1. BAKGRUND 2. SYFTE. Materialet skulle i båda fallen kunna brytas ner på olika åldrar, kön samt i kommunerna på olika kommundelar.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. BAKGRUND 2. SYFTE. Materialet skulle i båda fallen kunna brytas ner på olika åldrar, kön samt i kommunerna på olika kommundelar."

Transkript

1

2 1. BAKGRUND Inom många kommunala verksamheter finns det ingen tveksamhet om vilka som är verksamhetens målgrupp. Den är också klart avgränsad och finns dessutom ofta förtecknad i olika register som t ex klasslistor. Beroende på vilken verksamhet som avses kan målgruppen t ex kallas kunder, elever, klienter eller omsorgstagare. Inom kultur- och fritidssektorn är det inte lika lätt att definiera målgrupper då i princip samtliga kommuninnevånare är tänkbara som kunder eller intressenter. För att få kunskap om vilka som deltar, eller inte deltar men är intresserade, i de olika verksamheterna finns det bara ett sätt att gå till väga, nämligen att ställa frågorna direkt till kommuninnevånarna. Erfarenhetsmässigt vet vi att centrala undersökningar som resulterar i en Sverigebild inte ger tillräckligt korrekta planerings- och beslutsunderlag. Variationerna är alltför stora,mellan olika delar av landet, inom samma län, mellan kommuner och till och med mellan olika geografiska områden inom samma kommun. Den kultur- och fritidsvaneundersökning som under våren 2002 genomfördes i Gävle kommun ingår som en del i ett projekt där länets samtliga kommuner, utom Ockelbo, deltagit. Detta innebar att ett urval av länets innevånare fick besvara en enkät med 140 frågor (bilaga 1). Varje kommun hade dessutom möjligheten att komplettera enkäten med ett antal kommunspecifika frågor. Kommunförbundet Gävleborg, landstinget och länsstyrelsen har också stöttat projektet och deras ekonomiska stöd har varit en förutsättning för att det skulle kunna genomföras. 2. SYFTE Man kan säga att den genomförda undersökningen i Gävleborgs län haft två olika syften. Det första är att täcka varje kommuns behov av kunskaper om kommuninnevånarnas vanor och intressen inom kultur- och fritidssektorn. Syfte nummer två är att täcka de regionala intressenternas behov av kunskaper om länsinnevånarnas vanor och intressen oavsett kommuntillhörighet d v s en så kallad länsbild. Materialet skulle i båda fallen kunna brytas ner på olika åldrar, kön samt i kommunerna på olika kommundelar. För att nå de två olika syftena och möta kravet på en bild av kultur- och fritidsvanorna på en detaljerad kommunal nivå krävdes en omfattande undersökning. Det fastställdes att den skulle omfatta åldersgruppen år vilket medförde att underlaget för urvalet bestod av drygt länsinnevånare. Drygt av dessa är bosatta i Gävle kommun 1

3 3. METOD 3.1 UNDERSÖKNINGSMETOD Mätningen av kultur- och fritidsvanorna har skett genom utskickade enkäter till ett representativt urval av kommunens innevånare i åldern år. Undersökningen är utformad så att svaren utvisar i vilken utsträckning kommunens innevånare tar del av kultur- och fritidsutbudet samt i vilken utsträckning man är intresserad av att ta del av detsamma. När det gäller i vilken utsträckning kommuninnevånarna tar del av utbudet är frågeformuläret utformat så att den svarande får ta ställning till hur ofta han/hon utövat olika aktiviteter eller besökt vissa anläggningar och institutioner under det senaste året. Mätningen görs på tre nivåer enligt följande: - någon gång per vecka - någon gång per månad - någon gång per år Intresset av att utöva dessa aktiviteter eller besöka anläggningarna och/eller institutionerna mäts på tre nivåer för de som inte tagit del av kultur- och fritidsutbudet, enligt följande: - aldrig deltagit men mycket intresserad - aldrig deltagit men något intresserad - aldrig deltagit och ej heller intresserad Genom den arbetsmetodik som här redovisats kan en av analyserna vara att man ringar in den grupp som aldrig besöker/använder en verksamhet/anläggning men som samtidigt förklarar att man har intresse av att göra det. 3.2 URVALSMETOD För att erhålla ett representativt urval avseende ålder, kön och olika kommundelar erfordrades ett urval på 8 % av befolkningen i åldern år vilket innebar att det var enkäter som skulle skickas ut. 4. SVARSFÖRDELNING/BORTFALLSANALYS 4.1 SVARSFÖRDELNING Av utskickade enkäter var det 59 stycken som inte nådde fram till adressaten. Orsakerna till detta var avflyttning från kommunen, vistelse utomlands och dödsfall. 2

4 Enkäten besvarades av personer vilken ger en svarsfrekvens på 62 % vilket är tre procentenheter lägre än genomsnittet för de kommuner som deltagit i undersökningen. I nedanstående tabell redovisas svarsfrekvensen fördelat på den kommundelsindelning som tillämpats i undersökningen. Kommundel Antal svar Svarsfrekvens i % Bomhus ,7 Centrala Gävle ,6 Norra delen ,6 Sätra ,0 Södra delen ,4 Valbo ,8 Okänd kommundel 3 33,3 Summa ,0 Med okänd kommundel avses de svar som inte kan härledas till någon särskild kommundel. I nedanstående tabell redovisas svarsfrekvensen, uttryckt i procent fördelat på kön och olika åldersgrupper. Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt ,8 57,4 63, ,3 42,6 51, ,3 52,6 59, ,9 56,6 60, ,2 60,9 65, ,2 70,6 72,5 Summa 67,5 56,7 62,0 Som framgår av tabellen så är det stora skillnader i svarsfrekvens mellan olika kön och åldersgrupper. Ett intressant faktum är att svarsfrekvensen för kvinnor är nästan 11 % högre. I det enkätutskick som gjordes uppgick andelen kvinnor till 49,2 %. Jämfört med den tidigare undersökningen som gjordes 1998 har svarsfrekvensen totalt sjunkit med 7 %. Den procentuella fördelningen mellan åldrar och kön ser dock ut på ungefär samma sätt som i ovanstående tabell. 3

5 4.2 BORTFALLSANALYS Det är personer som inte besvarat enkäten. För 102 stycken av dessa är orsakerna kända. Dessa är dödsfall, bosättning utomlands, flyttning från kommunen, sjukdom/handikapp eller att man meddelat per brev eller per telefon att man inte tänker svara. Analysen av de som inte besvarat enkäten visar också på följande faktorer: - Det är fler män än kvinnor som inte svarat. Skillnaden är drygt 10 %. - Männen i åldersgruppen år redovisar det högsta bortfallet. Det största bortfallet finns bland invånarna i Sätra och i centrala Gävle 5. REGELBUNDET UTÖVANDE AV OLIKA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER 5.1 INLEDNING I bilaga 2 redovisas en tio-i-topplista över de vanligaste kultur- och fritidsaktiviteterna för olika åldrar fördelat efter kön. Sammanställningen avser regelbundet deltagande d v s någon gång per månad eller oftare. 5.2 RESULTAT I detta avsnitt kommer några exempel på intressanta slutsatser att redovisas. I övrigt hänvisas till bifogade bilaga. - Den allra vanligaste fritidsaktiviteten bland de som tillfrågats är Promenera som motion. Den finns med i toppen för samtliga åldersgrupper och är den vanligaste aktiviteten för kvinnor över 30 år. - En annan mycket vanlig fritidsaktivitet är besök på café, gatukök och restaurang. Denna aktivitet är åldersrelaterad på så sätt att besöksfrekvensen avtar med stigande ålder. - Att läsa böcker är en aktivitet där kvinnor dominerar kraftigt i samtliga åldersgrupper. - En aktivitet som ökat explosionsartat sedan 1998 års undersökning är användande av Internet hemma. Mer om detta redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. 4

6 6. UNGDOMARS FRITIDSAKTIVITETER 6.1 INLEDNING En betydande del av kommunernas resurser för kultur- och fritidsverksamhet avsätts till barn- och ungdomsverksamhet. Det kan därför vara av intresse att titta lite närmare på hur fritiden ser ut för den här åldersgruppen. Den åldersgrupp som studerats är år och de frågor som kommer att redovisas är - de vanligaste fritidsaktiviteterna - de vanligaste idrottsaktiviteterna - deltagande i föreningsverksamhet - deltagande i fritidsgårdsverksamhet 6.2 DE VANLIGASTE FRITIDSAKTIVITETERNA De vanligaste fritidsaktiviteterna för ungdomar i åldern år är i stort sett desamma för pojkar som för flickor även om den inbördes ordningen varierar. I nedanstående tabeller redovisas de tio vanligaste fritidsaktiviteterna för pojkar och flickor. Det mått som använts är andelen regelbundna utövare. Med regelbunden avses någon gång per månad eller oftare Flickor 1. Besöka café, gatukök, restaurang 86 % 2. Sett på videofilm 86 % 3. Använt Internet hemma 83 % 4. Läst böcker 74 % 5. Använt dataspel/tv-spel 62 % 6. Promenerat som motion 59 % 7. Cyklat som motion 55 % 8. Skrivit, diktat 50 % 9. Joggat 45 % 10. Deltagit i idrottsförening 44 % Pojkar 1. Använt dataspel/tv- spel 89 % 2. Sett på videofilm 88 % 3. Använt Internet hemma 82 % 4. Besökt café, gatukök, restaurang 72 % 5. Joggat 49 % 6. Läst böcker 49 % 7. Deltagit i idrottsförening 49 % 8. Spelat fotboll 49 % 9. Styrketränat 45 % 10. Cyklat som motion 41 % 5

7 6.3 DE VANLIGASTE IDROTTSAKTIVITETERNA Ungdomar är mycket aktiva när det gäller idrottsverksamhet. Det är därför intressant att se vilka idrotter som har det största antalet utövare. Det är dessutom olika beroende på kön. I nedanstående sammanställning redovisas de fem vanligaste idrotterna för pojkar och flickor. För att verkligen ringa in den grupp som är mest aktiv så är det den andel som är aktiva någon gång per vecka som redovisas Flickor 1. Gymnastik/aerobic/stepup 25 % 2. Ridning 20 % 3. Fotboll 19 % 4. Styrketräning 14 % 5. Innebandy 8 % Pojkar 1. Fotboll 40 % 2. Ishockey 28 % 3. Styrketräning 24 % 4. Innebandy 22 % 5. Slalom/snowboard 10 % 6.4 DELTAGANDE I FÖRENINGSVERKSAMHET Deltagandet i olika föreningsaktiviteter är betydligt högre än för det totala antalet svarande. Det är i första hand två föreningskategorier där skillnaden är mycket stor nämligen idrotts- och musikföreningar. 46 % av ungdomarna i åldern år har under det senaste året deltagit i någon idrottsförenings verksamhet. Motsvarande andel för samtliga svarande är 26 %. För musikföreningar är andelen 7 respektive 3 procent. I övrigt när det gäller deltagande så kan man se att ungdomar är mer aktiva i första hand i teater-, politiska- och religiösa föreningar. Om man studerar samtliga svar så finner man att det är i invandrar-, handikapp- och hembygdsföreningar som ungdomarna är underrepresenterade. 6.5 DELTAGANDE I FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET Det är 20 % av flickorna och 22 % av pojkarna i åldern år som regelbundet besöker fritidsgård. 16 respektive 21 % besöker fritidsgård mer sporadiskt d v s någon gång per år. För både pojkar och flickor är det 47 % som aldrig besöker någon fritidsgård och som inte heller är intresserade. 6

8 I nedanstående tabell redovisas de regelbundna fritidsgårdsbesöken fördelat på olika kön och på två åldersgrupper. Ålder Kvinna/Flicka Man/Pojke Summa ,19 31,40 75, ,14 16,28 24,42 Summa 52,33 47,67 100,00 Av tabellen framgår att tre fjärdedelar av fritidsgårdsbesöken görs av de som är 16 år eller yngre. Man ser också att flickorna är i majoritet i den yngre åldersgruppen under det att motsatsen gäller för den äldre gruppen. Detta faktum förstärks ytterligare då medelåldern för fritidsgårdsbesökande pojkar är drygt ett halvår högre än för flickor. 7. EGET UTÖVANDE AV KULTURAKTIVITETER 7.1 INLEDNING I det här avsnittet kommer en del uppgifter om människors eget utövande av kulturaktiviteter att redovisas. De aktiviteter som avses är: - spela ett eller flera instrument - spela eller sjunga i musikgrupp - sjunga i kör - utöva dans t ex balett, folkdans, jazzdans - skriva, dikta - utöva konstnärligt hantverk t ex målat, skulpterat, vävt - spelat amatörteater Som framgår av ovanstående redovisning så handlar det om verksamheter där den svarande själv deltar aktivt och inte har rollen som åskådare vid teaterföreställningar, jazzkonserter eller motsvarande. 7.2 UTÖVANDE Av nedanstående sammanställning framgår andelen kommuninvånare som regelbundet ägnar sig åt eget utövande av kulturaktiviteter. Med regelbundet avses någon gång per månad eller oftare. I sammanställningen redovisas också andelen utövare omräknat till antal innevånare. 7

9 Aktivitet Andel Antal Spela ett eller flera instrument 10 % Spela eller sjunga i musikgrupp 5 % Sjunga i kör 4 % Utöva dans 4 % Skriva, dikta 13 % Utöva konstnärligt hantverk 8 % Spela amatörteater 1 % 692 En genomgång av motsvarande frågeställningar i 1998 års undersökning pekar på en minskning när det gäller spela ett eller flera instrument (3 %), utöva konstnärligt hantverk ( 5 %) och skriva, dikta (2 %). För övriga aktiviteter är andelarna oförändrade Könsfördelning Aktiviteten spela ett eller flera instrument har en manlig övervikt. När det gäller spela eller sjunga i musikgrupp råder jämvikt mellan könen. I alla övriga aktiviteter råder en kraftig kvinnlig dominans vilket framgår av nedanstående tabell där könsfördelningen i procent redovisas. Aktivitet Kvinnor Män Spela ett eller flera instrument Spela eller sjunga i musikgrupp Sjunga i kör Utöva dans Skriva, dikta Utöva konstnärligt hantverk Spela amatör teater Åldersfördelning För samtliga redovisade aktiviteter är det den yngsta åldersgruppen (13-20 år) som är mest aktiv % av utövarna finns i åldern år. För ett par aktiviteter (körsång och utövande av konstnärligt hantverk) redovisar den äldsta åldersgruppen, år, ungefär lika stor andel utövare. 7.3 INTRESSERADE MEN EJ UTÖVARE En grupp som ur kommunal planeringssynpunkt är speciellt intressant att studera är den grupp personer som inte utövar aktiviteten men angivit att man är intresserad av att göra det. När det gäller de aktiviteter som här redovisats så är 8

10 den gruppen relativt stor om man jämför med andra aktiviteter och även om man jämför med antalet faktiska utövare av aktiviteten. I nedanstående tabell redovisas den andel och det antal personer som är intresserade av att delta men inte gör det. I kolumnen längst till höger redovisas, som jämförelse, det antal personer som faktiskt utövar aktiviteten. Aktivitet Andel i % Antal intresserade Antal aktiva Spela ett eller flera instrument Spela eller sjunga i musikgrupp Sjunga i kör Utöva dans Skriva, dikta Utöva konstnärligt hantverk Spela amatörteater Könsfördelning Av nedanstående tabell framgår att det råder en klar kvinnlig dominans bland de som inte utövar ovanstående kulturaktiviteter men som är intresserade av att göra det. Aktivitet Kvinnor Män Spela ett eller flera instrument Spela eller sjunga i musikgrupp Sjunga i kör Utöva dans Skriva, dikta Utöva konstnärligt hantverk Spela amatör teater Åldersfördelning Andelen intresserade men ej utövare är lägre i den yngsta (13-20 år) och den äldsta (61-74 år) åldersgruppen. I övriga åldersgrupper är intresset ungefär lika stort vilket innebär cirka 20 % för varje åldersgrupp och för var och en av de redovisade aktiviteterna. 7.4 SAMMANFATTNING Eget utövande av kulturaktiviteter är en kvinnodominerad verksamhet både vad gäller utövande och intresse av att utöva. Det är endast när det gäller att spela ett 9

11 eller flera instrument och spela eller sjunga i musikgrupp som det råder en jämn könsfördelning. Den yngsta åldersgruppen (13-20 år) är den dominerande då det gäller utövandet av de olika aktiviteterna. I den grupp personer som inte utövar någon av de kulturaktiviteter som här redovisats men som är intresserade av att göra det råder en tydlig kvinnlig dominans. Redovisningen av detta avsnitt kan ses som ett exempel på hur enkäten kan användas som ett planeringsinstrument och beslutsunderlag på kommunal nivå. Det finns också möjligheter till mer förfinade analyser bland annat genom att studera deltagande och intresse i olika kommundelar. 8. BESÖKSMÅL I GÄVLE KOMMUN 8.1 INLEDNING I det här avsnittet kommer ett par exempel att redovisas för hur enkäten kan användas dels när det gäller antalet besökare och dels det antal som inte har besökt men är intresserade av att göra det. De exempel som valts är Fjärran Höjderbadet och Konserthuset vilka både torde vara av intresse för kultur- och fritidsnämnden. I och med att båda dessa verksamheter finns med bland de s k länsfrågorna är det också möjligt att se besökare och icke besökare men intresserade från länets övriga kommuner. Motsvarande beräkningar kan göras för andra verksamheter som finns med bland länsfrågorna som t ex länsmuseet, järnvägsmuseet, konsert med symfoniorkestern, elitseriematcher i ishockey och Furuviksparken. Det är också möjligt att räkna tvärtom d v s undersöka vilka besöksmål eller verksamheter utanför kommunen som gävleborna besökt eller inte besökt men sagt sig vara intresserade av. Dessutom redovisas dels i vilken utsträckning gävleborna själva besöker ett antal verksamheter i sin egen kommun och dels i vilken utsträckning man inte besöker verksamheterna men är intresserade. 8.2 BESÖKARE FRÅN ANDRA KOMMUNER Besökare I nedanstående tabell redovisas andelen besökare från Gävle och länets övriga kommuner. Andelen har sedan räknats om i antal personer mellan 13 och 74 år med utgångspunkt från respektive kommuns invånarantal. Man kan sedan gå vidare i analysen och bland annat studera köns- och ålderssammansättningen på besökarna. 10

12 Kommun Fjärran Höjder andel Fjärran Höjderantal Konserthuset- andel Konserthuset- antal Bollnäs 4, , Hofors 6, , Hudiksvall 3, , Ljusdal 6, ,4 936 Nordanstig 2, ,9 220 Ockelbo 10, , Ovanåker 3, ,0 461 Sandviken 8, , Söderhamn 5, , Summa Gävle 56, , Ej besökare men intresserade Samma beräkningsmetod har här använts för de personer som inte besökt dessa anläggningar men som angivit att man är intresserad av att göra det. Precis som när det gäller besökarna finns det möjligheter till ytterligare analyser och här är det förmodligen ännu intressantare eftersom det handlar om presumtiva besökare som med hjälp av olika riktade marknadsföringsinsatser, kan bidra till ett ökat besöksantal och ökade intäkter. Kommun Fjärran Höjder andel Fjärran Höjderantal Konserthuset- andel Konserthuset- antal Bollnäs 25, , Hofors 24, , Hudiksvall 26, , Ljusdal 27, , Nordanstig 23, , Ockelbo 28, , Ovanåker 24, , Sandviken 20, , Söderhamn 27, , Summa Gävle 17, ,

13 8.3 BESÖKARE FRÅN GÄVLE KOMMUN Inledning I det här avsnittet kommer dels antalet besökare under det senaste året och dels den grupp som inte besökt men som är intresserade, att redovisas för ett antal anläggningar och verksamheter. De flesta av dem har en koppling till kultur- och fritidsnämnden och kommunen genom att: - man äger och/eller driver en anläggningen - man själv svarar för verksamheten - man stöttar ekonomiskt den verksamhet som bedrivs på anläggningen Redovisning Besöksmål Besökare Ej besökare men intresserade Fjärran Höjderbadet Konserthuset Furuviksparken Konsert med Symfoniorkestern Konstcentrum Föreställning på Gävle Teater Stadsbiblioteket Filialbibliotek Musikbiblioteket Stadsarkivet för att studera gamla kartor mm Elitserieishockey Besökt Strömvallen för att se Gefle IF Besökt annat idrottsarrangemang Järnvägsmuseet Länsmuseet SAMMANFATTNING För de verksamhetsansvariga kan det här arbetssättet bidra till att öka kunskapen om de besökare eller den publik man har idag. Man får dessutom en kunskap om den grupp som inte kommer fastän de är intresserade. Analysen kan sedan kompletteras ytterligare genom att exempelvis studera gruppen intresserade utifrån ett köns- och/eller åldersperspektiv och utifrån bostadsort. 12

14 9. INTERNET PÅ FRITIDEN 9.1 INTERNET HEMMA Inledning Jämfört med 1998 års undersökning finns det en fritidssysselsättning som på de senaste fyra åren redovisat en närmast osannolik ökning och det är användandet av Internet hemma. I detta avsnitt kommer förändringen att belysas närmare Förändring av antalet användare I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen i regelbundet användande av Internet hemma mellan 1998 och Med regelbundet användande avses någon gång per månad eller någon gång per vecka. Här har förändringen redovisats både per vecka och per månad. Åldersgrupp 1998 vecka 1998 månad 1998 regelbundet 2002 vecka 2002 månad 2002 regelbundet Samtliga Könsfördelning När det gäller könsfördelningen är det i första hand två frågor man ställer sig. Det första är hur könsfördelningen ser ut i olika åldersgrupper när det gäller användandet och det andra är om den kraftiga ökningen mellan 1998 och 2002 också inneburit någon förändring i könsfördelningen. I nedanstående tabell redovisas könsfördelningen i regelbundet användande för 1998 och

15 Åldersgrupper Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga Det ökade användandet har inneburit att den kvinnliga andelen ökat från 1998 till 2002 så att idag är användandet av Internet hemma på fritiden en, totalt sett, jämlik fritidssysselsättning. 9.2 INTERNET PÅ BIBLIOTEKET Inledning I ett uppbyggnadsskede av Internet har biblioteken haft en stor betydelse i och med att man tillhandahållit datorer där det varit möjligt att gå ut på Internet för de som inte haft den möjligheten i hemmet. En naturlig fråga att ställa sig är om den ökade tillgången på Internet i hemmet inneburit någon förändring när det gäller nyttjandet på biblioteken Förändring av antalet användare I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen i regelbundet användande av Internet på biblioteken mellan 1998 och Med regelbundet användande avses någon gång per månad eller någon gång per vecka. Här har förändringen redovisats både per vecka och per månad. Åldersgrupp 1998 vecka 1998 månad 1998 regelbundet 2002 vecka 2002 månad 2002 regelbundet Samtliga

16 Sammanfattningsvis kan sägas att Internetanvändandet på biblioteken inte har påverkats av den ökade användningen i hemmen utan ligger år 2002, totalt sett, på samma nivå som Könsfördelning På grund av att det är så få deltagare i de äldsta åldersgrupperna redovisas könsfördelningen i procent endast för åldersgrupperna och år. Åldersgrupper Kvinnor Män Kvinnor Män Mellan 1998 och 2002 har detta hänt att kvinnorna har övergått från att vara en minoritet till att bli en majoritet när det gäller användandet av Internet på biblioteken. 10. FRILUFTSLIV 10.1 INLEDNING Tidigare fritidsvaneundersökningar som genomförts, både i Gävle och i övriga landet, visar att olika friluftsaktiviteter tillhör de vanligaste fritidssysselsättningarna hos den vuxna befolkningen. Hittills har den här typen av fritidsaktiviteter inte prioriterats i samma utsträckning som den föreningsdrivna verksamheten. En ökad satsning på enklare gångstråk, vandringsleder och naturstigar i invånarnas närområde är dock inte förknippat med några stora kostnader. Man kan förvänta sig att efterfrågan kommer att öka eftersom antalet äldre blir fler och fler. Dessutom kan man förvänta sig att en ökad satsning kommer att ha en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande UTÖVARE För att belysa omfattningen av den här verksamheten redovisas för ett antal friluftsaktiviteter andelen och antalet regelbundna utövare i åldern år. Med regelbunden avses någon gång per månad eller oftare. 15

17 Aktivitet Andel Antal Fiske 13 % Jakt 3 % Besökt utomhusbad 17 % Naturaktiviteter t ex paddla, vandra 11 % Plockat bär eller svamp 16 % Promenerat som motion 70 % Cyklat som motion 51 % Motionerat vid Hemlingby friluftsområde. 19 % Nyttjat annat motionsspår/elljusspår 19 % Vandrat längs Gästrikeleden 2 % Vandrat på Hälsans stig längs Gavleån 9 % Besökt Limöns friluftsområde 3 % Besökt någon av kommunens naturstigar 3 % Fiskat i Gavleån eller Testeboån 4 % EJ UTÖVARE MEN INTRESSERADE För samma aktiviteter redovisas här på samma sätt den grupp som inte utövat aktiviteten under det senaste året men som är intresserade av att göra det. Aktivitet Andel Antal Fiske 16 % Jakt 12 % Besökt utomhusbad 14 % Naturaktiviteter t ex paddla, vandra 24 % Plockat bär eller svamp 14 % Promenerat som motion 3 % Cyklat som motion 10 % Motionerat vid Hemlingby friluftsområde. 19 % Nyttjat annat motionsspår/elljusspår 22 % Vandrat längs Gästrikeleden 46 % Vandrat på Hälsans stig längs Gavleån 36 % Besökt Limöns friluftsområde 42 % Besökt någon av kommunens naturstigar 43 % Fiskat i Gavleån eller Testeboån 29 %

18 11. DELTAGANDE I FÖRENINGSVERKSAMHET 11.1 INLEDNING Att delta i föreningsverksamhet är en aktivitet som många gävlebor ägnar sig åt och genom att jämföra svaren med den undersökning som genomfördes 1998 får man en uppfattning dels om verksamhetens nuvarande omfattning och dels om de eventuella förändringar som skett under den senaste fyraårsperioden DELTAGANDETS OMFATTNING I nedanstående tabell redovisas en jämförelse av deltagandets omfattning mellan 1998 och Föreningsdeltagande Någon gång per vecka 14 % 16 % Någon gång per månad 10 % 12 % Någon gång per år 18 % 17 % Totalt föreningsdeltagande 42 % 45 % Deltagandet i föreningsverksamhet visar på en ökning under den senaste fyraårsperioden. Ökningen är dock inte av den omfattningen att det med säkerhet går att säga att det är en verklig ökning. Man kan dock utgå ifrån att föreningsdeltagandet inte har minskat sedan OLIKA TYPER AV FÖRENINGAR I enkäten fick de svarande ange vilken eller vilka typer av föreningar som man var aktiv i. 12 olika alternativ fanns att välja på. I nedanstående tabell redovisas, i en jämförelse mellan 1998 och 2002, andelen deltagare i procent för de olika kategorierna av föreningar. 17

19 Föreningskategori Idrottsförening Teaterförening 3 1 Religiös förening 3 3 Konstförening 2 2 Politisk förening 4 3 Musikförening 4 3 Nykterhetsförening 1 1 Hembygdsförening 3 3 Natur/miljöförening 4 3 Handikappförening 2 2 Invandrarförening 2 1 Annan förening Jämförelsen visar inte på några avgörande skillnader mellan åren även om det vad gäller idrottsföreningar och kategorin annan förening skett förändringar av lite större omfattning som bör beaktas. Begreppet annan förening är ett samlingsnamn på den verksamhet som inte passar in under någon av de andra kategorierna. Med utgångspunkt från 1998 års undersökning vet vi att de mest omfattande typerna av verksamhet som inryms under kategorin annan förening är: - Boende (hyresgästförening, villaägarförening m flera) - Pensionärsföreningar - Friluftsliv (jakt, fiske m flera) - Social verksamhet (Röda Korset, Rädda Barnen, FMN, RFHL m flera) Som framgår av ovanstående tabell så är det idrottsföreningarna som dominerar kraftigt. För att göra en mer rättvisande jämförelse bör man summera ihop andelarna för några olika typer av kulturföreningar. Man kommer ändå inte upp till den andel som idrotten redovisar men ungefär till 40 % av denna. Om man bortser från den andel som angivit annan förening finner man att idrotten har ungefär lika stor andel som det övriga föreningslivet har tillsammans KÖNSFÖRDELNING Könsfördelningen i föreningsdeltagandet kan delas in i tre grupper. I grupp ett är till övervägande del män som deltar. I grupp två råder det en jämn könsfördelning. Grupp tre, slutligen, anger de kategorier som har en övervikt av kvinnligt deltagande. Grupp ett innehåller endast idrottsföreningar. Här är könsfördelningen 58 % män och 42 % kvinnor. I grupp två ingår politiska föreningar, musikföreningar, natur/miljöföreningar och andra föreningar. Resterande föreningskategorier har en övervikt av kvinnligt deltagande. 18

20 11.5 FÖRENINGSDELTAGARNAS ÅLDER Ett sätt att få en uppfattning om åldern på deltagarna är att beräkna medelåldern för de som deltagit i de olika föreningskategorierna. I nedanstående sammanställning redovisas detta i en jämförelse mellan 1998 och Föreningskategori Idrottsförening 35,3 37,3 Teaterförening 41,9 35,7 Religiös förening 47,2 46,9 Konstförening 52,3 49,1 Politisk förening 48,9 44,5 Musikförening 38,1 40,1 Nykterhetsförening 52,4 54,3 Hembygdsförening 56,2 59,0 Natur/miljöförening 44,4 44,4 Handikappförening 52,2 54,4 Invandrarförening 41,8 48,4 Annan förening 46,2 47,7 Medelålder för samtliga svar i enkäten 42,7 43,8 12. LEDARE INOM FÖRENINGSLIVET 12.1 LEDARE IDAG Det är ett känt faktum att det på många håll inom föreningslivet råder brist på ledare. I många fall utgör ledarbristen ett så allvarligt problem att den hämmar föreningarnas utveckling och är ett hinder för att ta emot intresserade som vill börja med en ny aktivitet. I enkäten finns en fråga om man varit ledare i någon förening under det senaste året. Svarsfördelningen framgår av nedanstående tabell. Andelen har också räknats om i antal personer mellan 13 och 74 år inom kommunen. Ledare i förening Andel i % Antal personer Någon gång per vecka eller månad 10, Någon gång per år 6, Aldrig men intresserad 20, Aldrig inget intresse 63,

21 I nedanstående tabell redovisas ålders- och könsfördelningen för de som angett att man är ledare i förening någon gång per månad eller vecka. Ålder Kvinna/Flicka Man/Pojke Summa ,9 2,8 7, ,6 6,5 12, ,7 14,5 22, ,6 18,6 23, ,0 13,0 18,0 61-5,3 11,5 16,7 Summa 33,1 66,9 100, ALDRIG VARIT LEDARE MEN INTRESSERAD AV ATT VARA DET Som tidigare redovisats är det i kommunen personer som aldrig varit ledare i någon förening men som är intresserad av att vara det. Givetvis är det därför av stort intresse att analysera den gruppen lite närmare Ålders- och könsfördelning I nedanstående tabell redovisas ålders- och könsfördelningen i procent för den här gruppen. Ålder Kvinna/Flicka Man/Pojke Summa ,0 3,7 9, ,8 9,6 20, ,8 10,2 19, ,7 7,7 18, ,7 9,9 19,6 61-5,4 7,5 12,9 Summa 51,4 48,6 100, Deltagande i föreningsverksamhet Man kan anta att ett betydande antal av de som angivit att man är intresserad av att vara föreningsledare idag inte är aktiva i någon förening och därför kanske inte riktigt har klart för sig vad det innebär att vara föreningsledare. Detta framgår också av nedanstående tabell. 20

22 Deltagit i föreningsverksamhet Andel % Någon gång per vecka eller månad 28,4 Någon gång per år 23,9 Aldrig, men intresserad 44,9 Aldrig inte intresserad 2,8 52 % av de som är intresserade av att bli ledare finns redan idag inom föreningslivet och 45 % finns inte där idag men är intresserade av att delta i föreningsverksamhet. Eftersom gruppen totalt består av personer så handlar det om 7300 respektive personer Idrottsrörelsen Idrotten är, särskilt på ungdomssidan, den klart dominerande föreningsverksamheten. Av den anledningen kommer ett praktikfall att redovisas där enkäten är ett hjälpmedel för att belysa ledarsituationen. Den åldersgrupp som omfattas är 16 till 25 år. Anledningen till att just den åldersgruppen valts är att det är i den åldern som många ungdomar upptäcker att man inte vill eller saknar förutsättningar att fortsätta som aktiv men för att inte släppa kontakten med idrotten, föreningen, och/eller med kamraterna skulle man kanske kunna tänka sig att fortsätta som ledare. Genom att ställa frågan om man varit ledare i relation till frågan om man deltagit i idrottsförenings verksamhet kan man få fram följande intressanta fakta: Enkäten visar att 36,5 % av de svarande i åldern år deltagit i någon idrottsförenings verksamhet. I hela kommunen motsvarar detta personer. Av de som deltagit i idrottsverksamheten är - 15 % (600 pers) ledare regelbundet (någon gång per vecka eller månad) - 12 % (500 pers) ledare någon gång per år - 29 % (1 200 pers) är inte ledare men är intresserade av att bli det - 44 % (1 800 pers) är inte ledare och är inte heller intresserade av att bli det SAMMANFATTNING Den redovisning som här gjorts pekar på ett mycket märkligt förhållande nämligen att samtidigt som det råder en stor brist på ledare inom föreningslivet så finns det en stor grupp människor som idag inte är ledare men som skulle vara intresserade av att bli det. Hälften av den här gruppen finns redan idag som deltagare inom föreningsverksamheten. Naturligtvis är det så att många av de som är intresserade av att bli ledare av olika orsaker saknar förutsättningar att vara det. Men en del av dessa orsaker borde kunna avhjälpas genom utbildning. 21

23 13. UTBUD AV AKTIVITETER INOM KULTUR- OCH FRITIDSOMRÅDET 13.1 INLEDNING I enkäten fanns ett antal frågor som hade karaktären av påståenden som den som svarade hade möjlighet att i varierande grad instämma i. Följande två påståenden kommer att redovisas i detta avsnitt: - Det finns ett bra utbud av aktiviteter inom fritidsområdet i kommunen - Det finns ett bra utbud av aktiviteter inom kulturområdet i kommunen De svarsalternativ som fanns att tillgå var: - Instämmer inte alls - Instämmer något - Instämmer delvis - Instämmer till stor del - Instämmer helt Lite förenklat kan man säga att svaren på de här två frågorna är kommunmedborgarnas betyg på kultur- och fritidsverksamheten i sin hemkommun VAD TYCKER GÄVLEBORNA? I nedanstående tabell redovisas den procentuella fördelningen av gävlebornas betygsättning av kultur- och fritidsverksamheten. Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Ej svarat 3,6 4,7 Instämmer inte alls 3,4 3,1 Instämmer något 10,1 8,6 Instämmer delvis 37,7 36,4 Instämmer till stor del 29,9 28,3 Instämmer helt 15,3 18,9 När det gäller fritidsutbudet är det drygt 13 % som kan sägas vara missnöjda. Motsvarande andel för kulturutbudet är nästan 12 %. 45 % och 47 % är nöjda med fritids- respektive kulturutbudet. 22

24 Av de som är missnöjda med utbudet kan man konstatera att cirka 55 % är män. Männens andel av samtliga svarande är 47 %. Man kan också konstatera att de yngsta åldersgrupperna (13-30 år) är överrepresenterade. 36 % av de missnöjda är under 30 år vilket skall jämföras med att 26 % av samtliga svarande finns inom samma åldersgrupp JÄMFÖRELSE MED LÄNETS ÖVRIGA KOMMUNER I nedanstående två tabeller kommer en jämförelse med länets övriga kommuner att göras Fritidsutbudet Kommun Betyg 1-2 Betyg 4-5 Bollnäs 16 % 41 % Gävle 13 % 45 % Hofors 12 % 50 % Hudiksvall 17 % 38 % Ljusdal 23 % 34 % Nordanstig 32 % 26 % Ockelbo 17 % 38 % Ovanåker 23 % 34 % Sandviken 10 % 53 % Söderhamn 17 % 39 % X-län 16 % 42 % Kulturutbudet Kommun Betyg 1-2 Betyg 4-5 Bollnäs 19 % 32 % Gävle 12 % 47 % Hofors 20 % 28 % Hudiksvall 16 % 35 % Ljusdal 19 % 36 % Nordanstig 32 % 19 % Ockelbo 24 % 29 % Ovanåker 23 % 23 % Sandviken 14 % 42 % Söderhamn 18 % 31 % X-län 16 % 37 % 23

25 24

KULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun

KULTUR & FRITID GÄVLE. Din fritid. Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun KULTUR & FRITID GÄVLE Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Din fritid Kultur- och fritidsvaneundersökning i årskurs 6 och 9 Gävle kommun Citera gärna ur skriften

Läs mer

Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar

Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar En enkätundersökning gjord av Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, i samarbete med Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner Gunnar Matti, Kultur i länet

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-08-10 FRN 2009/82 Fritidsnämnden Redovisning av fritidsvanor bland personer med viss funktionsnedsättning, genomförd i samarbete med FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Redovisning av andel flickor respektive pojkar som deltar i olika fritidsaktiviteter

Redovisning av andel flickor respektive pojkar som deltar i olika fritidsaktiviteter 2015-02-17 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2015/54 Fritidsnämnden Redovisning av andel flickor respektive pojkar som deltar i olika fritidsaktiviteter Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

4 Fritidsaktiviteter i översikt

4 Fritidsaktiviteter i översikt Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med

Läs mer

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention 2014-02-06 1 (7) Rapport FRN 2014/56 Fritidsnämnden Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention Bakgrund En enkätundersökning i samarbete med Attention Nackas har genomförts under hösten 2013.

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Arbetspendling Gävleborg

Arbetspendling Gävleborg Sid 1 Arbetspendling Gävleborg Källa SCB Sid 2 1000 1000 Arbetstagare resp arbetstillfällen i Gävleborg 127580 122368 124311 1565 122952 125557 0000 80000 000 000 000 0 05 14 Arbetande Arbetstillfällen

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Ung livsstil på Lidingö 2015/2016

Ung livsstil på Lidingö 2015/2016 Ung livsstil på Lidingö 2015/2016 En studie av årskurs 7-9 samt gymnasiet Av: Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Linda Lengheden Fritidstrivsel & preferenser Undersökningsgrupp Ung livsstil Lidingö 2003 Antal

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning PM KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET 2006-03-13 Ann-Kristin Andén Utredare 08-550 21974 ann-kristin.anden@sodertalje.se Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning Inledning På uppdrag av kultur-

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Varberg Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009 Informationsindex Brukarmedverkan i individuell plan Omdöme om Omdöme om SÄBO i sin helhet maten Omdöme om social samvaro och Omdöme om aktiviteter informationen Väntetid till särskilt boende Omdöme om

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013.

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET

2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET 2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 2. VISIONER... 3 3. NÄMNDSMÅL... 3 3.1 Nämndsmål 1, övergripande 4 3.2 Nämndsmål 2, fritidsgård och

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor 2011 1 Innehåll Innehåll... 2... 3 Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget

Läs mer

Ålänningars kultur- och fritidsvanor

Ålänningars kultur- och fritidsvanor Rapport 2009:1 Ålänningars kultur- och fritidsvanor 1 De senaste rapporterna från ÅSUB 2007:5 Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2007:6 Konjunkturläget hösten 2007 2007:7 Olika behandling

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Attityderna till Gävleborgs län

Attityderna till Gävleborgs län Attityderna till s län Presentation för Hälsingland Turism november 2007 CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Fakta om undersökningen Syfte Undersökningens syfte är att, inför kommande marknadsföring

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

FÖRENINGSÄGDA ANLÄGGNINGAR

FÖRENINGSÄGDA ANLÄGGNINGAR FÖRENINGSÄGDA ANLÄGGNINGAR Utredning om föreningars intäkter och kostnader för egna anläggningar i jämförelse med 1 Innehållsförteckning Sidan Utredningsuppdrag: Bakgrund, syfte och genomförande.3 Blankettens

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

Morapanelens synpunkter på mora.se Kommunledningskontoret februari 2010

Morapanelens synpunkter på mora.se Kommunledningskontoret februari 2010 Morapanelens synpunkter på mora.se Kommunledningskontoret februari 2010 Sammanfattning Mora kommuns webbplats skall vara uppdaterad och anpassad till besökarnas behov och förväntningar. Vi gör under våren

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Halmstad Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Jämförande rapport Brukarundersökning 2010

Jämförande rapport Brukarundersökning 2010 Jämförande rapport Brukarundersökning 2010 Borås stad Eskilstuna kommun Jönköpings kommun Karlstads kommun Linköpings kommun Norrköpings kommun Västerås stad Örebro kommun Inledning Detta är en jämförande

Läs mer

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Sid 1 (7) Dnr 12KFN4 2012-09-27 Camilla Williamsson Telefon 026-17 97 17 camilla.williamsson@gavle.se Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Inledning och syfte Gävle kommun vill stärka och utveckla

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

FULLT UPP I FRITIDSLANDET

FULLT UPP I FRITIDSLANDET FULLT UPP I FRITIDSLANDET En undersökning för IKEA om svenskarnas fritidsintressen 2011. Bakgrund 1082 kvinnor och män i åldrarna 18 år och uppåt har svarat på frågor om sina fritidsintressen. Undersökningen

Läs mer

FILM I GÄVLEBORG Jämförelse mellan resultaten för Hudiksvall och genomsnittet för Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Hudiksvall

FILM I GÄVLEBORG Jämförelse mellan resultaten för Hudiksvall och genomsnittet för Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Hudiksvall F U T U R E S T R A T E G Y FILM I GÄVLEBORG Jämförelse mellan resultaten för och genomsnittet för Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Kön: 10 9 8 7 6 5 52% 54% 48% 46% 4 3 Kvinna Man 10 Bor du i eller

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005 Kommunernas stöd till idrotten En undersökning våren 2005 Sammanfattning Det stöd landets kommuner ger till idrottsrörelsen, genom såväl kontanta bidrag som stöd till antingen egna eller föreningsdrivna

Läs mer

Vad gör du på din fritid?

Vad gör du på din fritid? Vad gör du på din fritid? Mellan perioden 12-24 maj 2009 fick Vännäs medborgarpanel möjligheten att svara på sin andra enkät som handlade om vad vi ägnar vår fritid åt. Enkäten bestod av sex stycken bakgrundsfrågor

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl. 1330-1500 Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil

Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl. 1330-1500 Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl. 1330-1500 Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

Kultur- och fritidsplan 2008 2011 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan 2008 2011 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan 2008 2011 Laxå kommun Ett rikt kultur- och fritidsliv är viktigt för livskvaliteten Förord Vi politiker vill att kommunens invånare ska ha reella möjligheter att delta i ett brett

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

c/o adress Postgiro/Bankgiro Föreningens hemsida Postadress Organisations nr. Riksorganisationstillhörighet

c/o adress Postgiro/Bankgiro Föreningens hemsida Postadress Organisations nr. Riksorganisationstillhörighet KULTUR & FRITID ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR UNGDOMSVERKSAMHET Ansökan lämnas till Kultur & Fritid, Box 41,221 00 Lund, senast 1 mars. FÖRENINGSUPPGIFTER Föreningens officiella adress Sökande förening Telefon

Läs mer

Ungdomars tävlings- och motionsvanor

Ungdomars tävlings- och motionsvanor Ungdomars tävlings- och motionsvanor En statistisk undersökning våren 2005 FoU-rapport 2005:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en

Läs mer

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 CMA Research AB Företaget AB, Kundundersökning 2015, sida 2 Om undersökningen Bakgrund Syfte Genomförande Metod CMA har sedan 2006 för Regionförbundets

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Barn och ungdomar om doping 090529

Barn och ungdomar om doping 090529 Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Enkätundersökning Semester/aktiviteter LSS.

Verksamhetsuppföljning, Enkätundersökning Semester/aktiviteter LSS. 1 (5) Kvalitets och utvärderingskontoret 20150910 Dnr ON 2015284 Björn Skoog Verksamhetsuppföljning, Enkätundersökning Semester/aktiviteter LSS. Bakgrund Omsorgsnämnden beslutar ligen om en kvalitetsuppföljningsplan

Läs mer

Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning

Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning FjällMistra-rapport nr. 14 Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning FjällMistrarapport Rapport nr: 14 ISSN 1652-3822 maj 2005, Umeå, Sweden Författare: Göran Ericsson, SLU Umeå/FjällMistra

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun.

Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. 2014-06-09 1 Innehåll Inledning......1 Resultat...2 Grundläggande fakta...2 Friluftslivsaktiviteter

Läs mer

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Sid 1 (7) Dnr 12KFN4 2014-02-27 Camilla Williamsson Telefon 026-17 97 17 camilla.williamsson@gavle.se Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Inledning och syfte Gävle kommun vill stärka och utveckla

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kunskapen om vilka som är brukare inom kultur- och fritidsområdet går inte att få fram på samma enkla sätt som inom barnomsorgens och skolans verksamhet där barn/elever

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005 SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer