ARKITEKTER OCH HÅLLBARHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKITEKTER OCH HÅLLBARHET"

Transkript

1 ARKITEKTER OCH HÅLLBARHET intervjuundersökning om Bo01 av Eva Dalman januari 2003 Malmö stad, stadsbyggnadskontoret 1

2 Omslagsfoto: Jens Lindhe Layout: Eva Dalman Malmö stad, stadsbyggnadskontoret

3 Förord Hållbarhet var ett nyckelbegrepp i det kvalitetsprogram som låg till grund för byggandet av Bo01-området i Malmö. Området utgör första etappen av utbyggnaden av Västra hamnen och färdigställdes för att kunna ingå i bomässan Bo01 år Bomässans tema var hållbarhet, och kvalitetsprogrammet beskrev konkret de krav som skulle ställas på den byggda miljön. Målen i kvalitetsprogrammet formulerades av arkitekter och miljöexperter på bomässans kansli i samarbete med Malmö stad och byggherrarna. De projekterande arkitekter, som senare skulle förverkliga många av intentionerna, var aldrig delaktiga i detta programarbete. Anledningen är att kvalitetsprogrammet färdigställdes redan innan markupplåtelseavtalen tecknades. Vid denna tidpunkt hade byggherrarna inte ännu engagerat några projekterande arkitekter. De senares röster saknades därför i dialogen kring kvalitetsprogrammet. Det föll sig därför naturligt att försöka kartlägga de projekterande arkitekternas syn på hållbarhetsfrågorna i efterhand. Nyfikenheten var stor och huvudfrågan var hur de genom sina projekt på bomässan bidragit till hållbarhet. Undersökningen blev möjligt inom ramen för projektet Åtgärder för främjande av arkitektonisk kvalitet i samband med miljöinriktade åtgärder som regeringen beviljade medel för som en del av det lokala investeringsprogrammet som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället (LIP-programmet). Arbetet utfördes på Malmö stad, stadsbyggnadskontoret under våren Eva Dalman Områdesarkitekt Christer Larsson Stadsarkitekt 3

4 Inledning Bakgrund Omställningen till ett hållbart samhälle har påbörjats och allt fler inser att det brådskar. FN:s miljökonferens i Stockholm 1972 blev en väckarklocka. FN:s Brundtlandkommission definierade i Our Common Future begreppet så här: Hållbar utveckling är en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa om möjligheterna för framtida generationer att möta sina behov (WCED 1987, s 47). Efter FN:s möte i Rio 1992 formulerades i Agenda 21 tre kriterier för hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk. Konferensen i Johannesburg 2002 blev en bekräftande uppföljning. Även arkitektkåren i Sverige engagerade sig i denna globala diskussion. Här kom den länge att domineras av idéer kring så kallad ekologisk arkitektur och ekobyar. De projekt som genomfördes var ofta begränsade i storlek och låg ofta i landsbygden eller i utkanten av en stad. Exempel är Solbyn i Dalby och Tuggelite i Karlstad (Berg, 2002). Målet var så gott som alltid att sluta kretsloppen så lokalt som möjligt, helst i det enskilda huset eller i ekobyn. Vatten och avfall tog de boende hand om på plats och återanvände så långt det var möjligt. Ett småskaligt samhälle med helt nya definitioner av välfärd, medborgarskap och livskvalitet formulerades av flera grupper som det enda hållbara alternativet till det socialt och ekologiskt fientliga industrisamhället. Flyttvågorna gick också följdriktigt ut från storstäderna till omgivande småorter (ibid, s 14). Ofta hämtades inspiration och idéer ur historien, och beprövade material och tekniker förordades i många fall. Under talen kunde en speciell arkitekturstil skönjas som karaktäriserades av slutna norrfasader och stora, gärna vinklade, fönsterväggar mot söder med växthus innanför. Inredningsdetaljer utfördes i en enkel allmogestil. Under senare år har allt fler arkitekturprojekt försetts med hög miljöprestanda utan att det synts på utsidan, exempel är Bo01 i Västra Hamnen, Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. För båda dessa projekt gjordes omfattande program som ska leda till ökad hållbarhet. Programmen utformades av kommunerna i samarbete med miljöexperter och de formulerade högt ställda mål för bl a energi- och materialanvändning. Även avfall, VA och dagvattenhantering regleras, 4

5 medan endast Bo01-programmet tar upp det gröna. Kvalitetsprogrammet för Bo01 skiljer sig på fler sätt från Hammarby Sjöstads miljö- respektive kvalitetsprogram. Dels är det första programmet holistiskt i sitt förhållningsätt. Alla hållbarhetsfrågor behandlas i ett och samma dokument. Dels behandlar programmet fler frågeställningar kring livskvalitet och s k mänsklig hållbarhet. Människan är en kulturvarelse. Samtidigt är hon biologiskt anpassad för ett liv i naturen. Försitt välbefinnande är hon beroende av en ombivning som samverkar med båda dessa aspekter. För att klara detta finns behov av värden i en stadsdel som inte kan mätas på traditionellt vis. Det gäller variation i form av syn- och hörselintryck, upplevelse av grönska och vatten, gaturum med mänskliga mått, behov av tystnad, behov av att på en undermedveten nivå förstå sin omgivning, tolka den och uppleva den på ett sätt som positivt samspelar med vårt biologiska ursprung, även i stadens utpräglade kulturmiljö. Ges dessa möjligheter, stimuleras dessa egenskaper hos oss, så har det en rad positiva effekter. Vi trivs bättre, stresseffekter minskar, vår biologiska klocka går rätt och vi orienterar oss bättre i tillvaron. Det innebär också att deltagande och ansvarstagande underlättas och vi känner tillhörighet och trygghet. Detta är en fundamental del i att skapa stadsmiljöer som är hållbara inte bara tekniskt utan också mänskligt. (Kvalitetsprogram för Bo01, s 14, 1999) God arkitektur och stimulerande form anges sedan vara medel för att uppnå denna mänskliga hållbarhet. Formuleringarna visar att kvalitetsprogrammet givit en mycket vid definition för begreppet hållbarhet inför projekteringen av stadsdelen. Det räckte inte med att uppfylla mål som skulle leda till omställning till ekologisk hållbarhet. Den mänskliga hållbarheten, som delvis uppnås med arkitektoniska åtgärder, poängterades som väl så viktig. Programmen för Bo01 och Hammarby Sjöstad är också intressanta för att de innebär en förskjutning av initiativet. Tidigare hade besjälade byggherrar i liten skala genomfört ett ekoprojekt; här är det markägaren, kommunen, som formulerar målen och går i spetsen. Byggherrar och entreprenörer deltar visserligen i diskussionen, men saknar initiativet. Detta kan möjligtvis förklara att den utpräglade ekoarkitekturen försvunnit i projekten. Byggherren och dennes arkitekt har kanske inte samma motivation som tidigare att manifestera hållbarheten numera följer de bara kommunens program? Den ekologiskt hållbara tekniken verkar i dessa projekt utan att synas. Diskussionen inom arkitektkåren om hållbarhet mattades när ekoarkitekturen inte längre gick att särskilja. De enstaka byggnader som trots allt fortfarande byggs med den traditionella ekoarkitekturens drag uppmärksammas inte i arkitekturpress, vilket också bidrar till tystnaden. Men tystnaden behöver inte tyda på ointresse; miljöfrågorna har snarare integrerats om för givet tagna (Wärneryd m fl, 2002, s. 12). Generellt uppfattar personer inom byggsektorn att hållbart byggande uppmärksammas mindre idag än för tre-fyra år sedan. (Fermenias, 2002, sid 2). Omslag: Ewa Westermark Bo01:s kvalitetsprogram innehöll en vid tolkning av begreppet hållbarhet, bl a användes beteckningen mänsklig hållbarhet 5

6 Inte heller inom forskningen uppmärksammas längre den ekologiska arkitekturen i någon nämnvärd omfattning. Tendensen är att byggteknik, planering, förvaltning och management är ämnesområden där det pågår forskning om hållbarhet. Renodlad arkitekturforskning om hur designprocesser och projektering kan anpassas för att kunna bidra till hållbar utveckling pågår mer sällan. Forskning kring arkitekturens specifika bidrag till hållbarhet görs inte alls, enligt professor Michael Edén vid Chalmers. Ämnesområdet arkitektur och hållbarhet är uppenbarligen bristfälligt kartlagt. De projekterande arkitekternas bedömning av metoder för att uppnå hållbarhet undersöks i denna rapport. Övriga undersökningar Följande undersökningar kompletterar denna rapport och har också gjorts inom ramen för projektet Åtgärder för främjande av arkitektonisk kvalitet i samband med miljöinriktade åtgärder: - Hur förverkligades de uppsatta målen för hållbarhet i planen Bo01? Frågan formulerades och ledde till rapporten Hållbarhet i boplatsens plan och bebyggelse en utvärdering av hållbarhetsaspekterna och deras förverkligande på Bo01, Malmö (Amelie Stjernhav, 2002). - Stadsrummens hållbarhet undersöktes av forskare vid Institutionen för miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola, sektionen för arkitektur Utvärdering av stadsri, Bo01 i Malmö (Cross och Küller, 2002). - De projekterande arkitekternas möjlighet att vid utformning av lägenheter påverka hållbarheten undersöks också inom ramen för samma projekt. Hållbar arkitektur? En analys av sex lägenheter i Bo01-området enligt Ola Nylander m fl definition (Charlotte Laurell, 2002). Syfte Syftet med denna undersökning har varit att få reda på hur projekterande arkitekter på Bo01-området anser att deras projekt bidrar till hållbar utveckling. Problemformulering 1. Vilka åtgärder står till buds för arkitekter som vill arbeta för hållbarhet? 2. Hurdan är arkitekternas attityd till begreppet hållbarhet? 3. Hur ser arkitekternas kunskap ut beträffande begreppet håll barhet? 6

7 4. Hur stort utrymme har arkitekter att påverka valet av kon struktion, material och teknik? Avgränsning Studien avgränsades till att behandla arkitekternas egen uppfattning om hur deras projekt på Bo01 bidrar till hållbarhet. Någon besiktning och värdering av det byggda resultatet har inte ägt rum. Målgrupp Studien är genomförd på uppdrag av Malmö Stad, stadsbyggnadskontoret, som en uppföljning av insatserna på Bo01. Målgrupp för rapporten är arkitekter, planerare, forskare och övriga intresserade inom miljö- och byggsektorn. Metod Studien bygger på intervjuer med 27 arkitekter, som gjordes våren Intervjuerna genomfördes som halvt strukturerade kvalitativa. Vissa intervjuer skedde per telefon, andra vid ett personligt sammanträffande. Djupintervjuerna följde en viss systematik, struktur: inledningsfrågan var alltid densamma hur bidrog ditt projekt till hållbarhet? därefter utvecklades samtalen något olika, beroende på svaret. Syftet var hela tiden att försöka få förtydliganden för att få klarhet om hur den tillfrågade tolkade begreppet hållbarhet och sina möjligheter att som arkitekt för ett Bo01-projekt verka för den. Flertalet intervjuer innehåller också konkreta, öppna, frågor om byggnadens eller anläggningens tekniska lösningar, planlösning och fasadkomposition. Intervjuerna spelades in på band och nedtecknades därefter ordagrant. Texterna skickades till de intervjuade för genomläsning, kontroll och korrigering av eventuella fel. Analysen av det allmänna materialet gjordes i en matris. Samtliga åtgärder som någon arkitekt nämnde som ett sätt att bidra till hållbarhet listades i en spalt. Längs den andra axeln angavs samtliga projekt. Därefter kryssades de aspekter som nämnts för respektive projekt. Resultatet blev en tabell där ansamlingar av kryss vid en åtgärd kan visa en tendens bland svaren. Sorteringen under olika rubriker krävde avvägningar och vissa generaliseringar, annars hade mängden rubriker kunnat bli oöverskådlig. Dessutom genomfördes två ytterligar analyser. Den ena behandlar arkitekternas olika spontana uttalanden om begreppet hållbarhet och gjordes även den i matrisform. Den andra handlar om de tillfrågades svar när det gällde de tekniska systemen och utfördes som en renodlat kvalitativ analys. 7

8 Felkällor Intervjuerna blev sinsemellan olika. Vid ett par tillfällen fungerade inte bandspelaren tillfredsställande, vilket påverkade resultatet eftersom dokumentationen av samtalen blev mindre detaljerad. Metoden utvecklades också mer och mer efterhand, så de första intervjuerna som gjordes blev mindre systematiska än de övriga. Sorteringen i matrisen krävde ställningstaganden i flera gränsfall. Här kan personliga tolkningar ha påverkat resultatet. Undersökningen gjordes av arkitekt Eva Dalman som aktivt deltagit i planeringen av utställningsområdet i Västra Hamnen. Det egna engagemanget och inblicken i projektet kan ha påverkat analysen och gjort den mindre objektiv. Samtidigt kan förkunskaperna ha lett till mer initierade frågeställningar och större möjligheter att göra en kvalificerad och relevant analys. Lista över intervjuade Sonja Andersson, White Arkitekter i Malmö Lars Asklund, Lars Asklund och Marcus Jansson Arkitekter AB Carl Bäckstrand, White Arkitekter i Malmö Mario Campi, Mario Campi Architetto FAS Associati SA Marianne Dahlbäck, Månsson Dahlbäck Arkitektkontor Kim Dalgaard, Dalgaard Madsen Arkitekter Greger Dahlström, Fojab Arkitekter i Malmö AB Catherina Fored, a-plus arkitekter Bengt Hidemark, Bengt Hidemark Arkitektkontor Arne Jönsson, Arkitektlaget Skåne Ulf Karmebäck, Karmebäck & Krüger Nils-Olof Ljunggren, MIMA arkitekter AB Johan Nyrén, Nyréns arkitektkontor AB Tue Traerup Madsen, Dalgaard Madsen Arkitekter Mats Molén, Mats Molén Arkitektkontor AB Göran Månsson, Månsson Dahlbäck Arkitektkontor Ingrid Reppen, Ajö Tristess arkitekter Ellika Stare, White Arkitekter i Halmstad Kristofer Swahn, MIMA arkitekter AB Jan Tellving, Arkitektlaget Skåne Johannes Tovatt, Erskine & Tovatt Arkitektkontor AB 8

9 Tina Wik, Tina Wik Arkitekter Gert Wingårdh, Wingårdh arkitektkontor Lars Vretblad, Arkitekt Magasinet Bertil Öhrström, SWECO/FFNS Malmö 9

10 10

11 Resultat och diskussion Resultatet från bearbetingen av intervjuerna presenteras i detta avsnitt. Först redovisas resultaten från det allmänna materialet där tyngdpunkten i undersökningen ligger. Därefter redovisas de två kompletterande analyserna: - Åtgärder som främjar hållbarhet (analys av det allmänna materialet) - Arkitekterna om hållbarhet som begrepp (analys av hur de tillfrågade använder och tolkar begreppet.) - Arkitekterna och konstruktion, materialval och teknik (analys av hur de intervjuade beskriver sin delaktighet i beslut rörande tekniken). Åtgärder som främjar hållbarhet Arkitekterna nämner en lång rad olika åtgärder som kan befrämja hållbarheten. De talade spontant och hade många olika infallsvinklar. Åtgärderna de nämnde har inte rangordnats sinsemellan, eftersom materialet är för litet för att kunna användas för en kvantitativ analys. Foto: Jan-Erik Andersson Intervjumaterialet analyserades i en matris där en lång rad rubriker listades. För att få en struktur i redovisningen har dessa rubriker i sin tur grupperats under följande överrubriker: 1. Tekniska åtgärder 2. Ekonomiska åtgärder 3. Gröna åtgärder 4. Gestaltande/arkitektoniska åtgärder Åtta av de tillfrågade nämnde solfångare på tak som ett sätt att öka hållbarheten 5. Övriga åtgärder 1. Tekniska åtgärder Följande tekniska åtgärder för ökad hållbarhet nämndes under intervjuerna (antalet intervjuade som nämner åtgärden inom parantes): Att placera solfångare på tak eller fasad (8) Att fuktsäkra byggprocessen / bygga för sunt inomhusklimat (11) Att konstruera en tung, värmelagrande stomme (5) Att konstruera fasaden för tillgodogörande av passiv sol värme (10) Att bygga för låg energiförbrukning (värmeväxlare, god isolering, energieffektiv utrustning) (7) Kommentar: Svaren är inte speciellt spridda, utan det tycks finnas en bred sam- 11

12 Foto: Jens Lindhe Radhus av Lars Asklund och Marcus Larsson Arkitektkontor genom bl a Lars Asklund Foto: Lena A:son Bostadshus av Mima arkitekter genom Nils- Olof Ljunggren och Kristofer Swahn stämmighet kring vilka åtgärder som gjorts ur teknisk synvinkel för att uppnå större ekologisk hållbarhet på Bo01. Många av åtgärderna ligger utanför vissa av arkitekternas ansvarsområde, vilket flera av dem också nämnde i intervjuerna. Lars Asklund byggde i egen regi och hade full kontroll över valet av teknik. Så här kommenterar han: Högteknologiska hus, energisparhus, är känsliga och blir lätt utslagna. Det räcker att ett kretskort pajar så fungerar ingenting längre. Vårt hus är det enklaste tänkbara och samtidigt det sundaste, menar jag. Om det känns lite instängt öppnar man själv sin ventil. Och när det känns utvädrat stänger man. Det är en teknik som fungerar. Lars Asklund Jag har ansträngt mig för att ha så lite teknik som möjligt i husen. Jag vill bara använda teknik där den verkligen behövs. Jag tycker inte att man måste ha ett hem som är avancerat som en mobiltelefon. Vilken teknik behövs? Ja, sitter du i rullstol är det rätt skönt att slippa transportera dig ned till ytterdörren när någon ringer på. Då kan du ha en liten kamera som registrerar vem det är och en fjärrkontroll till låset. Ulf Karmebäck Några av arkitekterna berättade om hur planerade solfångare givit gestaltningsmässig inspiration. Vi har evakuerande solfångare på taket. Panelerna är glasrörspaket och ganska stiliga. De har fått en framträdande placering och kommer att vara transparenta och glittrande. Lasse Vretblad De solfångarna vi hade tänkt oss att ha hjälpte oss faktiskt att finna ett starkt arkitektoniskt uttryck. Vi hade grubblat länge på takutformningen när vi bestämde oss för att ha dem. Så fick radhusen sin form och blev individuella och sticker ut. De är originella och har lite industri-karaktär som vi ville ha här på gammal Kockums-mark. Men idén med solfångarna genomfördes aldrig Nils Ljunggren och Kristofer Swahn Vårt hus på Bo01 har fått stora vacuumsolfångare (glasrör med inbyggda värmeabsorbenter) som är mycket effektiva. Därmed bidrar vi med ett väsentligt värmetillskott till Malmös fjärrvärmesystem. Vi har velat visa att även ganska skrymmande, moderna, tekniska system som solfångare kan tas om hand på ett arkitektoniskt sätt och bli ett positivt inslag i en byggnad eller ett stadsparti. Marianne Dahlbäck och Göran Månsson Men även svårigheter nämndes: There is an architectural problem integrating solar panels into architecture. Mario Campi 2. Ekonomiska åtgärder Följande ekonomiska åtgärder för ökad hållbarhet nämndes under intervjuerna (antalet intervjuade som nämner åtgärden inom parantes): Att skapa bostäder där människor har råd att bo (4) 12

13 Att välja hållbara material som har låga underhållskostnader och lång livslängd (11) Kommentar: De flesta arkitekter berörde ekonomin på något vis i sina kommentarer direkt eller indirekt. Det är en sociala uthållighetsfråga tycker jag: att hjälpa människor att ha råd att bo utan att det ska behöva kosta miljoner. Det borde vara ett självklart bidrag till samtiden att skapa ett samhälle där alla har möjlighet att se varandras liv, förstå det och respektera det. Johannes Tovatt Några av dem var bekymrade över att bostäderna på mässområdet skulle bli alltför dyra och att de som projektörer saknade möjligheter att påverka detta. De refererade till att deras uppdragsgivare, byggherren, ville ha bostäder som skulle vara något extra att visa upp på utställningen. En enda av arkitekterna hade däremot som definierat uppdrag att rita billigare bostäder som bara skulle kosta drygt kr/kvm att bygga. Det är viktigt att tänka ekonomiskt när man ritar bostäder, så att hyrorna kan bli låga. Mitt mål är att rita bostäder till rimliga kostnader. Det är ett så fantastiskt läge på Bo01-området att alla skall få möjlighet att hitta ett boende här. Mats Molén Vi tycker att det hade varit bättre om den ekologiska hållbarheten hade definierats på ett tydligare sätt, för då hade vi kunnat diskutera sakfrågor. Om man hade varit modig nog att genomdriva det hade vi kunnat rita bostäder för människor med vanlig ekonomi. Nu blir det i bästa fall ett område med en lyckad gestaltning. Men det är inte säkert att det är fel det heller. Marianne Dahlbäck och Göran Månsson Det är intressant att notera att de tillfrågade inte nämnde möjligheter som att välja upphandlingsförfarande eller att pressa priser. Detta hade kanske kunnat vara metoder att påverka byggkostnaden. Fyra arkitekter nämnde ytsnålhet som ett viktigt sätt att bidra till hållbarhet, och tre av dem menade att de fått möjlighet att sträva efter detta genom sina uppdrag på Bo01. Vi bygger smala hus. Bredden är bara 3,60 meter. Hur kan man få in samma funktioner som i andra hus med de här måtten? Genom att snåla på ytan, helt enkelt. Och det är hållbarhet. Min ambition är att få utveckla den här hustypen. Och testa hur ytsnåla lösningar det går att göra och hur trånga tomter man kan bebygga. Sedan vill jag gå vidare och utveckla materialvalet. Jag vill också hitta rationella, industriella sätt att tillverka hustypen. Målet är att sänka byggkostnaden. Catharina Fored Att rita lägenheter är att hushålla med mått. Hushålla med decimetrar och centimetrar. Och det gäller fortfarande. Greger Dahlström Foto: Lena A:son Radhus av a-plus arkitekter genom Catherina Fored 13

14 Foto: Jan-Erik Andersson Tegel är ett välkänt material som åldras vackert, ansåg flera av de tillfrågade Foto: Jens Lindhe Naturmaterial uppfattas av många som mer ekologiskt hållbart än andra material. Bild av trappa mot havet, ritad av Jeppe Aagaard Andersen Generellt sett är det dyrare att bygga i Sverige. Allting är dyrt. Momsen här är 25 procent. I Tyskland är den 16 procent. Inköpspriset ute i Europa är också mycket lägre än här. Valet står mellan att köpa byggmaterial i Sverige eller i Tyskland och frakta hit dem. Jag valde att köpa det mesta i Tyskland och frakta hit det. Ofta rörde det sig faktiskt om svensktillverkade varor. Man kan köpa takstolar i Holland, som det står Myresjö på, mycket billigare än man skulle kunna hitta någonstans i Sverige. Ulf Karmebäck En arkitekt, som inte fått denna möjlighet, var mycket kritisk till hela bomässans tema om hållbarhet, eftersom han ansåg att just strävan efter ytsnålhet ger den allra största utdelningen när det gäller ekologisk hållbarhet. Genom att leva på små ytor sparas både resurser vid byggandet och under brukstiden, då främst som minskad energianvändning. När bomässan inte uppmärksammade detta faktum i kvalitetsprogram och i diskussioner med byggherrar menade denne arkitekt att temat tunnats ut och mer fokuserat på mindre viktiga detaljer som t ex snålspolande kranar och intelligenta termostater. Andra berörde frågan om ekonomi på ett mer indirekt vis genom att plädera för konstruktioner, material, teknik och formgivning med lång livslängd som ger långsiktigt god ekonomi, men möjligtvis en högre investeringskostnad vid byggandet. Många nämnde speciellt användandet av naturmaterial som viktigt för hållbarheten, sundheten och livslängden. Trä, tegel, glas och metall är välkända material som går att underhålla och som åldras vackert. Byggnaden har en robust stomme och fasader av tegel för att klara av klimatet här. Man bör bygga hus som är långlivade och underhållsfria. Det är kanske det allra viktigaste för vår hushållning med resurser, väl så viktigt som att göra energibesparingar. Lasse Vretblad Vårt hus är byggt i trä. Det är ett hållbart, återvinningsbart och förnyelsebart material. Träbyggnader kan stå i tusen år, men då måste träet behandlas då och då. Det är också lätt att reparera trähus, det går att byta ut enskilda brädor. Kim Dahlgaard och Tue Traerup Madsen Vi har valt tegel som fasadmaterial. Tegel klarar av platsens hårda väderpåfrestningar bättre än de flesta andra fasadmaterial, något som det finns tydliga vittnesbörd på bland Malmös äldre bebyggelse. Snickerier har vi gjort i furu med sulad ek på utsidan. Eken, som har god beständighet, är oljad. Johan Nyrén Vi valde de material som är äkta vara. Det är trä, klinker, natursten, metall, puts, betong och betongsten. Konstigare än så är det inte Ju enklare, desto bättre, framför allt om man ser det över en längre tidsperiod där det kan bli aktuellt att riva ut inredning och återanvända den eller återbörda den till kretsloppet. Greger Dahlström 3. Gröna åtgärder Följande gröna åtgärder för ökad hållbarhet nämndes under intervjuerna (antalet intervjuade som nämner åtgärden inom parantes): 14

15 Att anlägga gröna tak (13) Att anlägga en våtmark (2) Kommentar: De tillfrågade arkitekterna är inte landskapsarkitekter, utan projektörer av byggnader. Trots detta uppgav hela tretton av dem gröna tak som en insats för hållbarhet. Förklaringen finns troligtvis i den uppmärksamhet som riktades mot grönska genom Bo01:s krav på grönytefaktor (kvalitetsprogrammet). Den innebar att grovt sett halva tomtytan, inklusive den bebyggda ytan, skulle vara grön. Faktorn 0,5 kunde uppnås på många olika sätt, bl a genom fasad- och takgrönska. 17 av projekten försågs med gröna tak. Detta innebar självfallet att åtgärden uppmärksammades. Fyra intervjuade visade stort engagemang för gröna tak och en av dem beskrev dessutom utförligt alla fördelar med lösningen. Övriga förklarade att gröna tak varit ett sätt att klara grönytefaktorn 0,5. Yttertaken är belagda med sedum. Sedumtäcket ger många goda egenskaper. När det är hett på sommaren avdunstar växternas vatten. Då åtgår värme, vilket gör att taket blir svalt. Ett gammalt och beprövat sätt att få ett behagligt inomhusklimat. Sedumtakets förmåga att suga upp vatten vid regn gör att vi får en fördröjande effekt vid skyfall. Dvs först mättas taket och därefter rinner vattnet av. Detta minskar drastiskt belastningen på dagvattensystemet. Johan Nyrén Intressant att notera är att fem arkitekter inte nämnde gröna tak, trots att deras projekt innehöll åtgärden. En tillfrågad nämnde gröna tak trots att den byggnad han projekterat inte hade något sådant. Foto: Jan-Erik Andersson Gröna tak nämndes av många av de intervjuade som ett sätt att öka den ekologiska hållbarheten. Bild av bostadshus av Nyréns arkitektkontor ab genom bl a Johan Nyrén 4. Gestaltande/arkitektoniska åtgärder Följande gestaltande eller arkitektoniska åtgärder för ökad hållbarhet nämndes under intervjuerna (antalet intervjuade som nämner åtgärden inom parantes): Användbarhet idag och i framtiden Generalitet i rumsfunktionen (9) Flexibilitet i planlösningen (13) Föränderbarhet underlätta framtida ombyggnader (6) Mångfald (3) Planlösning Indelning i privat och offentlig del av bostaden (7) Tydlig fram- och baksida respektive in- och utsida (8) 15

16 Foto: Eva Dalman Goda rumssamband (t ex möjligheter till rundgång) (12) Rummets kvaliteter Noggrann rumsproportionering (11) Närmast kvadratiska rum (3) Välstuderad ljusföring (13) God möblerbarhet (5) Gestaltning Tidlös formgivning (4) Möjlighet till identifikation (3) Funktion Säkerställa tillgänglighet för funktionshindrade (4) Bostadshus av Bengt Hidemark Arkitektkontor genom Bengt Hidemark i samarbete med Fritz Jaenecke Arkitektgrupp AB genom Ingemar Jönsson Kommentar: De tillfrågade arkitekterna hade en bred syn på hållbarhetsbegreppet och hade inga problem med att relatera det till sitt eget främsta kunskapsområde, arkitektur. De flesta välkända kvalitetskriterier för bostäder nämndes i intervjuundersökningen, vilket tyder på att hållbarhet och arkitektonisk kvalitet är två begrepp som ligger nära varandra när arkitektur och hållbarhet diskuteras. En första egenskap är husets långa livslängd. Det bör utformas på ett sådant sätt att det är stryktåligt i vårt klimat, att man har mycket väl valt material och tekniska lösningar som fungerar över tiden. Och som åldras värdigt och vackert. Den andra egenskapen är hållbarhet genom föränderbarhet. Det innebär att ha en generell grundplan som medger ett flexibelt utnyttjande. Det vill säga anpassningsbar till dagens situation och önskemål, såväl som till morgondagens. Den tredje egenskapen är en god livsmiljö för dem som arbetar eller bor i de hus som man ritar. Ett bra hus ska ha en funktionell och trivsam inre miljö. Vacker rumsutformning, vackra rumssamband, vackert dagsljusbelysta rum, gärna med fönster i olika väderstreck vilket ger rikare dagsljus-upplevelser. Rum ska också ha en god möblerbarhet för olika rums-dispositioner över tiden. Bengt Hidemark Användbarhet idag och i framtiden Att öka möjligheten till långsiktigt hög användbarhet är en åtgärd som de flesta arkitekter betonar. Det är svårt att förutsäga vilka krav som kommer att ställas på bostäder i framtiden, därför är det viktigt att skapa lägenheter och bostadshus som tål förändrad användning och som kan motsvara olika önskemål. Mångfald är ett begrepp som används av flera tillfrågade. Det kan 16

17 sorteras in under rubriken användbarhet eftersom det ytterst handlar om att byggnaderna och stadsdelen ska vara brukbar på många olika sätt av många olika människor. Genom att kombinera olika hustyper får vi ett mer komplext byggande. Här finns både högre och lägre hus. Att bygga varierat, med mångfald, har med hållbarhet att göra. Så kan man få olika sorters människor att välja att bo i området. Kim Dahlgaard och Tue Traerup Madsen Vår idé har varit att projektet ska ha många lägenhetstyper för att möjliggöra en blandning av olika boende. Kajhusets entréplan rymmer två butiks- eller arbetslokaler, och gårdshuset kan nyttjas både som bostäder eller små arbetsplatser. I utställningslägenheten har vi visat hur man kan kombinera bostad och arbetsplats. Vi tänkte oss att en ensamstående mäklare med ett tonårsbarn skulle ha butik och kontor i kajplanet och bostaden ovanpå. Blandning av boende och arbete är viktigt även i den lilla skalan för att skapa den goda och livskraftiga staden. Johan Nyrén Det finns många olika metoder att öka användbarheten över tiden och metoderna kan också kombineras. Genom att skapa generellt användbara rum kan de förhoppningsvis passa för ännu okända behov, resonerar flera av arkitekterna. Två av dem förtydligar med att de inte velat skriva ut ord som sovrum eller vardagsrum i planen eller beskrivningen. De vill inte öronmärka rum för speciella aktiviteter, utan i stället skapa rum som har ett egenvärde och kan användas generellt. I traditionella lägenheter kommer man in i en central hall som sedan förgrenar sig till olika rum. Vi har ökat möjligheterna och dessutom försökt ge varje rum en direkt entré från utsidan av lägenheten. Då finns det möjligheter att nå rum från många olika håll och det ökar användbarheten. Tanken är att man ska kunna ha tonåringar som bor med egen utgång, man ska kunna ha sitt kontor eller praktik i ett rum eller hyra ut det till någon annan. Det här är ett nytt sätt att organisera en lägenhet. Ingrid Reppen Vi har försökt jobba med rummen så att de kan möta väldigt många olika krav. Att placera fönster och dörrar på ett sådant sätt att de möjliggör så många möbleringsmöjligheter som möjligt. Just det här att kunna använda rum på väldigt många olika sätt är viktigt. Vi lever på så många olika vis idag, har olika livsstilar. Ett sovrum kanske används som arbetsrum. Ett matrum är kanske ett sovrum under någon period i livet. Bertil Öhrström Genom att skapa flexibla planlösningar skapas förutsättningar för kommande boende att anpassa bostaden till sina behov. Flexibiliteten består på Bo01 i att ledningsdragningen gjorts i ett s k installationsgolv, vilket gör det möjligt att ändra den i framtiden och flytta annars ganska låsta funktioner som kök och badrum. Några försök med specialutformade flyttbara väggar har inte gjorts. Men många av innerväggarna är byggda av gipsskivor och lätta att flytta, vilket ger god föränderbarhet. Naturligtvis följer de vanliga behovet av nya ytskikt om väggarna rivs eller flyttas. Vi har ett system som leder till hållbarhet eftersom lägenheternas planlösningar Foto: Jan-Erik Andersson Interiör från bostadshus av Ajö tristess arkitekter genom bl a Ingrid Reppen 17

18 Illustration:Charlotte Laurell Planlösning i bostadshus av Mario Campi Architetto FAS Associati SA genom bl a Mario Campi i samarbete med Arkitektlaget Skåne genom Arne Jönsson och Jan Tellving kan förändras även långt efter det att husen är färdigbyggda. Alla väggar är lätta och vi har ett trägolv som ligger över betonggolvet. Mellan golven finns alla rör och ledningar. Så om någon vill skapa en helt annan lägenhetslösning i framtiden så kan man ta ner alla väggarna och göra det. Det här är flexibilitet Arne Tellving Användbarhet och flexibilitet var ledord när vi skissade på planlösningarna.ett centralt placerat badrum är den enda givna förutsättningen i planen. Runt detta badrum står det fritt att välja antal rum. Entrén leder dig in i lägenhetens representativa del, sundsrummen. Mot gården ligger den del av lägenheten som har en mer privat karaktär, gårdsrummen. Köksinredningen kan placeras i något av lägenhetens fyra hörn. Väggarna är utformade så att det ska gå lätt att placera in en skåpsinredning, och schakten är strategiskt placerade. Köket kan vetta mot gården eller ut mot vattnet, det kan vara i ett öppet samband med vardagsrummet eller vara ett rum du kan stänga dörren om. Det är olika sätt att leva och då man talar om ett för framtiden hållbart projekt menar vi att denna flexibilitet måste finnas. Sonja Andersson och Carl Bäckstrand Det finns en idealisering kring föreställningen om flexibilitet att lätt kunna flytta om väggar och ändra sin planlösning. Ytskikten i våra lägenheter är påkostade, så det ska mycket till för att man ska gå in och förändra i dem. Men bara det faktum att rum har mer än en ingång och därmed olika relationer till flera rum gör att det finns en inbyggd flexibilitet, färdig att utnyttja. Väldigt enkelt, och utan kostsam ombyggnad. Johannes Tovatt Planlösning Påfallande många arkitekter uppger att de strävat efter att skapa en mer privat respektive mer offentlig del i bostäderna. Förebilder finns i traditionellt högreståndsboende (Nylander, 1999). Det är också en vanlig kvalitet i enbostadshus i två våningar, där de mer privata rummen, t ex sovrummen, ofta ligger en trappa upp medan umgängesrum och kök ligger på bottenvåningen nära entrén. Eftersom villaägare med utflyttade barn enligt byggherrarna varit en viktig målgrupp är ambitionen väl förståelig. Som renodlad åtgärd för att öka hållbarheten är indelningen svårare att förklara. Här handlar det snarast om en bostadskvalitet som en viss målgrupp efterfrågar: människor som uppskattar att ha en avskild, privat del dit inte vännerna ges tillträde utan speciell inbjudan. Fördelen kan också vara praktisk, man slipper städa denna del när gästerna ska komma. I de större lägenheterna har vi en indelning med en sovrumsavdelning och en sällskapsdel. Ellika Stare Även indelning i tydlig fram- och baksida respektive ut- och insida beskrivs som en viktig kvalitet. Mot havsfronten har detta ofta resulterat i en offentlig, öppen del mot havet och kvällssolen och mer privata rum mot gårdssidan mot öster. Fasaderna mot havet har större glaspartier samt ljusare och kallare färgsättning, medan gårds- 18

19 fasaderna är mer slutna och har en mörkare och varmare färgsättning, helt i enlighet med Malmö stads färgprogram för området. Den här indelningen är också en fråga om arkitektonisk kvalitet upplevelserikedom genom kontrastverkan som ger möjligheter att orientera och tillägna sig miljön (Nylander 1999). Byggnaden har genomgående lägenheter med en intim, vindskyddad morgonsolsgård mot öster. På den blåsigare havssidan avslutas lägenheterna med ett speciellt rum som kan öppnas ut mot en smal balkong och som också kan fungera som blomsterrum med sänkt temperatur. Marianne Dahlbäck och Göran Månsson Det är en stark kontrast mellan gårdens intimitet och havsfrontens storslagenhet Gården har väldigt tättbyggda, koncentrerade ytor och man ser inte havet. Och sedan utsidan: ett oerhört öppet, gigantiskt rum som egentligen sträcker sig ända till Danmark. Vi tyckte det var viktigt att det blev helt två olika sidor på huset. Ingrid Reppen För mig är det här det mest spännande av allt, att spegla in- och utsida och de skilda temperamenten med färger, uttryck, lukter och ljud. Vi vill fånga det du kan uppleva när du går i Gamla Stan här i Malmö. Du går längs gatan, den är bullrig och trafikerad. Så kan du gå tio meter in genom en port och på insidan möter en annan värld. Du kan knappt tro att du står mitt inne i centrala Malmö. Barn leker, någon hänger tvätt och man kanske hör någon som övar på piano Det blir en helt speciell karaktär. Så går du ut och då är du tillbaka bland bilar och cyklar och stadslivet. Och det är precis den kontrasten vi vill skapa här. Bertil Öhrström De byggnader som ligger inne i området har inte riktigt samma tydlighet i denna indelning, även om arkitekterna som ritat dessa hus också uppger att de haft en ambition att göra fram- och baksida på sina bostadshus. Goda rumssamband är en grundläggande kvalitet för en bostad. Många nämner också detta som ett sätt att uppnå hållbarhet. Om de olika rummen kopplas samman på ett klokt vis kan användbarheten och även flexibiliteten öka. Här samspelar traditionella arkitektoniska kvaliteter, som t ex rundgångsmöjlighet, med den mer konkreta tolkningen av hållbarhetsbegreppet i form av framtida användbarhet. Det är roligt att kunna nå sina rum på olika sätt. Det ger omväxling och även möjlighet att bygga för en av dörrarna tillfälligt med t ex en bokhylla och därmed ha möjlighet att påverka planlösningen på ett enkelt sätt. Att kunna koppla ett sovrum ömsom till vardagsrum och ömsom till en neutral passage gör det möjligt att förändra användningssättet till bibliotek, arbetsrum eller liten matsal. Foto: Jens Lindhe Gårdssidan på bostadshus av Ajö tristess arkitekter genom bl a Ingrid Reppen Foto: Eva Dalman Rummets kvaliteter Rumsproportioneringen är en grundläggande yrkesuppgift för en Sjöfasaden på bostadshus av Ajö tristess arkitekter genom bl a Ingrid Reppen 19

20 Foto: Charlotte Laurell Interiör från bostadshus av Wingårdh Arkitektkontor genom bl a Gert Wingårdh arkitekt. Den ger en stor del av upplevelsen av ett rum. Höjd, bredd och längd skapar den fysiska begränsningen. Konsten att proportionera framhölls som den främsta arkitektoniska uppgiften från antiken fram till mitten av 1900-talet. Därefter hamnade den i bakgrunden för att senare under seklet åter få en framträdande plats. På Bo01 har många rum proportioner som överensstämmer med Det gyllene snittet (Laurell, 2002). Det är värt att notera att ingen av de tillfrågade refererar till denna princip. Däremot nämns det kvadratiska rummet som eftersträvansvärt av tre av dem. Lägenheterna ska gå att möblera och använda på så många olika sätt som möjligt. Därför är många av rummen nästan kvadratiska, eftersom det är en rumsform som har hög användbarhet. Vi har studerat siktlinjer och ljusföring noggrant och försökt ge bostäderna intressanta rumssamband och att göra dem så ljusa som det bara är möjligt. Men de många fönstren får inte minska möjligheten till att möblera på många olika sätt, så om det finns många fönster i ett rum har vi placerat ett av dem högre upp på väggen. De flesta rum går att använda på många olika vis: som barnrum, som föräldrasovrum med dubbelsäng eller som arbetsrum. Ellika Stare vi tog en titt på antikens stenhus det kanske låter pretentiöst men om man tittar på Pompeij eller Herculanum så ser man att bostadshusen inte förändrats nämnvärt. Människan är sig lik och behöver ungefär samma ytor som då. Ett rum som är ungefär 3,5 x 3,5 meter passar bra för att sova i då som nu. Får man sedan önska takhöjd också, så hamnar den på ungefär 3,0 meter. Den här typen av relativt generella rum dominerade fram till 1800-talets slut. Det är en väldigt beständig typ av rum. Gert Wingårdh Vad är det för lägenheter som står sig? Vilka är omtyckta och eftertraktade? Om man går ut och frågar tror jag man får svaret att sekelskifteslägenheter är väldigt fina. Och vi vet att dessa bostäder har vissa kännetecken: det var högt i tak, ofta kvadratiska rum med en rejäl sida mot fasaden. Det var rum som låg i svit eller som låg så att det gick att röra sig runt i lägenheten. Det var vackert ljus. Det fanns ofta en inbyggd generalitet så att rum gick att använda på många olika sätt. Greger Dahlström Rummets proportioner är avgörande för rumsupplevelsen t ex känslan av rymd eller motsatsen, känslan av intimitet och kontroll. De påverkar också användbarhet och möblerbarhet. Den senare nämns av en handfull av de intervjuade. Det är ett handfast exempel på åtgärd för hållbarhet, eftersom användbarheten och möjligheten att utnyttja lägenhetsytan påverkar miljöbelastningen. Rum med god möjlighet till möblering går helt enkelt att utnyttja effektivt. Och om varje kvadratmeter utnyttjas kan i bästa fall totalytan för bostaden minska. Vi vill att bostäderna skall vara mångsidigt möblerbara och hänvisar gärna till klassiska svenska normer för bostadsrum. Det behöver inte bli tråkigt för att rummen har beprövade, möbelanpassade mått. Marianne Dahlbäck och 20

21 Göran Månsson Välstuderade ljusinfall hör också till gruppen klassiska arkitektoniska kvaliteter. Sedan är ljuset viktigt. Det finns en ljusaxel rakt igenom lägenheten och på diagonalen kan man säga att det finns en annan. Det där är ett tema som går igen hela tiden. När man öppnar en dörr möter man ljuset, på ett eller annat sätt. Greger Dahlström God arkitektur är subtil och svårfångad till det viktigaste hör ljuset, som i sin tur beror av fönsterplaceringen, ljusinfallet. Också det artificiella ljuset är viktigt. Jag hatar lysrör och använder hela tiden glödljus. Det är bättre för själen. Det flimrar inte. Det är ett vackert, behagligt och harmoniskt ljus. Det liknar inte solen, utan känns mer som eldsken. Visst är det behagligare att läsa i glödljus? Lars Asklund Ljuset leds långt in i bostaden med de vägghöga fönsterpartierna samt de högt placerade överljusen som låter taket reflektera dagsljuset. Siktlinjer mellan bostadens sundsrum och gårdsrum skapar transparens och öppenhet. I etagelägenheterna placerar vi trapporna invid glaspartierna för att på så sätt leda ljuset mellan våningsplanen och få gott om dagsljus även djupt in i lägenheten. Sonja Andersson och Carl Bäckstrand Att utforma fönster, fönstersmygar och ytskikt så att de sprider och reflekterar ljuset på ett vackert sätt är ett av de verktyg som arkitekten scenografen har till sitt förfogande. Så skapas en stor del av rummets karaktär öppet, ljust och transparent är ena ytterligheten, förtätat, dramatiserat med små minutiöst placerade ljusinsläpp är den andra. Däremellan finns hela skalan av stämningar som också skiftar med väder och tidpunkt. Omslutenhet och öppenhet beror till mycket stor del på hur ljusinfallet, fönstren, utformas. Rumsformer och ljusföring har stor betydelse för välbefinnandet. Att folk mår bra i ett hus betyder mycket både för själ och kropp. Kanske käkar man mindre tabletter så att kroppen håller längre? Både husen och människorna blir mer hållbara, helt enkelt. Lars Asklund Rumskvaliteter som ljusinfall och proportionering är viktiga för att de boende ska trivas och kanske t o m älska sina hem. Och just trivseln och stoltheten kan vara en betydelsefulla delar i att bli stärkt som människa, vilket är en viktig aspekt av den sociala hållbarheten. Foto: Charlotte Laurell Interiör från radhus av Lars Asklund och Marcus Larsson Arkitekter AB genom bl a Lars Asklund Foto: Jens Lindhe Gestaltning Ganska få av arkitekterna nämner renodlade gestaltningsidéer. De två ord som nämns är tidlöshet och identitet. Här framförs tanken att det existerar en speciell och tidlös arkitekturstil som leder till hållbarhet att människor i alla tider förmår uppskatta byggnaden vilket leder till lång livslängd. En av arkitekterna förtydligade med att han eftersträvat ett uttryck som skulle göra det svårt att datera byggnaden. Andra arkitekter påpekade att varje bygg- Interiör från bostadshus av Wingårdh Arkitektkontor genom bl a Gert Wingårdh 21

22 Foto: Eva Dalman Detalj från bostadshus av Moore Ruble Yudell Architects and Planners och SWECO FFNS Arkitekter AB genom bl a Bertil Öhrström Foto: Eva Dalman Fasad mot havet, bostadshus av Fojab Arkitekter genom bl a Greger Dahlström nad är en produkt av sin tid, men att det är eftersträvansvärt att skapa otrendiga byggnader. När vi arbetade med designkonceptet i färger, mönster och utformning av detaljer tog vi vår utgångspunkt i ett väldigt klassiskt formspråk. Vi jobbade med färger, kulörer, som vi vet står sig över tiden. Alltså inte sådana som råkar vara moderna just nu. Vi vet av erfarenhet att trender kommer och går. Men en vacker grön ton, den står sig alltid. Eller svart på vitt. I hela det här konceptet har vi valt att arbeta med en tidlöshet i designen. Man ska inte kunna komma in i en lägenhet och säga Oh, den här måste vara från Det ska vara en luddighet kring det här. Man ska kunna tro att den är från 1990-talet och sedan bli osäker, den är kanske från 1920-talet. Bertil Öhrström Tidlösheten handlar aldrig om att stoppa pendeln och försöka gå en grå medelväg. I stället är det att undvika de stora åthävorna som är till för att nästan karikera och skapa någon slags förment tydlighet i ett budskap. Jag tycker att det är intressantare att försöka att använda rätt små medel, och att på ett hyggligt och traditionellt sätt utveckla något i en viss riktning. Det är mer spännande. Och mycket svårare, om det ska bli bra. Att skrika högt är rätt enkelt egentligen. Det är bara att göra något som är spekakulärt. Och som kan vara nog så intressant om det är bra och genuint ja, en idé som verkligen representerar någonting nytt. Men att försöka anstränga sig för att skapa en nyhet för nyhetens skull, det tycker jag är rätt ointressant. Det är dött nästan i samma ögonblick som det presenteras. Greger Dahlström Diskussionen om tidlöshet är både intressant och svår. Idén om Det Evigt Sköna är gammal och inarbetad, men det är svårt att finna exempel på byggnadsverk som i alla tider uppfattats som vackra. De flesta stilideal faller någon gång i onåd, för att kanske senare tas till heders igen. Själva ambitionen att skapa något tidlöst är också värd att fundera över. Är det inte först i efterhand något får epitetet klassiskt eller tidlöst? Går det att arbeta konstnärligt med målet att det ska få en tidlös form? Under alla omständigheter är begreppet tidlöst viktigt när vi reflekterar över hållbarhet över tiden. Ett hållbart arkitektoniskt uttryck ger i bästa fall byggnaden ett värde som gör att den vårdas och får en lång livslängd. Men även det motsatta, det mycket tidstypiska, anses i kulturvården utgöra ett viktigt kriterium vid beslut om bevarande. Då handlar det om att säkra enstaka exempel på en arkitekturstil åt eftervärlden. Det mycket tidstypiska och extrema kan också bli det som betraktas som mest värt att vårda och bevara. Ett exempel kan vara Sergels Torg i Stockholm, som betraktas som värdefullt av många. Till sist handlar kanske gestaltning och hållbarhet om arkitektonisk kvalitet. Det som projekterats med omtanke, skicklighet och ambition för att sedan byggas med precision och material som åldras vackert det 22

23 blir hållbart. Identitet är nästan lika komplicerat att fundera över i relation till hållbarhet. Huset på Bo01 präglas av den individualitet som är typisk för Ralph Erskines arkitektur. Man kan se nerifrån trottoaren var man bor. Ingen behöver räkna våningarna. Här finns en slags strävan efter olikhet, igenkännande eller demokrati, om man vill ta det ännu längre. Mitt boende, min lägenhet, är lite annorlunda. Det finns både en estetisk och filosofisk syn på det hela. Och så är det skalan. Att det finns en byggnad och ovanpå den en liten by på taket ett sätt att eftersträva en mer mänskliga relation mellan byggnad och människan på taket/gatan. Jag tror att det fungerar. Det vet man av egen erfarenhet från vandringar i gamla städer där folk har inrett sina kupor och terrasser. Det finns en väldig lockelse i att röra sig dit upp i fantasin. Johannes Tovatt Man ska kunna stå nere på gatan och peka upp och säga där bor jag. Igenkännandet är ett viktigt element i designskapandet. Bertil Öhrström Arkitekterna som nämner begreppet har velat skapa en byggnad som stiger fram med en egen gestalt att förhålla sig till. Byggnaden ska ha en karaktär, som gör att de boende får en relation till den, menar de. Målet att ge en byggnad en tydlig identitet kan bli problematiskt om det rör sig om ett självändamål. Ivern att särskilja kan leda till stilmässiga övertramp. Men den kan också leda till att byggnaden får en dignitet som gör att de boende får en aktning för den. Foto: Jan-Erik Andersson Erskine o Tovatt Arkitektkontor AB:s bostadshus Funktion När det gäller funktion nämner fyra av de tillfrågade att tillgängligheten för funktionshindrade är viktig. De fördjupar aldrig resonemanget, utan påpekar bara att de fäst speciell vikt vid detta under projekteringen. Vi har också arbetat med tillgängligheten, huset är helt tillgängligt för funktionshindrade. Bertil Öhrström Att begränsa entrén för rörelsehindrade till gården är inte att tänka på. Vi ville ha tillgänglighet från både gård och gata. Greger Dahlström Foto: Eva Dalman Tillgänglighet är en hållbarhetsfråga. Om en byggnad eller en bostad inte kan användas av alla brister den sociala hållbarheten. Även den ekonomiska hållbarheten kan minska om det krävs dyrbara anpassningar i efterhand i bostäder där någon blir funktionshindrad. Eftersom tillgängligheten regleras i Plan- och Bygglagen (PBL) kan många av de tillfrågade avstått från att speciellt kommentera den. Det finns goda skäl att anta att flertalet arkitekter arbetat aktivt för att klara tillgängligheten, även om resultatet på många håll brister, enligt en studie av arkitekten Eva Björklund ( Björklund, 2001). Bostadshus ritat av Fojab Arkitekter Malmö genom bl a Greger Dahlström 23

24 Foto:Jan-Erik Andersson Men funktion är förvisso mer än tillgänglighet. Kritik mot alltför funktionalistiska utgångspunkter vid bostadsplanering förekom också: Det finns en idé om att bostäder ska tillfredsställa ett antal praktiska behov. Det tycker jag är ett helt värdelöst sätt att tänka på. Om det enbart handlade om att tillfredsställa behov hade vi inte behövt bygga några kök, eftersom folk numera inte lagar mat. Det har gjorts undersökningar om vad folk äter. Och majoriteten av de måltider som äts i svenska hem består av blodpudding, makaroner med köttbullar eller köttfärssås. Och för att tillaga sådant behövs inget kök. Samtidigt har det blivit populärt att inreda stora och dyra kök. Kanske är det lika märkligt som med restauranger? Välutrustade jättelika storkök levererar sällan läcker mat. Men fina krogar kan ha pyttesmå kök och servera fantastisk mat. Nu verkar det bli likadant i hemmen. Efterfrågan på stora kök kanske bara hänger samman med att matlagning är på väg ut. Köket förvandlas till en salong där man kan visa upp att man har köksmaskiner och att man kan laga mat den där lördagen när man ska bjuda en massa folk. Men köket har inte längre sin tidigare funktion. Det finns många sådana här oklarheter i dagens sätt att vilja bo. Det passar inte att enbart prata om praktiska behov. Ingrid Reppen Interiör från Ajö Tristess bostadshus, ritat av Ingrid Reppen och Kai Wartiainen 5. Övriga åtgärder Följande övriga åtgärder för ökad hållbarhet nämndes under intervjuerna (antalet intervjuade som nämner åtgärden inom parantes): God livsmiljö för brukare (5) Hälsosam inomhusmiljö (5) Brukarinflytande och demokrati (5) Några av de tillfrågade nämnde att de ansåg att det var en viktig uppgift att som arkitekt värna en god livsmiljö för dem som skulle bo i lägenheterna. Uttryckssättet är allmänt och förtydligades aldrig. Det gör tolkningen svår i efterhand, men troligtvis handlar det delvis även om följande punkt i listan ovan, hälsosam inomhusmiljö. Förutom detta går det att läsa in trivselaspekter och god funktion och form. Det är viktigt att välja material och behandlingar som är hälsosamma med tanke på allergier, att välja filter av hög kvalitet och göra dem lättåtkomliga för filterbyten eller rengöring. Listan på den här punkten kan göras lång och mycket detaljrik med den kunskap som finns idag. Bengt Hidemark. Den hälsosamma inomhusmiljön är en aktuell fråga i hela Byggsverige. Ändå nämnde bara fem tillfrågade detta.kanske anser arkitekterna att ämnet ligger vid sidan av deras yrkeskompetens. Brukarinflytande och demokrati togs också upp i intervjuerna. Bertil Öhrström kommenterade att han såg det som ett problem att det inte 24

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD BENGTSFORS SITUATIONSPLAN :800 EN NY KLASSIKER I LANDSKAPET Med klassiska proportioner och en renodlad gestaltning hittar vi en ny och igenkännlig klassiker i natursköna Dalsland.

Läs mer

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Stor livskvalitet på liten yta

Stor livskvalitet på liten yta Stor livskvalitet på liten yta Behovet av nya bostäder är idag större än vad de flesta kommuner kan tillgodose. Det gäller inte minst efterfrågan på mindre bostäder en följd av att befolkningen blir äldre

Läs mer

Drömmen om ett vackrare hem

Drömmen om ett vackrare hem Drömmen om ett vackrare hem 1 Vår kärlek till trä har sin förklaring Vårt företag har byggt trappor i det lilla inlandssamhället Norsjö i Västerbotten sedan 1923. Det är ganska enkelt att förstå varifrån

Läs mer

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3 etapp 1 pråmgatan 3 Nya Finlandshusen 32 moderna bostäder nära centrum och mitt i naturen invid Tivoliparken och Helge å, i första hand avsedda för sökande över 60 år. Området nära till allt Att bo centralt

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

Det gemensamma för dessa projekt är synen på det offentliga rummet- att husen inordnar sig och bildar ett sammanhang.

Det gemensamma för dessa projekt är synen på det offentliga rummet- att husen inordnar sig och bildar ett sammanhang. Datum 2013-06-13 1 (8) Vår kontaktperson Ludmilla Larsson Direkttelefon 08-617 61 14 Epost Ludmilla Larsson@brunnbergoforshed.se Mottagare BILD 1 Hej! Jag heter Ludmilla Larsson och är arkitekt på Brunnberg

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening Modernt formspråk och traditionell livsstil i skön förening Högt uppe på klipporna i Göteborgs norra skärgård och med en vidunderlig utsikt över havet ligger ett av Vallsjöhus senaste byggprojekt. Tio

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Projektet Trulsibrunn

Projektet Trulsibrunn Projektet Trulsibrunn I ett nära och varmt samarbete med våra beställare Ingrid Kristensson och Jan Rosengren har vi ritat ett trähus med många detaljer, på den fina tomten längs Trulsibrunnsvägen i Höllviken.

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gamla Staden OMBYGGNAD LANDSKRONA

Gamla Staden OMBYGGNAD LANDSKRONA OMBYGGNAD LANDSKRONA Jurymotivering: Konvertering från rustik industrimiljö till bostäder står sig som trend. Här ett gammalt tryckeri vars äldsta byggnadsdelar härstammar från 1752, som känsligt omvandlats

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Egnahem. Ett lite enklare sätt att hitta hem

Egnahem. Ett lite enklare sätt att hitta hem Egnahem Ett lite enklare sätt att hitta hem Ett lite enklare sätt att hitta hem... I den här katalogen hittar du en serie Eksjöhus framtagna för att göra ditt husköp lite enklare och därmed också lite

Läs mer

rafiskt hus modern karaktär med

rafiskt hus modern karaktär med med rafiskt hus modern karaktär På den branta tomten i stadsdelen Fresnaye i Kapstaden, Sydafrika, skapade arkitektbyrån Saota ett hus i flera våningsplan med spännande grafiskt uttryck. text mia storm

Läs mer

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT NYBYGGT I JUGENDSTIL En spännande fasad, en personlig planlösning, stora ljusa rum och gott om plats för hela familjen vad mer kan man önska sig? Kanske utsikt över skogen och närhet till havet och staden?

Läs mer

Kvarteret Tegelpråmen, Kungsholmen. Arkitekt Tomas Åsberg, ÅWL. Foto Åke E:son Lindman. SKBs motto: Praktiskt och Vackert

Kvarteret Tegelpråmen, Kungsholmen. Arkitekt Tomas Åsberg, ÅWL. Foto Åke E:son Lindman. SKBs motto: Praktiskt och Vackert Kvarteret Tegelpråmen, Kungsholmen. Arkitekt Tomas Åsberg, ÅWL. Foto Åke E:son Lindman. SKBs motto: Praktiskt och Vackert Syftet med den här broschyren är att förmedla SKBs vision bakom mottot Praktiskt

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Presentation av kontoret

Presentation av kontoret H U S Presentation av kontoret är arkitekt SAR/MSA och började som snickare på ett litet byggföretag i Småland. Detta har påverkat inriktningen på kontoret mycket. En bra idé skall vara genomförbar och

Läs mer

Karlstad - Norra Stockfallet EGNA VAL. Brf Solslingan

Karlstad - Norra Stockfallet EGNA VAL. Brf Solslingan Karlstad - Norra Stockfallet EGNA VAL Brf Solslingan Inredningsstilar Våra inredningsstilar är noga utvalda. I bilderna längre fram ser du exempel på våra stilar som du kan göra som egna val. Vårt grundutförande

Läs mer

Gotö källa. den nya trädgårdsstaden i Barkarö. Etapp 1 Vårbackegatan

Gotö källa. den nya trädgårdsstaden i Barkarö. Etapp 1 Vårbackegatan Gotö källa den nya trädgårdsstaden i Barkarö Etapp 1 Vårbackegatan Aroseken Alla tiders boende Sedan 1956 har vi på Aroseken gjort människor hemmastadda i Västerås. Med en stark lokal närvaro och som stadens

Läs mer

HUS FÖR ENTREPRENADER & OBJEKT FLERFAMILJSHUS RADHUS VILLOR SENIORBOENDE

HUS FÖR ENTREPRENADER & OBJEKT FLERFAMILJSHUS RADHUS VILLOR SENIORBOENDE ETT HEM FÖR LIVET HUS FÖR ENTREPRENADER & OBJEKT FLERFAMILJSHUS RADHUS VILLOR SENIORBOENDE Mockfjärdhus ett hem för livet Med stolthet presenterar vi här en serie hus skapade speciellt för entreprenader

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Bastasjö. www.karnhem.se. Nära till. Skapa livsrum! 25 vackra tidlösa villor i klassisk stil

Bastasjö. www.karnhem.se. Nära till. Skapa livsrum! 25 vackra tidlösa villor i klassisk stil www.karnhem.se Bastasjö 25 vackra tidlösa villor i klassisk stil Nära till Centrum, 9 km Skola, 2 km Förskola, intill Mataffär, 2 km Cykelväg, intill Mitt i naturen! Bastasjö friluftsområde med elljusspår

Läs mer

ntracithus Arkitektur och design med attityd

ntracithus Arkitektur och design med attityd ntracithus Arkitektur och design med attityd Antracithus med tornet i fokus Alla Antracithus börjar med ett torn. Tornet förenar och karaktäriserar våra hus och skapar en fantastisk rymd och atmosfär.

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola Projekt rumsgestaltning med arkitektur. LUNDS KONST & DESIGNSKOLA Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

Göingegården. kv. Aroma

Göingegården. kv. Aroma Göingegården kv. Aroma VILLOR Välkommen till Göingegården! Precis invid en genuin gammal äppelodling växer en helt ny stadsdel fram, centralt belägen nära stan och med utmärkta förbindelser till både Halmstad

Läs mer

Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun. Juryutlåtande

Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun. Juryutlåtande Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun Juryutlåtande Stabben Syftet med markanvisningstävlingen har varit att stärka stadslivet i Industrilandskapet och bredda en redan befi ntlig mångfald

Läs mer

Vi startade LEVA husfabrik, LEVA är en förkortning för: Levande Ekologisk Visionär Arkitektur

Vi startade LEVA husfabrik, LEVA är en förkortning för: Levande Ekologisk Visionär Arkitektur TRÄPRISET 2012 BAKGRUND Vi lever idag i Sverige och Europa med ett arv kring en idé skapad av de formgivare och arkitekter som gestaltade bostäderna under 1900 talets tidiga era, med Corbusier i spetsen

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Jubileum. Lusthusen TORSJÖ BERGVIK UTTRINGE

Jubileum. Lusthusen TORSJÖ BERGVIK UTTRINGE Jubileum Lusthusen TORSJÖ BERGVIK UTTRINGE Lusthus visst låter det vackert! Hus med plats för lust, skapade med lust. Inspirationen från de klassiska grosshandlarvillorna är tydlig. Rötterna finns i förra

Läs mer

Koppling till dalslandsstugan

Koppling till dalslandsstugan Dalslandsstugan 2. Koppling till dalslandsstugan Den rustika, 2 år gamla Dalslandsstugan, bär på många kvalitéer och karaktärsdrag som fortfarande känns aktuella idag, för Dalslandsstugan 2.. Entré åt

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

TEXT ULRIKA LINDGREN FOTO MIKAEL DAMKIER. KÖKET ÄR HEMMETS HJÄRTA. Familjen gillar att laga mat och önskade en rejäl köksö att samlas kring.

TEXT ULRIKA LINDGREN FOTO MIKAEL DAMKIER. KÖKET ÄR HEMMETS HJÄRTA. Familjen gillar att laga mat och önskade en rejäl köksö att samlas kring. Magi MAGI VID SJÖN HEMMA HOS vid sjön Mathias och Christina hade länge drömt om att bygga ett riktigt magiskt hus, med alla de där detaljerna och funktionerna som de längtat efter. Och de visste redan

Läs mer

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m BRIGGEN 4 hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD Västra Kanalgatan 1 211 41 Malmö telefon: 040-12 64 00 BESKRIVNING Fastighets AB Riggenhus bygger 37 lägenheter i det nya bostadsområdet Fullriggaren i Västra

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Söndrum, Halmstad. www.karnhem.se. Nära till. Skapa livsrum! Tidlösa moderna radhus som knyter an till den svenska byggnadstraditionen.

Söndrum, Halmstad. www.karnhem.se. Nära till. Skapa livsrum! Tidlösa moderna radhus som knyter an till den svenska byggnadstraditionen. www.karnhem.se Foto: Hovs By, Växjö Söndrum, Halmstad Tidlösa moderna radhus som knyter an till den svenska byggnadstraditionen. Nära till Centrum, 5 km Skolor F-9, 1 km Vårdcentral, 300 m Närbutik, 900

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

Less is more. Så enkelt kan man sammanfatta vår nya husserie Wise. Vi har skalat bort en del moment för att kunna erbjuda en funktionell

Less is more. Så enkelt kan man sammanfatta vår nya husserie Wise. Vi har skalat bort en del moment för att kunna erbjuda en funktionell Vi har skalat bort en del moment för att kunna erbjuda en funktionell sant? Inte då. Det är ju Trivselhus vi pratar om. avkall på kvalitet eller tillvalsmöjligheter. Låter det för bra för att vara och

Läs mer

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN 56 ATTITYD I JÖ HUS MED ATTITYD ETT TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN ARKITEKTENS VAL - ATTITYD 131 57 ÖNKÖPING T MODERNT FUNKISHUS 58 ATTITYD I JÖNKÖPING PÅ HUSETS FRAMSIDA FINNS EN GENERÖS TERRASS,

Läs mer

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 BÅTBYGGARGATAN

ÅRETS BYGGEN 2003 BÅTBYGGARGATAN 72 BOSTAD STOCKHOLM Jurymotivering: Med noggranhet detaljskärpa, trygga och gedigna materialval och med innovationer som Bokaler har Familjebostäder med White arkitekter skapat attraktiva och ekologiskat

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Beddingestrand. Ängssyrevägen 3. Ett arkitektritat stenhus från dast ab

Beddingestrand. Ängssyrevägen 3. Ett arkitektritat stenhus från dast ab Beddingestrand Ängssyrevägen 3 Ett arkitektritat stenhus från dast ab några minuter från stranden dast ab säljer ett unikt arkitektritat stenhus på bästa läge i Beddingestrand. Låt dig inspireras av tomtens

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL

VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL HAVSNÄRA I FRÖSAKULL I attraktiva Frösakull, vid havet nära Tylösand kommer A-hus att uppföra 15 villor. Förutom den idylliska miljö som kännetecknar Frösakull lockar också närheten

Läs mer

Kom närmare naturen, utan att lämna staden

Kom närmare naturen, utan att lämna staden Kom närmare naturen, utan att lämna staden Det speciella med är inte enbart hur nära du kommer naturen, utan även hur nära du fortfarande är staden. Våra unika radhus i trä är noggrant belägna mellan Nackareservatets

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 800 kvm Antal arbetsplatser 45 62 Yteffektivt, ljust

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL

VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL HAVSNÄRA I FRÖSAKULL I attraktiva Frösakull, vid havet nära Tylösand kommer A-hus att uppföra 15 villor. Förutom den idylliska miljö som kännetecknar Frösakull lockar också närheten

Läs mer

Visioner, planer och analyser

Visioner, planer och analyser kök stuga/sal kammare förstugan Visioner, planer och analyser I en inte alltför avlägsen framtid bor människor tillsammans på ett sätt som idag är ovanligt och de bor i hållbara hus; socialt, ekologiskt

Läs mer

Fint eller fult Trivsamt eller tråkigt. Arkitektur och stadsstruktur Värden

Fint eller fult Trivsamt eller tråkigt. Arkitektur och stadsstruktur Värden Fint eller fult Trivsamt eller tråkigt Arkitektur och stadsstruktur Värden Undersökning: Ett nytt hus ska byggas nära din bostad Vilket hus föredrar du? Över 1000 svarande 2009, UK ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2 linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

DITT NYA HEM I linnéa park

DITT NYA HEM I linnéa park linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

NYA BJÖRKHAGA. Österåkers kommun, med Åkersberga som centralort, är kommunen där vacker roslagsnatur möter skärgård i skön harmoni.

NYA BJÖRKHAGA. Österåkers kommun, med Åkersberga som centralort, är kommunen där vacker roslagsnatur möter skärgård i skön harmoni. NYA BJÖRKHAGA Nu erbjuder Willa Nordic dig möjligheten att bo i ett modernt, nybyggt hus, nära vacker natur, svampskogar, ängar och stora rekreationsområden. Husens moderna formspråk, materialval och färgsättning

Läs mer

Äppellunden Brantevik

Äppellunden Brantevik Äppellunden Brantevik Nära havet. I ett fiskeläge strax söder om Simrishamn. Mitt i en äppelodling. Där har arkitekten Lillemor Husberg ritat och byggt ett hus. Ett ovanligt hus. Stramt och resligt. Ett

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet. Randboken - din kompletta guide för ränder i hemmet www.durosweden.se Vilken rand passar dig? Svårt att veta hur du snabbt och enkelt kan förändra ditt hem? Svaret är enkelt, med ränder! Horisontella,

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Stadsradhus brf Radiomasten

Stadsradhus brf Radiomasten Stadsradhus brf Radiomasten Tre våningar med många alternativ på inredning och material Modernt bekvämt boende med hög kvalitet ETAPP 2 Stadsradhus för dig som vill bo med lite mer frihet. Bo modernt och

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Dalslandsstugan 2.0 01. Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A.

Dalslandsstugan 2.0 01. Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A. 00. 01. VÄNERSBORG > HOPPERUD 1:12 Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts samman till olika typologier med stark relation till landskapet. Generella

Läs mer

OHBOY! CYKELHUSET - OHBOY! HYRESRÄTTER. 55 Lägenheter. Inflytt: december 2016 OHBOY. 4 st 1 RoK 37 st 2 RoK 13 st 3 RoK 10 st 4 RoK 1 st 5 RoK

OHBOY! CYKELHUSET - OHBOY! HYRESRÄTTER. 55 Lägenheter. Inflytt: december 2016 OHBOY. 4 st 1 RoK 37 st 2 RoK 13 st 3 RoK 10 st 4 RoK 1 st 5 RoK havet OHBOY skatepark Malmö C cykelhuset OHBOY! Ohboy! är byggt för en modern, urban livsstil. I detta grönskande hus med vackra betongytor finns smarta lösningar som gör det bilfria livet självklart.

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Anmäl ditt. Hyllie Allé. intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter

Anmäl ditt. Hyllie Allé. intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter Anmäl ditt Hyllie Allé intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter Välkommen till Hyllie I Hyllie skapas en ny levande stadsdel med färgstark arkitektur, spännande torg och all slags service. Samtidigt finns

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven.

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. Stor klädkammare. Och altaner med både morgon- och kvällssol. Caroline

Läs mer

28 ALLT OM VILLOR & HUS

28 ALLT OM VILLOR & HUS Drömhuset på HEMMA hos Svantes och Ewas vackra hus är ritat och uppfört av Sävsjö Trähus, med Tony Sundberg som arkitekt och med Andreas Sjöholm som projektledare. Framsidan är inbjudande, med en rejäl

Läs mer

Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare.

Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare. Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare. Limträ. Styrka, formstabilitet och skönhet. Limträ är ett byggmaterial som skapar möjligheter. Både för professionella yrkesmän och hemmabyggare med visioner om

Läs mer

Karlstad - Norra Stockfallet BRF SOLSLINGAN. Radhus att trivas i

Karlstad - Norra Stockfallet BRF SOLSLINGAN. Radhus att trivas i Karlstad - Norra Stockfallet BRF SOLSLINAN Radhus att trivas i En adress nära natur och bekvämlighet Välkommen till Brf Solslingan - ett modernt och behagligt boende på Norra Stockfallet. På en fin tomt

Läs mer

Brf Pärleporten i Lerum är ett projekt vi på Hökerum Bygg är stolta över.

Brf Pärleporten i Lerum är ett projekt vi på Hökerum Bygg är stolta över. Brf Pärleporten i Lerum är ett projekt vi på Hökerum Bygg är stolta över. Efter en arkitekttävling där tre kontor ritade varsitt förslag vaskades en byggnad fram som innehöll de värden som både kommunens

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES. SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer