BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN"

Transkript

1 Hälsa och samhälle BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö MATTIAS BÅÅTH SKÚLI COLLINS Examensarbete Kurs: VT03 Program: Sjuksköterskeprogrammet Maj 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö. Mattias Bååth Skúli Collins Bååth, M & Collins, S (2005). Bullrets omfattning och inverkan på sjukhusmiljön. Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig. Sjuksköterskors och patienters uppfattningar av buller varierar till viss del. Nyckelord: buller, bullernivåer, effekter, patienter, sjukhus, sjuksköterskor, uppfattningar, vårdpersonal 2

3 THE EXTENT AND EFFECT OF NOISE ON HOSPITAL ENVIRONMENT Nursing staff s and patients perceptions of noise in the hospital environment. Mattias Bååth Skúli Collins Bååth, M & Collins, S (2005). The extent and effect of noise on hospital environment. Nursing staff s and patients perceptions of noise in the hospital environment. Degree project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this study was to examine how noise effects the hospital environment with regards to nursing staff and patients. The aim also includes nursing staff s and patients possible different perceptions of noise. The extent and effect of noise on the ward have also been studied. The result of the study shows that the noise environment of the hospital. exceeds the recommended guidelines set by the WHO. Furthermore the study indicates that nurses in the UK have poor knowledge about the noise phenomenon. Nurses and patients perceptions regarding noise differ to some degree. Key words: effects, hospital, noise, noise levels, nurses, nursing staff, patients, perception 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND Fysikalisk beskrivning av ljud 6 Ljudmätning 7 Riktlinjer 8 Ljud i sjukvårdsmiljö 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10 Definitioner 10 TEORETISK REFERENSRAM 10 Dagligt liv 10 Inre Resurser 11 Yttre resurser 11 METOD 11 Litteratursökning 11 Inklusions- och exklusionskriterier 11 Artikelgranskning 11 Databearbetning 11 RESULTAT 13 Bullernivåer 13 Uppfattningar om buller 15 Bullrets effekt 16 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 18 Bullernivåer 19 Uppfattningar om buller 20 Bullrets effekt 20 SLUTORD 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24 4

5 INLEDNING Människor utsätts för ljud hela tiden från såväl naturliga som artificiella ljudkällor. Naturligt är nog ett begrepp som vid första anblicken kan verka vara självklart. Men det är nödvändigt att ta ett steg tillbaka och försöka sätta in människan i ett tids- och bullersammanhang för att lättare kunna överskåda vad som är normalt. Redan i antikens Rom fanns det bestämmelser för vagnar med järnhjul, när de inte fick användas, för att värna om romarnas sömn och besvärsfrihet. I vissa europeiska städer under medeltiden var det inte tillåtet att rida under natten just på grund av att ljudet av hovarna gjorde att folk vaknade (WHO, 1999). En betydande förändring går att se i o m industrialiseringen och urbaniseringen där ljudalstrande källor ökade dramatiskt och med det blev risken större att drabbas av bullrets negativa effekter. Därför kan det sägas att dagens människor inte lever i en naturlig bullermiljö ur den synpunkten. Sittandes i en datasal påverkas individer av surret från datorerna och från diskussioner från andra människor. Även att åka buss till sin arbetsplats innebär en utsatthet för ljud från vägtrafiken, dörrar som öppnas, människor som pratar o s v. I hemmet, på arbetsplatsen och på fritiden utsätts människan för ljud. Sjukhus är inget undantag men frågan är hur påverkas människor av sjukhusbuller? Biley (1994, s 110) citerar i sin artikel att redan Florence Nightingale poängterade: Unnecessary noise, then, is the most cruel absence of care which can be inflicted either on sick or well. Kvarstår Nightingales syn på buller eller har den försvunnit eller förändrats? Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka patienters och sjuksköterskors uppfattning av buller på vårdavdelningen. Ser dessa två grupper annorlunda på begreppet buller och dess källor? Hur påverkas dessa grupper av buller? BAKGRUND Bullrets skadliga inverkan i samband med arbete har på senare tid blivit mer och mer aktualiserat. Westerholm et al (2002, s 211) skriver t ex: En dag kommer mänskligheten att föra en lika bitter kamp mot buller som mot koleran och pesten. Buller definieras av Arbetsmiljöverket (2005) som icke önskvärt ljud som omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Därför är buller en högst individuell förekomst eftersom det är lyssnaren som uppfattar om det är buller eller inte (Kjellberg, 1990). Buller är starkt knutet till industrialisering och urbanisering då buller är definierat som oönskat ljud. Från att ha levt i jordbrukssamhällets någorlunda bullerbefriade omgivning lever människor idag i stor utsträckning i industrialiserade och starkt urbaniserade samhällen (WHO, 2001). Detta nya samhälle har inneburit ett stort antal nya bullerframkallande källor t ex bilar, flygplan och nöjesindustrier. Som reaktion mot ökad exponering av buller har det kommit nya rön om dess 5

6 konsekvenser, utbredning och vikten av prevention. Tidigare under seklet har kopplingen mellan buller och hörselskador varit väl dokumenterad men med det ökade antalet studier har forskare på senare tid insett att problemet är mer omfattande än vad som tidigare varit känt (Uzeyir et al, 2003). Fysikalisk beskrivning av ljud Ljud är mycket små tryckvariationer i luften som mäts i enheten Pascal (se figur 2). Men eftersom det mänskliga hörselsinnet kan uppfatta tryckvariationer allt ifrån 20 µpa till 20 Pa används istället en logaritmisk skala (db, decibel). 0 db motsvarar hörseltröskeln, d v s det svagaste ljud en person med normal hörsel kan uppfatta vid Hz. Ett ljuds frekvens är antalet svängningar per sekund och mäts i enheten Hertz (Hz). Hörbara ljud ligger inom frekvensintervallet Hz. Ljud med högre frekvenser kallas ultraljud och ljud med frekvenser under 20 Hz kallas infraljud. Med lågfrekvent ljud avses ljud med dominerande frekvensspektra mellan 20 och 200 Hz (se figur 3). Ljud som domineras av frekvenser under 20 Hz upplevs som vibrationer och skakningar och kan också under vissa förhållanden höras. Lågfrekvent ljud kan uppfattas på mycket stora avstånd från källan p g a att ljudet inte dämpas av olika hinder på samma sätt som övrigt ljud (Sand et al, 2002). Figur 2. Spridning av ljud från en ljudkälla. Vibrationer från ett högtalarmembran leder till förtätning och förtunning av gasmolekyler och därmed områden med högt och lågt tryck. Ur Sand et al (2002, s 171). 6

7 Figur 3. Olika typer av ljud mätt som tryckvariationer under en tidsperiod. Ur Sand et al (2002, s 171). I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer beskrivs ljudtrycksnivåns variation i tiden som stationärt kontinuerligt, intermittent eller impulsljud. Kontinuerligt ljud har små variationer i nivån till skillnad från intermittent ljud som varierar i nivå under tiden. Ljudet upplevs som om det är närvarande hela tiden utan tysta pauser. Exempel på ett kontinuerligt ljud är ljudet från en fläkt eller ljud från en avlägsen och kraftigt trafikerad gata. Intermittent ljud uppträder med regelbundna eller oregelbundna tidsintervall, t ex ljudet från enstaka fordon på en gata eller en maskin som startar och stoppar och bör beskrivas med maximal bullernivå i enheten dba och antalet händelser. Impulsljud karakteriseras av att det är plötsligt, d v s det har en kort stigtid och kort varaktighet, t ex skottljud (SOSFS 1996:7). Örat är mest känsligt vid frekvenserna Hz och mindre känsligt för högre respektive lägre frekvenser. Normaltröskelnivån över hela det hörbara frekvensområdet har standardiserats och anger de lägsta nivåer en genomsnittlig ung person kan höra. Avvikelser från denna normaltröskelnivå kan förekomma beroende på ålder och andra individuella skillnader (a a). Ljudmätning Ljudnivåmätningar görs ofta med standardiserade vägningsfilter för att efterlikna människoörats känslighet. Det mest använda filtret kallas A-filter, vilket ger en kraftig dämpning av lågfrekvent buller. Ljud uppmätt med detta vägningsfilter ges enheten dba. Andra standardiserade filter är B- och C-filtren. För att avgöra om ett buller är lågfrekvent kan en första översiktlig kontroll vara att jämföra dbcoch dba-nivån. Är skillnaden större än db kan bullret anses vara lågfrekvent. Detta tillvägagångssätt kan användas när dba-nivån är högre än ca 30 dba. Vid lägre nivåer bör en sådan skillnad tolkas med försiktighet. Buller i miljön har oftast mycket komplexa förlopp över tiden och kan därför sällan beskrivas med ett enkelt mått eller mätetal. En fysikalisk metod att kvantifiera ett ljud är att bilda logaritmiskt medelvärde av ljudnivån under en viss tid. Detta mått kallas ekvivalent ljudnivå och mäts i regel i enheten dba under en viss mättid. Ekvivalentnivåvärdet ger ingen information om ljudnivåns variation under mätperioden (SOSFS 1996:7). 7

8 Riktlinjer Riktvärdena för buller inomhus (sovrum, vardagsrum, hotell, lokaler för undervisning och vård) ligger på en medelvärdesnivå av 30 db med enstaka maxvärden på db. Maxvärdet på 45 db skall skydda mot bl a väckning och insomningssvårigheter inom dessa områden nattetid (SOSFS 1996:7). Även WHO (1999) har konstruerat rekommenderade riktlinjer för buller i olika miljöer (se tabell 1). Tabell 1. Riktlinjer för samhällsbuller i specifika miljöer. Specifik miljö Hälsoeffekt Genomsnitts Genomsnittstid i h db max db Allvarlig irritabilitet dagtid, kvällstid Bostadsmiljö utomhus Måttlig irritabilitet dagtid, kvällstid Måttlig irritabilitet dagtid, kvällstid Bostadsmiljö inomhus Sömnsvårigheter nattetid Utanför sovrum Sömnsvårigheter, öppna fönster nattetid Klassrum, förskola Kommunikations svårigheter 35 Under lektion - Förskola sovsalar Sömnsvårigheter 30 Under sömnperiod 45 Lekplats Irritabilitet (extern källa) 55 Under lek - Sjukhus patientrum Sömnsvårigheter nattetid Sömnsvårigheter dagtid, kvällstid Sjukhus behandlingsrum Störningar vid vila och återhämtning Så lågt som möjligt Industriella och kommersiella, inomhus och utomhus Hörselnedsättning Ceremonier, festivaler Hörselnedsättning och nöjesarrangemang Myndighetsbyggnad Hörselnedsättning inomhus och utomhus Musik genom hörlurar Hörselnedsättning Impulsljud från leksaker, fyrverkerier och vapen Hörselnedsättning vuxna Ur WHO (1999, s 47). Hörselnedsättning barn Ljud i sjukvårdsmiljö Buller kan orsaka många fysiologiska reaktioner hos människan. De kan innebära ökat obehag/irritation, lättstörd sömn och försämrat omdöme. Bullerkällorna i sjukvårdsmiljön härstammar inte bara från traditionellt ansedda källor som TV, larm och undersökningar t ex larmljudet från droppräknare som kan variera mellan 44 och 80 dba (Biley, 1994). Vanliga kontorsföreteelser på expeditionen kan också generera buller såsom att flytta/skrapa en stol mot golvet, riva ett papper eller slänga saker i soptunnan. Exempelvis att riva ett papper kan orsaka buller mellan db beroende på omständigheterna vid tidpunkten (Hilton, 1987). Buller påverkar vakenhet, kognition och den motoriska funktionen enligt Rylander (2004). Det sker en utsöndring av cortikosteroider som är relaterade till utvecklandet och kontrollen av stress och det blir också en utsöndring av katekolaminer, adrenalin och noradrenalin. Dessa olika utsöndringar som aktiveras av det centrala nervsystemet initierar ett antal fysiologiska, känslomässiga och behavioristiska reaktioner varav de flesta är utom kontroll för människan. Tillvänjning av dessa reaktioner hos människan är ovanliga och det råder stora individuella skillnader på reaktioner till buller (Rylander, 2004)

9 Den akuta effekten av att bli utsatt för buller innebär en aktivering av orienteringsreflexen, skrämselreflexen och kamp/flyktreaktionen. Orienteringsreflex innebär att när personen hör ljudet orienterar sig huvudet och ögonen mot ljudets källa för att förbereda sig för eventuella åtgärder. Skrämselreflexen omfattar ögonblinkningar, kontraktion av musklerna i mellanörat och i lemmarna som orsakar en böjning och en försvarsställning av kroppen. Kamp/flykt reaktionen är sista steget i försvarsmekanismen. Den förbereder människan för kamp mot eller flykt från bullrets källa. Pulsen ökar, andningen minskar och musklerna spänns för att förbereda för fysisk aktivitet. Förutom dessa reaktioner ökar även blodtrycket och hjärtfrekvensen vilket i sin tur innebär en ökad sekretion av cortikosteroider. Andra effekter av dessa försvarsmekanismer är att salivproduktionen och magsyraproduktionen minskar. Följden blir att de akuta effekterna av buller kan orsaka stressreaktioner utifrån det centrala nervsystemet. De akuta effekterna av buller är relativt kortlivade och människan kan vänja sig vid några av dessa beroende på frekvensen och intensiteten av bullret. En följd av akut bullerexponering kan också vara att den aktivitet som utförs störs, ex avbrott i skrivandet när det hörs en mobiltelefonsignal. Det finns ett samband mellan intensiteten i bullret och tiden det tar att återuppta aktiviteten. Ju högre buller desto längre tid tar det (Rylander, 2004). Rylander anger vidare att upprepad utsatthet för buller under långa tidsperioder kan upplevas som obekväma störningar i det dagliga livet och pågående aktiviteter. Eftersom olika individer tolkar buller på olika sätt blir även reaktionen av denna annorlunda från individ till individ. Denna effekt är traditionellt ansedd som irritation och anses vara relaterad till fysiologisk stress (se figur 1). Upprepade bullerexponeringar som orsakar negativa effekter i form av fysiologiska stressreaktioner kan ur fysiologisk synvinkel leda till att akuta effekter såsom förhöjt blodtryck kan bli permanenta. Uppgivningsreaktionen bör även beaktas. Den innebär minskad motorisk funktion, ökning av vagus-relaterade effekter, minskad sekretion av kortisol, adrenalin och övriga hormoner och möjligen försämrat immunsystem. De kliniska effekterna är många, t ex ökad infektionsbenägenhet, sänkt sinnesstämning, påverkan av sociala attityder och beteendeförändring. De mänskliga reaktionerna blir intensiv sorgreaktion, djup frustration och känsla av förlust. Det är troligt att uppgivningsreaktionen kan orsakas av miljöbuller där människan inte kan fly från bullerkällan (Rylander, 2004). Figur 1. Mekanismer för utvecklandet av irritation. Ur Rylander (2004, s 474). Som ovan angetts kan buller orsaka ett flertal olika fysiologiska reaktioner hos människan. Att belysa och sammanställa tillgänglig vetenskaplig kunskap om hur buller uppfattas av och påverkar vårdpersonal och patienter i deras specifika miljö kan bidraga till att kunskapen om och attityder till buller på vårdavdelningen förändras. 9

10 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Avsikten med studien var att studera hur vårdpersonal och patienter uppfattar buller på en vårdavdelning. För att belysa detta studeras även effekterna av buller och dess utbredning inom vårdavdelningsmiljön. Hur ser bullernivåerna ut på en vårdavdelning? Vilka bullerkällor finns det på en vårdavdelning? Hur ser patienters uppfattningar ut angående buller på vårdavdelningen? Hur ser vårdpersonals uppfattningar ut angående buller på vårdavdelningen? Hur kan buller påverka patienter på en vårdavdelning? Hur kan buller påverka vårdpersonal på en vårdavdelning? Definitioner Med vårdavdelning avses i föreliggande studie en avdelning där patienter vårdas. Vårdpersonal definieras som all personal som arbetar på avdelningen med omvårdnadsarbete. TEORETISK REFERENSRAM Doris Carnevali har skapat en modell som tar upp hur sjuksköterskan kan organisera och planera omvårdnadsbehandlingen. Modellen kallas Dagligt Liv Funktionellt Hälsotillstånd. Det funktionella hälsotillståndet innebär de yttre och inre resurser som individen har till sitt förfogande. Modellen vill beskriva att det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet är beroende av varandra och att en balans mellan de båda är önskvärt (Carnevali, 1996). Individens livskvalitet är beroende av att balansen kan upprätthållas på ett tillfredställande sätt vilket i sin tur blir sjuksköterskans uppgift inom sjukvården. Hälsa uppnås om en balans finns mellan individens hälsorelaterade krav i det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet. Hälsa innefattar fysiskt, psykosocialt och andligt välbefinnande. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Specifik omvårdnad kräver kunskap om människans normala funktioner, den aktuella sjukdomen och dess behandling samt speciell kompetens. Enligt Carnevali är det upplevelser som påverkar hälsotillståndet eller som påverkas av hälsotillståndet sådana som faller in under det specifika omvårdnadsområdet. En omvårdnadsdiagnos i sin tur är ett redskap sjuksköterskan enligt Carnevali behöver för att kunna bevara eller förstärka livskvaliteten hos patienten och därmed undvika eller minimera hälsorelaterade komplikationer (a a). Dagligt liv Det dagliga livet innefattar olika faktorer såsom aktiviteter och upplevelser och vilken betydelse individen tillskriver dessa aktiviteter eller händelser. Förväntningar och förpliktelser ingår också i det dagliga livet. Dessa kan komma från individen själv eller från andra människor. Andra saker som kan påverka det dagliga livet är omgivningen, värderingar, övertygelser, seder och bruk. Vidare menar Carnevali att sjuksköterskan ständigt måste vara uppmärksam på och samla 10

11 in data om upplevelser förknippade med aktiviteter, vanliga eller ovanliga och vilken betydelse dessa har för individens hälsa (a a). Inre resurser De inre resurserna är en del av det funktionella hälsotillståndet. Carnevali har skapat olika kategorier som skall identifiera olika resurser som behövs för att individen skall kunna hantera sitt dagliga liv. Styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, sinnesstämning, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation är några av de kategorier som faller under inre resurser (a a). Yttre resurser De yttre resurserna består av de resurser som finns utanför individen och innefattar bl.a. bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter, människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och husdjur. Sjuksköterskan bör ställa sig frågande till vilka resurser som behövs, är tillgängliga, är användbara och vilka som kan accepteras av individen (Carnevali, 1996). METOD Föreliggande studie är en litteraturstudie. Metoddelen presenterar den utförda litteratursökningen, artikelgranskningen och databearbetningen. Litteratursökning Innan litteratursökningen påbörjades bestämdes vilka sökord och databaser som skulle användas. Detta fastställdes för att så långt som möjligt säkerställa att sökningarna skedde på samma sätt med samma förutsättningar att finna relevanta artiklar. Sökningen utgick från Malmö Högskolas bibliotekssamling av medicinska och omvårdnadsdatabaser (se tabell 2). För att finna vissa intressanta artiklar utfördes det även sökningar med utgångspunkt från referenslistor från relevanta artiklar som hittats (se bilaga 1). Inklusions- och exklusionskriterier Avsikten var att undersöka områden som rörde allmänsjuksköterskans arbetsområden, därav exkluderades psykiatriska-, neonatala-, förlossnings- och operationsavdelningar i litteratursökningen. Artikelgranskning Granskningen har gjorts utifrån vedertagna riktlinjer för vetenskaplig granskning. Artiklarna granskades utifrån Polits (2004) synsätt. För att överskådliggöra detta konstruerades två granskningsmodeller med inspiration från Polit (2004) och Carlsson och Eiman (2003). Dessa granskningsmodeller för kvantitativa respektive kvalitativa studier presenteras i bilagor 2 och 3. Kvalitetsbedömningen av artiklarna presenteras i en matris i bilaga 4. Databearbetning Utifrån innehållet i frågeställningarna kunde resultaten av artiklarna delas in i tre olika kategorier. Kategoriseringen skedde i enlighet med Polits (2004) riktlinjer. 11

12 Tabell 2. Databassökning utifrån relevanta sökord. Databas Sökord Antal Granskade Använda Cinahl noise noise and hospital noise and hospital and nurse noise and hospital and perception noise AND hospital noise AND sleep noise AND sleep AND hospital noise AND stress AND hospital Pub Med noise noise and hospital noise and hospital and Sweden noise and nursing noise and nursing and Sweden noise and Sweden noise and Sweden and patient noise and hospital and nursing noise and hospital and nursing and perception noise and hospital and nursing and patient noise and hospital and nursing and ward noise and hospital and patient noise and hospital and patient and nurse noise and recovery noise and recovery and hospital noise and recovery and perception noise and recovery and perception and patient noise and recovery and perception and nurse noise and recovery and perception and nursing noise and recovery and Sweden noise and occupational and nurse noise and occupational and nursing noise and occupational and hospital noise and occupational and hospital and nursing noise and exposure noise and exposure and hospital noise and exposure and Sweden noise and perception noise and perception and Sweden noise and pain noise and pain and hospital noise and pain and sleep noise and pain and sleep and hospital noise and hypertension noise and hypertension and psychosocial noise and perception and hospital noise and stress and hospital Sciencedirect noise and stress noise and stress and perception

13 SveMed noise and perception noise and perception and hospital noise and stress and annoyance noise and nurse and knowledge noise and hospital Uzeyir and noise buller buller och sjukhus buller och sjuksköterska buller och patient buller och uppfattning buller och upplevelse buller och föreskrifter RESULTAT Resultatet presenteras enligt följande kategorier: Bullernivåer, Uppfattningar av buller och Bullrets effekt. Bullernivåer Bullermiljön på sjukhus genereras till stor del av personalen och besökarna. En studie gjord av Bayo et al (1993) på ett sjukhus i Valencia, Spanien visade på att patienterna uppfattar att det är sjukvårdspersonal, sjukvårdsapparatur och besökare som är de största bullerkällorna. Det 15 våningar höga sjukhuset delades in i ett rutmönster på 232 mätpunkter med 15 m intervall. Bullermätningarna skedde mellan kl 09:00 och 13:00 och mellan kl 16:00 och 20:00. De uppmätta genomsnittliga bullernivåerna på avdelningen varierade från 44,9 dba till 69,5 dba. Studien visade även att på sjukvårdsavdelningen kom 52% av bullerkällorna från besökare, 30% från sjukvårdspersonal, 26% från patienterna, 13% från sjukvårdsapparatur, 13% från radio/television och 13% från externt buller (a a). Buelow (2001) presenterade en mätning på fyra akutvårdsavdelningar på fyra sjukhus i Phoenix, USA. Mätinstrumenten placerades i närheten av sjuksköterskeexpeditionerna på akutvårdsavdelningarna på varje sjukhus och mätte ljudnivåerna mellan kl 16:00 och 20:00 under en dag. Tre av sjukhusen var större inrättningar i de centrala delarna av Phoenix medan det fjärde var ett något mindre sjukhus i en förort. För att överskådliggöra bullernivåerna benämns de tre stora sjukhusen i Phoenix med beteckningarna A-C och det mindre sjukhuset D (se tabell 3). Tabell 3. Decibelnivåer på 4 akutvårdsavdelningar i Phoenix. De 3 stora sjukhusen benämns A-C och det mindre D. Sjukhus A Sjukhus B Sjukhus C Sjukhus D Lägsta db 55,9 71,1 65,3 65,5 Medel db 69, ,6 70,1 Max db 76,6 75,6 75,2 73,4 Efter Buelow (2001 s 25). 13

14 Kahn et al (1998) utförde en studie med syftet att hitta de bullerkällorna som producerade ljud över 80 dba inom en intensivvårdsavdelning på Rhode Island sjukhuset i USA. Registreringen av bullernivåerna delades upp i en minuters omgångar över dygnet. De fem mest frekventa bullerkällorna som innebar dba nivåer över 80 var: 1) Samtal 26%, 2) TV 23%, 3) Alarm från monitorer 20%, 4) Ventilation 8%, 5) Övrigt 7%. Under ett dygn skedde det st impulsljud över 80 dba. Författarna utförde även ett utbildningsprogram för att kunna modifiera personalens bullerbeteende. Efter det att detta var genomfört mättes bullernivåerna igen för att undersöka effekten av utbildningen (se tabell 4). Antalet impulsljud över 80 dba under ett dygn sjönk till 976 st. Tabell 4. Jämförelse av impulsljudets genomsnitt före och efter beteendemodifieringen i dba. Tidsperiod Grundnivå Nivå efter P-värde 00:00-06:00 74,8±0,2 76,9±0,2 0, :00-12:00 82,2±0,3 79,5±0,3 0, :00-18:00 82,7±0,3 78,5±0,2 0, :00-00:00 80,3±0,3 77,5±0,2 0,0001 Total 80,0±0,1 78,1±0,1 0,0001 Efter Kahn (1998 s 537) McLaughlin (1996) har gjort en studie på en kardiologisk intensivvårdsavdelning med öppen planlösning och rum för 12 sängar plus ett sidorum i Nordirland. Undersökningen tog plats i lönndom. Bullermätaren kamouflerades som en temperatur- och fuktighetsmätare och placerades på en droppställning på en meters höjd och en meters avstånd från sänggaveln. Inspelningsplatsen varierades mellan olika delar av salen för att få en övergripande bild av bullernivån över hela salen. 6 inspelningstillfällen med vardera 16 h kontinuerliga inspelningar gjordes så att dessa överlappade varandra för att få ett resultat som sträckte sig över en 24 h period. Det högsta impulsvärdet som uppmättes var 100,9 dba. Det kontinuerliga bakgrundsljudet var som lägst 57,5 dba och högst 77,3 dba. Christensen (2003) undersökte en 28 bädds-kirurgiavdelning i Storbritannien för att fastställa bullernivån framförallt producerad av personalen under en 24 h period. Undersökningen pågick i tre dygn för att jämföra eventuella skillnader mellan dagarna. Det genomsnittliga värdet över de tre dagarna låg på 42,28 dba med toppar på 70 dba och dalar på 35 dba. Christensen kunde med hjälp av sin studie visa på att det fanns en signifikant positiv korrelation mellan den uppmätta bullernivån och antalet personal. Ökat antal personal närvarande innebar en ökad bullernivå. Monsén och Édell-Gustafsson (2004) har i sin studie undersökt buller och sömnstörande faktorer på en neurologisk intensivvårdsavdelning i Linköping, Sverige. De sömnstörande faktorerna för 9 patienter fördelade på två rum undersöktes i 14st 24 h intervaller av personalen. Datainsamlingen skedde under två perioder, 2 veckor år 2000 och 2 veckor år Syftet med detta var att under tiden mellan mätperioderna skulle personalen på avdelningen utbildas att ändra sitt beteende gällande buller och andra sömnstörande faktorer. Bakgrundsbullernivåerna uppmätta innan beteendeförändringen var som lägst 51,25 dba och som högst 73,63 dba. Lägsta och högsta impulsljudet under samma period var 61,0 dba respektive 111,5 dba. Det visade sig också att under skiftbyte var den intermittenta ljudnivån över 84 dba. Enbart 3 av 12 nätter 14

15 visade på att bullernivåerna var under 80 dba i 5 h eller längre. Efter det att beteendemodifieringen var genomförd uppmättes bakgrundsbuller till 41,5 dba som lägst och 95,5 dba som högst. Det lägsta och högsta impulsljud som uppmättes efter modifieringen var 54,5 dba och 114,0 dba. Det visade sig att 11 av 14 nätter efter beteendemodifieringen hade bullernivåer under 80 dba i mer än 5 h eller längre. Även under denna period låg den intermittenta bullernivån vid skiftbyte över 84 dba. Under perioden utan modifiering gick det även att utläsa ett statistiskt samband mellan ökat användande av medicinsk apparatur och högre impulsljud, p<0,05. Det fanns även ett statistiskt samband mellan ökat antal besökare och högre bullernivåer, p<0,03 (a a). Uppfattningar av buller Bayo et al (1993) beskriver i sin studie att 295st sjukvårdspersonal svarade på en enkätundersökning rörande bullerkällor på vårdavdelningen varav ca 76% svarade att mestadelen av bullret härstammande inifrån sjukhuset. 3% svarade att det mesta av bullret härstammade från yttre källor. Studiepopulationen fick också identifiera bullerkällorna som de trodde att bullret härstammade ifrån, där 17% ansåg att trafikbuller var källan, 7% ansåg att det var buller från yttre arbeten, 66% besökare, 17% patienter, 44% sjukhuspersonal och 59% ansåg att det var sjukvårdsapparatur. Sjukvårdspersonalen trodde att bullret påverkade patienternas välbefinnande men endast i liten grad deras återhämtning. 92 % svarade att de trodde att bullernivåerna kunde sänkas. Studiepopulationen fick även frågan hur de trodde det var möjligt att sänka bullernivåerna. Deras svar blev tematiserade och det visade att 26% ville kontrollera källan till bullret, 22% ville ha bättre kontroll av besökare, 20% ville ha utbildning av personal, 19% ville ha akustisk förbättring, 18% ville ha bättre allmänna arbetsvillkor och 15% ville ha utbildning av besökare (a a). Christensen (2004) utförde en enkätundersökning med syftet att utröna sjuksköterskors kunskap och förståelse kring begreppet buller och bullrets effekter på människan. Enkäten hade femton multipel choice frågor och avsikten var främst att se vilka kunskaper de deltagande hade om överdriven bullerexponering på patienter och sjukvårdspersonal. Studien ägde rum i Storbritannien på en intensivvårdsavdelning på ett regionalt undervisningssjukhus. 96 sjuksköterskor deltog i studien varav 80st var allmänsjuksköterskor, 9st var allmänsjuksköterskor (skiftledare) och 7st var sjuksköterskor med en ledarbefattning på avdelningen. Dessa tre kategorier av befattningar representerar det brittiska systemet (a a). Exempel på fråga var: Which part of the Autonomic Nervous system is stimulated by excessive, intermittent noise levels? A: Parasympathetic B: Muscurinic C: Limbic D: Sympathetic (Christensen, 2004 s 4) Studiepopulationens resultat utifrån grupperna var: Allmänsjuksköterska, andel rätt svar 18%. Allmänsjuksköterska (skiftledare), andel rätt svar 16%. Allmänsjuksköterska (ansvarig för avdelningen), andel rätt svar 17%. Slutsatsen var att sjuksköterskor hade bristande kunskap om fenomenet buller och dess påverkan (Christensen, 2004). 15

16 Cochran och Ganong (1989) jämförde sjuksköterskors och patienters uppfattningar om stressorer på en intensivvårdsavdelning. 20st kvinnliga och 3st manliga sjuksköterskor deltog i denna amerikanska studie. För att kunna jämföra uppfattningar deltog även 20st patienter. Studien visade på att uppfattningarna om vad som orsakade stress var relativt likvärdiga (se tabell 5). Tabell 5. Rankning av stressorer från 1-42, där 1 är den mest stressande faktorn. Patienter Sjuksköterskor Höra alarm 13 9 Sjuksköterskor och doktorer som pratar för högt Höra telefonen ringa Höra sin egen hjärtmonitor larma Höra andra patienter föra oväsen Bli väckt av sjuksköterska Ovanligt buller Oförmögen att somna 4 5 Efter Cochran & Ganong (1989 s 1041). Novaes et al (1997) undersökte de fysiska och psykologiska stressorerna på en brasiliansk intensivvårdsavdelning. 50st patienter fick under sin första vecka på avdelningen fylla i en enkät där de fick rangordna olika förbestämda stressorer. Rankningen gick från 1-40 där 1 är det mest stressande och 40 det minst stressande. Redan på andra plats kom oförmögen att somna p.g.a. buller vilket alltså ansågs vara den näst mest stressande faktorn. De resterande bullerstressorerna rangordnades enligt följande: 15 plats: Sjuksköterskor och läkare talar för högt 18 plats: Höra andra patienter föra oväsen 22 plats: Ovanligt buller 25 plats: Höra hjärtmonitorn ljuda 32 plats: Höra alarm 35 plats: Höra telefonen ringa (Novaes et al, 1997). Bullrets effekt En undersökning gjordes för att försöka utröna hur bullernivåerna på en intensivvårdsavdelning i USA påverkar den subjektiva känslan av sömn. Två grupper av friska kvinnor fick sova i ett sovlaboratorium där den ena gruppen utsattes för inspelat ljud från nattskiftet på en intensivvårdsavdelning medan de försökte sova. Kontrollgruppen fick försöka sova utan några störande ljud. Den grupp som utsattes för det inspelade ljudet redovisade att det tog längre tid att somna, kortare sovtid och att de vaknade upp fler gånger än de som inte utsattes för det inspelade ljudet (se tabell 6). 52% av den tysta gruppen mot 18% av den bullriga gruppen rapporterade många drömmar, p<0,01. 94% av den bullriga gruppen mot 70% av den tysta gruppen upplevde att sömnen blev störd, p=0, % av den bullriga gruppen mot 19% av den tysta gruppen upplevde att sömnen var kort, p<0,05. 94% av den bullriga gruppen mot 78% av den tysta gruppen rapporterade att den inte vaknade utvilad, p=0,03 (Topf et al, 1995). 16

17 Tabell 6. Medelvärdet vid mätning av den subjektiva sömnkvaliteten. Bullrig miljö Tyst miljö Variabler n Medel n Medel Tid det tog att somna (min) 33 60, ,49 Sovtid (min) , ,81 Antal ggr uppvaknande 33 7, ,2 Efter Topf et al (1995 s 549). Målet med Blomkvists et al (2004) studie var att avgöra vilken betydelse olika akustiska förhållande hade på arbetsförhållandet och personalen på en kardiologisk intensivvårdsavdelning. Författarna samlade in data i början och slutet av varje skift under en vecka för att få en norm för att sedan samla in data från två fyra veckors perioder där det antingen hade installerats ljudreflekterande eller ljudabsorberande takplattor. Syftet med studien var att undersöka hur akustik kunde påverka personalens psykosociala arbetsmiljö. Den kardiologiska intensivvårdsavdelningen på Huddinge universitetssjukhus med utrymme för åtta sängar var platsen för undersökningen. Av de sjuksköterskor som arbetade på avdelningen var det 36st som arbetade regelbundet och som ombads att delta. Under goda akustiska förhållanden upplevde sjuksköterskorna att kravnivån var lägre och att arbetsmiljön blev bättre, p<0,0001. Studiepopulationen upplevde också signifikanta positiva förändringar när det gäller pressure som innebar ökad känsla av lugn, mindre hast och stress, p<0,0003. Sjuksköterskorna i studien fann även att de upplevde att deras irritationsnivå minskade och att arbetsbelastningen blev lägre (Blomkvist et al, 2004). 94st patienter deltog i en studie på kardiologiska intensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Huddinge, Sverige (på samma avdelning och samtidigt som Blomkvist et al, 2004). Syftet var att se huruvida det fanns någon skillnad på effekten på patienter när de vistas i dålig respektive bra akustisk miljö. Patienterna ombads fylla i ett frågeformulär om kvaliteten av vården de fick. Vidare studerades även incidensen av återinskrivningar 1 månad och 3 månader efter utskrivning. Patienterna delades in i 3 subgrupper utifrån deras diagnos, stabil angina pectoris (SAP), instabil angina pectoris (IAP) och akut myokardisk infarkt (AMI). Det visade sig att patienter i grupperna IAP och AMI hade lägre puls nattetid. Patienterna med IAP som vistades på avdelningen under de dåliga akustiska förhållande hade en genomsnittlig puls nattetid på 78±9 och under de goda akustiska förhållandena hade de en puls på 59±12, p<0,03. I gruppen AMI uppmättes den genomsnittliga pulsen till 62±19 under de dåliga förhållandena och under de goda förhållandena till 49±17, p<0,04. Vidare framkom det även att behovet av intravenösa betablockerare var signifikant högre under de dåliga förhållandena, 30% av patienterna, än under de goda förhållandena, 10% av patienterna. Incidensen för återinskrivningar t o m 3 månader var också signifikant högre hos de patienter som vårdades under de dåliga akustiska förhållandena, p<0,01. 48% av de patienterna behövde bli återinlagda gentemot 21% för de under de goda akustiska förhållandena. Frågeformuläret som patienterna fick fylla i avslöjade att patienterna tyckte att personalens attityd var betydligt bättre under de goda akustiska förhållandena (Hagerman et al, 2003). 17

18 DISKUSSION Diskussionen presenteras enligt följande: Metoddiskussion och Resultatdiskussion. Metoddiskussion Efter det att ämnet bestämts med tillhörande syfte och frågeställningar problematiserades ord och begrepp med fenomenet buller som utgångspunkt. Resultatet av detta blev de söktermer som senare använts i studien. Karolinska Institutets MeSH databas användes för att kontrollera söktermernas relevans. Databaserna valdes utifrån tillgänglighet, funktionalitet och ämnesrelevans. På grund av bristen på nyligen genomförda studier kunde det inte undvikas att använda studier från så sent som När det gäller det konkreta artikelvalet var författarna begränsade i form av att studierna var tvungna att hålla sig inom ramarna för allmänsjuksköterskans arbetsområde. Det fanns många studier om buller inom den akuta, psykiatriska och neonatala sjukhusmiljön men endast få användbara som tar upp problematiken kring buller på en vanlig vårdavdelning. Med vanlig vårdavdelning avses vårdavdelningar där specialistutbildning inte är ett krav för att kunna arbeta där. Därför användes studier från akuta-, intensivaoch kardiologiska avdelningar. På grund av brist på studier med enbart sjuksköterskor som studiepopulation har det varit nödvändigt att även inkludera studier som undersökt gruppen vårdpersonal. Ett annat problem var de artiklar som ej fanns tillgängliga i fulltextvariant, de behövde beställas vilket innebar ett ekonomiskt hinder. Tidsaspekten kan även ha påverkat studien. Artikelgranskningen skedde med hjälp av bedömningsmallar gjorda utifrån Polit (2004) och Carlsson och Eiman (2003). Artiklarna granskades av båda författarna var för sig för att öka validiteten i artikelgranskningen. Resultaten av granskningen av artiklarna presenterades i korthet i en matris där artiklarnas svagheter redovisades. Skälet till detta var att synliggöra för läsaren på ett enkelt och smidigt sätt de olika relevanta fakta som behövs för att skaffa sig en helhetsbild av författarnas arbetsmaterial. Valet av Carnevali (1996) som teoretisk utgångspunkt grundades på hennes omvårdnadsmodell och dess användbarhet vad gäller faktorer som påverkar människan i hennes dagliga liv. Buller har en inverkan på många av de faktorer som Carnevali menar påverkar patientens funktionella hälsotillstånd. Resultatdiskussion En del av de studier som har använts i arbetet har haft svagheter i form av bl a avsaknad av bortfallsdiskussion och bristfällig dokumentation av urvalet (se bilaga 4). Detta kan förklaras med att vid renodlade bullermätningar av avdelningar så finns det inget bortfall och skälet till valet av just den avdelningen kan vara att forskarna själva arbetar på den. Detta att forskarna själva kan vara anställda på avdelningarna kan få konsekvenser på deras resultat i form av bl a Hawthorne effekten. När vårdpersonalen blir medvetna om att det utförs en bullerstudie på deras avdelning så kanske de tänker efter en gång extra och är tystare än vanligt. Vilket i sin tur skulle kunna innebära att bullernivåerna är ännu högre i verkligheten. När bortfall och urval på de studier som har undersökt patienter och vårdpersonal granskats visar det sig att urvalet har varit de patienter som låg inne under den tidpunkten som studien ägde rum. Den vårdpersonal som undersökts är den som har varit heltidsanställd på avdelningen och arbetat under 18

19 den tid studien ägde rum. Bortfallet av patienter har varit de som har varit så pass illa däran att de ej har kunnat slutföra undersökningarna. Det skulle vara intressant om studierna gjordes om med nya patienter för att kontrollera att resultatet verkligen är signifikant. Bortfallet som rörde vårdpersonalen har ofta berott på sjukdom, extern utbildning eller att de ej närvarit under hela arbetsdagen. Dessa fall innebär att de ej är närvarande på sin arbetsplats men huruvida det har påverkat resultatet eller ej har inte diskuterats i respektive artikel av de ansvariga författarna. I varje kategori diskuteras Carnevalis anknytning till buller på vårdavdelning. Bullernivåer Bayo et al (1993) presenterar genomsnittliga bullernivåer på 44,9 dba till 69,5 dba på ett sjukhus i Valencia. Buelow (2001) visar på hur bullernivåerna ser ut på fyra sjukhus i Phoenix, USA. Det redovisades att genomsnittsvärdet varierade mellan 66,6 dba och 73 dba mellan de olika sjukhusen. Kritik kan riktas mot Bayo et al (1993) och Buelow (2001) eftersom dessa studier har haft en begränsad mätningsperiod. På Rhode Island sjukhuset i USA utförde Kahn et al (1998) sin bullernivåstudie och fann att impulsljudets genomsnittsvärde låg på 80,0±0,1. Efter den grundläggande undersökningen utfördes en beteendemodifiering av personalen som resulterade i en sänkning av det genomsnittliga värdet med 1,9 dba. Antalet impulsljud över 80 dba under ett dygn minskade avsevärt. Situationen är liknande i Storbritannien, där Christensen (2003) fastställde den genomsnittliga bullernivån producerad framförallt av personalen under tre dygn till 42,28 dba med toppar på 70 dba och dalar på 35 dba. McLaughlins (1996) studie i Nordirland visade på att bakgrundsbullernivåerna varierade mellan 57,5 dba och 77,3 dba och det högsta impulsljudet som uppmättes var 100,9 dba. Denna studie kan jämföras med den utförd av Monsén och Édell-Gustafsson (2004) i Linköping. Deras bullernivåer ifrån bakgrunden före beteendemodifiering varierade mellan 51,25 dba och 73,63 dba med det högsta impulsljudet på 111,5 dba. Efter det att beteendemodifieringen ägt rum varierade bullernivåerna mellan 41,5 dba och 95,5 dba med det högsta impulsljudet på 114 dba. För att förstå värdet av 114 dba på en vårdavdelning så kan det jämföras med de rekommenderade riktvärdena för fyrverkerier (se tabell 1). Ett intressant konstaterande var det faktum att bullernivåerna under skiftbyte var lika höga efter den utförda beteendemodifieringen som innan. Detta visar på en brist i beteendemodifieringsprogrammet. Alla studier rörande bullernivåer i sjukhusmiljö presenterade bullernivåer som översteg de rekommenderade riktvärdena som WHO (1999) sammanställt (se tabell 1). Med tanke på att det inte finns ett sjukhus som ser exakt likadant ut som ett annat, har samma personal, samma apparatur, samma kultur eller samma besökare m m ser inte bullernivåerna heller exakt likadana ut. Men eftersom alla sjukhus i föreliggande studie visar på för höga bullernivåer trots ursprungsland så kan resultatet generaliseras. Om patienten i sitt dagliga liv på vårdavdelningen störs av omgivningen i form av buller kan detta leda till störd sömn som i sin tur påverkar livskvaliteten i negativ riktning. Även vårdpersonalens seder och bruk kan skapa en bullrig avdelning som Christensen (2003) och Monsén & Édell-Gustafsson (2004) presenterar, vilket i sin tur kan störa bl a patientens behov av lugn och ro. I föreliggande studie 19

20 är den hälso- och sjukvårdspersonal som är yrkesverksam på avdelningen enligt Carnevali (1996) en yttre resurs för patienten. Eftersom studier visar att vårdpersonalen på avdelningarna genererar en stor del av den bullermiljö som förekommer inom sjukhusmiljön är denna yttre resurs inte bara av godo för patienten. Uppfattningar av buller Kunskapskontrollen som Christensen (2004) genomförde på brittiska sjuksköterskor angående deras kunskap om buller och dess effekt på människan visade på att deras kunskap var mycket knapphändig. Av de svar som sjuksköterskorna gav var enbart ca 18% rätt. Cochran och Ganong (1989) visar på att sjuksköterskors och patienters uppfattning av stressorer för patienter på en intensivvårdsavdelning var tämligen lika. Enligt båda grupperna var det mest stressande att inte kunna sova. Den största skillnaden mellan dem var att sjuksköterskorna trodde att det var mer stressande för patienten att höra sin hjärtmonitor larma än vad patienterna tyckte. Sjuksköterskorna trodde även att ovanligt buller var mer störande för patienten än det egentligen var. En likartad undersökning ägde rum i Brasilien av Novaes et al (1997) där enbart patienter fick gradera sina stressorer. I likhet med Cochran och Ganong hamnade stressoren oförmögen att somna p g a buller mycket högt på graderingen. En av Carnevalis (1996) yttre resurser som är relevant ur ett bullerperspektiv är tekniska hjälpmedel. Dagens avdelningar innehåller många ljudalstrande sjukvårdsapparater såsom droppräknare, sug, monitorer, larm o s v. Vidare skall inte de självklara hjälpmedlen glömmas bort som ex sängar och liftar som också kan generera ljud. Överförbarheten till Sverige när det gäller Christensens (2004) resultat är tvivelaktig eftersom det ej går att generalisera hela Storbritannien på en studie. Vidare kan det finnas skillnader mellan Sverige och Storbritannien när gäller utbildning även om denna borde vara EU standardiserad. De två studier (Cochran & Ganong, 1989; Novaes et al, 1997) om stressorer visar på stora likheter med varandra. Huruvida deras resultat går att generalisera är däremot en annan fråga. Studiernas resultat styrker varandra men det saknas fler studier för att kunna överföra deras resultat till svenska förhållanden. Bullrets effekter Genom att förändra det akustiska förhållandet på en avdelning går det att se signifikanta förbättringar i arbetsmiljö och patientmiljö. För sjuksköterskor innebär det att arbetsbelastningen känns lättare, kravnivån blir lägre, de känner sig lugnare, mindre stress och risken för att bli irriterad blir lägre (Blomkvist et al, 2004). Enligt Rylander (2004) kan den sänkta irritationsnivån bidra till att förebygga fysiologiska stressreaktioner som ex förhöjt blodtryck. Bullrets effekter på patienter med instabil angina pectoris (IAP) och akut myokardisk infarkt (AMI) visade sig fysikaliskt. Pulsen steg kraftigt i de två grupperna och behovet av betablockerare var också signifikant högre än dem som vistades i god akustisk miljö. Detta resultat överensstämmer med det Rylander (2004) funnit. Antalet återinskrivningar inom 3 månader var högre för dem som vistats i dålig akustisk miljö (Hagerman et al, 2003). 20

21 Vidare visar resultatet att buller från en intensivvårdsavdelning påverkar sömnen negativt i form av att det blir svårare att somna, kortare sovtid och fler uppvaknande. Bullret innebar även att individerna drömde mindre, upplevde att sömnen stördes, upplevde att sömnen var kort och att de inte vaknade utvilade (Topf et al, 1995). Trots att Hagerman et al (2003) och Blomkvist et al (2004) utförde sina studier samtidigt och på samma avdelning så är det två individuella studier. Resultatet är intressant men med tanke på att de utfördes tillsammans så önskas det fler studier för att kunna generalisera deras resultat på övriga kardiologavdelningar och andra avdelningar i Sverige. De inre resurser som kan påverkas av den eventuella dåliga akustiska miljön på vårdavdelningen är sinnesförnimmelser, sinnesstämning och uthållighet. Patientens uthållighet är beroende av sömn och om sömnen störs av t ex buller på avdelningen leder det till sänkt uthållighet. Eftersom hörseln är ett av de fem sinnena är buller en klart påverkande faktor. De psykosociala reaktionerna av upplevd buller kan leda till förändrad sinnesstämning i form av oro/rädsla och irritation vilket enligt Rylander (2004) kan leda till permanenta fysiologiska effekter. Patientens yttre resurser i sjukhusmiljö är enligt Carnevali (1996) bl a bostaden. Avdelningen blir patientens bostadsmiljö under vistelsen på sjukhus och då är det extra viktigt att miljön inte har en negativ effekt på patienten. Ett ex på negativ bostadsmiljö är en bullrig avdelning. SLUTORD Föreliggande studie visar på behovet av forskning om bullrets utbredning inom sjukhusmiljön och dess effekt på personal och patienter. Det som går att utläsa är att det förekommer buller på, i studien redovisade, avdelningsformer som överskrider de rekommenderade riktvärdena. Författarna till föreliggande studie vill se mer forskning kring dessa frågor för att på så vis kunna arbeta för en tystare och mer hälsobefrämjande sjukhusmiljö. Vidare kan det konstateras att buller är hälsovådligt och förekommer i sjukhusmiljön. De bullerkällor som är mest frekventa på en vårdavdelning är personalen, patienterna och besökarna. Indikationer visar att personalen upplever den goda akustiken som mindre stressande och irritations skapande. En intressant iakttagelse är den eventuella bristfälliga kunskapen om buller hos brittiska sjuksköterskor som i sin tur leder till frågan om den svenska motsvarigheten är lika okunnig. Vidare finns det antydningar om att hög bullermiljö påverkar patienters sömn negativt. Det går också att ana sig till att bullriga miljöer inom sjukhusmiljön leder till fler återinskrivningar när det gäller patienter med IAP och AMI. En intressant frågeställning för framtida studier blir då huruvida buller påverkar samhällskostnaderna med fler återinläggningar p g a dålig akustisk miljö inom sjukvården. Kan vårdköerna på svenska sjukhus minskas med hjälp av akustikförbättringar av vårdavdelningarna, beteendemodifiering av personalen och besökare? 21

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Göteborg den 11 maj 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar

Läs mer

SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI

SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN&EPIDEMILOGI BULLER Av:Basgrupp1 Läkarlinjentermin4,HT2008 MikaelEdström,KristinaRosén,EbbaJonsäter,My Aronsson,JohanWiman INLEDNING Våruppgiftvarattsammanställaenrapportomvadbullerärochpåvilketsättvi

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Miljömedicinskt möte, 23/11 2011, Göteborg Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Anita Gidlöf-Gunnarsson, fil.dr Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument...

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Mätning av bullerexponering

Mätning av bullerexponering Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro

Läs mer

Bullerutredning Ulkavallen

Bullerutredning Ulkavallen Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare. Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? 1 Buller Utbrett miljö- och folkhälsoproblem Miljöstörning som påverkar flest antal människor i Sverige Samhällsbuller består av ljud från exempelvis

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används

Läs mer

Buller och hörselskydd

Buller och hörselskydd Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

BULLERUTREDNING GÄLLANDE INDUSTRIBULLER TILL NYTT PLANERAT BOSTADSOMRÅDE INOM FASTIGHETEN TÅSTORP 7:7, FALKÖPINGS KOMMUN.

BULLERUTREDNING GÄLLANDE INDUSTRIBULLER TILL NYTT PLANERAT BOSTADSOMRÅDE INOM FASTIGHETEN TÅSTORP 7:7, FALKÖPINGS KOMMUN. Rapport 15-242-R1 2016-01-14 4 sidor, 4 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 anders.grimmehed@akustikverkstan.se Direkt: 070-231 72 25 BULLERUTREDNING GÄLLANDE

Läs mer

Bullerutredning kv Fritiden

Bullerutredning kv Fritiden Ystad Kommun Malmö 2014-06-17 Datum 2014-06-17 Uppdragsnummer 1320003845 Utgåva/Status 2 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1

Läs mer

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Rapport nummer: 2014-165 r01 Datum: 2014-12-16 Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Trafikbullerutredning L:\2014\2014-165 MS Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Sundell Arkitekter AB\Rapporter\2014-165

Läs mer

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens 1(6) Trafikbuller: begrepp och åtgärder Hur mycket buller som sprids från en väg påverkas bland annat av vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur mycket buller som når fram till en

Läs mer

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun o:\sto1\xak\2014\100000 hammarbergsvägen\100000-r1 trafikbullerutredning.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Hammarbergsvägen Haninge kommun Mattias Borgström Michel Yousif Jan Pons

Läs mer

Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar

Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar Ditt ansvar Vid musikarrangemang har verksamhetsutövaren ansvar för att kontrollera sin verksamhet genom så kallad egenkontroll.

Läs mer

Fördjupningsuppgift: Buller

Fördjupningsuppgift: Buller Fördjupningsuppgift: Buller Basgrupp 1 Mårten Carlsson Johanna Hermanson Hannah Johansson Henrik Olsson Erik Rofors Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedins ordbok som ljud som uppfattas

Läs mer

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp). Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning

Läs mer

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23 Kv. Skolmästaren 1 och 2 Trafikbullerutredning L:\2014\2014-051 SS Kv Skolmästaren 1 och 2, Structor Miljöteknik AB\Rapporter\2014-051 r01.docx Beställare:

Läs mer

LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN UNDER PORSLINSFESTIVALEN

LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN UNDER PORSLINSFESTIVALEN Rapport 13-126-R1 2013-09-11 7 sidor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 johan.jernstedt@akustikverkstan.se Direkt: 0730-62 59 53 LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Helgö etapp 1 och 2, Ekerö Trafikbullerutredning till detaljplan L:\2014\2014-149 SS Helgö, Ekerö, Combitech AB\Rapporter\2014-149 r01.docx

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Bullerövervakning Framför allt övervakar vi trafikbuller eftersom det är den typen av buller som människor i städer störs mest av Vägtrafik är mest störande av de olika trafikslagen

Läs mer

OSTÖRD SÖMN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÄLSA

OSTÖRD SÖMN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÄLSA OSTÖRD SÖMN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÄLSA Kerstin Persson Waye Arbets- och miljömedicin, Göteborg universitet www.amm.se/soundenvironment Sound_n_health Trafikbullerförordningen (2015:216) riskerar exponera

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna Datum: 2015-11-12 Utredning plasttallrikar Ljudprov Beställare: Mälarplast AB Att: Peter Wall Hejargatan 14 632 29 Eskilstuna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund 08-522 97 903 070-693 19 80 magnus.soderlund@structor.se

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller? Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen

Läs mer

Trafikbullerutredning Sörby 3:6

Trafikbullerutredning Sörby 3:6 Uppdrag Sörby 3:6, Gävleborg Beställare TST Gruppen Att Håkan Sandin Handläggare Jan Pons Granskare Monica Waaranperä Rapportnr 1320010513 R1 rev2 2014-11-04 Datum 2014-10-22 Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Impulsljud från skutknackning

Impulsljud från skutknackning Impulsljud från skutknackning Uppdragsnummer: 150495 Beställare: Sveriges Bergmaterialindustri Att: Björn Strokirk Dokument: R150495-1 Datum: 2015-08-26 Antal sidor: 5 Uppdragsledare: Rickard Hellqvist

Läs mer

Holmuddsrännan, Gävle Buller från muddring av inseglingsleden

Holmuddsrännan, Gävle Buller från muddring av inseglingsleden Datum: 2011-02-24 Holmuddsrännan, Gävle Buller från muddring av inseglingsleden L:\2009\2009-005 Skrotlossning Gävle hamn, Gävle Hamn AB\6 Rapporter\Text till ppt.docx Muddring och lastning på pråm. Beställare:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och

Läs mer

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1 AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant 29-7-9 --- 6129934617:1 Beställare: Att: Infra City AB Arne Månsson Objekt: Infra City Öst, Upplands Väsby Uppdrag: Utredning av buller

Läs mer

RAPPORT A Ås-Hov 1:13, Krokoms kommun. Trafikbullerberäkning. ÅF Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer.

RAPPORT A Ås-Hov 1:13, Krokoms kommun. Trafikbullerberäkning. ÅF Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer. Handläggare Jonas Aråker Tel 010 505 85 16 Mob 073 184 11 17 E-post jonas.araker@afconsult.com Datum 2016-02-15 Projekt nr 718724 Rapport nr 718724-A Beställare sbostäder AB 835 80 Att. Stefan Jönsson

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Rikstens friluftsstad, Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för området närmast järnvägen

Rikstens friluftsstad, Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för området närmast järnvägen Uppdrag: 550059 Rapport: 550059 B Datum: 2010-02-22 Antal sidor: 9 Bilagor: 550059 / B01 -B07 Rikstens friluftsstad, Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för området närmast järnvägen Uppdragsgivare:

Läs mer

2.1 Indata för externt industribuller

2.1 Indata för externt industribuller Handläggare Manne Friman Tel +46 10 505 60 72 Mobil +46 70 184 57 72 Fax +46 10 505 00 10 manne.friman@afconsult.com 1 Bakgrund 569815 PM02 1 (5) Datum 2012-06-11 Train AllianceAB Att: Torgny Månsson Backavägen

Läs mer

Kv Brofästet, Stockholm. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Stina Airijoki Box 8189.

Kv Brofästet, Stockholm. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Stina Airijoki Box 8189. Rapport nummer: 201-01 r01 Datum: 201-0-12 Kv Brofästet, Stockholm Trafikbullerutredning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 201-0-12, Dnr 2011-11 L:\201\201-01 LE Kv Brofästet, Exploateringskontoret\Rapporter\201-01

Läs mer

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial c:\akustik\sp-7.3 projekt\hamplingen\13200193 hamplingen trafikbuller.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Hämplingen Formbetong Anläggning AB Jan Pons Granskare Rapportnr 13200193 Arbetsmaterial Datum

Läs mer

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten Seminarium om trafikbuller ett växande miljöhälsoproblem, 2013-03-26 Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten Tyst sida Anita Gidlöf-Gunnarsson Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet,

Läs mer

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014 Lisa Johansson Problem med dagens riktvärden och praxis Buller lyfts ofta fram som ett hinder för bostadsbyggande

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Stöcksjö 18:20, Umeå Kommun Trafikbullerutredning

Stöcksjö 18:20, Umeå Kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Stöcksjö 18:20, Umeå Kommun Trafikbullerutredning Projekt: 5652 Rapport A Bilagor 5652-A01/A02 Antal sidor: 6 Uppdragsansvarig Jonas Aråker Örnsköldsvik 2011-04-28 ÅF-Infrastructur AB /

Läs mer

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller REMISSVERSION VÄGLEDNING OM INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller - Remissversion B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N

Läs mer

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Utlåtande 2004:24 RVIII (Dnr 301-743/2003) Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund Author Inger Wangson Phone +46 10 505 84 40 Mobile +46701847440 E-mail inger.wangson@afconsult.com Recipient Stenungsundshem AB Kenneth Funeskog Date 2015-06-25 rev.1 2015-09-15 707880 Bullermätning Koppersvägen,

Läs mer

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar Höga ljudnivåer Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer från offentliga tillställningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-17, reviderad av miljö och byggnämden 2011-06-16 Policy Offentliga

Läs mer

Bullerutredning Villa Roskullen

Bullerutredning Villa Roskullen Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga

Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga Peter Molnár Miljöfysiker Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 28 maj 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Ljudmätning i Visby innerstad. Rapport 2011

Ljudmätning i Visby innerstad. Rapport 2011 Ljudmätning i Visby innerstad Rapport 2011 Sammanfattning av ljudmätningar sommaren 2011 Vecka 27 Onsdag Mätning under musikframträdande vid scenen i Almedalen. Ljudnivåerna höll sig inom riktlinjerna.

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning Rapport nummer: 2012-066 r01 Datum: 2012-06-20 Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning L:\2012\2012-066 SS Lokomobilvägen, Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\2012-066 r01.docx Beställare: Nacka

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Brandbergen Centrum Haninge Kommun Ida-Maria Classon Jan Pons Monica Waaranperä 1320007389 R1 Datum 2014-05-06 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL Kerstin Mattsson AB Previa Box 119 39 404 39 Göteborg tel: 031-61 57 00 (vx) fax: 031-80 66 88 kerstin.mattsson@previa.se Handledare: Prof. Mats Hagberg Avd

Läs mer

Söderbymalm 3:405, Haninge

Söderbymalm 3:405, Haninge Uppdrag: 547428 Rapport: 547428 B Datum: 2009-11-17 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-B03 Söderbymalm 3:405, Haninge Ombyggnad av kommunalhuset till bostäder Bullerutredning Uppdragsgivare: Peab Bostad AB Region

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Elevers upplevelse av buller i skolan

Elevers upplevelse av buller i skolan 2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Bullers påverkan på arbetsprestationen för sjuksköterskor inom intensivvård

Bullers påverkan på arbetsprestationen för sjuksköterskor inom intensivvård EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:43 Bullers påverkan på arbetsprestationen för sjuksköterskor inom intensivvård Nina Dahlquist Ann Holgersson Petra Åslund

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.

Läs mer

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2:

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2: Rapport nummer: 2012-008 r01 Datum: 2012-04-19 DP Grankällan, Järvastaden Trafikbullerutredning för detaljplan L:\2012\2012-008 LE DP Grankällan, Järvastaden, Järvastaden AB\Rapporter\2012-008 r01.3.docx

Läs mer