för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun."

Transkript

1 Handlingsplan för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun. Skolhälsovården Christina Dahlbom Maria Håkansson Maria Lindberg Katrine Sandström Bodil Wejletorp

2 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 1 Metod sid 1 Handlingsprogram sid 2 Förklaringar till handlingsprogrammet sid 3 Samtalsstrategi För elever som ska växa i sin vikt sid 5 Samtalsstrategi För elever som ska gå ner i vikt sid 6 Skolläkarbesök vid fetma sid 8 Lästips sid 9 Artiklar sid 9 Länkar sid 9 Utredningar/rapporter/mm sid 10 Bilaga 1 Mättnadsbedömning sid 11 Bilaga 2 Guldkantslistan sid 12 Bilaga 3 Sällanlistan sid 13

3 Bakgrund Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. En tidig debut kommer att tidigarelägga de följdsjukdomar som fetma medför hos vuxna som hjärtsjukdom, leversjukdom, typ 2-diabetes, cancer och minskad fruktsamhet. Ibland får feta barn och ungdomar följdsjukdomar redan i tonåren. De feta barnen har sämre livskvalitet och får mindre chanser att forma sina liv självständigt efter egna önskemål och förutsättningar. En del av barnen kommer från familjer som också tyngs av andra problem och för dessa barn blir fetman en extra börda. (Stockholms läns landstings Vårdprogram för överviktiga och feta barn och ungdomar). Syfte Minska BMI hos barn och ungdomar med övervikt/fetma inom skolhälsovården i Kristianstads kommun. Genom att : Att identifiera barn som har fetma och överviktiga barn som löper risk att utveckla fetma. Att vid övervikt försöka bromsa ett accelererande förlopp. Att stödja barn med fetma att stå stilla i vikt och växa på längden och ibland gå ner i vikt. Att uppmärksamma övrig personal i skolan på problemet (personal i skolmatsal och cafeteria, idrottslärare, lärare, fritidspersonal och skolledare) Metod Who:s definition på övervikt/fetma. Profdoc:s BMI kurva. Vid hälsobesök enligt basprogrammet. Vid besök efter önskemål från föräldrar och elev. 1

4 Handlingsprogram Hälsoundersökning Längd, vikt, BMI Ingen övervikt, fetma Övervikt Fetma Följ basprogram SHV Under 10 år Undersökning av skolläkare Över 10 år Remiss till barnklinik Elever som inte slutat växa Elever som slutat växa Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Följ handlingsprogram för elever som ska växa i sin vikt Följ handlingsprogram för elever som ska gå ner i vikt Följ handlingsprogram för elever som ska växa i sin vikt Remiss till barnklinik Remiss till barnklinik vid utebliven effekt efter 1 år Kommentera aldrig elevens vikt i samband med hälsobesöket, diskutera alltid med föräldrarna först, om barnet inte själv tar upp det. I åk 6 får elevens mognad avgöra om du kan diskutera vikten. I samband med hälsobesöket skickas tillväxtkurvan hem. Skolsköterskan erbjuder samtal med elev och föräldrar. Om föräldrarna avböjer, trots motivationsarbete, erbjuds ny kontakt vid nästa hälsobesök enligt basprogrammet. Tänk på att dokumentera!! 2

5 Förklaringar till handlingsprogrammet Samtal vid vågen. Innan eleven ställer sig på vågen, fråga hur tror du det har gått? Först sedan eleven tänkt efter och svarat om det tror vikten gått upp, gått ner eller stått still, vägs eleven. Samtala efteråt om varför det gått bra eller dåligt. Vilka råd har fungerat? Vilka har inte fungerat? Gör vågen till elevens vän, ett sätt att utvärdera vad man gjort. Mättnadsbedömning. (bilaga 1) Vi mår mycket bättre om vi avstår de sista tuggorna och äter oss nöjda i stället för mätta. Gör på följande sätt, be eleven att bedöma sin mättnad efter en måltid enligt följande: Hur mätt är jag? 1. Fortfarande lika hungrig. 2. Fortfarande lite hungrig. 3. Nöjd. 4. Mätt. 5. Jättemätt. Om barnet klassar sin mättnad som en trea har hon/han lyckats hitta rätt mängd. Detta är också ett bra ätmönster för att senare lyckas behålla sin nya vikt. Hunger och sug. Vanor går att bryta. Hunger är på riktigt men sugen är man på något gott som man oftast inte behöver. När du känner hunger börja med att dricka ett glas vatten, ät en morot eller ta en promenad. Stå stilla i vikt eller gå ner i vikt Före puberteten räcker det oftast både vid övervikt/fetma om barnet står stilla i vikt. I samband med och efter puberteten kan även barn med övervikt behöva gå ner i vikt. En individuell bedömning ska göras av hur mycket barnet har kvar att växa. Borttaget: eller Borttaget:, Enkel kostanamnes Fråga: Vad är det första du äter på dagen? Hur ser resten av dagen ut? Det är en vinst att starta kroppens energi- och ämnesomsättning tidigt på dagen och bryta fastan. För den som är ovan att äta frukost, börja med lite för att senare öka på mängden t.ex. ett glas fil, en halv smörgås m.m. 3

6 Sällanmat Sällanmat är det som ger oss guldkant på tillvaron. Till sällanmaten hör bland annat godis, choklad, gräddglass, tårta, kakor, läsk samt även chips, hamburgare, pommes frites och pizza. För att hålla sin vikt är det viktigt att äta bra vardagsmat och begränsa (men inte utesluta) sällanmaten. Ta bort skuld men inte ansvar. Använd orden övervikt och fetma. Berätta att det finns en genetisk orättvisa vilket innebär att vi har olika känslighet för kalorier. Vi kan påverka vår livsstil men inte vårt genetiska arv. Kaloriallergi! Balans mellan kalorier in och kalorier ut. 4

7 För elever som ska växa i sin vikt. Samtalsstrategi enligt modell Motiverande samtal Besök 1. Tidsåtgång 1 timme. Tillsammans med helst båda föräldrarna. Visa barnets längd- vikt- och BMI kurva. Visa hur barnet rör sig uppåt i kanalerna. Påverkas barnet av sin övervikt/fetma i vardagen? Poängtera föräldrarnas ansvar. Enkel kostanamnes. Frukost, lunch och middag. För att bryta fastan är frukosten viktig. Minimera mellanmålen. Flytande kalorier! Gå igenom tallriksmodellen. Om barnet inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Dela ut bild av tallriksmodellen, kan beställas kostnadsfritt på Endast en portion av maten. Ev. ta om av grönsaker. Mättnadsbedömning (bilaga 1). Skillnad på hunger och sug. Skilj på vardagsmat och sällanmat. Dela ut Guldkantslistan (bilaga 2). Anamnes fysisk aktivitet och skärmtid, max 2 tim. (Tv- och datortid). Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid. Dela ut broschyren, Vad kan jag göra?. Kan rekvireras utan kostnad från Barnöverviktsenheten i Malmö, Återbesök om en månad. Borttaget: ) Besök 2. Tidsåtgång 30 min. Gärna tillsammans med förälder om inte telefonkontakt. Vikt, återkoppling mellan beteende och resultat. Återbesök efter en månad om allt fungerat. Vid utebliven effekt vad har fungerat och vilka förändringar behöver göras? Fråga hur du/ni vill jobba vidare tills nästa gång vi ses och när vi ska träffas. 5

8 För elever som ska gå ner i vikt. Samtalsstrategi - enligt modell Motiverande samtal Vid samtal med yngre elever (före åk 6) måste föräldrar vara med. Använd 5 minuter till att medvetandegöra eleven och berätta om den hjälp du kan ge. För att eleven ska få möjlighet för reflektion ge ny tid efter en vecka eller bestäm att eleven återkommer själv. Besök 1. Tidsåtgång 30 minuter Definiera övervikten enligt Profdocs BMI-kurva. Visa elevens längd- vikt- och BMI kurva. Visa hur eleven rör sig uppåt i kanalerna. Påverkas eleven av sin övervikt/fetma i vardagen? Tillstånd att kontakta vårdnadshavare för ev. närvaro vid nästa träff. Om ej OK, fråga efter medgivande om telefonkontakt i stället. Vikten av bundsförvant hemma. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid. Dela ut broschyren, Vad kan jag göra? Kan rekvireras utan kostnad från Barnöverviktsenheten i Malmö, Återbesök efter 1-2 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 2. Tidsåtgång 1 timme Ev. tillsammans med vårdnadshavare. Enkel kostanamnes. Frukost, lunch och middag. För att bryta fastan är frukosten viktig. Minimera mellanmålen. Flytande kalorier! Gå igenom tallriksmodellen. Om eleven inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Dela ut bild av tallriksmodellen, kan beställas kostnadsfritt på Endast en portion av maten. Ev. ta om av grönsaker. Skilj på vardagsmat och sällanmat. Dela ut Sällanlistan (bilaga 3). Anamnes fysisk aktivitet och skärmtid (Tv- och datortid). Skärmtid max 2 tim. Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet. (fritidsförvaltningen) Återbesök efter 2 veckor eller enligt överenskommelse. Borttaget: ) 6

9 Besök 3. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Vid utebliven effekt vad har fungerat och vilka förändringar behöver göras? Kalorier in och kalorier ut = motion. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Återbesök efter 2-4 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 4. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Skillnad på hunger och sug. Mättnadsbedömning (bilaga 1). Våga lämna mat. Återbesök efter 2-4 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 5. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Längd och BMI-värde. Återbesök en gång per månad eller enligt överenskommelse så länge behov finns. Telefonkontakt med vårdnadshavare efter medgivande av eleven. 7

10 Skolläkarbesök vid fetma Anamnes Utifrån vad skolsköterskan redan har tagit upp. Hur är situationen för barnet och familjen, den sociala miljön. Ärftlighet. Missbruksproblem. Kost- och aktivitetsvanor. Fritidsintressen. Tid framför TV, video och dator. Mobbning. Skolidrott. Borttaget: Status Identifiera avvikande tillväxtmönster. Acanthosis nigricans - ökad insulinresistens. Pubertet, specificera ev. menstruationsrubbningar. Gynekomasti hos pojkar. Blodtryck. Informera Fetma är en sjukdom, minska skuldbördan. Långsiktigheten: om barnen ska behandlas ska behandlingen inte avbrytas. Råd Öka vardagsaktiviteter. Utnyttja skolidrottstimmarna, erbjuda extra fysiska aktiviteter. Se över måltidsordningen, mellanmål och småätande. Hjälp och stötta familjen med gränssättningar. Vidareremiss Remiss är aktuell om barnet under 10 år inte visar tecken på minskad fetma trots behandling under ett år. Efter att remiss skickats fortsätter skolhälsovårdens insatser som tidigare, men nu i samråd med sjukvården. 8

11 Lästips Böcker Överviktiga barn en handbok för föräldrar och proffs (Forum). Annika Jansson, barnläkare och Pernilla Danielsson, barnsjuksköterska. Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom (Natur och Kultur) Ben Furman. Lösnigsfokuserat tänkande i skolan (Human.Förlag) Ajmal & Rhodes. Att bygga lösningar (Mareld) Insoo Kim Berg & Peter de Jong. Lösningsinriktad pedagogik (Mareld) Måhlberg Kerstin & Sjöblom Maud. Matmissbruk- ett självhjälpsprogram vid tvångsmässigt ätande (Larsson förlag)anne Katherine. Socker och fett på gott och ont. (ICA-bokförlag) Charlotte Erlandson- Albertsson. Artiklar Psykologiska hinder i samband med viktnedgång Perspektiv nr 3, november Familjeterapeutisk metod mot folksjukdomen fetma Läkartidningen; vol 93:nr 24, CE Flodmark. Länkar

12 Utredningar/ rapporter/mm. SBU Förebyggande åtgärder mot fetma (2004), nr 173. Statens folkhälsoinstitut Övervikt bland barn, nytt system för nationell uppföljning. Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg. Underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet sammanfattning-rapport pdf 6/ Rikscentrum för överviktiga barn, 10

13 Mättnadsbedömning Bilaga 1 Gör så här: efter en måltid bedöm din mättnadskänsla enligt följande: Hur mätt är du? 1. Fortfarande lika hungrig? 2. Fortfarande lite hungrig? 3. Nöjd? 4. Mätt? 5. Jättemätt? Om du klassar din mättnad som en trea har Du lyckats hitta rätt mängd! Det kan innebära att du får lämna mat på tallriken men det är ett bra mått på hur mycket Du ska äta. 11

14 GULDKANTSLISTAN För dig som ska stå still i vikt och fortfarande växer, är det tillåtet att äta 1 2 saker av nedanstående, 1 gång/veckan. Choklad 50 g Bullar och wienerbröd Efterrättspaj Fruktkonserver Färdigköpt pizza Glass i alla former Glassåser och strössel Jordnötssmör Kakor Marmelad Messmör Pommes frites/strips Saft Smågodis 1 dl Snacks Sylt Socker och sirap Söta krämer Söta soppor Tårta och bakelser Vaniljsås Vispgrädde Bilaga 2 12

15 SÄLLANLISTAN Bilaga 3 För dig som vill gå ner i vikt. Bullar och wienerbröd Efterrättspaj Fruktkonserver Färdigköpt pizza Glass i alla former Glassåser och strössel Jordnötssmör Kakor Marmelad Messmör Pommes frites/strips Saft Snacks Sylt Socker och sirap Söta krämer Söta soppor Tårta och bakelser Vaniljsås Vispgrädde Choklad 50 g eller smågodis 1 dl 1 gång/vecka är tillåtet. 13

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål

Läs mer

Barnfetma Vårdkedjor - Södertäljemodellen - Läkarens roll HÖV 2013 2013-10-19. Sven Klaesson 1. sven.klaesson@sodertaljesjukhus.se

Barnfetma Vårdkedjor - Södertäljemodellen - Läkarens roll HÖV 2013 2013-10-19. Sven Klaesson 1. sven.klaesson@sodertaljesjukhus.se Sven Klaesson, barnläkare vchef, VO Kvinnor-Barn sven.klaesson@sodertaljesjukhus.se N=4538 barn (94 skolor) - 16,6 % övervikt varav 3,0 % fetma Risk för både övervikt och fetma påverkas av SES (låg/mellan/hög

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! 0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här: ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vårdkedja Flödesschema Barnhälsovårdens roll i vårdkedjan Beräkning av BMI ISO-BMI tabell Lathund för vikt och längdregistrering Informationsblad om fetma och övervikt

Läs mer

Pedagogik kring mat och hälsa

Pedagogik kring mat och hälsa Pedagogik kring mat och hälsa Matkunskap á la Hälsomålet 8 april 2011 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa FÖR UNGDOMAR Kompetenscenter för hälsa Tonåren är en tid i livet då mycket händer och vi formar vår personlighet Det är viktigt och bra för självkänslan att q Vara accepterad för den du är q Vara nöjd

Läs mer

6 h &udtips l 4 frukostar

6 h &udtips l 4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även

Läs mer

Bra mellanmål på fritids

Bra mellanmål på fritids Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Våga Vara Mätt

Våga Vara Mätt Våga Vara Mätt 20150921 Må bra! Enkla tips och aktiva val för att må bättre. Husmanskost och proportioner. Ingen extra tid eller kostnad. Konsten att inte krabba till det! Välja rätt redskapen! En stor

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl. Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN

VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN SAMVERKAN MELLAN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING OCH KALIX KOMMUN Ulla Waller Skolläkare Övervikt och fetma hos 10-åringar Malmö slutet av

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-05-25

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-05-25 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Sammanträdesrum 1, Centrumhuset, Henån, kl. 08.30 12.10 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Anders Hygrell Inga Göransson Lisbeth Arff Lars-Åke Gustavsson

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning FaRs Dag 2012-11-08 Barn- och ungdom Kort presentation av Hälsoenheten FaR och Aktivitetsdagbok bra stöd i det motiverande samtalet Hälsoenheten i Södertälje en hälsofrämjande mottagning Ser möjligheten

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com 1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer