. Överförbarheten till Sverige när det gäller Christensens (2004) resultat är tvivelaktig eftersom det ej går att generalisera hela Storbritannien på en studie. Vidare kan det finnas skillnader mellan Sverige och Storbritannien när gäller utbildning även om denna borde vara EU standardiserad. De två studier (Cochran & Ganong, 1989; Novaes et al, 1997) om stressorer visar på stora likheter med varandra. Huruvida deras resultat går att generalisera är däremot en annan fråga. Studiernas resultat styrker varandra men det saknas fler studier för att kunna överföra deras resultat till svenska förhållanden. Bullrets effekter Genom att förändra det akustiska förhållandet på en avdelning går det att se signifikanta förbättringar i arbetsmiljö och patientmiljö. För sjuksköterskor innebär det att arbetsbelastningen känns lättare, kravnivån blir lägre, de känner sig lugnare, mindre stress och risken för att bli irriterad blir lägre (Blomkvist et al, 2004). Enligt Rylander (2004) kan den sänkta irritationsnivån bidra till att förebygga fysiologiska stressreaktioner som ex förhöjt blodtryck. Bullrets effekter på patienter med instabil angina pectoris (IAP) och akut myokardisk infarkt (AMI) visade sig fysikaliskt. Pulsen steg kraftigt i de två grupperna och behovet av betablockerare var också signifikant högre än dem som vistades i god akustisk miljö. Detta resultat överensstämmer med det Rylander (2004) funnit. Antalet återinskrivningar inom 3 månader var högre för dem som vistats i dålig akustisk miljö (Hagerman et al, 2003). 20

21 Vidare visar resultatet att buller från en intensivvårdsavdelning påverkar sömnen negativt i form av att det blir svårare att somna, kortare sovtid och fler uppvaknande. Bullret innebar även att individerna drömde mindre, upplevde att sömnen stördes, upplevde att sömnen var kort och att de inte vaknade utvilade (Topf et al, 1995). Trots att Hagerman et al (2003) och Blomkvist et al (2004) utförde sina studier samtidigt och på samma avdelning så är det två individuella studier. Resultatet är intressant men med tanke på att de utfördes tillsammans så önskas det fler studier för att kunna generalisera deras resultat på övriga kardiologavdelningar och andra avdelningar i Sverige. De inre resurser som kan påverkas av den eventuella dåliga akustiska miljön på vårdavdelningen är sinnesförnimmelser, sinnesstämning och uthållighet. Patientens uthållighet är beroende av sömn och om sömnen störs av t ex buller på avdelningen leder det till sänkt uthållighet. Eftersom hörseln är ett av de fem sinnena är buller en klart påverkande faktor. De psykosociala reaktionerna av upplevd buller kan leda till förändrad sinnesstämning i form av oro/rädsla och irritation vilket enligt Rylander (2004) kan leda till permanenta fysiologiska effekter. Patientens yttre resurser i sjukhusmiljö är enligt Carnevali (1996) bl a bostaden. Avdelningen blir patientens bostadsmiljö under vistelsen på sjukhus och då är det extra viktigt att miljön inte har en negativ effekt på patienten. Ett ex på negativ bostadsmiljö är en bullrig avdelning. SLUTORD Föreliggande studie visar på behovet av forskning om bullrets utbredning inom sjukhusmiljön och dess effekt på personal och patienter. Det som går att utläsa är att det förekommer buller på, i studien redovisade, avdelningsformer som överskrider de rekommenderade riktvärdena. Författarna till föreliggande studie vill se mer forskning kring dessa frågor för att på så vis kunna arbeta för en tystare och mer hälsobefrämjande sjukhusmiljö. Vidare kan det konstateras att buller är hälsovådligt och förekommer i sjukhusmiljön. De bullerkällor som är mest frekventa på en vårdavdelning är personalen, patienterna och besökarna. Indikationer visar att personalen upplever den goda akustiken som mindre stressande och irritations skapande. En intressant iakttagelse är den eventuella bristfälliga kunskapen om buller hos brittiska sjuksköterskor som i sin tur leder till frågan om den svenska motsvarigheten är lika okunnig. Vidare finns det antydningar om att hög bullermiljö påverkar patienters sömn negativt. Det går också att ana sig till att bullriga miljöer inom sjukhusmiljön leder till fler återinskrivningar när det gäller patienter med IAP och AMI. En intressant frågeställning för framtida studier blir då huruvida buller påverkar samhällskostnaderna med fler återinläggningar p g a dålig akustisk miljö inom sjukvården. Kan vårdköerna på svenska sjukhus minskas med hjälp av akustikförbättringar av vårdavdelningarna, beteendemodifiering av personalen och besökare? 21