BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN"

Transkript

1 Hälsa och samhälle BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö MATTIAS BÅÅTH SKÚLI COLLINS Examensarbete Kurs: VT03 Program: Sjuksköterskeprogrammet Maj 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 BULLRETS OMFATTNING OCH INVERKAN PÅ SJUKHUSMILJÖN Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö. Mattias Bååth Skúli Collins Bååth, M & Collins, S (2005). Bullrets omfattning och inverkan på sjukhusmiljön. Vårdpersonalens och patientens uppfattning av buller i sjukhusmiljö. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig. Sjuksköterskors och patienters uppfattningar av buller varierar till viss del. Nyckelord: buller, bullernivåer, effekter, patienter, sjukhus, sjuksköterskor, uppfattningar, vårdpersonal 2

3 THE EXTENT AND EFFECT OF NOISE ON HOSPITAL ENVIRONMENT Nursing staff s and patients perceptions of noise in the hospital environment. Mattias Bååth Skúli Collins Bååth, M & Collins, S (2005). The extent and effect of noise on hospital environment. Nursing staff s and patients perceptions of noise in the hospital environment. Degree project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this study was to examine how noise effects the hospital environment with regards to nursing staff and patients. The aim also includes nursing staff s and patients possible different perceptions of noise. The extent and effect of noise on the ward have also been studied. The result of the study shows that the noise environment of the hospital. exceeds the recommended guidelines set by the WHO. Furthermore the study indicates that nurses in the UK have poor knowledge about the noise phenomenon. Nurses and patients perceptions regarding noise differ to some degree. Key words: effects, hospital, noise, noise levels, nurses, nursing staff, patients, perception 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND Fysikalisk beskrivning av ljud 6 Ljudmätning 7 Riktlinjer 8 Ljud i sjukvårdsmiljö 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10 Definitioner 10 TEORETISK REFERENSRAM 10 Dagligt liv 10 Inre Resurser 11 Yttre resurser 11 METOD 11 Litteratursökning 11 Inklusions- och exklusionskriterier 11 Artikelgranskning 11 Databearbetning 11 RESULTAT 13 Bullernivåer 13 Uppfattningar om buller 15 Bullrets effekt 16 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 18 Bullernivåer 19 Uppfattningar om buller 20 Bullrets effekt 20 SLUTORD 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24 4

5 INLEDNING Människor utsätts för ljud hela tiden från såväl naturliga som artificiella ljudkällor. Naturligt är nog ett begrepp som vid första anblicken kan verka vara självklart. Men det är nödvändigt att ta ett steg tillbaka och försöka sätta in människan i ett tids- och bullersammanhang för att lättare kunna överskåda vad som är normalt. Redan i antikens Rom fanns det bestämmelser för vagnar med järnhjul, när de inte fick användas, för att värna om romarnas sömn och besvärsfrihet. I vissa europeiska städer under medeltiden var det inte tillåtet att rida under natten just på grund av att ljudet av hovarna gjorde att folk vaknade (WHO, 1999). En betydande förändring går att se i o m industrialiseringen och urbaniseringen där ljudalstrande källor ökade dramatiskt och med det blev risken större att drabbas av bullrets negativa effekter. Därför kan det sägas att dagens människor inte lever i en naturlig bullermiljö ur den synpunkten. Sittandes i en datasal påverkas individer av surret från datorerna och från diskussioner från andra människor. Även att åka buss till sin arbetsplats innebär en utsatthet för ljud från vägtrafiken, dörrar som öppnas, människor som pratar o s v. I hemmet, på arbetsplatsen och på fritiden utsätts människan för ljud. Sjukhus är inget undantag men frågan är hur påverkas människor av sjukhusbuller? Biley (1994, s 110) citerar i sin artikel att redan Florence Nightingale poängterade: Unnecessary noise, then, is the most cruel absence of care which can be inflicted either on sick or well. Kvarstår Nightingales syn på buller eller har den försvunnit eller förändrats? Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka patienters och sjuksköterskors uppfattning av buller på vårdavdelningen. Ser dessa två grupper annorlunda på begreppet buller och dess källor? Hur påverkas dessa grupper av buller? BAKGRUND Bullrets skadliga inverkan i samband med arbete har på senare tid blivit mer och mer aktualiserat. Westerholm et al (2002, s 211) skriver t ex: En dag kommer mänskligheten att föra en lika bitter kamp mot buller som mot koleran och pesten. Buller definieras av Arbetsmiljöverket (2005) som icke önskvärt ljud som omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Därför är buller en högst individuell förekomst eftersom det är lyssnaren som uppfattar om det är buller eller inte (Kjellberg, 1990). Buller är starkt knutet till industrialisering och urbanisering då buller är definierat som oönskat ljud. Från att ha levt i jordbrukssamhällets någorlunda bullerbefriade omgivning lever människor idag i stor utsträckning i industrialiserade och starkt urbaniserade samhällen (WHO, 2001). Detta nya samhälle har inneburit ett stort antal nya bullerframkallande källor t ex bilar, flygplan och nöjesindustrier. Som reaktion mot ökad exponering av buller har det kommit nya rön om dess 5

6 konsekvenser, utbredning och vikten av prevention. Tidigare under seklet har kopplingen mellan buller och hörselskador varit väl dokumenterad men med det ökade antalet studier har forskare på senare tid insett att problemet är mer omfattande än vad som tidigare varit känt (Uzeyir et al, 2003). Fysikalisk beskrivning av ljud Ljud är mycket små tryckvariationer i luften som mäts i enheten Pascal (se figur 2). Men eftersom det mänskliga hörselsinnet kan uppfatta tryckvariationer allt ifrån 20 µpa till 20 Pa används istället en logaritmisk skala (db, decibel). 0 db motsvarar hörseltröskeln, d v s det svagaste ljud en person med normal hörsel kan uppfatta vid Hz. Ett ljuds frekvens är antalet svängningar per sekund och mäts i enheten Hertz (Hz). Hörbara ljud ligger inom frekvensintervallet Hz. Ljud med högre frekvenser kallas ultraljud och ljud med frekvenser under 20 Hz kallas infraljud. Med lågfrekvent ljud avses ljud med dominerande frekvensspektra mellan 20 och 200 Hz (se figur 3). Ljud som domineras av frekvenser under 20 Hz upplevs som vibrationer och skakningar och kan också under vissa förhållanden höras. Lågfrekvent ljud kan uppfattas på mycket stora avstånd från källan p g a att ljudet inte dämpas av olika hinder på samma sätt som övrigt ljud (Sand et al, 2002). Figur 2. Spridning av ljud från en ljudkälla. Vibrationer från ett högtalarmembran leder till förtätning och förtunning av gasmolekyler och därmed områden med högt och lågt tryck. Ur Sand et al (2002, s 171). 6

7 Figur 3. Olika typer av ljud mätt som tryckvariationer under en tidsperiod. Ur Sand et al (2002, s 171). I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer beskrivs ljudtrycksnivåns variation i tiden som stationärt kontinuerligt, intermittent eller impulsljud. Kontinuerligt ljud har små variationer i nivån till skillnad från intermittent ljud som varierar i nivå under tiden. Ljudet upplevs som om det är närvarande hela tiden utan tysta pauser. Exempel på ett kontinuerligt ljud är ljudet från en fläkt eller ljud från en avlägsen och kraftigt trafikerad gata. Intermittent ljud uppträder med regelbundna eller oregelbundna tidsintervall, t ex ljudet från enstaka fordon på en gata eller en maskin som startar och stoppar och bör beskrivas med maximal bullernivå i enheten dba och antalet händelser. Impulsljud karakteriseras av att det är plötsligt, d v s det har en kort stigtid och kort varaktighet, t ex skottljud (SOSFS 1996:7). Örat är mest känsligt vid frekvenserna Hz och mindre känsligt för högre respektive lägre frekvenser. Normaltröskelnivån över hela det hörbara frekvensområdet har standardiserats och anger de lägsta nivåer en genomsnittlig ung person kan höra. Avvikelser från denna normaltröskelnivå kan förekomma beroende på ålder och andra individuella skillnader (a a). Ljudmätning Ljudnivåmätningar görs ofta med standardiserade vägningsfilter för att efterlikna människoörats känslighet. Det mest använda filtret kallas A-filter, vilket ger en kraftig dämpning av lågfrekvent buller. Ljud uppmätt med detta vägningsfilter ges enheten dba. Andra standardiserade filter är B- och C-filtren. För att avgöra om ett buller är lågfrekvent kan en första översiktlig kontroll vara att jämföra dbcoch dba-nivån. Är skillnaden större än db kan bullret anses vara lågfrekvent. Detta tillvägagångssätt kan användas när dba-nivån är högre än ca 30 dba. Vid lägre nivåer bör en sådan skillnad tolkas med försiktighet. Buller i miljön har oftast mycket komplexa förlopp över tiden och kan därför sällan beskrivas med ett enkelt mått eller mätetal. En fysikalisk metod att kvantifiera ett ljud är att bilda logaritmiskt medelvärde av ljudnivån under en viss tid. Detta mått kallas ekvivalent ljudnivå och mäts i regel i enheten dba under en viss mättid. Ekvivalentnivåvärdet ger ingen information om ljudnivåns variation under mätperioden (SOSFS 1996:7). 7

8 Riktlinjer Riktvärdena för buller inomhus (sovrum, vardagsrum, hotell, lokaler för undervisning och vård) ligger på en medelvärdesnivå av 30 db med enstaka maxvärden på db. Maxvärdet på 45 db skall skydda mot bl a väckning och insomningssvårigheter inom dessa områden nattetid (SOSFS 1996:7). Även WHO (1999) har konstruerat rekommenderade riktlinjer för buller i olika miljöer (se tabell 1). Tabell 1. Riktlinjer för samhällsbuller i specifika miljöer. Specifik miljö Hälsoeffekt Genomsnitts Genomsnittstid i h db max db Allvarlig irritabilitet dagtid, kvällstid Bostadsmiljö utomhus Måttlig irritabilitet dagtid, kvällstid Måttlig irritabilitet dagtid, kvällstid Bostadsmiljö inomhus Sömnsvårigheter nattetid Utanför sovrum Sömnsvårigheter, öppna fönster nattetid Klassrum, förskola Kommunikations svårigheter 35 Under lektion - Förskola sovsalar Sömnsvårigheter 30 Under sömnperiod 45 Lekplats Irritabilitet (extern källa) 55 Under lek - Sjukhus patientrum Sömnsvårigheter nattetid Sömnsvårigheter dagtid, kvällstid Sjukhus behandlingsrum Störningar vid vila och återhämtning Så lågt som möjligt Industriella och kommersiella, inomhus och utomhus Hörselnedsättning Ceremonier, festivaler Hörselnedsättning och nöjesarrangemang Myndighetsbyggnad Hörselnedsättning inomhus och utomhus Musik genom hörlurar Hörselnedsättning Impulsljud från leksaker, fyrverkerier och vapen Hörselnedsättning vuxna Ur WHO (1999, s 47). Hörselnedsättning barn Ljud i sjukvårdsmiljö Buller kan orsaka många fysiologiska reaktioner hos människan. De kan innebära ökat obehag/irritation, lättstörd sömn och försämrat omdöme. Bullerkällorna i sjukvårdsmiljön härstammar inte bara från traditionellt ansedda källor som TV, larm och undersökningar t ex larmljudet från droppräknare som kan variera mellan 44 och 80 dba (Biley, 1994). Vanliga kontorsföreteelser på expeditionen kan också generera buller såsom att flytta/skrapa en stol mot golvet, riva ett papper eller slänga saker i soptunnan. Exempelvis att riva ett papper kan orsaka buller mellan db beroende på omständigheterna vid tidpunkten (Hilton, 1987). Buller påverkar vakenhet, kognition och den motoriska funktionen enligt Rylander (2004). Det sker en utsöndring av cortikosteroider som är relaterade till utvecklandet och kontrollen av stress och det blir också en utsöndring av katekolaminer, adrenalin och noradrenalin. Dessa olika utsöndringar som aktiveras av det centrala nervsystemet initierar ett antal fysiologiska, känslomässiga och behavioristiska reaktioner varav de flesta är utom kontroll för människan. Tillvänjning av dessa reaktioner hos människan är ovanliga och det råder stora individuella skillnader på reaktioner till buller (Rylander, 2004)

9 Den akuta effekten av att bli utsatt för buller innebär en aktivering av orienteringsreflexen, skrämselreflexen och kamp/flyktreaktionen. Orienteringsreflex innebär att när personen hör ljudet orienterar sig huvudet och ögonen mot ljudets källa för att förbereda sig för eventuella åtgärder. Skrämselreflexen omfattar ögonblinkningar, kontraktion av musklerna i mellanörat och i lemmarna som orsakar en böjning och en försvarsställning av kroppen. Kamp/flykt reaktionen är sista steget i försvarsmekanismen. Den förbereder människan för kamp mot eller flykt från bullrets källa. Pulsen ökar, andningen minskar och musklerna spänns för att förbereda för fysisk aktivitet. Förutom dessa reaktioner ökar även blodtrycket och hjärtfrekvensen vilket i sin tur innebär en ökad sekretion av cortikosteroider. Andra effekter av dessa försvarsmekanismer är att salivproduktionen och magsyraproduktionen minskar. Följden blir att de akuta effekterna av buller kan orsaka stressreaktioner utifrån det centrala nervsystemet. De akuta effekterna av buller är relativt kortlivade och människan kan vänja sig vid några av dessa beroende på frekvensen och intensiteten av bullret. En följd av akut bullerexponering kan också vara att den aktivitet som utförs störs, ex avbrott i skrivandet när det hörs en mobiltelefonsignal. Det finns ett samband mellan intensiteten i bullret och tiden det tar att återuppta aktiviteten. Ju högre buller desto längre tid tar det (Rylander, 2004). Rylander anger vidare att upprepad utsatthet för buller under långa tidsperioder kan upplevas som obekväma störningar i det dagliga livet och pågående aktiviteter. Eftersom olika individer tolkar buller på olika sätt blir även reaktionen av denna annorlunda från individ till individ. Denna effekt är traditionellt ansedd som irritation och anses vara relaterad till fysiologisk stress (se figur 1). Upprepade bullerexponeringar som orsakar negativa effekter i form av fysiologiska stressreaktioner kan ur fysiologisk synvinkel leda till att akuta effekter såsom förhöjt blodtryck kan bli permanenta. Uppgivningsreaktionen bör även beaktas. Den innebär minskad motorisk funktion, ökning av vagus-relaterade effekter, minskad sekretion av kortisol, adrenalin och övriga hormoner och möjligen försämrat immunsystem. De kliniska effekterna är många, t ex ökad infektionsbenägenhet, sänkt sinnesstämning, påverkan av sociala attityder och beteendeförändring. De mänskliga reaktionerna blir intensiv sorgreaktion, djup frustration och känsla av förlust. Det är troligt att uppgivningsreaktionen kan orsakas av miljöbuller där människan inte kan fly från bullerkällan (Rylander, 2004). Figur 1. Mekanismer för utvecklandet av irritation. Ur Rylander (2004, s 474). Som ovan angetts kan buller orsaka ett flertal olika fysiologiska reaktioner hos människan. Att belysa och sammanställa tillgänglig vetenskaplig kunskap om hur buller uppfattas av och påverkar vårdpersonal och patienter i deras specifika miljö kan bidraga till att kunskapen om och attityder till buller på vårdavdelningen förändras. 9

10 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Avsikten med studien var att studera hur vårdpersonal och patienter uppfattar buller på en vårdavdelning. För att belysa detta studeras även effekterna av buller och dess utbredning inom vårdavdelningsmiljön. Hur ser bullernivåerna ut på en vårdavdelning? Vilka bullerkällor finns det på en vårdavdelning? Hur ser patienters uppfattningar ut angående buller på vårdavdelningen? Hur ser vårdpersonals uppfattningar ut angående buller på vårdavdelningen? Hur kan buller påverka patienter på en vårdavdelning? Hur kan buller påverka vårdpersonal på en vårdavdelning? Definitioner Med vårdavdelning avses i föreliggande studie en avdelning där patienter vårdas. Vårdpersonal definieras som all personal som arbetar på avdelningen med omvårdnadsarbete. TEORETISK REFERENSRAM Doris Carnevali har skapat en modell som tar upp hur sjuksköterskan kan organisera och planera omvårdnadsbehandlingen. Modellen kallas Dagligt Liv Funktionellt Hälsotillstånd. Det funktionella hälsotillståndet innebär de yttre och inre resurser som individen har till sitt förfogande. Modellen vill beskriva att det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet är beroende av varandra och att en balans mellan de båda är önskvärt (Carnevali, 1996). Individens livskvalitet är beroende av att balansen kan upprätthållas på ett tillfredställande sätt vilket i sin tur blir sjuksköterskans uppgift inom sjukvården. Hälsa uppnås om en balans finns mellan individens hälsorelaterade krav i det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet. Hälsa innefattar fysiskt, psykosocialt och andligt välbefinnande. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Specifik omvårdnad kräver kunskap om människans normala funktioner, den aktuella sjukdomen och dess behandling samt speciell kompetens. Enligt Carnevali är det upplevelser som påverkar hälsotillståndet eller som påverkas av hälsotillståndet sådana som faller in under det specifika omvårdnadsområdet. En omvårdnadsdiagnos i sin tur är ett redskap sjuksköterskan enligt Carnevali behöver för att kunna bevara eller förstärka livskvaliteten hos patienten och därmed undvika eller minimera hälsorelaterade komplikationer (a a). Dagligt liv Det dagliga livet innefattar olika faktorer såsom aktiviteter och upplevelser och vilken betydelse individen tillskriver dessa aktiviteter eller händelser. Förväntningar och förpliktelser ingår också i det dagliga livet. Dessa kan komma från individen själv eller från andra människor. Andra saker som kan påverka det dagliga livet är omgivningen, värderingar, övertygelser, seder och bruk. Vidare menar Carnevali att sjuksköterskan ständigt måste vara uppmärksam på och samla 10

11 in data om upplevelser förknippade med aktiviteter, vanliga eller ovanliga och vilken betydelse dessa har för individens hälsa (a a). Inre resurser De inre resurserna är en del av det funktionella hälsotillståndet. Carnevali har skapat olika kategorier som skall identifiera olika resurser som behövs för att individen skall kunna hantera sitt dagliga liv. Styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, sinnesstämning, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation är några av de kategorier som faller under inre resurser (a a). Yttre resurser De yttre resurserna består av de resurser som finns utanför individen och innefattar bl.a. bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter, människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och husdjur. Sjuksköterskan bör ställa sig frågande till vilka resurser som behövs, är tillgängliga, är användbara och vilka som kan accepteras av individen (Carnevali, 1996). METOD Föreliggande studie är en litteraturstudie. Metoddelen presenterar den utförda litteratursökningen, artikelgranskningen och databearbetningen. Litteratursökning Innan litteratursökningen påbörjades bestämdes vilka sökord och databaser som skulle användas. Detta fastställdes för att så långt som möjligt säkerställa att sökningarna skedde på samma sätt med samma förutsättningar att finna relevanta artiklar. Sökningen utgick från Malmö Högskolas bibliotekssamling av medicinska och omvårdnadsdatabaser (se tabell 2). För att finna vissa intressanta artiklar utfördes det även sökningar med utgångspunkt från referenslistor från relevanta artiklar som hittats (se bilaga 1). Inklusions- och exklusionskriterier Avsikten var att undersöka områden som rörde allmänsjuksköterskans arbetsområden, därav exkluderades psykiatriska-, neonatala-, förlossnings- och operationsavdelningar i litteratursökningen. Artikelgranskning Granskningen har gjorts utifrån vedertagna riktlinjer för vetenskaplig granskning. Artiklarna granskades utifrån Polits (2004) synsätt. För att överskådliggöra detta konstruerades två granskningsmodeller med inspiration från Polit (2004) och Carlsson och Eiman (2003). Dessa granskningsmodeller för kvantitativa respektive kvalitativa studier presenteras i bilagor 2 och 3. Kvalitetsbedömningen av artiklarna presenteras i en matris i bilaga 4. Databearbetning Utifrån innehållet i frågeställningarna kunde resultaten av artiklarna delas in i tre olika kategorier. Kategoriseringen skedde i enlighet med Polits (2004) riktlinjer. 11

12 Tabell 2. Databassökning utifrån relevanta sökord. Databas Sökord Antal Granskade Använda Cinahl noise noise and hospital noise and hospital and nurse noise and hospital and perception noise AND hospital noise AND sleep noise AND sleep AND hospital noise AND stress AND hospital Pub Med noise noise and hospital noise and hospital and Sweden noise and nursing noise and nursing and Sweden noise and Sweden noise and Sweden and patient noise and hospital and nursing noise and hospital and nursing and perception noise and hospital and nursing and patient noise and hospital and nursing and ward noise and hospital and patient noise and hospital and patient and nurse noise and recovery noise and recovery and hospital noise and recovery and perception noise and recovery and perception and patient noise and recovery and perception and nurse noise and recovery and perception and nursing noise and recovery and Sweden noise and occupational and nurse noise and occupational and nursing noise and occupational and hospital noise and occupational and hospital and nursing noise and exposure noise and exposure and hospital noise and exposure and Sweden noise and perception noise and perception and Sweden noise and pain noise and pain and hospital noise and pain and sleep noise and pain and sleep and hospital noise and hypertension noise and hypertension and psychosocial noise and perception and hospital noise and stress and hospital Sciencedirect noise and stress noise and stress and perception

13 SveMed noise and perception noise and perception and hospital noise and stress and annoyance noise and nurse and knowledge noise and hospital Uzeyir and noise buller buller och sjukhus buller och sjuksköterska buller och patient buller och uppfattning buller och upplevelse buller och föreskrifter RESULTAT Resultatet presenteras enligt följande kategorier: Bullernivåer, Uppfattningar av buller och Bullrets effekt. Bullernivåer Bullermiljön på sjukhus genereras till stor del av personalen och besökarna. En studie gjord av Bayo et al (1993) på ett sjukhus i Valencia, Spanien visade på att patienterna uppfattar att det är sjukvårdspersonal, sjukvårdsapparatur och besökare som är de största bullerkällorna. Det 15 våningar höga sjukhuset delades in i ett rutmönster på 232 mätpunkter med 15 m intervall. Bullermätningarna skedde mellan kl 09:00 och 13:00 och mellan kl 16:00 och 20:00. De uppmätta genomsnittliga bullernivåerna på avdelningen varierade från 44,9 dba till 69,5 dba. Studien visade även att på sjukvårdsavdelningen kom 52% av bullerkällorna från besökare, 30% från sjukvårdspersonal, 26% från patienterna, 13% från sjukvårdsapparatur, 13% från radio/television och 13% från externt buller (a a). Buelow (2001) presenterade en mätning på fyra akutvårdsavdelningar på fyra sjukhus i Phoenix, USA. Mätinstrumenten placerades i närheten av sjuksköterskeexpeditionerna på akutvårdsavdelningarna på varje sjukhus och mätte ljudnivåerna mellan kl 16:00 och 20:00 under en dag. Tre av sjukhusen var större inrättningar i de centrala delarna av Phoenix medan det fjärde var ett något mindre sjukhus i en förort. För att överskådliggöra bullernivåerna benämns de tre stora sjukhusen i Phoenix med beteckningarna A-C och det mindre sjukhuset D (se tabell 3). Tabell 3. Decibelnivåer på 4 akutvårdsavdelningar i Phoenix. De 3 stora sjukhusen benämns A-C och det mindre D. Sjukhus A Sjukhus B Sjukhus C Sjukhus D Lägsta db 55,9 71,1 65,3 65,5 Medel db 69, ,6 70,1 Max db 76,6 75,6 75,2 73,4 Efter Buelow (2001 s 25). 13

14 Kahn et al (1998) utförde en studie med syftet att hitta de bullerkällorna som producerade ljud över 80 dba inom en intensivvårdsavdelning på Rhode Island sjukhuset i USA. Registreringen av bullernivåerna delades upp i en minuters omgångar över dygnet. De fem mest frekventa bullerkällorna som innebar dba nivåer över 80 var: 1) Samtal 26%, 2) TV 23%, 3) Alarm från monitorer 20%, 4) Ventilation 8%, 5) Övrigt 7%. Under ett dygn skedde det st impulsljud över 80 dba. Författarna utförde även ett utbildningsprogram för att kunna modifiera personalens bullerbeteende. Efter det att detta var genomfört mättes bullernivåerna igen för att undersöka effekten av utbildningen (se tabell 4). Antalet impulsljud över 80 dba under ett dygn sjönk till 976 st. Tabell 4. Jämförelse av impulsljudets genomsnitt före och efter beteendemodifieringen i dba. Tidsperiod Grundnivå Nivå efter P-värde 00:00-06:00 74,8±0,2 76,9±0,2 0, :00-12:00 82,2±0,3 79,5±0,3 0, :00-18:00 82,7±0,3 78,5±0,2 0, :00-00:00 80,3±0,3 77,5±0,2 0,0001 Total 80,0±0,1 78,1±0,1 0,0001 Efter Kahn (1998 s 537) McLaughlin (1996) har gjort en studie på en kardiologisk intensivvårdsavdelning med öppen planlösning och rum för 12 sängar plus ett sidorum i Nordirland. Undersökningen tog plats i lönndom. Bullermätaren kamouflerades som en temperatur- och fuktighetsmätare och placerades på en droppställning på en meters höjd och en meters avstånd från sänggaveln. Inspelningsplatsen varierades mellan olika delar av salen för att få en övergripande bild av bullernivån över hela salen. 6 inspelningstillfällen med vardera 16 h kontinuerliga inspelningar gjordes så att dessa överlappade varandra för att få ett resultat som sträckte sig över en 24 h period. Det högsta impulsvärdet som uppmättes var 100,9 dba. Det kontinuerliga bakgrundsljudet var som lägst 57,5 dba och högst 77,3 dba. Christensen (2003) undersökte en 28 bädds-kirurgiavdelning i Storbritannien för att fastställa bullernivån framförallt producerad av personalen under en 24 h period. Undersökningen pågick i tre dygn för att jämföra eventuella skillnader mellan dagarna. Det genomsnittliga värdet över de tre dagarna låg på 42,28 dba med toppar på 70 dba och dalar på 35 dba. Christensen kunde med hjälp av sin studie visa på att det fanns en signifikant positiv korrelation mellan den uppmätta bullernivån och antalet personal. Ökat antal personal närvarande innebar en ökad bullernivå. Monsén och Édell-Gustafsson (2004) har i sin studie undersökt buller och sömnstörande faktorer på en neurologisk intensivvårdsavdelning i Linköping, Sverige. De sömnstörande faktorerna för 9 patienter fördelade på två rum undersöktes i 14st 24 h intervaller av personalen. Datainsamlingen skedde under två perioder, 2 veckor år 2000 och 2 veckor år Syftet med detta var att under tiden mellan mätperioderna skulle personalen på avdelningen utbildas att ändra sitt beteende gällande buller och andra sömnstörande faktorer. Bakgrundsbullernivåerna uppmätta innan beteendeförändringen var som lägst 51,25 dba och som högst 73,63 dba. Lägsta och högsta impulsljudet under samma period var 61,0 dba respektive 111,5 dba. Det visade sig också att under skiftbyte var den intermittenta ljudnivån över 84 dba. Enbart 3 av 12 nätter 14

15 visade på att bullernivåerna var under 80 dba i 5 h eller längre. Efter det att beteendemodifieringen var genomförd uppmättes bakgrundsbuller till 41,5 dba som lägst och 95,5 dba som högst. Det lägsta och högsta impulsljud som uppmättes efter modifieringen var 54,5 dba och 114,0 dba. Det visade sig att 11 av 14 nätter efter beteendemodifieringen hade bullernivåer under 80 dba i mer än 5 h eller längre. Även under denna period låg den intermittenta bullernivån vid skiftbyte över 84 dba. Under perioden utan modifiering gick det även att utläsa ett statistiskt samband mellan ökat användande av medicinsk apparatur och högre impulsljud, p<0,05. Det fanns även ett statistiskt samband mellan ökat antal besökare och högre bullernivåer, p<0,03 (a a). Uppfattningar av buller Bayo et al (1993) beskriver i sin studie att 295st sjukvårdspersonal svarade på en enkätundersökning rörande bullerkällor på vårdavdelningen varav ca 76% svarade att mestadelen av bullret härstammande inifrån sjukhuset. 3% svarade att det mesta av bullret härstammade från yttre källor. Studiepopulationen fick också identifiera bullerkällorna som de trodde att bullret härstammade ifrån, där 17% ansåg att trafikbuller var källan, 7% ansåg att det var buller från yttre arbeten, 66% besökare, 17% patienter, 44% sjukhuspersonal och 59% ansåg att det var sjukvårdsapparatur. Sjukvårdspersonalen trodde att bullret påverkade patienternas välbefinnande men endast i liten grad deras återhämtning. 92 % svarade att de trodde att bullernivåerna kunde sänkas. Studiepopulationen fick även frågan hur de trodde det var möjligt att sänka bullernivåerna. Deras svar blev tematiserade och det visade att 26% ville kontrollera källan till bullret, 22% ville ha bättre kontroll av besökare, 20% ville ha utbildning av personal, 19% ville ha akustisk förbättring, 18% ville ha bättre allmänna arbetsvillkor och 15% ville ha utbildning av besökare (a a). Christensen (2004) utförde en enkätundersökning med syftet att utröna sjuksköterskors kunskap och förståelse kring begreppet buller och bullrets effekter på människan. Enkäten hade femton multipel choice frågor och avsikten var främst att se vilka kunskaper de deltagande hade om överdriven bullerexponering på patienter och sjukvårdspersonal. Studien ägde rum i Storbritannien på en intensivvårdsavdelning på ett regionalt undervisningssjukhus. 96 sjuksköterskor deltog i studien varav 80st var allmänsjuksköterskor, 9st var allmänsjuksköterskor (skiftledare) och 7st var sjuksköterskor med en ledarbefattning på avdelningen. Dessa tre kategorier av befattningar representerar det brittiska systemet (a a). Exempel på fråga var: Which part of the Autonomic Nervous system is stimulated by excessive, intermittent noise levels? A: Parasympathetic B: Muscurinic C: Limbic D: Sympathetic (Christensen, 2004 s 4) Studiepopulationens resultat utifrån grupperna var: Allmänsjuksköterska, andel rätt svar 18%. Allmänsjuksköterska (skiftledare), andel rätt svar 16%. Allmänsjuksköterska (ansvarig för avdelningen), andel rätt svar 17%. Slutsatsen var att sjuksköterskor hade bristande kunskap om fenomenet buller och dess påverkan (Christensen, 2004). 15

16 Cochran och Ganong (1989) jämförde sjuksköterskors och patienters uppfattningar om stressorer på en intensivvårdsavdelning. 20st kvinnliga och 3st manliga sjuksköterskor deltog i denna amerikanska studie. För att kunna jämföra uppfattningar deltog även 20st patienter. Studien visade på att uppfattningarna om vad som orsakade stress var relativt likvärdiga (se tabell 5). Tabell 5. Rankning av stressorer från 1-42, där 1 är den mest stressande faktorn. Patienter Sjuksköterskor Höra alarm 13 9 Sjuksköterskor och doktorer som pratar för högt Höra telefonen ringa Höra sin egen hjärtmonitor larma Höra andra patienter föra oväsen Bli väckt av sjuksköterska Ovanligt buller Oförmögen att somna 4 5 Efter Cochran & Ganong (1989 s 1041). Novaes et al (1997) undersökte de fysiska och psykologiska stressorerna på en brasiliansk intensivvårdsavdelning. 50st patienter fick under sin första vecka på avdelningen fylla i en enkät där de fick rangordna olika förbestämda stressorer. Rankningen gick från 1-40 där 1 är det mest stressande och 40 det minst stressande. Redan på andra plats kom oförmögen att somna p.g.a. buller vilket alltså ansågs vara den näst mest stressande faktorn. De resterande bullerstressorerna rangordnades enligt följande: 15 plats: Sjuksköterskor och läkare talar för högt 18 plats: Höra andra patienter föra oväsen 22 plats: Ovanligt buller 25 plats: Höra hjärtmonitorn ljuda 32 plats: Höra alarm 35 plats: Höra telefonen ringa (Novaes et al, 1997). Bullrets effekt En undersökning gjordes för att försöka utröna hur bullernivåerna på en intensivvårdsavdelning i USA påverkar den subjektiva känslan av sömn. Två grupper av friska kvinnor fick sova i ett sovlaboratorium där den ena gruppen utsattes för inspelat ljud från nattskiftet på en intensivvårdsavdelning medan de försökte sova. Kontrollgruppen fick försöka sova utan några störande ljud. Den grupp som utsattes för det inspelade ljudet redovisade att det tog längre tid att somna, kortare sovtid och att de vaknade upp fler gånger än de som inte utsattes för det inspelade ljudet (se tabell 6). 52% av den tysta gruppen mot 18% av den bullriga gruppen rapporterade många drömmar, p<0,01. 94% av den bullriga gruppen mot 70% av den tysta gruppen upplevde att sömnen blev störd, p=0, % av den bullriga gruppen mot 19% av den tysta gruppen upplevde att sömnen var kort, p<0,05. 94% av den bullriga gruppen mot 78% av den tysta gruppen rapporterade att den inte vaknade utvilad, p=0,03 (Topf et al, 1995). 16

17 Tabell 6. Medelvärdet vid mätning av den subjektiva sömnkvaliteten. Bullrig miljö Tyst miljö Variabler n Medel n Medel Tid det tog att somna (min) 33 60, ,49 Sovtid (min) , ,81 Antal ggr uppvaknande 33 7, ,2 Efter Topf et al (1995 s 549). Målet med Blomkvists et al (2004) studie var att avgöra vilken betydelse olika akustiska förhållande hade på arbetsförhållandet och personalen på en kardiologisk intensivvårdsavdelning. Författarna samlade in data i början och slutet av varje skift under en vecka för att få en norm för att sedan samla in data från två fyra veckors perioder där det antingen hade installerats ljudreflekterande eller ljudabsorberande takplattor. Syftet med studien var att undersöka hur akustik kunde påverka personalens psykosociala arbetsmiljö. Den kardiologiska intensivvårdsavdelningen på Huddinge universitetssjukhus med utrymme för åtta sängar var platsen för undersökningen. Av de sjuksköterskor som arbetade på avdelningen var det 36st som arbetade regelbundet och som ombads att delta. Under goda akustiska förhållanden upplevde sjuksköterskorna att kravnivån var lägre och att arbetsmiljön blev bättre, p<0,0001. Studiepopulationen upplevde också signifikanta positiva förändringar när det gäller pressure som innebar ökad känsla av lugn, mindre hast och stress, p<0,0003. Sjuksköterskorna i studien fann även att de upplevde att deras irritationsnivå minskade och att arbetsbelastningen blev lägre (Blomkvist et al, 2004). 94st patienter deltog i en studie på kardiologiska intensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Huddinge, Sverige (på samma avdelning och samtidigt som Blomkvist et al, 2004). Syftet var att se huruvida det fanns någon skillnad på effekten på patienter när de vistas i dålig respektive bra akustisk miljö. Patienterna ombads fylla i ett frågeformulär om kvaliteten av vården de fick. Vidare studerades även incidensen av återinskrivningar 1 månad och 3 månader efter utskrivning. Patienterna delades in i 3 subgrupper utifrån deras diagnos, stabil angina pectoris (SAP), instabil angina pectoris (IAP) och akut myokardisk infarkt (AMI). Det visade sig att patienter i grupperna IAP och AMI hade lägre puls nattetid. Patienterna med IAP som vistades på avdelningen under de dåliga akustiska förhållande hade en genomsnittlig puls nattetid på 78±9 och under de goda akustiska förhållandena hade de en puls på 59±12, p<0,03. I gruppen AMI uppmättes den genomsnittliga pulsen till 62±19 under de dåliga förhållandena och under de goda förhållandena till 49±17, p<0,04. Vidare framkom det även att behovet av intravenösa betablockerare var signifikant högre under de dåliga förhållandena, 30% av patienterna, än under de goda förhållandena, 10% av patienterna. Incidensen för återinskrivningar t o m 3 månader var också signifikant högre hos de patienter som vårdades under de dåliga akustiska förhållandena, p<0,01. 48% av de patienterna behövde bli återinlagda gentemot 21% för de under de goda akustiska förhållandena. Frågeformuläret som patienterna fick fylla i avslöjade att patienterna tyckte att personalens attityd var betydligt bättre under de goda akustiska förhållandena (Hagerman et al, 2003). 17

18 DISKUSSION Diskussionen presenteras enligt följande: Metoddiskussion och Resultatdiskussion. Metoddiskussion Efter det att ämnet bestämts med tillhörande syfte och frågeställningar problematiserades ord och begrepp med fenomenet buller som utgångspunkt. Resultatet av detta blev de söktermer som senare använts i studien. Karolinska Institutets MeSH databas användes för att kontrollera söktermernas relevans. Databaserna valdes utifrån tillgänglighet, funktionalitet och ämnesrelevans. På grund av bristen på nyligen genomförda studier kunde det inte undvikas att använda studier från så sent som När det gäller det konkreta artikelvalet var författarna begränsade i form av att studierna var tvungna att hålla sig inom ramarna för allmänsjuksköterskans arbetsområde. Det fanns många studier om buller inom den akuta, psykiatriska och neonatala sjukhusmiljön men endast få användbara som tar upp problematiken kring buller på en vanlig vårdavdelning. Med vanlig vårdavdelning avses vårdavdelningar där specialistutbildning inte är ett krav för att kunna arbeta där. Därför användes studier från akuta-, intensivaoch kardiologiska avdelningar. På grund av brist på studier med enbart sjuksköterskor som studiepopulation har det varit nödvändigt att även inkludera studier som undersökt gruppen vårdpersonal. Ett annat problem var de artiklar som ej fanns tillgängliga i fulltextvariant, de behövde beställas vilket innebar ett ekonomiskt hinder. Tidsaspekten kan även ha påverkat studien. Artikelgranskningen skedde med hjälp av bedömningsmallar gjorda utifrån Polit (2004) och Carlsson och Eiman (2003). Artiklarna granskades av båda författarna var för sig för att öka validiteten i artikelgranskningen. Resultaten av granskningen av artiklarna presenterades i korthet i en matris där artiklarnas svagheter redovisades. Skälet till detta var att synliggöra för läsaren på ett enkelt och smidigt sätt de olika relevanta fakta som behövs för att skaffa sig en helhetsbild av författarnas arbetsmaterial. Valet av Carnevali (1996) som teoretisk utgångspunkt grundades på hennes omvårdnadsmodell och dess användbarhet vad gäller faktorer som påverkar människan i hennes dagliga liv. Buller har en inverkan på många av de faktorer som Carnevali menar påverkar patientens funktionella hälsotillstånd. Resultatdiskussion En del av de studier som har använts i arbetet har haft svagheter i form av bl a avsaknad av bortfallsdiskussion och bristfällig dokumentation av urvalet (se bilaga 4). Detta kan förklaras med att vid renodlade bullermätningar av avdelningar så finns det inget bortfall och skälet till valet av just den avdelningen kan vara att forskarna själva arbetar på den. Detta att forskarna själva kan vara anställda på avdelningarna kan få konsekvenser på deras resultat i form av bl a Hawthorne effekten. När vårdpersonalen blir medvetna om att det utförs en bullerstudie på deras avdelning så kanske de tänker efter en gång extra och är tystare än vanligt. Vilket i sin tur skulle kunna innebära att bullernivåerna är ännu högre i verkligheten. När bortfall och urval på de studier som har undersökt patienter och vårdpersonal granskats visar det sig att urvalet har varit de patienter som låg inne under den tidpunkten som studien ägde rum. Den vårdpersonal som undersökts är den som har varit heltidsanställd på avdelningen och arbetat under 18

19 den tid studien ägde rum. Bortfallet av patienter har varit de som har varit så pass illa däran att de ej har kunnat slutföra undersökningarna. Det skulle vara intressant om studierna gjordes om med nya patienter för att kontrollera att resultatet verkligen är signifikant. Bortfallet som rörde vårdpersonalen har ofta berott på sjukdom, extern utbildning eller att de ej närvarit under hela arbetsdagen. Dessa fall innebär att de ej är närvarande på sin arbetsplats men huruvida det har påverkat resultatet eller ej har inte diskuterats i respektive artikel av de ansvariga författarna. I varje kategori diskuteras Carnevalis anknytning till buller på vårdavdelning. Bullernivåer Bayo et al (1993) presenterar genomsnittliga bullernivåer på 44,9 dba till 69,5 dba på ett sjukhus i Valencia. Buelow (2001) visar på hur bullernivåerna ser ut på fyra sjukhus i Phoenix, USA. Det redovisades att genomsnittsvärdet varierade mellan 66,6 dba och 73 dba mellan de olika sjukhusen. Kritik kan riktas mot Bayo et al (1993) och Buelow (2001) eftersom dessa studier har haft en begränsad mätningsperiod. På Rhode Island sjukhuset i USA utförde Kahn et al (1998) sin bullernivåstudie och fann att impulsljudets genomsnittsvärde låg på 80,0±0,1. Efter den grundläggande undersökningen utfördes en beteendemodifiering av personalen som resulterade i en sänkning av det genomsnittliga värdet med 1,9 dba. Antalet impulsljud över 80 dba under ett dygn minskade avsevärt. Situationen är liknande i Storbritannien, där Christensen (2003) fastställde den genomsnittliga bullernivån producerad framförallt av personalen under tre dygn till 42,28 dba med toppar på 70 dba och dalar på 35 dba. McLaughlins (1996) studie i Nordirland visade på att bakgrundsbullernivåerna varierade mellan 57,5 dba och 77,3 dba och det högsta impulsljudet som uppmättes var 100,9 dba. Denna studie kan jämföras med den utförd av Monsén och Édell-Gustafsson (2004) i Linköping. Deras bullernivåer ifrån bakgrunden före beteendemodifiering varierade mellan 51,25 dba och 73,63 dba med det högsta impulsljudet på 111,5 dba. Efter det att beteendemodifieringen ägt rum varierade bullernivåerna mellan 41,5 dba och 95,5 dba med det högsta impulsljudet på 114 dba. För att förstå värdet av 114 dba på en vårdavdelning så kan det jämföras med de rekommenderade riktvärdena för fyrverkerier (se tabell 1). Ett intressant konstaterande var det faktum att bullernivåerna under skiftbyte var lika höga efter den utförda beteendemodifieringen som innan. Detta visar på en brist i beteendemodifieringsprogrammet. Alla studier rörande bullernivåer i sjukhusmiljö presenterade bullernivåer som översteg de rekommenderade riktvärdena som WHO (1999) sammanställt (se tabell 1). Med tanke på att det inte finns ett sjukhus som ser exakt likadant ut som ett annat, har samma personal, samma apparatur, samma kultur eller samma besökare m m ser inte bullernivåerna heller exakt likadana ut. Men eftersom alla sjukhus i föreliggande studie visar på för höga bullernivåer trots ursprungsland så kan resultatet generaliseras. Om patienten i sitt dagliga liv på vårdavdelningen störs av omgivningen i form av buller kan detta leda till störd sömn som i sin tur påverkar livskvaliteten i negativ riktning. Även vårdpersonalens seder och bruk kan skapa en bullrig avdelning som Christensen (2003) och Monsén & Édell-Gustafsson (2004) presenterar, vilket i sin tur kan störa bl a patientens behov av lugn och ro. I föreliggande studie 19

20 är den hälso- och sjukvårdspersonal som är yrkesverksam på avdelningen enligt Carnevali (1996) en yttre resurs för patienten. Eftersom studier visar att vårdpersonalen på avdelningarna genererar en stor del av den bullermiljö som förekommer inom sjukhusmiljön är denna yttre resurs inte bara av godo för patienten. Uppfattningar av buller Kunskapskontrollen som Christensen (2004) genomförde på brittiska sjuksköterskor angående deras kunskap om buller och dess effekt på människan visade på att deras kunskap var mycket knapphändig. Av de svar som sjuksköterskorna gav var enbart ca 18% rätt. Cochran och Ganong (1989) visar på att sjuksköterskors och patienters uppfattning av stressorer för patienter på en intensivvårdsavdelning var tämligen lika. Enligt båda grupperna var det mest stressande att inte kunna sova. Den största skillnaden mellan dem var att sjuksköterskorna trodde att det var mer stressande för patienten att höra sin hjärtmonitor larma än vad patienterna tyckte. Sjuksköterskorna trodde även att ovanligt buller var mer störande för patienten än det egentligen var. En likartad undersökning ägde rum i Brasilien av Novaes et al (1997) där enbart patienter fick gradera sina stressorer. I likhet med Cochran och Ganong hamnade stressoren oförmögen att somna p g a buller mycket högt på graderingen. En av Carnevalis (1996) yttre resurser som är relevant ur ett bullerperspektiv är tekniska hjälpmedel. Dagens avdelningar innehåller många ljudalstrande sjukvårdsapparater såsom droppräknare, sug, monitorer, larm o s v. Vidare skall inte de självklara hjälpmedlen glömmas bort som ex sängar och liftar som också kan generera ljud. Överförbarheten till Sverige när det gäller Christensens (2004) resultat är tvivelaktig eftersom det ej går att generalisera hela Storbritannien på en studie. Vidare kan det finnas skillnader mellan Sverige och Storbritannien när gäller utbildning även om denna borde vara EU standardiserad. De två studier (Cochran & Ganong, 1989; Novaes et al, 1997) om stressorer visar på stora likheter med varandra. Huruvida deras resultat går att generalisera är däremot en annan fråga. Studiernas resultat styrker varandra men det saknas fler studier för att kunna överföra deras resultat till svenska förhållanden. Bullrets effekter Genom att förändra det akustiska förhållandet på en avdelning går det att se signifikanta förbättringar i arbetsmiljö och patientmiljö. För sjuksköterskor innebär det att arbetsbelastningen känns lättare, kravnivån blir lägre, de känner sig lugnare, mindre stress och risken för att bli irriterad blir lägre (Blomkvist et al, 2004). Enligt Rylander (2004) kan den sänkta irritationsnivån bidra till att förebygga fysiologiska stressreaktioner som ex förhöjt blodtryck. Bullrets effekter på patienter med instabil angina pectoris (IAP) och akut myokardisk infarkt (AMI) visade sig fysikaliskt. Pulsen steg kraftigt i de två grupperna och behovet av betablockerare var också signifikant högre än dem som vistades i god akustisk miljö. Detta resultat överensstämmer med det Rylander (2004) funnit. Antalet återinskrivningar inom 3 månader var högre för dem som vistats i dålig akustisk miljö (Hagerman et al, 2003). 20

21 Vidare visar resultatet att buller från en intensivvårdsavdelning påverkar sömnen negativt i form av att det blir svårare att somna, kortare sovtid och fler uppvaknande. Bullret innebar även att individerna drömde mindre, upplevde att sömnen stördes, upplevde att sömnen var kort och att de inte vaknade utvilade (Topf et al, 1995). Trots att Hagerman et al (2003) och Blomkvist et al (2004) utförde sina studier samtidigt och på samma avdelning så är det två individuella studier. Resultatet är intressant men med tanke på att de utfördes tillsammans så önskas det fler studier för att kunna generalisera deras resultat på övriga kardiologavdelningar och andra avdelningar i Sverige. De inre resurser som kan påverkas av den eventuella dåliga akustiska miljön på vårdavdelningen är sinnesförnimmelser, sinnesstämning och uthållighet. Patientens uthållighet är beroende av sömn och om sömnen störs av t ex buller på avdelningen leder det till sänkt uthållighet. Eftersom hörseln är ett av de fem sinnena är buller en klart påverkande faktor. De psykosociala reaktionerna av upplevd buller kan leda till förändrad sinnesstämning i form av oro/rädsla och irritation vilket enligt Rylander (2004) kan leda till permanenta fysiologiska effekter. Patientens yttre resurser i sjukhusmiljö är enligt Carnevali (1996) bl a bostaden. Avdelningen blir patientens bostadsmiljö under vistelsen på sjukhus och då är det extra viktigt att miljön inte har en negativ effekt på patienten. Ett ex på negativ bostadsmiljö är en bullrig avdelning. SLUTORD Föreliggande studie visar på behovet av forskning om bullrets utbredning inom sjukhusmiljön och dess effekt på personal och patienter. Det som går att utläsa är att det förekommer buller på, i studien redovisade, avdelningsformer som överskrider de rekommenderade riktvärdena. Författarna till föreliggande studie vill se mer forskning kring dessa frågor för att på så vis kunna arbeta för en tystare och mer hälsobefrämjande sjukhusmiljö. Vidare kan det konstateras att buller är hälsovådligt och förekommer i sjukhusmiljön. De bullerkällor som är mest frekventa på en vårdavdelning är personalen, patienterna och besökarna. Indikationer visar att personalen upplever den goda akustiken som mindre stressande och irritations skapande. En intressant iakttagelse är den eventuella bristfälliga kunskapen om buller hos brittiska sjuksköterskor som i sin tur leder till frågan om den svenska motsvarigheten är lika okunnig. Vidare finns det antydningar om att hög bullermiljö påverkar patienters sömn negativt. Det går också att ana sig till att bullriga miljöer inom sjukhusmiljön leder till fler återinskrivningar när det gäller patienter med IAP och AMI. En intressant frågeställning för framtida studier blir då huruvida buller påverkar samhällskostnaderna med fler återinläggningar p g a dålig akustisk miljö inom sjukvården. Kan vårdköerna på svenska sjukhus minskas med hjälp av akustikförbättringar av vårdavdelningarna, beteendemodifiering av personalen och besökare? 21

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller? Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen

Läs mer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Buller Information till

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 14 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska

Läs mer

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Floda Missionsförsamling Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Malmö 2014-11-13 Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Datum 2014-11-13 Uppdragsnummer

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,

Läs mer

Köpings station - Hushagen 2:3, Köping

Köpings station - Hushagen 2:3, Köping RAPPORT A 1 (9) Handläggare David Geiger Tel 010-505 14 09 Mobil 072-515 70 85 Fax +46 10 505 00 10 david.geiger@afconsult.com Datum 2014-01-14 Anders Kajbring Jernhusen Stationer AB Box 520 101 30 Stockholm

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller Innehåll Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv - Hälsoeffekter av omgivningsbuller Mats Rosenlund Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Exempel på hälsoeffekter av buller Bullerkällor

Läs mer

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

Rapport 14139 B Hagastaden

Rapport 14139 B Hagastaden RAPPORT 14139 B 1 (10) Kund Iterio Pernilla Troberg Östgötagatan 12 116 25 Stockholm Datum Uppdragsnummer 14139 Bilagor B01-B05 2015-08-27 Rapport B Norra Hagastaden i Solna och östra delen av Hagastaden

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig RAPPORT 1 (6) Handläggare Frank Andersson Tel +46 (0)10 505 52 14 Mobil +46 (0)70 184 74 88 Fax +46 10 505 38 01 frank.andersson@afconsult.com Datum 2013-01-28 ICA Fastigheter Sverige AB Bertil Zachrisson

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för kv Spaken 1 och 2 Uppdragsgivare: JM AB Referens: Lennart Fahlström Uppdragsnummer: K00393 Antal sidor + bilagor: 6 + 4 Rapportdatum: 2015-02-12 Handläggande akustiker

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 2015 04 21 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ NORRTÄLJE KOMMUN Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm UPPDRAGSNUMMER 1182079000 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ HENRIK NAGLITSCH RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare,

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

12092 RAPPORT D 1 (7)

12092 RAPPORT D 1 (7) 12092 RAPPORT D 1 (7) Kund Peab Bostad AB Ingemar Ljungberg Box 808 169 28 Solna Datum Uppdragsnummer 12092 2013-04-30 Rapport D Messingen kv 5, Upplands Väsby Trafikbullerutredning Bilagor D01-D06 Rapport

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

RAPPORT 15059 A 1 (11)

RAPPORT 15059 A 1 (11) RAPPORT 15059 A 1 (11) Kund Tyresö kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Hanna Fürstenberg Danielson 135 81 Tyresö Datum 2015-05-26 Rapport A Tyresövallen, Tyresö Ljud från idrottsplats Uppdragsnummer 15059

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft

Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft 1 Referenser för ÅF och Martin Almgren ÅF mer än 100 år. 4000 konsulter. Inom vindkraftområdet arbetar ÅF med det mesta ÅF-Ingemansson 52 års erfarenhet

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun.

RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun. RAPPORT 15048 A 1 (13) Kund 746 Entreprenad Bygg & El AB Anders Hedlund Västerängsvägen 16 746 34 Bålsta Datum Uppdragsnummer 15048 2015-04-21 Rapport A Lyckebo, Håbo kommun Trafikbullerutredning för bygglov

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Kv Cirkusängen 6, Sundbyberg Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan

Kv Cirkusängen 6, Sundbyberg Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan 563875 RAPPORT B 1 (6) Handläggare Datum Uppdragsnr 563875 Leif Åkerlöf 2011-06-16 Tel 010-5056058 Bilagor: B01-B03 Mobil 070-1845758 Fax 010-5051183 leif.akerlof@afconsult.com Rapport 563875 B Humlegården

Läs mer

Smultronet 4, Nyköping

Smultronet 4, Nyköping RAPPORT 14109 C 1 (5) Kund EUU Jens Albrektsson Box 545 611 10 Nyköping Datum Uppdragsnummer 14109 Bilagor C01 2015-02-26 Rapport C Smultronet 4, Nyköping Buller- och vibrationsutredning för detaljplan

Läs mer

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund HB Solna Haga 4:28 Marin Wahlberg Tomtebodavägen 3a 171 65 Solna Datum Uppdragsnummer 2014-12-09 14209 Rapport A (Förhandskopia) Haga 4:28, 4:44 Solna Bullerutredning

Läs mer

KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER

KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2015-05-29 Uppdrag: 253489, Kv Embla, Umeå Titel på rapport: Trafikbuller Status: Datum: 2015-05-29 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Korskykan Jan Kollberg

Läs mer

Trafikbuller i planering och bygglov

Trafikbuller i planering och bygglov Trafikbuller i planering och bygglov ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Leif Åkerlöf 070 301 93 19 leif.akerlof@ahakustik.se Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller

Läs mer

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA RAPPORT LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA SLUTRAPPORT Uppdrag: 256781, Lomma kommun - kontroll av ljudnivåer och efterklangstider på Titel på rapport: Tågbuller, Båtens

Läs mer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för Brygga 1-3, Ekerö Uppdragsgivare: Järntorget Bostad AB Referens: Bengt Jansson Vårt referensnummer: 14011-2 Antal sidor + bilagor: 7 + 7 Rapportdatum: 2014-02-18

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer