Ungdomars kost- och motionsvanor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars kost- och motionsvanor"

Transkript

1 Sykepleievitenskap. Omvårdnadsforskning. Nursing Science 4 Sara Karlsson, Distriktssköterska, fil. mag Marianne Brydolf, Lektor i vårdvetenskap ADOLESCENTS DIET AND EXERCISE PRACTICES A study in 9th grade at two Swedish schools ABSTRACT The purpose of this study was to examine adolescents diet and exercise practices and to identify possibly differences between vegetarian and non-vegetarian adolescents and between genders. The study population was adolescents in the 9th grade in two Swedish schools. A questionnaire regarding meal habits, sweets consumption and physical exercise was answered by 143 adolescents (69 girls and 74 boys). Length and weight were recorded and BMI was calculated. Eleven percent of the adolescents were classified as having overweight. Most of the subjects ate breakfast daily, but only slightly more than 50 % of them ate the school-lunch daily. About 90 % of the adolescents consumed sweets, snacks and soft drinks at least once a week. Nearly all of them participated in physical training during school time, and 75 % of the boys and 63 % of the girls were exercising regularly after school. Although there were only ten vegetarians (7%) in this group some differences could be identified. In spite of poor physical activity and irregular meals, none of the vegetarians had overweight. KEYWORDS: Adolescents, Nutrition, Exercise, Vegetarian Ungdomars kost- och motionsvanor En undersökning i årskurs 9 på två svenska skolor Introduktion Kost och motion Enligt Svenska Folkhälsorapporten (1) är de flesta svenska ungdomar i dag välnärda, och följer livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller fettkonsumtionen. Ungdomar äter dock mindre frukt och grönsaker än barn och vuxna. Barn och ungdomar äter dessutom mer sötsaker än vuxna. Enligt rapporten går trenden mot mer oregelbundna måltidsmönster och större intag av godis och läsk. Hälsoriskbeteenden som utvecklas under tonåren kan bli svåra att ändra i vuxen ålder. Enligt Dowdell och Santucci (2) hade sjundeklassare i USA ett intag av frukt och grönsaker som låg långt under rekommendationerna. De flesta av de 54 ungdomarna hade inte konsumerat en enda frukt eller grönsak under det dygn som studien avsåg. Endast 50 % av ungdomarna beskrev sig själva som normalviktiga och så många som 63 % rapporterade att de ville gå ner i vikt. En stor andel av ungdomarna var fysiskt aktiva flera gånger i veckan. Hela 48 % av ungdomarna rapporterade att anledningen till att de hade tränat den senaste veckan, var att de ville gå ned i vikt. En finsk studie (3) med över åringar, som följdes upp vid 31-års ålder, kom fram till att de som varit fysiskt aktiva på fritiden som 14- åringar var fysiskt aktiva även i 31-års ålder i betydligt högre utsträckning än de som varit inaktiva i tonåren. Eftersom vi vet att fysisk aktivitet medför flera hälsovinster, bör vi stödja ungdomar att vara fysiskt aktiva, eftersom det även tycks medföra en ökad nivå av fysisk aktivitet i vuxen ålder. Många ungdomar bantar, eller har bantat för att gå ned i vikt (4, 5). Trots detta tenderar andelen överviktiga tonåringar att bli fler och fler. Caballero et al. (4) studerade en grupp fjortonåringar i USA och kom fram till att en stor andel av ungdomarna åt mindre än de ville och hoppade över måltider för att kontrollera vikten. Det var inga skillnader mellan pojkar och flickor, förutom att fler flickor än pojkar hade bantat. De som var överviktiga åt bara två måltider per dag, medan de som var normalviktiga åt tre eller fler måltider varje dag. I en stor studie med femtonåringar i USA visade Neumark Sztainer et al. (5) att mer än hälften av flickorna och ungefär en tredjedel av pojkarna använde minst ett ohälsosamt beteende för att kontrollera vikten. I studien skiljde forskarna på hälsosamma och ohälsosamma viktkontrollerande beteenden. Som ohälsosamma angavs att: fasta, äta väldigt lite mat, använda pulverdiet, utesluta måltider, röka, använda bantningspiller, kräkas, använda laxantia eller diuretika. Flickorna i studien som hade ohälsosamma viktkontrollerande beteenden hade lägre intag av frukt, vegetabilier, spannmål och alla mineraler. Pojkarna som använde ohälsosamma metoder för att gå ned i vikt hade däremot inte sämre kostintag än pojkar som inte kontrollerade sin vikt. Enligt Wang et al. (6) som studerade ungdomar i USA, Brasilien, Kina och Ryssland ökade andelen överviktiga genomgående i alla dessa länder utom Ryssland under perioden Dessa fyra länder representerar ungefär en tredjedel av världens befolkning. I Brasilien ökade prevalensen överviktiga mest i grupper med hög social standard. I USA däremot ökade prevalensen överviktiga mest i grupper med låg social standard. I USA har man sett att redan vid sju års ålder är uppemot 30 % av barnen kraftigt överviktiga (4). Barn som är överviktiga har en kraftigt ökad risk att bli överviktiga som vuxna. Denna risk ökar ju äldre det överviktiga barnet är. Detta gäller både pojkar och flickor (7). Vidare visades i denna studie (7) att det är värdefullt att använda BMI för att finna de barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att bli överviktiga eller är överviktiga. Måltidsvanor Det finns få studier som beskriver sambandet mellan familjemåltider och kvaliteten på kostintaget. Neumark Sztainer et al. (8) kom fram till att amerikanska ungdomar i 15-årsåldern i genomsnitt åt 4,5 måltider per vecka tillsammans med familjen. Fler pojkar än flickor åt tillsammans med familjen. Så hög andel som 14 % av ungdomarna i studien åt aldrig tillsammans med familjen. I familjer med hög socioekonomisk status åt ungdomarna fler måltider tillsammans med familjen än de ungdomar som kom från familjer med låg socioekonomisk status. Dessutom var frekvensen familjemåltider positivt associerad med intag av frukt, vegetabilier, spannmål, kalciumrika livsmedel, järn, vitaminer och fibrer och negativt associerat med intag av söta drycker. De ungdomar som rapporterade minst sju familjemåltider per vecka, hade lägre intag av snacks. Vegetarianism Tonåren är en period då självständigheten ökar och sökandet efter en egen identitet är mycket viktig. I detta sökande ingår naturligt en nyfikenhet att prova olika saker. Allt fler ungdomar väljer en vegetarisk kosthållning, vilket kan vara en del i sökandet efter en egen identitet (9). I Sverige har det blivit vanligare att tonåringar väljer en vegetarisk kosthållning (10). Till vegetarianer brukar man räkna Veganer (äter enbart sådant som kommer från växtriket), laktovegetarianer (äter även mjölkprodukter), och laktoovo-vegetarianer som förutom mjölkprodukter även äter ägg. I dag är många så kallade semivegetarianer, vilket innebär att de äter en lakto-ovo-vegetarisk kost inklusive fisk och skaldjur (10). Studier som fokuserar på ungdomar och vegetarianism inkluderar i allmänhet alla dessa grupper. I VÅRD I NORDEN 4/2006. PUBL. NO. 82 VOL. 26 NO. 4 PP 4 9

2 flera studier (11 14) är dessutom majoriteten av vegetarianerna klassificerade som semivegetarianer. Vegetarisk kosthållning bland vuxna kan innebära flera hälsovinster. Vegetarianernas kost ger färre kilokalorier per dygn. En vegetarisk kost innehåller mindre fett och proteiner, mindre kolesterol, samt mer fibrer än blandkost. Vegetarianer har dessutom ett bättre intag av de flesta vitaminer än de som äter blandad kost. Även mineralintaget bland vegetarianer är oftast adekvat. Vuxna vegetarianer har lägre BMI, och är mer fysiskt aktiva än vuxna som äter en blandad kost (15). Välplanerad vegetarisk kosthållning kan förhindra uppkomsten av cancer, diabetes typ II, gallsten och osteoporos (15, 16). Det finns bara några få studier som berör prevalensen av vegetarianism. Enligt Lea och Worsley (17) är prevalensen högre bland unga människor än bland äldre. En svensk studie (18) gjord på talet kom fram till att 5,0 % av ungdomarna (16 20 år) äter någon typ av vegetarisk kost. Enligt studien var 2,9 % laktoovo-vegetarianer, 2,0 % semivegetarianer och 0,1 % veganer. Enligt Larsson et al. (10) var prevalensen av vegetarianism hos ungdomar 15,6 % i Umeå och 4,8 % i Stockholm. En studie (12) gjord i Minnesota (multietnisk stadsbefolkning) kom fram till att 6 % av tonåringarna i urvalet var vegetarianer. Det kan finnas flera orsaker till att ungdomar väljer en vegetarisk kosthållning, men de vanligaste är hälsoskäl (främst viktkontroll) och etiska skäl (10, 12, 13, 16, 19). Framför allt är det flickor som väljer att äta någon form av vegetarisk kost (10, 12, 14). Jämförelser mellan vegetarianer och icke-vegetarianer Studier som har jämfört ungdomar som är vegetarianer med ungdomar som äter blandad kost har på vissa punkter kommit fram till olika resultat. Några studier (9, 14, 19) har kommit fram till att vegetarianer äter mindre sötsaker än de som äter blandad kost, medan andra studier (10, 16) har funnit att det inte är några skillnader i ungdomars konsumtion av sötsaker. Vegetarianer konsumerar mer frukt, grönsaker och baljväxter än de som äter blandad kost (9, 14, 16, 19). Även när det gäller konsumtionen av fett och snabbmat, lever vegetarianer hälsosammare än de som äter blandad kost (10, 14). Få studier har fokuserat på måltidsordning. Larsson et al. (10) kom fram till att vegetarianer åt frukost och middag mer sällan tillsammans med familjen än de som åt en blandad kost. Detta kan bero på att man äter en annan kost än övriga familjen och därför blir det mindre naturligt att äta tillsammans. Dessutom var det vanligare bland vegetarianerna att helt hoppa över frukosten. Veganerna i samma studie åt mer sällan lunch i skolan än de som åt en blandad kost. I stället för skollunchen åt veganerna något annat mål, godis eller inget alls (10). Enligt Larsson et al. (16) kom 33 % av veganernas energiintag från mellanmål medan 40 % av de övrigas energiintag kom från mellanmål. De studier som har jämfört vegetarianer och de som äter blandad kost med avseende på vikt och längd samt fysisk aktivitet har inte funnit några signifikanta skillnader mellan grupperna (9, 10, 13, 14, 20). Eftersom andelen vegetarianer ökat bland ungdomar under en relativt kort tid, är det viktigt att studera hur den ändrade kosten samverkar med andra hälsoaspekter. Syfte Syftet med denna pilotstudie var att undersöka kost-, måltids- och motionsvanor hos svenska skolungdomar i årskurs 9. Frågeställningar: 1. I vilken utsträckning äter ungdomarna a) frukost, b) skollunch, c) godis o dyl. 2. I vilken utsträckning idrottar ungdomarna? 3. Vilka skillnader i kost-, måltids- och motionsvanor finns mellan a) flickor och pojkar, b) vegetarianer och icke-vegetarianer Material och metod Frågeformulär Ett frågeformulär med frågor angående måltider, kost och motion utarbetades av författarna (se Tabell II och III). Före användning i studien testades frågorna på ett tiotal vuxna och ungdomar och justerades efter synpunkter som framkom. Alla frågor utom tre, hade fasta svarsalternativ. Två frågor krävde korta beskrivande svar. Ungdomarna fick svara på om de var vegetarianer, hur länge de i så fall hade varit det, samt anledningen till varför de valt att bli vegetarianer. Vegetarianerna klassificerades som veganer, laktovegetarianer, lakto-ovo-vegetarianer och semivegetarianer utifrån vilka livsmedelsgrupper de angav att de konsumerade. Ungdomarna fick även svara på frågan hur de tog sig till och från skolan, samt vilken/vilka idrotter de deltog i efter skoltid. Frågor om kön, längd och vikt ingick också. Testpersoner För att få en stor bredd i denna pilotstudie valdes två skolor från två ganska olika kommuner. Den ena skolan ligger i Öckerö kommun, som är en liten kommun på drygt invånare i Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar 10 öar som har förbindelse med fastlandet via en bilfärja. För att komma till 5 av öarna krävs ytterligare en färjetur. Den andra skolan ligger i Göteborgs östra stadsdelar några kilometer från stadens centrum och tillhör Göteborgs kommun. Området som skolan ligger i består mest av äldre bebyggelse med både villor och hyreshus. På skolan i Öckerö kommun (skola nr 1) deltog fyra av skolans sex niondeklasser. På skolan i Göteborgs kommun (skola nr 2) deltog tre av skolans fyra niondeklasser. Alla närvarande ungdomar svarade på enkäten. På skola nr 1 var 21 av 99 ungdomar frånvarande den aktuella dagen. I en av klasserna var bortfallet 13 ungdomar vilket kan ha berott på att klassen hade vikarie den aktuella dagen. Totalt var det 78 ungdomar i skola nr 1 som svarade på enkäten, vilket motsvarar 50 % av alla ungdomar i åk 9 i Öckerö kommun. På skola nr 2 var 9 av 74 ungdomar frånvarande vilket resulterade i att 65 ungdomar svarade på enkäten. Detta motsvarar 1,5 % av alla ungdomar i åk 9 i Göteborgs kommun. Procedur Rektorn på respektive skola kontaktades och gav samtycke samt valde ut klasser som kunde delta. Ungdomarna informerades muntligt om studiens syfte, om anonymitet och om frivillighet att delta. Huvudförfattaren fanns på plats i klassrummet då ungdomarna svarade på frågorna. Detta möjliggjorde dels att ungdomarna kunde få svar på eventuella frågor samt att författaren kunde redogöra för sitt arbete. Dataanalys Svaren matades in i MS Excel och data sammanställdes för att redovisas deskriptivt. Fördelningen av svarsalternativen i procent beräknades på hela studiepopulationen (143 ungdomar) samt uppdelat på flickor och pojkar. Svarsfördelningen beräknades också för de båda skolorna var för sig som ett underlag för diskussion. En jämförande beräkning gjordes även mellan vegetarianerna och icke-vegetarianerna i hela studiepopulationen. Body Mass Index (BMI) räknades ut genom att använda de längd- och viktuppgifter som ungdomarna själva hade uppgett. Vikt, längd och BMI är sammanställda i tabell I. En BMI-tabell för barn 5 SARA KARLSSON OG MARIANNE BRYDOLF

3 Sykepleievitenskap. Omvårdnadsforskning. Nursing Science 6 som bygger på data från olika länder har sammanställts av Cole och medarbetare vid Institute of Child Health i London (21). Denna tabell användes för att avgöra gränserna för övervikt respektive fetma. För 15-åringar är gränsen för övervikt 23,3 för pojkar och 23,9 för flickor. Gränserna för fetma är 28,3 för pojkar och 29,1 för flickor. Resultat Populationen På skola nr 1 svarade 42 (54 %) flickor och 36 (46 %) pojkar på enkäten. På skola nr 2 svarade 27 (42 %) flickor och 38 (58 %) pojkar på enkäten. Sammanlagt svarade 143 ungdomar på enkäten varav 48 % flickor och 52 % pojkar. Detta motsvarar 86 % av ungdomarna i de utvalda klasserna. Alla ungdomarna svarade på alla frågor utom en flicka och två pojkar som inte uppgav längd och/eller vikt. Utgående från BMI-tabellen för barn (21) var 11 % av ungdomarna överviktiga (12 % av flickorna och 11 % av pojkarna). Endast 2 ungdomar (1 flicka och 1 pojke) klassificerades som feta. Sammanlagt var det 10 ungdomar (7 %) som uppgav att de var vegetarianer. På skola nr 1 var endast 1 person vegetarian (1,3 %) medan det på skola nr 2 var 9 vegetarianer (14 %). Sju av vegetarianerna var semivegetarianer och 2 var lakto-ovo-vegetarianer. Två av vegetarianerna var pojkar och resterande 7 var flickor. Kost och motion Sammanställning av de 143 ungdomarnas kost- och måltidsvanor finns i tabell II, och deras motionsvanor visas i tabell III. Vegetarianer Flickorna angav som skäl till varför de blivit vegetarianer att: «de gjorde det för djurens skull, de tyckte att kött var äckligt, de inte ville stödja köttindustrin, de Tabell 1: Längd, vikt och BMI angivet som medelvärden med standardavvikelser inom parenteser Längd (cm) Vikt (kg) BMI (kg/m 2 ) Flickor (n=68) 166,3 (5,7) 57,0 (9,5) 20,5 (2,7) Pojkar (n=72) 177,1 (6,6) 64,5 (9,7) 20,5 (2,4) Samtliga (n=140) 171,9 (8,2) 60,9 (10,3) 20,5 (2,5) ansåg att det var nyttigare». Båda pojkarna uppgav att de hade varit vegetarianer hela livet. Den ene angav religiösa skäl och den andre var uppvuxen i en familj där alla var vegetarianer. Flickorna hade varit vegetarianer kortare tid, från ett par månader upp till fem år. I vissa avseenden skiljde sig vegetarianerna från Tabell II: Sammanställning av kost- och måltidsvanor angivet i procent (n=143). F= flickor (n=69), P= pojkar (n=74) dem som åt en blandad kost. Ingen av vegetarianerna var överviktig eller fet. Sex av tio vegetarianer åt frukost varje dag jämfört med 80 % i hela gruppen. I hela Aldrig 1 3 dgr/v 4 5 dgr/v Varje dag Hur ofta äter du frukost? (F: 1) (P: 0) (F: 12) ( P: 4) (F: 12) (P: 9) (F: 75) (P: 86) Hur ofta äter du middag hemma? (F: 1) (P: 1) (F: 18) (P: 5) (F: 32) (P: 12) (F: 49) (P: 81) Hur ofta äter du middag tillsammans med familjen? (F: 9) (P: 0) (F: 38) (P: 28) (F: 32) (P: 37) (F: 21) (P: 35) Hur ofta äter du kvällsmat? (F: 11) (P: 7) (F: 26) (P: 14) (F: 25) (P: 22) (F: 38) (P: 57) Hur ofta dricker du läsk? (F: 26) (P: 7) (F: 67) (P: 61) (F: 4) (P: 25) (F: 3) (P: 7) Hur ofta äter du godis, glass och chips? (F: 10) (P: 8) (F: 76) (P: 68) (F: 10) (P: 19) (F: 4) (P: 5 Aldrig 1 2 dgr/v 3 4 dgr/v Varje dag Hur ofta äter du lunch i skolan? (F: 3) (P: 1) (F: 13) (P: 1) (F: 36) (P: 35) (F: 48) (P: 62) Aldrig 1 3 dgr/v 4 5 dgr/v Hur ofta går du hem och äter lunch? (F: 91) (P: 69) (F: 9) (P: 27) (F: 0) (P: 3) Om du inte äter lunch i skolan, hur ofta äter du då någott Aldrig 1 3 dgr/v 4 5 dgr/v Ej svarat av följande i stället? Godis, glass, chips (F: 32) (P: 27) (F: 23) (P: 23) (F: 6) (P: 3) (F: 39) (P: 47) Pizza, Hamburgare, Kebab (F: 46) (P: 32) (F: 10) (P: 18) (F: 1) (P: 0) (F: 43) (P: 50) Smörgås (F: 18) (P: 16) (F: 33) (P: 24) (F: 13) (P: 11) (F: 36) (P: 49) Frukt (F: 12) (P: 28) (F: 33) (P: 15) (F: 20) (P: 7) (F: 35) (P: 50) VÅRD I NORDEN 4/2006. PUBL. NO. 82 VOL. 26 NO. 4 PP 4 9

4 Tabell III: Samanställning av motionsvanor, angivet i procent (n=143). F= flickor (n=69), P= pojkar (n=74) Aldrig/Nästan aldrig Ungefär varannan gång Varje/Nästan varje gång Hur ofta deltar du på idrottslektionen i skolan? (F: 3) (P: 1) (F: 6) (P: 3) (F: 91) (P:96) Ja Nej Idrottar du efter skoltid? (F: 61) (P: 76) (F: 39) (P:24) 1 2 dgr/v 3 4 dgr/v 5 7 dgr/v Om Ja, hur ofta! (F: 55) (P: 42) (F: 36) (P: 35) (F: 9) (P: 23) gruppen var andelen som åt skollunchen varje dag 55 %, bland vegetarianerna var det 50 %. Hälften av vegetarianerna åt middag hemma varje dag jämfört med 65 % i hela gruppen. Ingen av vegetarianerna åt dagligen middag tillsammans med familjen. Hälften av vegetarianerna åt med familjen 1 3 dagar/vecka och den andra hälften åt med familjen 4 5 dagar/vecka. Konsumtionen av godis, glass, chips och läsk skiljde inte mycket mellan vegetarianerna och gruppen som helhet. Även bland vegetarianerna åt de flesta godis, glass eller chips 1 3 dagar/vecka. Av vegetarianerna drack 4 av 10 aldrig läsk jämfört med 16 % i hela studiegruppen. Den fysiska aktiviteten var lägre bland vegetarianer än i hela gruppen. Hälften av vegetarianerna deltog varje/nästan varje gång på idrottslektionerna, jämfört med över 90 % i hela studiepopulationen. Dessutom idrottade 4 av 10 vegetarianer efter skoltid, vilket kan jämföras med 66 % i hela gruppen. Diskussion Totalt 143 ungdomar (69 flickor och 74 pojkar) i årskurs 9 på två olika skolor besvarade frågor om kost- måltids- och motionsvanor. Sammanställning av resultaten visade att: De flesta (80 %) av ungdomarna åt frukost dagligen. Endast drygt hälften av ungdomarna åt skollunchen varje dag. De flesta av ungdomarna konsumerade godis, glass, chips och läsk 1 3 dagar/vecka. Ungdomarna deltog i stor utsträckning på idrottslektionerna och 69 % idrottade regelbundet efter skoltid. Det fanns ganska stora skillnader mellan flickor och pojkar avseende såväl kost-, måltidssom motionsvanor. Vegetarianerna i studien hade något oregelbundnare måltidsmönster och åt färre måltider tillsammans med familjen, samt hade en lägre grad av fysisk aktivitet. Av de ungdomar som deltog i studien klassificerades 11 % som överviktiga eller feta. Ungefär lika stor andel flickor som pojkar var överviktiga (12 % respektive 11 %). Detta kan jämföras med Compass-studien (22) som baserades på ungdomar i årskurs 8 och 9 i Stockholm. Av ungdomarna som ingick i den studien var 11,2 % av flickorna överviktiga och 14,5 % av pojkarna. Ungdomar med invandrarbakgrund i Stockholmsstudien var i högre utsträckning överviktiga jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Det fanns troligen betydligt färre ungdomar med invandrarbakgrund i den här aktuella studien. Detta kan delvis förklara att andelen överviktiga var mindre än i Stockholmsstudien. Enligt Folkhälsorapporten (1) har andelen överviktiga 18- åringar ökat från 7 till 18 procent mellan åren På flera områden uppvisade pojkarna ett mer regelbundet måltidsmönster än flickorna. Av pojkarna uppgav 86 % att de åt frukost varje dag, jämfört med 75 % av flickorna. Även andra studier (22, 23) har kommit fram till att pojkar äter mer regelbundet än flickor. Endast drygt hälften av ungdomarna uppgav att de åt skollunchen varje dag. Även här skiljde det alltså en del mellan pojkar och flickor, men också mellan de båda skolorna. På skola nr 1 var det bara 45 % som åt skollunchen varje dag, medan det på skola nr 2 var 68 % som åt skollunchen varje dag. Det är svårt att veta varför skillnaden var så stor mellan skolorna. Möjligen kan det ha berott på skillnader när det gäller vilken mat som serverades men också på måltidsmiljön på respektive skola. Det kan även ha betydelse om det var ett tillåtande klimat bland ungdomarna att vilja äta skollunchen eller inte. I Compass-studien (22) var det så många som 87,2 % av ungdomarna som åt skollunchen varje dag. Flickorna i de två aktuella skolorna åt även middag mer sällan än pojkarna. Pojkarna åt dessutom middag tillsammans med familjen i högre utsträckning än flickorna. Neumark Sztainer et al. (8), som studerade 15-åringar i USA, kom också fram till att det är vanligare bland pojkar än bland flickor att äta tillsammans med familjen. Det är viktigt att främja familjemåltiderna, eftersom man har sett att ungdomar som äter tillsammans med familjen har ett mer näringsriktigt intag än de som äter själva. Ungefär två tredjedelar av ungdomarna i de aktuella skolorna konsumerade läsk, godis, glass och chips 1 3 dagar/vecka, vilket är ungefär samma omfattning som uppges i rapporten om svenska skolbarns hälsovanor (23). I såväl den rapporten som i den här aktuella studien framkom att flickorna och pojkarna konsumerade godis ungefär lika ofta, men att pojkarna drack mer läsk än flickorna. De flesta ungdomarna svarade att de deltog på idrottslektionerna vid varje tillfälle. Eventuellt kan en del ha svarat så eftersom de vet att de borde vara med på idrottslektionerna. Det kan möjligen vara så att man hellre överskattar än underskattar sin fysiska aktivitet. Pojkarna deltog oftare på idrottslektionerna, och de idrottade också efter skoltid i större utsträckning än flickorna. Liknande resultat avseende svenska ungdomar har även visats i andra studier (22, 23). Det var fler ungdomar på skola nr 2 än på skola nr 1 som angav att de var fysiskt aktiva efter skoltid (75 % jämfört med 63 %). Det var däremot inte några tydliga skillnader när det gällde deltagande i idrottslektionerna på skoltid. Val av färdmedel för att ta sig till och från skolan skiljde markant mellan de två skolorna. På skola nr 1 var det vanligaste färdmedlet cykel, följt av spårvagn/buss, medan det på skola nr 2 var absolut vanligast att gå till skolan, följt av spårvagn/buss. Skillnaderna mellan skolorna beror antagligen på hur de är belägna. På skola nr 2 hade många väldigt nära till skolan, medan många ungdomar på skola nr 1 hade lite längre väg till skolan. 7 SARA KARLSSON OG MARIANNE BRYDOLF

5 Sykepleievitenskap. Omvårdnadsforskning. Nursing Science 8 På skola nr 1 var andelen vegetarianer mindre än förväntat. Endast en ungdom av 78 uppgav sig vara vegetarian. På skola nr 2 var andelen betydligt högre med 9 ungdomar av 65 (14 %) som uppgav att de var vegetarianer. Sammanlagt var det alltså 10 ungdomar (7 %) som var vegetarianer. En tidigare svensk studie (18) har fått fram en prevalens på 5 % vegetarianer bland ungdomar som är år. En annan svensk studie (10) visade att prevalensen var väldigt olika i olika delar av landet. I Umeå var prevalensen vegetarianism hos ungdomar 15,6 % medan den i Stockholm endast var 4,8 %. Dessa stora variationer beror dels på att man i vissa delar av landet (t.ex. Umeå) har haft en lång tradition av veganer och dels på att det inte finns så många studier gjorda inom området. Dessutom finns det förmodligen skillnader mellan stadsbefolkning och landsbygdsbefolkning. Det hade varit intressant att göra jämförelser mellan vegetarianer och de som äter blandad kost, men på grund av studiens begränsade omfattning går det inte att dra några generella slutsatser. På flera punkter är dock resultaten samstämmiga med andra studier. Vegetarianerna i den här presenterade studien angav samma skäl till varför de blivit vegetarianer som ungdomarna i en amerikansk studie (12). Larsson et al. (10) kom fram till att vegetarianer åt frukost mer sällan än de som äter blandad kost. Vegetarianerna åt dessutom frukost och middag mer sällan tillsammans med familjen än de som åt blandad kost. Även detta överrensstämmer med resultaten i den här presenterade studien. En betydligt lägre andel av vegetarianerna, jämfört med dem som åt blandad kost, deltog regelbundet på idrottslektionerna samt idrottade efter skoltid. Flera forskare (9, 10, 13, 14, 20) har dock visat att det inte finns några signifikanta skillnader mellan vegetarianer och de som äter blandad kost när det gäller fysisk aktivitet. För att mer ingående kunna beskriva vegetarianism bland ungdomar krävs studier som omfattar ett större antal ungdomar, representerande såväl stadsbefolkning som landsbygdsbefolkning. Både ungdomar med svensk bakgrund och ungdomar med invandrarbakgrund skulle behöva vara representerade för att även få med de kulturella skillnaderna. Ungdomarna fick själva ange vikt och längd, vilket kan ha medfört en viss osäkerhet. Dessutom var det en flicka och två pojkar som inte uppgav längd eller vikt eller båda delarna. Dessa ungdomar uteslöts inte ur studien, eftersom avsaknaden av dessa värden förmodligen inte påverkade svaren på de övriga frågorna. Om man hade valt att mäta och väga alla ungdomarna på plats hade eventuellt några ungdomar haft ett högre BMI, eftersom dagens ideal i alla fall bland flickor är att vara smal. Eftersom drygt hälften av det totala antalet ungdomar i årskurs 9 på respektive skola deltog i studien är resultaten troligen representativa för båda skolorna. Resultaten från skola nr 1 är dessutom troligen generaliserbara för hela Öckerö kommun, eftersom deltagarna utgjorde hälften av åldersgruppen i kommunen. Däremot är det omöjligt att dra generella resultat om hela Göteborgs kommun, eftersom de ungdomar som deltog var från ett enda område och endast utgjorde 1,5 % av åldersgruppen i kommunen. Svarsfrekvensen bland närvarnade ungdomar var 100 % (längd och vikt undantaget) vilket förmodligen berodde på att författaren fanns på plats och gav information då ungdomarna svarade på enkäten. Konklusion Resultaten av denna pilotstudie pekar på att svenska skolungdomar i årskurs 9 äter frukost ganska regelbundet, men att en stor andel inte äter lunch i skolan. Dessutom tycks ganska få ungdomar i denna ålder regelbundet äta tillsammans med övriga familjen. Dagens stressade samhälle präglar också våra ungdomar, vilket blir tydligt när man studerar deras kost- och måltidsvanor. Resultaten i studien antyder att pojkar i den här åldern har en sundare livsstil när det gäller såväl kost-, måltids- som motionsvanor än jämnåriga flickor. I dagens mångkulturella Sverige finns det stora skillnader mellan olika kommuner och stadsdelar. Det skulle krävas ett slumpmässigt urval av ungdomar från hela landet för att få en generaliserbar bild av svenska niondeklassares kost-, måltids- och motionsvanor. I en sådan större studie skulle det också vara möjligt att jämföra vegetarianer med övriga. Godkjent for publisering Distriktssköterska Sara Karlsson Barnavårdscentralen Torslanda Nordhagsvägen 2A SE Torslanda Marianne Brydolf, Lektor i vårdvetenskap Göteborgs Universitet Referenser 1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; Dowdell EB, Santucci ME. Health risk behavior assessment: nutrition, weight, and tobacco use in one urban seventh-grade class. Public Health Nursing 2004;21(2): Tammelin T, Nayha S, Laitinen J, Rintamaki H, Jarvelin M. Physical activity and social status in adolescence as predictors of physical inactivity in adulthood. Preventive Medicine 2003;37(4): Caballero B, Himes JH, Lohman T, Davis SM, Stevens J, Evans M, et al. Body composition and overweight prevalence in 1704 schoolchildren from 7 American Indian communities. American Journal of Clinical Nutrition 2003;78(2): Neumark Sztainer D, Hannan PJ, Story M, Perry CL. Weight-control behaviors among adolescent girls and boys: implications for dietary intake. Journal of the American Dietetic Association 2004;104(6): Wang Y, Monteiro C, Popkin BM. Trends of obesity and underweight in older children and adolescents in the United States, Brazil, China, and Russia. American Journal of Clinical Nutrition 2002;75(6): Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. American Journal of Clinical Nutrition 2002;76(3): Neumark Sztainer D, Hannan PJ, Story M, Croll J, Perry C. Family meal patterns: associations with sociodemographic characteristics and improved dietary intake among adolescents. Journal of the American Dietetic Association 2003;103(3): Neumark Sztainer D, Story M, Resnick MD, Blum RW. Adolescent vegetarians: a behavioral profile of a school-based population in Minnesota. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine 1997;151(8): Larsson CL, Klock KS, AstrOm AN, Haugejorden O, Johansson G. Food habits of young Swedish and Norwegian vegetarians and omnivores. Public Health Nutrition 2001;4(5): VÅRD I NORDEN 4/2006. PUBL. NO. 82 VOL. 26 NO. 4 PP 4 9

6 BOKOMTALE 11. Barr SI, Chapman GE. Perceptions and practices of self-defined current vegetarian, former vegetarian, and nonvegetarian women. Journal of the American Dietetic Association 2002;102(3): Perry CL, McGuire MT, Neumark Sztainer D, Story M. Characteristics of vegetarian adolescents in a multiethnic urban population. Journal of Adolescent Health 2001;29(6): Klopp SA, Heiss CJ, Smith HS. Self-reported vegetarianism may be a marker for college women at risk for disordered eating. Journal of the American Dietetic Association 2003;103(6): Perry CL, McGuire MT, Neumark Sztainer D, Story M. Adolescent vegetarians: how well do their dietary patterns meet the Healthy People 2010 objectives? Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine 2002;156(5): White RF, E. Health effects and prevalence of vegetarianism. West Journal of Medicine 1994;160: Larsson CL, Johansson GK. Dietary intake and nutritional status of young vegans and omnivores in Sweden. American Journal of Clinical Nutrition 2002;76(1): Larsson CL, Klock KS, AstrOm AN, Haugejorden O, Johansson G. Lifestyle-related characteristics of young low-meat consumers and omnivores in Sweden and Norway. Journal of Adolescent Health 2002;31(2): Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. Bmj 2000;320(7244): Rasmussen F, Eriksson M, Bokedel C, Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. Stockholm: Samhällsmedicin; Report No.: 2004: Danielsson M. Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Report No.: 2003:50. BASISBOK I SYKEPLEIE Om menneskets grunnleggende behov Av Ellen Støre Blix og Solveig Breivik Dette er en lærebok om hvordan sykepleieren kan ivareta menneskets basale behov når det ikke selv er i stand til det. Boken bygger på et helhetlig menneskesyn og beskriver pasientens fysiske, psykiske, sosiale og åndelige behov. Det legges vekt på den mellommenneskelige dimensjonen i forholdet mellom sykepleier og pasient, og omsorgsperspektivet er integrert i sykepleien. Forfatterne presenterer basiskunnskaper for sykepleien i alle deler av helsevesenet, uansett hvilken sykdom pasienten lider av. Sykepleierens arbeidsoppgaver fremstilles konkret og praktisk. Læreboken bygger på forskning, erfaringsbasert kunnskap og pasienterfaringer. Basisbok i sykepleie er rikt illustrert, også med eksempler fra praksis og studieoppgaver, og er pedagogisk tilrettelagt for studentene Lea E, Worsley A. The cognitive contexts of beliefs about the healthiness of meat. Public Health Nutrition 2002;5(1): Larsson CLJ, G. Prevalence of vegetarians in Swedish secondary schools. Scandinavian Journal of Nutrition 1997;41(3): Basisbok i sykepleie er skrevet for sykepleiestudenter, men er også aktuell ved andre helsefaglige utdanninger. Sykepleiere i klinikken vil likeledes ha nytte av boken. Ellen Støre Blix er sykepleier med embetseksamen i sykepleie. Solveig Breivik er også sykepleier, og har hovedfag i sykepleie. Begge forfatterne er lektorer ved Institutt for sykepleie og helsefag, Høgskolen i Bodø. 19. Donovan UM, Gibson RS. Dietary intakes of adolescent females consuming vegetarian, semi-vegetarian, and omnivorous diets. Journal of Adolescent Health 1996;18(4): ISBN sider Kr 449, Fagbokforlaget 2006 SARA KARLSSON OG MARIANNE BRYDOLF

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

skolmåltiden som offentlig måltid

skolmåltiden som offentlig måltid Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet

FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet FoUU-enheten FoUUrapport nr. 3 FOUU rapport 3 En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet En kvantitativ studie på individnivå Madeleine

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Samhällsmedicin & Statens folkhälsoinstitut

Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Samhällsmedicin & Statens folkhälsoinstitut COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar Finn Rasmussen (red) Marit Eriksson Carin Bokedal Liselotte Schäfer Elinder Samhällsmedicin

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan

Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4: 6 Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Göran Lindholm GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4:5/6 Handledare: Åsa Liljekvist

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län

Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län en beskrivning av Salutsatsningens arbete samt en delstudie om gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Nybörjarvegetarianers kost- och näringskunskaper

Nybörjarvegetarianers kost- och näringskunskaper Projektarbete Ht 00 Nybörjarvegetarianers kost och näringskunskaper av AnnaLena Kilborn Arvérus Göteborgs Universitet Inst. för kost och idrottsvetenskap Måltidskunskap, vegetarisk mat Handledare: Anna

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer