till viss del? En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Författare: Emelie Sölgen & Marina Söderholm Rapport nr: 2011ht5025
|
|
- Per Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport nr: 2011ht5025 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp till viss del? En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Författare: Emelie Sölgen & Marina Söderholm Handledare: Marie Graffman-Sahlberg Examinator: Ylva Bergström
2 Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna. Nyckelord: Diskursteori, Textanalys, Intervjuer, Kursplaner, Lgr 11, Idrott och hälsa.
3 Förord Det är snart dags att avsluta detta arbete och efter att ha producerat över ord så finns det snart inga ord kvar. Vi nöjer oss nu därför med att fatta oss kort och tacka: Vår handledare Marie Graffman-Sahlberg som har väglett oss och varit till stor hjälp i vårt uppsatsskrivande. Våra nära och kära som har funnits där för oss och gett oss kraft och energi att orka fortsätta när det har känts tungt. Våra vänner som har ställt upp med att korrekturläsa examensarbetet och uppoffrat en del av jullovet för oss. De lärare som har ställt upp på intervjuer trots att ni själva har haft fullt upp med den nya kursplanen. Lars-Åke Bäckman som ställde upp på en intervju med oss där du hjälpte oss både i vårt examensarbete, men också som framtida lärare i idrott och hälsa. Alla ni andra som har hjälpt oss i vårt skrivande! Varandra för ett gott samarbete! Livet! Ett stort tack! Uppsala, december 2011 Emelie & Marina
4 Innehåll 1. Inledning Disposition Bakgrund Ämnets aktualitet Intentioner med den nya kursplanen i idrott och hälsa Centrala begrepp Ämnet idrott och hälsa Läroplan och kursplan Lpo 94 och Lgr Skolverket Diskurs Grundskolans senare år Litteraturöversikt Tidigare forskning Tidigare textanalyser på kursplanen i idrott och hälsa i Lpo Teoretisk utgångspunkt Diskursteori Syfte och frågeställningar Problem Syfte Frågeställningar Metod Val av metod Datainsamlingsmetod Textanalys Intervju Urval Urval till textanalys Urval till intervjuer
5 6.4 Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Reflektion över metoden Resultat Resultat av textanalysstudie Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen? Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94? Resultat av intervjustudie Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen? Vilka ämnesdiskurser anser lärare att de ägnar sig åt under deras egen undervisning samt upplever lärarna någon förändring i deras egen undervisning i och med den nya kursplanen? Analys av empiriskt material Skillnader som framkommer i textanalys och intervjuer Diskurser som framkommer vid textanalys och intervjuer Diskussion Diskussion av resultat Teoretiskt perspektiv Tidigare forskning Förslag på vidare forskning Konklusion Referenslista Bilaga
6 1. Inledning Under hösten 2011 står den svenska grundskolan inför stora förändringar. En ny reform har trätt i kraft den 1 juli 2011 och från och med höstterminens start har en ny läroplan, Lgr 11, och dess omarbetade kursplaner implementerats i alla svenska grundskolors verksamhet. Internationella samt nationella undersökningar visar att elevernas kunskapsresultat har försämrats och därför ska en ny reform träda i kraft för att öka förutsättningarna för eleverna att få bättre resultat. 1 Syftet med en ny läroplan är att kursplanernas struktur och innehåll ska bli tydligare för lärarna. Tydligare kursplaner med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk ska underlätta för lärarna att kommunicera målen med elever och föräldrar. Genom att göra kursplanerna tydligare vill man främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter hos elever. 2 Denna studie riktar sig mot ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Studien ämnar bland annat att undersöka skillnader mellan den tidigare kursplanen i Lpo 94 och den nya kursplanen i Lgr 11. Skolverket skriver att: Kursplanen i idrott och hälsa ansluter som helhet väl till den tidigare kursplanen. Det historiska och kulturella har dock tonats ner, då de ingår i läroplanens övergripande mål och riktlinjer. De ämnesspecifika kunskapsområdena rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse finns kvar, men blir genom det centrala innehållet mer framträdande i den nya kursplanen. 3 Skolverket och Utbildningsdepartementet har ämnat göra kursplanen tydligare när de utformade den, men det finns samtidigt utrymme för lärare att själva tolka kursplanen och att prioritera och fördela lektionsutrymmet olika. 4 Författarna finner det därför intressant att undersöka vilka skillnader man kan se mellan Lpo 94 och Lgr 11. I och med kommande förändringar är det även av intresse att undersöka vad lärarna anser om den nya kursplanen samt hur de väljer att bedriva sin undervisning efter den. Författarna ska själva arbeta som lärare i idrott och hälsa och finner det därför viktigt att sätta sig in i den nya kursplanen då det är av stor vikt inför kommande yrkesliv. Författarna hoppas således kunna uppnå goda kunskaper om den nya kursplanen och hur den kan användas. 1 Thullberg P., Utmaningar för skolan Den nya skollagen och de nya reformerna , s Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan (Prop. 2008/09:87) , s Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa , s (2011) Ämnesfilm: Idrott och hälsa
7 2. Disposition I denna studie är uppdelningen enligt följande: Marina Söderholm ansvarar för att genomföra en textanalys. Hon ansvarar därmed för metoddelen för textanalys och för presentationen av resultatet av textanalysen. I resultatet behandlar Söderholm följande frågeställningar: Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen? Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94? Emelie Sölgen ansvarar för att genomföra intervjuer och ansvarar därmed för metoddelen för intervjuer och för presentationen av resultatet av intervjuerna. I resultatet behandlar Sölgen följande frågeställningar: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen? Vilka ämnesdiskurser anser lärare ägna sig åt under deras egen undervisning och sker det någon förändring i deras undervisning i och med den nya kursplanen? De övriga avsnitten skriver och disponerar författarna över tillsammans. Även intervjun med Lars-Åke Bäckman ansvarar båda för. 4
8 3. Bakgrund I bakgrunden presenterar författarna aktualiteten i studiens frågeställningar samt varför ämnet är intressant. I bakgrunden definieras även olika begrepp som är väsentliga samt olika verksamheter som arbetar med eller runt det ämne studien syftar till att undersöka. 3.1 Ämnets aktualitet Studiens ämne är dagsaktuellt då nya omstruktureringar sker i och med den nya läroplan som har trätt i kraft hösten Införandet av läroplanen, som fått namnet Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Lgr 11) innebär att kursplanerna har fått en ny struktur med ett nytt innehåll och en ny betygsskala. Arbetet med skrivandet av den nya läroplanen är en process som började i och med att regeringen i februari 2006 gav statsrådet ansvar att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i utbildningen ska förbättras. 5 Både nationella och internationella studier tyder på att kunskapsresultaten i Sverige har försämrats under en tid. 6 Detta visas i de internationella jämförelserna där Sverige har hamnat på 19:e plats bland OECD-länderna när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap. 7 Skolverkets före detta generaldirektör Per Thullberg säger även att skillnaderna har ökat mellan individer och skolor. 8 Utbildningsminister Jan Björklund skriver i en debattartikel att kommunernas prioritering att satsa mycket eller lite när det gäller skolundervisning varierar mellan de svenska kommunerna. Han anser även att det är dags att återförstatliga skolan för att få en likvärdig skola: Dagens styrning av skolan är dessutom otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken som gör ledarskapet otydligt. Det är lätt för 9 Sedan Lpo 94 infördes har dess betygsskala varit föremål för återkommande diskussioner. Det gäller främst läroplanens och kursplanernas konstruktion med mål att sträva mot och mål att uppnå. 10 I regeringens proposition 1992 inför Lpo 94, var syftet med den då nya läroplanen att den skulle bli kortare och tydligare än tidigare läroplaner. Det medförde att lärarna fick mer 5 Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s Thullberg P., s PISA, PISA 2009 Results: What Students Know and Can Do. Students performance in reading, mathematics and science, Volume 1 (2009) , s Thullberg P., s Björklund J., Dags att återförstatliga skolan Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s. 7 5
9 utrymme för att lägga upp undervisningen. Regeringen befarade samtidigt att lärarnas arbete skulle bli svårare i och med den nya betygsskalan. 11 Redan i regeringens proposition 1992 gällande Lpo 94 ville man införa en sexgradig betygsskala med beteckningarna A-F, men det genomfördes aldrig utan istället infördes betygsskalan Icke godkänt, Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Däremot när den nya läroplanen, Lgr 11, infördes valde man att implementera den sexgradiga betygsskalan. 12 Syftet med en ny läroplan är att kursplanernas struktur och innehåll ska bli tydligare för lärarna. Tydligare kursplaner med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk ska underlätta för lärarna att kommunicera målen med elever och föräldrar. Genom att göra kursplanerna tydligare vill man främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter hos elever. 13 Skolans uppdrag kring fysisk aktivitet är ett ansvar som samtliga lärare i alla ämnen bör sträva efter, 14 dock får ämnet idrott och hälsa ofta vara bärare av fysisk aktivitet i skolan. I ämnet idrott och hälsa vill man bidra till en kontinuitet av fysisk aktivitet som man kan ha med sig vidare i livet. Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd på Skolverket, säger att man i den nya kursplanen vill lyfta fram tre aspekter ur ämnet idrott och hälsa. Ämnet ska bidra till ett intresse till att vara fysiskt aktiv och ge en förståelse för hur den fysiska aktiviteten hänger ihop med god hälsa eller omvänt, hur god hälsa hänger ihop med fysisk aktivitet och andra aspekter. Ämnet ska också bidra till att ge eleverna verktyg för att vara aktiva och för att främja deras hälsa. Den nya kursplanen i idrott och hälsa lyfter fram hur kunskaper inom idrott och hälsa kan användas i vardagen samt lyfter fram allsidighet och mångfald över vad eleverna ska möta i ämnet. 15 I studien vill författarna se vilka skillnader som förekommer mellan två läroplaner, Lpo 94 och Lgr 11, med fokus på kursplanen i idrott och hälsa. Studien syftar även till att intervjua några lärare i idrott och hälsa kring deras uppfattningar om den nya kursplanen. 3.2 Intentioner med den nya kursplanen i idrott och hälsa I samband med studiens undersökning har en intervju ägt rum med Skolverkets undervisningsråd, Lars-Åke Bäckman, där han förklarar intentionerna med den nya kursplanen i idrott och hälsa. För att tydliggöra intervjun presenteras den med hjälp av citat. Vid intervjun med Lars-Åke Bäckman beskriver han hur arbetet har gått till vid skrivandet av kursplanen i idrott och hälsa i Lgr 11. Bäckman berättar att tanken bakom skapandet av den nya kursplanen var att de skulle anpassa kursplanen till en ny struktur, och därmed inte ändra 11 Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s Ibid., s Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, , s Ämnesfilm: Idrott och hälsa. 6
10 innehållet i kursplanen. De hade inte i uppdrag att skriva om kursplanen och göra ett nytt ämne utan allt väsentligt som fanns med i den tidigare kursplanen finns fortfarande kvar. Bäckman berättar att uppdraget från regeringen bland annat var att renodla styrdokumenten och inte återupprepa det som redan står i en förordning eller lag. Han menar att det som står i skollagen inte ska återupprepas i läroplanen, samt att det som står i de två första kapitlen i läroplanen inte ska tas upp igen i kursplanerna. I vissa fall har dock detta frångåtts om någonting har varit särskilt viktigt i ett ämne, där det har behövts lyftas fram och i så fall har det presenterats i kursplanen hur ämnet kan bidra till att lyfta fram det. Här poängterar Bäckman att samarbetet är en del som återupprepas i kursplanen i idrott och hälsa eftersom det är en stor del i ämnets karaktär och att man därför valde att inte helt utesluta samarbetet i kursplanen. Ledarskap är dock en del som Bäckman betonar att de valde att ta bort då det redan står i de två första delarna i läroplanen och att det inte ansågs viktigt att ytterligare ta upp i kursplanen. I och med en ny struktur påpekar Bäckman att det centrala innehållets delar kan upplevas som om de har fått större utrymme i den nya kursplanen. Framförallt handlar det om friluftsliv och utevistelse som Bäckman menar att många anser ha fått mer plats i kursplanen, men han säger: Det jag tror att många uppfattar, med den nya strukturen, är att friluftsliv och utevistelse har blivit mer synliggjort på ett annat sätt. Men själva grunden i det vi har skrivit och grunden i ämnets Bäckman säger att det som de har tagit fasta på vid införandet av den nya kursplanen är att eleverna själva ska kunna planera, genomföra och värdera fysiska aktiviteter. ska ämnet bidra till att lägga grunden för en kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse för elevens hälsa. Och då bidrar också ämnet till att ge eleverna förutsättningar för att på olika sätt då vara fysiskt aktiva. Och där är då det här med bredd av aktivitet som vi tar upp, handlar ju både om en bredd av aktiviteter så kan man jobba med hela kroppen och utmana sin fysiska förmåga, men det handlar också om att väcka lust och nyfikenhet. Olika människor tycker om olika saker. Och där ska då ämnet bidra, som vi tänker det, att man får möta olika typer av aktiviteter. Och på så sätt kan man komma i kontakt med det som man kan tycka är roligt. Men sen handlar det ju om att man ska få en kunskapsförmåga att ta hand om sin egen träning och motion liksom att se sambandet mellan genomförande och påverkan. Och då är tanken där att planera, genomföra och värdera utifrån vilken aktivitet det är, så kan du göra en planering, du kan ha ett tänk kring hur du Under intervjun lyfter Bäckman fram skolans uppdrag när det gäller språk och menar att hela skolan ska bidra till elevernas utveckling av språket. Därför poängterar han att man nu i den nya kursplanen för idrott och hälsa har tagit upp att eleverna ska lära sig begrepp och uttryck som används inom idrott och hälsa. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk med ämnesrelevanta begrepp för att kunna planera, genomföra och värdera fysisk aktivitet. Vad gäller kunskapskraven i simning finns det ingen progression eftersom kraven för alla leven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Bäckman säger att kunskapskraven inom simning avviker från strukturen och tanken i resten av kunskapskraven, 7
11 skriva in en progression inom simning, men berättar att: et blev väldigt blandade reaktioner på den trevaren och det var lika mycket för som emot, och möjligen mer emot. Och då tog vi den ställningen att då har vi inte på fötter, alltså underlag för att och då valde vi att lägga in det som det var. Kunskapskravet infördes i den förra Det han däremot lyfter fram är att simning är en rörelseaktivitet och att det därför kan bedömas enligt de kunskapskraven, vilka man kan se en progression i. I det centrala innehållet för - t sätta in rörelseperspektivet och då som en del i rörelseuppdraget. Och där då vatten och simning är en aktivitet som utvecklar rörelseförmågan och det som finns i ämnet. Och för vissa elever är vatten guld värt, har man inte kroppen med sig på land kan man ha det i vattnet och då är det viktigt att möjligheten ges. Som lärare kan man då se simningen som en del i undervisningen kring allsidig Vad gäller kunskapskraven säger Bäckman att han är nyfiken på att se hur de kommer att fungera eftersom det är en stor förändring i kursplanen. Enligt Bäckman är kunskapskraven tolkningsbara. ng att de kräver att man på egen hand och tillsammans med kollegor på skolan och i kommunen eller området, för och det påverkar hur man kommer att göra sin bedömning, vilka ställningstaganden man gör. Men sen är kunskapskraven byggda utifrån den grundläggande tanken att de ska mäta samma aktivitet på alla nivåer, vilket då inte riktigt har varit fallet i den gamla kursplanen. Alla elever ska möta samma typ av aktivitet och sen ska man se på elevens förmåga och kunskap i de här aktiviteterna. att spegla en progression i kunskaper och förmågor utifrån den undervisning som har bedrivits. Bäckman lyfter fram de positiva aspekterna av den nya kursplanen där han menar att den har blivit tydligare, med en tydligare struktur. Han poängterar att ämnet i sig är detsamma, men att det har skett förskjutningar och förtydliganden. Man har lyft fram de delar som har haft en undanskymd position i den gamla kursplanen, vilket han anser är positivt. Det Bäckman undrar över är vilket genomslag den nya kursplanen kommer att få eftersom det har visat sig att lärare i idrott och hälsa tender 8
12 3.3 Centrala begrepp Ämnet idrott och hälsa Genom att göra en historisk inblick i ämnet idrott och hälsa kan det skapa en förståelse för hur ämnet ser ut idag. Ämnet har genomgått en rad förändringar, vilket Jan-Eric Ekberg har skrivit om i sin bok Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. I boken beskriver han hur Claes Annerstedt har sammanfattat utvecklingen från 1813 till idag i form av sju faser. Den första fasen beskriver Annerstedt som etableringsfasen, då ämnet var starkt influerat av Pehr Henrik Lings gymnastiska övningar. Nästa fas är stabiliseringsfasen i vilken ämnet blev en stabil del av skolans verksamhet och började även rikta sig mot flickor. Därefter kom brytningsfasen som kännetecknas av att gymnastikens dominans bröts av idrott, lek och spel som blev en del av innehållet. Under den fysiologiska fasen hade forskningen en viktig roll och ändrade ämnets fokus från kollektiv till individ med en betoning på inre motivation och ansvarstagande. Fasen efter kallar Annerstedt för osäkerhetsfasen då bland annat idrottsrörelsen fick ett större inflytande över verksamheten. Samtidigt ökade innehållet avsevärt. Den sista och nuvarande fasen är hälsofasen, där hälsa blir det som genomsyrar kursplanen i idrott och hälsa och vikt läggs på att skapa sig en förståelse för hälsans betydelse. 16 Sandahl beskriver hur namnet har kommit att ändras under tiden. Mellan perioden kallades ämnet Gymnastik, mellan perioden Idrott och sedan 1994 heter ämnet Idrott och hälsa. Han menar att: t: att ämnet gått från att huvudsakligen ha omfattat gymnastiska övningar till att fokusera på idrottsaktiviteter, vilka under 1990-talet kompletterades med bredare hälsoperspekt 17 Ekberg skriver att ämnet ändras i takt med samhällets förändringar. Han beskriver hur den tidigare generationens fysiska aktivitet var en naturlig del av tillvaron. Att kroppsarbete var en förutsättning för överlevnad och att vara jägare eller jordbrukare krävde att man hade den fysiska förmågan att utföra de arbetsuppgifter som krävdes. 18 Med meningen [i] menar Ekberg att ämnet idrott och hälsa i skolan idag har gått ifrån ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne. 19 Maria Mattsson, som utsågs som ämnesexpert av Skolverket, skulle hjälpa Skolverket på traven med den nya kursplanen. Hon säger bland annat att eleverna ser ämnet idrott och hälsa som ett tillfälle till fysisk aktivitet och jämställer det med fritidsaktiviteter. 16 Ekberg J-E, Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9, (2009) s Sandahl B., Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning s Ekberg J-E., s Ibid., s.35 9
13 Mattson ställer sig därför frågan Behövs vi idrottslärare då verkligen som pedagoger? Ska vi bara 20 Ämnet idrott och hälsa spelar en viktig roll i skolan. Lars-Magnus Engström skriver bland annat att: r skolans undervisning i idrott och hälsa deras första och kanske enda erfarenhet av regelbunden fysisk träning. Därmed kan ämnet bli av avgörande betydelse för många barns aktuella men också framtida hälsotillstånd och välbefinnande. Idrottsundervisningen är också av central betydelse för barns självbild och lust att delta i lek, idrotts- och motionsaktiviteter under fritid och i framtiden. Det finns således en rad mycket väsentliga skäl att från ett pedagogiskt perspektiv rikta ljuset mot ämnet idrott och Läroplan och kursplan En läroplan är en förordning som regeringen utfärdar och som skolan ska följa. 22 det dokument som skall styra skolans verksamhet och ange vem som ansvarar för olika delar av skolverksamheten och vad detta ansvar innebär. Detta uttrycks dels i grundläggande värden, dels i mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vilka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan och vilka krav skolan ställer på elever och föräldr 23 Läroplanen innehåller tre delar: 24 Skolans värdegrund och uppdrag Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen Kursplaner Kursplaner är en del av läroplanen och innehåller ämnets syfte, innehåll, mål och betygskriterier. Eftersom varje ämne har olika innehåll finns det en kursplan för varje ämne. 25 Kursplanerna klargör vad alla elever ska lära sig, men lämnar det öppet för lärare och elever att själva välja innehåll och arbetsmetoder. Däremot anges vilka kunskapskvaliteter som ska utvecklas och därmed fastställs en ram som undervisningen ska befinna sig inom. 26 Läroplanen är överordnad kursplanerna, vilka ingår i läroplanens tredje kapitel. Både läroplan och kursplan ligger till grund för undervisningens utformning, men de skiljer sig på så vis att läroplanen riktar sig till skolan i helhet, medan kursplanerna specificerar sig på de olika ämnena Engström L-M., Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Utgångspunkter, syften och metodik,(2004) s Läroplaner Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (2011) s Ibid., s Skolverket Grundskolan: kursplaner och betygskriterier,1. uppl., Statens skolverk, Stockholm, (2000), s Ibid., s. 5 10
14 3.2.3 Lpo 94 och Lgr 11 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, som i studien kommer att förkortas till Lpo 94, infördes i huvudsak för att den skulle bli tydligare och kortare med en ny struktur. Målen i Lpo 94 skulle vara tydliga och utvärderingsbara med mål att sträva mot och mål att uppnå. Samtidigt lyftes elevens eget ansvar och rätt till inflytande fram i Lpo I och med införandet av Lpo 94 implementerades ett nytt betygsystem med betygskriterier där betygsskalan var Godkänt, Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt. 29 Regeringen överlämnade propositionen till riksdagen och läroplanen verkställdes Lpo 94 reviderades år 2000 och det är den versionen som kommer att användas i studien. Vid revideringen ville man lyfta fram kopplingen mer mellan idrott och hälsa och betona ämnets hälsoperspektiv. I samband med revideringen blev även målen och betygskriterierna tydligare. 31 Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet, som i studien kommer att förkortas till Lgr 11, infördes 1 juli Syftet med den nya läroplanen var att kursplanerna skulle bli tydligare med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk för att arbetet skulle underlättas för lärarna. I och med införandet av Lgr 11 implementerades en ny sexgradig betygsskala med kunskapskrav som gäller för skalan A-E och betyget F för icke godkänt resultat. Med den nya kursplanen vill man uppnå en likvärdig bedömning och en rättvis betygsättning. 32 Lgr 11 implementerades den 1 juli 2011 och det innebär att de svenska skolorna kommer att ha två system samtidigt under läsåret 2011/2012 eftersom bytet av läroplan inte gäller alla elever i skolan samtidigt utan en övergångsfas sker vid bytet från Lpo 94 till Lgr 11. Övergångsbestämmelserna lyder enligt följande: såret 2011/12 går i årskurs 9 ska fortsatt få betyg enligt den nuvarande betygsskalan, det vill säga G MVG. Detta medför även att undervisningen för dessa elever ska Skolverket Skolverket är en statlig myndighet som arbetar för en bättre skola. Skolverket arbetar åt Utbildningsdepartementet 34 och det är Skolverket som har i uppgift att arbeta för att förverkliga målen och riktlinjerna som riksdag och regering anger Regeringskansliet, s.1 29 Skolverket Grundskolan: kursplaner och betygskriterier s Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s.1 31 Skolverket Grundskolan: kommentarer till kursplaner och betygskriterier 2000 s Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s Övergångsbestämmelser, Grundskolan Vad är Skolverket? Om Skolverket
15 Skolverket har bland annat i uppgift att, utefter riksdagens och regeringens direktiv, formulera skollagen, läroplaner och kursplaner. Kommunerna och de fristående skolorna har i uppgift att fördela resurser och organisera verksamheten så att eleverna når de nationella målen. Skolverket följer sedan upp, styr, stödjer och utvärderar verksamheten i skolan för att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheten. 36 Sverige ska få en bra utbildning i förskolan, skolan och fritidshemmen. 37 Skolverket arbetar även för att alla ska känna sig trygga i skolan och för att alla ska uppnå målen genom att få den hjälp de behöver Diskurs I Nationalencyklopedin förklaras diskurs, i dagligt tal, som samtal och i besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en så 39 Diskurser kan vara olika sätt att vara i världen genom att man använder språk och agerar på ett visst sätt och på så sätt formar man en diskurs. Det kan även utgöras av hur man interagerar, känner, tror, värderar och använder olika subjekt och symboler för att känna igen sig själv och andra. 40 uttalanden följer när vi agerar inom olika sociala domäner. Man kan då tala om exempelvis 41 En diskurs kan även förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) 42 och diskurser kan då ses som regelbundna handlingar. 43 Diskursbegreppet kommer att ytterligare utvecklas i studiens redovisning av det teoretiska perspektivet Om Skolverket Vad är Skolverket? Ibid., 39 Diskurs Gee J. P., s.7 41 Winther Jørgensen & Phillips, s Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod 2000, s Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s
16 3.2.6 Grundskolans senare år Studien granskar enbart delarna i kursplanen som berör grundskolans senare år, vilket i studien avser skolans årskurs sju till nio. Det är därför endast den del som inkluderas när författarna talar om kursplanen i idrott och hälsa. 13
17 4. Litteraturöversikt I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkt som används i studien. 4.1 Tidigare forskning Av naturliga skäl finns i skrivandets stund ingen tidigare forskning som berör skillnader i kursplanerna för idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11, eftersom den nya läroplanen, Lgr 11, implementerades hösten Tidigare textanalyser på kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 I den här studien är syftet att undersöka skillnader mellan kursplanerna för idrott och hälsa i Lpo 94 och i Lgr 11 och att studera vilka ämnesdiskurser som förekommer samt att genom intervjuer med lärare i idrott och hälsa undersöka vilka ämnesdiskurser som lärarna ägnar sig åt på lektionerna. Mikael Quennerstedt gör en liknande studie i sin avhandling Att lära sig hälsa, som behandlar vilka ämnesdiskurser som tas upp i undervisning i idrott och hälsa på grundskolan. Han studerar detta genom att analysera lokala kursplaner i idrott och hälsa, intervjua lärare i idrott och hälsa samt att låta lärare i idrott och hälsa svara på enkäter. I Quennerstedts avhandling fokuserar han på innehållet som lärarna har institutionaliserat i skolan i och med de lokala kursplanerna i idrott och hälsa och undersöker vad eleverna erbjuds i undervisningen. 44 I avhandlingen grundar han sig på både pragmatism och diskursteori. Med hjälp av diskursteorin vill han analysera och diskutera mönster av handlingar i en verksamhet, vilket även denna studie syftar till att göra och därför används enbart diskursteorin. 45 Quennerstedt använder sig av diskurser för att identifiera vad som kommer till uttryck i de lokala styrdokumenten i idrott och hälsa. 46 Han skriver att man i ett skolämne kan tala om diskurser som det påbjudna handlingsmönster som ger möjligheter och begränsningar för vad som kan och bör göras i ämnet. 47 I analysen av de lokala styrdokumenten har Quennerstedt identifierat tio olika ämnesdiskurser till aktivitetsdiskursen. De diskurser som han har identifierat är aktivitetsdiskurs med underdiskurserna fysiologidiskurs, idrottsdiskurs, motorikdiskurs och kroppsupplevelsediskurs. De övriga identifierade diskurserna är social fostransdiskurs, naturmötesdiskurs, riskdiskurs, hygiendiskurs och moraliseringsdiskurs. Av dessa har 44 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s.16 14
18 Quennerstedt konstaterat att de mest framträdande diskurserna i skolorna är aktivitetsdiskursen och social fostransdiskurs och bland underdiskurserna är fysiologidiskursen och idrottsdiskursen dominerande. 48 Quennerstedt lyfter fram att ämnet påverkas av historiska traditioner, vilket innebär att föreställningar om undervisningens innehåll kan ses i undervisningen trots att de inte är utmärkande i den centrala kursplanen. 49 Moment som man tidigare undervisat i enligt tidigare kursplaner lever kvar i undervisningen och med det menar Quennerstedt att det bidrar till idrottsoch fysiologidiskursens dominans trots att den inte är lika tydlig i den centrala kursplanen. Detsamma gäller hygiendiskursen som Quennerstedt identifierar på 29 av 72 skolor, men som inte existerar i den centrala kursplanen. 50 Quennerstedt menar att sammansättningar av diskurser kan se olika ut i verksamheten. Diskurserna kan vara närvarande i verksamheten samtidigt och undervisningen väver då in olika diskurser i samma moment medan diskurserna också kan utesluta varandra. Olika aktiviteter kan alltså vara rimliga i flera diskurser, men ha olika mål och syften. 51 Friluftslivet nämner Quennerstedt som en aktivitet som kan förekomma tillsammans med andra moment, men att den förekommer i mindre utsträckning som en separat aktivitet. Quennerstedt poängterar också att vissa skolor ger friluftslivet en mer betydande roll i undervisningen än andra skolor. 52 Quennerstedt säger att idrottsämnet framstår som ett innehållsmässigt brett och komplext ämne där det kan vara svårt att omsätta kunskaper i ämnet som betygsgrundande kriterier, vilket innebär att det är svårt att mäta elevernas kunskapskvaliteter och vad eleverna lär sig i ämnet. 53 Quennerstedt diskuterar även vilket hälsoperspektiv som undervisningen har och menar att undervisningen inte bara ska handla om att undvika att eleverna blir överviktiga utan snarare lär sig kunskapskvaliteter och lärande där kondition och minskad övervikt blir effekter som tillkommer. Han ställer även frågan om ämnet ska ses som ett kunskapsämne eller som bärare av daglig fysisk aktivitet. Med avslutande ord säger Quennerstedt att han vill att ämnet ska betraktas år möjlighet att lära sig hälsa Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid. s
19 4.2 Teoretisk utgångspunkt Diskursteori En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) 55 och kan ses som regelbundna handlingar. 56 Diskurserna kan ses som en del utav vardagen där sociala grupper, kulturer och institutioner formar sociala aktiviteter och identiteter. Teorin och metoden för diskurser studerar hur språket är specifikt för sociala aktiviteter och sociala identiteter och med det menas att olika sätt att delta i olika former av grupper, kulturer och institutioner kan urskiljas. 57 Diskurser kan vara olika sätt att vara i världen, man använder språk och agerar på ett visst sätt och på så sätt formar man en diskurs. Diskurser kan utgöras av skriftligt eller muntligt språk, 58 men diskurser omfattar inte bara tal och skriftspråk utan inkluderar även bilder. 59 Diskurser kan även utgöras av hur man interagerar, känner, tror, värderar och använder olika subjekt och symboler för att känna igen sig själv och andra. 60 Diskursen specificerar processens natur till hur texten produceras och tolkas, till exempel vilken typ av diskurs som är uppbyggd och hur de är kombinerade. 61 Diskursteorin är intresserad av att analysera hur strukturen i form av diskurser konstitueras och förändras. 62 Denna studie är liksom diskursteorin upplagd så att kursplanerna i idrott och hälsa struktureras genom att författarna formar olika diskurser och sedan ser hur diskurserna förändras i och med den nya kursplanens införande. När diskursanalys används som metod krävs det att diskursteorin används eftersom teori och metod är sammanlänkade i diskursanalysen. 63 Diskursanalys används därför som metod i studien, vilket presenteras ytterligare under avsnittet för metod. Det finns olika sätt att se på diskurser. Uppstår en situation på grund av hur man pratar och beter sig, eller är det situationen som avgör hur man pratar och beter sig? Dock påverkar historien och kulturen diskurserna genom att rutiner mer eller mindre påverkar språket och beteendet. 64 När vi talar eller skriver skapar vi samtidigt alltid olika delar av verkligheten. 65 Vi är 55 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod 2000, s Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s Gee, J. P., An introduction to discourse analysis: theory and method, 2005, s.1 58 Fairclough N., Discourse and Social Change 1992, s.3 59 Winther Jørgensen & Phillips, s Gee J. P., s.7 61 Fairclough N., s.4 62 Winther Jørgensen & Phillips, s Ibid., s Gee J. P, s Ibid., s.11 16
20 alla delaktiga i olika diskurser, men diskurserna fanns där före oss och kommer att fortsätta existera efter oss. 66 influence each other in positive and negative ways, and which sometimes breed with each other to 67 Diskurser har inga tydliga gränser eftersom människan hela tiden skapar nya diskurser, ändrar gamla och testar och utmanar diskursernas gränser. De kan delas in i flera diskurser eller så kan de smälta samman. 68 I diskursanalysen är inte forskaren intresserad av att finna en röd tråd utan snarare olika grenar i olika sammanhang som överförs till diskurser inom ett bredare område, ett diskursivt fält. 69 I studien fungerar kursplanen som ett diskursivt fält där de olika ämnesområdena är olika grenar, vilka i detta fall formar ämnesdiskurser. Diskursteorin utgörs av flera olika teorier där bland annat en är skapad av Michael Foucault. Inom Foucaults teori ryms ett maktperspektiv där Foucault menar att när diskurser formas leder det till att människor kontrolleras genom ett antal procedurer som kan kallas för utestängningsmekanismer. Makt är något som uppstår i relationen mellan människor vilket medför begränsningar för vissa medan det innebär möjligheter för andra. Några exempel på diskursernas maktutövande är när diskurser avgör vad som är förbjudet, är tradition eller inte tradition, ses som rätt eller fel. 70 Diskurser kan i detta fall användas för det handlingsmönster som ger möjligheter och begränsningar för vad vi kan göra och bör göra i ett ämne. Skolämnet idrott och hälsa kan sägas innehålla ett antal diskurser som exempelvis friluftsliv och allsidig rörelse, och deltagarna rättar sig efter dessa diskurser. 71 Ämnesdiskurs I studien används ämnesdiskurser, vilket i studien avser olika ämnesområden inom idrott och hälsa. I studien sker en diskursanalys på två kursplaner i idrott och hälsa och dessa delas in i mindre grenar, så kallade ämnesdiskurser. En diskursanalys sker även på intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år, där intervjuerna analyseras för att se vilka ämnesdiskurser som lärarna ägnar sig åt i deras undervisning. 66 Gee, J. P., An introduction to discourse analysis: theory and method, 2005 s Ibid., s.7 68 Ibid., s Bergström & Boréus Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2005, s Ibid., s Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006 s
Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.
Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merU2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)
Regeringsbeslut I:1 2009-01-22 U2009/312/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m.
Läs merPedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp Education A, Physical Education and Health, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merEtt nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merLLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merKursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merSKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN
SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,
Läs merKalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket
Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs mer30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLID40, Idrott och hälsa för lärare åk 7-9 (31-45 hp), 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 7-9 (31-45 ECTS), 15.0 higher education
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merStatsvetenskap GR (C), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)
Läs merVi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merMalmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp
Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:
Läs merRegelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola
Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning
Läs merSKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.
KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning
Läs merKursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merPedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merGrundsärskolan Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Susanne Smith Undervisningsråd För- och grundskoleenheten
Grundsärskolan Särskolans rikskonferens 2019 Kristina Dahlberg, Susanne Smith Undervisningsråd För- och grundskoleenheten Aktuellt från Skolverket Allmänna råd om mottagande Allmänna råd om betyg och betygsättning
Läs merBeslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun
Beslut Lomma kommun info@lomma.se 2018-09-27 Dnr 400-2018:1482 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun Inledning Skolinspektionen har med
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merBild GR (A), Bild, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Bild GR (A), Bild, 30 hp Art A, Art, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng BD002G Bild Grundnivå (A) Bild 30.0
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merPedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp
1 (8) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp Education A, Physical Education and Health, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merBeslut för fristående grundskola med fritidshem
Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03
Läs merPresentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.
Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och
Läs merUtvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER
Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merSystematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet
Systematiskt kvalitetsarbte Värdegrund & Idé GRUNDEN SOM VI VILAR PÅ Den ska finnas med i bakhuvudet hela tiden! Lika Unika Allas lika värde Använd begreppen Tala om orden Vad betyder orden Tillsammans
Läs merSkolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar
Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merNya styrdokument för fritidshemmet
Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer
Läs merLäsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merKursplanen i ämnet modersmål
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merVälkommen till Förskolerådet
Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merUtbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Ingaredsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merLÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,
LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merLSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. ht 08 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycles
Läs merRetorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merMed engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling.
Detta är Skolverket SKOLVERKETS VISION Med engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling. Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod IHG200. Physical education and health for teachers years f-6, 15 HE credits, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska utveckla ämneskunskaper för undervisning i idrott och hälsa i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6. Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Läs merSKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS
1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merKursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merKommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå
Läs merI ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)
I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011) Hur återspeglas statens åtgärder för att lösa brister i styrsystemet?
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SK1523 Examensarbete i statsvetenskap, 15 högskolepoäng Dissertation, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhälls fakultetsnämnden 2006-11-14
Läs merStöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:5110 Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening Org.nr. 769600-0590 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Freinetskolan Kastanjen belägen i Botkyrka kommun 2 (9) Tillsyn i
Läs merBeslut. efter tematisk kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Vittra Frösunda, belägen i Solna kommun. Beslut
Beslut Vittraskolorna AB info@vittra.se 2018-06-20 Dnr 400-2018:1489 Beslut efter tematisk kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Vittra Frösunda, belägen i Solna kommun Inledning Skolinspektionen
Läs merHandbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen
Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs mer