»Texten måste ha en viss dialekt»

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "»Texten måste ha en viss dialekt»"

Transkript

1 Department of Numerical Analysis and Computing Science TRITA-NA-P0205 IPLab-200»Texten måste ha en viss dialekt» Stina Hållsten Interaction and Presentation Laboratory (IPLab)

2 Stina Hållsten»Texten måste ha en viss dialekt» Report number: IPLab-200, TRITA-NA-P0205 Publication: June of author: Reports can be ordered from: Interaction and Presentation Laboratory (IPLab) Numerical Analysis and Computing Science (Nada) Royal Institure of Technology (KTH) S STOCKHOLM, Sweden telephone; fax: URL:

3 Stina Hållsten: Texten måste ha en viss dialekt 1 Inledning Syfte Finns en ingenjörsdiskurs? Företagen 3 2 Urval och metod Urval Enkät, intervju och e-postintervju Metodkommentar 7 3 Skrivforskning Vad fyller skrivandet för funktion på en arbetsplats? Kollektiv process snarare än individuellt författande? Hur utvecklas man som skribent? Hur socialiseras man in i skrivandet? Skriva som en ingenjör? Övergången från högskola till yrkesliv Hur kan man undersöka skrivande i yrkeslivet? 13 4 Resultat Svarsfrekvens för enkäten En kommentar till frågorna i enkäten Texttyper och arbetsuppgifter Kvantitet Arbetsmiljö, verktyg och arbetsprocess Inställning till det egna och andras skrivande Vad säger en teknikdokumentatör om skrivandet i arbetet? Sammanfattning av undersökningen företagsvis 28 5 Diskussion Insocialisering och diskursgemenskap: vad säger mina informanter? Hur kan undersökningen utvidgas? 33 6 Källor Otryckta källor Tryckta källor 35 bilagor 1. Enkätundersökning 2. e-postbaserad intervju

4 1 Inledning Finns ett ingenjörsspråk? Kan man säga att ingenjören utrycker sig på något särskilt sätt, och behandlar och diskuterar sitt ämne på ett sätt som särskiljer henne från t ex läkaren, läraren, byggnadsarbetaren? Får man lära sig detta i utbildningen, eller utvecklar man den förmågan först i yrkeslivet? Vi skriver för att förmedla kunskap, reflektera, strukturera tankar, organisera arbetet. Vi rapporterar i skrift så att fler ska kunna ta del av vårt arbete och våra resultat. Kravet på skriftlig kompetens har förmodligen också ökat inom många professioner. Hur använder just ingenjören tal och skrift i sitt yrkesliv? Vad har ingenjören för inställning till skrivande i det dagliga jobbet? Har man användning för det man lärt sig i (hög-)skolan eller får man lära om när man kommer till sin nya arbetsplats? Ett första steg för att ta reda på det är att undersöka vad som skrivs, hur skriften används i arbetet och vilken inställning man har till texter och såväl aktuella som tidigare erfarenheter av skrivande. På så sätt kan vi få reda på hur textproduktionen går till, hur man ser på malltexter och malldokument, och vilken plats revidering och textdiskussioner har i det reguljära arbetet. Vi kan också få en aning om hur man använder kunskaper och erfarenheter i skriftlig kommunikation förvärvade på högskolan om man alls gör det? KTH ger olika kurser i kommunikation med olika syften: dels för att förbättra möjligheterna att klara av utbildningen på bästa sätt, dels för att förbereda för yrkeslivet. Vikten av kommunikativa färdigheter betonas på olika sätt. Studenterna skriver rapporter och pm, i grupp eller enskilt, och utbildningen avslutas med ett stort dokumentationsarbete, nämligen examensarbetet. Man diskuterar också vikten av en verklighetsanknuten utbildning och ser att ingenjören måste vara samhällstillvänd, eftersom yrkesgruppen påverkar eller är delaktig i samhällets alla sektorer. Bland annat uttrycker man det i termer av mästare-lärlingsförhållande, där man talar och skriver sig in ett sätt att tänka och där kunskap bildas genom dialog och samtal på ämnets villkor (bl a Wärn & Myrén, KTH-nytt 5/00). Målet verkar vara en person, som utöver sitt tekniska kunnande vet hur han kommunicerar sitt kunnande, för ut sitt budskap på bästa sätt, som har förmåga att samarbeta i projektgrupp, har insikt och förståelse i olika kulturer och sätt att vara. Allt för att vara den flexibla och kompetenta yrkesperson som arbetsmarknaden kräver. Under genomförde jag en undersökning på tre företag med avseende på hur skrift används i det reguljära arbetet och hur dokumentframställningen går till. En del av undersökningen handlade också om skrivande och den egna utvecklingen, samt inställningen till texters form och innehåll. 1.1 Syfte Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skrivande går till på några företag och vilken inställning de anställda har till skriftanvändningen.

5 Stina Hållsten: Texten måste ha en viss dialekt Ett annat syfte med rapporten att prova på vilket sätt man kan tänkas närma sig texter och skrivande för att undersöka frågor kring eventuell socialisering från teknolog till ingenjör: hur ter sig förändringen från högskola till arbetsliv med avseende på skrift och skrivutveckling? 1.2 Finns en ingenjörsdiskurs? Vilken sorts skrivande och kommunikation pågår på företagen? Går det att identifiera varje företag genom vad de skriver, t ex? Diskurs kan beskrivas som kommunikationssätt eller mönster inom en grupp eller ett sammanhang: Läkaren, skomakaren, högstadieeleven, socionomen talar, diskuterar, skriver, förhåller sig till ämnet på ett sätt som särskiljer läkaren, skomakaren osv från andra (yrkes-)grupper. Forskare frågar sig hur det går till att tillägna sig eller få tillträde till en diskursgemenskap genom att lära sig hur man gör eller genom att helt enkelt delta? Bhatia (1994) utrycker det i termer av lived experience : genom att tillägna sig professionella, generiska och sociala färdigheter vinner man tillträde, genom att kunna det man gör och uttrycka det rätt. Berkenkotter & Huckin (1997) resonerar på liknande sätt: genom att delta i och praktisera diskursen blir man slutligen en medlem i den aktuella diskursgemenskapen. Det handlar alltså om en tyst kunskap, som inte går att lära ut utan som måste levas, göras eller erfaras. I min undersökning har jag inte kartlagt språkbruk via textanalyser eller muntlig kommunikation, utan i stället sökt reda på ett antal informanters egna attityder och uppfattningar om vad de gör när de skriver, hur de strukturerar enskilt och kollektivt skrivande, vad de har för inställning till uttryckssätt etc, samt om de själva tycker att det finns något särskilt företagsspråk, vad de förväntas kunna när de arbetar och om de anser att de förändras som skribenter i det att de arbetar. Jag har inte använt begreppen diskurs eller t ex genre i själva undersökningen. Jag har i stället försökt indirekt att få informanterna att diskutera detta, t ex kring frågor av typen Händer det att dina texter blev redigerade med kommentarer i stil med "så här skriver vi här" eller ditt sätt att uttrycka dig ("här säger vi så här, inte såhär")? På det sättet har jag försökt fånga in deras egna åsikter och reflexioner kring ett eventuellt ingenjörsspråk. Finns en ingenjörsdiskurs? 1.3 Företagen De tre företagen jag undersökt har gemensamt att de har tekniker eller ingenjörer anställda. Storleken och företagens arbetsuppgifter skiljer sig åt, och därmed också organisering av arbetet och fokus på skrivande. System är ett större dataföretag förlagt i Kista. Man utvecklar och stöder system och fungerar som konsulter åt kunder. Företaget finns i flera länder men har inget särskilt, gemensamt koncernspråk. Bland dem jag frågade skriver samtliga på svenska. Program är ett mjukvaruföretag, även det i Kista. Huvudkontoret finns i USA och man skriver nästan enbart på engelska. Företaget har funnits relativt länge men har blivit omorganiserat flera gånger. Samtal är ett svenskt företag

6 med kontor över hela landet. Just den avdelning jag kontaktade är placerad i Sundsvall. Man sysslar med mobiltelefoni och skriver mest på svenska. Samtliga informanter har relativt lång erfarenhet från respektive företag. Två av Programs civilingenjörer har i en period arbetat på olika platser i USA (för Program ). Arbetsprocessen hos Program är bitvis komplicerad: deras närmaste arbetsgrupp är kontoren på två platser i USA, och de kommunicerar dels via e-post, dels i telefonmöten. De amerikanska grupperna träffas naturligtvis mer spontant varje dag, men arbetsmöten etc är alltid tillsammans med de svenska gruppmedlemmarna.

7 Stina Hållsten: Texten måste ha en viss dialekt 2 Urval och metod Min undersökning bestod i en enkät sänd till tre företag, i undersökningen kallade System, Program och Samtal. 71 enkäter skickades ut via e-post och 18 besvarades. Utifrån enkätens sista fråga (om intresse för en uppföljande intervju) följde jag sedan upp enkäten med intervjuer med två ingenjörer och en teknikdokumentatör på Program och en e-postbaserad intervju med fyra ingenjörer på Samtal 1. (Endast en informant på System var till en början intresserad av uppföljning av enkäten, men föll sedan bort när jag föreslog intervjutid). Se vidare tabell Urval Genom personliga kontakter kunde jag välja en avdelning på vardera tre olika företag där ingenjörer eller andra tekniker arbetar. Jag erhöll en lista med namn och e-postadresser och sände därefter ut enkätundersökningen till samtliga på respektive lista. Jag sållade inte bort personer som eventuellt inte var ingenjörer eller tekniker (t ex fick en teknikskribent enkäten, likaså en och annan serviceplanerare etc.) Detta för att jag på förhand inte kunde spåra vilken utbildning som låg bakom respektive titel. Inom cirka två veckor hade jag fått vad som skulle visa sig vara merparten av svaren. Efter cirka fyra veckor fick jag inga fler svar. Resultatet ser vi alltså i tabell 1. Företag Enkäter Intervjuer (personliga el. e-post) ifyllda samt % av totalt genomförda samt procent av utskickade totalt tillfrågade System 5 (10 % av 48) 0 (0% av 1tillfrågad) Program 3 (33 % av 9) 3 (100 % av 3 tillfrågade) Samtal 10 (71 % av 14) 4 (50 % av 8 tillfrågade) Totalt 18 (25 % av 71) 7 (58 % av 12 tillfrågade) tabell 1. Svarsfrekvens enkäter och intervjuer/e-postintervjuer 1 Min intention var att genomföra personliga intervjuer även på Samtal. Intresset från företaget var relativt stort, men i sista stund insåg vi att det geografiska avståndet var alltför stort för att jag skulle kunna fullfölja mina planer. Vi kom då överens om att jag skulle skicka mina intervjufrågor via e-post, och vid behov återkomma med kompletteringar och uppföljning, och på så sätt få den e-postbaserade intervjun att likna en personlig intervju. Frågorna i e-postintervjun var av naturliga skäl mer detaljerade än frågorna i de personliga intervjuer jag gjorde. Jag tycker ändå att jag fick ett jämförbart resultat.

8 2.2 Enkät, intervju och e-postintervju Enkätundersökningen är utformad utifrån ett antal teman (verktyg, texttyper, kvantitet, inställning till skrivandet etc,) formulerat i 36 frågor 2, både flervalsfrågor med givna alternativ och frågor med öppna svar. Eftersom undersökningen inte är så stor såg jag det inte som komplicerande att frågor med öppna svar fanns med de ger mer frihet för respondenten att formulera sig fritt, vilket jag ändå eftersträvat. Ett par enkätfrågor är av mer personlig karaktär, såsom informantens ålder och vilken typ av utbildning denne hade samt när examen togs. Intervjuerna är strukturerade så tillvida att de utgår från enkätens 36 frågor, men informanterna har utrymme att tala fritt kring frågorna. Att i efterhand redigera intervjuerna är relativt okomplicerat eftersom de hade enkätens struktur (Krag Jacobsen 1993). Jag inledde med att sammanfatta mina intryck av enkätsvaren och gick sedan med informanten igenom svaren steg för steg. Med intervjuerna önskade jag få mer insikt i hur den enskilde skribenten ser på sin egen roll, sin egen möjlighet att påverka texterna och reflexioner kring eventuell utveckling av det egna skrivandet på den aktuella arbetsplatsen. Intervjuerna strukturerades alltså utifrån enkätsvaren. Utöver detta styrde jag in intervjun frågor kring arbetsprocessen (Skriver du texter enskilt eller i samarbete? Hur går samarbetet till? Vem är författare om ni skriver ihop?) och kring kvantitet (Hur mycket skriver du varje dag / varje vecka? Har du tid att skriva utöver det reguljära arbetet? etc) för att få veta mer om vilken kontroll man anser att man har, hur man ser på texter i tillblivelse och hur man resonerar kring vad skrivandet fyller för funktion. Jag försökte också i intervjuerna på olika sätt fråga om informanternas attityder till språk och normering hur gör de när de är osäkra? Hur ställer de sig till mallar och andra fastlagda auktoriteter? Tycker de att de har hittat sin identitet på företaget, som yrkesperson, och är textproduktionen och skrivandet i så fall något som har med saken att göra? Den e-postbaserade intervjun, slutligen, består av 12 frågor, också de strukturerade utifrån 36-frågorsenkäten. Jag valde de frågor som jag efter analys av den första enkäten ansåg var mest relevanta för undersökningens syfte, och utvecklade dem 3 : arbetsgången vid dokumentframställning, konfliktlösning, inställning till malltexter, enhetlighet vad gäller språk, eventuell utveckling eller förändring hos individen över tiden samt individens egna språkliga säkerhet. 2 Enkätundersökningen bestod av 36 frågor, fördelade under rubrikerna Texttyper och arbetsuppgifter (1 fråga), Verktyg, arbetsprocess och arbetsmiljö (11 frågor), Inställning till egna skrivandet och andras skrivande (11 frågor), Kvantitet (8 frågor) och Personligt (5 frågor, den sista är en undran om enkätundersökningen skulle kunna följas upp med en intervju). Hela enkäten finns i bilaga 1. 3 Den e-postbaserade intervjun finns i sin helhet som bilaga 2

9 Stina Hållsten: Texten måste ha en viss dialekt 2.3 Metodkommentar Jag valde e-postenkät som ett första steg i undersökningen för att det var ett enkelt och lättkontrollerat sätt att nå många människor. Jag hoppades också att genom enkäten få en översiktlig bild av hur arbetsprocesser och skrivande går till på respektive arbetsplats, och såg enkäten som en stomme att bygga intervjuerna på. Intervjuerna gav mig tillfälle att få en närmare kontakt och att få informanterna att uttrycka sig mer fritt kring de frågor jag ställde. Intervjuerna kan karaktäriseras som kvalitativa (Svensson & Starrin 1996), då jag utgick från en intervjuskiss (baserad på enkäten) och lät informanterna själva välja ord och kategorisera det vi diskuterade (jag hade t ex inga färdigformulerade flervalsfrågor eller kategorier vad gäller skrivprocess eller normuppfattningar). Det är värt att kommentera de olika intervjuformerna. En personlig intervju har den fördelen att informanten kan formulera sig fritt och revidera / omformulera sig i samarbete med intervjuaren. Däremot finns inte så mycket betänketid. Den e- postbaserade intervjun kan besvaras när informanten själv har tid, och formuleringar kan slipas på tills man är nöjd. Eventuella tveksamheter är inget som syns i svaren (om kommentarer inte fälls specifikt). Och, den e-postbaserade intervjun kräver en hel del skrivande! Enkät kan betraktas som ett trubbigt instrument, i min undersökning kanske främst när det handlar om att komma åt attityder till egna och andras skrivande. När jag frågar om attityder finns det risk för att jag får veta vad informanterna tycker är rätt svar, och kanske inte vad de verkligen tycker. Lösningen skulle förstås kunna vara att komplettera intervjuer och enkäter med deltagande observation eller inspelning av textdiskussioner tillsammans med genomgång av ett dokuments olika versioner före och efter revidering, t ex. Människor tolkar händelser olika, dessutom är det lätt att svara hur man önskar att det skulle vara i stället för hur det verkligen är (Svensson&Starrin 1995, Jämtelid 1998, van der Geest 1997b).

10 3 Skrivforskning En relevant översikt över svensk forskning inom området ges i Britt-Louise Gunnarssons Skrivande i yrkeslivet (1992). Hon konstaterar att man tidigare sett skrivande som ett individualpsykologiskt fenomen, och kritik mot denna inställning har kommit från såväl sociologer som etnologer: Skrivandet tillkommer i sociala sammanhang där socialt styrda individer producerar text, inte i isolering utan i samarbete.. Även andra språkforskare (bl a Winsor 1996, van der Geest 1997, MacKinnon 1993) når den slutsatsen: skrivande är ofta en gemensam snarare än en individuell syssla. Med den sociolingvistiska synvinkel Gunnarsson antar har hon som syfte att introducera och diskutera detta nya vidgade perspektiv på skrivande, genom att presentera dels sociologiska teorier kring roller och grupper, dels en empirisk studie av ett kommunalkontor i Uppsala. Gunnarsson diskuterar sociologisk grupp- och individualbegrepp för att hitta ett sätt att beskriva skrivandet som ett socialt, kollektivt fenomen. Hon nämner socialisering i betydelsen individens väg in i gruppen, där individen vartefter kommer att tycka och tänka mer i likhet med andra gruppmedlemmar. Begreppet discourse community används, vilket ska förstås som kommunikativ gemenskap, med hänvisning bland annat till Swales (1990), som i första hand diskuterar skrivet språk, och Barton (1991), som sysslar med användandet av skrift, texter och läsande i det vardagliga livet. Undersökningen vid kommunalkontoret berör kommunikativa gemenskaper där variablerna kontakt och domän är de som särskiljer de olika gemenskaperna. Begrepp som roller, struktur och relationer beskriver vad som påverkar de olika variablerna. Gunnarsson vill på så mångsidigt och ingående sätt som möjligt analysera den kommunikativa verksamheten vid en arbetsplats ur ett sociolingvistiskt perspektiv Arbetsplatsen ses som en gemenskap av sociala individer, där t ex förhållandet mellan interna och externa kontakter och graden av öppenhet, enhetlighet i fråga om normer och attityder samt tecken på vi-känsla är viktigt. Genom kartläggning av textproduktionen, enkät med frågor kring skrivande, intervjuer med ett antal tjänstepersoner, sorterade efter position (hög-, låg-, medelposition i hierarkin) närmar sig Gunnarsson frågor kring skrivande på arbetsplatsen. Kan man exempelvis se koppling mellan position på arbetsplatsen och frihet att formulera sig självständigt? Andra svenska undersökningar om skrivandet i yrkeslivet är Kristina Jämtelids avhandlingsarbete om texter på Electrolux (exempelvis Jämtelid 1998: Flerspråkig textproduktion på Electrolux) och Catrin Johanssons Kommunikation i ett företag. Två dagar hos en avdelningschef, från Ingen av dem berör dock socialisering. Däremot diskuterar Jämtelid dokumentframställningen på Electrolux (t ex arbetet med personaltidningen), med en beskrivning av det relativt komplicerade förfarandet med intervjuer utkast översättning granskning revidering etc. Viktiga utländska studier är bl a antologierna Odell-Goswami (eds; 1985): Writing in non-academics setttings, och Spilka (1993): Writing in the workplace. Winsors Writing like an engineerer (1996) beskriver fyra teknologers väg från studenter till yrkesverksamma ingenjörer. Jamie MacKinnons undersökning Becoming a

11 Stina Hållsten: Texten måste ha en viss dialekt rethor (1993) beskriver nyutexaminerade ekonomers två första år på en kanadensisk bank (se vidare avsnitt 3.5 och 3.6). Vad gäller insocialisering i arbetslivet med avseende på skrivande finns tyvärr ingen för mig relevant svensk undersökning. Däremot pågår forskning kring akademiskt skrivande, bl a på Stockholms universitet, där t ex studentens insocialisering i den akademiska skrivkulturen undersöks. Viss forskning inom sociologi fokuserar också på insocialisering i en arbetsgemenskap, t ex vid Göteborgs universitet (Berglund 2000). 3.1 Vad fyller skrivandet för funktion på en arbetsplats? Skrivandet tar naturligtvis olika mycket tid och fyller olika funktion på olika arbetsplatser och för olika individer. I sin undersökning av en forsknings- och utvecklingsavdelning på ett större tekniskt företag resonerar Paradis-Drobin- Miller (1985) t ex kring skrivandet som definierande själva arbetet; inte förrän man skrivit har man arbetet, dagen börjar och slutar med skrift och är det som ringar in arbetsinsatsen/arbetsdagen. Man kan betrakta skrivandet som att det fyller dels en kognitiv, dels en social funktion. Vi skriver både för att bearbeta kunskap och för att meddela oss med omgivningen. Spilka (1993) ser skrivandet (och samtalet) som ett sätt att förhandla. Man skriver, pratar, förhandlar för att jämka samman åsikter och nå konsensus. Johansson (1997) beskriver skrivandet som del i den process som vi kan kalla problemlösning, inte enbart något man gör för att visa andra att man har löst ett problem. Texterna kan också vara ett sätt att påverka en arbetsordning. Cedersund (1992) diskuterar hur man kan se dem som organisationens minne : medarbetare kan byta arbetsplats och ersätta varandra, men texterna finns kvar som ett sätt att garantera kontinuiteten i ett företag eller en organisation. Vad gör man när man skriver? Vid första anblicken kan skrivandet förstås ses som en dokumentation av vad man utfört, ett slags protokoll som t ex redovisar ny information. Men kanske är det inte så enkelt. Bernhardt&McCulley (2000) beskriver t ex arbetet med att framställa dokumentationen av utvecklingen av nya läkemedel, och föreslår en arbetsmodell där just samarbetet kring ett dokument poängteras. De konstaterar också att facktexter till stor del är argumenterande texter (vilket får stöd även hos Winsor 1997), och hävdar att därför måste argumentationen synliggöras och på ett tidigt stadium granskas och revideras. I modellen frångår man den linjära formen, för att undvika motståndet att börja skriva. Att i stället, som i Bernhard & McCulleys förslag, utgå från ett rutdiagram och fylla i fakta, formuleringar, argument och utgångspunkter, och först efter det ta till den linjära formen, kan vara ett sätt inte bara att få överblick över arbetet utan också underlätta själva skrivandet. Alla som undervisat i skrivande vet hur svårt det är att diskutera en text som är till synes färdig jämfört med att diskutera ett tidigt utkast eller en

12 skiss på en text. Så är det också i arbetslivet. Modellen tar alltså fasta på att skrivande inte enbart handlar om att formulera meningar i en linjär form, utan lika mycket resonera, planera och diskutera både innehållet och framställningsprocessen. Även van der Geest (1997b) undersöker just dokumentframställningen och diskuterar vilka moment som ingår i det vi kanske spontant ser som t ex skriva en rapport : planering, utkastförfattande, efterforskningar av olika slag, innehållsliga diskussioner, revidering, nya diskussioner och, även rent skrivande. 3.2 Kollektiv process snarare än individuellt författande? Vi har sett att flera undersökningar visar att skrivande i yrkeslivet ofta är en gemensam verksamhet: man diskuterar utkast, skriver rent, diskuterar igen och arbetar på så sätt tillsammans fram en text. Det kan ibland vara svårt att fastställa om en text har en eller flera författare. Ställer skrivsamarbete högre eller lägre krav på den enskilde? Är det svårare att stå för en text själv och vara den som ansvarar för alla delar? Är det en svårare arbetssituation att vara del i en skrivande grupp och där på ett mer direkt sätt exponera sina egna kunskaper och färdigheter när det gäller att skriva? Den nyanställde kan eventuellt se det som en test av egna kvalitéer att behöva samarbeta över en text. I sin undersökning av skrivandet och skriftanvändningen på forskning- och utvecklingsavdelningen (se ovan i 3.1) såg Paradis, Drobin, Miller (1985) att cheferna delvis bedömde de anställdas befordringsmöjligheter utifrån vad de presterade skriftligt. Frågor i min enkät- och intervjuundersökning som rör hur en text arbetas fram får ofta svaret gemensamt skrivande. Utifrån detta skulle man kunna tänka sig att man (på vissa arbetsplatser) socialiseras in i en arbetsplats genom just skrivandet. Kan man tänka sig att det är lättare att identifiera sig med ett företag / en avdelning om man tvingas skriva tillsammans? 3.3 Hur utvecklas man som skribent? Det kan tyckas självklart att man utvecklas när man kommer in i ett nytt sammanhang, t ex på en arbetsplats, men vad innebär denna utveckling? Först en möjlig definition av utveckling: Haswell (i Sternglass 1997) uttrycker utveckling som någon form av förändringar (hos människor) som varar och leder till vidare förändring. Hur skulle det kunna gå till vad gäller skrivande? MacKinnon (1993) hävdar att individen utvecklas genom att få återkoppling och genom att förstå organisationen man arbetar i. Paradis-Drobin-Miller (1995) och Berkenkotter & Huckin (1995) uttrycker det på liknande sätt. van der Geest (1997) tar utgångspunkt i det kollektiva skrivandet, och undersöker hur muntlig och skriftlig aktivitet växlar i betydelse. Själva gransknings- och revideringsfasen är ett moment som enligt van der Geest bör kunna visa på eventuella språng i såväl individens utveckling som skribent som själva dokumentets utveckling till en mer och mer färdig text. Det skulle kunna hävdas att utveckling är något som pågår hela tiden, men blir synlig i vissa kritiska faser i arbetet Även Swales (1990) anser att utvecklingen vad gäller skrivande och

13 Stina Hållsten: Texten måste ha en viss dialekt skrivkompetens sker just i konflikterna, d v s i textdiskussioner och granskningsmoment. 3.4 Hur socialiseras man in i skrivandet? Ett sätt att beskriva utvecklingen skulle kunna vara i termer av socialisering. Gunnarsson (1995) talar som sagt om socialisering i betydelsen individens väg in i gruppen, där individen vartefter kommer att tycka och tänka mer i likhet med andra gruppmedlemmar. Gruppens identitet kommer också att utgöra en del av individens identitet. Utifrån ett diskursperpspektiv (se inledningen till kap 3) kan man beskriva det som att för att få tillgång till, eller tillträde in i diskursen, krävs att man socialiseras in i gemenskapen. Ett sätt att se på hur det går till att insocialiseras i en diskurs är Deborah Winsors (1996), som beskriver ingenjörernas insocialisering som praktisk träning under en mer erfaren språkbrukares överinseende: What we see here, then, is the students learning about engineering language (and the implications that language has for engineering as a discipline) by writing in common genres under the eye of more experienced language users. De nybakade ingenjörerna får träning att skriva t ex rapporter genom att tilldelas skrivarbetet, diskutera texten i olika skeden med en handledare / överordnad och på så sätt få insikt i vilket språkbruk som är det riktiga, vilket förhållningssätt som är lämpligt, på vilket sätt man antar ståndpunkter i texten. Paradis-Drobin-Miller (1985) beskriver processen som att man insocialiseras genom att se hur andra gör samt får återkoppling på sitt eget skrivande från chefer eller andra överordnade. Även Spilka (1993) talar i liknande termer: genom att delta i verksamheten inom diskursgemenskapen blir man en medlem av samma diskursgemenskap. Anson & Dannels (2001) adderar en extra dimension när de använder metaforen "space", och kallar det att tillägna sig "the rethorical space" i vilken den aktuella diskursgemenskapen befinner sig. De ansluter sig till uppfattningen att det inte alltid går att beskriva dess kännetecken. Medlemmarna "vet". 3.5 Skriva som en ingenjör? För att återgå till just ingenjörens yrkesutövning finns det något som kan karaktäriseras som ingenjörsskrivande? I Deborah Winsors (1996) Writing like an engineerer får vi följa fyra teknologers och sedermera ingenjörers väg in i arbetslivet. Genom textläsning och intervjuer under fem års tid beskriver Winsor informanternas utveckling från student till yrkesutövande ingenjör, med avseende på skriftbruket och skrivandet. Winsors utgångspunkt är att den sorts skrivande ingenjören ägnas sig åt är ett retoriskt, eller argumenterande, skrivande. Den vanliga föreställningen hos ingenjören själv är inte att man argumenterar, eftersom argumentation hör hemma i chefssammanhang. Ett sätt, enligt informanterna, att undvika att vara argumenterande är i stället att sakligt presentera fakta. Men går det att undvika att argumentera? Är inte det att sakligt presentera fakta ett sätt att övertyga? Genom att utnyttja sin auktoritet och till kli t hä d å hä ä d t ä d t li t Wi j t t

14 gör. Även att presentera något så till synes sakligt som data är att välja innehåll och framställningssätt anpassat till en läsare. Rubriker ska väljas, kolumner ska utformas, siffror ska poängteras. Skribenten presenterar data men gör det så att hon får fram det hon vill att läsaren ska lägga märke till. Studien visar hur det kan gå till att utvecklas som skribent, och tar upp viktiga aspekter på just ingenjörens skrivande och ingenjörens inställning till skriftanvändning. Och informanterna karaktäriserar ingenjörens skrivande som tråkigt, riktat i första hand till andra ingenjörer samt sakligt snarare än argumenterande (eller retoriskt som Winsor alltså väljer att kalla det. Texten är lyckad om andra ingenjörer säger att den är lyckad. Winsor drar slutsatsen att det är i en reell situation man kan tillägna sig en norm, det är först när man verkar i en diskurs man kan lära sig att behärska den. Med referens till McKinnons (1993) undersökning av nyanställda ekonomer på en kanadensisk bank, frågar sig Winsor hur det kan tänkas gå till för en person att socialiseras in i en diskursgemenskap. Bland annat beskriver informanterna i respektive undersökning insikten om att de skriver för en verklig läsare på ett likartat sätt. När de kom till banken/till ingenjörsbyrån skrev de för en läsare för att de lärt sig att göra så i skolan, eller för att chefen sagt till dem att göra på det viset. Ju längre tiden gick fick de mer och mer insikt i att det verkligen fanns en läsare i andra änden av texten, och att det var den läsarens krav och behov som skulle uppfyllas. Först då var texten lyckad. Och det var en insikt de inte kunde få utan att ställas inför verkliga skrivuppgifter. Ingenjörerna hos Winsor reflekterar över utbildningens kontra arbetsplatsens inflytande, och konstaterar att det är arbetsplatsen som normerar och sätter standard, inte högskolan eller universitetet. Endast en av ingenjörerna anser att någon lärare på högskolan hade haft inflytande på riktigt, så tillvida att det han lärde ut var användbart i arbetslivet. Denne ingenjör är också den ende som ser sitt skrivande som retoriskt och den ende som ser sig själv under utveckling mot ett chefskap eller åtminstone en klättring på karriärstegen. 3.6 Övergången från högskola till yrkesliv Nyss nämnda Jamie McKinnon (1993) beskriver i Becoming a Rhetor. Developing Writing Ability in a Mature, Writing-intensive Organization hur vuxna utvecklar sitt skrivande när de inträder på arbetsmarknaden. I sin tvååriga studie av nyutexaminerade ekonomer vid en kanadensisk bank visar McKinnon att vuxna som skriver i sitt arbete tycker att deras skrivande utvecklas mer av det arbetsrelaterade skrivandet än av skrivkurser och träning i skolan. Tre avgörande faktorer verkar förändra skrivförmågan och synen på skrivandet: de nya kraven som skribenterna ställs inför, deras anpassningsförmåga samt den återkoppling och det stöd de får av sina chefer. När de förstår sig på texternas plats och uppgift i organisationen (här banken) utvecklas de också till att skriva mer ändamålsenligt och rätt. Informanterna själva konstaterar att de tidigare (i skolan) t ex aldrig till fullo förstod att texten verkligen hade en mottagare (t ex arbetsgruppen på banken eller en kund utanför banken). Företagets arbetssätt och kultur verkar dessutom vara intimt förknippat med texterna att koppla ihop mål och krav som finns på en arbetsplats med texterna man skriver verkar vara den springande punkten i

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Ingenjörers skrivande och beredskap inför arbetslivet. lunchseminarium KTH:s språkkommitté 17 oktober 2016 Stina Hållsten

Ingenjörers skrivande och beredskap inför arbetslivet. lunchseminarium KTH:s språkkommitté 17 oktober 2016 Stina Hållsten Ingenjörers skrivande och beredskap inför arbetslivet lunchseminarium KTH:s språkkommitté 17 oktober 2016 Stina Hållsten Ingenjörers skrivande och beredskap inför arbetslivet: - texter, normer och genrer

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF 20130130 Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF Vision 2020 Vision 2020 är en grundpelare för GF:s utvecklingsarbete. Ett aktivt och medvetet arbete med verksamhetsplanerna (GF:s

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått. Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1 Som en förberedelse inför vårt utvecklingssamtal ber jag dig reflektera över frågorna. Du är inte begränsad till dessa frågor. Frågeformuläret ska inte

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Hej och välkomna till Europakunskap!

Hej och välkomna till Europakunskap! Hej och välkomna till Europakunskap! Kursen Europakunskap är en statsvetenskapskurs. Statsvetenskapliga perspektiv dominerar kursen, men även vi använder oss även av historiska, ekonomiska, geografiska

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its. Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld

Läs mer

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga?

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Gunilla Jansson, Stockholms universitet Upplägg Hur det började: Ett utbildningsprojekt Hur det utvecklades till ett grundforskningsprojekt

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång SAMMANFATTA: i en enhetlig (i sht kortfattad o. översiktlig) framställning redogöra för (vissa företeelser, åsikter, intryck o dyl.) och det väsentliga av

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef Uppdaterad 2010-05-11 Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef 1 Innehållsförteckning Handläggarens roll och ansvarsuppgifter... 3 Närmaste chefs roll och ansvarsuppgifter... 3 Praktisk handläggning

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer