Vi Nattvandrare. Viktigt med låg medicindos. PLMS kan ge förmaksflimmer. Min WED/RLS-resa. En medlemstidning från WED/RLS-Förbundet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi Nattvandrare. Viktigt med låg medicindos. PLMS kan ge förmaksflimmer. Min WED/RLS-resa. En medlemstidning från WED/RLS-Förbundet."

Transkript

1 Vi Nattvandrare En medlemstidning från WED/RLS-Förbundet Viktigt med låg medicindos Min WED/RLS-resa PLMS kan ge förmaksflimmer Sid 1

2 INNEHÅLL Ordföranden har ordet 3 Hållna möten 4 Fotbollsspelaren Fredrik Björck har fått RLS 6 Drömmen om att sova gott 7 PLMS kan ge förmaksflimmer 8 Olika typer av förmaksflimmer 9 Min WED/RLS-resa 10 Måste vi verkligen byta namn? 13 Vem var Willis? 14 Vem var Ekbom? 16 Det är viktigt att vara påläst 17 Inför läkarbesöket 17 WASM i Valencia 18 WCN i Wien 19 Viktigt med låg dosering 20 RLS-Förbundet deltar i viktigt arbete 22 Kåseri 24 VI NATTVANDRARE är medlemstidning för RLS-Förbundet och ges ut med 4 nr/år i ca 1800 ex. ANSVARIG UTGIVARE: Sören Hallberg ADRESS: Rättarevägen 14, LUDVIKA E-POST: TELEFON: HEMSIDA: ISSN: POSTGIRO: BANKGIRO: ORG. NR. : Facebook-gruppen: WED/RLS Rastlösa ben på svenska. NÄSTA NUMMER: KOMMER I FEBRUARI. MANUSSTOPP: 15 JANUARI. REDAKTIONEN ANSVARAR ENDAST FÖR BESTÄLLT MATERIAL OCH FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN ATT REDIGERA INSKICKAT MATERIAL. Sid 2 RLS-FÖRBUNDET STYRELSE Ordförande Sören Hallberg. Tfn: Rättarevägen 14, LUDVIKA E-post: Vice ordförande Lars Erik Svensson. Tfn: E-post: Sekreterare Birgitta Andersson. Tfn: E-post: Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: Ledamot och webmaster Rose-Marie Olsson E-post: Ersättare Leena Männik Styren KONTAKTPERSONER Sten Sevborn Tfn: E-post: Sören Hallberg, Tfn: E-post: Lars Erik Svensson Tfn: E-post: Birgitta Andersson Tfn: E-post: Behöver du råd om behandling? Ring en kontaktperson! TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLS- FÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR INFORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOM- PETENT LÄKARE

3 ORDFÖRANDEN HAR ORDET K nyt händerna som flickan på bilden. Du har nu en bra bild av hur din hjärna ser ut., lite knölig och med två halvor. Storleken stämmer också bra. Kvinnor har lite mindre hjärna än män, men har i stället fler kopplingar mellan hjärnhalvorna. Det är ett faktum att kvinnor har bättre simultankapacitet än män. Prova att tala med en man som sopar köksgolvet, han slutar då att sopa! Titta nu på din hjärna. Den är uppbyggd av ett stort antal hjärnceller, neuroner. Antalet är ca 100 miljarder! Det skrivs Räknar du en neuron/sekund tar det över 3000 år att räkna dem. Mellan neuronerna går signaler som bestämmer blodtryck, hjärtfrekvens, matsmältning, vad du gör, vad du tänker på, hur du mår mm. Processen är komplicerad, signalsubstanser transporteras i molekylform genom neuronen i en liten bubbla, vesikel, ner i en svans som har nära kontakt med nästa neuron. Mellan neuronerna är ett litet mellanrum, synaps. Där frigörs molekylen och tas emot i nästa neuron av en receptor. Därefter återgår en del av signalsubstansen och resten förstörs. Detta är en kraftig förenkling av förloppet som upprepas upp till 300 ggr/ sekund! Visst är det fantastiskt! Det ovan beskrivna förloppet är det som händer med dopaminet i kroppen. Eller ska hända. För en WED/RLSdrabbad person fungerar det inte som det ska, men kommer igång på rätt sätt om man tar lite dopaminpåverkande medicin. Med tonvikten på lite. Tar man alltför mycket påverkas fel receptorer och resultatet blir mer WED/RLS-obehag. Hjärnan är ett fantastiskt mikrokosmos. Ännu finns massor som är outforskat. Gå nu ut i kvällen och lyft ögonen till natthimlen. En klar kväll utan alltför mycket störande ljus ser du nu kosmos, universum. Här finns också stora tal. I vår galax, Vintergatan, uppskattar man att det finns 400 miljarder stjärnor. Och man uppskattar att det finns fler än 170 miljarder galaxer, kanske 500 miljarder! Kanske finns det alltså 400 miljarder * 500 miljarder stjärnor. Tala om stora tal! Runt stjärnorna kretsar planeter, enligt Europeiska sydobservatoriet, ESO, är det normalt. Att det inte finns liv någon annanstans i universum verkar mycket osannolikt. Just nu sitter någon på en annan planet och läser en tidskrift om hur många galaxer och stjärnor det finns i universum. Visst känns vardagsgrälen futtiga? God Jul! Sid 3

4 D et kom mer än 200 personer till informationsmötet. Aulan på Södersjukhuset rymmer 190 personer så tråkigt nog fick en del inte komma in. Dessa blev dock kallade till ett nytt möte i november. RLS-Förbundets ordförande Sören Hallberg hälsade alla välkomna och började med att presentera Thomas Willis som redan på 1600-talet beskrev den sjukdom som kom att kallas Restless Legs Syndrom, RLS, och som RLS-Förbundet nu vill byta till namnet Willis-Ekbom Disease, WED. Namnbyte har redan skett i USA, och diskuteras i andra länder. Sören Hallberg beskrev också varför vårt förbund vill byta namn. Den viktigaste orsaken är att det blir en mer seriös benämning på vår sjukdom och som bättre beskriver att det är en diagnos att ta på allvar och inte enbart en mängd symtom i benen. Namnbyte skall enligt våra stadgar beslutas vid nästa riksmöte 16 mars 2014 i Stockholm. Fler motiv som finns för namnbyte finns beskrivna på hemsidan. Sören Hallberg redogjorde också för Förbundets nya grafiska profil och logotype. Docent Karl Ekbom berättade om sin far Karl-Axel Ekbom som alltså är det andra namnet i den nya benämningen av vår sjukdom. Karl Ekbom redogjorde för den forskning hans far bidragit till inom området WED/RLS och visade en hel del intressanta fotografier. Sid 4 Informationsmöte i Stockholm på RLS-dagen 23:e september M ötena började med att jag presenterade RLS- Förbundets nya grafiska profil, samt varför den behövs. Det väckte både intresse och positiv respons. Därefter diskuterade vi namnbytet, från RLS till WED, och presenterade de olika argument som talar för det. En kort genomgång av vem Willis respektive Ekbom var hanns också med. Docent Jan Ulfberg, internationellt erkänd forskare och auktoritet inom WED/RLS, tog vid och beskrev symtom, bakgrund och effekter vid WED/ RLS. Sömnproblem är en av de allvarligaste effekterna av WED/RLS som om de får fortsätta under lång tid kan ge en hel del oönskade bieffekter. I senare forskning har man också kunnat notera syrebrist och cirkulationsrubbningar i benen hos patienter med WED/RLS. Detta behöver det forskas mer om och ett sådant projekt leds av Jan Ulfberg. Vad gäller behandling redogjorde Jan Ulfberg för vilka mediciner som idag kan användas med gott resultat. Under pausen såldes böcker och informationsmaterial delades ut. Vi fick en mängd frågor från besökarna bl.a. om medicinering, vilka läkare man ska kontakta och mycket annat. Tiotalet nya medlemmar anmälde sig. Kvällen avslutades med frågestund där även en av våra medlemmar, Ann Charlotte Karlsson, deltog tillsammans med Sören Hallberg och Jan Ulfberg. De flesta frågorna handlade om medicinering och framförallt medicinering som inte fungerade. En del frågeställare gjorde personliga beskrivningar av lidande under många år och hur svårt det fortfarande är att få hjälp. Det är något vi i styrelsen tar till oss och är medvetna om att vi behöver satsa all vår kraft för att råda bot på. Styrelsen Medlemsmöten i Gävle-Sandviken, Falun-Borlänge och Mora Avslutningsvis ägnades en god stund till erfarenhetsutbyte av sådant som kan underlätta för en WED/RLS-drabbad person. Många frågor och många tips diskuterades då det gäller behandling, både med och utan mediciner. Flera efterlyste WED/RLS-kunniga läkare. Sören Hallberg

5 Medlemsmöte i Uppsala den 1:a oktober D et kom 6 personer till en modern och nybyggd lokal i Psykiatrins Hus, Akademiska Sjukhuset. Vi började med att samtala om våra respektive sjukhistorier vilket som oftast visar sig vara väldigt olika samt intressant att lyssna till. Vi rekommenderade varandra att skriva om vår egen WED/RLSresa för publicering i Vi Nattvandrare och att redaktionen hjälper till att redigera om någon är osäker på hur man ska skriva. Därefter gick vi igenom information från styrelsen vad gäller namnbytet, från RLS till WED, och presenterade de olika argument som talar för det. En kort genomgång av vem Willis respektive Ekbom var hann vi också med. Presentationen av den nya grafiska profilen samt varför det behövs väckte både intresse och positiv respons i gruppen. kare. Det gäller särskilt dem som haft sjukdomen i flera år och där inget tycks hjälpa längre. Vi pratade om vad styrelsen planerar att göra under det kommande året och vi diskuterade en hel del kring de önskemål som finns bland medlemmar. I Uppsala finns ett starkt önskemål att få hjälp med att nå specialistlä- Vi tackar särskilt Marianne som bakat en fin äppelkaka samt Marjo och Anneli som hade med både dryck och frukt till alla. Leena M Styren Medlemsmöte i Strängnäs den 10:e november D et var en trevlig grupp med glada WED/RLS-medlemmar, som träffades i Strängnäs över fika, kakor, frukt och mycket snack. I samband med att vi presenterade oss för varandra, så avhandlades alla våra olika sätt att klara av att leva med vår sjukdom och vilka läkemedel som användes. Mycket intressant och lärorikt! - Trots allt prat oss emellan, så fick jag chansen att presentera varför RLS-Förbundet håller på att byta förbundsnamn och vad förbundet i övrigt håller på att arbeta med, påpekade Rose-Marie Olsson, arrangör av medlemsmötet. I slutet av mötet så togs frågan om att träffas igen upp och det var något som alla ville. Det beslutades därför att nästa träffa ska äga rum i Nyköping någon gång i april Sid 5

6 Fredrik Björck meddelar att han har fått RLS F otbollsspelaren Fredrik Björck spelar i Allsvenskan och meddelar att han har fått diagnosen RLS. Det här kunde man läsa bland annat på Text-TV den 26 oktober: Ska spela trots livslång sjukdom Häckens Fredrik Björck har drabbats av kroniska sjukdomen RLS, Restless legs syndrom. Trots livslång medicinering ska Björck fortsätta att spela. -Jag har inte velat göra någon stor grej av det. Det kliar på benen om nätterna, stört omöjligt att sova, säger Björck till Göteborgs- Posten. Symptomen kom under slutet av sommaren och Björck äter en typ av Parkinson-medicin, fast i mindre dos. -Tanken på medicin livet ut känns lite jobbig. Det blir till att leva Livet med det resten av livet, funderar Björck. Ett tydligt exempel på att WED/ RLS inte enbart drabbar äldre. Det drabbar även unga killar som är vältränade och i god form! Man får bara en chans Det går inte att göra om det Bortslösad tid är förlorad tid Det förflutna är ett spöke Framtiden är en dröm Det finns bara här och nu Vi måste förlåta varandra Förlåta och röra oss framåt För vi är alla löjligt ofullkomliga Vi måste finna ett ställe att kalla vårt hem Ett ställe där vi vet att vi är älskade Där vi känner att vi är trygga Det spelar ingen roll om man bor smått eller i stort hus Det är oviktigt om man bor på mentalsjukhus eller på en solig strand Allt finns i ens sinne Varje stund i livet är vad du gör den till. Smärta, kärlek, rädsla. Lycka. Man väljer att känna var och en av dem Välj att vara lycklig. Det är ett sinnestillstånd. Ur filmen Small apartments Sid 6

7 F örfattaren Björn Hedensjö har skrivit boken En perfekt natt som refererats i Dagens Industri. Här är några intressanta slutsatser som han beskriver. Drömmen om att sova gott De flesta i Sverige sover i snitt sju timmar, men det finns de som har extremt litet sömnbehov, mellan 4 och 5 timmar per natt. Det är bra om man kan anpassa sig till vilken kronotyp man är, dvs om man är en morgon- eller kvällsmänniska. Det är ingen idé att gå och lägga sig tidigt om man är en kvällsmänniska. Ett tips som berör många idag är att stänga av alla digitala signaler mobilen, ipaden och datorn. Temperaturen är viktig. Det ska vara svalt i rummet och varmt på huden. Motion i dagsljus och utomhus påverkar sömn positivt. Den som behöver sju till åtta timmars sömn, men som bara får fem timmar, blir mycket sämre på att fatta beslut. Det gör också personen till en mindre trevlig medarbetare, säger Björn Hedensjö. Alla kognitiva förmågor försämras, som minne, perception, språk, problemlösning och beslutsfattande. Sömnbrist ökar risken för hälsoproblem. Om man ska göra en viktig prestation vid en sen tidpunkt och man känner sig trött kan en tupplur på mellan tio och trettio minuter göra underverk. Arbetsgivare som vill få tillgång till de anställdas maximala hjärnkapacitet får en konkurrensfördel om man ordnar så att anställda kan få möjlighet att ta en tupplur under arbetsdagen. Sömn är fortfarande lite av ett mysterium för forskarna. De tvistar om vad som egentligen är sömnens primära funktion. Många olika processer pågår i hjärnan medan vi sover. På frågan varför vi sover svarar forskarna med teorier om att fylla på energireserverna, för att minnet ska fungera, för att vi ska ha balans i vårt känsloliv eller för att stärka vårt immunförsvar. Sömnen reparerar våra hjärnceller och möjliggör att vi kan vakna pigga och fräscha. Det finns också forskare som hävdar att sömnen faktiskt inte är så viktig för kroppens återhämtning eller för att reparera hjärnceller. Istället kan nattsömnen vara en kvarleva från den tid då den ökade våra förfäders chanser till överlevnad. Genom att sova i sin grotta på natten undvek de att trilla ned i hål i marken eller bli uppätna av rovdjur i mörka natten. Det finns många exempel på kända och framgångsrika kortsovare: franske kejsaren Napoleon, brittiska premiärministern Margret Thatcher, artisten Madonna samt företagsledaren Percy Barnevik. Det mesta av det som skrivs här är bekant för oss som har WED/ RLS. Många lider av alltför dålig sömn och är både trötta och missmodiga på grund av det. Ibland oroar en del av oss kanske lite i onödan när vi inte fått den sömn vi så gärna vill ha. En slutsats som jag drar är att oftare ta en tupplur och gärna tidigt på dagen innan WED/RLS-obehagen startat. Det kan också vara en bra idé att berätta för omgivningen att det eventuellt dåliga humöret kan bero på bristfällig nattsömn. Jag vill också gärna tro att de forskare som tror att sömnen inte är så viktig har lite rätt i alla fall. Leena Sid 7

8 Frekventa periodiska benrörelser under sömnen okänd riskfaktor för utveckling av förmaksflimmer (se vidstående artikel ang. olika typer av förmaksflimmer) med förmaksflimmer (77 % paroxysmal, 23 % persistent), hade 108 patienter (29 %) utvecklats till persistent eller permanent förmaksflimmer under perioden. Jämfört med patienter med färre behandling hos patienter med WED/RLS. Frekventa benrörelser under sömnen hos patienter med WED/RLS är associerad med utvecklingen av förmaksflimmer till persistent och permanenta former. Källa: PloS ONE October 16, (PloS ONE is an international, peer-reviewed, open-access, online publication). Copyright: 2013 Mirza et al. This is an open-access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License, which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original author and source are credited. Hela rapporten finns på: 2F %2Fjournal.pone Beabetat av Sören Hallberg ömnapné har erkänts som en S faktor som kan ge återfall och tillväxt av förmaksflimmer. Effekten av andra sömnstörande förhållanden på förmaksflimmer är inte känd. Vi försökte att avgöra om PLMS under sömn är en riskfaktor för utveckling av förmaksflimmer. I denna studie har patienter med förmaksflimmer och en klinisk misstanke om Willis-Ekbom Desease/Restless Legs Syndrom delats in i två grupper baserat på svårighetsgraden av periodiska benrörelser under sömn: frekventa (periodisk rörelse-index > 35/timme) och sällan ( 35/ timme). Ökning av förmaksflimmer till persistent eller permanenta former mellan de två grupperna jämfördes. Av totalt 373 patienter Sid 8 periodiska benrörelser under sömn (168 stycken), hade gruppen med frekventa periodiska benrörelser under sömn (205 stycken) högre grad av tillväxt (23 % vs 34 %). Patienter med frekventa periodiska benrörelser under sömn var äldre och övervägande manliga, men det fanns inga signifikanta skillnader i kliniska faktorer som främjar tillväxt av förmaksflimmer mellan de båda grupperna. Hos patienter med frekventa periodiska benrörelser under sömn, minskade risken för tillväxt av förmaksflimmer med dopaminerg

9 Olika typer av förmaksflimmer F örmaksflimmer kan delas in i tre kategorier: paroxysmalt, persistent och permanent flimmer. Många människor drabbas till en början av paroxysmalt förmaksflimmer med korta attacker. De som inte söker hjälp och får behandling i ett tidigt stadium utvecklar ofta ett persistent förmaksflimmer, vilket är ett förvärrat tillstånd med mer ihållande attacker. Flimmer skapar alltså mer flimmer och därför är det viktigt att vara vaksam och rytmbehandla i tid. När ett persistent flimmer utvecklats till det tredje stadiet, permanent flimmer, går det inte längre att återställa hjärtats rytm. A) Paroxysmalt förmaksflimmer korta attacker Paroxysmalt flimmer innebär att flimret kommer i korta attacker som kan vara från några enstaka minuter upp till flera timmar eller till och med dagar, men attackerna går över av sig själva. En attack kan utlösas av en infektion, användning av vissa läkemedel, mycket ansträngning, känslomässig stress, eller avspänning efter stress. Hur ofta man drabbas av attackerna och hur mycket besvär man upplever varierar från person till person. Paroxysmalt förmaksflimmer går att behandla. Orsaker Det är ofta svårt att avgöra vad som är orsaken till paroxysmalt förmaksflimmer. Det är sällan kopplat till andra hjärtsjukdomar. I vissa fall har man dock sett ett samband mellan attackerna och högt blodtryck, sjukdomar i hjärtats klaffar, hjärtsvikt eller hjärtmuskelinflammation. Andra orsaker kan vara överaktivitet i sköldkörteln eller så kallad giftstruma, eller hög konsumtion av tobak, kaffe eller alkohol. dagar och går dessvärre inte över av sig självt. Därför måste flimret stoppas med hjälp av mediciner eller genom att man blir sövd och får en elstöt genom bröstkorgen. På fackspråk säger man att flimret konverteras till sinusrytm, varav ordet elkonvertering. Orsaker Ofta är persistent förmaksflimmer en utveckling av det första stadiet, paroxysmalt förmaksflimmer. I det här stadiet har förmaksflimret förvärrats och attackerna kommer inte längre endast i korta attacker utan i stället börjar de blir mer långvarigt ihållande. C) Permanent förmaksflimmer ett kroniskt tillstånd Permanent eller kroniskt förmaksflimmer innebär att hjärtat inte längre kan återgå till sin normala rytm. Trots att försök gjorts att återställa rytmen håller rytmrubbningen i sig. Risken att drabbas av kroniskt förmaksflimmer ökar efter att man fyllt 50 år och i Sverige är det fler än personer som lider av permanent förmaksflimmer. Orsaker Tillståndet kan ofta ses som en utveckling av persistent förmaksflimmer. Denna utveckling kan ibland gå snabbt eller ta flera år. Källa: B) Persistent förmaksflimmer varar i mer än sju dagar I detta tillstånd varar förmaksflimret längre än sju Sid 9

10 Serie Min WED/RLS-berättelse Alla vi som är drabbade av denna sjukdom har olika erfarenheter: bemötande av vården, anhöriga, arbetskamrater, chefer och vänner, av Försäkringskassan, blivit ordinerade olika mediciner och behandlingar som vi reagerat olika på. Ibland har vi också olika symptom, och fått sjukdomen av olika orsaker. Det här vill vi berätta om, och därför publicerar vi medlemmarnas egna berättelser. I förra numret skrev Anne-Li Leifsdotter, och i detta nummer är det Sten Sevborn. Vi vill också ha din berättelse! Den behöver inte vara lång och ingående, den är ändå intressant och lärorik, och vi vill gärna publicera den om du ger ditt tillstånd. Adresser finns på sidan 2. En lång och en kort resa D en långa resan är den tid med smärtlindrande mediciner som jag använt under de senaste 7-8 åren. Den korta resan är de första tio dagarna när opioiderna sätts ut under kontrollerade former och sedan fyra veckor efter utsättandet utan smärtmedel. WED/RLS-har jag haft sedan jag var barn. Jag har tappat räkningen på antalet doktorer jag träffat för att få reda på vad det var för fel med mina ben. Det kröp i dem och gjorde ont. Diagnosen fick jag 1995 i Frankfurt. Symtomen blev mindre då jag gick ner i dos Jag tar sedan många år Sifrol för mina WED/RLS -symtom. Jag har provat alla dopaminagonister på marknaden, inklusive kopior på Sifrol, och funnit att Sifrol fungerar bäst. Doseringen var tidigare 0,54 mg/dygn. Efter alla rapporter som kommit och egna samtal med amerikanska och tyska WED/ RLS/-forskare och kliniker har jag reducerat dygnsdosen undan för undan och då konstaterat att WED/RLS-symtomen blivit mindre när jag gått ner i dos. Dessutom mår jag bättre. Sedan drygt ett år använder jag följande dosering: Klockan ,045 mg Sifrol Klockan ,045 mg Sifrol Klockan ,09 mg Sifrol. Alltså totalt 0,18 mg per dygn. Det blir lite brytande av tabletter men det är inga problem. Med denna regim har jag nästan alltid en god kontroll av WED/ RLS och nästan inga symtom. Obehandlad, alltså utan dopaminagonister, har jag poäng på WED/RLS-skalan. Vi vet ju sedan lång tid att opioiderna också kan leda till att det bildas en viss mängd dopamin. Därför kan det vara svårt att säga hur mycket dopamin man får under dygnet när man har en hög dos av opioiderna. Smärta det dominerande problemet Smärta är sedan många, många år det dominerande problemet för mig. Jag har sedan 1975 ägnat mig åt långdistanslöpning, skidåkning och cykling, med många halvmaraton som delaktiviteter. Naturligtvis har dessa aktiviteter också lett till flera skador. Kanske är skadorna ansvariga för de smärtor som idag pinar mig. Eller en kombination av dessa skador och smärtsymtom av WED/RLS. Där har dopaminagonisterna inte haft någon effekt. Vandrande smärta Den smärta som plågar mig är en typ av vandrande smärta. Det kan sitta en kort stund i armen på ett Sid 10

11 begränsat ställe för att sedan försvinna och återkomma i ett ben eller en fot. Det har varit många undersökningar för att se om det är polyneuropati. De obehagliga undersökningarna med nervledningshastighet i benen och ibland även armarna har inte lett till svar på frågan om polyneuropati föreligger eller inte. Vissa specialister har sagt ja och andra nej. Följden av detta blev, för många år sedan, att jag skulle ta Neurontin. Kanske en viss hjälp, eftersom jag ville känna att smärtorna var mindre påträngande. Efter ett år var dosen av Neurontin mg per dygn och biverkningarna övervägde. Alltså bort ifrån Neurontin genom en kontrollerad nedgång i dosen. När sedan Lyrica kom på marknaden började jag använda det. I början låg dos som på kort tid gick upp till 450 mg/dygn. Även här blev biverkningarna större än den kliniska nyttan för mig. Åter igen en kontrollerad utsättning. Under tiden med Neurontin och Lyrica kom även opioiderna in i bilden. Opioider är läkemedel för medelsvåra till mycket svåra smärtor. Opioiderna startar med kodein och slutar i princip med morfin om man ser till den smärtlindrande effekten. Jag fick först Tramadol i flytande form. Det var riktigt angenämt. I början försvann smärtorna för en tid och jag blev det man kallar för hög. Hela livet var skönt. Effekten med de tramadoldroppar som fanns var kortvarig och det behövdes snabbt nya droppar som återigen gav en viss smärtlindring och en kort lycka. Detta sätt att behandla smärta är definitivt farligt och leder till att många blir fast i ett begynnande missbruk. Mina WED/RLS-doktorer satte över mig på depåtabletter med 50 mg tramadol. Jag skulle ta en tablett var tolfte timme. Smärtlindringen fungerade men lyckokänslan var borta. Så även suget efter mer. Efter en viss tid räckte 50 mg inte längre utan det blev 100 mg. Med det började biverkningarna att bli större än verkningen. Genom mina kontakter med amerikanska och tyska WED/RLS-forskare och kliniker har jag fått veta att depåtabletterna är mycket säkrare än de flytande formerna. De ger sällan beroende. Det bästa vore dessutom att bara använda metadon. Under några år har jag kört igenom hela batteriet med opioider utom metadon eftersom ingen Wikipedia: Polyneuropati (från grekiska poly- många, neuro- nerver, patheia lidande) är en neurologisk sjukdom som innebär en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. Sjukdomen kan ge symtom från hela kroppen, men det vanligaste är känselnedsättning och/eller svaghet i benen och fötterna. Akuta former kräver sjukhusvård, men i de flesta fall tilltar symtomen mycket långsamt. Utredningen är inriktad på att hitta bakomliggande orsaker, där den vanligaste är diabetes. Polyneuropati drabbar omkring 2-3 procent av befolkningen och i åldersgruppen över 55 år 8 procent av befolkningen. Neurontin: Gabapentin (kemiskt namn 1-(aminometyl) cyklohexanättiksyra[1]) är ett antiepileptika som används vid epilepsi, smärtsam diabetesneuropati och bipolärt syndrom. Det är en GABA-analog. Det marknadsförs under varunamnet Neurontin. Lyrica Pregabalin är den aktiva beståndsdelen i läkemedlet Lyrica som marknadsförs av Pfizer. Det är ett antiepileptikum som även används som stabiliserande vid generaliserat ångestsyndrom och vid neuropatisk smärta. Tramadol är ett morfinliknande analgetikum, som används vid måttlig till svår akut och kronisk smärta. Tramadol är ett beroendeframkallande medel och vid långvarig användning kan tolerans, psykiskt och fysiskt beroende, utvecklas. vill skriva ut det. Såhär i efterhand - kanske lika bra det. Jag har alltid börjat med en låg dos av opioiden och relativt snabbt kommit upp i max dos och blivit satt på närmast starkare opioid. Jag nämner inte namnen på de olika substanserna eftersom det inte är intressant. Sedan några år har jag haft svårt att gå. På slät mark går det. Trappor medför stora problem. Jag kan inte Sid 11

12 stå på tå eller hälar. Då faller jag direkt. Jag kan däremot cykla. Alltid med hjälm efter min devis; har du något i huvudet, så har du också något på huvudet km med dryga 20 km/h som snittfart. Problem blir att komma på och av cykeln samt alla bilar som verkar sätta en ära i att snudda styret. Efter fem minuters cykling har jag inga smärtor. Kanske är det så att kroppens egen smärtbehandlingsmolekyl endorfin kommer till insats. Det finns mycket information om vilka biverkningar som kan komma efter långvarigt användande av starka smärtmedel och dopaminagonister i hög dos. Bland dessa biverkningar finns de problem som jag nu besväras av, t.ex. gångstörning och smärta. Avgiftning. I mitten på maj 2013 var jag på en smärtklinik i Wiesbaden, Tyskland. Innan jag fick komma dit hade jag ett frågeformulär med många hundra frågor att svara på. En av smärtläkarna som hade utvärderat mitt frågeformulär sade att jag testat allt och inget hjälper. Du måste sluta med opioiderna och sedan kan vi börja om med något annat. Jag skulle under tio dagar reducera intaget så att jag den elfte dagen var ren och inte skulle ta mer opioider. Inget problem sade jag. Det gör jag. Jag startade att reducera dosen den 23 maj och skulle vara utan den 7 juni. Jag har aldrig i mitt hela liv varit med om något så djävligt. Jag trodde inte att jag var beroende av opioider eftersom jag nästan alltid bara tagit depåtabletter som inte skulle ge något beroende. Så fel jag hade! Min smärtläkare hade inte heller sagt hur det skulle bli vid nedtrappningen. Det var bra, för då hade jag kanske aldrig ens försökt. Jag har hört talas om de problem som en alkoholist har. Jag har från de amerikanska specialisterna hört vilket helvete WED/RLS-patienter som blivit beroende av dopaminagonister har för att komma ur sitt missbruk. Beroendet har uppstått genom att patienterna hela tiden har ökat dosen och kommit upp i mycket höga doser. Nu vet jag hur det är. Ibland har jag bara vaga bilder av vad som hände. Ena minuten frusen och nästa floder av svett. Ont överallt. Host- och nysanfall. Överrörlighet. Dimsyn. Mycket seg hjärna. Orienteringsproblem var är jag?. Det var kanske lite för snabb väg ut med två dygn per dosering. Skulle kanske vara fyra dygn. Jag är glad att jag var tuff nog att fortsätta. Nu när jag varit ren i en månad, märker jag en intressant sak. De smärtor som jag tog opioiderna för, har jag inte längre. De är borta. Men jag har andra smärtor vandringssmärtorna - som känns starkare. Dessa har jag sedan många år. Opioiderna har inte haft mycket effekt på dem. Detta leder till att dygnet är fyllt av smärtor, speciellt runt leder och i smalbenen och armar. Jag har fortfarande flera förpackningar av den sista opioiden i skåpet hemma. Det är emellertid för mig ingen risk för återfall, jag har bestämt mig! Under hösten har jag nästa termin på smärtkliniken i Wiesbaden. Jag har stora förhoppningar på en bra lösning. Samtidigt vet jag att chanserna är små att jag ska få leva utan dessa brännande och kramande smärtor som nu ger mig en livskvalitet som är ovärdig. Detta inlägg ska inte uppfattas som att opioider bara är dåligt eller att du som står på opioider ska sluta med dem. Rätt använda är opioiderna mycket effektiva och väl fungerande läkemedel. Man ska ha respekt för opioider och helst ha en erfaren smärtläkare som sköter denna medicinering. Att hitta smärtläkare som är insatta i WED/RLS är lika svårt som att hitta en WED/RLS-kunnig doktor. Att ha rätt dos av opioider är också mycket viktigt. Sten Sevborn Sid 12

13 Måste vi verkligen byta namn? R LS-Förbundet har fått en del frågor och kritiska synpunkter om namnbytet från Restless Legs Syndrom till Willis-Ekbom Disease. Kritiken består framför allt i att nu när man äntligen börjat lära sig vad det heter och många har hört talas om rastlösa ben men aldrig om Willis- Ekbom. Styrelsen är mycket medveten om att det kan vara motigt att lära nytt men vi har efter noggrant övervägande ändå kommit fram till att det är värt besväret. Vi vill få ett riktigt namn på den sjukdom vi har och inte låta omgivningen, och i vissa fall även läkare, få tro att det rör sig om lite krypningar i benen. I USA har man redan bytt namn och i många andra länder diskuteras detta för fullt just nu. Med det nya namnet kan vi gå ut och informera primärvårdsläkare och andra som vi möter i vården. Det blir också en nyhet under en tid om oss och om våra svårigheter. Vi gör just nu stora ansträngningar för att tidningar ska vilja skriva om RLS/ Willis-Ekbom Disease, WED. Parallellt med namnbytet gör vi även om vår grafiska profil. Det kommer du småningom att märka i den nya logotype vi låtit utveckla åt förbundet. Hemsidan och vår medlemstidning kommer att efterhand byta utseende i viss mån, allt för att ge ett professionellt intryck och för att vi ska bli tagna på allvar. Därför ber vi nu våra medlemmar att lära känna Willis- Ekbom och hjälpa oss att sprida det nya namnet. Berätta om Willis-Ekbom för alla som vill lyssna. Det finns att läsa om dessa läkare här i tidningen. På hemsidan finns skälen till namnbytet. Tänk på alla dem som ännu inte vet vad vare sig RLS eller Willis-Ekbom Disease är. Det är för alla dem därute som vi vill göra det bättre med ett namnbyte. Självklart får vi som redan är gamla bekanta med våra symtom också en fördel. Välkommen till oss Willis- Ekbom! Styrelsen Sid 13

14 Lär känna Willis-Ekbom! Vem var Willis? T homas Willis ( ) var en engelsk läkare och vetenskapsman som spelade en viktig roll i historien om anatomi, neurologi och psykiatri. Han var en av grundarna av Royal Society ( Storbritanniens nationella vetenskapsakademi ) men är förmodligen ihågkommen lika mycket för att fört en hängd kvinna tillbaks till livet. Willis mest banbrytande insatser låg inom neurovetenskapen. Hans beskrivning av hjärnans och nervsystemets anatomi utgjorde ett enormt språng framåt jämfört med vad som förelåg före Willis tid. Christopher Wrens teckningar av hjärnans anatomi baserat på Willis arbete kom att under många hundra år utgöra världens alla neurologers karta över nervsystemet. Den första vetenskapligt dokumenterade hänvisning till RLS med symtom kommer från Sir Thomas Willis, som beskrev sina iakttagelser av personer med RLS-liknande symtom i en vetenskaplig artikel år Sjukdomen fick dock inte sitt namn förrän hundratals år senare när den svenska neurologen Dr Karl-Axel Ekbom publicerade en klinisk beskrivning av RLS och myntade begreppet "Restless Legs" Så här skriver Willis i en artikel, fritt översatt: "Därför får vissa, då de beger sig för att sova, kort därpå i armar och ben krypningar och sammandragningar på senor, och så stor rastlöshet och skälvningar av andra kroppsdelar, att de sjuka inte mer får sova, än om de var på en plats med största tortyr. Willis behandlade RLS-drabbade med Laudanum, en blandning av alkohol och opium, och fick bra effekt. Opioider är än idag en del i behandlingen av RLS. På 1640-talet var Willis en av kung Karl I:s läkare. Då detta tyvärr inte medförde någon större förbättring av hans ekonomi, besökte han regelbundet marknaden i Abingdon där han tog emot patienter. Marknadsläkarna hade en låg status. Runt Willis växte det upp en grupp forskare intresserade av experimentell vetenskap. Man experimenterade på både människor och djur, obduktioner var populära, och man försökte förstå hur kroppen fungerade och 1659 publicerade Willis två viktiga medicinska verk, De Fermentatione (matsmältning) och De Febribus (feber). Dessa följdes 1664 av volymen om hjärnan Cerebri anatome. I slutet av 1667 flyttade Willis till London på inbjudan av ärkebiskopen av Canterbury. Praktiken han grundade detta år blev den mest fashionabla och lönsamma på sin tid, och han uppmanades att behandla medlemmar av den kungliga familjen. Han blandade både iatrokemiska och mekaniska insikter. Iatrokemi var en medicinsk skola, utformad särskilt i mitten av 1600-talet, som lärde att omsättningen i kroppen ägde rum på grund av kemiska jäsningsprocesser, varvid det bildades antingen sura eller alkaliska ämnen. Bildades dessa i ett riktigt förhållande var kroppen frisk, inträdde rubbningar i ba- Sid 14

15 lansen uppkom sjukdom. Behandlingen gick ut på att genom sur, respektive alkalisk medicin, förändra den kemiska rubbningen, på samma gång som organismen stärktes genom noggrann och kraftig diet. Under sitt första år i London beskrev Willis inte mindre än sex sjukdomar som hittills varit okända för den medicinska vetenskapen. År 1667 följde han upp sitt arbete med anatomin i hjärnan, och publicerade Pathologicae cerebri, et nervosi generis specimen, ett viktigt arbete om patologi och neurofysiologi av hjärnan. I den utvecklar han en ny teori om orsaken till epilepsi och andra krampaktiga sjukdomar, och gör ett antal bidrag till psykiatrin. Anne Green s återuppståndelse Anne Green var en 22-årig kvinna som varit anställd som hembiträde av Sir Thomas Read i Oxfordshire. Hon blev troligen förförd av hans sonson, Geoffrey Read, som övergav henne när hon blev gravid. Den olyckliga flickan försökte dölja sin graviditet, födde ett barn för tidigt som var dödfött, och gömde kroppen. Den döda pojken hittades dock och Anne Green anklagades för mord på sitt eget barn. Hon dömdes till döden genom den vanliga metoden: hängning. Anne Green fick klättra upp för stegen till galgen, där repet lades runt halsen. Sedan knuffades hon av stegen. Efter ca en halv timme skars kroppen ner och placerades i en kista, och togs hem till Dr William Petty, som gav föreläsningar i anatomi på universitetet. Liket andades När läkarna William Petty, Thomas Willis och Ralph Bathurst öppnade kistan upptäckte de att "liket" tog ett andetag, och de hörde ett rosslande ljud i halsen hos den avlidne. De övergav omedelbart alla tankar på att dissekera ett lik, och hastigt började försöken att få kvinnan tillbaka till livet. Kroppen höjdes till en upprätt position i kistan, varefter läkarna band upp hennes käkar och hällde varma drycker in i patientens mun. Detta föranledde en hostreflex, vilket uppmuntrade dem att energiskt fortsätta återupplivningen, gnugga och massera patientens fingrar, händer, armar och fötter. Behandlingen fortsatte med åderlåtning samt kompressionsbandage av armar och ben i syfte att föra så mycket blod som möjligt till hjärnan. De använde också varma bandage över bröstet och gav heta lavemang för att öka kroppstemperaturen. Så småningom fördes patienten till sängen bredvid en kvinna vars syfte var att hålla henne varm. Tolv timmar efter avrättningen kunde Anne Green säga några ord, och efter en dag kunde hon svara adekvat på tilltal. Efter två dagar antecknades det att hennes minne kommit tillbaka, med undantag av minnesförlust för avrättning och återupplivning. Efter fyra dagar kunde hon äta fast föda, och efter en månad att hon var helt återställd. Efter Anne Greens unika räddning vände sig domstolsbiträdet till Oxfords fängelsechef med begäran att Anne Green skulle benådas. Händelsen betraktades som en inblandning av Guds hand och ett tecken på att hon var oskyldig, och hon blev benådad. Tog med sig kistan Efter att befriats flyttade Anne Green till vänner på landet och tog med sig kistan där hon hade legat "lik". Hon gifte sig senare, fick tre barn och levde i femton år efter sin berömda avrättning. Det var inte förrän under senare hälften av artonhundratalet som hängning i England gjordes med ett fall för att bryta nacken. Den plåga som beskrivs för Anne Green, var normal, och inte mycket mer än hundra år har gått sedan barn under tio år hängdes som beskrivs här: vissa vuxna hängde på barnen så att de skulle dö snabbare. Sören Hallberg Källor: Wikipedia, whonamedit.com, Nightwalkers, Internet Sid 15

16 Lär känna Willis-Ekbom! Vem var Ekbom? W illis ursprungliga fallbeskrivning är fortfarande aktuell när det gäller syndromets motoriska inslag och påverkan på sömnen. Däremot nämner han inte de sensoriska symtomen. Ekboms doktorsavhandling, med titeln "Restless legs" mottogs väl och rönte stor uppmärksamhet inom den medicinska världen eftersom hans observationer och beskrivningar av patienternas symtom ansågs vara mycket detaljerade och samstämmiga. Samma år som han disputerade, erbjöds han redan vid 38 års ålder en docentur i neurologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, något som var mycket ovanligt på den tiden. Karl-Axel Ekbom föddes år 1907 i Göteborg. Efter medicinstudier och tjänstgöring vid bl. a. Serafimerlasarettets neurologklinik fick han 1957 den första professuren i neurologi vid Uppsala Universitetssjukhus där han verkade fram till pensioneringen år Under en lång följd av år publicerade han många vetenskapliga artiklar om restless legs. Ett flertal av dessa citeras än idag av forskare. Karl-Axel Ekbom avled år Karl-Axel Ekboms banbrytande pionjärarbete ligger fortfarande till grund för våra kunskaper om RLS. Hans utförliga beskrivningar, speci ellt i de artiklar som publicerades 1945 och 1960, nämns fortfarande i så gott som alla vetenskapliga artiklar om RLS som publiceras idag. Det var också han som myntade begreppet "restless legs. I de flesta, om än inte i alla vetenskapliga skrifter, kallas tillståndet "restless legs syndrom", förkortat "RLS". Benämningen "Ekboms syndrom" förekommer också ibland; en benämning som dessvärre tidigare användes inom psykiatrin vid sjukliga föreställningar om parasitangrepp i lemmarna. Det skulle komma att dröja nästan 300 år, dvs, ända fram till 1945, innan den första utförliga vetenskapliga beskrivningen av restless legs publicerades. Avhandlingen som skrevs av Karl-Axel Ekbom omfattar ett antal patienter med restless legs och fokuserar mer på de sensoriska symtomen än på de motoriska aspekterna. Dessförinnan hade man knappast uppmärksammat de sensoriska symtomen trots att de är tillståndets mest framträdande kännetecken och sannolikt det som patienterna upplever som mest besvärande. Den första systematiska klassificeringen av sömnstörningar som utgavs av The American Academy of Sleep Medicine (tidigare The Association of Sleep Disorders Centers) inkluderade även RLS. Diagnosen byggde på Ekboms avhandling och fokuserade på de sensoriska symtomen. Kriterierna för diagnos lade också större vikt vid sömnstörningar och omfattade även de typiska periodiska benrörelserna. Källa: Restless Legs, Nya rön. Sid 16

17 Det är viktigt att du är påläst! H äromdagen talade jag med en kvinna som tagit höga doser med Sifrol och fått åka till akuten med hallucinationer och andnöd ett par gånger. Hennes läkare hade ordinerat Sifrol depå 1 mg plus 3*0,35 mg, alltså över 2 mg/dygn. Det är 10 gånger vår rekommendation! Se också artikeln på sid 20 om behovet av låg medicindos. Efter ovanstående problem bytte han till Requip 2 * 2 mg, alldeles för mycket, och som hon så klart mådde dåligt av. Hon har genom åren också fått prova en del mediciner i höga doser som Neurontin, Madopark, Iktorivil mm. Av den tunga medicineringen mådde kvinnan mentalt dåligt, och läkaren skrev ut en antidepressiv medicin av den moderna typen SSRI som ger mer WED/RLS-symptom som en biverkning. Tyvärr är okunskapen fortfarande stor inom primärvården om WED/RLS och dess behandling. Du måste själv kunna detta! Ring gärna våra kontaktpersoner innan ditt läkarbesök. Du hittar telefonnumren på sidan 2. Sören Hallberg Inför ditt läkarbesök Dessa prover bör du be din doktor göra vid diagnosarbetet: Serum- eller plasmaferritin ska helst ligga över 75 µg/l. Normalvärde för kvinnor är µg/l och för män µg/l. Proverna ska tas på morgonen och fastande mage. Hematokritnivå. Normalvärde för kvinnor och män är %. Hb. Normalvärde för kvinnor är g/l och för män g/l. B12. Normalvärde för kvinnor är µg/ml och för män µg/ml. Folsyra. Normalvärde för kvinnor är 2 10 µg/ml och för män µg/ml. Kreatinin. Normalvärde för kvinnor är µmol/l och för män µmol/l. Sid 17

18 WASM-2013 Valencia W ASM (World Association of Sleep Medicine) hade sitt möte 2013 i Valencia i soliga Spanien fem dagar i månadsskiftet septemberoktober. Detta möte hålls vartannat år. Till Valenciamötet kom över 1700 doktorer och forskare med speciellt intresse av sömnmedicin. Det är betydligt fler än de som kom till Quebec i Kanada postrar hamnade i den första gruppen beroende på utvecklingen och inte på ålderdomsfrågor. Postrarna sitter uppe en dag mellan och Mellan och måste man vara där och presentera sin poster och svara på eventuella frågor. Det blir ett enormt buller när flera hundra människor Vid mötet i Valencia fanns det 93 olika föreläsningar att gå och lyssna på! Ofta löper fyra till fem av dem parallellt, så man måste välja ut det man vill lyssna på. I år har man börjat med ett ofog att ta betalt för många olika föredrag då de kallas för utbildningsseminarier. Dagen börjar med ett första föredrag klockan och går sedan vidare med föredrag som är slut mellan och Den stora merparten var om sömn och sömnstörningar. Övriga områden var sömnapné, insomni och narkolepsi. Tolv av föredragen handlade helt eller delvis om WED/RLS vilket måste betraktas som mycket positivt. Dessutom fanns det som alltid en postersession, korta presentationer av studier som inte får plats bland föredragen. I Quebec var jag och min holländska kollega Joke Jaarsma inbjudna att med en poster presentera de data vi då hade i vår EARLSstudie 2000 patienter. Vi har arbetat vidare och har nu drygt 4000 patienter med. De tidigare 2000 från Europa och ytterligare 2000 från USA och Kanada. I Valencia fick vi tre olika postrar godkända, vilket är ytterst sällsynt. Av de 691 presenterade postrarna handlade 37 om WED/RLS. Ordet RLS används ännu mycket mer frekvent än WED, som står för Willis-Ekbom Disease som ska bli det nya namnet i stället för RLS. Det är fortfarande så att WED/RLS hör hemma i flera olika ämnesgrupper. De två viktigaste är neurologi och movement disorders sjukdomar i rörelseapparaten. I Valencia fanns det postrar i fyra olika grupper, frågor om åldrande och utvecklingsfrågor, neurologi, rörelsesjukdomar och WED/RLS. Våra tre Sid 18 Sten Sevborn med den kände forskaren Richard P Allen samtidigt pratar högt. Vill man i lugn och ro titta på postrarna ska man gå på förmiddagen. Vi hade stor tillströmning till våra postrar. Bland annat var den kände professor Richard P. Allen där en lång stund. För varje år blir det mindre sponsring från läkemedelsföretagen, eller att sponsringen förskjuts från en grupp till en annan. WED/RLS får ingenting mer, medan MS och narkolepsi tydligen får mer. Det verkar som om även Parkinson har svårare än tidigare att få sponsring. Det har varit en del diskussion på senare tid om effektiviteten, eller bristen på effektivitet, hos dopaminagonisterna i samband med behandling av Parkinsons sjukdom.

19 Rent generellt kan man nog säga att det inte fanns någonting som var nytt för oss under dagarna i Valencia. Vissa saker blev klarare och vissa andra saker kan man nog släppa. Det handlade mycket om aktiviteter på receptornivån i hjärnan, och om järnets betydelse för hjärnans funktion. Den viktiga kunskap som förstärktes är att dosen av dopaminagonister måste vara så låg som det bara går. Många gånger tycks det vara bättre att dela upp dosen på två till tre tillfällen under dygnet. Tabletten bryts helt enkelt och tas vid bestämda tider under dygnet. Jag tar till exempel 0,045 mg Sifrol vid och 18.30, och 0,09 mg Sifrol vid Totalt 0,18 mg Sifrol, och det fungerar mycket bra. När det gäller järn är det flera forskare och kliniker som tycker att man som första aktivitet vid misstanke om WED/ RLS ska kontrollera serumferritin på morgonen och på fastande mage. Vid ett serumferritin som är långt under den nedersta gränsen på 75, i samband med WED/RLS, kan man överväga en injektion av järn. Sten Sevborn WCN XXI World Congress of Neurology Wien september 2013 D et finns två europeiska organisationer för neurologer. EFNS (European Federation of Neurological Societies) och EBN (European Neurogical Society). Dessa båda organisationer kommer att gå samman och bilda EAN (European Academy of Neurology) i Istanbul Det blir nog bättre att ha en organisation än två som konkurrerar med varandra. Till mötet i Wien, som hör till WCN i samarbete med EFNS, kom 6500 doktorer från 137 länder. Ryssland och Tyskland hade båda runt 250 deltagare. Sverige hade 50 deltagare. Från många länder kom endast en deltagare. Engelska är det fungerande språket på de flesta internationella kongresser. Vi hade mängder av besök i vår monter och blev förvånade när vi märkte hur många som inte pratade ett enda ord engelska. 14 organisationer eller företag står som sponsorer. Ingen inom WED/RLS-området. Det fanns 50 utställare som representerar läkemedel och maskinteknik. Inget av de läkemedelsföretagen som har läkemedel mot WED/ RLS fanns med posters presenterades. Bland dessa fanns det 4 posters om WED/RLS. Stroke, rörelseapparatens sjukdomar, demens, epilepsi och MS dominerade helt. Det fanns runt 500 föreläsningar och presentationer att gå och lyssna på. Tyvärr är utbudet för WED/RLS mycket dåligt. Endast två sessioner den sista kvällen när redan många hade åkt hem. Det handlade om diagnos och behandling av WED/RLS med bland annat professor Claudia Trenkwalder. Ett par intressanta saker: Gabapentin (Neurontin) och pregabalin (Lyrica) har visat sig kunna förbättra sömnen hos smärtpatienter, speciellt de som (Forts. på sidan 20) Sid 19

20 (Forts. från sidan 19) har fibromyalgi och diabetesneuropati. Vid behandling av WED/RLS är det första steget nu att undersöka järnvärdet serumferritinprov som ska tas på morgonen på fastande mage. Nästa steg är någon dopaminagonist, helst en med lång halveringstid. Efter dopaminagonisterna kommer pregabalin och gabapentin. På plats tre kommer opioiderna. Registreringsavgiften för att få delta i symposierna är 950 eller 8000 kronor. Jag hade inte betalt någonting, det ingick för arbetet vi gör. Vill man sen gå på någon av utbildningskurserna, vilket jag tänkte göra, så kostar det 40 eller 350 kronor per kurs. Man får lätt en känsla av att det gäller att slå så mycket pengar som möjligt ur fickorna på deltagarna. Jag har inte varit med om detta på tidigare kongresser. För att få besökarna engagerade hade vi satt ihop ett frågeformulär med 10 frågor om WED/RLS. Besökare som arbetade som doktorer fick svara på frågorna och lämna dem till oss för att vara med i dragningen av de fyra bästa svaren. Priserna utgjordes av fyra fina viner eller likörer från Österrike som syns på bilden. Det blev populärt och vi fick många besökare, men endast ett fåtal riktiga svar. Även WED/RLS - specialister ville delta men lämnade aldrig tillbaks frågeformuläret. En ung kvinnlig läkare från Sydafrika var den enda som hade alla 10 svaren riktiga. De tre följande kom alla från Indien. Sten Sevborn Viktigt med låg dosering F orskning visar att RLS troligen beror på ett fel i det dopamin-systemet. Dopamin är en av fler än 60 signalsubstanser i nervsystemet. Dopamin är nyckeln till ett lyckligt och rörligt liv. Dopamin påverkar rörelseförmågan, blodtillförseln till organen i buken, psyket mm. Felet uppstår i hjärnan, i synapserna, men känns i benen. Synaps är en koppling mellan två neuroner, nervceller. Förenklat kan man säga att det finns ett litet mellanrum mellan neuronerna. Signaler överförs från en neuron till en annan med hjälp av signalsubstanser i detta mellanrum, t.ex. dopamin. När det kommer en signal sänder neuronen dopamin till en mottagare i nästa cell. Detta kan ske mer än 300 gånger per sekund. Finns det inte tillräckligt med dopamin i systemet kommer signalen inte att överföras korrekt, och WED/RLS-besvär kan uppstå. Återställning nödvändigt Slutligen är det nödvändigt att dopaminet försvinner från mellanrummet för att möjliggöra att en ny signal kan vidarebefordras. Olika mekanismer existerar för att återställa mikromiljön, till exempel genom att dopaminet tas upp igen av sändarneuronen, eller att enzymer bryter ned det. Fungerar inte återställningen kommer nya signaler inte att överföras korrekt, och igen kan det leda till WED/RLSbesvär. Dopaminergika De vanligaste medicinerna vid behandling av WED/RLS är dopaminergika, som påverkar halten av dopamin. Det är mediciner som t.ex. Madopark, Sifrol, Adartrel, Requip, Cabaser, Sinemet, och plåstret Neupro. (Forts. på sidan 21) Sid 20

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26

Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26 Årsstämmoprotokoll från WED-Förbundet Region Stockholm 2014-03-26 Årsstämman öppnades av WED-Förbundet Region Stockholms ordförande Birgitta Westin. 1. Johnny Karlsson valdes till ordförande för årsstämman.

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet Etiologin till RLS är ännu så länge till största delen oklar men troligtvis multifaktoriell. Vid RLS är det ingen brist på neuronalt dopamin utan troligtvis en störning i den neuronala dopaminfunktionen.

Läs mer

Dagordning för årsstämma

Dagordning för årsstämma Dagordning för årsstämma Årsmötets öppnande 1. Val av ordförande för årsmötet 2. Val av protokollförare 3. Val av rösträknare 4. Val av justerare, vilka jämte årsmötets ordförande justerar årsmötesprotokollet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Kalcium och nervceller

Kalcium och nervceller Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att skruva ner volymen med dantrolen hjälper HS-möss Dantrolen, ett muskelavslappnande medel som redan

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer