Subakromiellt Impingement (KD)
|
|
- Marie Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Subakromiellt Impingement (KD) Patientfall Anna, 43, arbetar som maskör på en teater. Hon sitter som regel på en hög pall och sminkar skådespelare eller lägger masker. Hennes arbetsställning är lätt framåtlutad med armarna lyfta ca 75 grader, och hon håller i smala pennor eller penslar nästan hela tiden och gör små handrörelser t ex runt ögon. Hon har sedan några månader haft hanterliga smärtor i höger axel. Men senaste veckan har hon haft mycket ont när hon arbetat, och svårt att sova pga smärtan. Hon har ibland tagit Ipren och tyckt att det hjälp litegrann. På teatern arbetar man i produktioner, och under större delen av repetitionsarbetet är arbetsmängden hanterlig för maskörerna. Men mot slutet av perioden är det ofta flera generalrepetitioner i rad följt av premiär, vilket innebär mer tid med armarna i det ansträngda läget, mycket press då publik och press strömmar till, och mer tidspress. När jag träffar henne har en period precis avslutats, och det är endast fyra föreställningar/ vecka och inga repetitioner. Anna har ingen regelbunden träningsrutin och hennes kroppshållning är något ihopsjunken. Efter anamnes och undersökning får Anna diagnosen inklämningssyndrom i axeln. En trolig orsak är den tillfälligt ökade arbetsmängden i hennes specifika arbetsställning, i kombination med ökad stress, samt höga krav på precision. Detta gör att Anna statiskt drar upp axlarna och spänner sig, vilket inte gynnar cirkulationen i området. Vad är subakromiellt impingement och vem drabbar det? Vilka är symptomen? Subakromiellt impingement, eller inklämningssyndrom i axeln är ett muskuloskeletalt smärttillstånd som är relativt vanligt; enligt Green et al (1) söker varje år ca 1 % av den vuxna befolkningen medicinsk hjälp pga axelsmärtor. Vid elevation av armen, speciellt vid samtidig inåtrotation, glider senan till m. Supraspinatus och bursa subacromialis in under det främre hörnet på akromeon, under lig. korakoakromiale och akromioklavikularleden (3). Det är ett trångt utrymme, och vid patologi med svullnad och inflammation i de subakromiella strukturerna ger detta smärtor som ofta förläggs framtill på axeln och ibland nedåt överarmen. Inklämningssyndrom drabbar vanligen personer som arbetar repetitivt med händerna ovanför axelhöjd, och risken ökar med stigande ålder (2) men förtjockad, skadad eller brusten supraspinatussena kan även påträffas hos yngre idrottande personer på grund av mekanisk överbelastning. Tendinit i supraspinatussenan är ett förstadium till inklämning, och kan normaliseras med mindre åtgärder som arbetsanpassning, mikropauser, vila och antiinflammatorisk medicin och efterhand skulderstabiliserande träning (3). Även Bursa subacromialis kan bli inflammerad och förtjockad om den retas på grund av för intensiv träning ovanför axelhöjd, sk subakromiell bursit (2). Inklämningssyndromet kan också bero på obalans i musklerna som stabiliserar skuldran, den sk rotatorkuffen (2): mm. Supraspinatus, Infraspinatus, Teres minor och Subscapularis (3). När m Deltoideus aktiveras dras ledhuvudet upp emot akromeon och minskar utrymmet ytterligare, om inte mm. Supra- och Infraspinatus är tillräckligt starka för att hålla ner, stabilisera och centrera ledhuvudet (2). Utrymmet
2 under akromeon beror också på hur utskottet är utformat, vilket kan variera hos olika personer (2). Det råder stor osäkerhet kring den exakta etiologin för inklämningssyndrom, och troligt är att benämningen Subakromiellt Impingement egentligen borde betraktas som ett samlingsnamn för flera olika patologier (4), då sannolikt olika strukturer kan vara olika mycket påverkade hos olika individer. Patienterna berättar i anamnesen att de har svårt att utföra uppgifter framför kroppen upp emot axelhöjd, de uppger vilovärk, svårt att ligga på den smärtande sidan, och kan vakna på nätterna pga smärtan. Vid inspektion ser man ofta protraherade axlar, och syndromet tillskrivs ofta dålig hållning, felställd scapula eller liknande, men enligt Rufa (4) kan ingen koppling påvisas mellan självvald viloställning i scapula, och subakromiellt impingement. Diagnostisering Vid impingement ses en så kallad Painful Arc vid elevation av armen mellan 60 och 120 grader (7). Smärta är ibland mindre vid elevation med armen utåtroterad (handflatan uppåt). Vid passiv elevation kan man ofta ta ut hela rörelsen (3). I långtgående fall kan man se atrofi av m. Supraspinatus, samt smärta även vid sänkning av armen, vilket kan tyda på ruptur av Supraspinatussenan. Vid senruptur kan smärtan vid sänkningen av armen lindras av ett uppåtriktat motstånd, sk reciprok hämning. Det finns ett antal tester för att diagnostisera inklämning, och Park et al anser att en kombination av tre tester Hawkins-Kennedy test, the Painful-arc-test och Infraspinatus test - ger bäst resultat (9). Jag använder Hawkins-Kennedy test, Neer s test och Painful arc. I Neer s test proneras armen och lyfts sedan passivt till 180 grader (7) eller så högt smärtan tillåter. Hawkins-Kenedy test flekteras patientens arm passivt till 90 grader, armbågen böjs 90 grader, och sedan roteras armen medialt i olika adducerade lägen (10). I båda dessa tester är resultatet positivt om smärta framkallas. Painful Arc innebär att patienten aktivt abducerar armen under inspektion, och uppvisar tecken på smärta ungefär vid grader, och därefter inte (11). Detta kan dock även vara tecken på andra smärttillstånd, såsom bursit eller kalkaxel (12). Vid osäkerhet kan lokalanastetika sprutas in av en läkare under akromeon. Om smärtfrihet erhålls kan syndromet säkerställas. Man kan också använda ultraljud, magnetröntgen eller artroskopi för exakt diagnos (2). Man bör även testa rotatorkuffens muskler; Supraspinatus, Infraspinatus, Teres minor och Subscapularis, och även Biceps långa sena, för att utesluta ruptur. Akromioklavikularleden kan också också ge smärta vid elevation av armen om den är skadad eller är påverkad av artros. Behandling Inklämningssyndrom i axeln är indelat i tre stadier av Neer (3,5): I - svullnad och blödning hos personer under 25 år
3 II - busafibros och tendinit hos personer år III - benpålagring och senruptur hos personer över 40 år. Vid de första två stadierna behandlas tillståndet framför allt information och utbildning, sjukgymnastisk innehållande stretching av mjukdelarna runt axeln, skulderstabiliserande träning och hållningsregim. Vid det tredje stadiet kan kirurgi provas, följt av rehabilitering (3). Studier visar dock att ingen skillnad i förbättring ses mellan grupper som fått subakromiell dekompression eller akromioplastik jämfört med sjukgymnastik (13,14). Kortisoninjektioner subakromiellt ger kortvarig smärtlindring (ca 1 mån) (7), men man bör vara försiktig med kortison då den har en nedbrytande effekt på vävnaderna och belastningen kan behöva anpassas. Prognos Det finns inte tillräckligt med forskning för att kunna ge en säker prognos på tillfrisknande efter inklämningssyndrom (7). Försäkringsmedicinskt anses arbetsförmågan vara kraftigt nedsatt 2-3 veckor, men efter operativt ingrepp kan rehabiliteringen ta upp till 12 veckor innan patienten åter har full arbetsförmåga, om inklämningen är på den dominanta sidan (7). Annas rehabliliteringsplan Målet med sjukgymnastisk träning är att minska smärtan, gynna läkningen, stärka och balansera musklerna i rotatorkuffen och återfå smärtfrihet i hela rörelsebanan (1). God evidens finns för att det är den mest effektiva behandlingen vid inklämning (6), och är därför det man provar först. Blandad träning verkar vara det som bäst ger minskad smärta, ökad funktion (6). Träningen ska innehålla skapulastabilisering, styrketräning av rotatorkuffens muskler och flexibilitetsövningar för bålens framsida inkl m. Pectoralis minor. Rehabiliteringen delas upp i två faser till att börja med, fas 1 består av dag 1-14, fas 2 av vecka Vila från de provocerande, dvs smärtande arbetsmomenten tills den akuta smärtan klingat av (2). Då provokationen tas bort förväntas smärtan minska inom 1-2 veckor med avtagande inflammation. 2. Information om tillståndet i axeln, anatomi, biomekanik och smärtmekanisk. Råd om att avlasta axeln, hitta vilsamma sovställningar, ergonomi i vardagen (3). Bättre vila ger bättre återhämtning och läkning av den skadade vävnaden, och bättre mentala förutsättningar att hantera situationen. 3. Översyn av arbetsställningen och råd om hur den kan bli mindre ansträngande. (Hon kanske också behöver sitta ännu högre för att inte behöva lyfta armarna så högt, och närmare personen hon sminkar så att hon inte behöver luta sig framåt, vilket kan bidra till protraherade axlar och kufotisk bröstrygg.) Råd om mikropauser och rörelser för ökad
4 cirkulation under arbetspasset (3). Bättre och mer varierad arbetsställning och mer rörelse under arbetspasset ökar cirkulationen i hela kroppen, minskar spänningen i musklerna och ökar medvetenheten om kroppshållningen, och borde således förebygga återfall. 4. Hållningskorrigerande övningar och styrketräning av den skulderstabiliserande muskulaturen och rotatorkuffen. Enligt rekommendationer ska specifik cirkulationsträning, rörlighetsträning och belastningsträning flera gånger per dag, samt allmän träning, utföras under den inledande fasen (dag 1-14). Detta för att öka blodcirkulationen, återfå full rörlighet, öka tåligheten i vävnaden samt bibehålla övriga kroppens funktion och kondition (2). Under nästa fas, uppbyggnadsfasen (v 3-12), ökas styrkan och uthålligheten hos de berörda musklerna, ökas toleransen och förbättras koordinationen, genom att stegrad belastning och svårighetsgrad. Frekvensen på träningen ändras från 1-2 lätta träningspass/dag till 3-4 tyngre träningspass/vecka (2). Den allmänna träningen syftar delvis till att bibehålla kroppens styrka, kondition och funktion trots skadan, men även till att påverka kroppsegna smärthämmande system, då ergoreceptorer aktiveras och, på väg till högre delar av CNS skickar signaler till PAG och RVM vilka startar dessa system. Smärthämningen fås direkt efter träningen, men vid upprepad träning även som mer långvarig effekt (8). Generellt behöver schemaläggning för maskörer och andra verksamma på teatern, och ev. också upplägget med det intensiva repeterandet i full mask och kostym, ses över. Det kan dock vara problematiskt i en produktion med många inblandade, stram budget, och många olika faktorer att ta hänsyn till. Kanske går det att sprida ut maskörernas arbete under längre stund före föreställning/generalrepetition, men det medför kanske problem för de som ska sminkas, som då behöver infinna sig på teatern längre tid i förväg före föreställning t ex. Teatern liksom andra kulturinstutitioner kunde informera sina anställda om vikten av fysisk aktivitet, och förespråka styrke- och konditionsträning som förebyggande åtgärd mot skador och stress. Ev. införa friskvårdsbidrag eller på något sätt uppmuntra sina anställda att vara fysiskt aktiva. Svårigheterna är att kulturutövarna ofta är frilansare, och endast anställda kortare perioder. Men om såväl maskörer som musiker och skådespelare var i generellt bättre fysisk form skulle vi kanske se en minskad sjukskrivning och ökat välbefinnande hos denna grupp. Säkerligen också hos Anna, som troligen skulle må bättre av såväl regelbunden generell träning som mer specifik hållningsrelaterad träning för axlar och rygg. Referenser: 1. Green S, Buchbinder R, Forbes A. Interventions for shoulder pain. Cochrane Database Syst Rev 2003a;4LC Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. Stockholm: SISU Idrottsböcker Holmström E, Moritz U. Rörelseorganens funktionsstörningar. Klinik och sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur Phillips Rufa A. Narrative Review. Subacromial impingement and posture. Phys Ther Rev. 2014: 19(5):
5 5. Neer CS. Anterior acromioplasty for the chronic impingement syndrome in the shoulder: a preliminary report. J Bone Joint Surg Am. 1972;54(1): Hanratty CE, McVeigh JG, Kerr DP, Basford JR, Finch MB, Pendleton A, Sim J. The effectiveness of physiotherapy exercises in subacromial impingement syndrome: A systematic review and meta-analysis. Semin Artjritis Theum 2012;42: Andernord D, Samuelsson K, Karlsson J. ABC om Axelsmärta. Läkartidningen 2013;6(110): Norrbrink C, Lundeberg T, editor. Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; Park HB, Yokota A, Gill HS et al. Diagnostic accuracy of clinical tests for the different degrees of subacromial impingement syndrome, J Bone Joint Surg Am 87: , Hawkins RJ, Kennedy JC. Impingement syndrome in athletics, Am J Sports Med 8: , Kessel L, Watson M. The painful arc syndrome. J Bone Joint Surg Br 59: , Khan KM, Cook JL, Taunton JE et al: Overuse tendinosis, not tendinitis. Part 1: a new paradigm for a difficult clinical problem, Phys Sportsmed 28:38-48, Haahr JP, Andersen JH. Exercises may be as efficient as subacromial decompression in patients with subacromial stage II impingement: 4-8-years' follow-up in a prospective, randomized study. Scand J Rheumatol May- Jun;35(3): Ketola S, Lehtinen J, Rousi T, Nissinen M, Huhtala H, Konttinen YT, Arnala I. No evidence of long-term benefits of arthroscopic acromioplasty in the treatment of shoulder impingement syndrome. Five-year results of a randomised controlled trial. Bone Joint Res Jul; 2(7):
Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta
Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs merASD artroskopisk subacromiell dekompression
ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme
Läs merASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion
ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion Impingement (inklämning) Anatomi Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i
Läs merAxelpatient på vårdcentral
Axelpatient på vårdcentral Vanligt 7-26 % prevalens Svårt? Skuldran utgörs av fyra leder, 20 muskler Stort rörelseomfång (ROM) Behov god koordination för att få stabilitet och styrka Rygg, bål och nacke
Läs merRotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF
Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens
Läs merRehabilitering efter Bankarts operation
Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet
Läs merinformation till dig om Acromioplastik
information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merSkuldrans funktionella anatomi
Skuldrans funktionella anatomi Fredrikstad Norge110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Skuldran är en dynamisk led
Läs merFunktionell anatomi Axel
Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 28 Februari 2017 Ingrid Hultenheim Klintberg Fysioterapi efter armbågsprotes Majoriteten rehabiliteras inom SU Idag inget. Kontakta oss
Läs merRehab/förebyggande 2012-02-20
Rehab/förebyggande 2012-02-20 Innehåll Inledning... 3 Övningar... 4 Utan hjälpmedel... 4 Gummiband... 5 Exempel på pass... 8 Landbaserade... 8 Cirkulationsträning... 8 Vanliga problem... 8 Akut överbelastningssmärta...
Läs merortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden Innehåll Axelleden... 3 Inklämningssyndrom... 4 Allmän behandling...
Läs merSjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur
Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merFunktionell anatomi Axel
Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 1 Mars 2016 Ingrid Hultenheim Klintberg Funktionsnedsättning i axeln Till följd av trauma? Till följd av smärta i axeln? Vad ska fysioterapin
Läs merSmärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement
Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska
Läs merHässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring
Läs merRehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion
Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt
Läs merOrtopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Läs merBröstrygg och Skuldra
Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens
Läs merStygn Stygnen eller metallklamrarna ska tas bort efter 14 dagar hos din distriktssköterska. Boka själv tid för detta.
Förband Du kommer att få ett förband över såret. Detta är plastat så att du kan duscha, det ska inte bytas utan ska sitta kvar till du ska ta bort dina stygn alt staples (metallklamrar). Stygn Stygnen
Läs merASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion
ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den
Läs merortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten
Läs merÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Läs merASD artroskopisk subacromiell dekompression
ASD artroskopisk subacromiell dekompression Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras
Läs merArtroskopisk rotatorkuffsutur
Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merAKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande
Läs merKapselshift vid axelinstabilitet
Kapselshift vid axelinstabilitet Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst
Läs merBankarts operation. Axelleden. Bankart-skada
Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merInklämningssmärta. Akromioplastik
Inklämningssmärta Akromioplastik Operation Inklämning i axeln är ett relativ vanligt problem. Smärtan beror oftast på att det är för trångt mellan skulderbladets övre utskott (acromion) och ledhuvudet.
Läs merI N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Läs merProximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson
Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik Immobiliseringstid Icke opererade Okomplicerad collum chirurgicum: 1 2 veckor Collum chirurgicum med tuberculum majusfraktur: 3 4 veckor Flerfragmentsfraktur: 3
Läs merSenskada i axeln. Rotatorcuffskada
Senskada i axeln Rotatorcuffskada Operation Senskada i axeln är ett relativt vanligt problem och kan inträffa akut efter fall eller ryck i armen eller vara en följd av långvarig överbelastning på rotarocuffens
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Skada i axeln - Patientinformation Axeloperation - Patientinformation Innehåll Axelleden 3 AC-leden (leden mellan skulderbladet och nyckelbenet) 3 Råd till dig
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merPatientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.
Akillestendinos En 58 årig man söker till rehab mottagningen på grund av besvär med sin vänstra hälsena. Besvären debuterade smygande några månader tidigare och har successivt ökat veckorna innan patienten
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merUppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Läs merAxelträning program i tre steg
Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning
Läs merGummibandsträning med ett dörrhandtag.
Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merBehandling av impingementsyndrom på vårdcentral
Behandling av impingementsyndrom på vårdcentral Författare: Muhammed Hussain Handledare: Lars Falk, Agneta Andersson Datum: 2016-12-12 www.regionostergotland.se Sammanfattning Axelsmärta är ett vanligt
Läs merCuff-skador Impingement. Rolf Norlin
Cuff-skador Impingement Rolf Norlin Vad är impingement? Drive something in or at Smärta vid abduktion och inåtrotation? Primär r bursit? Primär sendegeneration med sekundär r bursit? Annat?? Vä axel Lateral
Läs merText: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté
Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté Det finns ca 5 miljoner utövare av klättring i världen, inkluderat både utomhusoch
Läs merUpp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå
Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Läs merAKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera
Läs merÖvning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad
1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merPatientinformation tennisarmbåge
PATIENTINFORMATION 1 (6) Tennisarmbåge/lateral epikondylalgia Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer Vad är Lateral Epikondylaliga/tennisarmbåge? Lateral epikondylalgia eller
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merSkuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson
Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur
Läs merKom i form med cirkelträning!
Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen
Läs merIdrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare
Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén
Läs merIDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning
HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll
Läs merMEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
Läs merinformation till dig om Rotatorkuffsutur
information till dig om Rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,
Läs merTendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merTräna med hantlar 1 RG
Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.
Läs merAxelledsprotes. Allmänt. Artros i axelleden /PÖ
Axelledsprotes Allmänt Orsaken till att en protes opereras in axeln är framförallt artros (förslitning av ledytorna). Det kan också vara nödvändigt att byta ut axelleden ifall man har stora skador på musklerna
Läs merKom i form träna som Pernilla
Kom i form träna som Pernilla Foto: STEFAN MATTSSON I år blev Pernilla Wahlgren, en 35-årig trebarnsmamma, utsedd till Sveriges sexigaste kvinna i tidningen Café. På bilderna visar Pernilla upp en kropp
Läs merStavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se
Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Läs merPostoperativ rehabilitering
Postoperativ rehabilitering Pre-op info i grupp - Instabilitet (Bankart, AC ledslux, Latarjet) - Subakromiell smärta degenerativ RC dysfunction (SAD, Rotcuff sut, omvänd protes) Vad görs under op Funktionell
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merDET AKUTA AXELPROJEKTET AKUTA AXELSKADOR 2014 ROTATOR CUFF - INNEHÅLL INNEHÅLL / NYHETER EPIDEMIOLOGI DET AKUTA AXELPROJEKTET
AKUTA AXELSKADOR 2014 Sundsgården, 5 febr 2014 Knut Aagaard VO Ortopedi Helsingborgs lasarett DET AKUTA AXELPROJEKTET Bakgrund: Axelsmärta vanligt (14-21%) Svåra skador att diagnostisera En missad diagnos
Läs merPersonlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek
Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad
Läs merETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merIdrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada
Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada
Läs merNacksmärta efter olycka
Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil
Läs merBehandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1
Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera
Läs mer2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:
2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merAxel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.
Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar
Läs merHässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merMål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.
Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag. Tid att lägga ner: Max 1 timme per dag Om programmet: Jag
Läs merVibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande
Rehablådan Lösningar efter individens behov Vibrosphere Träningsprogram Förebyggande och Rehabiliterande Vibrosphere Unik balansträning för en starkare kropp Unik balansträning för en starkare kropp Vibrosphere
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs merYogaövningar. för mer. Energi
Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis
Läs merPull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor
Pull-ups Klara tre pull-ups efter åtta veckor Vill du klara att lyfta din egen kroppsvikt? Det vill i alla fall Jonas. Friskispressens coach ska hjälpa honom till att klara sitt livs första pull-up. Pull-ups
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen
Läs merR EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING
Träna med gummiband 1 RG 2005 Axelproblem hos rullstolsbrukare är vanligt. Bästa botemedlet är förebyggande styrketräning. Men vad gör man när man har långt till ett gym eller när motivationen tryter?
Läs merBålstabilitet Träning med balansboll
Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre
Läs mer