KONSTEN ATT KLARA AV EN LIVSSTILSFÖRÄNDRING I SAMBAND MED ÖVERVIKT EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM VAD SOM VERKAR FÖR OCH EMOT EN VIKTNEDGÅNG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTEN ATT KLARA AV EN LIVSSTILSFÖRÄNDRING I SAMBAND MED ÖVERVIKT EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM VAD SOM VERKAR FÖR OCH EMOT EN VIKTNEDGÅNG"

Transkript

1 Hälsa och samhälle KONSTEN ATT KLARA AV EN LIVSSTILSFÖRÄNDRING I SAMBAND MED ÖVERVIKT EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM VAD SOM VERKAR FÖR OCH EMOT EN VIKTNEDGÅNG SOFIA BRATTWALL ANDERS ÅKERLUND Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2006 e-post: postmasterhs.mah.se

2 KONSTEN ATT KLARA AV EN LIVSSTILSFÖRÄNDRING I SAMBAND MED ÖVERVIKT EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM VAD SOM VERKAR FÖR OCH EMOT EN VIKTNEDGÅNG SOFIA BRATTWALL ANDERS ÅKERLUND Brattwall, S & Åkerlund, A. Konsten att klara av en livsstilsförändring i samband med övervikt. En empirisk intervjustudie om vad som verkar för och emot en viktnedgång. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv. De som lyckats gå ner i vikt menade att en kontinuerlig och engagerad vårdkontakt varit deras främsta stöd. Tröstätning och ett passivt sätt att hantera problem samt avsaknad av stöd från familj och vård var det största hindret för en viktnedgång. Fysiologiska faktorer, som t ex metaboliska förändringar och smärta nämndes även. Slutsats: Övervikt är ett komplext område som ofta har en psykologisk grund. Informanterna i denna studie behövde främst hjälp att öka sin förmåga till empowerment och coping, någonting som vården bör erbjuda. Nyckelord: Hinder, livsstilsförändring, problemhantering, stöd, övervikt. 1 1

3 TO BE ABLE TO MANAGE A CHANGE OF LIFESTYLE IN CONNECTION WITH OVERWEIGHT AN INTERVIEW STUDY INVESTIGATING FACTORS THAT WORKS FOR OR AGAINST A WEIGHT LOSS SOFIA BRATTWALL ANDERS ÅKERLUND Brattwall, S & Åkerlund, A. To be able to manage a change of lifestyle in connection with overweight. An interview study investigating factors that works for or against a weight loss. Degree project, 10 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Overweight is today a constantly increasing problem in societies over the world. In Sweden, men are suffering of overweight with a percentage at 47 percent of the population. Among women 35 percent are overweight and these groups together are more likely to die at a younger age. Persons who are overweight also own a greater risk to get ill and these illnesses are linked to overweight. Such illness can be: diabetes, heart disease or stroke. The aim of this study is to get a greater knowledge about the difficulties around making a change of lifestyle being overweight. What are the factors standing in the way for a change in lifestyle? What is functioning as motivation? Five interviews took place and the material was analysed with content analysis. The result of the analysed interviews led to six categories: knowledge, society, medical factors, empowerment, coping and health care. The major obstacle for being successful with a change in lifestyle was low coping abilities and lack of empowerment. Lack of social support was also a factor that worked against weight loss as well as medical factors. The fact that motivated respondents the most, was to stay healthy in the future and to be able to live longer. The conclusion of this study is that being overweight is linked to the lack of empowerment and low coping abilities. Therefore people being overweight need support from the health care system in order to be able to handle a weight loss. Key words: Change in lifestyle, eating habits, obstacles, overweight and support. 2 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definition 5 Prevalens 5 Följdsjukdomar 6 Samhällskostnader 6 Socioekonomiska faktorer 6 Faktorer som verkar för eller emot vikthållning 7 Definition av begrepp 8 Coping 8 Empowerment 8 Locus of control 8 TEORETISK REFERENSRAM 9 SYFTE 9 FRÅGESTÄLLNINGAR 9 METOD 9 Urval 10 Datainsamling 10 Databearbetning och analys 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT 12 Kategori 1: Kunskap 12 Kostkunskap 12 Självkännedom 13 Hälsoinsikt 13 Kategori 2: Omgivning 13 Samhället 13 Närstående 14 Kategori 3: Fysiologiska faktorer 15 Medicinska diagnoser 15 Smärta 15 Metaboliska förändringar 15 Kategori 4: Empowerment 16 Självförtroende 16 Mognad 16 Locus of Control 17 Mental styrka 17 Mål 17 Kategori 5: Coping 18 Mat som belöning eller tröst 18 Matvanor

5 Problemhantering 19 Kreativitet 19 Kategori 6: Vård 19 Vårdstöd 20 Lyhördhet 20 DISKUSSION 20 Metoddiskussion 20 Urval och etiska överväganden 20 Datainsamling 22 Analys 23 Resultatdiskussion 24 Kunskap 25 Omgivning 26 Fysiologiska faktorer 27 Empowerment 28 Coping 29 Vård 30 SLUTSATS 31 FRAMTIDA VÄRDE 31 FRAMTIDA FORSKNING 32 REFERENSER 33 BILAGOR 35 Informationsbrev 36 Intervjuguide

6 INLEDNING Idag blir det allt vanligare med övervikt bland befolkningen och ämnet får stor uppmärksamhet i media. Spaltmeter med bantningstips publiceras i pressen lagom till varje sommar och diverse program på TV har olika uppslag på hur man skall lyckas få de överviktiga deltagarna att minska i vikt. Liten plats får dock diskussionen om orsaken till varför man går upp i vikt. Detta är något som författarna inte bara har uppmärksammat i samhället, utan också inom vården. Som överviktig patient kan man få en remiss till sjuksköterskan eller dietisten, men befinner sig verkligen alla patienter på det stadiet att de kan tillgodogöra sig denna information? Det finns mycket information om hur man skall leva, vad man skall äta och hur man skall motionera för att tackla övervikt och fetma. Istället skulle det vara intressant att ta reda på vad det är som gör att man inte orkar genomföra dessa livsstilsförändringar. Varför väljer man som överviktig att inte använda de redskap som finns, trots att man kanske hotas av allvarlig sjukdom? Vilka är de bakomliggande faktorerna som gör att man inte orkar använda dessa redskap? Är förändringarna kanske så jobbiga att det inte är värd kostnaden? Det är också intresserant att ta reda på vad det är som är har varit avgörande för dem som lyckas klara av att gå ned i vikt. Hälso- och sjukvårdslagen 2 c beskriver att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga sjukdom eller skada genom att ge upplysningar om metoder som förebygger ohälsa till den som vänder sig till sjukvården (SFS, 1982:763). Lydande under denna lag har sjuksköterskan en viktig roll att fylla då han/hon är ansvarig för området omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan ger rätt omvårdnad och prevention i det pedagogiska mötet. Sjuksköterskan måste också kunna stödja och undervisa patienter på ett respektfullt och empatiskt sätt och göra patienten så delaktig som möjligt i behandlingen (Socialstyrelsen, 2005). BAKGRUND I bakgrunden redovisas definitionen av övervikt och dess prevalens. Här redovisas även följdsjukdomar, samhällskostnader, socioekonomiska faktorer samt faktorer som verkar för och emot vikthållning. Definition Övervikt eller fetma hos en person kan ha en mängd olika orsaker såsom ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Övervikt och fetma anges utifrån måttet Body Mass Index (BMI) där man räknar ut förhållandet mellan längd och vikt. Den som har ett BMI mellan 18.5 och 25 anses vara normalviktig och gränserna för övervikt ligger mellan 25 och 30. När ett BMI på 30 har passerats anses man lida av fetma (Infomedica, 2005). Prevalens World Health Organisation (WHO) klassar fetma som världens snabbast växande epidemi och övervikt är idag ett utbrett problem och ett stort hot mot vår folkhälsa (WHO, 2005). 5 5

7 I den svenska befolkningen är nästan hälften, omkring 47 procent, av männen överviktiga eller feta och motsvarande 35 procent av kvinnorna är överviktiga eller feta. Andelen personer som lider av fetma har under de senaste 20 åren nästan fördubblats. Vidare har gruppen med ett BMI högre än 30 ökat från fem till tio procent hos männen, och från fem till nio procent hos kvinnorna. I början av 2000-talet led drygt personer av fetma. Antalet barn och ungdomar med övervikt har fördubblats på femton år och ökningen är störst bland yngre vuxna (Kallings, 2002). Prevalensen är i stort sett densamma i resten Skandinavien som i Sverige, men i övriga Västeuropa är prevalensen av fetma ca 20 procent. I Östeuropa är siffrorna betydligt högre med över 50 procent i till exempel Litauen och delar av Ryssland och i USA lider procent av befolkningen av fetma. Fler än hälften av dem som klassificerats som feta finns i utvecklingsländer och då framför allt i städerna. I dessa länder syns ett klart samband mellan ekonomisk utveckling och ökning av fetma (a a). Följdsjukdomar Fetma och övervikt är farligt både för individen och för samhället. Risken att dö i förtid ökar även vid måttlig övervikt och störst är risken vid bukfetma. Raden av följdsjukdomar till övervikt och fetma är lång. Fetma ger en markant ökad risk för insulinresistens och diabetes typ 2. Av dem som utvecklar diabetes i vuxen ålder är procent feta. Förhöjt kolesterol, lipidrubbningar och högt blodtryck ger en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stroke, detta speciellt vid bukfetma. Män får en ökad risk för cancer i tarm och prostata medan kvinnor får en ökad risk för bröst- och underlivscancer. Kvinnor kan dessutom drabbas av menstruationsrubbningar, som i värsta fall kan påverka fertiliteten. Sömnapné samt skelett- och ledbesvär är också vanliga hos personer med kraftig övervikt (a a). Samhällskostnader En allt större del av sjukvårdens resurser går till att behandla följdsjukdomar till fetma och övervikt. År 2003 hade sjukvårdskostnaderna förknippade med dessa sjukdomar ökat till 3 miljarder kronor. Siffrorna är beräknade efter de vanligaste följdsjukdomarna som diabetes, stroke, hypertoni och hjärtinfarkt. Om prevalensen fortsätter att öka i samma takt kommer 60 procent av Sveriges befolkning att lida av övervikt eller fetma Sjukvårdskostnaden beräknas då vara ca 6,6 miljarder kronor (Landstingsförbundet, 2004). Socioekonomiska faktorer Socioekonomiska faktorer och utbildningsnivå spelade stor roll för förekomsten av övervikt. I en studie gjord i Stockholm av Elfhag m fl (2003) deltog 100 patienter som alla led av fetma. Studien genomfördes med hjälp av Rorschach-test för att kartlägga vilka personlighetstyper de olika deltagarna hade. Testet kompletterades med ett frågeformulär där bland annat deltagarnas utbildningsnivå och sociala status registrerades. Resultatet visade två socialgrupper inom övervikt och dessa grupper ägde olika faktorer som påverkade dem. Den ena socialgruppen utgjordes av personer med en låg social status, låg utbildningsnivå, oregelbundna och kaotiska matvanor samt dålig förmåga till coping. I denna socialgrupp hade även personer låg grad av psykologiska resurser, svårighet att mobilisera inre resurser samt låg grad av kreativitet och fantasi. Den andra socialgruppen utgjordes av överviktiga personer med en högre social status, högre grad av utbildning och regelbundna måltider. Denna grupp av överviktiga hade dock större problem med relationen till sin vikt. Det var vanligt med hetsätning, viktpendling och att man skattade sig själv efter hur mycket man vägde. Dessa 6 6

8 personer hade även problem i känslolivet med en större fallenhet för att bli deprimerade. Här innefattades aspekter av smärtsamma känslor, oro och låg självkänsla. Enligt Elfhaghs m fl (2003) resultat så var det denna sist nämnda grupp som var den största gruppen av överviktiga. Faktorer som verkar för eller emot vikthållning Att gå ned i vikt kan vara svårt, men att sedan hålla vikten nere är en än svårare uppgift att klara. I en litteraturstudie beskrev Elfhag och Rössner (2005) vilka faktorer som är associerade med viktminskning och vikthållning. Syftet var att bättre förstå de beteendemönster som är avgörande för att man skall lyckas hålla den lägre vikten. Det som utgör ett hot mot att hålla sin vikt kan identifieras som följande: att ständigt gå upp och ned i vikt, hetsätning, omättbarhet, att äta som en respons på stress och ångest samt passiva reaktioner på problem (Elfhag m fl, 2005). Att undvika passiva lösningar då individen utsätts för problem är en av de viktigaste faktorerna för att behålla vikten. Individen bör istället lösa problemet aktivt med effektiva och kreativa metoder och hantera stressen på ett sådant sätt att det inte utgör hinder för att hålla vikten. Detta är något som Byrne (2002) redovisade i en litteraturstudie om de psykologiska aspekternas betydelse vid vikthållning. Att misslyckas med att nå sin målvikt kan ge individen en känsla av hopplöshet och gör att ytterligare försök till viktminskning känns meningslösa. Konsekvensen blir då att den överviktige avbryter sitt försök till viktminskning och återgår till gamla vanemönster. Det är också viktigt att den ansträngning som en livsstilsförändring innebär står i proportion till resultatet man uppnår. Om så inte är fallet tjänar det som ett hinder för en livsstilsförändring (Byrne, 2002). Faktorer som dock stimulerar att patienterna skall lyckas hålla sin vikt är: en större viktminskning initialt, att man lyckas nå sin målvikt, fysiskt aktivt liv eller regelbundna matvanor där man äter frukost och har en hälsosam kost. Kontroll av beteende att äta för mycket eller att äta som en reaktion på stress är även faktorer som verkar för en vikthållning. Vidare kan man se att viktminskning och vikthållning är förenat med en inre vilja av att gå ned i vikt, socialt stöd, större förmåga till coping, bättre struktur i vardagen och en större förmåga till psykologisk kraft och stabilitet. Det som är förknippat med vikthållning är fysik aktivitet. Den ökade konditionen och uthålligheten gör att personerna orkar mer i det dagliga livet och detta höjer välbefinnandet. Att ha självförtroende och att man tror på sin förmåga att aktivera sig, bådar gott beträffande prognosen att behålla viktminskningen (Elfhag m fl, 2005). Kosten är naturligtvis viktig för att man, som överviktig, skall lyckas gå ned i vikt. Mindre portioner, hälsosam mat, mindre småätande, frukt och grönt samt en frukost som gör att man som person orkar prestera under dagen, är delar i den kosthållning överviktiga bör ha. Det gäller att undvika blodsockerdalar genom att ha ett bra måltidsmönster och hålla en diet som inte ger allt för stor hunger. En lågkaloridiet resulterar i att den överviktige känner ständig hunger och ger inga goda prognoser för att man skall lyckas. Värt att notera är dock, enligt Elfhag m fl (2005) att även om en sådan diet inte är att föredra, så är det ändå av vikt att den överviktige lyckas begränsa sitt intag av mat genom viljan. Styrkan att inte äta trots att man känner ett stort sug ökar chanserna till att hålla sin vikt. När den överviktige håller sig till alltför strikt diet och utesluter allt det han/hon tycker om, leder det i många fall till en allt eller inget känsla. Då kan personen vid ett upplevt snedsteg känna misslyckande och anse att allt är förlorat. En viss flexibilitet i sin kontroll över intaget av vad man äter, ger en bättre grund till att leva med en diet resten av livet (a a). 7 7

9 Definition av begrepp Under följande rubriker görs en definition av begreppen coping, empowerment och locus of control. Dessa begrepp är flitigt använda inom omvårdnad, men även använda inom områden som till exempel folkhälsa och sociologi. På grund av detta så används definitionerna i olika sammanhang och därför kan definitionen ibland variera en aning. För att dock öka läsbarheten och förståelsen av detta arbete, så görs här en tolkning och denna tolkning används sedan i arbetet. Coping Coping, bemästring på svenska, används i två betydelser. Det kan syfta på personens tro på sin förmåga att hantera problem eller på hur personen löser det faktiska problemet. Coping beskriver den förmåga till problemhantering som en person äger. En god förmåga kan innebära att man har samlat in så mycket relevant information som möjligt kring ett problem, för att sedan genomföra en optimal kombination av åtgärder. En god förmåga kan också vara att man inser en icke åtgärdbar situation och gör det bästa av den. Låg förmåga till coping kan innebära att man blundar för problem, förnekar dem eller får återfall i infantila beteendemönster (Ekman m fl, 2002). Empowerment Empowerment är ett komplext och multidimensionellt begrepp. Detta begrepp beskriver en process som underlättar och identifierar en individs inre resurser, för att på bästa sätt kunna hantera problem i livet och för att kunna bemöta sina egna behov. Processen mobiliserar nödvändiga förmågor så att individen skall kunna ta kontrollen över sitt liv. Empowerment skall på så vis hjälpa individen att bemästra faktorer som påverkar livet och över omgivningen som påverkar honom/henne. Processen empowerment innefattar såväl individens egenansvar i sin hälsa och i ett bredare perspektiv, ansvaret som samhälleliga myndigheter och organisationer har för att få individer att engagera sig i sin hälsa. Innan sjuksköterskor dock är i positionen att de kan använda processen empowerment i syfte att stödja patienter, måste de först vara empowered själva (Gibson, 1991). Locus of control Människor skiljer sig i den bemärkelsen att vissa tror att de kan genomföra förändringar i sina liv och andra inte. Teorier visar på att detta kan ha sin grund i upplevelser från barndomen. De barn som belönas för sina framsteg och bestraffas rättvist, kommer att tro att de har kontroll över sina liv. De barn som dock belönas irrationellt och straffas oberoende av handling, kommer istället att vara mer benägna att tro att slumpen avgör om saker inträffar, att deras egen roll i relationen till dessa händelser är irrelevant. Kontroll i kontexten hälsa kan förstås genom följande två indelningar: intern locus of control och extern locus of control. Dessa indelningar refererar till hur mycket val och självbestämmande över sitt liv en person tror sig ha. De som äger en intern locus of control tror att de själva är ansvariga för sin egen hälsa och att de har kraften att göra val som påverkar deras liv. Dessa personer kommer därför att vara starkt motiverade att göra förändringar som förbättrar hälsan. Till skillnad från dessa personer tror individer med en stark extern locus of control att de besitter relativt lite kraft att påverka sitt liv och sin hälsa genom egna val. De har en tro på att deras handlingar påverkas av tur, ödet och av slumpen. På detta sätt ser de oftare mer negativt på framtiden och de är inte motiverade att genomföra ändringar som rekommenderats för att förbättra hälsan i samma utsträckning (Naidoo m fl, 2000). 8 8

10 TEORETISK REFERENSRAM I studien undersöks det om resultaten från studien kunde förankras i Carnevalis modell för dagligt liv ställt mot funktionellt hälsotillstånd (DL mot FH). Modellen beskriver hur det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet påverkar och samspelar med varandra i människans vardag. Carnevali jämför detta ömsesidiga samspel med en balansvåg. Den ena vågskålen utgörs av det dagliga livet och de krav som en patient eller individ ställs inför. Den andra utgörs av den funktionella förmågan individen besitter, det vill säga inre resurser samt de yttre resurser som finns till individens hjälp. För att individen ska uppnå livskvalitet krävs att det upprätthålls en balans mellan vågskålarna. Individen måste ha tillräckligt med inre och yttre resurser för att bemästra kraven i det dagliga livet. Det är sjuksköterskans uppgift att beakta och lyfta fram en individs alla resurser i omvårdnadsarbetet. Det är i synnerhet viktigt att sjuksköterskan ser till de inre resurserna i form av den kunskap och motivation som en individ besitter (Carnevali, 1996). SYFTE Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om vad som driver den som är överviktig att gå ned i vikt och vad det är som bidrar till att man som överviktig inte klarar av att genomföra en viktnedgång. Studien skall undersöka de faktorer som stödjer eller förhindrar en eventuell viktnedgång; en livsstilsförändring. FRÅGESTÄLLNINGAR Vad är det som motiverar och hjälper den överviktige då han/hon försöker gå ned i vikt? Vilka faktorer är avgörande för att man som överviktig skall lyckas? Vad gör att man som riskpatient inte orkar genomföra en livsstilsförändring trots risken att drabbas av allvarliga följdsjukdomar? METOD För att på bästa sätt nå kunskap om de motivationsfaktorer och copingstrategier, som finns hos överviktiga, togs beslutet att göra en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? skriver Kvale (1997, s 9) i sin bok. Han redogör vidare att forskaren genom intervjun lyssnar på informanten och dennes upplevda livsvärld. Till denna hör bland annat: åsikter, önskningar, synpunkter, uppfattningar och erfarenheter. Den kvalitativa forskningsintervjun försöker få en bild av hur informantens värld ser ut genom dennes ögon och försöker lyckas med att frilägga informantens livsvärld (Kvale, 1997). 9 9

11 Urval Studien innehåller fem semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuobjekten kontaktades genom en sektion ur frivilligorganisationen Överviktigas Riksförbund, ÖR. Detta godkändes av en företrädare för organisationen. Intervjugruppen bestod av fyra kvinnor och en man och den yngsta intervjudeltagaren var 39 år och den äldsta var 61 år. De hade alla erfarenheter av misslyckade viktminskningsförsök, men ett par av dem hade även erfarenheten av att ha lyckas med en viktnedgång. Kriterier för urval var följande: att informanterna skulle lida av övervikt, med ett BMI på >25 och att informanterna själva ville berätta om sin övervikt. Specifik ålder eller ett visst kön var inga kriterier för att medverka i studien. I studien kommer bara termen övervikt att användas och i den ingår alla de personer som har ett BMI på >25. Detta beslut togs av författarna då studien inte skulle handla om en jämförelse mellan övervikt och fetma. Dessutom ville författarna underlätta läsbarheten av studien. Datainsamling Intervjun var frivillig och ägde rum lokalt hos informanten, då i hemmet eller på arbetet, men även på Malmö Högskola, Hälsa och samhälle. Personerna som deltog kontaktades initialt av en företrädare från organisationen ÖR. Telefonnummer till dem som var intresserade av att ställa upp i en intervju, av bifogades senare av ÖR. Dessa personer kontaktades och gavs en grundligare information om vad studien egentligen skulle handla om och hur intervjun skulle genomföras. De fick efter detta återigen avgöra om de var intresserade av att ställa upp i studien eller ej. Vid intervjutillfället fick deltagarna läsa igenom det informationsblad som arbetats fram och som beskrev studien, dess syfte och dess tillvägagångssätt samt att deltagandet var frivilligt. De fick sedan ge sitt samtycke innan intervjun genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade med öppningsfrågor och följdfrågor. Intervjun tog mellan 45 min till 1 h och 20 min. Det var tidigare beslutat att en person konsekvent skulle hålla intervjuerna och den andra notera under intervjun, om det var något som var oklart eller av speciellt stor vikt. Frågor, från den noterande, ställdes efter det att huvudintervjuaren gått igenom sina frågor. En intervjuguide med utarbetade frågor var färdigställd för att användas och en provintervju genomfördes. Under denna intervju användes intervjuguiden, men intervjun bandades ej. De följande och primära intervjuerna bandades dock och kompletterades med anteckningar som beskrev stämningen, till exempel spända tillfällen och tysta minuter, som inföll under intervjun. Författarna försökte på detta sätt komma ihåg den intervju som genomförts på bästa sätt. Stödord som distanstagande, hjärtlighet, skratt, flyt eller misstänksamhet var till hjälp i utformningen av kategorierna och diskussionen. Dessa stödord dokumenteras även under intervjutillfället. Intervjun beräknades att ta cirka en timme och författarna hade innan en strategi att bryta isen genom att presentera sig själva och låta informanten själv presentera sig. Författarparet ägnade sedan ett par minuter åt vardagsprat, men gjorde ett tydligt markerande då intervjun skulle starta. Genom att ta fram bandspelaren och tydligt förklara hur denna skulle användas, hur banden skulle hanteras och vikten av att ha möjligheten att spela in intervjun gör att man får en tydlig start på intervjun (Thomsson, 2002)

12 Ett beslut togs beträffande att noga planera hur intervjuarna skulle sitta i förhållande till informanten. Detta på grund av att placeringen har en inverkan på stämningen under intervjun. Om man väljer att sitta mittemot varandra kan detta uppfordra till ögonkontakt och detta kan bli påträngande. Om intervjuaren sitter på en stol som är högre än intervjuobjektets kan denne få en känsla av underlägsenhet. Genom att sitta i 45 grader vinkel mot varandra ger man informanten möjligheten att både kunna titta bort och titta på intervjuaren. Man har flexibiliteten att kunna nicka och vara tyst (Thomsson, 2002). Databearbetning och analys Intervjuerna skrevs ut i fullo och detta arbete delades mellan författarna. Sedan lästes de utskrivna intervjuerna upp högt, och även detta arbete delades mellan författarna. Den som lyssnade antecknade samtidigt meningar och stödord som efteråt diskuterades gemensamt. På detta sätt arbetades de första tankarna om vilka kategorier som skulle användas fram. Efter detta användes färgpennor som var och en representerade en av dessa sex kategorier och stycken av intervjuerna markerades. Citat från dessa stycken klipptes sedan ut och lades in under gällande kategori. Detta arbete gjordes i datorn och en av författarna koncentrerade sig på det som påverkade en viktnedgång i positiv riktning, och den andra på de faktorer som stod i vägen för en viktnedgång. Efter det att arbetet var slutfört och intervjuerna var sorterade under gällande kategorier, skrevs arbetet ut och klipptes i bitar. På detta sätt ville författarparet återigen kategorisera citaten och se om de hamnade under samma kategori. De flesta av citaten gjorde så, men flera av subkategorierna slogs ihop och namn ändrades. Hur resultatet redovisades under gällande avsnitt förändrades också. Intervjuerna bearbetades och sorterades efter nyckelord, alltså använde författarna sig av innehållsanalys enligt Burnard (1991). Då man använder sig av innehållsanalys sätts fokus på kommunikation mellan människor och man kan genom analysmetoden göra generaliseringar med ett så litet bortfall som möjligt av orginaldata (Downe-Wamboldt, 1992). Innehållsanalys är vidare en process där man organiserar och integrerar kvalitativ information enligt gällande teman och koncept; en procedur för analys av skriven eller verbal kommunikation i ett systematiskt mönster (Polit, 1997). Etiska överväganden Vikt och viktnedgång och ett eventuellt misslyckande till viktminskning är ett känsligt ämne. Därför togs beslutet att inte genomföra studien på universitetssjukhuset Malmös Allmänna Sjukhus (UMAS), då patienter som lider av fetma kanske låg inlagda som patienter på grund av sjukdomens följder. Ovan grundades på en bedömning av att frågor om övervikt och viktnedgång skulle kunna upplevas som alltför belastande i denna utsatta situation. Istället kontaktades en frivilligorganisation, ÖR, för att på detta sätt komma i kontakt med personer som eventuellt skulle vilja delta i studien. Ansökan för godkännande av studien lämnades till den etiska kommittén på Malmö Högskola. Ansökan behandlades och godkändes med diarienummer HS60-05/1252. Klartecken gavs även från en företrädare på Överviktigas Riksförbund om kontakt med intervjupersoner genom deras organisation. De deltagande garanterades fullständig anonymitet med vetskapen om att ingen person skulle kunna kopplas till publicerade uppgifter. De informerades även om att de utan närmare förklaring kunde avbryta sin medverkan i studien och att ingen ekonomisk kompensation för medverkan skulle ges. Under intervjutillfället redovisades hur den bandpelare som skulle användas under intervjun skulle 11 11

13 komma att hanteras. De informerades om att banden bara skulle avlyssnas av författarna till studien och att de skulle förstöras efter transkribering. RESULTAT Under intervjuerna berättade informanterna om vad som fått dem att orka och motiverat dem samt upplevda hinder då de arbetat med sin vikt. Intervjumaterialet har analyserats och följande kategorier har tagits fram: Kunskap, omgivning, fysiologiska faktorer, empowerment, coping och vård. Intervjudeltagarna har avidentifierats och citaten betecknas istället A till och med E. Kunskap Denna kategori beskriver den kunskap som informanterna besatt och är indelad i subkategorierna kostkunskap, självkännedom och hälsoinsikt. Det var kunskap som är nödvändig för att gå ned och behålla sin vikt och kunde yttra sig i god kunskap om mat, matvanor och motion. En god själkännedom där man visste hur man själv fungerade och sina begränsningar, var även en god resurs för att klara av att gå ned i vikt. En insikt om att hälsan har stor betydelse i livet var också en kunskapsresurs. Kostkunskap En god kunskap om vad, när och hur man skulle äta menade de flesta informanterna att de besatt. Många ansåg sig veta lika mycket om mat som de dietister som de blivit remitterade till. Jag tror att vi överviktiga, vi vet precis lika bra som en dietist, hur man skall äta. (E) Den kunskapsbrist de förklarade att de hade innefattade att de inte alltid kunde variera sin matlagning. Ibland kände de sig också onödigt begränsade i dieter som de använde. /.../ De [Kurhotellet] har alltid mycket sallader och sånt och det har jag inte fantasi till att hitta på hela tiden. (B) Under intervjuerna pratade intervjudeltagarna om hur de hade försökt att gå ned i vikt med hjälp av olika dieter. Dessa dieter kunde vara mer eller mindre effektiva, men de flesta beskrev att de idag ägde kunskapen om att dieterna inte var bra för dem. Dessa kunde vara svältdieter som ananasmetoden och flygvärdinnemetoden. Informanterna gick till en början ned i vikt, men när de började äta igen så gick de upp alla kilon de förlorat plus några till. I dag visste ett par dem att dessa extrema bantningsmetoder sätter kroppen i svält som istället bildar fler fettceller. / / Men man åt ju jättefel. Det blir ju inte bättre för det. Man går ned för tillfället, men sedan när man slutar så går man upp lika mycket plus lite till. (C) / / Och bantat på ett alldeles tossigt sätt har jag förstått nu. Det var ananasmetoden, flygvärdinnemetoden allt vad alla metoder det finns och nu har jag förstått att det bildat fler fettceller i stället. (B) 12 12

14 Självkännedom Några av informanterna berättade att de hade lärt sig mycket om hur deras kroppar fungerade. Denna kunskap hade de tidigare saknat. Ett par intervjudeltagare talade om att de visste att de inte kan fortsätta gå upp i vikt. En av dem nämnde att fastän han fortfarande vägde mycket, så hade han bytt ut fett mot muskler. En deltagare talade även om att hon visste att hon borde äta mindre än normalt. Några informanter visade en ökad kunskap om hur deras övervikt hängde ihop med vissa sjukdomar. / / Jag vet att går jag inte ned i vikt nu när jag börjar närma mig 40 så vet jag att sjukdomarna kommer på rad. (A) Jag är mer medveten i dag det är jag och jag känner min kropp väldigt väl. (B) Och likadant är det när man äter rätt så känns det bra efteråt att man har ätit rätt. Man blir liksom på ett annat humör, att man har kunnat hålla maten, för det är ju ett stort kapitel med maten ju. Då känner jag mig nöjd. Och känner man sig nöjd, då blir man på bättre humör och då känns det bra i övrigt ju. (D) Hälsoinsikt Flera intervjudeltagare sa att de fått en ökad insikt om hur viktig hälsan var för dem. De sa att de framhöll att de ville äga hälsa och att de ville vara friska, så de kunde se sina barn och barnbarn växa upp. De ville ha ork och kraft att leva ett innehållsrikt liv och en beskrev att livet går fort nog som det gör ändå. De flesta hade, under intervjuerna, fokus på hälsan, man ville gå ned i vikt för att hälsan var det viktigaste, inte hur de såg ut eller hur andra aspekter i livet skulle förändras. Några av dem ville gå ned i vikt för att de ville leva längre. Jag skall inte bli yngre, för det blir jag inte, men jag skall kunna leva längre. (E) / / Det hade varit trevligt att vara smalare och se snyggare ut, men det primära är hälsan. (A) Jag vill gå ned i vikt för att jag vill leva längre. (B) Omgivning Kategorin omgivning är indelad i subkategorierna samhället och närstående och utgörs av de faktorer som finns runt omkring människan och påverkar henne. Det kan vara närstående, samhället, dess invånare och de normer och ideal som man inte kan identifiera sig med. Dessa faktorer hindrar inte i sig en viktnedgång, men redovisas ändå på grund av att de hade stor påverkan på den överviktiges välbefinnande. När detta välbefinnande försämrades tenderade negativa vanor och problemlösningar att förstärkas. Samhället Informanterna nämnde många praktiska problem som hinder i sin vardag. Dessa praktiska problem redovisades exempelvis som svårighet att hitta kläder på grund av att stora storlekar inte alltid fanns att tillgå. Då de fanns, var de oftast mycket dyrare än mindre storlekar. En person nämnde även att hon ibland blir illa bemött i butiker med attityden vi har ändå inte dina storlekar. Ett annat hinder som 13 13

15 många redovisade var hur samhället är anpassat efter en norm, exempelvis att sittplatser är alltför trånga, såsom små flygplanssäten, stolar med armstöd eller trånga utrymmen på restauranger. /.../ När man skall prova kläder, då kan man bli både arg och ledsen många gånger. (C) Att gå och bada i offentliga simhallar eller på badplatser var för många oöverstigligt att klara av. Informanter nämnde att de ofta fick utstå kommentarer och blickar från folk runt omkring dem. En person berättade att hon inte hade burit baddräkt på strand och i simhall på trettio år. En annan berättade att hon tog av sig glasögonen för att slippa se hur folk stirrade. Gymnastik kunde utgöra ett annat problem, då informanten upplevde det som mycket pinsamt att inte orka och att folk tittade. /.../ Även andra saker som Friskis och Svettis saker som man skulle behöva göra, det kan man inte för man vågar inte för att folk tittar på en för att man är kraftig. (A) /.../ Jag är ju till exempel glad för att simma och så, men att gå till badhuset, det gör jag bara inte. Det är alldeles för mycket kommentarer och blickar. (C) Informanterna talade även om hur jobbigt det var att gå på restaurang. Då kunde det inträffa att andra restaurangbesökare kom med kommentarer och tillrättavisanden. /.../ Blickarna och tittar den där hon behöver inte äta mer och kommentarer överhuvudtaget att man borde sluta äta... så de kan vara både elaka och taskiga och så där... ja, och det påverkar ju en mycket att inte precis gå ut och så. (C) Närstående Människor i intervjuobjektens närhet, som familjen, kunde utgöra ett stöd. I vissa fall fattades dock stödet och detta upplevdes av många som jobbigt. En informant talade om att familjemedlemmar till och med kunde utgöra ett hinder för att gå ned i vikt. En annan pratade om hur tråkigt hon tyckte det var att inte kunna prata med någon som förstod sig på det med övervikt. Det var inte ett bra alternativ att prata med och få stöd av familj och vänner, då de inte hade erfarenhet av ämnet. Ett par personer nämnde att människor i deras närhet hade vant sig vid deras övervikt och inte längre gav dem aktivt stöd. / / Det har varit någonting som jag liksom själv har försökt att ta itu med jag kan inte säga att jag fått någon hjälp hemifrån (D) Några lyfte dock fram det positiva i att ha stöd hemifrån, då framför allt av sin respektive. Det kunde yttra sig i att hänga på och inte klaga då nya dieter togs i bruk. Ja, min sambo tjatar ofta på mig att jag skall gå ned i vikt och det tycker jag är gulligt av honom. Han tjatar inte på mig för något annat, att jag skulle vara snyggare och så, och det tycker jag är snällt av honom. Han tycker vi skall gå ut och gå på kvällar och så. (A) 14 14

16 Fysiologiska faktorer Kategorin är indelad i subkategorierna medicinska diagnoser, smärta och metaboliska förändringar. Fysiologiska faktorer är de orsaker i kroppen som försvårar en viktnedgång Det kan vara olika diagnoser, farmakologiska effekter eller smärta. Detta hindrade den överviktige från att lyckas med att förlora överviktskilon. Här fanns även metaboliska förändringar som kan komma i samband med p-piller och graviditeter. Avgränsningen gjordes att inte inkludera rökstopp under denna kategori, trots att informanter nämnde detta som en bidragande orsak till viktuppgång. Rökning föll istället in under subkategorin problemhantering, då man kan bemästra ett sug på flera olika sätt. Medicinska diagnoser Intervjudeltagare nämnde att flera i familjen varit överviktiga och anlag framhölls som orsak till att ha lättare att lägga på sig. En ökad hunger var en faktor som starkt har påverkat några av informanterna. De förklarade att hungerskänslan ibland kunde vara omöjlig att hantera. Diabetes var en diagnos som flitigt togs upp under intervjuerna. Fyra av de fem som intervjuades hade antingen en tablettbehandlad diabetes eller behandlades med insulininjektioner. Ett par hade åsikten om att insulin binder fett och på detta sätt hade sjukdomen bidragit till övervikt. De motivationsfaktorer som framhölls mest var antingen att man ville undvika att insjukna i diabetes eller sträva mot ett lägre insulinberoende. /.../ Ja, man är ständigt hungrig kan man säga. Även om man egentligen är mätt, så är man hungrig i alla fall. Det är ju det som är det stora problemet. (C) Även fysiologiska värden, såsom ett högt kolesterol, nämndes som en motivationsfaktor. Detta kunde yttra sig i att informanten ville sluta med förebyggande medicinering. Generellt var rädslan att dö i förtid stark hos alla de som intervjuades. /.../ Det viktigaste är ju mina värden egentligen. Ja, vikten den är viktig för det har man fått så itutat i sig, men trots allt då är det här en bieffekt och det måste nog vara det. Nu har ju jag min diabetes och mitt blodsocker och jag har mina blodfetter och mitt kolesterol och det är de värdena som är viktiga för mig för att jag skall kunna leva längre. (E) Smärta Smärta beskrevs som ett hinder då vissa intervjudeltagare skulle utöva fysisk aktivitet i vardagen. För många var motion en omöjlighet för att det var så pass smärtsamt. Den vanligaste formen av smärta var värk i knän och leder. Kärlkramp utgjorde också ett hinder på grund av sin starka smärtpåverkan. Jag har nämligen fått kärlkramp och sedan dess har jag knappt kunnat gå någonting innan det att jag fått ont i bröstet. (A) /.../ Det är jobbigt, all gymnastik är jobbig ju. Det gör ont hela tiden. (D) Metaboliska förändringar En ändrad metabolism i samband med graviditet togs upp av en majoritet av de kvinnliga informanterna. De redogjorde för att det var graviditeten som grundlade de första överviktskilona. De berättade även att börja äta p-piller var en sådan händelse som också fått dem att gå upp i vikt

17 Då började jag med p-piller och då kom mina första 10 överviktskilo. (C) / /Jag blev stor som ett hus med det barnet och dom kilona blev jag heller aldrig av med. (B) Empowerment Detta är en process som identifierar, främjar och underlättar personens förmåga att möta sina egna behov och lösa sina problem. Då personen inte kunde mobilisera de nödvändiga resurserna som krävdes för att få kontroll över sitt liv, kunde det leda till hinder i livet. Kategorin är uppdelad i fem subkategorier: självförtroende, mognad, locus of control, mental styrka och mål. Då man var överviktig och inte kunde använda sig av empowerment, kunde det innebära att den överviktige inte lyckades mobilisera tillräckligt med resurser för att klara av en livsstilsförändring. Ett sådant exempel kunde vara att inte orka fullfölja ett viktminskningsprogram, för att man inte kunde lösa de problem som denna förändring innebar. Vidare exempel på att personen inte klarade av att använda sig av processen empowerment, var att han/hon inte orkade komma igång, att de inte såg målet och att de drabbades av negativa tankar. Självförtroende Att alltid ha stått på arenan, att ha haft styrka i sig själv och att folk har trott på dem beskrevs av ett par intervjudeltagare som en inre resurs. De berättade att de inte har brytt sig så mycket om vad andra tyckte och tänkte, att de tidigt fått lära sig detta genom att ta ansvar och genom positiv uppmärksamhet. /.../ Och det bekymrar mig inte att jag går på gympa och kanske i andras ögon upplevs som en elefant, för jag gör vad jag kan och vad jag orkar och vad jag tycker kul. (B) Jag har nog tidigt fått skinn på näsan och lärt mig att det bekymrar mig inte. Jag har lärt mig att strunta i den biten. (E) I motsats till ovan beskrev ett par av de andra informanterna om hur låg självkänsla de alltid haft. De hade istället varit känsliga för människors kommentarer och hade inte vågat klä av sig i samband med till exempel bad. En informant berättade att hon aldrig hade haft linne eller shorts på sig på sommaren. Man drar sig undan folk. Man drar sig liksom mest för sig själv. Inte ut bland stora folksamlingar eller på fest eller där man skall synas. Utan det blir mest hemma och... ja, gå för sig själv. (D) Mognad Informanter berättade om att de kommit till en punkt i livet där de insett att man inte kan bry sig så mycket om vad andra tycker. Att de med åldern hade börjat känna sig lite tryggare. De berättade att de inte längre behövde rätta sig efter andra. Det har nog kommit med åldern att man känner sig lite tryggare... äntligen. Det har kanske kommit lite det också med åldern att... jag har alltid känt... rätta sig efter alla andra. Men nu har jag tänkt över, jag är ändå så gammal, så varför skall inte jag kunna få bestämma själv? Det är ingen annan som behöver göra det åt mig, det klarar jag själv... bestämma... hur jag skall bete mig. (D) 16 16

18 Locus of control Under intervjuerna så nämnde flera deltagare saker som skulle få dem att lyckas gå ned i vikt. Bland dessa faktorer så ingick även medel och sätt som de ansåg ligga utanför deras egen kontroll. De berättade till exempel att de trodde att de skulle lyckas med en viktnedgång om de bara fick komma till ett hälsohem. De berättade att inte själva trodde att de skulle klara av att starta och komma igång med en viktnedgång. De förklarade att de behövde någon som hjälpte dem och hur bra det skulle vara att få komma till detta hälsohem där personal stod för matlagning, kontroll och motivering av dem som vistades på hemmet. Dessa berättelser visade på en extern locus of control. /.../ Men alltså, skulle någon sagt till mig Ok, du får åka iväg två månader till ett hälsohem. Du får coachning med det, det och det och du får full betalning eller gratis det är det jag skulle kunna tänka mig att göra va. (B) Ett par förklarade dock att det bara var dem själva som kunde ansvara för och genomföra en viktminskning. Dessa informanter hade en intern locus of control. Det är ingen annan som kan göra något, det är bara jag. Men däremot så kan man få ett bra stöd. (D) Ja, man får ju så klart försöka lite själv. Har man kommit så långt som jag kan man ju inte bara lita på andra, man får ju själv bjuda till. (A) Mental styrka Intervjudeltagarna berättade om brist på ork. Att de inte hade styrkan att fortsätta då allt kändes jobbigt och viktminskningsprogrammet var allt för extremt. Flera tyckte att uppoffringarna var större än vinsterna. En nämnde att hon kommit i en återvändsgränd där hon tyckte att hon inte kunde göra mer. Andra pratade om att känna sig nedslagen och ledsen. De berättade att de har haft svårt att motivera sig och att livet känns tufft i allmänhet. Under intervjuerna så talade många om att de hade en känsla av hopplöshet och att de hade svårt att hitta styrkan att fortsätta med att försöka gå ned i vikt. /.../ De flesta bantningsmetoder är så extrema. Att man skall mätas och man skall vägas, det orkar man inte med helt enkelt. Det är roligt till en början och så, men man tröttnar fort. Man orkar inte med det helt enkelt. (C) Ja, om det handlar om vikten så, ja. Jag har ju inga andra problem, jag röker ju inte och jag dricker ju inte, men allt som har med vikten att göra är jobbigt. (A) En person utryckte dock att hon fann styrka i att se att hon lyckas gå ned i vikt. Hon kände sig motiverad när hon såg resultat. I och med att man börjar och ser att det går bra och fortsätter... sen blir det roligare för vart kilo så man går ned tycker jag. Allting blir roligare faktiskt. Ser man att det går bra, så sporras man väl lite själv av det. (D) Mål Under intervjun berättade flera informanter att det kändes omöjligt att lyckas gå ned så mycket som de behövde. De upplevde att det var en lång och mycket svår 17 17

19 process att komma fram till sin målvikt. Ibland tedde sig denna uppgift oöverstiglig. Ett par informanter sa, att de bara såg alla kilon som de var tvungna att gå ned och alla förändringar de måste genomföra tona upp sig likt ett berg. Målet var på detta sätt avlägset. /.../ Om man nu bestämmer sig för att banta och har börjat och så... så vill man ju vakna upp nästa morgon och ha gått ned minst tio kilo... (C) /.../ Ja, man kan inte ens hantera det. Det går inte att hantera den vikten, om man har mycket övervikt. (D) Två intervjudeltagare talade dock om positiva aspekter av mål. Dessa positiva aspekter var att äga en stark inneboende vilja och övertygelse samt att ha kommit till insikten att man måste ta tre kilo i taget. Men det är ju då att jag har inneboende att jag skall lyckas helt enkelt. Det ligger så starkt hos mig, så det finns inget misslyckande. Jag kan inte göra det, det är bara frågan om hur lång tid det tar. (E) Coping I livet kan god förmåga till coping vara en resurs, då man kan lösa problemsituationer genom en optimal kombination av åtgärder. Lika mycket kan dock låg förmåga till coping innebära att personen istället förnekar problemet och på så sätt använder sig av fel problemlösning. Denna kategori innefattar bland annat olika vanor i samband med måltid, fysisk aktivitet och i vardagen. Det kunde vara kreativa lösningar på problem, men också svårigheter att finna kreativa lösningar. I vissa fall blev maten då ett sätt att hantera de problem som uppstod. Informanternas ägde på detta sätt oförmåga att hantera press och stress. Kategorin är indelad i subkategorierna mat som belöning eller tröst, matvanor, problemhantering samt kreativitet. Mat som belöning eller tröst Flera intervjudeltagare berättade om mat som belöning eller tröst. Mat kunde de belöna sig med då någonting gått bra, men även trösta sig med då något gått dåligt och då de kände sig ledsna. Många beskrev även mat som ett stort sällskap i livet. Mat stod i starkt fokus och var en pålitlig källa till lindring eller njutning i vardagen. Någon nämnde även att mat kan ha funktionen att det dämpar ångest. /.../ Det är precis som att det skall bedöva på något vis. Det bedövar den stunden man äter, men sedan är det slut ju. (D) /.../ Jag är uppfostrad med mat som belöning eller straff eller tröst eller allt möjligt... Så har det gått bra då måste man ha lite gott till att äta och har det gått dåligt, då behöver man lite till tröst. (C) Matvanor Under intervjuerna berättade intervjudeltagarna om vissa specifika vanor som de hade under dagen. En vana kunde till exempel vara att de använde sig av tallriksmodellen eller att de åt innan de gick och la sig. Ett par personer sa att de hade dåliga vanor, då de slarvade med lunchen. En annan person beskrev att han åt på oregelbundna tider under dagen. /.../ Det var inte för mycket kalorier, det var bara det att jag åt dem vid fel tillfällen, jag slängde i mig maten och då går jag upp i vikt. (E) 18 18

20 /.../ När man fick fast förhållande... när man inte var ute och dansade så mycket, så var det nog några år där då man gärna Äh, vi är hemma ikväll och har det lite mysigt... och så blev det mat. (B) Problemhantering Informanterna berättade om olika sätt att hantera den stress som ett problem eller krav innebar. Flera informanter menade att de ersatt ett problem med ett annat, till exempel rökning med godis. Andra passiva lösningar kunde vara att äta då de blev stressade, ledsna eller fick ett sug. Det kunde även vara att äta på grund av att de var uttråkade och att de hade en vana att hantera denna känsla på detta sätt. /.../ Men då ersatte jag ju det... alltså, rökningen ersatte jag ju till en början med godis. (B) När jag blir hungrig... ja, jag är ju alltid hungrig... då skiter jag i allt annat, då är det bara mat som gäller och så tänker jag jag börjar i morgon istället, jag börjar på måndag. (A) Aktiva lösningar redovisades dock som: att de intervjuade tog sig tid att vara för sig själva, att de gick ut och promenerade med hunden, att de gick och lade sig för att vila då det kändes för jobbigt. Lyssna på musik togs också upp som ett sätt att hantera stress och press. /.../ Om man haft någon tårta kvar hemma efter ett kalas så Nej, bry dig inte. Du vet hur det känns efteråt Man mår jättedåligt efter man har ätit det. Utan gå väck och gör något annat... ja,... vad som helst att få tankarna ifrån det som man har tänkt äta. (D) Kreativitet Att vara kreativ i sin vardag beskrevs av ett par av intervjudeltagarna som ett sätt att hantera hunger, sug och gamla mönster. De berättade att de hade ersatt många av sina gamla sätt att hantera jobbiga situationer på. Detta var något som de själva hade prövat sig fram till. Exempel kunde vara motion, samhällsengagemang för barn och ungdomar, ideellt arbete, handarbete och andra fritidsintressen. Ja, jag är både med på det ena eller andra sättet. Och det är nog lite drivfjädern, för hade jag gett upp detta... då hade jag nog gått hem och satt mig i tv-soffan och plockat fram lösgodiset. (B) Det ser mer ljust ut i och med att jag har börjat med vattengympan nu också... Det har jag hållit på med i två år. Det är jätteskönt. Det är det bästa jag har gjort och börjat... (D) Vård Kategorin vård är indelad i subkategorierna vårdstöd och lyhördhet och innefattar kontakt med vård och omsorg. Denna kontakt med sjukvården kunde vara ett stort stöd vid en livsstilsförändring, men kunde också utgöra ett hinder då den är bristfällig. Ett bra vårdstöd kunde fånga upp patienten om denne inte orkade, men frånvaro av stöd resulterade i att de kände sig förbisedda och maktlösa. Denna känsla kunde även förvärras då man som överviktig blev bemött på ett respektlöst sätt genom att bland annat bli erbjuden tveksamma behandlingsalternativ. Alla dessa faktorer bidrog till att den hopplöshet som man som överviktig kan känna ökade och målet att gå ned i vikt blev allt mer avlägset

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004 Oktober 2005 Augusti 2004 En fet läskig smäll Folkhälsoinstitutet oroar För ett år sedan fi ck jag se en rapport från folkhälsoinstitutet som skrämde mig. Den visade alarmerande siffror när det gällde

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!!

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Susanne Ekelund, Svalöv Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Jag har alltid tränat mycket och ätit mycket, framförallt något gott på kvällarna. Då jag slutade träna

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

C-UPPSATS. Vad motiverar till viktminskning och hur är upplevelsen av viktnedgång?

C-UPPSATS. Vad motiverar till viktminskning och hur är upplevelsen av viktnedgång? C-UPPSATS 2008:049 Vad motiverar till viktminskning och hur är upplevelsen av viktnedgång? Mattias Högman, Michael Küster Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Lena är 57 år, ensamstående, och har en vuxen son från ett tidigare äktenskap. Hon har varit bekymrad över sin rökning under en längre tid, mycket på

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer