CV. Ann- Catrine Edlund. Senast uppdaterad januari 2016

Transkript

1 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk institutionen/personal/ann-catrine-edlund Umeå universitet, Umeå Institutionen för språkstudier E-post: ann-catrine.edlund@nord.umu.se 1 CV. Ann- Catrine Edlund. Senast uppdaterad januari 2016 CV. ANN- CATRINE EDLUND. SENAST UPPDATERAD JANUARI MERITFÖRTECKNING PERSONUPPGIFTER EXAMINA ANSTÄLLNINGAR VID UMEÅ UNIVERSITET FÖRÄLDRALEDIGHET REDOGÖRELSE FÖR VETENSKAPLIG VERKSAMHET GENOMFÖRDA OCH PLANERADE FORSKNINGSPROJEKT Begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv Vardagligt skrivande tidigt tal Ett rum för dagen. Kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö Reading and Writing from Below (NOS- HS- finansierat) Jag har aldrig tid att skriva om veckorna. Vardagligt skrivande i Västerbotten under sent tal ett editionsprojekt med bondedagböcker och visböcker VETENSKAPLIG SKICKLIGHET INOM DET SVENSKA SPRÅKETS DIDAKTIK FORSKNINGSLEDNING Koordinator i forskarnätverk Konferensansvar Redaktörskap INTERNATIONELLT FORSKNINGSSAMARBETE INOM LITERACYFORSKNING Forskningsvistelser vid Helsingfors universitet Isländska literacy- forskare Reading and Writing from Below (NOS- HS- finansierat) Initiativtagare och koordinator för nordiskt literacy- nätverk (RJ- finansierat) Literacynätverk med bas i Helsingfors (NOS- HS- finansierat) EXTERNA MEDEL... 9 Forskningsanslag... 9 Publiceringsbidrag och resebidrag VETENSKAPLIGA PRISER BEDÖMNING OCH KRITISK GRANSKNING AV VETENSKAPLIGA ARBETEN Sakkunniguppdrag för universitetslektorat Betygsnämndsledamot Beredning av tjänster vid det egna lärosätet Ordförande vid disputationsakter VETENSKAPLIGA NÄMNDUPPDRAG MEDVERKAN I INTERNATIONELLA KONFERENSER MEDVERKAN I NATIONELLA KONFERENSER PUBLIKATIONSLISTA REDOGÖRELSE FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET... 17

2 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk institutionen/personal/ann-catrine-edlund Umeå universitet, Umeå Institutionen för språkstudier E-post: ann-catrine.edlund@nord.umu.se PEDAGOGISK ERFARENHET Undervisningserfarenhet på grundnivå och avancerad nivå Undervisning på grundnivå Undervisning på avancerad nivå nätundervisning Undervisning inom forskarutbildningen Handledarerfarenhet Erfarenhet av skilda studentgrupper, undervisningsformer och examination Ansvar för ledning, planering av och utveckling av kurser Kursutveckling Utbildningsplanering och utbildningsadministration Utvecklingsarbete inom forskarutbildning Läromedel Lärobok i Språk och kön Läromedel: Studiehandledningar FÖRMÅGA ATT UPPFYLLA DEN PEDAGOGISKA ROLLEN Pedagogisk grundsyn: Helhet, reflektion och samverkan Pedagogik i praktik Högskolepedagogisk utbildning Högskolepedagogiska konferenser FÖRMÅGA TILL PEDAGOGISK FÖRNYELSE Utvecklingsarbete inom grundutbildning i nordiska språk och lärarutbildning Pedagogiskt projekt För en könsmedveten och jämställd utbildning ADMINISTRATIVA MERITER OCH LEDNINGSUPPDRAG UPPDRAG OCH ERFARENHET FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSPOLITISKA UPPDRAG Ledamot och vetenskaplig sekreterare i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå ÖVRIG FORTBILDNING SAMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET MEDVERKAN I STATLIG OFFENTLIG UTREDNING REMISSVAR LÄRARFORTBILDNING UTVECKLINGSARBETE MED DESIGNHÖGSKOLAN SAMARBETE ÖVER VETENSKAPENS GRÄNSER MOBILA TIDSRUM ÖVRIG SAMVERKAN MED SAMHÄLLET - AKTUELL SÄLJAKT UTSTÄLLNINGSTEXTER TILL FISKEMUSEUM INFORMATION OM FORSKNING Föreläsningar utanför högskolan och framträdande i olika media... 30

3 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk institutionen/personal/ann-catrine-edlund Umeå universitet, Umeå Institutionen för språkstudier E-post: ann-catrine.edlund@nord.umu.se Personuppgifter Ann-Catrine Edlund, 29/ Examina 1. Meritförteckning 2008 Docent i nordiska språk, Umeå universitet 2000 Fil. dr i nordiska språk, Umeå universitet 1986 Ämneslärarexamen, språkvetenskaplig inriktning med ämnena franska, svenska, historia, Umeå universitet 1.3. Anställningar vid Umeå universitet Tillsvidareanställd universitetslektor i nordiska språk. Föräldraledig på deltid under 2 år Forskarassistent inom Humanistiska fakultetens profilprogram genus Doktorandtjänst och forskningsassistent. Föräldraledig under totalt 3 år Forskningsassistent på deltid inom två externfinansierade projekt: Nordsverige i språkgeografisk belysning och Säljägarkulturer i det bottniska området Föräldraledighet Föräldraledig under totalt 5 år. Tre års föräldraledighet under doktorandtiden, två år föräldraledig på deltid därefter.

4 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Redogörelse för vetenskaplig verksamhet 2.1. Genomförda och planerade forskningsprojekt Redan som doktorand hade jag förmånen att få delta i externfinansierade projekt både av språkvetenskaplig och tvärvetenskaplig natur: Nordsverige i språkgeografisk belysning ( ), Säljägarkulturer inom det bottniska området ( ) och Gråsälen i Östersjön och Bottniska viken i zooekologisk vetenskap och folklig tradition ( ). Min forskningsverksamhet har framför allt varit inriktad mot två skilda teoretiska forskningsområden: kognitiv lingvistik och literacy-teori, vilka presenteras nedan. Hänvisningar till 4. Publikationslista görs genom att förteckna publikationens nummer. Ett övergripande perspektiv i min forskning (och undervisning) har varit genusfrågor. I min utgivning har det satt tydligast avtryck i två publikationer: Bilagan i SOU 2004:43 (nr 10) där jag redogör för studier av samband mellan yrkesbeteckningar och kön artikeln kan inte klassas som egen forskning utan är en forskningsöversikt. Läroboken Språk och kön som har en tydlig språkvetenskaplig och genusvetenskaplig förankring (nr 22) Begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv I mitt avhandlingsarbete studerade jag de bottniska säljägarnas begreppssystem för säl med teoretisk utgångspunkt i kognitiv lingvistik och kognitiv antropologi (nr 2, se även 7, 11, 13 19). Fokus i denna semantiskt orienterade studie är på språkets betydelsebärande och kunskapsbärande dimensioner. Här förenas modern språkvetenskaplig teori med ett klassiskt nordistiskt material de talade dialekterna. Studien kan anses vara metodologiskt nyskapande i tillämpandet av kognitiv teori på ett empiriskt material med en sociolingvistisk ambition att beskriva terminologin hos en specifik yrkesgrupp. Vid tidpunkten då avhandlingen publicerades var studier inom kognitiv lingvistik nästan uteslutande introspektivt orienterade. Det är först nu på senare år som empiriska studier genomförts och som man har börjat ta hänsyn till språkbrukarnas sociala tillhörighet. För avhandlingen har jag erhållit pris från Gustav Adolfs Akademien Vardagligt skrivande tidigt tal Min fortsatta forskning har varit inriktad på literacy-processer i början av 1900-talet, med ett särskilt fokus på skrivandets sociala historia (the social history of literacy). Det engelska begreppet literacy är svåröversatt till svenska eftersom det täcker både den enskilda individens läs- och skrivkompetens, samtidigt som det avser de kulturella och sociala praktiker där läsande och skrivande ingår. Begreppet skriftbruk är ett försök att på svenska täcka det engelska begreppets vida betydelse. Min forskning placerar sig inom det som brukar kallas historisk skriftbruksforskning och jag har där studerat skrivande i vardagen, s. k. vardagligt skriftbruk. Inom historisk skriftbruksforskning finns ambitionen att ge en alternativ beskrivning av språkhistoriska förlopp. Uppgiften är angelägen eftersom språkhistorien hittills ofta byggts upp kring auktoriserade författarskap och normerat språk vilket inneburit att vardagens skriftpraktiker kommit i bakgrunden. När de vardagliga skriftpraktikerna tidigare lyfts fram i forskningssammanhang har det vanligen varit för att visa upp fel eller dialektala drag. Under de senaste åren har fältet utvecklats i Norden och övriga Europa, men är ännu outvecklat på svenskt område. Jag har studerat vardagligt skriftbruk under tidigt 1900-tal i dagböcker, visböcker och vykort (nr 1, 2a, 3 6, 8, 12). Jag har här tillämpat literacy-teori, genusteori och i viss mån aktör-nätverksteori (för aktör-nätverksteori se nr 3, 8). Jag redovisar nedan tre literacy-projekt där jag bedrivit och bedriver egen forskning. För mina insatser som forskningsledare inom forskningsområdet se 2.4.

5 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Ett rum för dagen. Kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö I en genomförd literacystudie har jag undersökt kvinnors dagboksskrivande i Övre Norrland (nr 1). Frågeställningarna kretsar kring dagboksskrivandets funktioner och dess samband med identitetsskapande processer. Genusteori har tillämpats för att fördjupa diskussionen av identitetsfrågorna. Studien har inneburit metodologiska utmaningar. I analysen har en etnografiskt inspirerad metod tillämpats med de uppenbara svårigheter som det innebär på ett historiskt material. I samtida skriftbruksstudier studeras sällan de producerade texterna, endast de aktiviteter/skrifthändelser som texterna deltar i. I historiska skriftbruksstudier får texten däremot en central position. Min studie har texternas tematik och perspektiv i fokus (se nr 3 för metodologisk diskussion). Studien slutfördes inom projektet Kulturgräns Norr (RJfinansierat) Reading and Writing from Below (NOS- HS- finansierat) Jag har medverkat i projektet Reading and Writing from Below. Toward a new social history of literacy in the Nordic Sphere during the long nineteenth century. Projektet finansierades av NOS-HS med , perioden , och koordinerades från Helsingfors universitet. Jag var medsökande i projektansökan. Min medverkan i projektet bestod dels av mitt uppdrag i projektets Advisory board, dels har en forskningstermin finansierats för mig via projektet (vt. 2012) Jag har aldrig tid att skriva om veckorna. Vardagligt skrivande i Västerbotten under sent tal ett editionsprojekt med bondedagböcker och visböcker. År 2015 erhöll jag medel från RJ Sabbatical för att på heltid arbeta med att färdigställa ett editionsprojekt. Syftet med projektet är att publicera en kritisk utgåva av dagböcker och visböcker från en gård i norra Västerbotten Texterna utgör ett gott exempel på vardagligt skrivande från den första fasen av mass literacy, totalt 260 sidor. Texterna som är en blandning av dialekt och riksspråk har transkriberats, översatts och kommenterats. Det återstående redaktionella arbetet består av skrivande av de kontextualiserande kapitlen, korrekturläsning, kontroll av översättning och framtagande av register. Denna kritiska utgåva av vardagligt skrivande har mycket stort vetenskapligt värde för studier där frågor om språknormer, identitet och modernisering aktualiseras. Texterna utgör framför allt viktigt material för språksociologiska studier med ambitionen att etablera en alternativ språkhistoria ur språkbrukarnas eget perspektiv from below Vetenskaplig skicklighet inom det svenska språkets didaktik Jag har inte bedrivit egen forskning inom det svenska språkets didaktik, men har betydande vetenskaplig erfarenhet av ämnesområdet både som forskarhandledare, som redaktör, som ledamot i SMDI och genom remissarbete. Jag har varit forskarhandledare för tre doktorander vars avhandlingsarbeten anknyter till utbildningsvetenskap på skilda sätt, vilket har gett mig god förtrogenhet med utbildningsvetenskapliga teorier och metoder (Kärnebro pedagogiskt arbete, Hipkiss språkdidaktik med inriktning mot svenska, Norlund Shaswar nordiska språk) (se 4.1.3). I egenskap av redaktör för fyra antologier har jag redigerat flertalet artiklar som behandlat det svenska språkets didaktik (se 2.3.3). Under två år var jag ledamot i ledningsgruppen för nationella nätverket Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) ( ). I arbetet inom nätverket breddades mina kontaktytor mot forskare med didaktisk inriktning något jag haft stor nytta av i mitt uppdrag med att utveckla ett nytt lärarprogram i svenska (se 4.3.1). Jag har vid två tillfällen deltagit aktivt i remissarbete som gällt lärarutbildningen (se 6.2).

6 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Forskningsledning De senaste åren har min vetenskapliga verksamhet i första hand inriktats mot att planera och leda forskning. Jag presenterar här min erfarenhet av planering och ledning som koordinator i nätverket Vardagligt skriftbruk, som konferensarrangör och som redaktör. För min erfarenhet som forskningsledare inom forskarutbildning se Jag har också deltagit i ett Utvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären (se 5.3) Koordinator i forskarnätverk I det RJ-finansierade nätverket Vardagligt skriftbruk har jag som koordinator ansvarat och verkat för att bygga upp ett nordiskt nätverk kring historisk skriftbruksforskning (se.1.2, 2.4). I det tvärvetenskapliga nätverket har jag samordnat tjugotalet nordiska forskare och anordnat två symposier, två internationella konferenser samt haft huvudansvar för tre antologier (nr 20a c) (en fjärde antologi är under utgivning 2016). Nätverket har även samarbetat med ett Helsingforsbaserat literacy-nätverk (se 2.4.5) Konferensansvar Jag har gedigen erfarenhet av att arrangera alltifrån stora internationella konferenser till mindre konferenser. Engelska har varit varit det språk som använts vid flertalet av konferenserna, både vid konferensplanering och vid själva sammankomsterna. Jag har haft huvudansvar för två stora konferenser Vernacular Literacies Past, Present and Future (2012) och Svenskans beskrivning 31 (2010). I juni 2013 var jag medarrangör av en europeisk literacy-konferens vid Humboldt-universitetet i Berlin. Inom det RJ-finansierade nätverket Vardagligt skriftbruk har jag i egenskap av koordinator anordnat två nordiska workshops (2010, 2011). I februari 2014 anordnade jag ett symposium där isländska literacy-forskare särskilt inbjöds. Symposiet stöttades av Kungl. Skytteanska Samfundet. Jag har också varit medarrangör av ett nordiskt symposium vid Svenskt visarkiv. I samband med två projektplaneringar har jag arrangerat möten med nordiska referensgrupper. Översikt över konferensansvar År Konferens Ansvar 2015 Local identities Global Literacy Practices. Vernacular Writing in a Huvudansvar Textually Mediated Social World. 10 deltagare (varav 5 från Islands universitet) 2014 Reading and Writing from Below. Exploring the Margins of Modernity. Augusti Helsingfors: 80 deltagare. Medarrangör tillsammans med Reading and Writing from Below 2013 The agents and artefacts of vernacular literacy practices in late pre- modern Europe juni Internationell literacy- konferens vid Humboldt- universitetet, Berlin: 60 deltagare Vernacular Literacies Past, Present and Future (Vardagligt skriftbruk igår, idag och imorgon) Nordisk/internationell literacy- konferens i Umeå juni Tre plenarföreläsningar med internationella literacy- forskare. 77 deltagare Vardagligt skriftbruk och identitet. Workshop inom det nordiska nätverket Vardagligt skriftbruk i Umeå maj Medarrangör tillsammans med Reading and Writing from Below Huvudansvar Huvudansvar

7 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Svenskans beskrivning 31. Nationell ämneskonferens i svenska som hölls i Umeå maj deltagare Vardagligt skriftbruk i Norden källor och källkritik. Workshop inom det nordiska nätverket Vardagligt skriftbruk i Umeå mars Samlade visor. Nordiskt symposium vid Svenskt Visarkiv, Stockholm, den 5 6 februari Möte med nordisk referensgrupp för planering av projektet Spektakel och skådespel Möte med nordisk referensgrupp för planering av projektet Hällarnas budskap. Huvudansvar. Medansvarig Ingmarie Mellenius. Huvudansvar Medarrangörer: prof. Gunnar Ternhag, högskolan Dalarna, och fil. dr Karin Strand, Svenskt visarkiv Medarrangör: prof. Claes Rosenqvist, Umeå universitet Medarrangör: docent Lena Holm, Inst. för arkeologi och samiska, Umeå universitet Redaktörskap I forskarledarens ansvar ingår även att bidra till att forskningsstudiernas och forskningssamarbetenas resultat presenteras. Jag har under de senaste fyra åren tagit ett stort redaktionellt ansvar och haft huvudansvar för att fyra konferensvolymer publicerats. Jag har därmed redigerat totalt cirka femtiotalet artiklar (mina medredaktörers artiklar oräknade). Samarbetet inom nätverket Vardagligt skriftbruk har resulterat i tre volymer: Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden (nr 20c) Människor som skriver. Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet (nr 20b) Vernacular Literacies Past, Present and Future (nr 20a). Volymerna har getts ut i skriftserien Vardagligt skriftbruk som jag etablerat. Jag är också huvudansvarig för en fjärde volym i skriftserien, i samarbete med docent Anna Kuismin, Helsingfors universitet och prof. Timothy Ashplant King s College, London. Volymen beräknas utkomma under 2016: Reading and Writing from Below. Exploring the Margins of Modernity. Jag har också erfarenhet av redaktörskap i ämnessammanhang då jag var huvudansvarig för utgivandet av Svenskans beskrivning 31 (2011) Internationellt forskningssamarbete inom literacyforskning Jag har god erfarenhet av internationellt forskningssamarbete. De senaste sju åren har jag arbetat långsiktigt för att bygga upp ett nordiskt och internationellt nätverk med literacyforskare i första hand inriktade mot historisk literacy-forskning men även med inriktning mot samtida literacy-forskning. Målet har varit att etablera och stärka historisk skriftbruksforskning i Sverige och i Norden. Jag har deltagit i två nordiska nätverk, The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic countries (Helsingfors) och Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden (Umeå) och deltagit i ett nordiskt projekt Reading and Writing from Below. Toward a New Social History of Literacy in the Nordic Countries (Helsingfors). Genom min medverkan i nätverk och projekt har jag byggt upp ett brett kontaktnät med literacy-forskare i Norden ett nätverk som även breddats till övriga Europa genom den konferens som vi anordnade i Berlin juni 2013 (se Konferensansvar). Projekt- och nätverkssamverkan har båda gett mig viktig inblick i likheter och skillnader i

8 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund. 8 forskningsvillkor mellan de nordiska länderna och också stärkt min förmåga att samarbeta med forskare inom andra ämnesområden, eftersom samarbetena genomgående varit av tvärvetenskaplig natur. Nedan presenteras mitt internationella forskningssamarbete Forskningsvistelser vid Helsingfors universitet År 2015 erhöll jag medel från RJ Sabbatical där det ingick totalt 1 månads vistelse vid Helsingfors universitet vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen (se vidare 2.5.). I mars 2015 vistades jag vid institutionen i två veckor. En andra vistelse är inplanerad i november Jag samarbetar här med bl.a. prof. Taru Nordlund som driver projekten "Exploring social boundaries from below: Class, ideology and writing practices in 19th century Finland" och "Letters from below: Sociolinguistic discourse analysis on 19th century self-educated writers". Vid vistelsen i mars gav jag också ett föredrag på Finska litteratursällskapet: Under the same cover. Literacy and identity in hand-written Swedish songbooks Isländska literacy- forskare Under 2014 stärkte jag banden med den literacy-forskning som bedrivs på Island. Tack vare ett förmånligt stipendium från Svenska Akademien hade min institution möjlighet att ta emot en gästforskare i tre månader: Erla Hulda Halldorsdottir, Islands universitet. Jag var värd för henne och tillsammans arrangerade vi ett symposium där vi bjöd in fyra isländska literacyforskare till Umeå: Local identities Global Literacy Practices. Vernacular Writing in a Textually Mediated Social World. Vid symposiet beslöts att vi ska mötas igen på Island Reading and Writing from Below (NOS- HS- finansierat) Jag har deltagit i ett tvärvetenskapligt projekt Reading and Writing from below ( ) där jag ingick i the advisory board. Projektet finansierades av NOS-HS och koordinerades från Helsingfors. Jag deltog i arbetet med projektansökan. Som ledamot i the advisory board deltog jag våren 2011 i den utlysning av det call for proposals som vände sig till nordiska junior researchers och doktorander inom literacyforskning i historisk tid. Jag deltog också i bedömningen och beslutet om tillsättande av de utlysta tjänsterna. I november 2012 besökte jag Humboldt-universitetet i Berlin och deltog i förberedelserna inför den europeiska literacykonferens som hölls där i juni 2013 (se vidare 2.3.2) Initiativtagare och koordinator för nordiskt literacy- nätverk (RJ- finansierat) År 2009 tog jag initiativ till det nordiska nätverket Vardagligt skriftbruk som samlade tjugotalet nordiska literacy-forskare inriktade mot både historisk och samtida literacyforskning. Nätverket som finansierades via det s.k. nätverksstödet från Stifelsen Riksbankens Jubileumsfond, hade en tvärvetenskaplig uppbyggnad: nordister, historiker, musiketnologier, litteraturvetare och didaktiker. Arbetet som koordinator för nätverket har bl.a. gett mig god erfarenhet av att planera och leda forskning, söka medel och samverka med andra forskarnätverk. Nätverket samarbetade med literacy-nätverket i Helsingfors The Common People. I nätverkets regi har det parallellt bedrivits en seminarieserie för literacy-forskare lokalt vid Umeå universitet och en workshop-verksamhet som samlat nationella och nordiska forskare i nätverket. Lokala seminarier har arrangerats två-tre gånger per termin, totalt ca 15 seminarier. Två nordiska workshopar har genomförts i nätverket: Vardagligt skriftbruk i Norden. Källor och källkritik" i Umeå mars Vardagligt skriftbruk och identitet" i Umeå maj Bidragen från båda workshoparna har publicerats i två refereegranskade antologier Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden (nr 20c). Människor som skriver. Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet (nr 20b) Nätverkets treåriga verksamhet avslutades med en internationell literacykonferens: Vardagligt skriftbruk - igår, idag och imorgon/vernacular Literacies - Past, Present and Future. Konferensen anordnades i samarbete med det nordiska literacy-projektet Reading

9 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund. 9 and Writing from Below vid Helsingfors universitet. Konferensen finansierades med ett kompletterande initieringsstöd från Riksbankens Jubileumsfond. Konferensvolymen publicerades 2014 (nr 20a) Literacynätverk med bas i Helsingfors (NOS- HS- finansierat) Den framgångsrika projektansökan till Reading and Writing from Below förbereddes i det nordiska literacy-nätverket The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic Countries (också finansierat via NOS-HS) vid två explorative workshops i Helsingfors resp. Köpenhamn ( ) och ett projektmöte i Reykjavík (2010). Jag blev kallad till nätverket och deltog aktivt i alla tre förberedande möten. 2.5 Externa medel Jag har varit framgångsrik med både stora och mindre ansökningar. De stora forskningsanslagen har skapat möjligheter till stora forskningssammanhang, medan de mindre bidragen möjliggjort mindre vetenskapliga sammankomster, utgivningsverksamhet och resor. Forskningsanslag Riksbankens Jubileumsfond Riksbankens Jubileumsfond NOS- HS Riksbankens Jubileumsfond. Riksbankens Jubileumsfond. Totalt RJ Sabbatical för editering av: Jag får aldrig tid att skriva om veckorna. Vardagligt skrivande i Storkågeträsk under sent tal Konferensanslag. Vernacular Literacies Past, Present and Future Reading and Writing from Below. Toward a New Social History of Literacy in the Nordic Countries. Huvudsökande: Taru Nordlund, Helsingfors Medsökande: Anna Kuismin, Helsingfors, Matthew Driscoll, Köpenhamn, David Olafssson, Reykjavík. Ensam sökande Huvudansvarig Medsökande (ca 5,5 miljoner SEK) Fortsatt nätverksstöd Projektledare Nätverksstöd. Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden Projektledare ,9 milj SEK Publiceringsbidrag och resebidrag 2012 Publiceringsbidrag. Vardagligt skriftbruk och identitet. Magn Bergvalls stiftelse 2011 Resestipendium Kungl. Skytteanska samfundet Publiceringsbidrag. Aspekter på vardagligt skriftbruk Magn Bergvalls stiftelse 2009 Arkivresor och teknisk utrustning. Magn. Bergvalls stiftelse Resestipendium Kungl. Skytteanska samfundet Resestipendium Kungl. Skytteanska samfundet Publiceringsbidrag. Ett rum för dagen. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2006 Publiceringsbidrag Ett rum för dagen. Kungl. Patriotiska sällskapet Publiceringsbidrag Ett rum för dagen. Magn. Bergvalls stiftelse Bidrag till två veckors vistelse i Paris. Helge Ax:son Johnsons stiftelse 8 000

10 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Resebidrag och omkostnader för Mobila tidsrum. Magn. Bergvalls stiftelse 2000 Publiceringsbidrag till min doktorsavhandling erhölls från följande finansiärer: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Kungl. Vitterhetsakademien Längmanska företagarfonden Svenska Jägareförbundet Västerbottens Jägareförbund Totalt Vetenskapliga priser Stiftelsen Språk och kulturs pris för framstående forskning inom området Språk och kultur. ( kronor) Uppsala universitets Umeåfonds pris. Ur prismotiveringen: för framstående insatser inom området övre Norrlands kultur och historia. ( kronor) Kungl. Gustav Adolfs Akademiens fond för svensk folklivsforskning, belönade mn avhandling Sälen och Jägaren, med motiveringen en gedigen välskriven och teoretiskt nyskapande undersökning i en kulturell och ekologisk kontext (diplom saknas, priset finns omnämnt i verksamhetsberättelse i Saga och sed 2000:165). ( kronor) 2.7 Bedömning och kritisk granskning av vetenskapliga arbeten Jag har god erfarenhet av att bedöma och kritiskt granska vetenskapliga arbeten. Jag har genomfört fyra sakkunniguppdrag för lektorstillsättningar vid tre olika lärosäten: vid Karlstads universitet, Uppsala universitet och Högskolan Kristianstad och därmed deltagit i bedömningen av totalt 9 sökande med stor vetenskaplig bredd: svenska som andraspråk, språkhistoria, generativ grammatik, samtalsanalys, sociolingvistik, ämnesdidaktik, interaktionell lingvistik. Vid fyra tillfällen har jag fungerat som betygsnämndsledamot, vid tre doktorsdisputationer och ett licentiatseminarium. Vid ett tillfälle har jag varit skuggopponent vid slutseminarium vid Göteborgs universitet. Jag har deltagit i beredning av doktorandtjänster, både vid institutionen och i fakultetsgemensamt sammanhang. Därutöver är jag sedan 2008 ordinarie ledamot i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå vilket innebär en omfattande granskning av vetenskaplig verksamhet inom vitt skilda ämnesområden utifrån etiska riktlinjer. Se vidare 5.2. Sakkunniguppdrag för universitetslektorat År Universitetslektorat i: Sökande Medsakkunnig 2011 Svenska med inriktning mot svenska som andraspråk, Högskolan i Kristianstad Yair Sapir Prof. Niclas Abrahamsson, Stockholms universitet 2011 Svenska språket vid Uppsala universitet Svenska språket. Karlstads universitet 2010 Nordiska språk/svenska språket. Karlstads universitet Gustav Bockgård, Håkan Landqvist, Maria Ohlsson, Camilla Thurén, Maria Westman Peter Andersson, Lena Lötmarker, Camilla Thurén Peter Andersson, Helena Wistrand Prof. Marianne Nordman, Vasa universitet Docent Per Stille, Linnéuniversitetet Docent Per Stille, Linnéuniversitetet Betygsnämndsledamot År Uppdrag 2010 Nordiska språk, Örebro universitet. Lena Lind Palicki: Normaliserade föräldrar. En

11 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund. 11 undersökning av Försäkringskassans broschyrer Pedagogiskt arbete, Umeå universitet. Anna Lindqvist: Dans i skolan om genus, kropp och uttryck Licentiatseminarium i etnologi, Umeå universitet. Veronika Abnersson: Djurrättsveganism. Social rörelse, identitet, livsstil Nordiska språk, Umeå universitet. Nils Granberg: The Dynamics of Second Language Learning. A longitudinal and qualitative study of an adult s learning of Swedish. Beredning av tjänster vid det egna lärosätet År Uppdrag 2014 Postdoktjänst i literacy, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet 2014 Doktorandtjänst i språkdidaktik, Institutionen för språkstudier Umeå universitet 2012 Två doktorandtjänster i språkvetenskap, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet 2010 Två doktorandtjänster i språkdidaktik, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet 2009 Doktorandtjänst i nordiska språk, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Doktorandtjänst i språkdidaktik, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet 2003 Doktorandtjänst i nordiska språk, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet 2001 Två doktorandtjänster inom humanistiska fakultetens profilområde Genus, offentlighet, förändring Ordförande vid disputationsakter 2015 Ulf Lundström. Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn. Åke Sandström. Hå och hamna. Ordhistoriska och ordgeografiska studier av paddlingens och roddens äldsta terminologi i Norden Vetenskapliga nämnduppdrag Jag har erfarenhet av vetenskapliga nämnduppdrag både nationellt och på fakultetsnivå. År Uppdrag 2014 Ordförande för Utbildningsstrategiska kommittén vid Humanistisk fakultet i egenskap av vicedekan, Umeå 2014 Vetenskaplig sekreterare i Regionala etikprövningsnämnden Ledamot i Anställningskommittén vid Humanistisk fakultet, Umeå universitet Vetenskaplig ledamot i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå. Se vidare Ordförande i Forskningsnämnden för svenska språket med ansvar för att arrangera 2010 ämneskonferensen Svenskans beskrivning, publicera en konferensvolym och föra konferensen vidare Ledamot i ledningsgruppen för nationella nätverket Svenska med didaktisk inriktning (SMDI).

12 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Medverkan i internationella konferenser Local Identities Global Literacy Practices. Vernacular Writing in a Textually Mediated Social World. En workshop som anordnades av mig i Umeå februari med isländska deltagare. Deltog med föredraget The Song book and the Peasant Diary as Participants in the Construction of the Modern Self in a Textually Mediated Social World. Umeå universitet Reading and Writing from Below. Exploring the Margins of Modernity augusti. Deltog med föredraget The song book and the peasant diary. As participants in the construction of the modern self in a textually mediated social world. Helsingfors Universitet. (Under utgivning.) The agents and artefacts of vernacular literacy practices in late premodern Europe, juni Humboldt-universitetet, Berlin. Medarrangör och moderator december. En andra exploratory workshop i Köpenhamn 3 4 december 2009, inom det nordiska nätverket The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic Countries juni. En första exploratory workshop i Helsingfors den 3 5 juni 2009, inom det nordiska nätverket The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic Countries. Föredrag: Vernacular literacy, literacy practices and literacy events some useful concepts Technologies of the Word. Literacies in the History of Education. ISCHE 28, i Umeå augusti Föredrag: From one literacy event to another a case study of vernacular literacy in northern Sweden in the 1930s Language, Politeness and Gender: The Pragmatic Roots, i Helsingfors. Föredrag: Att skriva sig själv. Dagboksskrivande och identitet i norrländsk agrar miljö under tidigt 1900-tal. (Föredraget insändes för publicering men tyvärr blev den planerade konferensvolymen aldrig utgiven.) Language, Culture and Cognition i Braga, i Portugal juli Föredrag: The Swedish seal-hunters conceptual system for seal A cognitive, cultural and ecological approach. (Publikationslista nr ) Eleventh Biennial Conference on the Biology of Marine Mammals december 1995, i Orlando, Florida. Poster tillsammans med Mikael Sjöberg, doktorand på skoglig zooekologi: "The grey seal in the Baltic in folk tradition and in a zoological perspective" Medverkan i nationella konferenser Deltagit i workshopen Hågkomster av feminism och feminin förflutenhet. Minne, arkiv och memoarer 5 mars Arrangemang av UCGS vid Umeå universitet. Deltog med föredraget: Innanför visbokens pärmar. Skriftbruk och identitet i 1900-talets handskrivna visbok Konferens: Svenskans beskrivning 32, i Karlstad oktober: Byn skriver, läser och sjunger. Möten mellan lokala och globala skriftpraktiker i Västerbotten under sent 1800-tal Workshop: Vardagligt skriftbruk och identitet, maj 2011 i Umeå. Föredrag tillsammans med Lars-Erik Edlund & Ulf Lundström: Byn skriver. Vardagligt och dominant skriftbruk i norra Västerbotten under sent 1800-tal Workshop: Vardagligt skriftbruk i Norden källor och källkritik, mars 2010 i Umeå. Föredrag: Att skriva vykort. En vardaglig skriftpraktik i början av 1900-talet. Jag arrangerade även workshopen. (Publikationslista nr ) Symposium: Samlade visor perspektiv på den handskrivna visboken, 5 6 februari 2008 vid Svenskt visarkiv i Stockholm. Föredrag: Visboken en deltagare i flera skriftpraktiker. Jag var även medarrangör av symposiet. (Publikationslista nr ) Symposium: Peter Artedi samtid och vetenskaplig gärning, september 2005 i Gideå. (Arrangör Kungl. Skytteanska samfundet) med föredraget Sälens taxonomi ur den bottniske jägarens perspektiv. (Publikationslista nr )

13 2. Redogörelse för vetenskaplig verksamhet A.- C Edlund Konferens: Språk på tvärs, anordnad av ASLA i Södertörn den november Föredrag: Samverkan över vetenskapens gränser. Några reflektioner om metod utifrån en språkvetares samarbete med en zoolog och en konstnär. (Publikationslista nr ) Konferens: Genus och alternativa offentligheter i Umeå oktober 2003, med föredraget Det enda privata rummet? Kvinnors dagboksskrivande i norrländsk agrar miljö under tidigt 1900-tal. (Publikationslista nr ) Konferens: Nybyggarens värld existentiella drivkrafter, historiska och ekologiska ramar i Vilhelmina, september Föredrag: Med dagboken som följeslagare en ung kvinnas möten med människor och miljöer i Västerbottens inland under 1930-talet Konferens: Svenska språkets historia 5, november 1997 i Umeå. Föredrag: Ekosemantik ett ekologiskt perspektiv på kategorisering av sälar. (Publikationslista nr ) Konferens: Svenska språkets historia 4 i Stockholm 1 3 november Föredrag: Semantik och etymologi några reflektioner utifrån ett avhandlingsarbete (Publikationslista nr ) Minisymposium: Folkliga taxonomier och folkliga tabueringsföreställningar, Umeå 3 4 oktober Två föredrag: Språklig tabuering vid säljakt och Säljägarnas indelning av sälar. Ett exempel på folklig systematisering. (Publikationslista nr 15 & ) Symposium: Maritimhistoriskt symposium i Skellefteå 5 7 februari Föredrag: Är sälar drunknade människor? En presentation av folkliga föreställningar och folkliga sälbeteckningar. (Publikationslista nr )

14 3. Publikationslista A.- C Edlund Publikationslista Monografier Nr Ett rum för dagen. En studie av två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö. (Kulturens frontlinjer 53. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns Norr.) Umeå. (282 sidor) * Nr Sälen och Jägaren. De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv. Umeå. (Diss. 323 s.) Peer- review granskade artiklar Nr 2a. u.u. The Song Book and the Peasant Diary as Participants in the Construction of the Modern Self. I: A-C Edlund, A. Kuismin & T. Ashplant (red.), Reading and Writing from Below. Exploring the Margins of Modernity. Publiceras under våren (Accepterad med minor revisions.) Nr A Country Maid and her Diary. Methodological Reflections on Historical Literacy Practices. I: Matthew Driscoll & Anna Kuismin (eds), White Field, Black Seeds: Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth Century, s (Studia Fennica: Studia Fennica Litteraria 7.) Finnish Literature Society: Helsinki. (11 sidor) Nr Det enda privata rummet? Tankar kring dagboksskrivandets rumsskapande funktion för kvinnor i agrar miljö under tidigt 1900-tal. I: Kulturella perspektiv 13:1, s (11 sidor) Övriga vetenskapliga artiklar Nr Att skriva vykort. En vardaglig skriftpraktik i början av 1900-talet. I: Ann-Catrine Edlund (red. ), Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden , s Umeå: Umeå universitet. (23 sidor) Nr Två vågor av vardagligt skriftbruk I: Ann-Catrine Edlund (red.), Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk , s. 9 17). Umeå: Umeå universitet. (9 sidor) Nr Sälens taxonomi. Ur den bottniske jägarens perspektiv. I: Thule. (Kungl. Skytteanska Samfundets Årsbok 2010), s Umeå. (13 sidor) Nr Visboken en deltagare i flera skriftpraktiker. I: Gunnar Ternhag (utg.), Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker, s Uppsala. (17 sidor) Nr Samverkan över vetenskapens gränser. Några reflektioner om metod utifrån en språkvetares samarbete med en zoolog respektive en konstnär. I: Språk på tvärs. Rapport från ASLA:s höstsymposium Södertörn, november 2004, s Uppsala. (9 sidor) Nr Kan män vara sjuksköterskor och kvinnor brandmän? Om sambandet mellan yrkesbeteckningar och kön. I: SOU 2004:43, Den könsuppdelade arbetsmarknaden, s (Betänkande av utredningen om den könssegregerade arbetsmarknaden) Stockholm. (18 sidor) Nr The Swedish seal-hunters conceptual system for seal a cognitive, cultural and ecological approach. I: Augusto Soares da Silva, Amdeu Torres & Miquel Gonçalves (red.), Linguagem, cultura e cogniçao. Estudos de linguistíca cognitiva, s Coimbra: Almedina. (15 sidor) Nr Från avskrift till egen textproduktion Två ångermanländska visböcker från tal. I: Gunvor Flodell, Anna Greggas Bäckström & Asbjørg Westum (red.), Ord i Nord. Vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 2003, s Umeå. (18 sidor) Nr Ekosemantik ett ekologiskt perspektiv på kategorisering av sälar. I: Studier i svensk språkhistoria 5. Förhandlingar vid Femte sammankomsten för svenska språkets historia. Umeå november 1997, s (Nordsvenska 11.) Umeå. (12 sidor)

15 3. Publikationslista A.- C Edlund. 15 Nr Semantik och etymologi några reflektioner utifrån ett avhandlingsarbete. I: Studier i svensk språkhistoria 4. Förhandlingar vid Fjärde sammankomsten för svenska språkets historia. Stockholm 1 3 november 1995, s (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. MINS 44.) Stockholm. (7 sidor) Nr Språklig tabuering vid säljakt. Kring ord för sälar på svenskspråkigt område. I: Tabu, verklighet, språk. Tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier, s Stockholm. (35 sidor) Nr Säljägarnas indelning av sälar. Ett exempel på folklig systematisering. I: Tabu, verklighet, språk. Tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier, s Stockholm. (24 sidor) Nr Ränner en rännkut och en rant omkring? Diskussion kring två ord för säl. I: Language the Time Machine. Papers in Honour of Bengt Odenstedt, s Umeå (6 sidor) Nr Är sälar drunknade människor? En presentation av folkliga föreställningar och folkliga sälbeteckningar. I: Bottnisk kontakt 4, s Skellefteå. (4 sidor) Nr Sjökatt och svarttjäder. Studier över säljägares noaord för säl inom det bottniska området och Östersjöområdet. (Center for Arctic Cultural Research. Umeå University. Research Reports nr 15.) Umeå. (59 sidor.) Redaktörskap u.u Jag får aldrig tid att skriva om veckorna. Vardagligt skrivande i Storkågeträsk under sent 1800-tal. Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund & Ulf Lundström (red.). Kommenterad dagboks- och visboks utgåva som publiceras med stöd av Riksbankens Jubileumsfond & Kungl. Gustav Adolfs Akademien. (Vardagligt skriftbruk 4.) u.u Reading and Writing from Below Exploring the Margins of Modernity. Ann- Catrine Edlund, Anna Kuismin & Timothy Ashplant (red.). Konferensvolym från literacykonferens i Helsingfors augusti (Vardagligt skriftbruk 4.) Nr 20a Vernacular Literacies Past, Present and Future. Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund & Susanne Haugen (red.) (Vardagligt skriftbruk 3.) Umeå: Umeå universitet (325 sidor) Nr 20b Människor som skriver. Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet. Redigerad av Ann-Catrine Edlund och Susanne Haugen. (Vardagligt skriftbruk 2.) Umeå: Umeå universitet. (190 sidor) Nr 20c Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden Redigerad av Ann-Catrine Edlund. (Vardagligt skriftbruk 1.) Umeå: Umeå universitet. (256 sidor) Nr Svenskans beskrivning 31. (Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans beskrivning. Umeå den maj 2010.) Redigerade av Ann-Catrine Edlund & Ingmarie Mellenius. Umeå: Umeå universitet. (370 sidor) Lärobok Nr Ann-Catrine Edlund, Eva Erson & Karin Milles. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (256 sidor)

16 3. Publikationslista A.- C Edlund. 16 Populärvetenskapliga publikationer Nr Ann-Catrine Edlund & Maria Sundström. Sex dagböcker genom två betraktare. I: Västerbotten, s (6 sidor) Nr Med dagboken som följeslagare en pigas dagboksskrivande. I: Västerbotten, s (7 sidor) Nr Vardagens skrivande sex norrländska dagböcker från tidigt 1900-tal. I: Västerbotten, s (11 sidor) Nr En säljägare från Obbola berättar. I: Obbola Krönika, s Obbola hembygdsförening. (5 sidor) Nr Vem behöver hundra ord för säl? I: Västerbotten, s (7 sidor) Nr Kustbefolkningen och sälen. I: Kustbefolkningen och gråsälen i Kvarken s (Handlingsplan för bevarandet och nyttjandet av gråsälsbeståndet i Kvarken.) Kvarkenrådet. (3 sidor) Nr Då säljakt bedrevs en tillbakablick på 1900-talets säljakt via jägarnas ord för säl. I: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr , s (årg. 140). (7 sidor) Nr Artiklar i Norrländsk uppslagsbok: Storartikeln "Säljakt" och artiklarna "skredstång" och "väckare". Recensioner Nr I erfarenhetens gränsland. Om levnadsberättelse och identitet (recension av samlingsvolym). I: Finsk tidskrift 2, s Nr Recension av avhandling. Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och konstruktioner, förf. Sinikka Segerståhl. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s Nr Recension av Folkmålsstudier 39. Förhandlingar vid Sjätte nordiska dialektologkonferensen i Karis augusti I: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s Uppsala.

17 4. Redogörelse för pedagogisk verksamhet A.- C Edlund Pedagogisk erfarenhet 4. Redogörelse för pedagogisk verksamhet Undervisningserfarenhet på grundnivå och avancerad nivå Jag har undervisat inom universitetet i 20 år i mer eller mindre utsträckning. Undervisningen har alltid funnits närvarande, även under doktorandstudier och under de år då min tjänst varit i stort sett forskningsfinansierad. Merparten av min undervisning har bedrivits på grundnivå, drygt klocktimmar. Jag har främst undervisat inom nordiska språk/svenska och på lärarprogrammet i svenska men också inom språkkonsultprogrammet och inom lärarfortbildning. Jag har därtill undervisat i språk och kön vid andra utbildningar inom universitetet. De ämnesområden jag främst undervisat inom är: språksociologi, språkhistoria, skrivande, retorik, språkpolitik, språkvård och uppsatshandledning. På lärarprogrammet läggs därtill ett didaktiskt perspektiv på dessa områden. På avancerad nivå har jag undervisat i drygt 400 klocktimmar nätbaserad undervisning. Jag har mycket god erfarenhet av samtliga led i undervisningsprocessen i och med att jag nästan alltid haft kursansvar. Det innebär alltså att jag både planerat, genomfört, examinerat och utvärderat i stort sett samtliga kurser. Som framgår av min redovisning av pedagogiskt utvecklingsarbete så har jag även i betydande omfattning utvecklat de kurser som jag sedan undervisat på (se vidare 4.1.5). För att styrka min undervisningserfarenhet inom grundnivå och avancerad nivå bifogar jag studiehandledning för fyra kurser som jag utvecklat. Till tre av dessa bifogas även utvärderingar: 1. Skriva för livet 7, 5 hp. Lärarprogrammet. 2. Examensarbete 15 hp. Språkkonsultprogrammet. 3. Språklig representation av kön 7,5 hp. Avancerad nivå. 4. Att läsa, skriva och tala svenska i dagens språksamhälle 30 hp. Lärarfortbildning Undervisning på grundnivå År Kursmoment Klocktimmar Språk och kön inom andra utbildningar 240 Makt och kön (Centrum för genusvetenskap) Medie- och kommunikationsvetenskap- programmet (Inst. för kultur och medier) Lärarfortbildning inom Lärarlyftet. Att läsa, tala och skriva svenska i 366 dagens språksamhälle Skolan i ett flerspråkigt samhälle 7,5 hp Läsa för livet 7,5 hp Skriva för livet 7,5 hp Samtal och talande i skolan 7,5 hp Språkkonsultprogrammet 600 Genusperspektiv på språk 4,5 hp Skriftlig framställning 4,5 hp Skrivande i praktik och teori 9 hp Forskning om språk 7,5 hp Examensarbete 7,5 hp Grundutbildning i nordiska språk och på lärarprogrammet i svenska (här redovisas ett urval av moment) Handledning examensarbeten i lärarutbildningen 15 hp Handledning C- uppsatser 15 hp Handledning B- uppsatser 7,5 hp 3 900

18 4. Redogörelse för pedagogisk verksamhet A.- C Edlund. 18 Att forska om språk 7,5 hp Skriva för livet 7,5 hp Språkhistoria 7,5 hp Språkfärdighet och språkvård 7,5 hp Språk i variation 7,5 hp Texter och skrivande 7,5 hp Dagens svenska språksamhälle 7,5 hp Språk och kön 7,5 hp Genus, representation och rum 7,5 hp Totalt 5106 Undervisning på avancerad nivå nätundervisning År Kursmoment Klocktimmar Literacy. Perspektiv på skriftbruk. Blended learning - nät och campus Språklig representation av kön. Blended learning - nät och campus 240 Totalt Undervisning inom forskarutbildningen Jag har en lång erfarenhet av forskarhandledning totalt cirka 1300 klocktimmar fördelade över 9 år och 7 doktorander. Se nedan under Handledarerfarenhet för en redovisning över de avhandlingsarbeten jag handlett. År Kursmoment Klocktimmar 2011 Workshop i Utbildningsvetenskapliga forskarskolan om etikprövning Språkvetenskaplig teori och metod Forskarhandledning Totalt Handledarerfarenhet Handledning av studenter Jag har god erfarenhet av handledning av examensarbeten, framför allt inom lärarutbildningen men också inom svenska/nordiska språk och språkkonsultprogrammet. Jag har även handlett på avancerad nivå. Sedan 2002 har jag totalt handlett 30 examensarbeten. Handledningen genomförs om möjligt genom grupphandledning, men jag har också erfarenhet av individuell handledning. Uppsatsernas ämnen uppvisar en stor teoretisk bredd: kognitiv lingvistik, språksociologi, diskursanalys, skriftbruk i skolan, svenska som andraspråk och språkpolitik. År 2007 hade jag ansvar för att utveckla kursen Examensarbete 15 hp inom lärarprogrammet i svenska och år 2009 Examensarbete 15 hp inom Språkkonsultprogrammet. Examensarbeten Nordiska Språkkonsultprogrammet Lärarutbildningen Totalt språk/svenska Grundnivå Avancerad nivå Totalt 30 Handledning av forskarstuderande Jag har en lång erfarenhet av forskarhandledning, cirka 1300 klocktimmar fördelade över 9 år och 7 doktorander (se 4.1.3). Jag har huvudsakligen handlett doktorander i nordiska språk inom

19 4. Redogörelse för pedagogisk verksamhet A.- C Edlund. 19 inom teoretiska områden som jag själv beforskat: kognitiv lingvistik, genus och skriftbruk, men även inom SFL och samtalsanalys. Jag har också verkat som handledare i språkdidaktik och pedagogiskt arbete. Jag är därtill examinator i språkdidaktik. Mitt handledaransvar har utöver handledning, inneburit att jag tillsammans med doktoranderna utvecklat specialiseringskurser inom deras teoretiska fält, t.ex. genuskurser med specialinriktning eller literacy-kurser. Kurserna har examinerats i nära anslutning till deras avhandlingsarbete. Exempelvis kan examinationen bestå av att skriva en forskningsöversikt eller att motivera valet av teoretiskt angreppssätt. Eftersom dessa forskarkurser endast getts en gång, i och med att de varit starkt vinklade mot doktorandens specialområde, så har de inte varit föremål för utvärdering. Pågående och avslutad forskarhandledning Fem av de doktorander för vilka jag varit handledare, har disputerat. Översikt över forskarhandledning Antag- Disputa- Forskarutbild- Ansvar Avhandlingens titel och författare ningsår tionsår ningsämne 2012 Pågående Nordiska språk Huvudhandledare Kärleksmetaforik i samtalsinteraktion Per Boström 2010 Pågående Nordiska språk Huvudhandledare Jättekul att det är så många tjejer här ikväll. Iscensättande av kön i politisk parodi på TV. Hanna Söderlund Nordiska språk Biträdande handledare Skriftbruk i vardagsliv och i sfi- utbildning. En studie av fem kurdiska sfi- studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker. Annika Norlund Shaswar Språkdidaktik Huvudhandledare Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi. Anna Maria Hipkiss Pedagogiskt arbete Biträdande handledare 43% handledaransvar. Huvudh.: Professor Karin Sporre Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet Katarina Kärnebro Nordiska språk Biträdande handledare. (Jag kom in i ett sent skede i arbetet) Huvudh.: Lars- Erik Edlund Nordiska språk Huvudhandledare Bitr. handledare: Lars- Erik Edlund Ja bare skriver som e låter. En grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Anna Greggas Bäckström Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor. Könsrelaterade ordspråk i norrländsk agrar miljö belysta ur ett kognitivt perspektiv. Daniel Andersson