Malmö Live - Processen från arkitettävling till färdig byggnad

Transkript

1 Malmö Live - Processen från arkitettävling till färdig byggnad Introduktion Efter de första inledande föreläsningarna i kursen blev vi intresserade av vilka roller en arkitekt i realiteten har under en byggprocess. Vi tänkte att det enklaste sättet att få en bild av det var att göra en fallstudie. Därför har vi valt att titta närmare på konsert, hotell- och kongresshuset Malmö Live, för att se hur projektet har förändrats från behov till idé till färdig byggnad och var arkitekten har verkat. Frågeställning: Vilka olika roller har en arkitekt under byggprocessen kopplat till Malmö Live? 1 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

2 Bakgrund och fakta Yta: Malmö Live m2 Kongressdelen kommer att rymma personer, konferens och mötesdelen rymmer cirka 700 personer, en flexibel sal rymmer 350 personer, konsertsalen välkomnar åhörare och hotellet har 444 rum fördelat på 25 våningar. Arkitekt: schmidt hammer lassen architects Bygherre: Skanska Sverige AB Landskapsarkitekt: SLA Entreprenör: Skanska Sverige AB Övriga samarbetspartners: Akustikon 2 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

3 Tävling 2008 bjöd Malmö stad in till intresseanmälan för att delta i tävlingen om att rita, uppföra och förvalta den nya kongress- och konsertanläggningen som idag går under namnet Malmö Live. Enligt tävlingsförslaget skulle programmet innehålla konserthall, kongressanläggning och hotell, och byggnaden skulle bli en märkesbyggnad för Malmö. Anläggningen skulle bli en länk mellan befintlig bebyggelse i centrum och den bebyggelse som pågår och utvecklas i Västra hamnen. Tävlingen avgjordes 2010 och Skanska tillsammans med Schmidt/ Hammer/Lassen Arkitektkontor utsågs till vinnare. Tävlingsprogram Inför tävlingen tog Malmö stad fram ett tävlingsprogram där uppgiften formulderaes i form av förväntningar på kapacitet, design, praktiska och sociala funktioner. Kraven i tävlingsproramet är både generella och specifika, i viss fall detaljerade. Kongressanläggningen ska vara i ett plan och den ska innehålla både amfiteater och plana sittytor, pausutrymmen med ståbord och tillfälliga informationsdiskar mm. Konsersalen ska vara flexibel och framstå som välbefolkad även då den endast är fylld till hälften. I tävlingsprogrammet ges förslag på hur det kan lösas genom höj- och sänkbart tak, flexibel ljussättning eller balkonger. I anslutning till konsertsalen ska det finnas en mindre sal för konsert och performance, som även ska kunna användas som inspelningsstudio. För hotellet anges krav som att hotellrummen ska uppfylla minst 4 stjärnor enligt det svenska systemet och mer svävande skrivningar om restaurang, bar och möjlighet till relaxavdelning. Generellt så finns tanken om att många av byggnadens ytor, så som parkering, foajé, mötesrum och andra funktioner ska kunna samutnyttjas av både kongressverksamhet, konserthall och hotell. Förutom specifika krav och önskemål för byggnadens funktioner och gestaltning interiört finns krav på hur den ska kommunicera med omgivningen. Byggnadens utformning ska skapa naturliga flöden mellan kollektivtrafikuppgångar vid centralstationen och verksamheten i anläggningen. Här framhåller tävlingsprogrammet miljöaspekten i att det ska vara naturligt att ta sig till anläggningen med buss eller tåg. Krav ställs också på sophantering, tillgänglighet i och omkring byggnaden och, förstås, ekonomiska aspekter både under byggtiden som efteråt. Omkring byggnaden ska det finnas platser som lockar besökare utan ärende i anläggningen. Tävlingsprogrammet nämner bland annat studenter och verksamma i området som tar med sig lunchlådan eller kommer dit för att spendera en stunds ledighet. Estetiskt ska stadsrummet ha ett modernt urbant formspråk där gamla och nya material möts. Programmet anger också vilka stråk som är viktiga och att byggnaden inte ska ha någon fram- och baksida utan fungera välkomnande från alla håll. 3 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

4 Tävlingsförslaget En intresseanmälan för att delta i tävlingen öppnades 2008 och 17 bidrag kom då in. Till omgång två i tävlingen tog sig fem olika arkitektkontor + byggbolag (?) och i 2010 presenterades Schmidt Hammer Lassen + Skanska Sverige AB som vinnare med förslaget Kontrapunkt. Det vinnande förslaget består visuellt av tre delar. Två lägre byggnader innehållande konsertsal och kongresshall och bredvid dem en hotelldel bestående av tre högre volymer, varav den högsta har 25 våningar. De olika volymerna kopplas samman så att omkringliggande ytor kan samutnyttjas men även stängas av från varandra. Byggnaden får entréer från alla håll. Hotellets entré ligger mot väster i riktning mot centralstationen medan entréer till kongresshall finns i norr och söder. Konsertsalens entré finns i sydväst. De olika funktionerna har flexibla lösningar som gör att de kan utnyttjas på olika sätt. Konsertsalen har parkett och två balkonger platser varav 16 är tillgänglighetsanpassade. Lilla salen har 350 platser. Läktaren kan plockas ned för flexibel användning med sitt- och ståplatser. Kongresshallen har plant golv i entréplan och ytan går att dela av på flera olika sätt, genom flyttbara väggar. I plan 2 finns balkonger och ingångar till mötesrum. I anslutning till kongresshallen finns även 23 konferenslokaler och en utställningsyta på 3000 kvm.hotellet har 445 rum varav 9 sviter. På vån 25 finns en restaurang som är öppen för allmänheten. Stadsrummet förändras också i förslaget. En gångbro byggs från Norra Vallgatan och över kanalen och blir en del av det gångstråk som skapas längs med byggnadens södra sida. I anslutning till byggnaden byggs även bostäder och kontorslokaler. Projektering Det är under projekteringsskedet som arkitekterna måste kunna uppvisa ritningar på situationsplan, planer, sektioner, fasader, uppställningar, fasader och tillhörande beskrivningar. Rumsligheter I planbeskrivningen finns en kartläggning på de olika ytorna, dess funktion och fördelning, uttryckt i BTA (bruttoarea). Ett exempel är kongressen, vars BTA är m², och som enligt beskrivningen ska rymma 1500 platser. Meningen med att tillföra sådan information är bland annat att underlätta för lokalplaneringen, bearbetning av olika ritningar och för att få bättre kontroll över budgeten, som fastställs i projekteringsskedet. Att kunna beskriva varje rum är viktigt för planeringen. Andra ytor som har tagits upp, är för konsert, hotell, allmänna ytor (common areas, garage), teknik och även bostäder och kontor. De två sistnämnda ses som kompletterande element; de är tänkta till att förbinda planområdet med dess omgivning, och se till att platsen är befolkad och levande dygnet runt. Störst utrymme ges åt hotellverksamheten, som har en BTA på cirka m² och som ska rymma 445 hotellrum, fördelade på tre byggnader. I samband med uträkningarna om antal hotellrum, sittplatser, kontorsutrymmen och lägenheter, har man också fått ställa upp en beräkningsmodell för bil- och cykelplatser. All parkering för besökare och anställda ska vara under jord, markparkering ses inte som eftersträvansvärt. Det är viktigt att parkeringsgaraget uppfattas som tryggt och behagligt av dess användare. 4 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

5 Plats och markbetingelser Fasad och byggnad Vid val av fasadmaterial, har man haft i åtanke att det ska vara beständigt och åldras vackert. Färgläggningen ska vara i ljusa kulörer och anknyta till omgivande bebyggelse och Malmös allmänna färgskala. Störst vikt, i avseende på material och färg, läggs på konsert- och kongressbyggnaden. Man planerar att klä in fasaderna i ett keramiskt material. För att göra byggnaden mer intressant, finns tanken att fasaduttryck och komposition ska skifta karaktär och utseende efter väder och ljusförhållanden. Fasaderna närmast gaturummet, är tänkta att vara i mänsklig skala. De ska präglas av en öppenhet och inge liv och stadskaraktär. Gröna platser i from av bland annat terrassträdgårdar, ska förbättra luftkvalitén, de biologiska förutsättningarna och brukarnas trivsel. Även gårdar, fasader, och tak kan bli till ytor för växtlighet. Grönskan dämpar dessutom vindstötarna från havet, vilket är bra med tanke på byggnadens placering nära hamnen. Byggnaden ska användas i många år, av flera generationer. Därför är det mycket viktigt att drift- och underhållningskostnader blir så låga som möjligt, även om det kan resultera i en högre byggnadskostnad. För att göra byggnaden mer hållbar, måste man även ta hänsyn till byggnadsmaterialets totala miljöbelastning under hela dess livstid; allt från råvaruutveckling till rivning och demontering. Användningen av giftiga ämnen ska minimeras så gott det går. Självaste området där byggnaden ska upprättas, har en area på cirka 3,7 ha och tar upp en yta på ungefär 160 x 250 m². Geotermiska undersökningar har utförts på området. Platsen gränsar också mot tre trafikerade gator: Nordenskiöldsgatan i öst, Neptunigatan mot norr och Gibraltargatan i väst. Neptunigatan fortsätter sedan västerut som Citadellsvägen. Längst gatorna, runt planområdet, finns cykel- och gångtrafik. Arkitekterna har inte behövt ta någon större hänsyn till nivåskillnader, då marken mestadels är plan. Den enda vegetationen att räkna med, är några träd och gräsytor i Neptuniparken. Parken upplevs som undanskymd och används mestadels som parkering. För att kunna bygga på området, har man bland annat varit tvungen att förflytta en nätstation (el) och en fjärrvärmeledning. Flyttningen av andra ledningar (TeliaSonera, Bredbandsenheten och EON Gas) har diskuterats vid ledningssamordningen mellan Malmö Stad och ledningsägarna. Vissa ledningar på platsen; två tryckavloppsledningar med dimensionerna 1200 mm, spillvattenledning (S400) och en större vattenledning (V600) hade blivit allt för kostsamma och resurskrävande för att flyttas. Problemet med tryckavloppsledningarna löstes genom att skapa ett 13 m brett skyddsområde för dem, under förutsättningen att dessa ledningar inte ska röras vid under några som helst omständigheter. En utredning för övriga ledningar utanför ledningsstråket har genomförts. Området möjliggör en förbindelse mellan de äldre stadsdelarna och den robusta och storskaliga hamnbebyggelsen. Platsen kan bli en viktig knutpunkt som skapar en länk mellan innerstaden, universitetsholmen och västra hamnen. 5 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

6 Produktion Det första spadtaget till byggadet av Malmö Live togs den 27:e juni 2012 och beräknas stå klart i maj Akitektens roll i byggprocessen är ofta koncentrerad till programskedet och projekteringen. Under produktionsskedet är det byggledaren, entreprenörer, kontrollansvariga, myndigheter och besiktningsmän som har de största rollerna och arkitekten har inte längre helt kontroll över vad som händer i projektet. I fallet Malmö Live är det danska arkitektkontoret Schmidt/Hammer/Lassen som ritat det vinnande bidraget inte längre med under produktionen. Detaljstyrningen för konsert- och kongressanläggningen har tagits över av Tengbom arkitekter. Men Mads Kaltoft på Schmidt/Hammer/ Lassen deltar i projektmötena varje vecka för att försäkra sig om att projektet håller sig på den tänkta banan och att de nödvändiga besparingar som görs under produktionsskedet inte går ut över projektets överordnade idé. På så sätt har arkitekterna bibehållit kontrollen av projektet. Byggherren för projektet är Skanska och det är också de tillsammans med Schmidt/ Hammer/Lassen har designat och hanterat hela projekteringen av Malmö Live fullt ut. Det gör att Skanska har ett stort ansvar för att se till att alla tekniska lösnignar ska fungera och att processen ska drivas framåt på ett bra sätt, vilket kräver mycket av hela organisationen. Skanska Installationer står bakom allt el- och ventilationsarbete och de har varit med i projektet hela vägen. I och med att Skanska varit så pass inblandade i varje del av byggprocessen gör att de har en stor förståelse för hela projektet, både det arkitektoniska och det byggtekniska. Installationerna görs hela tiden för att anpassas efter kraven från arkitekten. Till exempel har konsertsalen ett specialdesignat undertak där Skanska Installationer fått ta fram en egen armatur, unik för Malmö Live för att passa taket. Alla montörer i projektet arbetar i BIM där alla ritningar finns i 3D-format så att de kan säkerställa att alla installationer får plats och inte krockar någonstans. Något som har varit krångligt under produktionsskedet har varit bygglogistiken och transporter av byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsen är stor och det finns inte mycket utrymme runt omkring att lagra byggmaterialet på. Så där har det varit extra viktigt med planeringen och samordnandet av alla 6 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

7 leveranser och transporter så att rätt material har kunnat levereras vid rätt tidpunkt under byggandets gång. Malmö Live kommer att certifieras enligt LEEDsystemet och målet är att uppnå den högsta nivån, platina. För att uppnå denna nivå har bland annat sedumtak och solceller installerats på byggnadernas tak. Det kommer att sättas upp tornfalksholkar för att främja den biologiska mångfalden och man har satt ett mål om att återvinna 97,5% av allt byggmaterial som används under projektet. Certifieringen av Malmö Live är påbörjad men inte färdig och det återstår att se hur pass de uppfyllt LEED s miljökrav. Vi försöker tänka i livscykler i så stor utsträckning som möjligt i projektet. Ibland kan det göra att vår investeringskostnad blir högre för att sedan få en lägre driftskostnad. På så sätt uppnås ännu högre grad av hållbarhet Behar Abdulah, hållbarhetsansvarig. (malmoliv.se/aktuellt) Resultat/Slutsats Vi presenterar här våra olika reflektioner och tankar efter att ha tittat närmare på fallstudien. Vera: Jag tycker att det verkar som att Skanska har hållit ihop projektet bra. (kanske för de enda källor jag hittat från själva produktionsfasen kommer ifrån Skanska ) Det kan ju ha något att göra med att de haft en sådan stor roll under hela byggprocessen (då de agerar bygherre, entrprenör osv.) och därför haft störst ansvar och också störst koll. Men de har tagit hänsyn till arkitektens förslag och låtit de få vara med på ett hörn genom hela byggprocessen. Zandra: Jag har ju bara tittat på tävlingsprocessen men där är det ju tydligt att arkitekterna som utformat tävlingsprogrammet haft en helt annan uppgift än de som ritat förslagen. Att utforma ett program innebär ju att ta fram specifika krav och önskemål på hur byggnaden ska användas, medan tävlingsförslaget är gestaltningen, lösningen på uppgiften. Det verkar ju nästan svårare att skriva program tycker jag. För att kunna göra ett realistiskt program som resulterar i de lösningar man vill ha måste man nog ha bra koll både på de praktiska behoven och på hur arkitekterna på andra sidan jobbar, typ ha en idé om hur gestaltningen kan se ut osv. Slutsats: i processen från idé till färdigt resultat finns massor av olika arkitektroller. 7 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson

8 Anna: Mitt intryck efter att ha studerat byggprocessen för Malmö Live är liksom Malin att arkitektens egen kompetens påverkar vilken roll den har under processen. För Malmö Live verkar det som att arkitekten har haft mycket att säga till om även efter program- och projekteringsfaserna, där möjligheten att påverka annars i många fall tar slut. Malin: Jag har, rent allmänt, fått intrycket av att arkitektens roll under ett projekt både formas och ändras beroende på arkitektens kunskaper inom ett visst ämne. I byggprocessen är arkitektens inflytande som störst under programutvecklingen och projekteringsskedet, men avtar under byggprocessen. Orsaken ligger i att arkitekter, generellt sett, har mindre kunskap inom bygg och konstruktion, och har därför mindre att säga till om. Det kan leda till att arkitekter får en mindre betydelsefull roll för projektets fortsättning. Man brukar oftast säga att kunskap är makt. Ju större kunskap man har inom något, desto mer kan man lägga sig i. Det går att se liknande mönster på många arbetsplatser (och arkitektkontor), där rollerna fördelas efter kompetens. Ju mer kompetens någon har, desto fler roller kan man spela. 8 Malin Markkanen,, Vera Ceginskas Lindström, Zandra Valencia Skogsfors, Anna Jonsson