Att hantera övervikt och alkoholmissbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att hantera övervikt och alkoholmissbruk"

Transkript

1 Att hantera övervikt och alkoholmissbruk - exempel från gruppbostäder för personer - med utvecklingsstörning Anahita Assadi FoU-Södertörns skriftserie nr 110/12

2 Rapporten kan beställas från FoU-Södertörn Römossevägen Tullinge Tel: Fax: E-post: ATT HANTERA ÖVERVIKT OCH ALKOHOLMISSBRUK - exempel från gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning FoU-Södertörn och författaren 2012 Omslagsbild: Karin Nyberg, Socialstripp Tryck Ineko FoU-Södertörns Skriftserie nr 110/12 ISSN

3 Förord Den här rapporten handlar om det dilemma personalen i gruppbostäder kan uppleva då boende - med utvecklingsstörning - äter eller dricker för mycket och samtidigt ska uppmuntras till att göra egna val. Vad kan de anställda göra då en boende väljer en livsstil som är förenad med allvarliga risker för hälsan? Rapporten är del 2 i ett projekt om livsstilsrelaterad problematik på gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Den första rapporten innehöll en kartläggning över omfattningen av boende i gruppbostäder, i nio kommuner, som ansågs ha en livsstilsrelaterad problematik. Desssutom redovisas internationell forskning inom detta område. Den andra delen av projektet har ett mer praktiknära syfte nämligen att ge exempel på arbetssätt som personalen tycker varit framgångsrika i arbetet med att hantera övervikt och alkoholmissbruk. De råd som ges bygger alltså på de anställdas erfarenheter. FoU- Södertörns roll i den här rapporten har varit att dokumentera arbetssätt som personalen bedömt som framgångsrika, men också att kritiskt granska det som sägs och föra en diskussion om för- och nackdelar med olika metoder utifrån funktionshinderpolitikens intentioner. Diskussionen om var gränsen bör gå mellan personalens vilja att främja goda vanor och individens rätt att själv välja livsstil har dock varit ett genomgående tema i intervjuerna med personalen. Samtalen har präglats av personalens reflektioner över huruvida de gjorde rätt eller fel. Tyckte Kalle egentligen att de där promenaderna som personalen uppmuntrade så mycket var trevliga? Förstod Karin vad hon skrev under då hon undertecknande ett avtal om att inte köpa godis på vardagarna? Är det okej att ingen tillåts ta en andra portion av maten trots att det bara är en av de boende som är överviktig? Reflektionerna inbegrep inte bara hur de arbetar idag utan också metoder som man tidigare använt. Sådana diskussioner är en viktig del av att vara professionell. Anahita Assadi, pol. master och jur. kand, har arbetat med delprojekt 2. Hon har genomfört samtliga intervjuer, analyserat materialet och skrivit den här rapporten. I slutet av arbetsprocessen spelade också en referensgrupp, bestående av Hjördis Gustafsson, Karl Löfgren, Agneta Svensson och Pia Åkerlund, en viktig roll. Rapporten innehåller vissa konkreta tips hur personal kan arbeta med livsstilsrelaterad problematik men det stora värdet ligger i att lyfta upp och problematisera frågor av detta slag. Det finns inte några enkla eller självklara arbetssätt som löser dilemmat avseende personalens ansvarsomsorg gentemot brukarens självbestämmanderätt. Dessa spörsmål måste ständigt diskuteras, vridas och vändas på och aktualiseras. Min förhoppning är att den här rapporten ska bidra till att lyfta diskussionen om dessa svåra frågor inom funktionshinderområdet. Tullinge oktober 2012 Kristina Engwall Forskningsledare FoU-Södertörn 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning...7 Bakgrund och syfte...7 Disposition...8 Metod och material...9 Begrepp Att arbeta med övervikt Kost Motion Motivation Sammanfattning Att arbeta med alkoholmissbruk Sammanfattning Viktiga förutsättningar för att lyckas Personalgruppen Andra aktörer Sammanfattning Motivation och självbestämmande personalens dilemma Har friheten ett pris? Avvägningar i gränslandet mellan teori och praktik Sammanfattning Referenser Bilaga: Intervjuguide

6 6

7 1. Inledning Bakgrund och syfte Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) stadgar att verksamhet enligt lagen ska grunda sig på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Vidare framgår av lagtexten att verksamheten ska ha som mål att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de individer som omfattas av lagens personkrets. De anställda ska därtill ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad. Anställda vid FoU-Södertörn har många gånger mött personal på LSS-boenden som berättar om svåra avvägningar mellan respekten för individens självbestämmanderätt, och verksamhetens omsorgsansvar. Ofta handlar det om brukare som konsumerar mat eller alkohol på ett problematiskt sätt. Hur kan personalen ge stöd och omsorg utan att kränka brukarens rätt att leva ett självständigt liv och göra egna val? Vad kan personalen göra för att förebygga och komma till rätta med hälsorisker hos de boende? Förarbeten till LSS slår fast att lagstiftningen inte är detaljstyrande, utan syftar till att definiera rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Lagen avser att ge i första hand den enskilde möjlighet att utforma servicen på bästa möjliga sätt. 1 Vare sig lagtext eller förarbeten erbjuder tydliga riktlinjer för hur de anställda på LSS-boenden ska hantera de avvägningar som de ställs inför i sitt arbete. 2 Sociologen Karin Barron beskriver den ideologiska grunden för LSS som retoriska löften och hävdar att det kräver mycket forskning för att se hur dessa överensstämmer med verkliga livsvillkor för personer med utvecklingsstörning. 3 Dock framhålls i lagens förarbeten att ju mer nedsatt förmågan till självbestämmande är hos en person, desto mer utsatt är dennes integritet. Då är beroendet av andras solidaritet också större. 4 Personalens ansvar för att garantera att brukarens självbestämmanderätt respekteras kan mot denna bakgrund sägas öka ju mer beroende brukaren är av stöd. Det finns inte någon laglig grund för särskilda tvångsåtgärder utöver allmän tvångsvårdslagstiftning, i de fall då boende 1 Proposition 1992/92:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade, s Steive, Karin (2012), När mat och alkohol blir på gruppbostaden blir ett dilemma om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning, s Barron, Karin (2011), Språkbruk och beslutsmakt några reflektioner, i Omsorg i förändring. En vänbok till Karl Grunewald, red. Andersson, Barow och Tideman. Stockholm: Intra, s Prop. 1992/92:159,

8 brukar alkohol eller äter omåttligt. 5 Åtgärder för att förbättra individers hälsa måste därmed bygga på frivillighet. För att få en bild av hur vanligt förekommande livsstilsrelaterade problem är, och hur personalen menar att de hanterar den konflikt som kan uppstå, genomfördes under 2011 en kartläggning i de kommuner som är FoU-Södertörns uppdragsgivare. 6 I Karin Steives rapport När mat och alkohol på gruppbostaden blir ett dilemma om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning, utgiven av FoU- Södertörn, intervjuas enhets- och verksamhetschefer vid gruppboenden för personer med utvecklingsstörning. Av resultaten framgår att cirka 10 % av brukarna bedömdes ha någon form av problematik rörande konsumtion av mat, alkohol och, i mindre omfattning, cigaretter. 7 Överkonsumtion av mat var vanligast förekommande. Studien visar också att de anställda i sin strävan att garantera brukarens rätt till självbestämmande såväl som rätten till omsorg, brottas med frågor om vad som är hälsosamt, vilka problem som behöver rättas till och av vem. Diskussioner av detta slag förs regelbundet i personalgrupperna. Rapporten visade även att behovet av mer kunskap om olika arbetsmetoder var stort. Några intervjupersoner berättade om hur brukare och anställda framgångsrikt har arbetat för att komma till rätta med livsstilsrelaterade problem. Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att ge exempel på arbetssätt som personal på LSS-boenden upplever fungerar väl när det handlar om att komma till rätta med livsstilsrelaterad problematik. Förevarande rapport följer upp de positiva erfarenheter som framkom i de intervjuer som gjordes i ovan nämnda undersökning. Med utgångspunkt i intervjuer med personal från de aktuella boendena redovisas exempel på hur de konkret arbetar. Materialet väcker emellertid frågor kring vad som egentligen utgör ett väl fungerande arbetssätt. Om en hårdare kontroll av brukarens kostintag ligger bakom synbara resultat i form av exempelvis viktnedgång, är det inte självklart att metoden i alla avseenden är god. Hur ryms brukarens självbestämmanderätt inom ramen för en mer hälsosam livsstil? Rapporten diskuterar även dessa frågor. Disposition Rapporten består av fem övergripande kapitel: 1) Inledning, 2) Att arbeta med övervikt, 3) Att arbeta med alkoholmissbruk, 4) Viktiga förutsättningar för att lyckas, 5) Motivation och självbestämmande personalens dilemma. I slutet av kapitlen 2, 3 och 4 finns en sammanfattning som i punktform ger läsaren konkreta tips. Detta första kapitel behandlar studiens bakgrund, diskuterar begrepp, samt beskriver metod och material. Rapportens andra kapitel beskriver hur personalen arbetar för att 5 LSS 6 ; 6 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö verksamhets- och enhetschefer vid gruppboenden i nio kommuner intervjuades. Totalt omfattas cirka 960 brukare. 8

9 komma till rätta med övervikt och överkonsumtion av mat. Kapitel tre behandlar de anställdas arbete med personer som dricker alkohol på ett sätt som uppfattas problematiskt. I kapitel fyra diskuteras viktiga förutsättningar för att personalens arbete ska vara framgångsrikt. Det femte kapitlet tar upp dilemman som kan uppstå i arbetet med att garantera en god omsorg med respekt för brukarens rätt till självbestämmande och avslutas med en diskussion. Metod och material Totalt är 13 personer intervjuade. Intervjupersonerna arbetar alla på boenden som omfattas av LSS. Några arbetar som chefer för ett eller flera gruppboenden, andra som personal på dessa boenden. Varken chefer eller de som arbetar på gruppbostäder har någon självklar gemensam utbildning. 8 Jag har utfört fem intervjuer varav en har varit individuell och fyra i grupp. Gruppernas storlek varierar från två till fem personer. Under en intervju medverkade bara personal vid boendet, under två intervjuer enbart chefer och under ytterligare två deltog båda kategorierna. Varje intervju har pågått i cirka en timme. Samtalens innehåll kan påverkas av gruppens sammansättning. Det är exempelvis tänkbart att medarbetare känner sig begränsade av att deras chef deltar i intervjun. Gemensamt för samtliga intervjupersoner kan också vara en önskan att framställa verksamheten och sina egna insatser i god dager. När flera personer medverkar i en intervju interagerar intervjupersonerna i stor utsträckning med varandra, och inte enbart med den som intervjuar. Samtal och reflektioner i grupp ger ett rikt material, samtidigt som intervjuarens möjlighet att styra samtalet minskar. Då studien syftar till att samla in personalens erfarenheter kring arbetssätt som fungerar väl, bedöms förtjänsterna av att medarbetarna får utbyta erfarenheter, synpunkter och reflektioner, överväga eventuella nackdelar. 9 Intervjuerna har varit halvstrukturerade till sin karaktär, och har utgått från en intervjuguide. 10 Utöver de frågor som finns formulerade i intervjuguiden har följdfrågor ställts utifrån personalens berättelser. Intervjusvaren ger tillgång till personalens uppfattningar och erfarenheter. När brukarnas upplevelser diskuteras sker det således med utgångspunkt i personalens tolkningar. Det vore mycket värdefullt att ta del av brukarnas erfarenheter, dock finns det inom ramen för denna studie inte möjlighet till det. Intervjuerna har initierats genom kontakt med de chefer som deltagit i Steives studie och som under dessa intervjuer berättat om erfarenheter av goda exempel. Jag har i en 8 Projekt Carpe har uppmärksammat att det i kommunerna saknas både gemensam benämning och gemensamma krav på dem som arbetar inom verksamhetsområdet för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. (För mer information: 9 Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, s Se bilagan Intervjuguide. 9

10 första kontakt förhört mig om möjligheten att träffa anställda som har varit med och jobbat i de situationer som chefen bedömer varit framgångsrika. I möjlig mån har jag också fått göra det. Urvalet av intervjupersoner utöver dem som deltagit i den tidigare studien har alltså skett på basis av vilka som enligt chefen haft de erfarenheter som efterfrågas, samt vilka som haft tid och möjlighet att ställa upp. När detta manus var i slutfasen kommenterade en referensgrupp, bestående av yrkesverksamma inom området, texten. De gav synpunkter och kompletterade med fakta. Alla intervjuer har spelats in på diktafon, med informanternas vetskap och godkännande. De tre första har transkriberats i sin helhet. Eftersom de sista två genomfördes under projektets senare skede, transkriberades enbart de delar där ny information framkom samt de uttalanden som används som citat i rapporten. I utskrifterna har talspråk omformulerats till skriftspråk i de fall då jag bedömt att innebörden annars riskerar att missförstås eller gå förlorad. Så långt som möjligt har jag dock försökt bevara intervjupersonernas formuleringar ordagrant. Utskrifter bygger emellertid alltid på ett visst mått av tolkning. 11 Information som identifierar informanter eller brukare redovisas inte. Begrepp Individer som bor på de LSS-boenden som omfattas här, benämns av de intervjuade omväxlande som brukare, boende eller hyresgäster. I denna rapport används i första hand begreppen brukare och boende. Steive utgår från en bred definition av begreppet livsstilsrelaterad problematik. Livsstilsrelaterad problematik beskrivs varierande som missbruk, alkoholmissbruk, bruk, underkonsumtion, överkonsumtion och ätstörningar. 12 Förevarande studie utgår från personalens upplevelse av när en situation blir problematisk, och ämnar täcka in så mycket som möjligt av deras erfarenheter av tillvägagångssätt som ger goda resultat. Därför utgår denna rapport, likt Steives, från en vid definition av begreppet livsstilsrelaterad problematik, det vill säga när konsumtionen av alkohol och/eller mat bedöms få negativa konsekvenser för den enskilde och personer i dess nära omgivning. Rapporten berör problem kopplade till alkohol och överkonsumtion av mat, då det är den typ av problematik intervjupersonerna har erfarenhet av. Eftersom studien syftar till att beskriva fungerande arbetssätt har negativa erfarenheter uteslutits. Några intervjuade berättade till exempel om tablettmissbruk och underkonsumtion av mat, dock upplevde de inte att deras arbete gett positiva resultat. De intervjuade ger även uttryck för svårigheten att dra en gräns mellan överkonsumtion och missbruk. Dock innebär detta inget direkt problem då begreppet livsstilsrelaterad problematik, sådant det an- 11 Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, s Steive (2012), s

11 vänds här, spänner över ett spektrum som kan rymma både bruk och missbruk. Personalens bedömning av huruvida bruket är problematiskt eller ej blir således avgörande. 11

12 2. Att arbeta med övervikt I detta kapitel, som beskriver hur de anställda försöker komma till rätta med övervikt, framkommer betydelsen av kost, motion och motivation. Kost I arbetet med övervikt utgör kosten en central del. Intervjupersonernas erfarenheter av problematik kring mat rör brukare som äter för ensidigt och för mycket. Definitionerna av vad som är en ensidig kost och en för stor mängd varierar bland de anställda. En samstämmighet tycks dock råda kring uppfattningen att personalens omsorgsansvar tar vid då brukaren riskerar sin egen hälsa. Samtidigt sker bedömningen av vad som är hälsovådligt ofta subjektivt med utgångspunkt i diskussioner inom personalgruppen. I vissa fall finns det läkardiagnoser att luta sig mot, men inte sällan känner sig personalen förpliktigade att agera tidigare än så för att förhindra sjukdomar och skador. Många menar att brukarens vikt är en indikator på när de anställda behöver göra något. Övervikt upplevs ofta som ett större problem än själva matintaget, både av anställda och av brukare. De arbetssätt som personalen använder sig av syftar till viktminskning, främst genom sund kost och regelbunden motion. Vikten fungerar även som ett mått på hur framgångsrik ett visst tillvägagångssätt är, då resultatet ofta mäts i faktisk viktminskning. Flera av de intervjuade betonar betydelsen av att ha förståelse för varför den boende äter för mycket. I personalens berättelser framkommer huvudsakligen två svar på denna fråga. För det första menar de att det kan ligga i själva funktionsnedsättningen att personen har svårt att komma fram till vad som är en rimlig mängd och sammansättning av sin kost. Det kan även vara komplicerat att förstå sambandet mellan matintag och viktökning. Personer med utvecklingsstörning kan också ha andra diagnoser exempelvis inom autismspektrumområdet som kan påverka förhållandet till mat och måltider. Det andra svaret handlar om psykisk ohälsa i form av ångest och depression. Vid överkonsumtion av mat kan det finnas bakomliggande förklaringar som har att göra med hur individen mår. Enligt de anställda samverkar dessa faktorer ofta när det gäller livsstilsrelaterad problematik. Utöver de förklaringar som intervjupersonerna nämner till att personer med funktionsnedsättning kan uppleva problem i relation till mat finns andra skäl, kommenterar en psykolog vid genomläsning av denna text. 13 Ett är att de kan ha annorlunda perception, vilket är vanligt vid alla former av autismspektrumproblematik. Det kan innebära att 13 Uppgifter som påtalades i den referensgrupp som läste genom texten när den var i manusform. 12

13 man har svårt att tolka sina hunger- och mättnadskänslor rätt. Man kanske inte känner hunger som hunger, bara märker symtom på att kroppen är i olag. Man kan också ha behov av att maten har en viss konsistens för att det ska kännas behagligt att äta, det är kanske viktigt att sås, potatis, sallad hålls åtskilda på tallriken för att man ska våga smaka. Det kan också vara svårt att känna och veta vad som är lagom mängd mat. Därutöver kan osäkerhet och ångest i matsituationer bidra till att maten bara blir ett nödvändigt ont. En annan orsak till svårigheten att äta är att man saknar vana vid att äta regelbundet, förklarar samma psykolog. Det kan handla om att man har dålig tidsuppfattning och svårt med exekutiva funktioner (att köpa in mat och tillreda en måltid), vilket i sin tur resulterar i att kroppen inte har kommit in i en vana att bli hungrig på speciella tider. Det kan vara så att personen har ätit en gång om dagen i hela sitt vuxna liv. Ytterligare en orsak till bekymret att äta är att det kan vara komplicerat att äta tillsammans med andra; det är helt enkelt besvärligt att få i sig maten samtidigt som man ska lyssna, prata och utsättas för många olika sinnesintryck. Till den del ett omåttligt matintag har att göra med brukarens förståelse, kan personalen hjälpa till genom att förklara med ord och visa genom praktik. Till exempel kan personal och brukare samtala om vad som bör ingå i en allsidig kost. De anställda kan ge råd och stöd vid inköp och matlagning. De kan även göra matlådor avsedda för specifika måltider, och dela upp den mat brukaren har hemma i portionsförpackningar. På så vis omsätter personalen samtalen i verkliga exempel och konkret stöd. En intervjuperson berättar om en man som gärna åt en hel limpa bröd när han var på jobbet. Personalen har därför börjat skära upp mannens bröd och lägga några skivor vardera i plastpåsar som de sedan lägger i frysen. Varje morgon tar mannen ut en sådan påse och tar med sig den till jobbet istället för en hel limpa. Detta har enligt personalen fungerat väl, och i kombination med dagliga promenader har mannen i fråga minskat i vikt. Många berättar även om hur de försöker föregå med gott exempel när de lagar mat på boendet, till exempel genom att använda olika slags råvaror och visa på hur en näringsriktig kost kan se ut. När det gäller bakomliggande orsaker som ensamhet eller nedstämdhet, berättar personalen hur de försöker skapa ett sammanhang kring den boende för att få personen att känna sig omtyckt och bekräftad. Även här är samtal och stöd av central betydelse. En intervjuperson poängterar vikten av att inte använda funktionsnedsättningen som ett sätt att avfärda personens problem. Hon menar att själva funktionsnedsättningen ofta är en förklaring som ligger nära till hands, trots att situationen många gånger är mer komplex. Om brukarens förhållningssätt till mat normaliseras av omgivningen riskerar problematiken att osynliggöras eller förenklas. Ett sådant synsätt kan fungera som en ursäkt för att inte lägga ner den tid och de resurser som behövs: 13

14 Jag tror att historien är så här att man inte har definierat när de här, den här målgruppen, har missbruk. Då har man inte sagt att det är missbruk, utan de har Downs syndrom och de är ju pigga och glada och äter mycket. [ ] Det som är på gång, att det blir klassat som ett missbruk, och inte bara att man slänger sig med att de är ju egentligen bara utvecklingsstörda och då ingår det här på något sätt. Därför tror jag att det inte finns resurser heller i samhället, för att de har fått stå åt sidan lite som vanligt. 14 De anställda på ett boende menar att alltför mycket prat om att äta mindre och gå ner i vikt kan ha motsatt effekt. En av dem menar att personer som mår dåligt och som äter för att dämpa sin ångest, behöver hjälp med att skapa ett mer avdramatiserat förhållningssätt till maten. Ett sätt kan vara att försöka koppla mat och matlagning till samvaro och glädje, snarare än till besvär och svårigheter: Med lite entusiasm och lite glädje och så, så brukar det bli bättre. Vi jobbar mycket kring en gemensam matlagningsdag varje lördag. Då betalar alla en summa, och handlar tillsammans och lagar trerätters och sådär. Så att maten blir lite kul. Att inte kanske döva ångest. För väldigt sällan handlar det om att stilla hunger. 15 Istället för att fokusera på kosten som någonting problematiskt och genomföra olika dieter, kan en väg således vara att försöka skapa en mer avslappnad och mindre laddad inställning till mat. När överkonsumtion av mat leder till övervikt och följdsjukdomar, eller till problem med exempelvis leder och rörlighet, kan det emellertid vara nödvändigt med en ändrad kosthållning. För att personen ska vara frisk och må bra kan det således krävas mer konkreta åtgärder. Här arbetar personalen både med motivation och med kontroll. Motivationen består i samtal, stöd och uppmuntran. De använder sig även av belöningssystem, något som utvecklas vidare i avsnittet om motion samt i kapitlet om personalens dilemman. Personalens möjligheter att påverka och kontrollera brukarens matintag ökar ju mer hjälp denne behöver med att handla och laga mat. På ett boende där anställda och brukare äter middag tillsammans varje dag, äter alla en portion mat och efter det får den som fortfarande är hungrig äta sig mätt på grönsaker. Alla brukare på det här boendet behöver hjälp med inköp då de inte hanterar sina pengar på egen hand. Det är också personalen som lagar maten, och de försöker utgå från tallriksmodellen. På lördagarna släpper de på reglerna och serverar popcorn eller bakar en kaka. Medarbetarna på det aktuella boendet betonar vikten av att samma regler gäller för såväl brukare som anställda, och att personalen är överens om vad som gäller. Så gott som samtliga av de boende har enligt personalen i varierande utsträckning haft problem med överkonsumt- 14 Intervju III. 15 Intervju III. 14

15 ion av mat. Medarbetarna menar att kostrutinerna har gett goda resultat i form av viktminskning, och att de boende inte har ifrågasatt begränsningen i antal portioner. Samtidigt är det här ett arbetssätt som väcker frågor hos de anställda. En av dem uttrycker en ambivalens inför kontrollen av brukarnas matintag: Det låter ju riktigt hemskt egentligen, man sitter och säger att de inte får äta hur mycket de vill. Men vi har ju ett ansvar för deras hälsa. Då måste vi begränsa dem när det behövs. 16 Samma person betonar senare under samtalet att det är viktigt att behålla ett lustfyllt och avdramatiserat förhållningssätt till maten. Här uppstår en spänning mellan omsorg och självbestämmande. En potentiellt nödvändig viktnedgång riskerar att ske på bekostnad av individens självbestämmanderätt. Enligt förarbeten till LSS ökar personalens ansvar för att tillgodose brukarnas rätt till självbestämmande i takt med att brukarnas egen förmåga därtill är nedsatt. 17 Det är således inte självklart att personalens vilja att förbättra de boendes hälsa ska ges företräde. Frågan om att använda tillvägagångssätt som bygger på kontroll lyfts även på andra boenden. Intervjupersonerna berättar också om situationer där brukarna själva uppmanar personalen att kontrollera deras kost. En person beskriver en sådan situation: [ ] Då skrev vi en handlingsplan. Och hon gav tillåtelse då, för det lät ju så hemskt. Vi tog bort allting. Hon fick bara ha frukt hemma, och morötter typ. Vi gjorde alltid sådan här grönsaksdipp på kvällarna så att hon kunde äta nyttigt. [ ] Ja, men hon var ju med på det och skrev under på att föräldrarna [skratt], att personalen fick göra såhär. För jag tyckte också att det här var ju väldigt grovt. Men hon ville ju verkligen det, och sedan när hon verkligen lyckades gå ner i vikt. 18 Också här uttrycks en tveksamhet inför de arbetssätt som används. Hur ska de anställda förhålla sig när de åtgärder som efterfrågas av den boende bygger på att personalen utövar makt genom begränsningar och kontroll? I citatet ovan beskrivs en skriftlig överenskommelse mellan brukare och personal. Kontrakt och överenskommelser förekommer inte sällan i arbetet med att komma till rätta med livsstilsrelaterad problematik. Intervjupersonerna beskriver det som att dessa går ut på att personal och brukare, ofta tillsammans med god man eller förvaltare, bestämmer tydliga och realistiska mål som brukaren ska uppnå. 19 Överenskommelsen 16 Intervju I. 17 Prop. 1992/92:159, Intervju II. 19 En god man utför uppgifter för någon annan, som att betala räkningar och eller ta hand om det personen äger. En god man kan också sköta kontakter med sociala myndigheter och andra. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom kan tingsrätten ordna en förvaltare. 15

16 kan till exempel handla om att den boende ska gå ner i vikt, hålla sig till en viss kost eller regelbundet delta i en träningsaktivitet. Målen formuleras i skrift, och signeras av alla parter. Brukare, personal och god man eller förvaltare når således en gemensam uppfattning om vad som är rimligt, och brukarens delaktighet är en förutsättning. Intervjupersonerna berättar vidare att det ofta finns en belöning kopplad till måluppfyllelsen. Dock följer ingen särskild konsekvens om personen ifråga misslyckas med att nå sitt mål. De intervjuade har goda erfarenheter av den här typen av handlingssätt, men betonar att det kan ta tid att nå resultat och att personalen måste ha ett stort mått av tålamod och vara beredd att försöka flera gånger. Intervjupersonerna påpekar att arbetet alltid måste vara individanpassat och att det inte finns en universallösning som passar för alla. I rapporten Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter menar författarna Alsterdal, Engwall och Gustafsson att den här typen av kontrakt och överenskommelser kan ifrågasättas. 20 Syftet med kontrakt och överenskommelser är dels att förändra individens beteende, dels att få individen att fundera och föra en inre dialog med sig själv. Följaktligen ska metoden stimulera till en förändring som är förankrad i individen själv. 21 Men flera kritiska frågor kan ställas. Vad innebär det till exempel att relationen mellan de parter som ingår kontraktet inte är symmetrisk? Vilken betydelse har det att metoden har sin grund i KBT men att den utförs av lekmän? 22 I vilken utsträckning har en person med utvecklingsstörning förmåga att inse och förstå konsekvenserna av ett skriftligt kontrakt? På några boenden får de anställda stöd av en dietist i sitt arbete. En intervjuperson berättar att personalgruppen har kommit överens om att undvika interna diskussioner om vilka dieter som är bra och vilka som fungerar sämre. Detta eftersom det kan finnas olika åsikter bland medarbetarna, som kanske har personliga erfarenheter av olika dieter. Istället har således en dietist anlitats, och personalen följer dennes rekommendationer. Detta är något som upplevs fungera väl. En förvaltare beslutar ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet (www.domstol.se). 20 Alsterdal, Lotte, Engwall, Kristina och Gustafsson, Hjördis (2010), Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter, s Åkerström Andersen, Niels (2007) Creating the client who can create himself and his own fate the tragedy of the citizens contract, Qualitative sociological review, vol 3, nr Jfr Söder, Mårten och Finn, Bengt (2009) Hur går det egentligen till när metoder sprids och förändras? Exemplet beteendepåverkande metoder i LSS-verksamhet, FoU-rapport 2009/8, Regionförbundet Uppsala län. 16

17 Motion En annan viktig del i arbete med övervikt är motion. Det kan handla om allt från att få de boende att röra mer på sig i sin vardag, till gympapass och träning på olika anläggningar. Personalen betonar vikten av att brukarna ges möjlighet att motionera utifrån sina egna förutsättningar. Miljön på allmänna träningsanläggningar kan upplevas som stimmig, med mycket människor och hög musik. Under ett träningspass med instruktör ska övningarna ofta göras i ett visst tempo i takt till musiken. Bland träningsredskapen på gymmet kan det finnas uttalade eller outtalade regler om hur länge varje person ska uppehålla sig vid ett visst redskap. I intervjupersonernas berättelser lyfts särskilt fyra faktorer fram som avgörande för att träning ska kunna ingå som en fungerande del i de boendes vardag: tillgänglighet, personliga relationer, motivation och långsiktighet. Tillgänglighet kan till exempel innebära tillgång till träningslokaler som är anpassade efter de boendes förmågor och behov. Ett annat exempel är motion i grupp med ledare som är utbildade för att träna med personer med olika funktionsnedsättningar. Det handlar således om att såväl miljö som upplägg är utformade utifrån den specifika målgruppen. En medarbetare berättar om fördelarna med att gå på vattengymnastik i en funktionshinderanpassad simhall: [ ] ett jättetrevligt bad som ligger här, helt handikappanpassat. Det är väldigt varmt och skönt i vattnet, och det är inte massa stojiga barn. Utan det är likasinnade som är i bassängen, vilket också är viktigt för att de ska känna sig bekväma och tycka att det är roligt. 23 Många framhåller vikten av att träningsmiljön är trivsam och behaglig. En omgivning som av olika skäl inte passar den person som ska motionera kan av denne upplevas som stressande. Om det inte finns möjlighet till funktionshinderanpassad träning i närheten, kan sådan träning kräva en del logistisk planering. Enligt personalen kan detta utsätta individens motivation till att träna för prövningar. Resvägen kan bidra till att träningen upplevs som mer krävande. Lokaler som erbjuder en tillgänglig och anpassad miljö, kan således upplevas som otillgängliga i andra avseenden. Personalen understryker genomgående betydelsen av flexibilitet, och menar att det är viktigt att anpassa arbetet efter individen. För många fungerar det väl att åka iväg och träna på ett gym, medan andra behöver alternativ. De anställda på ett boende berättar att det hos dem finns ett särskilt rum avsett för träning. Denna lokal är gemensam och inredd med olika träningsredskap. Intervjupersonerna har goda erfarenheter av att motionera där tillsammans med brukarna, och betonar att brukarna kan använda träningsrummet när de själva vill och utifrån sina egna förutsättningar. En medarbetare från detta boende beskriver fördelarna med att ha tillgång till ett sådant rum: 23 Intervju I. 17

18 Det här är ett litet rum, vi tränar för oss själva. Personalen finns med och tränar tillsammans. Och vi kan ta det i vilken takt vi vill. Vi kan ta pauser, vi kan komma tillbaka. Det tror jag också på, att man på något sätt kan knyta någon typ av träningsutrymme till enheterna. 24 Det blir både roligare och lättare att träna om nivån är anpassad till individen och miljön är trivsam, men minst lika viktigt är trygga relationer mellan brukare och personal. När det gäller träning i grupp har ledarnas erfarenheter och förkunskap också stor betydelse. Några av de intervjuade berättar att det på ett närliggande Friskis och Svettis finns ledare som är anställda inom socialförvaltningen och som tidigare arbetat på daglig verksamhet. Det är således personer med förståelse för funktionsnedsättningen, och som kan utforma träningspassen utifrån denna kunskap. Relationer som inte fungerar kan ligga bakom träningsuppehåll eller avslut. En man som brukade gå på ett funktionshinderanpassat gym slutade gå dit då han kommit på kant med en av dem som jobbade där. På samma sätt kan positiva relationer utgöra incitament för att börja träna. Personer som under en längre tid har varit ovilliga att motionera, kan känna på ett annat sätt om träningen sker tillsammans med någon de tycker om att umgås med: Vi har ju en här som började träna som [ ] aldrig rörde sig någonstans. Så började det en personal här som tränar väldigt mycket och som den här tjejen ser upp väldigt mycket till, och där helt plötsligt efter massa år så funkar det. Och nu har hon börjat träna och nu, liksom det är också personkemi. 25 En förutsättning för att utveckla personliga relationer är att det finns tid för att lära känna och skapa tillit till varandra. Det kan vara en utmaning om resurserna är knappa eller om personalomsättningen är hög. Personalen utgör emellertid en mycket viktig del av de boendes tillvaro, och deras stöd är av stor betydelse för de boendes möjligheter att genomföra och lyckas med förändringar i sin livsstil. Det finns också individer som uppskattar att möta nya ansikten och upptäcka nya platser på egen hand, medan andra tycker att det känns bra att träna tillsammans med personer som är bekanta för dem. På ett boende berättar personalen att de sett en ökad lust till motion hos de boende när personalen deltar aktivt i träningen. Motionen blir då ett gemensamt projekt: [ ] just att personalen här är med på aktiviteten har gjort att vi märker att det är lättare att få med dem. För vi tränar tillsammans, personalen ska också bli svettig. [ ] Jag började vara med och gymma, jag märkte skill- 24 Intervju II. 25 Intervju II. 18

19 naden. De ska ha fritidsaktiviteter och så åker de iväg. Och så märkte vi alltid att det blir problem. Att ibland, vissa har svårt för det här du kommer till en ny grupp, det är nya ledare. Det funkar inte alltid. Och då ska personalen följa med och sitta och titta på. [ ] Då frågade jag, får jag vara med? Och ledaren sa ja. Och så var jag med och hjälpte och då märkte jag att då tyckte de att det var jätteroligt att jag var med. [ ] Du får med dig dem lättare och de tränar på ett helt annat sätt, för det blir roligt. 26 Delaktig personal kan således vara ett sätt att öka motivationen. På ett annat boende är dock erfarenheten en annan: IP2: [ ] En del personal är med på de här passen och gympar med, en del gör det inte. Det är mer för att ha något att göra när man ändå är där. I: Märker ni någon skillnad när personalen är med och inte? IP1: Nej. De har ju ett visst program. Med viss musik och visst program. Och också, Friskisledarna är ju anställda av oss. [ ] Det är gamla bekanta. Så skulle de åka ensamma skulle det vara fine också. 27 Intervjupersonerna menar här att det inte har någon betydelse om de anställda deltar eller inte. Samtidigt förklarar de att detta beror på att träningen bygger på rutiner med ett visst träningsprogram, och att de boende känner dem som leder träningspassen. En gemensam erfarenhet kan därmed sägas bestå av vikten av relationer, oavsett om det är med personalen på boendet eller med träningsledaren. Motivation Arbetssätt som bygger på motivation löper som en röd tråd genom personalens berättelser. Motivationen handlar till stor del om att personalen finns där för de boende och erbjuder uppmuntran, samtal och stöd. Personalen kan också använda sig av belöningssystem för att uppmuntra till ett visst beteende. De anställda sätter tillsammans med brukaren upp mål som exempelvis kan handla om att brukaren ska vara aktiv och träna, kunna hålla sin vikt eller kanske gå ner något kilo. Målen ska vara tydliga och sättas utifrån vad som bedöms vara realistiskt. Om personen i fråga sedan uppfyller målen, får denne en belöning som kan bestå i ett besök på bio, museum eller en konsert. Det viktigaste är att det är något som brukaren själv tycker är roligt. I de fall då det finns en god man eller en förvaltare understryker intervjupersonerna vikten av att ha med sig denne på upplägget. Eftersom det är brukaren själv som betalar belöningen måste god man eller förvaltare lägga undan pengar. En förutsättning för att belöningen ska realiseras är således att brukaren har råd med den. 26 Intervju II. 27 Intervju III. 19

20 Det förekommer även att personal använder sig av spontan belöning när den boende har agerat på ett sätt som främjar den egna hälsan på ett eller annat sätt. Syftet är då att ge en positiv bekräftelse för att uppmuntra till liknande val i framtiden. På ett boende är det en uttalad regel att belöningen inte får vara mat. På ett annat boende berättar de anställda att de kan använda fika som uppmuntran när en brukare har tränat. Här går således meningarna isär. Under intervjuerna framkom också en i vissa fall kluven inställning från personalens sida till metoder som bygger på belöningssystem. Å ena sidan upplevs de ge goda resultat i många fall, å andra sidan kan de upplevas som etiskt tveksamma: Och sen får man ju se från person till person det här med morötter. Att det funkar med belöningssystem. Det låter så fel, men det är kognitivt kan man ju se det. Att det är ett belöningssystem, att jag vet att det här funkar med den här personen. 28 Citatet ovan utgör ett exempel på hur de anställda lyfter fram belöningssystem som fungerande, samtidigt som de visar på ett behov av att försvara detta. Här framhåller intervjupersonen att hon är medveten om att det låter illa, men menar ändå att det är ett sätt att uppnå beteendeförändringar. Gränsen mellan uppmuntran och påtryckningar beskrivs återkommande som svårdefinierad i intervjupersonernas berättelser. Detta ämne behandlas vidare i kapitel 4. En erfarenhet som går igen i allt arbete som syftar till att komma till rätta med livsstilsrelaterad problematik är vikten av att sätta upp långsiktiga mål. Det kan ta lång tid innan resultat i form av till exempel viktnedgång syns, och på vägen kan både personal och boende möta motgångar och svackor. En medarbetare menar att det är viktigt att hitta en balans mellan att som anställd inte ge upp å ena sidan, och att hela tiden vara lyhörd inför brukarens vilja å andra sidan. Säger någon nej är det viktigt att respektera det, samtidigt som personalen måste fortsätta att försöka inspirera och uppmuntra personen ifråga. Intervjupersonerna menar att det är av betydelse att de anställda själva behåller tron på de boendes förmåga att förändra sin livsstil. Intervjupersonerna understryker att fysisk aktivitet inte behöver ske på gym eller i form av organiserad träning. Ur ett långsiktigt perspektiv kan regelbunden vardagsmotion fungera minst lika bra. En person menar att den dagliga motionen är viktig, men lätt att tappa bort. Som ett sätt att uppmuntra aktivitet har personalen kommit på en idé med dagliga promenader med uppdrag. Exempelvis började en person gå med posten varje dag till en närliggande enhet: Vi hade en brukare, hon gick med post varje dag som ett uppdrag då lite förtäckt. För det var svårt att motivera henne att komma ut och röra på sig 28 Intervju II. 20

21 frivilligt. Och då fick hon, ja men kan inte du gå med posten? Det var jättebra. Och då har vi ju enheten bara på andra sidan vägen här, det är inte en så lång promenad men det tog väl säkert tjugo minuter. Så hon gick med posten varje dag, oavsett om det var post eller inte [skratt]. Man gjorde i ordning post helt enkelt. 29 Personalen menar att kvinnan i fråga tyckte att det var trevligt att komma bort till den andra enheten och sitta och prata med de anställda en stund över en kopp kaffe innan hon gick tillbaka. Det var ett viktigt incitament som gjorde promenaderna mer lockande. I kombination med en ändrad kosthållning fungerade den ökade vardagsmotionen väl för den här personen, som under en tvåårsperiod hade en betydande viktminskning. På ett annat boende berättar de anställda om en brukare som på vägen hem från jobbet har börjat stiga av bussen några hållplatser tidigare, och på så vis får en daglig promenad. Många lyfter fram promenader som en bra motionsform. På några boenden kan brukarna också få hjälp med att göra träningsscheman. På detta sätt kan brukaren planera sin träning veckovis. En förutsättning för att de anställda ska kunna bistå med sådan hjälp är dock att de själva besitter viss kunskap om träning. En intervjuperson berättar om en kvinna som har ett träningsschema på vilket det sitter bilder som visar vem ur personalen som kommer att vara med på hennes träning. Schemat bidrar på så vis till att göra träningen tydlig och förutsägbar. Användandet av scheman inom LSS-verksamheter är något som tas upp av Alsterdal, Engwall och Gustafsson. 30 De beskriver schemat som ett individanpassat sätt att göra tillvaron begriplig och överskådlig. När målen är långsiktiga kan förändringar ske stegvis. Till exempel berättar personalen att de i vissa fall jobbar med delmål. Ett kan vara att hålla vikten i syfte att bryta en pågående viktökning, medan målet på sikt är viktminskning. Intervjupersonerna har erfarenheter av att alltför omfattande förändringar i kost- och motionsvanor kan vara svåra att bibehålla. Förändringar som sker gradvis kan leda till en mer långsiktigt förändrad livsstil: Ibland hittar man en snabb lösning, det kan hända. Men för det mesta tar det lång tid. Är det någon sådan stor förändring, då kräver det mer. Man måste känna personen, man måste bygga ett sådant förhållande att det finns tillit. Det kan ta tid, år Intervju I. 30 Alsterdal, Engwall, Gustafsson (2010), s Intervju V. 21

22 Sammanfattning De aspekter som beskrivs som viktiga i arbetet med att uppnå en god kost och en sund inställning till mat kan sammanfattas enligt följande: Beakta bakomliggande orsaker, fundera över varför individen överkonsumerar mat. Förklara och visa på ett konkret och pedagogiskt sätt vad som bör ingå i en allsidig kost och vilken mängd mat som är rimlig för en måltid. Skapa ett avdramatiserat förhållningssätt till maten. Hitta en balans mellan motivation och begränsningar. Ta hjälp av andra professioner. Vad gäller motion lyfts följande punkter fram som viktiga för ett framgångsrikt arbete: Öka tillgängligheten, till exempel genom funktionshinderanpassade träningsmiljöer. Utgå från den enskildes egna förutsättningar och lägg träningen på en lagom nivå. Stimulera till vardagsmotion, exempelvis promenader. Lägg tid och resurser på att skapa trygga relationer mellan personal och brukare. Motionera tillsammans med brukare. Arbeta långsiktigt och sätt upp delmål. Fokusera på motivation och uppmuntran. 22

23 3. Att arbeta med alkoholmissbruk Flera intervjuade har erfarenheter av att arbeta med personer som dricker för mycket alkohol. De menar att det i vissa fall kan vara svårt att dra en gräns mellan bruk och missbruk. En person berättar om en boende som dricker folköl och som får abstinensbesvär när han inte har tillgång till öl. En annan berättar om en person som inte dricker stora mängder, men däremot regelbundet, och som då blir aggressiv. I dessa fall är det vilket uttryck drickandet tar sig samt konsekvenserna för den enskilde och för omgivningen som blir avgörande för personalens bedömning. De anställda beskriver även grava missbruk som hanteras bland annat genom medicinering med antabus. Kärnan i personalens arbetssätt är dock densamma oavsett graden av problematik. Eftersom personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan ha svårt att förstå samband mellan handling och konsekvens, menar personalen att pedagogik som bygger på en sådan koppling sällan fungerar. Detta är en erfarenhet som påtalas särskilt i relation till alkohol. Personalen menar att metoderna när det gäller den här specifika målgruppen, bör vara mer konkreta än de som tillhandahålls av missbruksvården i form av till exempel tolvstegsprogram och samtalsterapi. Innehållet i samtalen behöver vara av en annan karaktär än de som vanligtvis erbjuds. Exempelvis kan det finnas behov av upprepning. Det kan vara lättare för personen att förstå och ta till sig innebörden i terapin om det finns utrymme för att prata om samma sak flera gånger. Även språket kan behöva anpassas; krångliga ord kan bytas ut och långa utläggningar kan undvikas till fördel för ett mer kärnfullt budskap. Personalen vid ett boende resonerar kring sina erfarenheter av kontakterna med missbruksvården: IP2: [ ] I början så gick han ju och skulle samtala med en kvinna. Men det funkade ju inte alls. Han förstod ju inte, och så glömde han ju bort vad hon hade sagt. Inriktningen mot funktionshindret finns ju inte riktigt i den traditionella missbruksvården. Det haltar däremellan. IP1: Mm, väldigt mycket. I: Vad kan ni känna att ni saknar där? IP1: Förståelse. IP2: Förståelse för funktionshindret. IP1: [ ] Om de bara förstod vad lite som landar av det de säger. För det här tugget och tugget och tugget. Man pratar liksom med missbrukare. Men har man inte förståelse för ordens innebörd, de fäster ju ingenstans. 23

24 IP2: Och för svåra ord, och för många ord. IP1: [ ] Jag tror det här, man måste ha någonting som är kanske en belöning längre fram. Orkar du, klarar du av att inte dricka idag då ska vi På en väldigt konkret nivå. Det blir bio imorgon om du är nykter. Lite grann, snabb återkoppling. 32 Personalens tankar får stöd i forskning som visar att konkreta och konsekvensbetonade samtal lämpar sig bättre för den här målgruppen. Ett anpassat språk, bilder, rollspel och exempel från personernas verklighet och vardag lyfts fram som lämpliga metoder. 33 Folkhälsovetarna Helena Bergström och Ulla Wihlman menar också att rätten att bestämma själv förutsätter rätten att få den information som krävs för att kunna fatta beslut. Denna information måste vara utformad på ett sätt som går att förstå och ta till sig. 34 Samtidigt som intervjupersonerna påtalar avsaknaden av en missbruksvård anpassad för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, framhålls också den här gruppen som särskilt utsatt. För en person som känner sig utanför eller avvikande i förhållande till samhällets normer, kan alkoholen erbjuda tillhörighet och sammanhang. Några beskriver det som ett sätt att få vänner. Alkoholen kan göra det lättare att närma sig andra, och bland personer med ett missbruk kan det vara lättare att passa in: IP2: Nej, ändå så är det ju lätt att de börjar missbruka egentligen. Man blir lite modigare, man vågar ta kontakt med folk. IP1: Det märks inte heller riktigt att man har en utvecklingsstörning. Är man lite på sniskan så spelar det ingen större roll. Det är i alla fall inget raketforskarmaterial man snackar om, utan det är lite IP2: Och man får polare. IP1: Ja, man får polare. Så det är lätt hänt. Och lika sugna som alla andra på att, i tonåren, på att partaja och festa och såhär. En slags normalisering. 35 En intervjuperson som förvisso menar att missbruksvården saknar erfarenhet av att jobba med den här gruppen, beskriver ändå det kognitiva arbetet i terapin på beroendeenheten som värdefullt. Som medföljande personal fick hon insikt i hur terapin var uppbyggd, och kunde påminna brukaren om hur han skulle tänka när han ville dricka. 32 Intervju III. 33 Steive, Karin (2012), s och där angivna referenser. 34 Bergström, Helena och Wihlam, Ulla (2011), The role of staff in health promotion in community residences for people with intellectual disabilities: Varitation in views among managers and caregivers i Journal of Intellectual Disabilities 15(3), s Intervju III. 24

25 Intervjupersonen beskriver hur mannen i fråga ringde till henne för att samtala och få stöd. Hon berättar också att mannen lyckades ta sig ur sitt missbruk, och menar att avgörande faktorer därtill var en tillitsfull relation mellan brukare och anställd samt att arbetet fick ta tid: Men det tog inte ett halvår. Nu pratar vi år. Jag tror att det tog tre år innan han fattade det här [ ] När man kom dit, då kände jag att då har någonting kommit in. Men det tog tre år, att han kunde känna det här själv och sedan göra ett annat val. Men då var det ju också det här att jag fanns där hela tiden. Om inte jag fanns där, vem skulle han ha gått till då? 36 Erfarenheten av att arbeta med personer som missbrukar alkohol är att det är viktigt att arbeta långsiktig, precis som det är med personer med övervikt. För att, som i ovan nämnda exempel, en personal ska kunna ha en betydelsefull roll i det långsiktiga arbetet krävs anställda som stannar länge. Vikten av personliga relationer framhålls även av en person som berättar om en man som tidigare missbrukade alkohol, och som efter flera år av samtal, stöd och uppmuntran började med antabus. Det har nu gått omkring tio år, och under den perioden har det vid fyra, fem tillfällen hänt att mannen sagt att han inte tänker ta sin antabus. När det har inträffat vet personalen att han planerar att dricka. Enhetschefen kan då ta in extra personal för att säkerställa att det finns ett särskilt stöd för just den här personen. De anställda kan också planera andra aktiviteter, till exempel ordna en filmkväll och köpa godis. Enligt intervjupersonen verkar det fungera att erbjuda samvaro och något annat att göra. De har också märkt att godiset verkar spela en viss roll, och beskriver det som en oortodox metod men menar samtidigt att socker verkar lindra vid de få tillfällen då suget efter alkohol blir för stort. På det här boendet har personalomsättningen varit låg, något som de anställda tror har bidragit till att skapa trygghet för brukaren: Där skapar vi, alltså det han gjorde innan var ju för att döva sin ångest eller så. Då måste det finnas något annat när ångesten dyker upp. Då måste man ha någon att samtala med. Någon som vill en väl och som har tid att sitta med en och älta lite den här oron som finns. 37 Utöver vad som framkommer ovan har den här brukaren upplevt många positiva konsekvenser av att bli nykter, främst att relationen till familjen blivit avsevärt förbättrad sedan han slutade dricka, konstaterar den intervjuade. 36 Intervju II. 37 Intervju III. 25

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län

Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län Läns-Klippan skickade denna fråga till cheferna för gruppbostäder och servicebostäder i Stockholms län: Hej Vi har en fråga: När kan de som

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Olika typer av diskriminering

Olika typer av diskriminering 32 Träff5. Olika typer av diskriminering Mål för den femte träffen är att: få en fördjupad förståelse för olika former av diskriminering och det skydd lagen ger? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer