Beskattning av löneförmåner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskattning av löneförmåner"

Transkript

1 Beskattning av löneförmåner förutsebarheten av vissa löneförmåners skatteplikt alternativt dess skattefrihet Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Sabina Halmberg Elise Adelsköld Framläggningsdatum: Jönköping maj 2011

2 Bachelor s Thesis in Commercial and Tax Law Title: Taxation of salary benefits - The possibility to foresee some salary benefits tax liability or it s exemption from tax Author: Tutor: Sabina Halmberg Elise Adelsköld Date: Subject terms: Tax law, taxation of individuals, salary benefits, 11:1 IL, 11:8 IL Abstract Not all payments that an employee receives are cash salary, but may also be salary benefits. It should not matter in which form an employee receives payment, taxation shall be equal despite the form of salary. Cash salary as well as salary in benefits are covered by a general rule in the Swedish Tax Law and shall therefore be taxed when they have a connection to the work performed. There are exemptions to the general rule as some benefits are tax free. In general, taxation shall be easy to foresee. The legal rules that are treated in this thesis have a general meaning. Therefore the legal rules sometimes have to be filled in or interpreted in order to clarify the meaning of them. As for the provision in 11:8 IL the meaning of it has been clarified by preambles, case law and by recommendations made by The Swedish Tax Agency. Still, the provision may not always be easy to foresee but circumstances in every specific case should make the outcome somewhat foreseeable. Benefits in the form of cars, boats and holiday houses are all benefits that fall within the general rule in 11:1 IL. For benefits in the form of cars to be taxable the car actually has to have been used. While benefits in the form of boats and holiday houses may be taxed just by being available for use. Consequently, it cannot be said that these benefits are treated in the same way. In that sense the provision is not easy to foresee. By developments in case law and by the background in the preambles different treatments of these benefits may be justified.

3 Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Titel: Författare: Handledare: Beskattning av löneförmåner förutsebarheten av vissa löneförmåners skatteplikt alternativt dess skattefrihet Sabina Halmberg Elise Adelsköld Datum: Ämnesord Skatterätt, individbeskattning, löneförmån, 11:1 IL, 11:8 IL Sammanfattning Det ska inte spela någon roll om en anställd blir avlönad genom kontant lön eller genom förmåner utan beskattningen ska ske lika oberoende av löneform. Både kontant lön och löneförmåner omfattas av huvudregeln i 11:1 IL och ska därför beskattas när de har ett samband med tjänsten. Det finns undantag till huvudregeln genom bestämmelser om skattefria förmåner. Generellt gäller att beskattningen ska vara enkel att förutse. De bestämmelser som behandlas i uppsatsen är generellt utformade. Generella regler kan behöva fyllas ut eller tolkas för att klargöra innebörden av dem. Gällande 11:8 IL har bestämmelsen klargjorts genom förarbeten, praxis och Skatteverkets ställningstagande. Bestämmelsen är ändå inte alltid lätt att förutse. Dock bör omständigheterna i det enskilda fallet ge en relativt god förutsebarhet. Bilförmåner, båtförmåner och semesterhusförmåner är alla förmåner som faller in under huvudregeln i 11:1 IL. Bilförmåner beskattas på grund av det faktiska användandet medan båt- och semesterhusförmåner kan beskattas redan på grund av dispositionsmöjlighet till dem. Det går därför inte att säga att alla förmåner som omfattas av huvudregeln behandlas på ett och samma sätt. På så vis är förmånsreglerna inte lätta att förutse. Med hjälp av den utveckling som skett i praxis och bakgrunden i förarbetena kan dock en olik behandling av dessa förmåner motiveras.

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Metod och material Allmänt om beskattning av förmåner Principer för beskattning Vad som ska tas upp enligt huvudregeln Värdering av inkomster i annat än pengar Förmåner av mindre värde Skattefrihet för förmåner av begränsat värde Praxis Inledning RÅ 1992 ref RÅ 2002 ref RÅ 2004 ref Skatteverkets ställningstaganden Inledning TV-avgift som arbetsredskap Mobiltelefon mot fast avgift Skattefri träningsutrustning Båt- och semesterhusförmån Inledning Skattepliktig båt- och semesterhusförmån Praxis RÅ 2002 ref Kammarrätten i Göteborgs dom Skatteverkets ställningstagande Bilförmån Inledning Skattepliktig bilförmån Praxis RÅ 2001 ref RÅ 2010 ref Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån Avslutande diskussion Skattefrihet på grund av begränsat värde Bilförmån, båtförmån och semesterhusförmån Slutsats Referenslista i

5 Förkortningar Dnr f ff HFD Diarienummer Följande sida Följande sidor Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) IL Inkomstskattelag (1999:1229) KL Kommunalskattelag (1928:370) Nr Sid SKV SN SOU St Nummer Sidan Skatteverket SkatteNytt Statens offentliga utredningar Stycke RF Regeringsformen (1974:152) RÅ Regeringsrättens årsbok ii

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skatterätten styrs av principer som legalitetsprincipen, likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen. Principerna syftar i sammanhanget till att göra inkomstbeskattningens regler konsekventa och förutsebara. 1 Tillämpas reglerna konsekvent blir reglerna också förutsebara. Skatter tas bland annat ut för att finansiera offentlig verksamhet. 2 Det finns två sidor vad gäller beskattning. En sida där den skattskyldiges intressen vilar och en sida där det allmännas intressen finns. Det bör vara i båda parters intresse att skatterätten är förutsebar. Med förutsebarhet följer rättssäkerhet. 3 Om principer så som legalitetsprincipen följs bör förutsebarheten bli god. 4 Beskattning kommer då att ske där beskattning ska ske medan beskattning inte kommer att ske där lagstöd för det saknas. All ersättning som en anställd får som beror på anställningen är som huvudregel skattepliktig inkomst och ska därmed beskattas. 5 När inkomsten har ett samband med tjänsten anses den hänförlig till inkomstslaget tjänst. Utbetalas inkomsten inte genom kontant lön så är inkomsten en förmån. 6 Förmåner ska i regel förmånsbeskattas. 7 Syftet är att situationen ska bli sådan som om den anställde betalt förmånen med sin nettolön. 8 Personliga levnadskostnader ska alltså inte betalas med bruttolönen utan med nettolönen. 9 Detta därför att det ska föreligga en neutralitet. 10 Det ska helt enkelt inte spela någon roll hur arbetstagaren blir avlönad utan beskattningen ska ske lika oberoende av löneform. 11 Det finns undantag till huvudregeln då det finns förmåner som är skattefria. Varor och tjänster av begränsat värde kan vara skattefria. För att dessa varor och tjänster ska vara skattefria förmåner uppställs vissa rekvisit. 12 Kraven för dessa rekvisit har i praxis utfyllt 1 LLMS, del 1, sid 41 ff och Påhlsson R, sid LLMS, del 1, sid 2. 3 Lindencrona m fl, sid 68 f. 4 Påhlsson R, sid :1 IL. 6 Proposition 1994/95:182 sid :1 IL. 8 Proposition 1987/88:52 sid Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1994/95:182 sid LLMS, del 1, sid 126 ff :8 IL. 1

7 lagtexten. 13 Det är inte alltid lätt att från början förutse hur just den aktuella förmånen skulle komma att behandlas vid en eventuell skattetvist. Ibland uppstår problem om var gränserna går för om en tillgång som arbetstagaren får utnyttja ska ses som en löneförmån som ska beskattas eller inte. Gränsdragningen och problematiken är intressant ur ett förutsebarhets- och rättssäkerhetsperspektiv och området utvecklas fortfarande genom att nya förmåner prövas i praxis. Ett företags tillgångar i form av en båt eller en semesterstuga som den anställde, eller i många fall företagsledaren, har möjlighet att utnyttja är en förmån som oftast beskattas. Beskattning kan ske även om den anställde inte faktiskt har utnyttjat tillgången som en förmån utan redan då det föreligger en dispositionsmöjlighet till tillgången. 14 Intressant här är lämpligheten och legaliteten att förmånsbeskatta en dispositionsmöjlighet av tillgången jämfört med att förmånsbeskatta det faktiska användandet av den. En annan lösning än beskattning på grund av dispositionsrätt har vuxit fram avseende den vanligt förekommande löneförmånen bilförmån. Bilen kan vara sådan att den används både i tjänsten och privat. Förmånsbeskattning ska då ske för den del som avser den privata körningen. Gränsdragningen mellan privat körning och körning i tjänsten går inte alltid att avgöra, varför det som lösning på problemet, i praxis har uppställts presumtioner. 15 Presumtionerna talar om vem av parterna som har bevisbördan och vad som ska bevisas för att bryta presumtionen. För bilförmånen har också presumtioner gällande drivmedelskostnaden uppställts. 16 Beskattning som sker på grund av en presumtion om faktiskt användande kan diskuteras mot beskattning på grund av dispositionsrätt. 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med förevarande uppsats är att utreda och redovisa de lege lata och att utifrån gällande rätt kartlägga och diskutera problem beträffande beskattning av löneförmåner, samt att diskutera om lagstiftarens syfte med reglerna upprätthålls. Reglerna kommer främst att diskuteras ur ett förutsebarhetsperspektiv, men också till viss del ur ett rättssäkerhetsperspektiv. I inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns en mängd uppräknade löneförmåner. För att inte endast beröra dessa översiktligt utan också mer ingående behandlas endast vissa för- 13 Se avsnitt RÅ 2002 ref RÅ 2001 ref 22 I och II. 16 RÅ 2010 ref 30. 2

8 måner. Fokus kommer att läggas på förmåner i form av bilar, båtar, semesterhus samt skattefria förmåner till ett mindre värde. Löneförmåner i form av aktier och liknande värdepapper kommer inte alls att beröras av utrymmesskäl. Av samma orsak kommer inte heller specifika löneförmåner så som mat, kläder, personalrabatter och gåvor att beröras. Den ekonomiska värderingen avseende beräkning av förmånsvärdet kommer inte beröras nämnvärt i uppsatsen. Däremot kommer bestämmelser som rör hur värderingen kan justeras nedåt till viss del behandlas på grund av de olikheter i bevishänseende som förekommer. Gällande rättsfallet RÅ 2001 ref 22 I och II är domskälen i de båda delarna i stort sett identiska och innefattar hänvisningar till varandra varför jag väljer att utgå från del II och inte i detalj beröra del I. Skillnaderna i de båda utgångarna kommer däremot att redogöras för i slutet av avsnitt Metod och material Metoden som används kommer att utgå från en undersökning av lagtexten och därtill kommer ledning om innebörden av lagtexten hämtas från förarbeten, praxis och doktrin. Då lagtexten gällande det valda ämnet till stor del är generellt utformad kommer en intentionstolkning 17 att företas för att få en ökad förståelse för lagstiftarens syfte med bestämmelserna och därmed kunna presentera gällande rätt. Rättspraxis hämtas främst från Högsta förvaltningsdomstolen 18. Valda rättsfall refereras och vissa behandlas i den avslutande diskussionen. Urvalet av rättsfallen har gjorts med syfte att få en god överblick över hur de valda förmånerna beskattas och vad som, gällande 11:8 IL, krävs för att uppfylla rekvisiten. Vad gäller området båtförmån saknas idag helt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen varför ett mål från kammarrätten används. Detta mål har inte samma rättskällevärde som om det varit ett mål från Högsta förvaltningsdomstolen men kommer att beskrivas för att få en djupare förståelse för vilka problem som kan finnas på området, hur dessa problem kan lösas samt för den slutliga diskussionens skull. Doktrin används främst för att få en ökad förståelse. Skatteverkets ställningstagande och allmänna råd kommer att användas då dessa ger en översiktlig bild av hur förmånsbestämmelserna används i praktiken. Ställningstagandena är endast bindande inom Skatteverket medan de allmänna råden inte är bindande men har en vägledande funktion om hur be- 17 Peczenik sid F.d. Regeringsrätten. 3

9 stämmelserna bör tillämpas. Ställningstagandena och de allmänna råden ger en överblick över hur beskattningen sker i praktiken varför viss vikt läggs vid dessa även om dess rättskällevärde är klart underställt lagtext, förarbeten och praxis. Till de skattepliktiga inkomsterna i 11:1 IL räknas bil-, båt- och semesterhusförmån. Beskattningen av dessa förmåner är mer eller minde komplex och mer eller mindre utvecklad i praxis. Beskattning av bilförmån beskrivs för att en jämförelse ska kunna göras med beskattning av båt- och semesterhusförmån. Likheter och skillnader kommer att diskuteras. Uppsatsens första del kommer vara deskriptiv för att därefter, i en avslutande diskussion, kartlägga problem och analysera förutsebarhet. Egna synpunkter redovisas i den avslutande diskussionen. 4

10 2 Allmänt om beskattning av förmåner 2.1 Principer för beskattning Legalitetsprincipen genomsyrar hela skatterätten med den fundamentala bestämmelsen att ingen skatt kan påföras en skattskyldig utan att det finns lagstöd för det. Själva legalitetsprincipen kan utläsas i 1:1 3 st Regeringsformen (1974:152), RF, genom bestämmelsen att offentlig makt utövas under lag. Vidare följer i 2:10 2 st RF ett krav om föreskrift för att beskattning ska kunna ske. Ett av syftena med legalitetsprincipen är att rättsreglerna ska vara förutsebara. 19 Om lagtexten är generellt utformad uppfyller den ofta kravet på förutsebarhet då många olika situationer faller inom bestämmelsens område. 20 Många undantag till en bestämmelse gör att förutsebarheten försämras. 21 Bestämmelsernas betydelse kan behöva klargöras. Legalitetsprincipen är inget hinder för att de skatterättsliga reglerna tolkas men tolkningen kan inte komma att bli så vid att stöd i lagtextens ordalydelse saknas. 22 Likformighetsprincipen är en viktig princip inom skatterätten. Den utgår ifrån att två likadana fall inte ska behandlas olika. Har två personer lika inkomst ska de också beskattas lika. 23 Neutralitetsprincipen kommer till uttryck genom att en anställd ska kunna välja mellan att bli avlönad genom kontantlön eller naturaförmån utan att bli annorlunda beskattad på grund av det ena valet. 24 Principerna syftar till att göra inkomstbeskattningens regler konsekventa Vad som ska tas upp enligt huvudregeln Skatteplikt gäller för den ersättning som den anställde får som beror på anställningen. 26 Skatteplikten framgår av 11:1 IL som anger vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Bestämmelsen är en huvudregel med innehållet att löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som 19 Påhlsson R, sid Lindencrona G m fl, sid 69 f. 21 Lindencrona G m fl, sid Påhlsson R, sid LLMS, del 1, sid 42 f. 24 LLMS, del 1, sid 42 f. 25 LLMS, del 1, sid :1 IL. 5

11 intäkt, om inte något annat anges. 27 Till huvudregeln finns undantag då det finns kompletterande bestämmelser om skattefria inkomster. 28 Har förmånen ett samband med tjänsten och avlönas inte den anställde genom kontant lön är inkomsten en naturaförmån och ska i regel beskattas. 29 Syftet bakom att beskattning av förmåner ska ske är att det ska föreligga en neutralitet. 30 I förarbetena har det uttryckts en vilja att minska en utveckling som går mot betalning genom förmåner istället för kontant lön då en sådan utveckling har ansetts medföra negativa konsekvenser. 31 Kontant lön ska inte ersättas av en förmån som inte beskattats. 32 Det är alltså inte meningen att obeskattade pengar ska bekosta personliga levnadskostnader. 33 Situationen ska bli lika som om den anställde fått sin nettolön utbetald och sen köpt det som annars är aktuellt för förmånsbeskattningen. Beskattning ska alltså ske oberoende av löneform. 34 I förarbetena har det diskuterats när beskattning av olika förmåner inträffar. Där har angetts att beroende på förmånen kan beskattning ske både när den faktiskt nyttjats så väl som när det finns möjlighet att disponera den genom bestämmanderätt över förmånens användning. 35 Bestämmelsen i 11:1 IL är generellt utformad. I propositionen till inkomstskattelagen anges att remissinstanserna anförde att bestämmelsen i 11:1 IL skulle bli allt för vid men att denna ståndpunkt inte delades av regeringen Värdering av inkomster i annat än pengar När det fastslagits att en förmån är skattepliktig uppkommer frågan hur förmånen ska värderas. 61:2 1 st IL anger som huvudregel att inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet. Ursprunget till bestämmelsen om marknadsvärde är hänförlig till Kommunalskattelagen (1928:370), KL. 37 I andra stycket nämnda paragraf finns en definition på vad som avses med marknadsvärde. Marknadsvärdet är priset på orten som den skattskyldige skulle ha betalt om den skattskyldige själv, kontant, betalt varan eller tjänsten :1 IL kapitlet IL kapitlet IL. 30 Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1987/88:52 sid Proposition 1987/88:52 sid Proposition 1994/95:182 sid LLMS, del 1, sid 126 f. 35 Proposition 1993/94:90 sid 82 och SOU 1993:44 sid 274 f. 36 Proposition 1999/2000:2 del 2, sid Proposition 1999/2000:2, del 2, sid 661 f. 6

12 I 61 kapitlet IL finns undantag till bestämmelsen om marknadsvärde då det finns inkomster som värderas med hjälp av schabloner. 38 Värdet av vissa förmåner kan justeras om det finns synnerliga skäl För bilförmån se 61:5-11 IL :18 IL. 7

13 3 Förmåner av mindre värde 3.1 Skattefrihet för förmåner av begränsat värde Även om en förmån omfattas av huvudregeln i 11:1 IL och därmed ska beskattas kan förmånen ändå undantas från beskattning i vissa fall. 11:8 IL berör förmåner i form av varor och tjänster till ett begränsat värde. En förmån i form av en vara eller tjänst ska inte tas upp till förmånsbeskattning under vissa förutsättningar. 40 Dessa förutsättningar är att förmånen ska vara av väsentlig betydelse för utförandet av tjänsten, den ska vara av begränsat värde för den anställde och det ska föreligga svårighet att särskilja förmånen från nyttan i anställning. Bakgrunden till dessa förutsättningar återfinns i proposition 1994/95:182. De tre rekvisiten för när en förmån inte ska beskattas uppställdes där. 41 Nedan redogörs först för bakgrunden varefter varje rekvisit behandlas var för sig. Det skedde en utvidgning av området för förmåner som inte ska beskattas under tiden då KL gällde. 42 Utvidgningen började med en utredning av om det behövdes någon ändring i de bestämmelser som då fanns om skattefria förmåner. 43 När förslaget om utvidgningen togs fram har lagstiftaren utgått från principen att det inte är meningen att personliga levnadskostnader ska bekostas av obeskattade pengar. 44 Varför lagstiftaren har velat göra en utvidgning av bestämmelsen har sitt ursprung i att det ibland finns situationer där beskattning av förmåner motverkar andra, positiva, förändringar i arbetslivet som framkommer om förmånsbeskattning inte sker. 45 Utredningen utgick ifrån att utvecklingen i samhället mer och mer suddar ut gränserna för var en arbetsplats kan vara. Arbetsuppgifter som utförs från bostaden blir vanligare varpå viss utrustning för utövandet av tjänsten kan behövas i bostaden. 46 Genom en utvidgning av bestämmelserna om skattefria löneförmåner ansågs utvecklingen förenklas och möjligheterna för de skattskyldiga att kunna arbeta från den plats som passar just dem bäst öka. 47 Vilken utrustning som kan behövas, och därmed kunna bli skattefri, diskuterades i utredningen. Där anfördes som utgångspunkt att arbetsgivaren har en motvilja mot att bekosta onödiga driftkostnader och att motviljan har sin 40 11:8 IL. 41 Dessa rekvisit återfinns nu i lagtext 11:8 IL. 42 Proposition 1994/95: SOU 1994: Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1994/95:182 sid 39 och SOU 1994:98 sid SOU 1994:98 sid SOU 1994:98 sid

14 grund i att utrustningen egentligen inte är nödvändig för utförandet av tjänsten. 48 Utvidgningen ansågs därför böra begränsas till situationer där arbetsgivaren direkt står för utrustningens kostnad samt att de nya reglerna bara skulle bli tillämpliga då det framstår som särskilt motiverat. 49 Det kan framstå som särskilt motiverat då förmånen endast uppgår till ett begränsat värde och har betydelse för arbetet. 50 Förslaget i utredningen blev en ändring till skattefrihet för förmåner som uppgår till ett begränsat värde för den anställde och som har väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. 51 Regeringen höll i stort med utredningens förslag men kom med ett ytterligare krav om att förmånen också skulle vara svår att skilja från nyttan i anställningen för att vara skattefri. 52 Ibland blir situationen då sådan att den skattskyldige gör en inbesparing av personliga levnadskostnader genom förmånen men förmånen kan ändå vara skattefri. 53 När inkomstskattelagen infördes skedde inga nämnvärda förändringar av den bestämmelse som då blev 11:8 IL. 54 Vad gäller väsentlig betydelse för den skattskyldiges möjlighet att kunna utföra arbetsuppgifterna så ska betydelsen vara påtaglig men förmånen behöver inte vara direkt nödvändig för att den skattskyldige ska kunna utföra arbetet. 55 Gällande begränsat värde framgår i propositionen att en beloppsgräns inte kan anges men att det ska röra sig om en mindre summa och att vid bedömningen av om begränsat värde föreligger så finns flera omständigheter som bör tas i beaktande. 56 Det är omständigheterna i det enskilda fallet som ska beaktas för att avgöra om förmånen medför någon besparing av personliga levnadskostnader för den anställde. 57 Även små belopp som medför en inbesparing av den anställdes personliga levnadskostnader kan förmånsbeskattas. 58 Vad gäller förmånens svårighet att särskiljas från nyttan i anställningen anges att det kan vara antingen värdet eller förmånen själv som inte går att skilja åt. 59 Regeringen anger i propositionen att det ska röra sig om en biförmån och markerar därmed att skattefrihet ska föreligga endast då det inte går att särskilja förmånen 48 SOU 1994:98 sid Proposition 1994/95:182 sid 39 och SOU 1994:98 sid Proposition 1994/95:182 sid 39 f. 51 SOU 1994:98 sid Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1994/95:182 sid 39 ff och proposition 1999/2000:2 del 2, sid Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1994/95:182 sid SOU 1994:98 sid SOU 1994:98 sid Proposition 1994/95:182 sid 40. 9

15 från nyttan i anställningen. 60 I propositionen anges exempel på situationer som går eller inte går att särskilja från nyttan i anställningen. En tidningsprenumeration kan vara av sådan karaktär att den inte kan särskiljas då den kan vara både av väsentlig betydelse för anställningen och samtidigt innehålla ett privat värde för den anställde. Vidare anges att en situation som kan särskiljas är när en specifikation av en telefonräkning kan ange vilka telefonsamtal som genomförts för privat bruk på ett av arbetsgivaren betalt telefonabonnemang. 61 Gällande tidningsprenumerationer anförs i SOU 1994:98 att mål RÅ 1992 ref 7 62 får en annan utgång om en anställd själv betalar för en annan morgontidning än den morgontidning som betalas av arbetsgivaren och i målet blev föremål för beskattning. Utredningen menade att om den anställde redan själv betalar en prenumeration för en liknande tidning så uppgår de tidningar som betalas av arbetsgivaren och leveras till den anställdes bostad till ett begränsat värde för den anställde. 63 Avseende TV-abonnemang har Skatteverket, vad gäller rekvisitet begränsat värde, uppställt krav om att det ska vara arbetsgivaren som står för abonnemanget, det vill säga tecknar och betalar det. 64 Påhlsson har det kravet som ett exempel på en situation där Skatteverket har uppställt rekvisit som direkt saknar stöd i lagtexten. 65 Påhlsson menar att Skatteverkets krav medför att den anställde, för att uppfylla kraven om skattefrihet, inte kan göra utlägg och i efterhand kräva arbetsgivaren för utgiften. 66 Vidare anför Påhlsson att om Skatteverket uppställer nya rekvisit som medför att den skattskyldige får betala skatt men att det nya rekvisitet är en åtstramning av lagtexten så är det inte förenligt med legalitetsprincipen Praxis Inledning I det följande behandlas tre mål från Högsta förvaltningsdomstolen. Det första målet behandlar förmånens samband med tjänsten för att kunna vara skattefri. De två efterföljande målen behandlar rekvisiten i 11:8 IL som ska vara uppfyllda för att skattefrihet ska bli aktuellt. 60 Proposition 1994/95:182 sid Proposition 1994/95:182 sid Se avsnitt Hela stycket: SOU 1994:98 sid SKV, dnr /111, avsnitt Påhlsson R, sid 92 f. 66 Påhlsson R, sid Påhlsson R, sid

16 3.2.2 RÅ 1992 ref 7 RÅ 1992 ref 7 behandlar tidningsförmåners direkta samband med tjänsten och dess skatteplikt alternativt dess skattefrihet. Målet behandlas först av Skatterättsnämnden för att därefter avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen. Bakgrunden är att en skattekonsult fick tidningen Dagens Industri och tidsskriften Skattenytt hemskickade till sig och betalda av arbetsgivaren. Skattekonsulten vill veta om tidningen och tidsskriften anses som skattepliktig löneförmån. 68 Skatterättsnämnden kommer till slutsatsen att tidningen men inte tidsskriften ska förmånsbeskattas. Grunden till beslutet är att tidsskriften direkt kan relateras till skattekonsultens arbete medan tidningen inte kan anses ha det sambandet med arbetet. 69 Till Högsta förvaltningsdomstolen förs frågan om tidningens skatteplikt. 70 Högsta förvaltningsdomstolen anger att syftet bakom reglerna om beskattning av förmåner återfinns i förarbetena 71 och är att obeskattade naturaförmåner inte ska ersätta kontant lön samt att gränser ska dras så att det förhindras. 72 Vidare anför domstolen att förmånen inte ska beskattas om den har ett direkt samband med skattekonsultens arbete. Även då det är i arbetsgivarens intresse att skattekonsulten läser tidningen Dagens Industri så är tidningen mer av allmän karaktär och inte av den karaktär att det är särskilt till skattekonsulter som tidningen riktar sig, varför den utgör en skattepliktig löneförmån RÅ 2002 ref 109 RÅ 2002 ref 109 berör framförallt rekvisitet väsentlig betydelse men också till viss del rekvisitet svårighet att särskilja. Bolaget X betalar årsavgifter för betalkort som tillhandahållits de anställda i bolaget X. De anställda kan använda korten både för företagets räkning, främst vid tjänsteresor, men också för privat bruk. Månadsräkningarna skickas till de anställda som därefter kan kräva bolaget på de kostnader som är hänförliga till arbetet. 74 Skatteverket menar att rekvisiten för skattefri förmån inte är uppfyllda varför bolaget X ska på- 68 Hela stycket: RÅ 1992 ref 7, sid Hela stycket: RÅ 1992 ref 7, sid RÅ 1992 ref 7, sid Proposition 1987/88:52 sid RÅ 1992 ref 7, sid RÅ 1992 ref 7, sid RÅ 2002 ref 109, sid

17 föras arbetsgivaravgifter för personalens löneförmåner. 75 Bolaget X menar att det rör sig om en skattefri förmån. 76 Högsta förvaltningsdomstolen anför att regeln om skattefrihet för varor och tjänster av begränsat värde, 11:8 IL, är tillämplig. Domstolen slår fast att det läggs stor vikt vid, och förutsätts, att det är arbetsgivaren som direkt betalar varan eller tjänsten varpå en bedömning sker om varan eller tjänsten ska anses vara av väsentlig betydelse för arbetstagarens arbete. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till förarbeten 77 som uttalat att arbetsgivare inte vill betala för kostnader som inte är nödvändiga och det är bakgrunden till vikten av att arbetsgivaren direkt står för kostnaden för att väsentlig betydelse ska vara uppfyllt. Bolaget X har valt den lösning som det anser passar dem bäst ekonomiskt och administrativt. Att räkningarna på grund av den valda lösningen skickas till de anställda som därefter får kräva bolaget på ersättning gör inte att den väsentliga betydelsen försvagas. 78 Vidare anför domstolen att Skatteverket inte kunnat visa att förmånen inte skulle vara av väsentlig betydelse. Förmånen kan inte heller utan svårighet särskiljas från nyttan i anställningen. Förmånen är således skattefri varför inga arbetsgivaravgifter ska påföras RÅ 2004 ref 101 RÅ 2004 ref 101 berör rekvisitet begränsat värde. En företagsledare, tillika chefredaktör och verkställande direktör har till sin bostad erhållit tidningar som arbetsgivaren betalt. Skatteverket anser att tidningarna utgör skattepliktig löneförmån medan chefredaktören anser att han inte ska förmånsbeskattas för tidningarna. 80 Högsta förvaltningsdomstolen fastslår att tillämplig bestämmelse är 11:8 IL och att frågan i målet gäller om chefredaktören ska beskattas för tidningarna. Domstolen anför att i den i målet aktuella branschen bör det vara av vikt för arbetsgivaren att en journalist kan hålla sig uppdaterad om relevanta händelser i branschen. Om situationen är sådan att en anställd erhåller tidningarna till sin bostad kan det vara så att personliga levnadskostnader bekostas av arbetsgivaren. Förmånen har dock ett nära samband med den anställdes arbete samt en 75 RÅ 2002 ref 109, sid 545 f. 76 RÅ 2002 ref 109, sid Proposition 1994/95:182 sid 40, 44 och SOU 1994:98 sid Hela stycket: RÅ 2002 ref 109, sid RÅ 2002 ref 109, sid 546 f. 80 RÅ 2004 ref 101, sid

18 speciell karaktär varför förmånen anses uppgå till ett relativt begränsat värde för den anställde. 81 Domstolen anser att tidningarna uppgår till ett begränsat värde för chefredaktören, att förmånen inte utan svårighet skulle kunna särskiljas från nyttan av anställningen samt att det är klart att tidningarna är av väsentlig betydelse för att chefredaktören ska kunna utföra sitt arbete. Tidningarna utgör därmed en skattefri förmån Skatteverkets ställningstaganden Inledning I det följande redogörs för Skatteverkets ställningstaganden om några olika förmåner. Ställningstagandena har valts för att visa hur vissa specifika förmåner behandlas i praktiken. Ställningstagandena ger en övergripande bild av varför eller varför inte vissa förmåner omfattas av det skattefria området i 11:8 IL TV-avgift som arbetsredskap Innehav av TV medför en skyldighet till betalning av TV-avgift till Radiotjänst. Att inneha TV är en privat levnadskostnad som inte anses som väsentlig för utförandet av arbetsuppgifterna. Skatteverket anser inte heller att den nytta som arbetstagaren privat kan ha av TV är av begränsat värde. Slutsatsen Skatteverket drar är att om arbetsgivaren betalar TVavgiften åt arbetstagaren till Radiotjänst så ska förmånen inte anses vara skattefri. 83 Vad gäller situationer där arbetsgivaren betalar ett TV-abonnemang åt den anställde anser Skatteverket däremot att det kan vara en skattefri förmån. Till exempel så kan det för en journalist vara av väsentlig betydelse att få tillgång till olika kanaler och förmånen kan vara av begränsat värde. Skatteverket uppställer krav om att det ska vara arbetsgivaren som betalar och tecknar abonnemanget Mobiltelefon mot fast avgift Arbetstagaren kan ha en av arbetsgivaren tillhandahållen mobiltelefon med ett abonnemang till fast pris. En sådan förmån är skattefri när rekvisiten i 11:8 IL är uppfyllda. Skatteverket 81 Hela stycket: RÅ 2004 ref 101, sid Hela stycket: RÅ 2004 ref 101, sid Hela stycket: SKV, dnr /111, avsnitt Hela stycket: SKV, dnr /111, avsnitt 4. 13

19 gör bedömningen att ingen merkostnad uppkommer för arbetsgivaren på grund av det fasta priset även om arbetstagaren kan använda telefonen inte bara i tjänsten, utan också för privata samtal. 85 Då ingen merkostnad uppkommer kan telefonen bedömas vara av begränsat värde. Mobiltelefonen ska vara av väsentlig betydelse för att arbetstagaren ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren bör, när arbetsgivaren prövar om mobiltelefonen är av väsentligt betydelse för utförandet av arbetsuppgifterna, i varje enskilt fall föra dokumentation däröver. 86 Skatteverket gör bedömningen att en situation där arbetsgivaren betalar en mobiltelefon åt den anställde genom ett abonnemang med fast pris så kan de privata samtalen inte utan svårighet skiljas från de arbetsrelaterade samtalen. Förmånen att kunna använda mobiltelefonen även för privata samtal får därför ses som en biförmån. 87 Om abonnemanget inte har en fast kostnad eller om telefontjänsterna inte omfattas av den fasta kostnaden föreligger inte skattefrihet Skattefri träningsutrustning Bakgrunden till ställningstagandet om träningsutrustning är att det för vissa former av anställningar krävs att den anställde utövar viss fysisk aktivitet. 89 Sådana krav kan finnas för anställda inom räddningstjänsten och polisen. 90 Den anställde erhåller ibland viss träningsutrustning som används vid träningen, så som exempelvis träningsskor, som betalas av arbetsgivaren. Träningsutrustningen kan vara skattefri om den uppfyller rekvisiten i 11:8 IL. 91 För den typen av yrken som ställningstagandet gäller förekommer ålägganden från arbetsgivaren att arbetstagaren ska delta i träning. Träningen behövs för arbetstagarens möjlighet att utföra tjänsten. För att kunna utföra träningen behöver den skattskyldige ha tillgång till viss träningsutrustning. Träningsutrustningen är av väsentlig betydelse för dessa yrkesgrupper där träningen är ett åläggande att träna på arbetstid. 92 Vad gäller kravet på att förmånen ska uppgå till ett begränsat värde för den anställde för Skatteverket en diskusson om att träningsutrustningen även kan komma att brukas för pri- 85 SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt Ställningstagandet kan hänföras till Kammarrätten i Jönköpings dom mål nr , meddelad SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt 2 och SKV, dnr /111, avsnitt

20 vat bruk men att utrustningen ändå kan vara av begränsat värde. Utrustningen uppgår till begränsat värde om den inte är mer än nödvändigt exklusiv och om den är ändamålsenlig. 93 Skatteverket går inte djupare in på rekvisitet om att förmånen inte utan svårighet ska kunna skiljas från nyttan i anställningen, utan Skatteverket anger i ställningstagandet att i sådant här fall är rekvisitet uppfyllt SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt

21 4 Båt- och semesterhusförmån 4.1 Inledning Nedan redogörs först för allmänna bestämmelser om skattepliktig båt- och semesterhusförmån för att ge läsaren en bakgrund och överblick till bestämmelserna. Därefter följer praxis, ett mål för att belysa semesterhusförmån följt av ett mål om båtförmån för att visa hur dessa två förmåner beskattas. Sist i kapitlet redogörs för Skatteverkets ställning till hur denna typ av förmåner ska beskattas. 4.2 Skattepliktig båt- och semesterhusförmån Erhålls en förmån som grundar sig på anställningen ska förmånen beskattas enligt huvudregeln i 11:1 IL. Förmåner i form av båtar och semesterhus träffas av huvudregeln i 11:1 IL. En båt eller ett semesterhus kan förmånsbeskattas redan på grund av dispositionsmöjlighet till egendomen i fråga. 95 Beskattning av den här typen av egendom är till stor del bestämmelser som träffar företagsledare och personer i fåmansbolag. Vid införandet av IL avskaffades vissa så kallade stoppregler som begränsade fåmansföretagares möjligheter att anskaffa egendom för privat bruk via företaget. Reglerna avskaffades då lagstiftaren ansåg att bestämmelserna om förmånsbeskattning gav ett tillräckligt beskattningsskydd. 96 Vid avskaffandet av stoppreglerna anfördes i propositionen att det är möjligheten att disponera en tillgång så som en av företaget ägd båt eller ett fritidshus som utlöser förmånsbeskattning för den skattskyldige. Bakgrunden till beskattning på grund av dispositionsrätt istället för faktiskt utnyttjande är att en båt eller ett fritidshus hela tiden finns till den skattskyldiges förfogande att när som helst brukas. 97 Anskaffningen av en båt eller ett semesterhus i företaget kan vara en rörelsefrämmande eller en inte rörelsefrämmade tillgång. Med rörelsefrämmande tillgång avses att egendomen har anskaffats till företaget men är inte den typ av egendom som normalt används i verksamheten. En inte rörelsefrämmande tillgång är däremot egendom som kan användas i verksamheten. 98 En dyrbar tillgång i form av exempelvis ett semesterhus är rörelsefrämmande om inte verksamheten är någon typ av fastighetsförvaltning. En bil anses sällan vara 95 Proposition 1999/2000:15 sid Proposition 1999/2000:15 sid Proposition 1999/2000:15 sid SKV, dnr /111, avsnitt 4.1 och

22 rörelsefrämmande då en bil förutsätts användas i verksamheten. 99 I den allmänna debatten har åsikter ventilerats om vad som avses i förarbetena och huruvida det ska göras någon skillnad i beskattningen på grund av orsaken till att tillgången anskaffats till företaget eller ej. 100 Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att för fritidshus gäller beskattning på grund av dispositionsrätt. 101 Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd för flera mål som gäller båtförmån. Dessa mål har i skrivandets stund ännu inte avgjorts. Nedan, i avsnitt redogörs för en av kammarrättens domar - Kammarrätten i Göteborgs dom där dispositionsrätt till båt utlöste förmånsbeskattning. Kammarrätterna har även, som nämnts, behandlat flera andra mål som avser båtförmån. Utgångarna i målen har varit något varierande. Till exempel har hänsyn tagits till att båten varit rörelsefrämmande och därmed utgjort grund för beskattning på grund av dispositionsrätt. 102 Medan i ett annat mål beskattning har skett på grund av faktiskt utnyttjande då båten inte ansetts vara rörelsefrämmande Praxis RÅ 2002 ref 53 RÅ 2002 ref 53 gäller förmånsbeskattning på grund av dispositionsrätt till semesterhus. En företagsledare arbetar i ett fåmansbolag som äger en fastighet med fritidshus. 104 Skatteverket vill förmånsbeskatta företagsledaren för fri semesterbostad på grund av dispositionsrätt till husen medan företagsledaren menar att beskattning ska ske för det faktiska utnyttjandet av semesterhusen. 105 Högsta förvaltningsdomstolen anför att om arbetstagaren har möjlighet att använda semesterhus som arbetsgivaren äger utan att arbetstagaren betalar för användandet så ska detta beskattas som förmån. Domstolen har att ta ställning till om företagsledaren på grund av dispositionsrätt till semesterhusen ska förmånsbeskattas eller om beskattning ska ske utefter hur mycket som företagsledaren faktiskt har utnyttjat semesterhusen. Vad gäller den praxis som i målet åberopats i form av RÅ 2001 ref 22 anför domstolen att när det gäller 99 Grosskopf G, beskattning av fåmansbolag, SN nr , sid Dreijer E, Haglund E, förmånsbeskattning faktiskt nyttjande eller dispositionsrätt, SN nr 12, RÅ 2002 ref Se Kammarrätten i Stockholms dom, mål nr meddelad Se Kammarrätten i Jönköpings dom, mål nr meddelad RÅ 2002 ref 53, sid RÅ 2002 ref 53, sid

23 förmån i form av semesterhus så föreligger viss skillnad mot förmån i form av bil. För en förmån i form av semesterhus finns inget krav gällande det faktiska användandet av förmånen. 106 Domstolen fastslår att värdet av förmånen bör beräknas med utgångspunkt i dispositionsrätten. Till grund för detta anför domstolen att det karaktäristiska för situationen i målet är företagsledarens möjlighet att när som helst disponera semesterhusen, det gäller oavsett hur mycket semesterhusen faktiskt har använts. Den skattskyldige kan däremot få beskattningen nedsatt om den skattskyldige visar att fritidshusen inte kunnat användas under viss tid. Beviskravet är att göra sannolikt, vilket kan göras genom bevis om att semesterhusen exempelvis varit uthyrda. Utgången i målet blir att företagsledaren beskattas för semesterhusförmån på grund av dispositionsrätt Kammarrätten i Göteborgs dom Kammarrätten i Göteborg har i ett mål avseende båtförmån kommit med dom 108 som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen och där prövningstillstånd har meddelats. 109 Frågan som getts prövningstillstånd är om en företagsledare ska förmånsbeskattas för dispositionsmöjlighet till företagets båt och eventuellt till vilket förmånsvärde förmånen ska tas upp. 110 I det följande redogörs för kammarrättens dom. Bakgrunden till målet är att ett företag har anskaffat en båt. 111 Det finns möjlighet för företagsledaren att bruka båten varför Skatteverket anser att förmånsbeskattning ska ske på grund av dispositionsmöjlighet till båten. 112 Företagsledaren menar att båten anskaffats för att användas i företagets verksamhet och så har också skett. Det har inte funnits obegränsade möjligheter för företagsledaren att faktiskt använda båten för privat bruk. Företagsledaren menar att beskattning på grund av dispositionsrätt till båt bara ska ske då båten anskaffats till företaget för privat bruk, vilket inte varit fallet här Hela stycket: RÅ 2002 ref 53, sid Hela stycket: RÅ 2002 ref 53, sid Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr meddelad HFDs protokoll , mål nr HFDs protokoll , mål nr Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 66-10, meddelad , målet sid Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 66-10, meddelad , målet sid Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 66-10, meddelad , målet sid 1 f. 18

24 Kammarrätten anför att principen i proposition 1999/2000:15 s 58 ff ska stå fast. Principen förutsätter att förmånsbeskattning av båt utgår då möjlighet att fritt kunna disponera företagets båt finns. Ingen hänsyn ska tas till det faktiska användandet av båten. 114 Domstolen anser att båten ska förmånsbeskattas på grund av dispositionsmöjligheten till den. Företagsledaren har inte på ett relevant sätt bevisat att båten inte alls kunnat användas för privat bruk på grund av att båten används i företaget. 115 Då företagsledaren inte tagit upp förmånen i sin deklaration fåförs han även skattetillägg Skatteverkets ställningstagande Skatteverket gör, i ett ställningstagande om stugor och båtar, skillnad mellan situationer där företag anskaffat egendom för privat bruk och där företag anskaffat egendom för att användas i verksamheten. I det första fallet beskattas normalt företagsledaren för dispositionsmöjligheten till egendomen medan det i det senare fallet sker en beskattning utefter det faktiska nyttjandet av den. 117 Egendom anskaffad i företaget för privat bruk är ofta till exempel är en stuga som företaget anskaffat som inte har något direkt samband med själva verksamheten. 118 Vad gäller egendom som är anskaffad för verksamheten kan det röra sig om exempelvis fritidshus men att företagets verksamhet då innefattar uthyrning av sådana fritidshus. 119 Det finns även situationer som faller något emellan de båda ovannämnda. Det gäller situationer där företag anskaffat egendom för verksamheten men där denna egendom, i praktiken, ändå finns till företagsledarens disposition. Enligt Skatteverkets ställningstagande skiljer sig situationen mot när egendomen anskaffats i företaget för privat bruk. 120 Ställningstagandet utgår ifrån att det, då egendomen endast nyttjats begränsat i företaget, finns en presumtion om att egendomen brukats privat. Skatteverket benämner denna situation som begränsad dispositionsrätt och menar att viss beskattning ska ske på grund av den begränsade dispositionsätten, oavsett det faktiska utnyttjandet av egendomen. 121 Vidare anförs i ställningstagandet att det finns svårigheter gällande bevisningen om det faktiska utnyttjandet av egendomen. Skatteverket menar att även om inte företagsledaren un- 114 Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 66-10, meddelad , målet sid Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 66-10, meddelad , målet sid Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 66-10, meddelad , målet sid SKV, dnr /111, avsnitt 4.1 och SKV, dnr /111, avsnitt och SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt

25 der en viss period kunnat nyttja egendomen så finns fortfarande möjligheten att egendomen nyttjas av någon närstående till företagsledaren och att detta, såväl som att själv nyttja egendomen, faller in under dispositionsrätten. 122 Det torde inte räcka med bevisning som endast styrks av den skattskyldige, som har dispositionsrätt, utan det torde finnas ett krav på bevisning av en utomstående för att beskattningen inte ska bli närmast frivillig. 123 Skatteverket menar att en skälighetsbedömning ska göras genom att den skattskyldige, vid begränsad disposition, beskattas för ett värde som ligger mellan det faktiska användandet och full dispositionsrätt med hänsyn till de omständigheter som föreligger i varje enskilt fall. 124 Utgångspunkten bör ligga vid 3-4 veckors möjlighet att disponera egendomen till ett värde som är jämförbart med om den skattskyldige istället skulle ha hyrt egendomen i fråga. Utifrån denna utgångspunkt bestäms sen värdet av förmånen. Utgångspunkten frångås om det faktiska nyttjandet av egendomen varit längre SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt SKV, dnr /111, avsnitt

26 5 Bilförmån 5.1 Inledning För att ge läsaren en samlad bild av bilförmånsbeskattningen redogörs i det följande avsnittet för när skatteplikt av bilförmån föreligger, följt av när bilförmånen kan undantas från förmånsbeskattning, följt av när värdet av förmånen kan justeras. Därefter följer ett avsnitt om praxis för att visa de presumtioner som finns gällande bilförmån. Kapitlet avslutas med Skatteverkets ställning till hur bilförmånen ska beskattas. 5.2 Skattepliktig bilförmån En vanligt förekommande förmån är en av arbetsgivaren tillhandahållen bil som kan användas av den anställde för privat körning. Bilförmånen träffas, precis som båt- och semesterhusförmånen, av huvudregeln i 11:1 IL. Om beskattning av bilförmån blir aktuell sker värderingen av förmånen till stor del genom schablonberäkningar för att värderingen ska vara enkel att göra. 126 Regeln om beskattning till marknadsvärde används alltså inte gällande bilförmån. Värdering av bilförmån regleras särskilt i 61:5-61:11 IL samt 61:18 61:19 IL. För att förmånsbeskattning av bilar ska bli aktuell krävs att bilen faktiskt utnyttjats privat. 127 För att avgöra den privata körningen med bilen ska utgångspunkten vara omständigheterna i det enskilda fallet. 128 Vem som har bevisbördan framgår genom praxis. 129 Har den anställde möjlighet att disponera företagets bil för privat bruk presumeras bilen ha använts för privat körning. För att bryta presumtionen krävs att den anställde visar att den privata körningen inte överstigit körning av ringa omfattning eller att privat körning inte företagits alls. 130 Bevis som kan användas är exempelvis körjournal, bilens utrustning, bilens användningssätt och den anställdes privata behov av bil i familjen. 131 Endast möjligheten att använda bilen privat medför alltså inte förmånsbeskattning men det är däremot upp till arbetstagaren att bevisa att bilen inte har använts för privat körning. Om arbetsgivaren inte tillåter arbetstagaren att använda bilen privat så ska den inte förmånsbeskattas. 132 Bilen bör 126 Proposition 1996/97:19 sid Proposition 1993/94:90 sid 82 och SOU 1993:44 sid Proposition 2002/03:123 sid RÅ 2001 ref 22 I och II. 130 RÅ 2001 ref 22 I och II. 131 Proposition 2002/03:123 sid Broberg och Lundén, sid

27 ändå parkeras på arbetsplatsen och nycklarna bör förvaras där för att inga oklarheter ska uppstå. 133 I litteraturen har diskuterats om det ska ställas högre krav på bevisning för fåmansbolagsägare att bilen inte använts för privat körning på grund av den avsaknad av tydliga gränser mellan arbetsgivare och anställd som finns i andra anställningar. 134 Om bilen används för privat körning endast i ringa omfattning är förmånen skattefri. 135 Vad som åsyftas med ringa omfattning är att bilen endast används högst ett fåtal tillfällen och maximalt 100 mil per år. 136 Att privat körning i ringa omfattning med arbetsgivarens bil inte förmånsbeskattas grundar sig i proposition 1993/94:90. Där behandlas regeringens förslag om att privatkörning i ringa omfattning inte ska förmånsbeskattas. Förslaget uppkom eftersom det förelåg en skillnad av bilförmånsbeskattning beroende på om en person bedrev sin näringsverksamhet som aktiebolag eller som enskild firma. Genom att bedriva sin näringsverksamhet som enskild firma förelåg förmånligare beskattningsregler avseende var gränsen för skattefrihet drogs. 137 Olikheten i beskattning ansågs behöva ändras varpå privat användning av förmånsbil, i inkomstslaget tjänst, skulle vara skattefri om körningen begränsades till att endast företas i ringa omfattning. 138 Att privat körning i ringa omfattning är skattefri genom att värderingen sker till noll finns nu inskrivet i lagtexten. 139 I propositionen till IL anges att det ska gälla en situation där det faktiskt är en förmån och inte en situation där den anställde betalar för förmånen. 140 Privat körning i mer än ringa omfattning gör att värdet beräknas till förmånsvärdet minskat med vad den anställde eventuellt betalt för bilförmånen. 141 Vad avser förmånsvärdet för utnyttjandet av bilen så kan det justeras om det finns synnerliga skäl enligt 61:18 IL. Vad som avses med synnerliga skäl gällande bilförmån anges i 61:19 IL. Justering kan ske om bilen används som arbetsredskap genom att vara speciellt anpassad på så sätt att privat körning med bilen försvåras då bilen har en annan karaktär än för persontransport. 142 Oförmågan att använda bilen för privat körning kan alltså grunda sig på bilens speciella utrustning som arbetsredskap. 143 I proposition 1993/94:90 ansågs den här 133 Broberg och Lundén, sid Dimitrievski N, Bevisproblematik rörande förmåner från fåmansbolag, SN 2001, sid 652 ff :11 2 stycket IL. 136 Proposition 1993/94:90 sid Proposition 1993/94:90 sid 93 f. 138 Proposition 1993/94:90 sid :11 2 stycket IL. 140 Proposition 1999/2000:2, del 2, sid 663 f :11 IL. 142 Proposition 1993/94:90 sid Proposition 1993/94:90 sid

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 21 juni 2010 i mål nr 66-10,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 oktober 2009

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 7 september 2009 i mål

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen att tillämpas vid 2008 års taxering * I detta meddelande finns information

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57 Målnummer: 4325-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-11-27 Rubrik: En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 27 januari 2010 i mål

Läs mer

TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II

TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Omtentamen 2017-10-27, höstterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 29

Läs mer

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2009 KLAGANDE Sennberg AB (tidigare Sennheiser AB), 556118-9456 Box 22035 104 22 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 Målnummer: 7034-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-08 Rubrik: En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 december 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den

Läs mer

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2019 ref. 7 Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt. 37 kap.

Läs mer

Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag

Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag En problematisering av principerna för förmånsbeskattning Högre kurs i företagsskatterätt VT 2015 Författare: Christian Thoor Handledare: Jan Kellgren 1. Inledning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 december 2010 KLAGANDE OCH MOTPART IKEA Services AB Ombud: AA och BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket

Läs mer

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Förmånsbeskattning av lånedatorer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda

Läs mer

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2007-06-05 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Författare: Malin Almgren Madeleine

Läs mer

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Grant Thornton Sweden AB Box 6128 800 06 Gävle ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

Skattenyheter december trängselskatt

Skattenyheter december trängselskatt Visma Skatteprogram Skattenyheter december 2017 - trängselskatt Av Jan-Erik W Persson I nyhetsbrevet som publicerades i november lovade vi att återkomma med utförligare beskrivning. Nedan visas en utökad

Läs mer

meddelad i Stockholm den 10 november 2008 MOTPART Euro Business Travel & Publishing AB, 556466-9454

meddelad i Stockholm den 10 november 2008 MOTPART Euro Business Travel & Publishing AB, 556466-9454 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 10 november 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Euro Business Travel & Publishing AB, 556466-9454 Ombud: Göran Alvemalm Grant Thornton Sweden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm 23 juni 2011 KLAGANDE AA Press AB, 556498-6411 Ombud: BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom

Läs mer

16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229)

16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2018 ref. 37 Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om

Läs mer

Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.

Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt. HFD 2018 ref. 43 Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt. 11 kap. 1, 11 kap. 43 och 58 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 april 2013 KLAGANDE Tedelektro AB Ombud: AA KPMG Box 227 201 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB

Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB Simon Bjälfve Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB Värderingsmetoder vid dispositionsrätt Benefit taxation of managers in close companies Valuation methods because of disposal rights to assets Skatterätt

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 53 Målnummer: 2615-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-10-09 Rubrik: Lagrum: En delägare, tillika anställd, i ett fåmansföretag har utan inskränkning kunnat

Läs mer

Ändrad beräkning av förmånsvärdet för fri kost

Ändrad beräkning av förmånsvärdet för fri kost PROMEMORIA Datum Bilaga till 2019-03-18 Dnr 202 127159-19/113 Ändrad beräkning av förmånsvärdet för fri kost Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Mejl via "Kontakta oss" på www.skatteverket.se

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar

Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Af NICK DIMITRIEVSKI 1 Artikeln återspeglar det inlägg som författaren gjorde vid det s.k. Århus- Lund skattenätverksseminariet på Juridiska institutionen,

Läs mer

Nytt förslag om förmånsbeskattning

Nytt förslag om förmånsbeskattning 184 Nytt förslag om förmånsbeskattning av hälso- och sjukvård Av Marcus Forsman 1. Inledning Regeringen presenterade i september 2017 ett förslag om att slopa det undantag från förmånsbeskattning som idag

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ).

18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ). HFD 2019 ref. 15 Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna

Läs mer

11 kap. 1, 6 och 11, 28 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229), 6 c lagen (1982:80) om anställningsskydd

11 kap. 1, 6 och 11, 28 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229), 6 c lagen (1982:80) om anställningsskydd HFD 2018 ref. 68 Fråga om av arbetsgivaren bekostad information och rådgivning till en anställd om dennes pensionsförmåner är en skattepliktig förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt. 11 kap. 1, 6 och 11,

Läs mer

Policy för användning av elektronisk utrustning i Vimmerby kommun

Policy för användning av elektronisk utrustning i Vimmerby kommun Dnr Id Personalavdelningen. Policy för användning av elektronisk utrustning i Vimmerby kommun Gäller anställda och förtroendevalda. Allmänt I denna policy finns regler för vad som gäller för mobilabonnemang/telefoni,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 juni 2018 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Filip Savic Advokatfirman Sundberg &

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag En konsekvensanalys av slopade stoppregler

Förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag En konsekvensanalys av slopade stoppregler JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Caroline Pålsson Förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag En konsekvensanalys av slopade stoppregler LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

Dispositionsrätten i fåmansföretag

Dispositionsrätten i fåmansföretag Sektionen för hälsa och samhälle Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Dispositionsrätten i fåmansföretag Handledare Bengt Åkesson Författare My Nga Vuong Förord Ett speciellt

Läs mer

Funktion och tillämpning, 57 IL

Funktion och tillämpning, 57 IL Funktion och tillämpning, 57 IL Skattereformens (1991) fel att de finns. Det duala skattesystemet. Kapitalinkomster beskattas mycket lägre än arbetsinkomster. Hur kan det vara så?? Eftersom vissa aktieägare

Läs mer

Aktuella skatteregler. Representation och förmånsbeskattning 2018 Pia Blank Thörnroos

Aktuella skatteregler. Representation och förmånsbeskattning 2018 Pia Blank Thörnroos Aktuella skatteregler Representation och förmånsbeskattning 2018 Pia Blank Thörnroos Några saker vi ska prata om Kostförmån Bostadsförmån och Förslagen i budgetpropositionen Prop. 2017/18:1 Ändrad beräkning

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 17 november 2015 i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 12 januari 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 6 juli 2017 i ärende dnr

Läs mer

Ekonomiadministrativa sektionen. Ekonomi/Finans Personalfrågor Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling

Ekonomiadministrativa sektionen. Ekonomi/Finans Personalfrågor Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling 1 Cirkulärnr: 1996:138 Diarienr: 1996:2624 Handläggare: Sektion/Enhet: Jan Svensson Datum: 1996-10-01 Mottagare: Rubrik: Ekonomiadministrativa sektionen Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Personalfrågor Beskattning

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 oktober 2011 KLAGANDE Stockholms Konserthusstiftelse, 802001-8266 Ombud: AA Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. HFD 2017 ref. 3 En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. 7 kap. 16 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Jonas Pernholt Advice Kvarnström Westin

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m.

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m. 113 10 Allmänna avdrag 62 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668 670 SOU 1997:2, del II s. 494 496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60 prop. 1989/90:110 s. 364 366, SkU30 prop. 1991/92:43, SkU7

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE Sjönära Tommy Carlberg AB, 556558-7895 Box 11 185 21 Vaxholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 41

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 41 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 41 Målnummer: 278-17 Avdelning: Avgörandedatum: 2017-06-20 Rubrik: En lagändring beträffande det inkomstskatterättsliga begreppet näringsverksamhet har inte påverkat

Läs mer

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. HFD 2016 ref. 29 Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. 67 kap. 11 inkomstskattelagen (1999:1229),

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (5) meddelad i Stockholm den 19 februari 2019 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 16 april 2018 i ärende dnr 67-17/D

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 februari 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Stockholms Kooperativa Bostadsförening, 702001-1735 Box 850

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 6 december 2018 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier

Läs mer

11 kap. 11 och 12 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande dom (mål nr ).

11 kap. 11 och 12 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 2 Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.

Läs mer

36 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 25 maj 2018 följande dom (mål nr ).

36 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 25 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 29 Ett skatterättsligt kommissionärsförhållande förutsätter att hela resultatet av kommissionärsverksamheten förs över till och beskattas hos kommittentföretaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Läs mer

Sida 1 av 5 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2012 ref. 40 Målnummer: 674-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-07-10 Rubrik: Lagrum: När kupongskatt har tagits ut för en utländsk kapitalförsäkring får avkastningsskatten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 april 2016 KLAGANDE Byggteknik i Tystberga AB, 556854-8449 Ombud: Advokat David Björne Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB Box

Läs mer

11 kap. 1 första stycket, 11 och 12 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 1 december 2016 följande dom (mål nr ).

11 kap. 1 första stycket, 11 och 12 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 1 december 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 80 Arbetsgivarens delfinansiering av ett medlemskap hos ett friskvårdsföretag som, förutom möjlighet till fysisk träning, även ger fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och

Läs mer

Regler för tillgång till telekommunikations

Regler för tillgång till telekommunikations Regler för tillgång till telekommunikations utrustning mm Gäller från och med 2010-07-01 Ersätter regler från 2006-09-01 Beslut Dnr: 2893/2010-030 2010-06-10 Universitetsdirektör Revidering av regler avseende

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna

Läs mer

41 kap. 1 och 2, 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 maj 2018 följande dom (mål nr ).

41 kap. 1 och 2, 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 27 Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 juni 2018 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER Se bilaga (här borttagen) Ombud för samtliga: Skattejurist Benny Lundin Lundin

Läs mer

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) 2018 ref. 16 Skatteförfarandelagens regler om rätt till ersättning för kostnader har inte ansetts tillämpliga i ett mål om återkallelse av ett godkännande som skattebefriad förbrukare enligt energiskattelagen.

Läs mer

Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar

Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar i fåmansföretag Kandidatuppsats i affärsjuridik Författare: Handledare: Marcus Genfors Peter Krohn Framläggningsdatum 14 maj 2012 Jönköping maj

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 Målnummer: 2593-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-12-02 Rubrik: Lagrum: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots

Läs mer

Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister.

Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister. HFD 2016 ref. 81 Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister. 39 kap. 7 andra stycket och 50 kap. 1 första och andra stycket skatteförfarandelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Aktiebolaget Partner, 556566-0932 c/o Husqvarna AB 561 82 Huskvarna MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2018 KLAGANDE AA Ombud: Magdalena Wetterfors Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 106 55 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

Läs mer

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta HFD 2017 ref. 16 Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter m.fl. är tillämpliga på en begränsat skattskyldig persons tjänsteinkomster om denne begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen.

Läs mer

Förhandsbesked om inkomstskatt. 44 kap. 13 och 14, 48 kap. 2, 4 och 7 samt 52 kap. 2 och 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

Förhandsbesked om inkomstskatt. 44 kap. 13 och 14, 48 kap. 2, 4 och 7 samt 52 kap. 2 och 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2018 ref. 72 Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 9 maj 2018

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 79

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 79 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 79 Målnummer: 3432-08 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-09-17 Rubrik: Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer