till viss del? En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Författare: Emelie Sölgen & Marina Söderholm Rapport nr: 2011ht5025

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "till viss del? En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Författare: Emelie Sölgen & Marina Söderholm Rapport nr: 2011ht5025"

Transkript

1 Rapport nr: 2011ht5025 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp till viss del? En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Författare: Emelie Sölgen & Marina Söderholm Handledare: Marie Graffman-Sahlberg Examinator: Ylva Bergström

2 Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna. Nyckelord: Diskursteori, Textanalys, Intervjuer, Kursplaner, Lgr 11, Idrott och hälsa.

3 Förord Det är snart dags att avsluta detta arbete och efter att ha producerat över ord så finns det snart inga ord kvar. Vi nöjer oss nu därför med att fatta oss kort och tacka: Vår handledare Marie Graffman-Sahlberg som har väglett oss och varit till stor hjälp i vårt uppsatsskrivande. Våra nära och kära som har funnits där för oss och gett oss kraft och energi att orka fortsätta när det har känts tungt. Våra vänner som har ställt upp med att korrekturläsa examensarbetet och uppoffrat en del av jullovet för oss. De lärare som har ställt upp på intervjuer trots att ni själva har haft fullt upp med den nya kursplanen. Lars-Åke Bäckman som ställde upp på en intervju med oss där du hjälpte oss både i vårt examensarbete, men också som framtida lärare i idrott och hälsa. Alla ni andra som har hjälpt oss i vårt skrivande! Varandra för ett gott samarbete! Livet! Ett stort tack! Uppsala, december 2011 Emelie & Marina

4 Innehåll 1. Inledning Disposition Bakgrund Ämnets aktualitet Intentioner med den nya kursplanen i idrott och hälsa Centrala begrepp Ämnet idrott och hälsa Läroplan och kursplan Lpo 94 och Lgr Skolverket Diskurs Grundskolans senare år Litteraturöversikt Tidigare forskning Tidigare textanalyser på kursplanen i idrott och hälsa i Lpo Teoretisk utgångspunkt Diskursteori Syfte och frågeställningar Problem Syfte Frågeställningar Metod Val av metod Datainsamlingsmetod Textanalys Intervju Urval Urval till textanalys Urval till intervjuer

5 6.4 Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Reflektion över metoden Resultat Resultat av textanalysstudie Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen? Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94? Resultat av intervjustudie Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen? Vilka ämnesdiskurser anser lärare att de ägnar sig åt under deras egen undervisning samt upplever lärarna någon förändring i deras egen undervisning i och med den nya kursplanen? Analys av empiriskt material Skillnader som framkommer i textanalys och intervjuer Diskurser som framkommer vid textanalys och intervjuer Diskussion Diskussion av resultat Teoretiskt perspektiv Tidigare forskning Förslag på vidare forskning Konklusion Referenslista Bilaga

6 1. Inledning Under hösten 2011 står den svenska grundskolan inför stora förändringar. En ny reform har trätt i kraft den 1 juli 2011 och från och med höstterminens start har en ny läroplan, Lgr 11, och dess omarbetade kursplaner implementerats i alla svenska grundskolors verksamhet. Internationella samt nationella undersökningar visar att elevernas kunskapsresultat har försämrats och därför ska en ny reform träda i kraft för att öka förutsättningarna för eleverna att få bättre resultat. 1 Syftet med en ny läroplan är att kursplanernas struktur och innehåll ska bli tydligare för lärarna. Tydligare kursplaner med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk ska underlätta för lärarna att kommunicera målen med elever och föräldrar. Genom att göra kursplanerna tydligare vill man främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter hos elever. 2 Denna studie riktar sig mot ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Studien ämnar bland annat att undersöka skillnader mellan den tidigare kursplanen i Lpo 94 och den nya kursplanen i Lgr 11. Skolverket skriver att: Kursplanen i idrott och hälsa ansluter som helhet väl till den tidigare kursplanen. Det historiska och kulturella har dock tonats ner, då de ingår i läroplanens övergripande mål och riktlinjer. De ämnesspecifika kunskapsområdena rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse finns kvar, men blir genom det centrala innehållet mer framträdande i den nya kursplanen. 3 Skolverket och Utbildningsdepartementet har ämnat göra kursplanen tydligare när de utformade den, men det finns samtidigt utrymme för lärare att själva tolka kursplanen och att prioritera och fördela lektionsutrymmet olika. 4 Författarna finner det därför intressant att undersöka vilka skillnader man kan se mellan Lpo 94 och Lgr 11. I och med kommande förändringar är det även av intresse att undersöka vad lärarna anser om den nya kursplanen samt hur de väljer att bedriva sin undervisning efter den. Författarna ska själva arbeta som lärare i idrott och hälsa och finner det därför viktigt att sätta sig in i den nya kursplanen då det är av stor vikt inför kommande yrkesliv. Författarna hoppas således kunna uppnå goda kunskaper om den nya kursplanen och hur den kan användas. 1 Thullberg P., Utmaningar för skolan Den nya skollagen och de nya reformerna , s Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan (Prop. 2008/09:87) , s Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa , s (2011) Ämnesfilm: Idrott och hälsa

7 2. Disposition I denna studie är uppdelningen enligt följande: Marina Söderholm ansvarar för att genomföra en textanalys. Hon ansvarar därmed för metoddelen för textanalys och för presentationen av resultatet av textanalysen. I resultatet behandlar Söderholm följande frågeställningar: Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen? Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94? Emelie Sölgen ansvarar för att genomföra intervjuer och ansvarar därmed för metoddelen för intervjuer och för presentationen av resultatet av intervjuerna. I resultatet behandlar Sölgen följande frågeställningar: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen? Vilka ämnesdiskurser anser lärare ägna sig åt under deras egen undervisning och sker det någon förändring i deras undervisning i och med den nya kursplanen? De övriga avsnitten skriver och disponerar författarna över tillsammans. Även intervjun med Lars-Åke Bäckman ansvarar båda för. 4

8 3. Bakgrund I bakgrunden presenterar författarna aktualiteten i studiens frågeställningar samt varför ämnet är intressant. I bakgrunden definieras även olika begrepp som är väsentliga samt olika verksamheter som arbetar med eller runt det ämne studien syftar till att undersöka. 3.1 Ämnets aktualitet Studiens ämne är dagsaktuellt då nya omstruktureringar sker i och med den nya läroplan som har trätt i kraft hösten Införandet av läroplanen, som fått namnet Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Lgr 11) innebär att kursplanerna har fått en ny struktur med ett nytt innehåll och en ny betygsskala. Arbetet med skrivandet av den nya läroplanen är en process som började i och med att regeringen i februari 2006 gav statsrådet ansvar att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i utbildningen ska förbättras. 5 Både nationella och internationella studier tyder på att kunskapsresultaten i Sverige har försämrats under en tid. 6 Detta visas i de internationella jämförelserna där Sverige har hamnat på 19:e plats bland OECD-länderna när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap. 7 Skolverkets före detta generaldirektör Per Thullberg säger även att skillnaderna har ökat mellan individer och skolor. 8 Utbildningsminister Jan Björklund skriver i en debattartikel att kommunernas prioritering att satsa mycket eller lite när det gäller skolundervisning varierar mellan de svenska kommunerna. Han anser även att det är dags att återförstatliga skolan för att få en likvärdig skola: Dagens styrning av skolan är dessutom otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken som gör ledarskapet otydligt. Det är lätt för 9 Sedan Lpo 94 infördes har dess betygsskala varit föremål för återkommande diskussioner. Det gäller främst läroplanens och kursplanernas konstruktion med mål att sträva mot och mål att uppnå. 10 I regeringens proposition 1992 inför Lpo 94, var syftet med den då nya läroplanen att den skulle bli kortare och tydligare än tidigare läroplaner. Det medförde att lärarna fick mer 5 Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s Thullberg P., s PISA, PISA 2009 Results: What Students Know and Can Do. Students performance in reading, mathematics and science, Volume 1 (2009) , s Thullberg P., s Björklund J., Dags att återförstatliga skolan Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s. 7 5

9 utrymme för att lägga upp undervisningen. Regeringen befarade samtidigt att lärarnas arbete skulle bli svårare i och med den nya betygsskalan. 11 Redan i regeringens proposition 1992 gällande Lpo 94 ville man införa en sexgradig betygsskala med beteckningarna A-F, men det genomfördes aldrig utan istället infördes betygsskalan Icke godkänt, Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Däremot när den nya läroplanen, Lgr 11, infördes valde man att implementera den sexgradiga betygsskalan. 12 Syftet med en ny läroplan är att kursplanernas struktur och innehåll ska bli tydligare för lärarna. Tydligare kursplaner med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk ska underlätta för lärarna att kommunicera målen med elever och föräldrar. Genom att göra kursplanerna tydligare vill man främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter hos elever. 13 Skolans uppdrag kring fysisk aktivitet är ett ansvar som samtliga lärare i alla ämnen bör sträva efter, 14 dock får ämnet idrott och hälsa ofta vara bärare av fysisk aktivitet i skolan. I ämnet idrott och hälsa vill man bidra till en kontinuitet av fysisk aktivitet som man kan ha med sig vidare i livet. Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd på Skolverket, säger att man i den nya kursplanen vill lyfta fram tre aspekter ur ämnet idrott och hälsa. Ämnet ska bidra till ett intresse till att vara fysiskt aktiv och ge en förståelse för hur den fysiska aktiviteten hänger ihop med god hälsa eller omvänt, hur god hälsa hänger ihop med fysisk aktivitet och andra aspekter. Ämnet ska också bidra till att ge eleverna verktyg för att vara aktiva och för att främja deras hälsa. Den nya kursplanen i idrott och hälsa lyfter fram hur kunskaper inom idrott och hälsa kan användas i vardagen samt lyfter fram allsidighet och mångfald över vad eleverna ska möta i ämnet. 15 I studien vill författarna se vilka skillnader som förekommer mellan två läroplaner, Lpo 94 och Lgr 11, med fokus på kursplanen i idrott och hälsa. Studien syftar även till att intervjua några lärare i idrott och hälsa kring deras uppfattningar om den nya kursplanen. 3.2 Intentioner med den nya kursplanen i idrott och hälsa I samband med studiens undersökning har en intervju ägt rum med Skolverkets undervisningsråd, Lars-Åke Bäckman, där han förklarar intentionerna med den nya kursplanen i idrott och hälsa. För att tydliggöra intervjun presenteras den med hjälp av citat. Vid intervjun med Lars-Åke Bäckman beskriver han hur arbetet har gått till vid skrivandet av kursplanen i idrott och hälsa i Lgr 11. Bäckman berättar att tanken bakom skapandet av den nya kursplanen var att de skulle anpassa kursplanen till en ny struktur, och därmed inte ändra 11 Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s Ibid., s Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, , s Ämnesfilm: Idrott och hälsa. 6

10 innehållet i kursplanen. De hade inte i uppdrag att skriva om kursplanen och göra ett nytt ämne utan allt väsentligt som fanns med i den tidigare kursplanen finns fortfarande kvar. Bäckman berättar att uppdraget från regeringen bland annat var att renodla styrdokumenten och inte återupprepa det som redan står i en förordning eller lag. Han menar att det som står i skollagen inte ska återupprepas i läroplanen, samt att det som står i de två första kapitlen i läroplanen inte ska tas upp igen i kursplanerna. I vissa fall har dock detta frångåtts om någonting har varit särskilt viktigt i ett ämne, där det har behövts lyftas fram och i så fall har det presenterats i kursplanen hur ämnet kan bidra till att lyfta fram det. Här poängterar Bäckman att samarbetet är en del som återupprepas i kursplanen i idrott och hälsa eftersom det är en stor del i ämnets karaktär och att man därför valde att inte helt utesluta samarbetet i kursplanen. Ledarskap är dock en del som Bäckman betonar att de valde att ta bort då det redan står i de två första delarna i läroplanen och att det inte ansågs viktigt att ytterligare ta upp i kursplanen. I och med en ny struktur påpekar Bäckman att det centrala innehållets delar kan upplevas som om de har fått större utrymme i den nya kursplanen. Framförallt handlar det om friluftsliv och utevistelse som Bäckman menar att många anser ha fått mer plats i kursplanen, men han säger: Det jag tror att många uppfattar, med den nya strukturen, är att friluftsliv och utevistelse har blivit mer synliggjort på ett annat sätt. Men själva grunden i det vi har skrivit och grunden i ämnets Bäckman säger att det som de har tagit fasta på vid införandet av den nya kursplanen är att eleverna själva ska kunna planera, genomföra och värdera fysiska aktiviteter. ska ämnet bidra till att lägga grunden för en kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse för elevens hälsa. Och då bidrar också ämnet till att ge eleverna förutsättningar för att på olika sätt då vara fysiskt aktiva. Och där är då det här med bredd av aktivitet som vi tar upp, handlar ju både om en bredd av aktiviteter så kan man jobba med hela kroppen och utmana sin fysiska förmåga, men det handlar också om att väcka lust och nyfikenhet. Olika människor tycker om olika saker. Och där ska då ämnet bidra, som vi tänker det, att man får möta olika typer av aktiviteter. Och på så sätt kan man komma i kontakt med det som man kan tycka är roligt. Men sen handlar det ju om att man ska få en kunskapsförmåga att ta hand om sin egen träning och motion liksom att se sambandet mellan genomförande och påverkan. Och då är tanken där att planera, genomföra och värdera utifrån vilken aktivitet det är, så kan du göra en planering, du kan ha ett tänk kring hur du Under intervjun lyfter Bäckman fram skolans uppdrag när det gäller språk och menar att hela skolan ska bidra till elevernas utveckling av språket. Därför poängterar han att man nu i den nya kursplanen för idrott och hälsa har tagit upp att eleverna ska lära sig begrepp och uttryck som används inom idrott och hälsa. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk med ämnesrelevanta begrepp för att kunna planera, genomföra och värdera fysisk aktivitet. Vad gäller kunskapskraven i simning finns det ingen progression eftersom kraven för alla leven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Bäckman säger att kunskapskraven inom simning avviker från strukturen och tanken i resten av kunskapskraven, 7

11 skriva in en progression inom simning, men berättar att: et blev väldigt blandade reaktioner på den trevaren och det var lika mycket för som emot, och möjligen mer emot. Och då tog vi den ställningen att då har vi inte på fötter, alltså underlag för att och då valde vi att lägga in det som det var. Kunskapskravet infördes i den förra Det han däremot lyfter fram är att simning är en rörelseaktivitet och att det därför kan bedömas enligt de kunskapskraven, vilka man kan se en progression i. I det centrala innehållet för - t sätta in rörelseperspektivet och då som en del i rörelseuppdraget. Och där då vatten och simning är en aktivitet som utvecklar rörelseförmågan och det som finns i ämnet. Och för vissa elever är vatten guld värt, har man inte kroppen med sig på land kan man ha det i vattnet och då är det viktigt att möjligheten ges. Som lärare kan man då se simningen som en del i undervisningen kring allsidig Vad gäller kunskapskraven säger Bäckman att han är nyfiken på att se hur de kommer att fungera eftersom det är en stor förändring i kursplanen. Enligt Bäckman är kunskapskraven tolkningsbara. ng att de kräver att man på egen hand och tillsammans med kollegor på skolan och i kommunen eller området, för och det påverkar hur man kommer att göra sin bedömning, vilka ställningstaganden man gör. Men sen är kunskapskraven byggda utifrån den grundläggande tanken att de ska mäta samma aktivitet på alla nivåer, vilket då inte riktigt har varit fallet i den gamla kursplanen. Alla elever ska möta samma typ av aktivitet och sen ska man se på elevens förmåga och kunskap i de här aktiviteterna. att spegla en progression i kunskaper och förmågor utifrån den undervisning som har bedrivits. Bäckman lyfter fram de positiva aspekterna av den nya kursplanen där han menar att den har blivit tydligare, med en tydligare struktur. Han poängterar att ämnet i sig är detsamma, men att det har skett förskjutningar och förtydliganden. Man har lyft fram de delar som har haft en undanskymd position i den gamla kursplanen, vilket han anser är positivt. Det Bäckman undrar över är vilket genomslag den nya kursplanen kommer att få eftersom det har visat sig att lärare i idrott och hälsa tender 8

12 3.3 Centrala begrepp Ämnet idrott och hälsa Genom att göra en historisk inblick i ämnet idrott och hälsa kan det skapa en förståelse för hur ämnet ser ut idag. Ämnet har genomgått en rad förändringar, vilket Jan-Eric Ekberg har skrivit om i sin bok Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. I boken beskriver han hur Claes Annerstedt har sammanfattat utvecklingen från 1813 till idag i form av sju faser. Den första fasen beskriver Annerstedt som etableringsfasen, då ämnet var starkt influerat av Pehr Henrik Lings gymnastiska övningar. Nästa fas är stabiliseringsfasen i vilken ämnet blev en stabil del av skolans verksamhet och började även rikta sig mot flickor. Därefter kom brytningsfasen som kännetecknas av att gymnastikens dominans bröts av idrott, lek och spel som blev en del av innehållet. Under den fysiologiska fasen hade forskningen en viktig roll och ändrade ämnets fokus från kollektiv till individ med en betoning på inre motivation och ansvarstagande. Fasen efter kallar Annerstedt för osäkerhetsfasen då bland annat idrottsrörelsen fick ett större inflytande över verksamheten. Samtidigt ökade innehållet avsevärt. Den sista och nuvarande fasen är hälsofasen, där hälsa blir det som genomsyrar kursplanen i idrott och hälsa och vikt läggs på att skapa sig en förståelse för hälsans betydelse. 16 Sandahl beskriver hur namnet har kommit att ändras under tiden. Mellan perioden kallades ämnet Gymnastik, mellan perioden Idrott och sedan 1994 heter ämnet Idrott och hälsa. Han menar att: t: att ämnet gått från att huvudsakligen ha omfattat gymnastiska övningar till att fokusera på idrottsaktiviteter, vilka under 1990-talet kompletterades med bredare hälsoperspekt 17 Ekberg skriver att ämnet ändras i takt med samhällets förändringar. Han beskriver hur den tidigare generationens fysiska aktivitet var en naturlig del av tillvaron. Att kroppsarbete var en förutsättning för överlevnad och att vara jägare eller jordbrukare krävde att man hade den fysiska förmågan att utföra de arbetsuppgifter som krävdes. 18 Med meningen [i] menar Ekberg att ämnet idrott och hälsa i skolan idag har gått ifrån ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne. 19 Maria Mattsson, som utsågs som ämnesexpert av Skolverket, skulle hjälpa Skolverket på traven med den nya kursplanen. Hon säger bland annat att eleverna ser ämnet idrott och hälsa som ett tillfälle till fysisk aktivitet och jämställer det med fritidsaktiviteter. 16 Ekberg J-E, Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9, (2009) s Sandahl B., Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning s Ekberg J-E., s Ibid., s.35 9

13 Mattson ställer sig därför frågan Behövs vi idrottslärare då verkligen som pedagoger? Ska vi bara 20 Ämnet idrott och hälsa spelar en viktig roll i skolan. Lars-Magnus Engström skriver bland annat att: r skolans undervisning i idrott och hälsa deras första och kanske enda erfarenhet av regelbunden fysisk träning. Därmed kan ämnet bli av avgörande betydelse för många barns aktuella men också framtida hälsotillstånd och välbefinnande. Idrottsundervisningen är också av central betydelse för barns självbild och lust att delta i lek, idrotts- och motionsaktiviteter under fritid och i framtiden. Det finns således en rad mycket väsentliga skäl att från ett pedagogiskt perspektiv rikta ljuset mot ämnet idrott och Läroplan och kursplan En läroplan är en förordning som regeringen utfärdar och som skolan ska följa. 22 det dokument som skall styra skolans verksamhet och ange vem som ansvarar för olika delar av skolverksamheten och vad detta ansvar innebär. Detta uttrycks dels i grundläggande värden, dels i mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vilka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan och vilka krav skolan ställer på elever och föräldr 23 Läroplanen innehåller tre delar: 24 Skolans värdegrund och uppdrag Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen Kursplaner Kursplaner är en del av läroplanen och innehåller ämnets syfte, innehåll, mål och betygskriterier. Eftersom varje ämne har olika innehåll finns det en kursplan för varje ämne. 25 Kursplanerna klargör vad alla elever ska lära sig, men lämnar det öppet för lärare och elever att själva välja innehåll och arbetsmetoder. Däremot anges vilka kunskapskvaliteter som ska utvecklas och därmed fastställs en ram som undervisningen ska befinna sig inom. 26 Läroplanen är överordnad kursplanerna, vilka ingår i läroplanens tredje kapitel. Både läroplan och kursplan ligger till grund för undervisningens utformning, men de skiljer sig på så vis att läroplanen riktar sig till skolan i helhet, medan kursplanerna specificerar sig på de olika ämnena Engström L-M., Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Utgångspunkter, syften och metodik,(2004) s Läroplaner Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (2011) s Ibid., s Skolverket Grundskolan: kursplaner och betygskriterier,1. uppl., Statens skolverk, Stockholm, (2000), s Ibid., s. 5 10

14 3.2.3 Lpo 94 och Lgr 11 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, som i studien kommer att förkortas till Lpo 94, infördes i huvudsak för att den skulle bli tydligare och kortare med en ny struktur. Målen i Lpo 94 skulle vara tydliga och utvärderingsbara med mål att sträva mot och mål att uppnå. Samtidigt lyftes elevens eget ansvar och rätt till inflytande fram i Lpo I och med införandet av Lpo 94 implementerades ett nytt betygsystem med betygskriterier där betygsskalan var Godkänt, Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt. 29 Regeringen överlämnade propositionen till riksdagen och läroplanen verkställdes Lpo 94 reviderades år 2000 och det är den versionen som kommer att användas i studien. Vid revideringen ville man lyfta fram kopplingen mer mellan idrott och hälsa och betona ämnets hälsoperspektiv. I samband med revideringen blev även målen och betygskriterierna tydligare. 31 Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet, som i studien kommer att förkortas till Lgr 11, infördes 1 juli Syftet med den nya läroplanen var att kursplanerna skulle bli tydligare med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk för att arbetet skulle underlättas för lärarna. I och med införandet av Lgr 11 implementerades en ny sexgradig betygsskala med kunskapskrav som gäller för skalan A-E och betyget F för icke godkänt resultat. Med den nya kursplanen vill man uppnå en likvärdig bedömning och en rättvis betygsättning. 32 Lgr 11 implementerades den 1 juli 2011 och det innebär att de svenska skolorna kommer att ha två system samtidigt under läsåret 2011/2012 eftersom bytet av läroplan inte gäller alla elever i skolan samtidigt utan en övergångsfas sker vid bytet från Lpo 94 till Lgr 11. Övergångsbestämmelserna lyder enligt följande: såret 2011/12 går i årskurs 9 ska fortsatt få betyg enligt den nuvarande betygsskalan, det vill säga G MVG. Detta medför även att undervisningen för dessa elever ska Skolverket Skolverket är en statlig myndighet som arbetar för en bättre skola. Skolverket arbetar åt Utbildningsdepartementet 34 och det är Skolverket som har i uppgift att arbeta för att förverkliga målen och riktlinjerna som riksdag och regering anger Regeringskansliet, s.1 29 Skolverket Grundskolan: kursplaner och betygskriterier s Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s.1 31 Skolverket Grundskolan: kommentarer till kursplaner och betygskriterier 2000 s Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s Övergångsbestämmelser, Grundskolan Vad är Skolverket? Om Skolverket

15 Skolverket har bland annat i uppgift att, utefter riksdagens och regeringens direktiv, formulera skollagen, läroplaner och kursplaner. Kommunerna och de fristående skolorna har i uppgift att fördela resurser och organisera verksamheten så att eleverna når de nationella målen. Skolverket följer sedan upp, styr, stödjer och utvärderar verksamheten i skolan för att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheten. 36 Sverige ska få en bra utbildning i förskolan, skolan och fritidshemmen. 37 Skolverket arbetar även för att alla ska känna sig trygga i skolan och för att alla ska uppnå målen genom att få den hjälp de behöver Diskurs I Nationalencyklopedin förklaras diskurs, i dagligt tal, som samtal och i besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en så 39 Diskurser kan vara olika sätt att vara i världen genom att man använder språk och agerar på ett visst sätt och på så sätt formar man en diskurs. Det kan även utgöras av hur man interagerar, känner, tror, värderar och använder olika subjekt och symboler för att känna igen sig själv och andra. 40 uttalanden följer när vi agerar inom olika sociala domäner. Man kan då tala om exempelvis 41 En diskurs kan även förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) 42 och diskurser kan då ses som regelbundna handlingar. 43 Diskursbegreppet kommer att ytterligare utvecklas i studiens redovisning av det teoretiska perspektivet. 36 Om Skolverket Vad är Skolverket? Ibid., 39 Diskurs Gee J. P., s.7 41 Winther Jørgensen & Phillips, s Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod 2000, s Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s

16 3.2.6 Grundskolans senare år Studien granskar enbart delarna i kursplanen som berör grundskolans senare år, vilket i studien avser skolans årskurs sju till nio. Det är därför endast den del som inkluderas när författarna talar om kursplanen i idrott och hälsa. 13

17 4. Litteraturöversikt I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkt som används i studien. 4.1 Tidigare forskning Av naturliga skäl finns i skrivandets stund ingen tidigare forskning som berör skillnader i kursplanerna för idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11, eftersom den nya läroplanen, Lgr 11, implementerades hösten Tidigare textanalyser på kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 I den här studien är syftet att undersöka skillnader mellan kursplanerna för idrott och hälsa i Lpo 94 och i Lgr 11 och att studera vilka ämnesdiskurser som förekommer samt att genom intervjuer med lärare i idrott och hälsa undersöka vilka ämnesdiskurser som lärarna ägnar sig åt på lektionerna. Mikael Quennerstedt gör en liknande studie i sin avhandling Att lära sig hälsa, som behandlar vilka ämnesdiskurser som tas upp i undervisning i idrott och hälsa på grundskolan. Han studerar detta genom att analysera lokala kursplaner i idrott och hälsa, intervjua lärare i idrott och hälsa samt att låta lärare i idrott och hälsa svara på enkäter. I Quennerstedts avhandling fokuserar han på innehållet som lärarna har institutionaliserat i skolan i och med de lokala kursplanerna i idrott och hälsa och undersöker vad eleverna erbjuds i undervisningen. 44 I avhandlingen grundar han sig på både pragmatism och diskursteori. Med hjälp av diskursteorin vill han analysera och diskutera mönster av handlingar i en verksamhet, vilket även denna studie syftar till att göra och därför används enbart diskursteorin. 45 Quennerstedt använder sig av diskurser för att identifiera vad som kommer till uttryck i de lokala styrdokumenten i idrott och hälsa. 46 Han skriver att man i ett skolämne kan tala om diskurser som det påbjudna handlingsmönster som ger möjligheter och begränsningar för vad som kan och bör göras i ämnet. 47 I analysen av de lokala styrdokumenten har Quennerstedt identifierat tio olika ämnesdiskurser till aktivitetsdiskursen. De diskurser som han har identifierat är aktivitetsdiskurs med underdiskurserna fysiologidiskurs, idrottsdiskurs, motorikdiskurs och kroppsupplevelsediskurs. De övriga identifierade diskurserna är social fostransdiskurs, naturmötesdiskurs, riskdiskurs, hygiendiskurs och moraliseringsdiskurs. Av dessa har 44 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s.16 14

18 Quennerstedt konstaterat att de mest framträdande diskurserna i skolorna är aktivitetsdiskursen och social fostransdiskurs och bland underdiskurserna är fysiologidiskursen och idrottsdiskursen dominerande. 48 Quennerstedt lyfter fram att ämnet påverkas av historiska traditioner, vilket innebär att föreställningar om undervisningens innehåll kan ses i undervisningen trots att de inte är utmärkande i den centrala kursplanen. 49 Moment som man tidigare undervisat i enligt tidigare kursplaner lever kvar i undervisningen och med det menar Quennerstedt att det bidrar till idrottsoch fysiologidiskursens dominans trots att den inte är lika tydlig i den centrala kursplanen. Detsamma gäller hygiendiskursen som Quennerstedt identifierar på 29 av 72 skolor, men som inte existerar i den centrala kursplanen. 50 Quennerstedt menar att sammansättningar av diskurser kan se olika ut i verksamheten. Diskurserna kan vara närvarande i verksamheten samtidigt och undervisningen väver då in olika diskurser i samma moment medan diskurserna också kan utesluta varandra. Olika aktiviteter kan alltså vara rimliga i flera diskurser, men ha olika mål och syften. 51 Friluftslivet nämner Quennerstedt som en aktivitet som kan förekomma tillsammans med andra moment, men att den förekommer i mindre utsträckning som en separat aktivitet. Quennerstedt poängterar också att vissa skolor ger friluftslivet en mer betydande roll i undervisningen än andra skolor. 52 Quennerstedt säger att idrottsämnet framstår som ett innehållsmässigt brett och komplext ämne där det kan vara svårt att omsätta kunskaper i ämnet som betygsgrundande kriterier, vilket innebär att det är svårt att mäta elevernas kunskapskvaliteter och vad eleverna lär sig i ämnet. 53 Quennerstedt diskuterar även vilket hälsoperspektiv som undervisningen har och menar att undervisningen inte bara ska handla om att undvika att eleverna blir överviktiga utan snarare lär sig kunskapskvaliteter och lärande där kondition och minskad övervikt blir effekter som tillkommer. Han ställer även frågan om ämnet ska ses som ett kunskapsämne eller som bärare av daglig fysisk aktivitet. Med avslutande ord säger Quennerstedt att han vill att ämnet ska betraktas år möjlighet att lära sig hälsa Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid. s

19 4.2 Teoretisk utgångspunkt Diskursteori En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) 55 och kan ses som regelbundna handlingar. 56 Diskurserna kan ses som en del utav vardagen där sociala grupper, kulturer och institutioner formar sociala aktiviteter och identiteter. Teorin och metoden för diskurser studerar hur språket är specifikt för sociala aktiviteter och sociala identiteter och med det menas att olika sätt att delta i olika former av grupper, kulturer och institutioner kan urskiljas. 57 Diskurser kan vara olika sätt att vara i världen, man använder språk och agerar på ett visst sätt och på så sätt formar man en diskurs. Diskurser kan utgöras av skriftligt eller muntligt språk, 58 men diskurser omfattar inte bara tal och skriftspråk utan inkluderar även bilder. 59 Diskurser kan även utgöras av hur man interagerar, känner, tror, värderar och använder olika subjekt och symboler för att känna igen sig själv och andra. 60 Diskursen specificerar processens natur till hur texten produceras och tolkas, till exempel vilken typ av diskurs som är uppbyggd och hur de är kombinerade. 61 Diskursteorin är intresserad av att analysera hur strukturen i form av diskurser konstitueras och förändras. 62 Denna studie är liksom diskursteorin upplagd så att kursplanerna i idrott och hälsa struktureras genom att författarna formar olika diskurser och sedan ser hur diskurserna förändras i och med den nya kursplanens införande. När diskursanalys används som metod krävs det att diskursteorin används eftersom teori och metod är sammanlänkade i diskursanalysen. 63 Diskursanalys används därför som metod i studien, vilket presenteras ytterligare under avsnittet för metod. Det finns olika sätt att se på diskurser. Uppstår en situation på grund av hur man pratar och beter sig, eller är det situationen som avgör hur man pratar och beter sig? Dock påverkar historien och kulturen diskurserna genom att rutiner mer eller mindre påverkar språket och beteendet. 64 När vi talar eller skriver skapar vi samtidigt alltid olika delar av verkligheten. 65 Vi är 55 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod 2000, s Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s Gee, J. P., An introduction to discourse analysis: theory and method, 2005, s.1 58 Fairclough N., Discourse and Social Change 1992, s.3 59 Winther Jørgensen & Phillips, s Gee J. P., s.7 61 Fairclough N., s.4 62 Winther Jørgensen & Phillips, s Ibid., s Gee J. P, s Ibid., s.11 16

20 alla delaktiga i olika diskurser, men diskurserna fanns där före oss och kommer att fortsätta existera efter oss. 66 influence each other in positive and negative ways, and which sometimes breed with each other to 67 Diskurser har inga tydliga gränser eftersom människan hela tiden skapar nya diskurser, ändrar gamla och testar och utmanar diskursernas gränser. De kan delas in i flera diskurser eller så kan de smälta samman. 68 I diskursanalysen är inte forskaren intresserad av att finna en röd tråd utan snarare olika grenar i olika sammanhang som överförs till diskurser inom ett bredare område, ett diskursivt fält. 69 I studien fungerar kursplanen som ett diskursivt fält där de olika ämnesområdena är olika grenar, vilka i detta fall formar ämnesdiskurser. Diskursteorin utgörs av flera olika teorier där bland annat en är skapad av Michael Foucault. Inom Foucaults teori ryms ett maktperspektiv där Foucault menar att när diskurser formas leder det till att människor kontrolleras genom ett antal procedurer som kan kallas för utestängningsmekanismer. Makt är något som uppstår i relationen mellan människor vilket medför begränsningar för vissa medan det innebär möjligheter för andra. Några exempel på diskursernas maktutövande är när diskurser avgör vad som är förbjudet, är tradition eller inte tradition, ses som rätt eller fel. 70 Diskurser kan i detta fall användas för det handlingsmönster som ger möjligheter och begränsningar för vad vi kan göra och bör göra i ett ämne. Skolämnet idrott och hälsa kan sägas innehålla ett antal diskurser som exempelvis friluftsliv och allsidig rörelse, och deltagarna rättar sig efter dessa diskurser. 71 Ämnesdiskurs I studien används ämnesdiskurser, vilket i studien avser olika ämnesområden inom idrott och hälsa. I studien sker en diskursanalys på två kursplaner i idrott och hälsa och dessa delas in i mindre grenar, så kallade ämnesdiskurser. En diskursanalys sker även på intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år, där intervjuerna analyseras för att se vilka ämnesdiskurser som lärarna ägnar sig åt i deras undervisning. 66 Gee, J. P., An introduction to discourse analysis: theory and method, 2005 s Ibid., s.7 68 Ibid., s Bergström & Boréus Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2005, s Ibid., s Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006 s

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Bild GR (A), Bild, 30 hp

Bild GR (A), Bild, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Bild GR (A), Bild, 30 hp Art A, Art, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng BD002G Bild Grundnivå (A) Bild 30.0

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

3.4 IDROTT OCH HÄLSA 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef. Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, niclas.larsson@kil.se 2016-10-12 Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017 KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S 2016-08-16 1 (6) Tjänsteskrivelse KFKS 2016/384 Kommunstyrelsen En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

RUC/LTU kompetensutveckling

RUC/LTU kompetensutveckling RUC/LTU kompetensutveckling 2011-2012 26 januari 2012 utvärdering, uppföljning och utveckling av verksamheten Del 1: Systematiskt kvalitetsarbete Vad är det? Arbetet med målen en grundbult i kvalitetsarbetet!

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Skolverkets organisation

Skolverkets organisation Skolverkets organisation Insynsråd Kommunikation Rådet för Dansarutbildning Lärarnas ansvarsnämnd Generaldirektör Överdirektör Verksstab Rättssekretariat Internrevision Utbildning Utvärdering Utveckling

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer