för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun."

Transkript

1 Handlingsplan för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun. Skolhälsovården Christina Dahlbom Maria Håkansson Maria Lindberg Katrine Sandström Bodil Wejletorp

2 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 1 Metod sid 1 Handlingsprogram sid 2 Förklaringar till handlingsprogrammet sid 3 Samtalsstrategi För elever som ska växa i sin vikt sid 5 Samtalsstrategi För elever som ska gå ner i vikt sid 6 Skolläkarbesök vid fetma sid 8 Lästips sid 9 Artiklar sid 9 Länkar sid 9 Utredningar/rapporter/mm sid 10 Bilaga 1 Mättnadsbedömning sid 11 Bilaga 2 Guldkantslistan sid 12 Bilaga 3 Sällanlistan sid 13

3 Bakgrund Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. En tidig debut kommer att tidigarelägga de följdsjukdomar som fetma medför hos vuxna som hjärtsjukdom, leversjukdom, typ 2-diabetes, cancer och minskad fruktsamhet. Ibland får feta barn och ungdomar följdsjukdomar redan i tonåren. De feta barnen har sämre livskvalitet och får mindre chanser att forma sina liv självständigt efter egna önskemål och förutsättningar. En del av barnen kommer från familjer som också tyngs av andra problem och för dessa barn blir fetman en extra börda. (Stockholms läns landstings Vårdprogram för överviktiga och feta barn och ungdomar). Syfte Minska BMI hos barn och ungdomar med övervikt/fetma inom skolhälsovården i Kristianstads kommun. Genom att : Att identifiera barn som har fetma och överviktiga barn som löper risk att utveckla fetma. Att vid övervikt försöka bromsa ett accelererande förlopp. Att stödja barn med fetma att stå stilla i vikt och växa på längden och ibland gå ner i vikt. Att uppmärksamma övrig personal i skolan på problemet (personal i skolmatsal och cafeteria, idrottslärare, lärare, fritidspersonal och skolledare) Metod Who:s definition på övervikt/fetma. Profdoc:s BMI kurva. Vid hälsobesök enligt basprogrammet. Vid besök efter önskemål från föräldrar och elev. 1

4 Handlingsprogram Hälsoundersökning Längd, vikt, BMI Ingen övervikt, fetma Övervikt Fetma Följ basprogram SHV Under 10 år Undersökning av skolläkare Över 10 år Remiss till barnklinik Elever som inte slutat växa Elever som slutat växa Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Följ handlingsprogram för elever som ska växa i sin vikt Följ handlingsprogram för elever som ska gå ner i vikt Följ handlingsprogram för elever som ska växa i sin vikt Remiss till barnklinik Remiss till barnklinik vid utebliven effekt efter 1 år Kommentera aldrig elevens vikt i samband med hälsobesöket, diskutera alltid med föräldrarna först, om barnet inte själv tar upp det. I åk 6 får elevens mognad avgöra om du kan diskutera vikten. I samband med hälsobesöket skickas tillväxtkurvan hem. Skolsköterskan erbjuder samtal med elev och föräldrar. Om föräldrarna avböjer, trots motivationsarbete, erbjuds ny kontakt vid nästa hälsobesök enligt basprogrammet. Tänk på att dokumentera!! 2

5 Förklaringar till handlingsprogrammet Samtal vid vågen. Innan eleven ställer sig på vågen, fråga hur tror du det har gått? Först sedan eleven tänkt efter och svarat om det tror vikten gått upp, gått ner eller stått still, vägs eleven. Samtala efteråt om varför det gått bra eller dåligt. Vilka råd har fungerat? Vilka har inte fungerat? Gör vågen till elevens vän, ett sätt att utvärdera vad man gjort. Mättnadsbedömning. (bilaga 1) Vi mår mycket bättre om vi avstår de sista tuggorna och äter oss nöjda i stället för mätta. Gör på följande sätt, be eleven att bedöma sin mättnad efter en måltid enligt följande: Hur mätt är jag? 1. Fortfarande lika hungrig. 2. Fortfarande lite hungrig. 3. Nöjd. 4. Mätt. 5. Jättemätt. Om barnet klassar sin mättnad som en trea har hon/han lyckats hitta rätt mängd. Detta är också ett bra ätmönster för att senare lyckas behålla sin nya vikt. Hunger och sug. Vanor går att bryta. Hunger är på riktigt men sugen är man på något gott som man oftast inte behöver. När du känner hunger börja med att dricka ett glas vatten, ät en morot eller ta en promenad. Stå stilla i vikt eller gå ner i vikt Före puberteten räcker det oftast både vid övervikt/fetma om barnet står stilla i vikt. I samband med och efter puberteten kan även barn med övervikt behöva gå ner i vikt. En individuell bedömning ska göras av hur mycket barnet har kvar att växa. Borttaget: eller Borttaget:, Enkel kostanamnes Fråga: Vad är det första du äter på dagen? Hur ser resten av dagen ut? Det är en vinst att starta kroppens energi- och ämnesomsättning tidigt på dagen och bryta fastan. För den som är ovan att äta frukost, börja med lite för att senare öka på mängden t.ex. ett glas fil, en halv smörgås m.m. 3

6 Sällanmat Sällanmat är det som ger oss guldkant på tillvaron. Till sällanmaten hör bland annat godis, choklad, gräddglass, tårta, kakor, läsk samt även chips, hamburgare, pommes frites och pizza. För att hålla sin vikt är det viktigt att äta bra vardagsmat och begränsa (men inte utesluta) sällanmaten. Ta bort skuld men inte ansvar. Använd orden övervikt och fetma. Berätta att det finns en genetisk orättvisa vilket innebär att vi har olika känslighet för kalorier. Vi kan påverka vår livsstil men inte vårt genetiska arv. Kaloriallergi! Balans mellan kalorier in och kalorier ut. 4

7 För elever som ska växa i sin vikt. Samtalsstrategi enligt modell Motiverande samtal Besök 1. Tidsåtgång 1 timme. Tillsammans med helst båda föräldrarna. Visa barnets längd- vikt- och BMI kurva. Visa hur barnet rör sig uppåt i kanalerna. Påverkas barnet av sin övervikt/fetma i vardagen? Poängtera föräldrarnas ansvar. Enkel kostanamnes. Frukost, lunch och middag. För att bryta fastan är frukosten viktig. Minimera mellanmålen. Flytande kalorier! Gå igenom tallriksmodellen. Om barnet inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Dela ut bild av tallriksmodellen, kan beställas kostnadsfritt på Endast en portion av maten. Ev. ta om av grönsaker. Mättnadsbedömning (bilaga 1). Skillnad på hunger och sug. Skilj på vardagsmat och sällanmat. Dela ut Guldkantslistan (bilaga 2). Anamnes fysisk aktivitet och skärmtid, max 2 tim. (Tv- och datortid). Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid. Dela ut broschyren, Vad kan jag göra?. Kan rekvireras utan kostnad från Barnöverviktsenheten i Malmö, Återbesök om en månad. Borttaget: ) Besök 2. Tidsåtgång 30 min. Gärna tillsammans med förälder om inte telefonkontakt. Vikt, återkoppling mellan beteende och resultat. Återbesök efter en månad om allt fungerat. Vid utebliven effekt vad har fungerat och vilka förändringar behöver göras? Fråga hur du/ni vill jobba vidare tills nästa gång vi ses och när vi ska träffas. 5

8 För elever som ska gå ner i vikt. Samtalsstrategi - enligt modell Motiverande samtal Vid samtal med yngre elever (före åk 6) måste föräldrar vara med. Använd 5 minuter till att medvetandegöra eleven och berätta om den hjälp du kan ge. För att eleven ska få möjlighet för reflektion ge ny tid efter en vecka eller bestäm att eleven återkommer själv. Besök 1. Tidsåtgång 30 minuter Definiera övervikten enligt Profdocs BMI-kurva. Visa elevens längd- vikt- och BMI kurva. Visa hur eleven rör sig uppåt i kanalerna. Påverkas eleven av sin övervikt/fetma i vardagen? Tillstånd att kontakta vårdnadshavare för ev. närvaro vid nästa träff. Om ej OK, fråga efter medgivande om telefonkontakt i stället. Vikten av bundsförvant hemma. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid. Dela ut broschyren, Vad kan jag göra? Kan rekvireras utan kostnad från Barnöverviktsenheten i Malmö, Återbesök efter 1-2 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 2. Tidsåtgång 1 timme Ev. tillsammans med vårdnadshavare. Enkel kostanamnes. Frukost, lunch och middag. För att bryta fastan är frukosten viktig. Minimera mellanmålen. Flytande kalorier! Gå igenom tallriksmodellen. Om eleven inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Dela ut bild av tallriksmodellen, kan beställas kostnadsfritt på Endast en portion av maten. Ev. ta om av grönsaker. Skilj på vardagsmat och sällanmat. Dela ut Sällanlistan (bilaga 3). Anamnes fysisk aktivitet och skärmtid (Tv- och datortid). Skärmtid max 2 tim. Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet. (fritidsförvaltningen) Återbesök efter 2 veckor eller enligt överenskommelse. Borttaget: ) 6

9 Besök 3. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Vid utebliven effekt vad har fungerat och vilka förändringar behöver göras? Kalorier in och kalorier ut = motion. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Återbesök efter 2-4 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 4. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Skillnad på hunger och sug. Mättnadsbedömning (bilaga 1). Våga lämna mat. Återbesök efter 2-4 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 5. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Längd och BMI-värde. Återbesök en gång per månad eller enligt överenskommelse så länge behov finns. Telefonkontakt med vårdnadshavare efter medgivande av eleven. 7

10 Skolläkarbesök vid fetma Anamnes Utifrån vad skolsköterskan redan har tagit upp. Hur är situationen för barnet och familjen, den sociala miljön. Ärftlighet. Missbruksproblem. Kost- och aktivitetsvanor. Fritidsintressen. Tid framför TV, video och dator. Mobbning. Skolidrott. Borttaget: Status Identifiera avvikande tillväxtmönster. Acanthosis nigricans - ökad insulinresistens. Pubertet, specificera ev. menstruationsrubbningar. Gynekomasti hos pojkar. Blodtryck. Informera Fetma är en sjukdom, minska skuldbördan. Långsiktigheten: om barnen ska behandlas ska behandlingen inte avbrytas. Råd Öka vardagsaktiviteter. Utnyttja skolidrottstimmarna, erbjuda extra fysiska aktiviteter. Se över måltidsordningen, mellanmål och småätande. Hjälp och stötta familjen med gränssättningar. Vidareremiss Remiss är aktuell om barnet under 10 år inte visar tecken på minskad fetma trots behandling under ett år. Efter att remiss skickats fortsätter skolhälsovårdens insatser som tidigare, men nu i samråd med sjukvården. 8

11 Lästips Böcker Överviktiga barn en handbok för föräldrar och proffs (Forum). Annika Jansson, barnläkare och Pernilla Danielsson, barnsjuksköterska. Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom (Natur och Kultur) Ben Furman. Lösnigsfokuserat tänkande i skolan (Human.Förlag) Ajmal & Rhodes. Att bygga lösningar (Mareld) Insoo Kim Berg & Peter de Jong. Lösningsinriktad pedagogik (Mareld) Måhlberg Kerstin & Sjöblom Maud. Matmissbruk- ett självhjälpsprogram vid tvångsmässigt ätande (Larsson förlag)anne Katherine. Socker och fett på gott och ont. (ICA-bokförlag) Charlotte Erlandson- Albertsson. Artiklar Psykologiska hinder i samband med viktnedgång Perspektiv nr 3, november Familjeterapeutisk metod mot folksjukdomen fetma Läkartidningen; vol 93:nr 24, CE Flodmark. Länkar

12 Utredningar/ rapporter/mm. SBU Förebyggande åtgärder mot fetma (2004), nr 173. Statens folkhälsoinstitut Övervikt bland barn, nytt system för nationell uppföljning. Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg. Underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet sammanfattning-rapport pdf 6/ Rikscentrum för överviktiga barn, 10

13 Mättnadsbedömning Bilaga 1 Gör så här: efter en måltid bedöm din mättnadskänsla enligt följande: Hur mätt är du? 1. Fortfarande lika hungrig? 2. Fortfarande lite hungrig? 3. Nöjd? 4. Mätt? 5. Jättemätt? Om du klassar din mättnad som en trea har Du lyckats hitta rätt mängd! Det kan innebära att du får lämna mat på tallriken men det är ett bra mått på hur mycket Du ska äta. 11

14 GULDKANTSLISTAN För dig som ska stå still i vikt och fortfarande växer, är det tillåtet att äta 1 2 saker av nedanstående, 1 gång/veckan. Choklad 50 g Bullar och wienerbröd Efterrättspaj Fruktkonserver Färdigköpt pizza Glass i alla former Glassåser och strössel Jordnötssmör Kakor Marmelad Messmör Pommes frites/strips Saft Smågodis 1 dl Snacks Sylt Socker och sirap Söta krämer Söta soppor Tårta och bakelser Vaniljsås Vispgrädde Bilaga 2 12

15 SÄLLANLISTAN Bilaga 3 För dig som vill gå ner i vikt. Bullar och wienerbröd Efterrättspaj Fruktkonserver Färdigköpt pizza Glass i alla former Glassåser och strössel Jordnötssmör Kakor Marmelad Messmör Pommes frites/strips Saft Snacks Sylt Socker och sirap Söta krämer Söta soppor Tårta och bakelser Vaniljsås Vispgrädde Choklad 50 g eller smågodis 1 dl 1 gång/vecka är tillåtet. 13

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vårdkedja Flödesschema Barnhälsovårdens roll i vårdkedjan Beräkning av BMI ISO-BMI tabell Lathund för vikt och längdregistrering Informationsblad om fetma och övervikt

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-05-25

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-05-25 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Sammanträdesrum 1, Centrumhuset, Henån, kl. 08.30 12.10 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Anders Hygrell Inga Göransson Lisbeth Arff Lars-Åke Gustavsson

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN

VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN SAMVERKAN MELLAN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING OCH KALIX KOMMUN Ulla Waller Skolläkare Övervikt och fetma hos 10-åringar Malmö slutet av

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Anja Nordenfelt. Konsumentföreningen 2005-03

Anja Nordenfelt. Konsumentföreningen 2005-03 Rikscentrum för f överviktiga barn Anja Nordenfelt Konsumentföreningen 2005-03 03-16 agsläge ge Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan (SLL 2004) I Sverige

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m²

REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m² Runda Barn -teamet 1 Emma 14.5 år REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m² Familj : Ärftlighet: Födelse Föräldrar separerade Bor i lägenhet med mor, äldre syster + hennes dotter Diabetes hos mormor Fetma

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Lider du av ätstörning?

Lider du av ätstörning? Bli vän med maten Sallad är sunt och semlan är synd. Känns det igen? Många bantar genom att undvika viss sorts mat och tänker ständigt på kropp och vikt. Men maten borde bereda glädje i stället för ångest.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Kosten Kroppen Klockan Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning 1 Innehåll Introduktion Den biologiska rytmen Skola Skiftarbete Äta när och hur ofta? 2 Förr

Läs mer

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar vårdprogram för uppsala-örebroregionen Övervikt och fetma hos barn och ungdomar prevention och behandling Gäller från den 1 september 2008 Revideras senast den 1 september 2010 Innehåll Förord 3 Arbetsgrupp

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Barnövervikt i praktiken Paulina Nowicka, Carl-Erik Flodmark och Studentlitteratur 2006. om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor.

Barnövervikt i praktiken Paulina Nowicka, Carl-Erik Flodmark och Studentlitteratur 2006. om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor. FAMILJEVIKTSKOLA översikt över alla träffar Familjeviktdag 1 Fokus: Introduktion, inskrivning, information om Familjeviktskolan Del 1 Presentation av programmet och behandlingsteamet. Vanliga frågor och

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Hur undviker man diabetes?

Hur undviker man diabetes? Hur undviker man diabetes? Margareta Norberg Adjungerad universitetslektor, distriktsläkare, Epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Jag delar min tid mellan universitetsforskning

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer