Alla barn med behov av stöd ska få det. Förälder kritisk mot neddragning på Alviksskolan: Senaste nytt på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alla barn med behov av stöd ska få det. Förälder kritisk mot neddragning på Alviksskolan: Senaste nytt på www.hrfstockholm.se"

Transkript

1 Språkröret Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på nr nr januari 2012 årgång 69 Förälder kritisk mot neddragning på Alviksskolan: Alla barn med behov av stöd ska få det

2 Innehåll nr Ledaren Hörselklasser i kläm Alviksskolan riskerar minskade bidrag Neddragningar står mot centralisering Vårdval hörsel Fem hörselmottagningar i länet har blivit 23 Reportage Fyra pratar arbetsliv och kommunikation Föreningssidor I januari lanseras horsel.info videoguider för din hörsel Många firade nya lokalerna Inför kongressen 2012 Valberedningen har ordet Klubbinfo På kansliet nr Foto: sxc.hu Redaktörens ruta Vi vill veta er åsikt Många viktiga beslut har tagits, och tas, så här års. Föreningens verksamhetsplan är ett exempel. I ledaren härintill har ordförande Lars Lindén släppt fram föreningens nya vice ordförande. Läs den om ni vill ta del av Lars Lindbergs funderingar kring föreningens framtida verksamhet och utmaningar. För stockholmare med hörselnedsättning finns många andra beslut som är av intresse. Vissa oroväckande, och andra lite mer hoppfyllda. Bland annat har Alviksskolans hörselklasser kommit i kläm. Staden erkänner att det har blivit fel, men det är fortfarande oklart hur Alviksskolan ska kompenseras. Samtidigt som rektorn väntar på besked om 2012 års anslag har kommunfullmäktige klubbat igenom 2012 års budget. I den har staden beslutat att heminstruktörernas organisation ska förändras. En central samordning ska utredas, för att säkerhetsställa tillgång och kvalité. Men inte nog med det. Ett annat politiskt beslut har precis sjösatts. Från den 1 december är det en vårdvalsmodell som gäller för den primära hörselvården i Stockholms län. Numera kan ni länsinvånare välja mellan 23 mottagningar istället för fem. Och ännu fler lär det bli, har vi hört. Vi undrar givetvis vad ni tycker. Vill ni välja mottagning? Hur är bemötande och kvalitet? Hör av er till oss och berätta. Men innan ni gör det önskar hela kansliet ett gott nytt Förhoppningsvis har mellandagarna inneburit lite vila även för er. Det kan behövas, för snart är det dags att ta nya tag igen. Moa Källström redaktör Foto: P-O Olsson Språkrörets redaktion Språkröret ges ut av Hörselskadades förening i Stockholm och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Lars Lindén Redaktör Moa Källström Upplaga ex Prenumeration 200 kr/år Tryck Katarina Tryck AB SSN Omslag Annika och Sara Haglund. Foto: Moa Källström. Språkrörets utgivning 2012 nr 2 utkommer vecka 16 manusstopp 26/3 nr 3 utkommer vecka 28 manusstopp 11/6 nr 4 utkommer vecka 44 manusstopp 8/10 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta insända texter. Fotograf är Moa Källström om ej annat anges. Skänk en gåva till föreningens verksamhet Din gåva till föreningen är mycket betydelsefull för att vi ska kunna fortsätta bedriva vår verksamhet. Styrelsen vill därför framföra ett varmt tack för din generositet. Ange gärna vilken fond som avses för ditt bidrag: Föreningsverksam het, Åke Ahlséns fond eller Östeuropa- barnen. Plusgiro Kontakta kansliet för mer information (se sidan 24). 2

3 Ledaren Hur fångar vi upp morgondagens engagemang? År 2012 blir ett spännande år för föreningen. Året som gick präglades av den stora utmaning det innebar att hitta och flytta till nya lokaler. Nu är det dags att ta sikte mot nya utmaningar hur vi på bästa sätt kan utveckla föreningens verksamhet. Föreningens styrka har länge varit den livaktiga och mångsidiga klubbverksamheten. Den är viktig att vara rädd om och att på bästa sätt stödja och utveckla. Samtidigt måste nya verksamhetsformer prövas. Klubbverksamheten är inte lika omfattande som den har varit. Därför tror jag att höstmötet var framsynt att diskutera behovet av nya mötesplatser i föreningen. Föreningens grund är dess medlemmar och därför behöver föreningsverksamheten utvecklas med tiden för att möta de förväntningar som medlemmar och presumtiva medlemmar har. Detta är naturligtvis en utmaning vi inte är ensamma om. Hur man tar tillvara på människors ideella engagemang i framtiden är en fråga som föreningslivet i stort brottas med. Ändå finns det många myter kring att ideellt engagemang skulle vara något som tillhör historien. Ersta-Sköndals högskola har sedan 1992 mätt svenskars ideella engagemang. De har funnit att 86 procent är medlemmar i en förening och har konstaterat att det ideella engagemanget är förvånansvärt stabilt. I 2010 års rapport konstaterades till och med att engagemanget var större än någonsin! I genomsnitt lägger varje aktiv person ned 16 timmar i månaden på ideellt arbete. Det sker dock förändringar i karaktären i engagemanget. Det blir mer vanligt med frivilligt socialt arbete. Vi vet även att Internet får allt större betydelse för många. Genom Facebook och andra webbplatser utbyter människor erfarenheter. Det gäller inte minst personer med funktionsnedsättning som söker information från andra om hur man kan underlätta sin vardag. Det finns svenska och internationella webbplatser där hörselskadade utbyter kunskap om hörapparater och andra hjälpmedel. Förr så var lokalföreningen i HRF kanske den viktigaste kunskapskällan för detta. Är det så fortfarande eller kommer vi att utkonkurreras av Internet? Vår utmaning är att få människor att söka sig till vår förening även i framtiden och då måste vi leva upp till de förväntningar de har. Även riksförbundet har uppmärksammat denna utveckling. Ett av förslagen från förbundsstyrelsen till kongressen i juni är att försöksverksamheter ska genomföras för att pröva nya verksamhets- och organisationsformer inom förbundet. Det tror jag är ett alldeles utmärkt förslag. Frågan hur vi blir mötesplatsen för landets hörselskadade även i framtiden är avgörande för hela förbundet och här är alla goda idéer välkomna! Lars Lindberg nytillträdd vice ordförande Ny text-app testades på teater i Nacka Riksteatern har tagit fram en ny metod för textning av teaterföreställningar. Numera kan du få texten via en applikation till din mobiltelefon. Riksteatern har under hösten turnerat landet runt med föreställningen Othello, som har textats på svenska, finska och arabiska genom appen RiksText. Appen finns både för Iphone och Andriod och har tagits fram i samarbete med företaget Dogood IT. Ur Othello på Riksteatern. Foto: Markus Gårder När Othello kom till Nacka och Dieselverkstaden i december var Ewa Ström och Ulla-Britt Jensen på plats. Texten är tydlig och lätt att följa. Efter föreställningen fick vi också svara på en enkät om hur tekniken fungerat, berättar Ewa Ström. MK Ställ tillgänglighetskrav på offentlig upphandling Stockholms stad är en stor aktör på upphandlingsmarknaden. Tillgänglighetskrav ökar möjligheten för fler att delta i samhällslivet, säger Ewa Samuelsson (KD). I ett pressmeddelande inför den Internationella funktionshinderdagen den 3 december menade det biträdande borgarrådet med ansvar för tillgänglighetsoch funktionshinderfrågor att Stockholms stad borde överväga att ställa krav på att leverantörer av offentliga tjänster ska visa hur man arbetar med tillgänglighet och användbarhet. I Norge finns tvingande lagstiftning som gör att tillgänglighetsaspekterna finns med i all upphandling. Detta är värt att titta närmare på, fortsätter Ewa Samuelsson. Det biträdande borgarrådet pekar också särskilt på arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning. Färskt statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten i gruppen har ökat med närmare tio procent på ett år. MK 3

4 Lokala nyheter Hörsel klasserna på Alviksskolan riskerar att hamna i kläm Tio miljoner mindre i bidrag till hörselklasser när staden lade om stödsystem Färre lärare, talpedagoger och fritidspersonal. Det riskerar Alviksskolans hörselklasser som följd av minskade bidrag efter att Stockholms stad lagt om systemet för elever med behov av särskilt stöd. Vår hela verksamhet kan inte klara sig på ett tillskott, säger Alviksskolans rektor Håkan Wiklund. När Stockholms stad gjorde om resursfördelningssystemet och bakade in hörselklasserna i stödet till elever med behov av särskilt stöd innebar det att Alviksskolans hörselklasser fick tio miljoner kronor mindre att röra sig med per år. En minskning med närmare en fjärdedel av den totala budgeten på 45 miljoner. Enligt Alviksskolans rektor Håkan Wiklund är problemet att en genomsnittlig skola har cirka fem elever med behov av särskilt stöd, medan Alviksskolans hörselklasserna består av 140 elever. Hela verksamheten bygger på det stödet, därför 4 är vi väldigt beroende, säger Håkan Wiklund. Anledningen till att Alviksskolan ändå har klarat sig sedan förändringen för två år sedan är att skolan har haft ett överskott att ta av. Men nu är pengarna slut. Utav den totala budgeten på 45 miljoner är 80 procent löner. Det enda man kan spara på är löner, fortsätter Håkan Wiklund. 20 heltidstjänster Under år 2011 gick utbildningsförvaltningen in med en stötdämpare på fem miljoner. Men det har inte varit tillräckligt och Alviksskolan har redan skurit ner på personal med två till tre miljoner, enligt rektorn. En neddragning på tio miljoner innebär 20 heltidstjänster av totalt 60 tjänster, eller två heltidstjänster per årskurs. År 2012 står för dörren och Alviksskolan har i början av december fortfarande inte fått besked om hur budgeten blir för nästa år. Det enda man kan spara på är löner Håkan Edman, grundskoledirektör vid Stockholms stad, menar att avsikten inte var att Alviksskolan skulle drabbas och att skolan ska kompenseras. Det är dock oklart med hur mycket. Jag kan inte garantera att de får samma summa som tidigare, men andemeningen i vårt arbete är att vi ska kompensera. Oklart med kompensation Utbildningsförvaltningen tänker dock inte riva upp det nya systemet. Vi kommer kompensera för de förändringar som var en effekt av att Alviksskolan har hörselelever, andra förändringar Håkan Wiklund, rektor Alviksskolan inom resursfördelningssystemet kommer inte förändras, säger Håkan Edman. Sker kompenseringen 2012? Vi jobbar i det perspektivet. Moa Källström Fotnot: Beslut om utbildnings förvaltningens budget för 2012 tas den 15 december 2011, efter Språkrörets pressläggning. Annika Haglunds son och Saras bror Gustaf går på Alviks skolan. När Gustaf bytte skola och började på Alviksskolan påverkade det hela familjen positivt. Personalen I juni fick Annika Haglund och hennes man ett brev från Alviksskolan om en stor neddragning. Jag blev jätteorolig för min sons skolframtid. Man ska hela tiden stå på barrikaderna när man har ett barn med funktionshinder, säger Annika Haglund. Annika och Olle Haglunds tioårige son Gustaf går i hörselklass på Alviksskolan. För Gustaf har Alviksskolans specialklasser betytt att han har kommit i kapp i skolan. Vi har sett så mycket

5 Lokala nyheter Stockholms stad vill centralisera hem instruktörer Men i stadsdelen Hässelby- Vällingby sparas en tjänst in ser till barnens behov positivt, säger Annika Haglund. Det har påverkat hela vår familj. När sommaren inleddes med brevet från skolan om neddragningar samtidigt som familjen läste i tidningen att Stockholm satsade på elever med behov av särskilt stöd blev Annika väldigt upprörd. Hon skrev en debattartikel i DN, som hon hoppas gav viss effekt. Allt hotas. När man äntligen har hittat en bra situation blir det ett hot mot ens vardag. Innan Gustaf kom till Alviksskolan hade han det tufft i skolan. Men på Alviksskolan vände det. Hans utveckling har varit helt fantastisk. Det är små grupper på Alviksskolan och personalen kan verkligen se till barnens individuella behov. Alla barn med behov av särskilt stöd ska få det. Har man en funktionsnedsättning kan man inte nå målen utan hjälp. Annika Haglund menar att samhällets vinster i stort måste räknas in: Det är viktigt med en tidig insats, ju tidigare desto bättre. Då kan man sköta ett jobb i framtiden. Stockholms stad har satsat mycket på Alviksskolan, med en perfekt miljö för barn med hörselskada. Större grupper gör att barnen blir otrygga. Politikerna i Stockholm slår ett slag för stadens heminstruktörer. Nästa år ska organisationen förändras enligt beslut i fullmäktige. Målet är en central samordning av verksamheten som i dag finns ute på stadsdelsförvaltningarna. Men samtidigt fortsätter skillnaderna att öka inom staden. I stadsdelen Hässelby- Vällingby har man beslutat att dra ner på heminstruktörerna med en heltidstjänst. Från årsskiftet finns bara en halvtidstjänst kvar. Enligt enhetschefen Ylva Kjell är anledningen främst ekonomisk. Men hon ser också en problematik i att uppdraget är oklart. Uppdraget är väldigt otydligt från centralt håll. Det skiljer sig extremt mellan stadsdelarna, hur många heminstruktörer man har och vad de gör. Enligt Ylva Kjell ska den kvarvarande halvtidstjänsten nu framförallt fokusera på utbildning av hemtjänstpersonal. Heminstruktörer för syn och hörsel arbetar med stöd och utbildning för personer med nedsatt hörsel eller syn, främst genom hembesök, besök på boenden och utbildning av personal. Brukarorganisationer lyfter fram behovet eftersom hemtjänsten många gånger inte har kunskapen om hur olika hjälpmedel används. Men stadsdelarna i Stockholm har olika syn på hur stort behovet är. På Södermalm finns ingen heminstruktör för hörselskadade och i Årsta-Enskede-Vantör drog man in en av två tjänster för två år sedan. Vi ser att det är sårbart Nu har därför Stockholms kommunfullmäktige slagit fast att organisationen ska förändras nästa år. I budgeten för 2012 säger staden att en utredning ska ske första halvåret Därefter ska förändringen verkställas. Kerstin Sandström på Stadledningskontoret har ansvar för utredningen: Uppdraget är att titta på om det ska centraliseras eller regionaliseras, alltså slå ihop till exempelvis fyra regioner. Vi ser att det är sårbart på många av de verksamheter som stadsdelarna ansvarar för där det kanske bara finns en person. Det är inte den kvalitet eller verksamhet man skulle kunna önska. Moa Källström 5

6 Lokala nyheter Valfrihet och tillgänglighet är Från den 1 december 2011 får stockholmarna själva Rosenlund påverkas inte Den utvidgade hörselrehabiliteringen vid Karolinska Universitetssjukhuset (Tideliusgatan 12, Rosenlunds sjukhus) som erbjuds de med behov av omfattande rehabilitering under lång tid, omfattas inte av förändringen. Vårdval hörsel har nu sjösatts. Från årsskiftet finns 23 mottagningar inom den primära hörselrehabiliteringen istället för fem. Politikerna betonar förbättrad tillgänglighet och valfrihet som bakgrund till det vårdvalssystem som infördes 2008 på en rad sjukvårdsområden i Stockholms län. Detta är ytterligare ett steg i Alliansens strävan efter att öka tillgänglig heten, patientinflytandet och kvaliteten i länets sjukvård, sa Lars Joakim Lundqvist (M) när Alliansen gick ut med löftet att införa vårdval för hörapparatsutprovning. Förändringen innebär att personer som vill kolla upp sin hörsel eller behöver en ny hörapparat, kan välja vilken mottagningar de vill gå till. Företagen som blivit godkända måste i sin tur följa de regler och krav som landstinget ställt upp. Dessutom är det inte längre nödvändigt att ha en remiss för att gå till hörselvården. Man kan vända sig direkt till en hörselmottagning även om man inte är brukare sedan tidigare, För att få hörselvård vid den utvidgade hörselrehabiliteringen krävs som tidigare en remiss. Från den 1 december 2011 ansvarar Rosenlund även för service och reparationer av hörsel hjälpmedel för sina brukare. berättar Kerstin Malmgren, tjänsteman vid Stockholms läns landsting. Service och reparationer Mottagningar finns över hela Stockholms län men det finns även två mottagningar i Uppsala. Nio vårdgivare har tillsammans 23 godkända mottagningar. Och mottagningarna kan ändras kontinuerligt. Det kommer fortfarande in ansökningar. Efter hand kan det också bli mottagningar som väljer att stänga eller där landstinget måste avauktorisera, säger Kerstin Malmgren. En stor skillnad mot tidigare är att varje mottagning även ska erbjuda service av hörapparaten. Oavsett var brukaren har provat ut sitt hjälpmedel kan han eller hon välja bland alla mottagningar för att få service och reparation. För att lista sig på en mottagning fyller man i en blankett som finns på hörselmottagningar, vårdcentraler och på Vårdguidens hemsida. Vårdgivaren ska också informera om den fortsatta möjligheten att via systemet Fritt val av hjälpmedel köpa hjälpmedel utanför Stockholmare testar sällan hörseln Två tredjedelar av Stockholms arbetstagare får aldrig kontrollera hörseln på sin arbetplats. Det visar en undersökning som Hörselskadades Riksförbund tog fram inför Hörselskadades dag. Trots de rekommendationer HRF har utfärdat om minst ett hörseltest var femte år bland åringar och minst var tredje år bland åringar, är det endast 15 procent av arbetstagarna i Stockholm som får regelbundna hörselkontroller av sin arbetsgivare. Nästan en tredjedel av stockholmarna har inte testat sin hörsel de senaste tio åren eller aldrig. Det är viktigt att arbetsgivare tar ansvar för att kontrollera hur arbetstagare hör på alla arbetsplatser. Genom att fånga upp hörselproblem så tidigt som möjligt går det att undvika stress, utmattningssyndrom och annan ohälsa, säger Jan-Peter Strömgren, HRF:s förbundsordförande. Moa Källström När HRF i oktober erbjöd Centralens besökare att testa hörseln tog över tusen personer tillfället i akt. Foto: Stefan Andersson Så fungerar Vårdval Hörsel. Läs om alla 6

7 Lokala nyheter ledord i ny hörselvård välja hörselmottagning landstingets sortiment samt erbjuda brukaren ett tillfälligt lån av hjälpmedel vid behov, som till exempel vid reparationer. Jämförelse av vårdgivare Kestin Malmgren berättar att alla brukare som tidigare fått en hörapparat genom landstinget ska ha fått ett brev om förändringarna. Information finns även i tidningen Vårdguiden och Vårdguiden på nätet. Informationen kan nås genom Vårdguidens hemsida eller på telefon. De som svarar i telefon kan också skicka länkar från webbplatsen via e-post och sms eller skriva ut information från webbplatsen och skicka hem med post, berättar Kerstin Malmgren. Senare under året ska det Vårdval även infört i Uppsala län finns möjlighet att jämföra vårdgivare. Landstinget genomför då en enkät för att brukare ska kunna ta del av varandras erfarenheter. Efter hand som enkätundersökningar genomförs publiceras resultatet på Vårdguiden på samma sätt Även invånarna i Uppsala län har fått en förändrad hörselvård. Den 1 november lanserades ett valvårds system av landstinget i grannlänet. Utformningen av Uppsalas nya hörselvård ser snarlik ut Stockholms upplägg. Brukare har möjlighet att gå till någon av de mottagningar som landstinget har godkänt genom auktorisation. Landstingets hörcentral blir från samma datum en mer utpräglad specialistmottagning för de som har större behov av rehabilitering, enligt Uppsala läns landstings hemsida. Inte heller i Uppsala krävs längre en remiss för att gå till de auktoriserade Foto: sxc.hu som det i dag finns information om till exempel husläkarmottagningar, säger Kerstin Malmgren. Länets vårdcentraler kan i dag jämföras gällande till exempel helhetsintryck, bemötande och information. Moa Källström hörselmottagningarna, avgiften är dock den samma som tidigare, 300 kronor per hjälpmedel. I mitten av december hade 11 hörselmottagningar godkänts av landstinget, förutom fyra mottagningar i Uppsala även mottagningar i Enköping, Tierp, Heby, Östmannar, Stockholm och Sollentuna. Moa Källström enkäten Kommer du byta vårdgivare när hörselvården förändras? Barbro Björkman, Farsta: Ja, det kommer jag. Man vill känna sig väl bemött och omhändertagen. Respekt för tider är också viktigt för mig. Men apparaterna är jag nöjd med. Lennart Olsson, Solna: Ja, därför att det finns en hörselfirma i samma kvarter där jag bor. Personlig kontakt och närhet betyder mest. Jag trivdes inte på Avesina, det var för stort. Marianne Barfvestam, Ekerö: Det gör jag kanske eftersom det antagligen finns någon mottagning närmare. Men det är inte för att jag inte är nöjd med min nuvarande. godkända hörselmottagningar hittills 7

8 Lokala nyheter Så fungerar Vårdval Hörsel Vårdval Hörsel började gälla den 1 december Du väljer själv vilken av de godkända mottagningarna du ska gå till, både för utprovning och reparationer. Remisstvånget är borttaget. Du kan alltså söka upp en hörselmottagning direkt utan att först gå till en husläkare. Förändringen avser enbart den primära (f.d. basala) hörselrehabiliteringen, den som tidigare sköttes av Avesina. Utprovningsavgiften är fortfarande 600 kronor. Du kan inte byta mottagning under en pågående utprovning av ett hjälpmedel. Möjligheten att köpa ett hjälpmedel utanför landstingets sortiment genom Fritt val av hjälpmedel finns kvar. Du får då ett bidrag till kostnaden av landstinget. Godkända mottagningar ändras genom beslut av Stockholm läns landsting. Aktuell information får du hos Vårdguiden. Telefon , knappval 1, eller på hemsidan guiden.se, under flikarna Hitta vård och omsorg samt Så funkar det / Välj vård givare. Hörselskadades förening i Stockholm har efter årsskiftet en anslagstavla i sina lokaler med aktuell information om vårdvalet och mottagningar. Godkända hörselmottagningar hittills Stockholms läns landsting hade den 7 december 2011 godkänt följande hörselmottagningar inom den primära hörselrehabiliteringen. För dagsaktuell information gå in på Mottagningarna listas här i alfabetisk ordning. Mottagningar från december 2011 Audionomerna Stockholm City Västra Trädgårdsgatan 2 A Stockholm (tel) Audionomerna Stockholm Lidingö Stockholmsvägen Lidingö (tel) Audium Hörselkonsult Gamla Brogatan Gamla Brogatan Stockholm (tel) Audium Hörselkonsult globen Arenavägen Stockholm (tel) Audium Hörselkonsult Odengatan Odengatan Stockholm (tel) Avesina Hörselrehab Kista Kistagången Kista (tel) Avesina Hörselrehab Kungsholmen Sankt Eriksgatan Stockholm (tel) Avesina Hörselrehab Norrtälje Kyrkogatan Norrtälje (tel) Avesina Hörselrehab Sveavägen Sveavägen Stockholm (tel) Avesina Hörselrehab Södertälje Storgatan Södertälje (tel) Din Hörsel Stockholm Vartoftagatan Stockholm (tel) Din Hörsel Täby Attundafältet Täby (tel) Din Hörsel Uppsala Svartbäcksgatan Uppsala (tel) HRF Hörteknik Gävlegatan 16 Box Stockholm (tel) Hörbart Stockholm Högbergsgatan Stockholm (tel) Hörhjälpen Sibyllegatan 36 Box Stockholm (tel) Hörsam Dalagatan Dalagatan Stockholm (tel) Hörsam Ringvägen Ringvägen Stockholm (tel) Hörsam Sollentuna Kung Hansväg 3 Box Sollentuna (tel) Hörsam Solna Hotelgatan Solna Hörsam Uppsala Kålsängsgränd 10 C Uppsala (tel) Mottagningar från den 1 januari 2012 Audionomerna Stockholm Järfälla Jakobsbergs sjukhus Birgittavägen Järfälla Hörselexperten Ångermannagatan Vällingby (tel) 8

9 Lokala nyheter Funktionshinderperspektiv ej prioriterat när stockholmare frågas om livskvalitet Enligt Länsstyrelsen är nio av tio medborgare i Stockholms län nöjda med sitt liv. Men när stockholmare svarade på enkäten fanns inga frågor om funktionsnedsättningar eller tillgänglighet. Något som borde finnas med, menar Handisam. Undersökningen publicerades i slutet av oktober och är den första bredare medborgarundersökningen som gjorts i länet. Enligt svaren är 92 procent av invånarna nöjda med det liv de lever, de ser ljust på ekonomin och trivs på sitt arbete. Men trots att undersökningen behandlar frågor som diskriminering i arbetslivet och kollektivtrafik har Länsstyrelsen alltså inga frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Inte heller har den som besvarat enkäten kunnat ange om han eller hon har en funktionsnedsättning. På Länsstyrelsen menar Kjell Haglund att anledningen är att det skulle bli ett för stort urval, och att det handlar om att resultatet statistiskt sett ska vara tillförlitligt. På Handisam håller analyschefen Arvid Lindén inte med personer borde vara ett tillräckligt urval, menar han: Det är i alla fall inte en sämre undersökning än någon annan. Man hänger alltid upp sig på definitioner. Men det är inte frågan om exakt statistik, utan om tendenser. Arvid Lindén tycker vidare att det ingår i Länsstyrelsens uppgift att integrera funktionshinderperspektivet i sin verksamhet som myndighet. När undersökningen tar upp diskrimineringsgrunder (kön, ålder, etnisk tillhörighet; reds anm) och folkhälsoundersökningar visar att den här gruppen har sämre hälsa än genomsnittet kan man tycka att det borde vara med. År 2013 ska Länsstyrelsen göra om undersökjningen. Vi får utvärdera om vi gjorde rätt. Vi har gjort undersökningen i god tro, man får ha det i åtanke, säger Kjell Haglund. Man kan tycka att det borde vara med Arvid Lindén, Handisam Moa Källström ANNONS Möllerström Medical AB MED-EL Representative Scandinavia 9

10 Lokala nyheter hallå där! Therés Stephansdotter Björk, författare, som skrivit barnboken Jacks rockiga resa, med tema tinnitus och rockreferenser för vuxna: Foto: Robert Björk Vem är Jack? Jack är en tuff kille som vågar vara sig själv. Han är bästa kompis med coola Alice trots att hon är tjej. Båda två älskar hårdrock. Hur kom det sig att du kom in på spåret tinnitus? Det blev helt naturligt eftersom att boken handlar om musik. En stygg professor i den fiktiva sagovärlden Metallien lider av tinnitus. Många där har olika grader av sjukdomen, men det var endast han som blev så bitter av det. Han skyddade aldrig öronen. Det är dock väldigt viktigt för Jack och hans favoritband Dragonhearts som en helt naturlig del i njutningen av musiken. Har du själv haft besvär av tinnitus? Jag har just nu tinnitus vilken förmodligen beror på stress. Jag tror mycket beror på okunskapen om hur man skyddar hörseln, inte att man ska göra det. Kan du säga något om uppföljaren, Jack och den Magiska Tatueringen? Boken tar spåret in på tystnaden. Hur låter egentligen tystnad? Moa Källström Nya skyltar kan ge resenärer direkt störningsinformation Under hösten har Stockholms tunnelbana fått nya digitala skyltar. Med den nya tekniken ska det kunna bli möjligt för resenärerna att få riktad trafikinformation direkt på plats, berättar SL. Storstockholms Lokaltrafik (SL) har lanserat skyltarna tillsammans med reklambolaget Clear Channel. Skyltarna, som totalt är 100 stycken, finns i dag på 12 stationer. Bland annat kan man se de digitala skyltarna vid biljetthallarna på T-centralen, Slussen och S:t Eriksplan. I dag går samma information ut till alla skyltar, men Veronica Aasa på SL berättar att det finns ett pågående arbete med att hitta tekniska lösningar för att skicka störningsinformation till en specifik skylt. Hon berättar också att SL arbetar med att ta fram mallar så att SL själva ska kunna skicka information om akuta trafikstörningar till skyltarna. Något som kan innebära att även personer med hörselskada kan ta del av den realtidsinformation som i dag ges via högtalare. Tanken är att det ska bli mer trafikinformation, och mer riktad sådan, säger Veronica Aasa. När det kan bli verklighet är dock oklart. Likaså om fler stationer får de nya skyltarna. En tredjedel av tiden på de digitala skyltarna tillhör SL enligt avtalet med Clear Channel. I dag växlar informationen var tredje sekund, vilket SL vill utöka så att det ska vara möjligt att hinna med och läsa. Moa Källström Hörselmässa med ministerbesök Hörselteknik och kommunikatonsmöjligheter var det givna temat när SPSM, Karolinska, Hisus och Barnplantorna arrangerade Teknik- och kommunikationsmässa den 11 oktober. Med ett ökat antal utställare var det fullt i salen på Kulturhuset. Bland besökarna syntes bland andra kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. 10

11 Notiser Fortsatt utredning om gymnasieutbildning Stockholm har under hösten fått en ny utredare som tittar på en gymnasieutbildning för elever med hörselskada. Gunilla Christersson Vigert ser behov av både en organisation för ett hörselgymnasium på en eller ett par skolor i innerstaden och att organisationen för stödet till de inkluderade eleverna förändras. Gunilla Vigert är positiv till Stockholms möjligheter att få ett hörselgymnasium. Trots att hon är tredje utredaren med samma uppgift. Förre utredaren fick inte rätt förutsättningar för att slutföra uppdraget eftersom utbildningsförvaltningen då inte insåg komplexiteten i uppdraget, menar hon. Har pratat med elever Under hösten har Gunilla Vigert undersökt hur situationen ser ut i dag för hörselskadade gymnasieelever i Stockholm. Hon har kontaktat skolsköterskor och pratat med elever, föräldrar, skolpersonal och intresseorganisationer. Målgruppen är överens menar hon. Ett hörselgymnasium behövs. Men det behövs även stöd till de elever som inte väljer hörsel- eller döv klasser och vill gå inkluderat i en hörande klass. Gunilla Vigert poängterar att en eventuell utbildning bör ha ett kommunikationsperspektiv, där även döva elever Gunilla ryms, även om Christersson hon tror att det Vigert. blir svårt att nå riksgymnasiets nivå i Örebro. Förändringar hösten 2012? Hörselteknik, bra akustik, teckenspråk och tecken som stöd samt hörselkompetens hos personalen är viktiga faktorer som Gunilla Vigert lyfter fram. Vi tänker kärnämnen, vi får försöka hitta lösningar där man kopplar olika program till gymnasiet. Det kräver mycket arbete kring scheman och samordning. Jag har gjort en förutsättningslös kartläggning, fortsätter Gunilla Vigert. De ekonomiska ramarna sätts i ett senare skede. Gunilla Vigert har nu lämnat en delrapport till utbildningsförvaltningen. Utifrån den ska en plan tas fram för vårens arbete. Kan ett hörselgymnasium bli verklighet inom den närmsta framtiden? Ja, förändrade rutiner för de inkluderade eleverna kan genomföras hösten Gymnasieutbildningen tror jag kan bli verklighet hösten 2013, där är det inte realistiskt tidigare. Men det är politikerna som tar beslutet. Moa Källström Lämna synpunkter till Hugis Hugis, Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm, har en blogg och en sida på Facebook, där utredaren tar emot synpunkter. Utan elever blir det inget gymnasium. Det måste vara en utbildning som är attraktiv, säger Gunilla Vigert. Beslut togs om Slussen Stockholms stad tog den 12 december beslut om Nya Slussen. Förslaget var mycket omdebatterat och kritiserat, inte minst ur tillgänglighetsperspektiv. Förslaget förväntas nu överklagas, en period som av staden beräknas ta två år. Tidigast 2013 kommer bygget igång. Staden framhåller att ljudnivåerna vid Slussen blir relativt höga och att det behövs ytterligare åtgärder för att förbättra ljudmiljön i det offentliga rummet. OH Utprovningarna ökar I december redovisade Hjälpmedelsinstitutet och Hörselskadades Riksförbund en rapport om hörapparatsutprovningarna i landet. Rapporten visade att Stockholms läns landsting under 2010 provade ut hörapparater. Det kan jämföras med motsvarande siffra för 2008 då landstinget provade ut hörapparater. Stockholms läns landsting var det landsting i landet där störst andel av patienterna fick två hörapparater, närmare 85 procent, vilket kan jämföras med ett riksgenomsnitt på 63 procent. Sifforna är hämtade från HRF:s enkäter till hörselvården och HRF/HI OH Buller hot mot folkhälsa När Stockholmarna själva anger vilka miljöstörningar som besvärar dem mest är buller det vanligaste svaret. I Stockholms innerstad besvärades omkring 20 procent av de boende av trafikbuller. Det framgår av Folkhälso rapport 2011, Folkhälsan i Stockholm Idag och imorgon. Rapporten föreslår att man ska göra mer för att åtgärda källan till bullret genom tyst asfalt och hastighetsbegränsningar. Dessutom vill man stötta lokala handlingsplaner mot buller och man konstaterar att skärpta kontroller minskar risken för hörselskadligt buller vid konserter. OH Satsning på särskilt stöd Regeringen satsar på barn i förskolan med behov av särskilt stöd, enligt Ekot. Under de kommande tre åren avsätter regeringen 20 miljoner kronor varje år för att lärare och annan personal ska bli bättre på att upptäcka barn med behov av särskilt stöd. Anledningen är att den nya skollagen, som trädde i kraft den 1 juli i år, ökat kraven på för skolan eftersom den är en egen skolform. Vi kan inte vänta med att sätta in hjälp till dem som behöver i årskurs nio utan hjälpen måste in tidigt, säger förskoleminister Nyamko Sabuni till Ekot. MK 11

12 Reportage Att höra till på jobbet Med mikrofoner, halsslingor och teckenspråkstolkar träffas fyra personer i varierande åldrar och med olika erfarenheter för att prata om arbete, kommunikationförutsättningar och sin egen hörselskada. Språkröret har fört samman er för att prata om erfarenheter av kommunikation i arbetslivet. Vi inleder med en presentation. Bittan: Jag heter Bittan Martinell, jag är en person som har många bollar i luften. Jag är vd för ett vård- och omsorgsföretag, SignCare, som erbjuder vård och omsorg på teckenspråk. Sen är jag föreståndare på ett aktivitetshus för människor med dövblindhet. Jag hör skitdåligt. Jag har alltid teckenspråkstolk med mig i olika sammanhang. Karin: Karin Famme heter jag. Jag är farmaceut och jobbar på ett sjukhusapotek, mina kunder är sjukhusavdelningar. Jag jobbade på AstraZeneca och Pharmacia tidigare. Jag tycker det är jättesvårt att svara när folk frågar hur dåligt hör du?. Jag har hörapparater och klarar mig ganska bra med det. Nikolaj: Jag heter Nikolaj Laboudin. Jag har gått yrkes högskolan och nu jobbar jag som ingenjör på Ångpanneföreningen, som är ett stort teknikkonsultföretag. Sedan är jag med i styrelsen för Hisus (Unga Hörselskadade i Stockholms stad, reds anm). Björn: Mitt namn är Björn Jakobson, jag är 77 år och vd för och grundare av ett företag som heter BabyBjörn som idag säljer i 50 länder. Sedan har min fru och jag också dragit igång ett stort projekt på Värmdö som heter Artipelag som bland annat är en naturupplevelse och konsthall. Jag har haft hörselnedsättning av grav karaktär från 51-års ålder. När jag var 56 år sa överläkaren till mig nu hör du så dåligt att du kan bli pensionär. Men det hade jag aldrig tid med. Vilka erfarenheter har ni från er första arbetsplats? Nikolaj: Jag har jobbat sedan Som jag ser det nu var egentligen den stora chocken för mig när jag hade gått ut gymnasiet i Örebro. Jag har gått i hörselklass hela min skolgång och skulle börja på en hörande skola. Jag gick dit för att göra det jag skulle, sedan gick jag hem. Sedan började jag arbeta som konsult. Det är mycket kontorjobb. Någonstan har jag medvetet valt den inriktningen, jag visste att om jag skulle jobba på bygge skulle det vara bullrigt och det skulle jag bli trött av. Karin: Jag tror att jag idag tänker mer på att jag ska ha ett jobb jag klarar av, där jag inte behöver höra så mycket. Förr hade jag kunder, jag fattar inte hur jag orkade det. Idag vill jag ha en lugn miljö. Däremot är det sociala på arbetet mycket jobbigare idag. Det är det där korridorpratet man missar. Björn: Jag hörde ju då för 50 år sen när jag började arbeta, så jag upplevde inga problem. Karin: Mitt tips är att man ska försöka ha ett jobb där man inte behöver höra, inte den typen av jobb där man måste höra många samtidigt, så att man har samma förutsättningar som de som hör bra. Bittan: Jag tycker inte man ska hänga upp sig på hur mycket man hör eller inte hör. Man ska jobba med det man vill. Men jag har ju löst det på ett annat sätt. Jag har alltid teckenspråkstolk i alla möten. Jag kan ju jämföra hur det är att vara bunden av den tekniska apparaturen och att ha tolkar och det är en helt annan frihetskänsla. Folk vill gärna placera människor i olika fack. Jag ser mig inte som hörselskadad, jag ser mig som Bittan. Sen har jag mina olika för- 12

13 Björn Jakobson Arbete: Vd för BabyBjörn AB, vd för blivande konsthallen Artipelag samt vd för Lillemor Design AB. Ålder: 77 år. Bittan Martinell Arbete: Vd för S igncare AB, föreståndare på aktivitetshus för dövblinda samt projektledare. Ålder: 54 år. Nikolaj Laboudin Arbete: Ingenjör på Ångpanneföreningen, ett teknikkonsultföretag. Ålder: 28 år. Karin Famme Arbete: Farmaceut på sjukhusapotek, har tidigare arbetat på AstraZeneca och Pharmacia. Ålder: 52 år. Björn Jakobson, Bittan Martinell, Karin Famme och Nikolaj Laboudin använder bärbara slingor och teckenspråkstolkar. Tolkarna Shahla Yousef och Annica Gustafsson till vänster om bordet. utsättningar att klara mig i olika sammanhang. Karin: Har man tolkar är det mer uppenbart. För mig som hör dåligt är det ofta så att folk inte riktigt förstår. Det kan jag uppleva som jobbigt. Man är varken eller på något sätt. Nikolaj: Jag känner igen det där, det syns ju inte att man har en funktionsnedsättning. Jag tycker att man ska förklara att man hör dåligt och att det är svårt att uppfatta. Jag frågar igen för att försäkra mig om att jag uppfattat rätt. Karin: Det klassiska är väl ändå att skriva protokoll på möten. Det är ingen som vill men det ska gå laget runt. När man säger jag ska nog inte skriva protokoll går folk inte med på det. Det är så uppenbart att folk inte förstår vilka problem man har. Björn: Jag deklarerar det första jag gör att jag inte hör. Jag tycker att folk tar stor hänsyn till det. Nikolaj: Vi har haft lite olika mellanchefer på mitt jobb. Jag bytte chef och han bemötte folk på ett annat sätt. Han var väldigt intresserad av min hörsel, hur det fungerade för mig. Han har försvarat mig och lyft upp mig. På något sätt blev alla mer medvetna utan att vi gjorde någon grej av det. Hur viktigt är det då att ha förståelse bland sina medarbetare eller chefer, oavsett om man är anställd eller egenföretagare? Karin: Det är jätteviktigt tycker jag. Nikolaj: Jag märkte att det blev stor skillnad när jag bytte chef. Björn: Jag sitter ju i den priviligerade situationen att de är tvungna att tala så att jag förstår. [skratt] Är det en bra metod att starta eget? Björn: Nej, att vara egenföretagare fordrar ju en framåtanda och stora kunskaper. Det är inte någonting man ska råda folk till i första hand. Jag upplever alldeles för många som det går dåligt för. Det ska vara någon som har den läggningen. Bittan: Jag tycker nog tvärtom, att man ska uppmuntra folk att starta egna företag. Men då ska man gilla utmaningar och ha förmåga att kunna driva ett företag. Jag har ju alltid teckenspråket i alla sammanhang, man tar plats och man syns. På nåt sätt så underlättar det, jag behöver inte förklara. Nikolaj: Jag känner flera ungdomar som använder teckenspråk på skola och universitet. De säger samma sak, att det är väldigt skönt när tolkarna kommer. Tolkarna säger till lärarna, nu får du ta om. Det behöver inte eleven göra. Vad använder ni för hjälpmedel? Karin: Inga alls faktiskt, inte ens hjälpmedel till telefoner. Björn: Nu hör jag ingenting. Karin (trycker in mikrofonknappen hårdare): Nej, jag använder ingenting. Jag pratar i telefon utan hjälpmedel. Jag skulle kunna ha med mig konferenshjälpmedel på möten. Men det är svårt, lägger man dem på bordet så hör man ändå inte vad folk säger. Björn: Jag har stor hjälp av en radiosändare. På ett sammanträde är det absolut bäst att den som pratar får sändaren runt halsen. Och det accepterar alla. Sedan är folk väldigt duktiga på att flytta mikrofonen sinsemellan. Men jag håller med om att när den ligger på bordet är det jobbigare. Karin: Problemet är att folk inte vill. 13

14 Reportage Björn Jakobson. Bittan Martinell. Karin Famme. Nikolaj Laboudin. Våga prova och tänj gränser Björn: Men det är väl jättebra att de inte pratar i mun på varandra? Jag tycker det är ganska bra, då hinner man ju tänka lite när man flyttar apparaten. Är det svårt att ställ krav? Karin: Precis! Björn: Folk respekterar min nedsatta hörsel. Jag tycker inte det är något problem, var jag än är, i och med att jag deklarar så tydligt från första stund. Karin: Jobbar du fortfarande? Björn: Jag är vd för BabyBjörn, jag är vd för Artipelag AB och jag är vd för Lille mor Design AB. Jag jobbar procent. Men går jag på en vårdcentral så behandlar de mig som jag har hela dagen på mig. Karin: Jag tror det är skillnad på att vara vd för ett företag och vara anställd. Björn: Ja, det är självklart, jag sitter på makten. Sen är det också så att de tycker att jag har så mycket erfarenheter och kunskaper att de gärna går till mig. Men hade jag inte haft det så tror jag inte att de skulle vara lika intresserade av att lyssna på mig. Bittan: Jag håller med Karin, jag tror man får ett annat bemötande om man säger att man är vd. Det kan jag känna är fel, alla ska mötas med samma respekt. Angående tekniska hjälpmedel så använder jag texttelefon och videosamtal. Sen är det mycket e-post och chat. Vanlig tal telefon funkar inte för mig. Nikolaj: Jag är ganska dålig på att använda tekniska hjälpmedel. Det tar mycket energi att förklara för folk hur de ska använda tekniken varje gång. Jag kan använda telefon men när det är viktiga samtal så väntar jag gärna en halvtimme med att ringa för att förbereda mig mentalt. Jag har provat hjälpmedel, problemet är om någon svarar ute på bygget, då hör jag inte. Jag skulle säkert kunna jobba på ett annat sätt som gör att jag kan koppla av mer, men det fungerar för stunden. Jag försöker hela tiden fråga mig själv, trivs jag med det jag gör, räcker min energi till allt jag vill göra? Björn: Du säger att det finns bra hjälpmedel när man pratar i telefon. Jag tycker aldrig jag har fått bra hjälpmedel. Hur inskaffar man den kunskapen? Nikolaj: Något som jag tycker är väldigt bra är en blåtandsmottagare man använder med mobiltelefonen. Jag brukar rekommendera att gå till en butik med hörselhjälpmedel. Så kan man prata igenom alla grejer. Karin: Jag tycker trots allt att man ska använda hjälpmedel. Jag gör det när jag är på en föreläsning. Det som är svårare är möten, man vill inte vara besvärlig. Bittan: Jag använde mycket tekniska hjälpmedel i början på 80-talet, jag var fruktansvärt teknikberoende. När det inte fungerade lade jag av och började med teckenspråkstolk istället. Jag har provat det tekniska livet och det fungerar i tekniskt styrda situationer. Men så fort man stänger av mikrofonerna, när man ska prata lite socialt i kapprummet eller på fikarasten, då fungerar det inte. Jag tror att det handlar om att man måste göra val. Jag och min man dansar folkdans, han är hörande. När det är fest är inte jag med. Jag vill inte sitta av tiden. Det är ett aktivt val. Har ni några andra strategier ni vill dela med er av? Björn: Jag gick en tre-veckors kurs på Danderyds sjukhus för tjugo år sedan, den var fantastiskt lärorik och viktig. Det var att lära sig att vara hörselskadad. Det var helt otroligt, där lärde jag mig läsa på läppar, att slappna av. Den sista dagen fick de anhöriga uppleva min situation. Sedan fick arbetskamraterna också uppleva hur jag uppfattade min situation och det var ju pedagogiskt. Bittan: Jag vill bara säga, tro på dig själv, våga prova och våga tänj gränser. Björn: Se positivt på det hela. Min fru sa, när hon hörde att jag skulle hit: Driver man BabyBjörn som säljer i 50 länder och drar igång en konst- och naturhall, så spelar inte hörseln så stor roll, det märker man. Karin: Jag tänker att man ska slåss på lika villkor. Att vara duktig och jobba med det man inte behöver öronen till. Björn: Det är på natten jag gör mest nytta. Det är då jag ligger och tänker ut de stora grejerna. Det behöver jag inte höra för. Nikolaj: Det kan ibland kännas tufft och jobbigt men jag tycker man ska försöka prova sig fram hela tiden. Man har råd att säga nej efteråt. Tänk inte innan du ska gå på någon aktivitet, gå dit och se hur det blir, vad som händer. Ibland funkar det, ibland inte. Det är bättre att utvärdera efter man varit där än att på förhand tänka ut ett scenario. Tack för råden, och för att ni kom hit! Moa Källström 14

15 Stockholm Föreningssidor Horsel.info lanseras i slutet av januari och erbjuder besökaren informationsfilmer. Sajten har tagits fram av Hörselskadades förening i Stockholm i samarbete med Hörseloch balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Pennie Hertzman, legitimerad audionom vid Karolinska, medverkar i filmerna. Videoguider på nätet I januari lanserar Hörselskadades förening i Stockholm en sajt med instruktionsfilmer för skötsel av hörapparater Är du eller någon anhörig osäker på hur batteriet eller filtret byts på hörapparaten? Då kan vi tipsa dig om hemsidan som lanseras av Hörselskadades förening i Stockholm i slutet av januari. Hemsidan innehåller video guider som tagits fram i samarbete med Hörsel- och balanskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. De sex filmerna, som alla är textade och teckenspråkstolkade, instruerar tittaren hur en hörapparat sköts. Titta efter visitkortet på hörselmottagningen och i föreningens lokaler. Det finns dessutom en film med tre tips om hur man på bästa sätt samtalar med en person med nedsatt hörsel. För oss är det en service till våra medlemmar. När man provar ut en hörapparat är det många nya intryck och saker man ska hålla i minnet. Rengöring är det sista man tänker på i det läget, säger Lars Lindén, Stockholms föreningens ordförande. Detta är också en bild som hörselvården bekräftar. På Hörsel- och balanskliniken är det inte ovanligt att patienten missar just den information de får om grundläggande hörapparatskötsel, som byte av slang och rengöring. Hörselskadades förening i Stockholm fick förra året bidrag från Dahlheimers stiftelse för att prova nya vägar att tillgängliggöra information för personer med hörselnedsättning. I samband med detta beslutade föreningen att lansera en separat sajt för videoguiderna. Vi vill nå ut till så många som möjligt. För oss handlar det om att alla ska kunna använda sina hjälpmedel på bästa rätt, säger Lars Lindén. Moa Källström 15

16 Invigning Vänster: Lars Lindén, ordförande för Hörselskadades förening i Stockholm, och Sin Vuu, ordförande för Unga Hörselskadade i Stockholms stad (Hisus), höll i bandet medan det biträdande borgarrådet Ewa Samuelsson invigde. Nedan: Konstklubbens ordförande Nisse Forslund samtalade med Ulla Frohm. Längst ned: Jan Hörnkvist, Karl-Gustav Håkansson, Kerstin Johnson och Hans Johnson firade i kapp. Många medlemmar firade Det blev en invigning som överträffades allas förväntan när Hörselskadades förening i Stockholm och Unga Hörselskadade i Stockholm tillsammans slog upp portarna för sina medlemmar lördagen den 24 september. Med den fantastiska siffran 170 besökare var det tidvis till och med kö vid dörren. Ewa Samuelsson (KD), det biträdande borgarrådet med ansvar för tillgänglighets- och funktionshinderfrågor, var på plats för att klippa det blågula invigningsbandet. Den ceremoniella invigningen övervakades av Lars Lindén, 16 ordförande för Hörselskadades förening i Stockholm, och Sin Vuu, ordförande för Hisus. Men innan dess inledde Stockholmsföreningens ordförande Lars Lindén med några ord om föreningens historia och förväntningarna inför framtiden. Ewa Samuelsson lyckönskade därefter föreningen och berättade om sina erfarenheter från arbetet med funktionshinderfrågor i staden. Även Agneta Österman, ordförande i Hörselskadades distrikt i Stockholms län, passade på att ta till orda. Hon önskade ett fortsatt gott samarbete mellan distrikt och Stockholmsförening. Efter en vår, sommar och sensommar som inneburit att föreningen till stor del inte kunna hålla igång den ordinarie verksamheten, var det till många medlemmars stora glädje som de nya lokalerna öppnade. Lokalerna firades i en lättsam stämning och Vi hoppas att alla medlemmar följer med till våra nya lokaler kommentarerna om lokalerna var positiva. Trots att föreningen huserat i lokaler i Stockholms innerstad under alla år hördes övervägande glädjande kommentarer om att lokalerna är ljusa och ändamålsenliga. Minglet pågick sedan i flera timmar, med snittar som hade tillagats av Stockholmsföreningens medlemmar och som serverades av medlemmar från Hisus. Till snittarna och snacks serverades cider Lars Lindén, ordförande

17 Föreningssidor Vänster ovan: Många medlemmar lyssnade koncentrerat på invigningstalarna. Vänster nedan: Bland Hisus medlemmar var intresset stort att prova det nyinköpta biljardbordet. Nedan: Wera Sjöström och Ilkka Lindroos serverade alkoholfritt mousserande vin och cider. Nedan höger: Hanna Bergström från Hisus spred glädje och snittar. Hälsa på oss! Vi hälsar er alla, gammal, ny och blivande medlem, välkommen att besöka Hörsel skadades förening i Stockholm i våra nya lokaler. Vill du vara säker på att kansli personalen har tid att visa dig runt får du gärna ta kontakt i förväg. Kansliets kontaktuppgifter hittar du alltid på Språkrörets sista sida. Nedan: Flera medlemmar passade på att sätta sig i solskenet för att titta på omgivningen och prata en stund. föreningens nya lokaler och alkoholfritt mousserande vin. Lars Lindén, föreningens ordförande, är i efterhand mycket glad över att så många medlemmar hittade till lokalerna under den stora invigningen. Vi hoppas naturligtvis att alla aktiva medlemmar i föreningens klubbar och nätverk följer med oss till våra nya lokaler i Örnsberg. Föreningens framtid stöps i de nya lokalerna, och vi önskar att det blir det hus för hörselskadade i Stockholm som vi i styrelsen har hoppats, säger Lars Lindén. Moa Källström Arbetet med lokalerna fortsätter Föreningens nya lokaler på Instrumentvägen har klarat de första testerna. Föreningsmöten, julbord och andra verksamheter har genomförts med gott resultat. Fortfarande är det många saker kvar att ordna, en del är sådant som besökarna kommer att se på en gång, annat är mer i det dolda. Under hela hösten har vi haft en provisorisk slinga i samlingssalen då slingkabeln i golvet gick sönder innan det nya golvet lades. Vi har haft tur då man inte behövde dra upp hela mattan utan istället kunde mäta fram var kabeln hade gått av. Trots det kunde inte felet åtgärdas och vår nya slinga bli färdig förrän i början av december. Nu när slingan fungerar kan vi fokusera på att utveckla resten av lokalen, inte minst utifrån de förslag och idéer som kommit in från medlemmar och besökare. De som vill lämna förslag är välkommen att kontakta kansliet. Föreningen kommer även att göra vad den kan för att påverka staden så att promenaden till och från tunnelbanan förbättras, särskilt nu i vinter. Oscar Hedenfeldt 17

18 Kongress 2012 Kongressen 2012 närmar sig År 2012 är det återigen dags för Hörselskadades Riksförbunds kongress. Mellan den 1 3 juni samlas ombud från alla landets föreningar för att besluta om vad förbund, distrikt och föreningar ska arbeta med de kommande fyra åren. Kongressen äger rum i Västerås och Stockholmsföreningen får denna gång delta med sex ombud. Varje förening får ett ombud extra per var 300:e medlem. Inför kongressen har förbundsstyrelsen tagit fram förslag till Intressepolitiskt program, Handlingsprogram , Medlemsavgifter , Stadgerevision och Utredning om organisationsutveckling. Förslagen skickades ut till alla föreningar tidigt under hösten 2011, i samband med kallelsen till kongressen. Inför kongressen har Stockholmsföreningen haft ett öppet möte för att diskutera motionsförslag. Mötet resulterade i att föreningen på höstmötet i november antog 11 motioner som skickats in till förbundet. Även nomineringar till förbundsstyrelsen har skickats in. Föreningen har nominerat Jan-Peter Strömgren för omval som förbundsordförande samt Eva Sten för omval till förbundsstyrelsen. Agneta Österman och Lars Lindberg är nominerade som nyval. Förbundets kongresswebb En ny upplysningstid Hörselskadades kongress 1 3 juni 2012 Våra motioner till kongressen Hörselskadades förening i Stockholm har skickat in motioner med följande tema till kongressen: Medlemsregistret Temasida i Auris Forskning Stadsplanering Föräldrahandbok Ljud i friskolor Upphandling Elevhälsan Bildsymbol Cochlea implantat Hörselsdagen Motionerna kommer att läggas upp på lanseras i slutet av januari med adressen kongress2012. Moa Källström En början på hjälp till självhjälp i Georgien Åter har föreningens biståndsgrupp varit i Georgien. Denna gång var tanken att inrätta en hörcentral. All hjälp som Sverige ger, är tänkt som hjälp till självhjälp. Det har också hela tiden varit vår ambition. Hittills har dock vårt arbete endast i ringa utsträckning lett till att lokal personal fortsatt det vi gjort. Vid vårt tidigare besök kom vi i kontakt med ett handikappcenter för multihandikappade barn i Gori (Stalins födelsestad!) vars föreståndarinna Tina Bregvadze erbjöd oss en lokal lämplig som hörcentral. Det var ett erbjudande vi inte kunde motstå. Så började i slutet av september vår kurs i grundläggande audiometri och audiologi med nio läkare, en sjuksköterska, en logoped samt teknikern från handikappcentret och två föräldrar. Kursen omfattade såväl teori som många praktiska övningar. Till en början fick kursdeltagarna göra hörseltest på varandra, göra avtryck för hörselgångsinsatser, men snart fick de träna på riktiga patienter. Första sammanträdet för interimstyrelsen i Goris nya föräldraförening. Foto: Ewa Martony Flera av barnen i Gori, som fått en hörapparat av oss 2009 kom, och några behövde byta apparat. Vi lyckades också starta en föräldraförening tillsammans med två av kursdeltagarna som är föräldrar till hörselskadade barn. Hörcentralen invigdes med stor pompa med ett 60-tal personer. Svenska ambassadören Diana Janse förrättade invigningen. Hon uttryckte sin glädje över hörcentralen och önskade den en lyckosam framtid. Vi tackade alla för gott samarbete och hoppades att få återkomma för att se hörcentralen i full gång. Slutligen ett varmt tack, förutom till Svenska Institutet som gjort vår resa möjlig, också till Rese industrins barnfond som gett oss pengar till utrustning, till föreningens medlemmar för insamlade penning medel och hörapparater, till Huddingeföreningen för en stor donation av hörapparatbatterier samt till Lufthansa som lät oss ta med 80 kilo övervikt. Helena Lanzer-Sillén projektledare 18

19 Föreningssidor Medlemsmöte diskuterade 2012 års verksamhetsplan För första gången på över tio år genomförde föreningen ett medlemsmöte på ABF-huset i Stockholm. Denna gång berodde lokalvalet på att föreningen i våras inte ville binda upp sig för ett så viktigt möte i de nya lokalerna, innan man kunde vara säker på att det kunde genomföras. Förhandlingarna inför de drygt 40 medlemmarna leddes av föreningens ordförande, Lars Lindén, som vid sin sida hade Johnny Sköldvall som stöd och mötessekreterare. Huvudämnet kom att bli föreningens verksamhetsplan och budget för Här presenterade styrelsen sina förslag och engagerade medlemmar kom med frågor och delade med sig av sina tankar och reflektioner. Båda dokumenten mottogs dock välvilligt av medlemmarna som ställde sig bakom förslagen. Verksamhetsplanen finns att läsa på föreningens hemsida och i föreningens lokal. Vidare ställde sig medlemmarna bakom förslag till motioner och nomineringar till förbundes kongress Oscar Hedenfeldt tema vårdval hörsel ANNONS Vad betyder vårdvalet för mig? Tema Vårdval Hörsel - Vad betyder det för mig? Infomöte hörselvård Måndagen 5 mars kl Medarrangör: Hörselskadades Plats, Instrumentvägen Öppet 19möte distrikt i Stockholms län Måndagen den 5 mars, klockan Plats: Instrumentvägen 19 (T-bana Örnsberg) Moderator Agnes Arpi Moderator: I panelen Agneta Österman, ordförande i Agnes Arpi HRF distrikt i Stockholms län, Stig Nyman (kd), I panelen landstingsråd. bland andra: Agneta Österman, ordförande, Hörselskadades distrikt i Stockholms län arrangörer Hörselskadades förening i Stockholm Stig Nyman (KD) landstingsråd, Stockholms läns landsting Fri entré! Fri entré! Ingen föranmälan krävs. Skrivtolk är beställd. Mer info: Kallelse till Årsmöte Samlingssalen Instrumentvägen 19 Torsdagen den 15 mars 2012 Klockan Program Registrering Årsmötesförhandlingar (ca) Mat och dryck (anmälan krävs) Efter årsmötet, som beräknas ta cirka 1,5 timme i anspråk följer tillfälle att umgås med mat och dryck. Mat och dryck kostar 100 kronor och kräver att anmälan görs senast den 6 mars till föreningens telesvar eller e-post Motioner Lämnas till föreningens kansli senast måndagen den 15 februari. Årsmöteshandlingar kan hämtas i föreningens lokaler samt på från den 7 mars Förslag till dagordning 1 Årsmötets öppnande 11 Förslag från styrelsen samt 2 Fråga om kallelse skett enligt stadgarna motioner från klubbar och enskilda medlemmar med 3 Fastställande av antalet röstberättigade styrelsens yttranden 12 Val av ordförande 4 Fastställande av dagordning 13 Val av övriga ledamöter samt 5 Val av ordförande för mötet ersättare i styrelsen 6 Val av sekreterare för mötet 14 Val av revisorer och ersättare 7 Val av protokolljusterare tillika rösträknare för dem 15 Val av valberedning 8 Verksamhetsberättelse för år 2011 samt ekonomisk redovisning för samma tid 16 Rapporter 17 Vid mötet väckta frågor 18 Avslutning 9 Revisionsberättelse för år Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för verksamheten under år

20 Föreningsnotiser Ändringar i styrelsen Sammansättningen i föreningens styrelse har förändrats under hösten. Lars Lindberg har tillträtt som vice ordförande efter att Robert Sandström avsagts sig sitt uppdrag i styrelsen. Robert Sandström valde att avgå då han fått anställning på kansliet för Hörselskadades distrikt i Stockholms län. MK Öppet hus för bransch Den 5 oktober hade den nya föreningslokalen celebert besök. Representanter från Hörselskadades Riksförbund, Unga Hörselskadade, handikappföreningar, företag i olika brancher, Handisam, Stockholms stad och hörselvården i Stockholms läns landsting tog sig en titt på de nya lokalerna och passade samtidigt på att knyta nya kontakter och stärka gamla band. Förhoppningsvis kommer många av dem att återkomma till lokalen i olika sammanhang. OH Nyfiken på bridge? Bridge är ett kortspel med rötter i 1800-talets whist. Den bridge Kontraktsbridge som spelas i dag tillkom i mitten på 1920-talet och utvecklades framför allt av amerikanen Ely Culbertson. Han bidrog till att bridgen har blivit en tankesport spridd över hela världen, med VM, EM och nationella mästerskapstävlingar. Bridge är omtyckt av pensionärer, som menar att den inte bara är rolig utan dessutom stärker minnesoch koncentrationsförmågan. Spelet ligger bra till för hörselskadade för det bedrivs under tystnad. Bud och motbud avges tigande med budkort. Föreningen har en bridgeklubb som träffas på måndagar för tävlingsbridge i anspråkslösa former. Nya spelare med någon bridgevana är välkomna om det behövs hjälper vi till att friska upp gamla kunskaper. Under Klubbinfo på sidan 23 kan du läsa om kontaktpersoner, avgifter med mera. Johnny Sköldvall Batterier på faktura Under de förändringar som skett på kansliet i samband med flytten och personalförändringar har styrelsen beslutat att föreningen inte längre ska hantera kontanter. Detta innebär att den batteriförsäljning som föreningen erbjuder medlemmar på kansliets expedition framöver sker genom att medlemmen betalar via faktura. Det är därför inte längre nödvändigt att ta med sig kontanter till expeditionen. MK 20 Vivan Lantz, till minne I Åke Ahlséns bok Ur tystnaden finns ett kapitel om Vivan Lantz. Där framgår att hennes liv ingalunda varit en dans på rosor. Med stor energi och envishet vände hon sin tillaro. Vivan var en mycket aktiv och aktad medlem i Stockholmsföreningen. I perioder satt hon i föreningens styrelse. Vi som kände henne har många fina minnen från när Vivan tog hand om föreningens sommarhus Backebo på Värmdö. Man kan säga att Vivan var föreningen. Hon var mycket intresserad av litteratur och konst och skaffade sig en stor bok- och konstsamling. Hon var duktig på att laga mat och framförallt på att baka godsaker till sina uppskattade kaffebjudningar, inte minst till födelsedagen den 22 december, då det alltid var öppet hus. Vi hade lång intressanta samtal och diskussioner om böcker och författare. Då kunde man Vivan Lantz. Foto: Iris Åsgården minsann inte slå henne på fingrarna. Som framgått tidigare var hon envis och hävdade sin rätt och ville gärna visa fram pekpinnar. Vivan hade inga egna barn, men intresserade sig mycket för syskonbarnen och goda vänners familjer med barn. Hon var glad och positiv trots egna svårigheter. Hon blev 93 år, men det blir inget fortsatt kalas den 22 december. Ulla Ahlsén Årlig konstutlottning i november Lördagen den 26 november hade Konstklubben sin traditionella konstutlottning för sina medlemmar. Konsten köps in under studiebesök och museebesök och denna gång var det medlemmen Anna-Lena Hörnkvist som fick turen att välja konstverk först. Utlottningen som skedde i sällskap av snittar och dryck i föreningslokalerna på Instrumentvägen är en förmån för Konstklubbens medlemmar. Bilden ovan är en beskuren del av ett verk av Ivar Arosenius som skänkts till föreningen. Till höger en skulptur av Elisabeth Norrby som Konstklubben köpte in sommaren Mer information om Konst klubben hittar du på sidan 23.

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Del II, en uppföljning 2010 Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! Del

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

INTRESSEPOLITIK. för döva, Hörselhabiliteringen, BUP för döva samt SPSM Östra.

INTRESSEPOLITIK. för döva, Hörselhabiliteringen, BUP för döva samt SPSM Östra. INTRESSEPOLITIK Det intressepolitiska arbetet kommer att framhävas lite extra mer år 2015 och involveras i många av de verksamheter som SDF ordnar. SDF vill se att rätten till teckenspråk och delaktighet

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Jan-Peter har inte lust att stå bredvid

Jan-Peter har inte lust att stå bredvid Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på www.hrfstockholm.se nr 3 Juli 2012 årgång 69 Omvald förbundsordförande är rotad på Kungsholmen Jan-Peter har inte lust att stå bredvid

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren Habilitering & Hjälpmedel ORDFÖRANDE DATUM DIARIENR Eva-Charlotte Bernthson 2013-11-14 HH-HOH13-094/2 MINNESANTECKNINGAR Gemensamt brukarråd för syn-, hörsel-, tolkfrågor i Landstinget Sörmland Datum:

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Närvarande: Tove Wrånge, enhetschef Jenny Widmark, Kent Hedesström, Dövblindteamet Solveig

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden: Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar 2014-03-20 Tid: 2014-03-20, kl 13.00 15.45 Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson,

Läs mer

Personlig vård och punktliga tåg

Personlig vård och punktliga tåg Personlig vård och punktliga tåg Vår landstingspolitik från A till Ö för Stockholms län Se vad vi vill (http://stockholm.kristdemokraterna.se/val-2014-a-o/) Nu sätter Alliansen ljuset på endometrios 25

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Medlemsmotioner Dagordningen, punkt 7: Övriga förslag Inklusive föreningsstyrelsens förslag till beslut Medlemsmotioner

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Hörapparatguiden web ver 2

Hörapparatguiden web ver 2 Hörapparatguiden web ver 2 Vad innebär det att använda hörapparat? Hörapparaten förstärker alla ljud, både tal och omgivningsljud. När du börjar använda hörapparat kommer du att höra ljud som du inte har

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-09-11 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting Stockholm i maj 2015 Dag Boman Ulrika Brändström Carin Magnusson 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Senaste nytt på www.hrfstockholm.se. nr 2 April 2012 årgång 69. för Hörselskadades förening i Stockholm. Lilian blingar gärna sin hörapparat

Senaste nytt på www.hrfstockholm.se. nr 2 April 2012 årgång 69. för Hörselskadades förening i Stockholm. Lilian blingar gärna sin hörapparat Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på www.hrfstockholm.se nr 2 April 2012 årgång 69 Lilian blingar gärna sin hörapparat Innehåll nr 2 2012 3 4 6 7 8 10 12 13 15 16 Ledaren

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kongress för Unga Hörselskadade

Kongress för Unga Hörselskadade Kongress för Unga Hörselskadade På årsmötet 2012 lade tre av Unga Hörselskadades medlemmar ett förslag om att införa kongress vartannat år. Förslaget innebär också att styrelsen skulle ha en mandatperiod

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

En ljus arbetsmarknad väntar audionomstudenter. Senaste nytt på www.hrfstockholm.se. nr 1 februari 2014 årgång 71

En ljus arbetsmarknad väntar audionomstudenter. Senaste nytt på www.hrfstockholm.se. nr 1 februari 2014 årgång 71 Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på www.hrfstockholm.se nr 1 februari 2014 årgång 71 En ljus arbetsmarknad väntar audionomstudenter Innehåll nr 1 2014 3 4 5 6 8 10 11 13

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Framtagande av regelbok för primär hörselrehabilitering

Framtagande av regelbok för primär hörselrehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Mattias Bly 2013-01-11 LiÖ 2012-839 Hälso- och sjukvårdsnämnden Framtagande av regelbok för primär hörselrehabilitering I Landstinget i Östergötland finns mottagningar

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 1. Kansliet Styrelsekonferensen Två ansökningar om medlemskap i HSO Stockholms län Ordförandestämman den 28 november Ledigt rum Vikariat

Läs mer

RADIO RIU 98,9 FM SÄNDNINGSATERIAL FÖR VECKA 21 201205 26-27

RADIO RIU 98,9 FM SÄNDNINGSATERIAL FÖR VECKA 21 201205 26-27 V21 RADIO RIU 98,9 FM SÄNDNINGSATERIAL FÖR VECKA 21 201205 26-27 Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala Skolgatan 18. 753-16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 eller 072-9139386 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Medlemsinformation. Steg för steg. Hänt i media. Nätvandring motverkar mobbning. Upprättelse för mobbade. Tematräff om mobbning. Hjälp oss bli fler!

Medlemsinformation. Steg för steg. Hänt i media. Nätvandring motverkar mobbning. Upprättelse för mobbade. Tematräff om mobbning. Hjälp oss bli fler! Medlemsinformation Steg för steg maj 2015 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Nätvandring motverkar mobbning Upprättelse för mobbade Tematräff om mobbning Hjälp oss bli fler! Ordföranden har ordet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Distriktets årsmöte 9 april 2011 beslöt att skicka ett Öppet brev till partierna som sitter i Västra Götalands Regionfullmäktige.

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Kan det bli bättre eller kanske sämre? KTH Ljud- och Bildbehandling; Svensk Teknisk Audiologisk Förening Översikt Har hörapparaterna blivit bättre?

Läs mer

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Minnesanteckning Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Tid: 140211 Plats: Plan 7, Hörselverksamhetens lokaler, Vänerparken. Närvarande: Harry Eriksson Berit Swärd, HRF Vänersborg/Trollhättan Hans

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016 Hörselskadades Riksförbund Handlingsprogram 2013 2016 Handlingsprogram 2013 2016 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer