Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Samhällsbyggnadsnämnden INNEHÅLLSFÖRTECKNING BYGGLOVTAXA... 2 KOMMUNALA FÖRESKRIFTER ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR GNOSJÖ KOMMUN... 3 FELPARKERINGSAVGIFT... 7 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET, TAXA... 8 DELEGATIONSORDNING... 9 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND, REGLEMENTE NÄMNDENS VERKSAMHET STADGAR FÖR GNOSJÖ KOMMUNS ARKITEKTURPRIS MILJÖVÅRDSSTIPENDIUM RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSEVERING... 22

2 BYGGLOVTAXA Taxan finns tillgänglig på samhällsbyggnadskontoret och på kommunens hemsida. Fastställt av kommunfullmäktige , 112

3 KOMMUNALA FÖRESKRIFTER ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR GNOSJÖ KOMMUN Gnosjö kommun föreskriver med stöd av 39 och 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med bemyndigande för kommunen att meddela lokala föreskrifter enligt 9 kap miljöbalken (1998:808), följande: Hållande av djur 1 Det krävs tillstånd av miljö- och byggnämnden för att inom område med detaljplan hålla a. nötkreatur, häst, get, får eller svin b. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur c. orm 2 Giftormar får inte hållas i fastighet som innehåller bostad/ bostäder. Tillstånd kan dock erhållas om förvaring sker i byggnad som är anordnad speciellt för ändamålet. Tomgångskörning 3 Inom Gnosjö kommun skall motorn i stillastående fordon ej hållas igång i onödan och aldrig längre än 1 minut. Detta gäller inte: 1. om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö, 2. om motorn hålls igång för att i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande driva annan anordning (på fordonet) än sådan som avser uppvärmning. Spridning av gödsel 4 Vid spridning av naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom eller intill område med detaljplan gäller utöver vad som följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:132) om försiktighetsmått vid spridning av gödselmedel följande: 1. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter. Torrt och blåsigt väder med vind från bebyggelsen innebär minsta risk. Installation av toalett 5 Om tillstånd för inrättande av vattentoalett gäller regler i 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett krävs tillstånd av miljö- och byggnämnden.

4 Skydd av vattentäkt 6 Upplag eller anläggning får inte anordnas och mark får inte användas så att kommunala eller enskilda vattentäkter förorenas. Eldning Anm. Produkter som kan förorena grundvattnet innefattar bl.a. oljeprodukter, tjärprodukter, syror, organiska lösningsmedel, vägsalt och dylikt samt avfallsämnen. Användningen av mark som avses innefattar bl.a. spridning av gödsel och bekämpningsmedel. 7 För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln vid eldning inte får vara strypt så att förbränningen påtagligt hämmas (s k pyreldning) samt att bränslet ska vara torrt och förvaras torrt. Vid nyinstallation skall endast miljögodkända pannor installeras. Undantag All eldning inom- och utomhus med hushållsavfall, industriavfall, plast, tryckimpregnerat virke, eller liknande material är förbjudet. Eldning av trädgårdsavfall (grenar, kvistar o dyl.) är tillåten när eldningsförbud ej föreligger (meddelas av räddningstjänsten) och om eldningen utförs på sådant sätt att olägenhet ej uppstår i omgivningen. 8 Miljö- och byggnämnden får meddela undantag från de kommunala föreskrifterna om det är påkallat av lokala förhållanden eller andra omständigheter och om det kan ske utan olägenhet från sanitär synpunkt. Ansvar 9 Den som bryter mot föreskrifter eller villkor döms till ansvar enligt 29 kap. 9 miljöbalken. Taxa 10 Miljö- och byggnämnden får för ansökan om tillstånd i vissa fall ta ut en särskild avgift enligt taxa som kommunfullmäktige stämmer.

5 BILAGA TILL KOMMUNALA FÖRESKRIFTER ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR GNOSJÖ KOMMUN Orm Tillståndskraven för att hålla orm även icke giftormar är stränga. Syftet med kraven är att förhindra olycksfall men är satta även av hänsyn till den oro och rädsla som många människor känner för ormar. Ormen får inte förevisas på allmän plats och den ska förvaras i terrarium som överensstämmer med Jordbruksverkets föreskrifter. Terrariet skall vara låst. Fönster, golvbrunnar, ventilationsöppningar och liknande ska vara försedda med säkerhetsnät eller andra anordningar som hindrar ormen att rymma. När det gäller huggorm gäller dessutom följande regler: 1. terrariet ska hållas i ett särskilt utrymme, som inte används för andra ändamål och som ska hållas låst när ägaren inte vistas där 2. tillståndet ska sitta väl synligt vid terrariet med uppgift om ormens art, vilken behandling som kan vara aktuell vid bett och om det är aktuellt var serum finns att tillgå 3. dörren till förvaringslokalen ska förses med varningsanslag med texten varning giftorm. Obehöriga äga ej tillträde. Bett man medför fara Giftormar som är svåra att hantera och som har synnerligen verksamt gift Följande arter får inte hållas i fastighet som innehåller bostäder. Ett villkor för tillstånd är att förvaring sker i byggnad som är anordnad speciellt för ändamålet. - Grå trädorm (Thelotornis kirtlandi) - Boomslang (Dispholidus typus) - Västlig diamantskallerorm (Crotalus atrox) - Mojave skallerorm (Crotalus scutulatus) - Tropisk skallerorm (Crotalus durissus) - Pufform (Bitis arietans) - Russels huggorm (Vipera ruselli) - Sandrasselhuggorm (Echis carinatus) - Gabonhuggorm (Bitis gabonica) - Noshornshuggorm (Bitis nasicornis) - Samtliga Elapider (kobror, mambor, taipan, havsormar, australiska giftsnokar) - Röd diamantskallerorm (Crotalus ruber) Ytterligare arter kan komma att föras upp på denna lista varefter de blir aktuella. Kontakta Jordbruksverket för föreskrifter om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m m av djur avsedda för sällskap och hobby. Det är inga större problem att vänja orm vid att äta avlivade djur (Skansens expertis, Stockholms herpetologiska förening). Miljö- och byggförvaltningen rekommenderar att avlivade bytesdjur används.

6 Tillstånd för ormhållning Söks hos miljö- och byggförvaltningen, Gnosjö. Blankett kan beställas hos förvaltningens djurskyddsinspektör. Kopia på tillståndet kommer att skickas till fastighetsägaren. Reptiler och salmonella Salmonella är en sjukdom som är överförbar mellan djur och människa. Reptiler kan ha salmonellabakterier i tarmkanalen. Reptilen är i allmänhet inte sjuk men kan ändå sprida smittan till människan som kan få akut diarré, magsmärtor och feber. Smittan sprids med reptilens avföring och vatten som smittats. Hantera alla reptiler som smittbärare. Tvätta händerna ordentligt sedan du hanterat terrariet eller djuret. Föremål som varit i kontakt med djuret eller terrariet ska rengöras eller desinficeras med t ex klorhexidinsprit. Undvik rengöring i kök där livsmedel hanteras. Skötsel av reptiler bör utföras av ett begränsat antal personer med erforderliga kunskaper. Fastställt: Kommunfullmäktige , 57.

7 FELPARKERINGSAVGIFT Taxan gäller från kronor för felparkeringsförseelsen stått för länge på avgiftsfri plats. 500 kronor för felparkeringsförseelsen ändamålsplats, plats för rörelsehindrade, plats för visst fordonsslag förbud att stanna och parkera, förbud att parkera och gång och cykelbana. Fastställt: Kommunfullmäktige , 131

8 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET, TAXA Nämndens taxor finns tillgängliga på samhällsbyggnadskontoret och kommunens hemsida. Uppräkning per med KPI enligt tidigare beslut. Fastställt: Kommunfullmäktige , 93, reviderad Kf , 112

9 DELEGATIONSORDNING Delegationsordning för samhällsbyggnadsnämnden i Gnosjö kommun Upprättad i april 2011 Tillhör samhällsbyggnadsnämndens beslut Gäller fr o m

10 Delegationsordning för samhällsbyggnadsnämnden i Gnosjö kommun Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att besluta på nämndens vägnar i samtliga ärenden inom nämndens kompetensområde med de inskränkningar som föreskrivs i kommunallagen och enligt nedanstående förteckning. Förvaltningschefen får vidaredelegera beslutanderätten till annan tjänsteman inom kommunen, eller annan kommun om tillämplig lagstiftning möjliggör detta, med de inskränkningar som förtecknats nedan. Vid förvaltningschefens längre frånvaro eller jävsförhållande eller ärende som annars direkt berör förvaltningschefen beslutar samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Vid överklagande av delegationsbeslut skall nämnden ges tillfälle att avge yttrande. Ärenden som inte innefattas i delegationen nämndens ansvar Kommunallagens 6 kap 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 1. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt 2. Ärenden om kommunala planer och program. Gäller inte smärre ändringar i befintliga detaljplaner 3. Bygglov med avvikelse mot gällande plan om åtgärden inte innebär mindre avvikelse eller om berörd sakägare har invändningar 4. Beslut om återkallande av tillstånd eller godkännande av bristande efterlevnad 5. Föreläggande eller förbud förenat med vite 6. Beslut om sanktionsavgifter 7. Ansökan om handräckning för att verkställa åtgärd 8. Förordna om rättelse på den felandes bekostnad

11 9. Upphandling av tjänster och ingå avtal om kostnaden överstiger 2 ppb/objekt (ppb=prisbasbelopp) Ärenden som inte får vidaredelegeras förvaltningschefens ansvar 1. Inköp av varor, inventarier och material 2. Upphandling av tjänster 3. Beslut enligt 6 kap 1-5, 10 kap 14 offentlighets- och sekretesslagen om handlings utlämnande, vägran att lämna ut handling och lämna ut handling med förbehåll 4. Beslut om avskrivning av fordran 5. I närvaro av annan tjänsteman öppna och protokollföra anbud 6. Anställning av personal (förvaltningschef anställes av kommunstyrelsen) 7. Ledigheter för personalen och beslut om kurser och konferenser Övriga ärenden är vidaredelegerade till berörd tjänsteman. Vid brådskande ärenden och vid ordförandes frånvaro träder förvaltningschefen in.

12 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND, REGLEMENTE NÄMNDENS VERKSAMHET Uppgifter enligt speciallagstiftning 1 Samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning och föreskrifter meddelade med stöd av dess lagar. Nämnden fullgör även kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsväsendet, trafik, alkohol, tobak, energi- samt klimatrådgivning. Det innebär att nämnden skall - svara för prövning och tillsyn inom naturvården som ankommer på kommunen, - svara för att initiera och bereda ärenden om inrättande av skyddsområden enligt miljöbalken som är påkallade, i den mån uppgiften inte lagts på annan nämnd, och svara för förvaltning av sådana områden, - svara för prövning och tillsyn som ankommer på kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet (inkluderande förorenade områden samt kemiska produkter och biotekniska organismer, alkohol och tobak och läkemedel. - svara för tillsyn som ankommer på kommunen vad gäller vattenverksamhet, täkter, skötsel av jordbruksmark, vilthägn, stängsel samt områden som omfattas av krav på anmälan enligt miljöbalken, - svara för prövning av ansökningar om tillåtelse, tillstånd, dispens, eller undantag från vad som annars gäller i fråga om transport, återvinning eller bortskaffande av avfall och för den tillsyn som ankommer på kommunen vad gäller avfallshantering, producentansvar, nedskräpning och dumpning av avfall, - svara för prövning av ansökningar om strandskyddsdispens. - medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor, trafikfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs, - utarbeta de förslag till åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som kan krävas av kommunen och svara för provtagning som ålagts kommunen med anledning av miljökvalitetsnormer, samt Samhällsbyggnadsnämnden ska följa utvecklingen i miljö- och hälsoskyddshänseende och inom plan- och byggväsendet samt i övriga frågor inom nämndens ansvarsområde och därvid utarbeta de förslag som är påkallade.

13 Samhällsbyggnadsnämnden fullgör också de trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör även kommunens uppgifter när det gäller kommunens energi- och klimatrådgivning. Samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för de personuppgifter som nämnden behandlar i sin verksamhet och förfogar över. Samhällsbyggnadsnämnden handlägger ärenden enligt Tillståndsgivning och tillsyn enligt Alkohollagen. Kommunens ansvar enligt Tobakslagen. Kommunens ansvar enligt Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Övrig verksamhet 2 Samhällsbyggnadsnämnden har också ansvaret för - att för kommunens räkning ansvara för kalkningsinsatser för att motverka försurningen av sjöar och vattendrag - att bistå övriga nämnder/förvaltningar med besiktningar - reformering av nämndens regelbestånd. Delegering från fullmäktige 3 Samhällsbyggnadsnämnden får utan kommunfullmäktiges särskilda bemyndigande - besluta om sådan avvikelse från av fullmäktige fastställda taxor och avgifter, som i det enskilda fallet kan anses påkallat med hänsyn till särskilda omständigheter, - om icke fullmäktige bestämt annat, själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller inom nämndens förvaltningsområde, med rätt att på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, - besluta i organisationsfrågor inom ramen för av fullmäktige fastställda riktlinjer, - efter hörande av kommunstyrelsen antaga, ändra eller upphäva detaljplan då bestämmelserna om enkelt planförfarande i Plan- och bygglagen får tillämpas och då det överensstämmer med fullmäktiges direktiv i översiktsplanen eller motsvarande översiktliga beslutsunderlag, samt

14 - förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid enligt Plan- och bygglagen - I arbetsmiljöfrågor har nämnden rättigheter och skyldigheter samt det juridiska arbetsmiljöansvaret. Detta innebär att nämndens ledamöter har ett juridiskt ansvar att agera och genomdriva de arbetsmiljöskyldigheter som berör nämndens verksamhetsområde. Nämnden har ansvar för att delegera arbetsmiljöskyldigheten till förvaltningschef enligt fastställd arbetsmiljörutin. Information 4 Samhällsbyggnadsnämnden skall lämna information till allmänheten om sin verksamhet. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Samhällsbyggnadsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, samt bestämmelser i detta reglemente. Samhällsbyggnadsnämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDENS ARBETSFORMER Sammansättning 6 Samhällsbyggnadsnämnden består av sju ledamöter och sju ersättare Samhällsbyggnadsnämndens presidium utgör en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande Ersättarnas tjänstgöring 7 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen.

15 En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 8 En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Inkallande av ersättare 9 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till samhällsbyggnadsnämndens sekreterare eller någon annan anställd vid samhällsbyggnadsförvaltningen som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. I första hand kallas den personliga ersättaren. Yttranderätt för ersättare som ej tjänstgör 10 Enligt kommunallagen 6 kap 11 får även de ersättare som inte tjänstgör närvara vid nämndernas sammanträden och skall underrättas om tid och plats för sammanträdena. Ersättare som ej tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna i samhällsbyggnadsnämnden men har ej rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Ersättare för ordföranden 11 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får samhällsbyggnadsnämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden Tidpunkt 12 Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.

16 Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Justering av protokoll 14 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Samhällsbyggnadsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 15 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 16 Delgivning med samhällsbyggnadsnämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 17 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av samhällsbyggnadsnämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer samhällsbyggnadsnämnden vem som skall underteckna handlingar.

17 Utskott 18 Inom samhällsbyggnadsnämnden skall finnas ett utskott, vilket består av tre ledamöter och tre ersättare. 19 Samhällsbyggnadsnämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande, en vice ordförande och en andre vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får samhällsbyggnadsnämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordförande fullgöra dennes uppgifter. 20 Ersättare skall närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare skall inkallas till tjänstgöring i den av samhällsbyggnadsnämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, skall fyllnadsval snarast förrättas. 21 Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträden skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när mer än hälften begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 22 Vad i 13 föreskrivs om kallelse till samhällsbyggnadsnämndens sammanträden och i 9 föreskrivs om anmälan av hinder att närvara vid sammanträde gäller i tillämpliga delar med avseende på utskottet. 23 De ärenden som skall avgöras av samhällsbyggnadsnämnden i dess helhet skall beredas av utskottet. När ärendet beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut till samhällsbyggnadsnämnden. 24 I fråga om jäv, fattandet av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering, samt reservationer, gäller vad i kommunallagen är föreskrivet för samhällsbyggnadsnämnden. 25 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Samhällsbyggnadsnämndens utskott kan besluta att en paragraf i protokollet justeras omedelbart.

18 26 Samhällsbyggnadsnämnden, utskottet eller ordföranden äger rätt att från kommunens nämnder, beredningar och tjänstemän infordra de yttrande och upplysningar som behövs för att samhällsbyggnadsnämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter. 27 Vid samhällsbyggnadsnämndens och utskottets sammanträden får, i den mån nämnden eller utskottet för särskilt fall ej beslutar annat, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande chefstjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredraga ärenden gäller vad som är föreskrivet i instruktion eller eljest i vederbörlig ordning. 28 Handlingar som kommer in till samhällsbyggnadsnämnden och som ej är av ringa betydelse skall genast diarieföras. I diariet antecknas dagen, då ärende eller handling inkommit, det beslut som fattats, dagen härför och dagen för beslutets expediering. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 29 Det åligger samhällsbyggnadsnämndens ordförande att: - deltaga i kommunstyrelsens ordförandeberedning - närmast under samhällsbyggnadsnämnden ha inseende över hela samhällsbyggnadsnämndens förvaltningsområde och med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för samhällsbyggnadsnämndens arbete, samt att ta erforderliga initiativ då detta är påkallat, samt - i övrigt tillse att samhällsbyggnadsnämndens uppgifter fullgörs. Personal m m 30 Under samhällsbyggnadsnämnden lyder samhällsbyggnadsförvaltningen samt de övriga förvaltningsenheter, som efter vederbörligen fattade beslut är eller kan komma att direkt underställas nämnden. FASTSTÄLLT: Kommunfullmäktige , 69.

19 STADGAR FÖR GNOSJÖ KOMMUNS ARKITEKTURPRIS 1 Syfte Gnosjö kommun ska genom detta arkitekturpris uppmärksamma projekt som genom god arkitektur har givit samhället mervärden och bidragit till att förstärka Gnosjöandas unika kvalitéer. Priset innebär att ett helhetsperspektiv har tagits över samhällets strukturer och att projektet blir en del av de offentliga rum som samverkar i stads- eller landskapsbilden. 2 Kriterier Att bli tilldelad Gnosjö kommuns arkitekturpris handlar om att tillföra goda arkitektoniska värden till samhället och skapa en plats där människor vill verka och bo. Arkitekturpriset kan tilldelas en nybyggnation som genom sitt formspråk ger en positiv bild av Gnosjö kommun och genom att smälta in i sammanhanget eller sticka ut vara med och skapa kommunens identitet. Arkitekturpriset kan även tilldelas en ombyggnad, tillbyggnad eller restaurering som genom goda arkitektoniska värden skapar mervärden åt samhället. Det kan vara att genom djärva uttryck skapa konstraster och nya dimensioner åt samhället eller på ett värdigt sätt tillvarata eller utveckla de kulturhistoriska värdena som en byggnad eller miljö kan inneha. God arkitektur kan också innefatta hela samhälls- eller landskapsmiljöer och arkitekturpriset kan således tilldelas park och andra anlagda miljöer som ökar kommunens attraktivitet. Arkitekturen som premieras kan vara något som både förgyller människors vardagsmiljöer eller för kommunen blir ett skyltfönster utåt för att få människor att fastna för de kvalitéer som Gnosjö kommun besitter. 3 Nominering De projekt som byggts eller färdigställts under de tre senaste åren har rätt att bli nominerad till arkitekturpriset. En nominering till arkitekturpriset kan göras av vem som helst. Nominering kan även göras av arbetsgruppen. Projektet som nomineras ska vara uppfört i Gnosjö kommun. Samhällsbyggnadsnämnden skall genom annons senast 1 mars i ortstidningen tillkännage att kommunens arkitekturpris kan sökas och att skriftliga förslag skall vara arbetsgruppen tillhanda före den 1 april. 4 Pris Arkitekturpriset består av en bronsplakett att sätta upp vid området, ett diplom som tilldelas projektets byggherre, byggentreprenör och/eller arkitekt. Arkitekturpriset utdelas i samband med komunfullmäktiges junisammanträde av ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

20 Hedersomnämnande kan tilldelas projekt som av arbetsgruppen och samhällsbyggnadsnämnden anses vara värda att uppmärksammas utöver pristagaren. Hedersomnämnandet består av ett diplom. Vid särskilda skäl kan samhällsbyggnadsnämnden avstå från att tilldela någon arkitekturpriset. 5 Arbetsgrupp Vinnare av arkitekturpriset föreslås och motiveras av en arbetsgrupp bestående av samhällsbyggnadschef, samhällsbyggnadsnämndens ordförande, stadsarkitekt, kulturchef eller motsvarande och politikerrepresentant från kommunstyrelsen. Vid eventuella behov kan arbetsgruppen utökas med erforderlig specialkompetens. Fastställt: Kommunfullmäktige , 100

21 MILJÖVÅRDSSTIPENDIUM Miljövårdsstipendium, stadgar 1 Gnosjö kommuns miljöpris utdelas som stöd och uppmuntran till enskild person, förening eller företag som utfört en berömvärd insats för att förbättra eller värna om miljön i Gnosjö kommun. 2 Den årliga prissumman kan delas mellan fler miljöpristagare. 3 Miljöpriset utdelas endast under förutsättning att lämpliga kandidater finns att tillgå. 4 Miljö- och byggnämnden skall genom annons senast 1 oktober i ortspressen tillkännage att kommunens miljöpris kan sökas och att skriftliga förslag skall vara kommittén tillhanda före den 1 november. Stipendiater kan även föreslås av stipendiekommittén. 5 Miljöpriset utdelas i samband med kommunfullmäktiges decembersammanträde av ordföranden i miljö- och byggnämnden. 6 Miljö- och byggnämnden skall vara huvudman för verksamheten Kommunfullmäktige ställer årligen medel till nämndens förfogande. Stipendiemedel kan reserveras från ett år till ett annat. FASTSTÄLLT: Kommunfullmäktige , 77.

22 RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSEVERING Riktlinjer för alkoholservering

23 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Kommunen ska ha tydliga och aktuella riktlinjer 2 Syftet med riktlinjerna för alkoholservering 2 Hur riktlinjerna ska användas 2 Alkohollagen en skyddslag 2 När behövs det inget serveringstillstånd 3 Olika typer av serveringstillstånd 3 2. Ansökan och handläggning 4 Utredning kring ett serveringstillstånd 4 Remissyttrandenas innehåll 5 Handläggningstid vid ansökan och anmälan 6 Olägenheter på grund av serveringsställets placering 7 3. Kommunens tillsynsverksamhet 8 Tillsynsansvar och tillsynsmål 8 Tillsynsavgifter 9 4. Riktlinjer för alkoholservering 10 Serveringstider 10 Ordning och nykterhet 11 Uteserveringar 12 Gemensamt serveringsutrymme 13 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd 14 Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap 15 Tillfälligt serveringstillstånd för slutna sällskap Olika myndigheters roller Kommunens informationsskyldighet 17 1

24 1. Inledning Kommunen ska ha tydliga och aktuella riktlinjer Lagstiftaren anser att det är mycket viktigt att kommunerna har tydliga riktlinjer som redogör för Vad som gäller enligt alkohollagen (2010:1622) och anslutande föreskrifter Vilka hänsyn till lokala förhållanden som kommunen tar vid tillståndsprövningen. De kommunala riktlinjerna är politiskt förankrade och beslutade av kommunfullmäktige. Riktlinjerna finns tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida. Riktlinjerna speglar kommunens uppfattning och ambitionsnivå. De revideras regelbundet, året efter valår eller oftare vid behov. Syftet med riktlinjerna för alkoholservering Tankarna bakom kommunala riktlinjer för alkoholservering är att skapa Förutsebarhet vad gäller om en planerad verksamhet kan ges tillstånd Likabehandling av ansökningshandlingar om serveringstillstånd. Riktlinjerna utgår från alkohollagens regler som i vissa fall ger ett utrymme för kommunen att utveckla sin egen alkoholpolitik. Kommunerna får dock inte ha regler som avviker från alkohollagen. Riktlinjerna får inte heller vara så långtgående att de får karaktär av normgivning. Hur riktlinjerna ska användas Genom riktlinjerna informeras handläggare, verksamhetsutövare och allmänhet om den lokala anpassningen till alkohollagen. Det räcker inte för kommunen att enbart hänvisa till riktlinjerna som grund för att avslå ett beslut om serveringstillstånd. Det krävs även andra omständigheter som talar mot beviljandet, exempelvis polisens och miljötillsyns-sidans remissyttranden. Alkohollagen en skyddslag Ett huvudmål för alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens skadeverkningar, såsom överkonsumtion av alkohol och alltför tidig alkoholdebut. Kravet på ordning och nykterhet har också en framskjuten plats i lagstiftningen. En utgångspunkt för lagstiftaren och kommunerna är att skyddet för människors hälsa går före företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn. 2

25 När behövs det inget serveringstillstånd I alkohollagens åttonde kapitel anges att serveringstillstånd ej krävs om samtliga tre villkor nedan är uppfyllda: Servering avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer och Servering sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna samt Servering sker i lokal där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker. Ovanstående gäller under förutsättning och med krav på att alkohol inte får: Förtäras på serveringsställe där alkohol inte får serveras Förtäras i lokal som yrkesmässigt upplåts för slutna sällskap med servering av mat eller dryck. Förtäras utöver vad som ingår i verksamhetens serveringstillstånd, om sådant finns. Förvaras i lokalen eller tillhörande utrymmen utöver vad som får serveras i lokalen enligt verksamhetens serveringstillstånd, om sådant finns. I lokaler där det finns serveringstillstånd får inte förtäras andra alkoholdrycker än de som serveras enligt serveringstillståndet. Olika typer av serveringstillstånd Servering till allmänheten Servering till allmänheten, eget serveringsutrymme Servering till allmänheten, gemensamt serveringsutrymme Trafikservering till allmänheten Pausservering Provsmakning Servering till slutet sällskap Servering till slutet sällskap Servering till slutet sällskap catering Trafikservering till slutet sällskap För att vara slutet sällskap krävs att medlemskapet är känt i god tid före arrangemanget och krav finns på minst ett gemensamt intresse eller annat tydligt samband mellan medlemmarna. 3

26 2. Ansökan och handläggning Rättsregel Enligt 8 kapitlet 11 alkohollagen ska kommunen hämta in polisens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till ett slutet sällskap. Kommunen ska också hämta in polisens yttrande vid en prövning av tillfälligt serveringstillstånd till allmän-heten om det inte rör sig om ett litet arrangemang. Enligt 8 kapitlet 16 ska också de lokaler som används för stadigvarande servering vara brand-säkra. Brandsäkerheten kan även var något som kommunen behöver beakta vid prövning av till-fälliga serveringstillstånd. Brandsäkerheten bedöms av Räddningstjänsten enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Utredning kring ett serveringstillstånd 1. Ansökan kommer in till förvaltningen där den diarieförs och blir offentlig handling 2. Faktura med handläggningsavgift skickas ut. Handläggning påbörjas så snart avgiften är betald och ansökan är komplett. Detta tar vanligen ca 1-2 veckor. 3. Remisser skickas ut till remissinstanserna, vilka har 2-4 veckor på sig att skicka in ett svar 4. Alkoholhandläggaren sammanställer yttranden, granskar handlingar, besöker serverings-lokalen och kök. Ibland krävs fler dokument som komplettering av ansökan. Tid ca 1 vecka. 5. Materialet sammanställs och skickas till sökanden för kommunicering. Tid ca 1 vecka. 6. Rättning av eventuella fel görs och utredningen går vidare till samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott för presentation för politikerna och beslut tas om när ansökan ska upp till politisk prövning. Tid 1-4 veckor beroende på sammanträdestid. 7. Utskick av ansökan till Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter. Tid ca 2 veckor. 8. Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut. 9. Alkoholhandläggaren skriver ut ett tillståndsbevis och sänder detta och beslutshandlingar till sökanden, Statens Folkhälsoinstitut (FHI), länsstyrelsen, Polisen, Skattekontoret i Värnamo, Räddningstjänsten i Gislaved samt till förvaltningens egna miljöskyddshandläggare. 10. Alkoholhandläggaren lägger in serveringstillståndets uppgifter i FHI s tillståndsregister på internet. 4

27 11. Ett exemplar av alla handlingar arkiveras på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Riktlinjer I samband med prövning av en tillståndsansökan skickas ett antal remisser ut till olika myndig-heter för att begära in en rad uppgifter. Remisserna efterfrågar olika uppgifter beroende på vilken myndighet de skickas till. Yttranden från andra myndigheter är mycket viktiga vid tillståndsprövning och Samhällsbyggnadsnämnden inhämtar regelmässigt uppgifter enligt följande tabell. Typ av tillstånd Polis Räddningstjänst Miljö Skatteverket Kronofogdemyndigheten Alla stadigvarande tillstånd Ja Ja Ja Ja Ja Utökade tillstånd Ja Ja ** Ja ** Tillfälliga tillstånd till allmänheten Ja Ja Ja Ja ** Tillfälliga tillstånd till slutna sällskap * = Ej lagkrav **=Vid behov Remissyttrandenas innehåll Ja* Ja* ** ** I samband med prövning av en tillståndsansökan skickas ett antal remisser ut till olika myndig-heter för att begära in en rad uppgifter. Remisserna efterfrågar olika uppgifter beroende på vilken myndighet de skickas till. Polisen Om sökanden är lämplig att inneha alkoholservering, eventuella hinder av ordningskaraktär för den sökta verksamheten, t.ex. närboendestörningar eller trafikstörningar samt ställningstagande till sökt serveringstid. Uppgifter efterfrågas om anmärkningar (vandel) gentemot sökande och personer med betydande inflytande (PBI) i verksamheten. Räddningstjänsten Om serveringsstället är lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt samt uppgifter om det antal personer lokalen är avsedd för. Miljötillsynen Om lokalen är registrerad som livsmedelslokal. Uppgifter om huruvida lagad mat kan tillhanda-hållas i tillräcklig omfattning i förhållande till restaurangens storlek. Om det föreligger risk för olägenheter på grund av serveringsställets läge eller på grund av den sökta serveringstiden (närboendestörningar). Om det finns bygglov för den sökta verksamheten. Skatteverket Om bolaget och dess företrädare har skött sin ekonomiska bokföring och deras skuldsituation. Uppgifter inhämtas om bolaget, sökande/ägare och för personer med betydande inflytande (PBI). Följande om bolaget inhämtas: Innehav eller återkrav av F-skattsedel, AG-registrering, momsregistrering, hur ofta moms redovisas, saldo på skattekontot, aktuella betalningsuppmaningar, aktuell skatteskuld hos kronofogdemyndigheten, antal betalningsuppmaningar, restförda skatteskulder, om särskild självdeklaration lämnats, förseningsavgifter, om inkomstdeklaration lämnats, om företaget fått kontrollbesök av Skatteverket och eventuella beslut om kontrollavgifter. 5

28 Följande inhämtas om företrädarna (ägare, styrelseledamöter, PBI): Om de deklarerat de senaste tre åren, inkomst av tjänst, över/underskott av näringsverksamhet, över/underskott av kapital, ev. orsak till att personen inte deklarerat, skatteskuld för indrivning hos kronofogdemyndigheten samt fastighetsinnehav den 31 december föregående år. Kronofogdemyndigheten Om sökanden eller det bolag denne företräder har betalningsanmärkningar, har brustit i skyldig-het att erlägga skatter eller sociala avgifter alternativt är föremål för exekutiva åtgärder. Finns det registreringar ska dessa redovisas i yttrandet. Handläggningstid vid ansökan och anmälan Rättsregel Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningstiden förlängas med ytterligare högst 4 månader. Kommunen ska informera sökanden om skälet till förlängd handläggningstid innan den ursprungliga tidsfristen gått ut. Riktlinjer Samhällsbyggnadsförvaltningen har specificerat följande beräknade handläggningstiderna för olika typer av serveringstillstånd. Under sommaren kan det ta längre tid. Alkoholförordningen anger den bortre tidsgränsen. De beräknade handläggningstiderna beror huvudsakligen på remissförfarandet vid granskning av bolaget och styrelsen inför beslut om tillstånd och gäller från den dag en komplett ansökan är inlämnad. I de fall godkänt kunskapsprov krävs ska även detta vara inlämnat innan ansökan anses som komplett. Tillståndsärenden Stadigvarande serveringstillstånd. Handläggningstid ca 3 månader. Tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten. Handläggningstid ca 3 månader. Tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap. Handläggningstid ca 3 veckor. Anmälningsärenden Anmälan om lokal vid catering. Handläggningstid ca 2 veckor. Lokalen ska kunna besiktigas av Räddningstjänsten, därav längre handläggningstid. Anmälan om kryddning av snaps. Handläggningstid ca 1 vecka. Anmälan om provsmakning. Handläggningstid ca 1 vecka. Anmälan om serveringsansvariga. Handläggningstid ca 1 vecka. Anmälan om försäljning av folköl. Handläggningstid ca 1 vecka. Anmälan om förändring. Handläggningstid ca 1-4 veckor. Mindre förändringar kan t.ex. vara att en verksamhet med giltigt serveringstillstånd läggs ned, gör avbrott i verksamheten eller förändras i sitt innehåll. Större förändringar kan t.ex. vara förändrade ägarförhållanden och ombyggnation av serveringslokalerna. Dessa förändringar bör anmälas 4 veckor i förväg, dock senast samma dag om förändringen inte varit känd av verksamhetsansvariga sedan tidigare. 6

29 Olägenheter på grund av serveringsställets placering Rättsregel Enligt 8 kapitlet 17 alkohollagen får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning eller nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa. Riktlinjer Nedan ges exempel på faktorer som påverkar utredning och beslut om serveringstillstånd. Remissinstansernas yttrande, främst från Polisen och Miljötillsynen, har stor betydelse. Störningar för omgivningen (närboendestörningar). Restauranger som ligger i bostadsområden ökar risken att störa nattvilan för kringboende. Centralt belägna bostäder får dock räkna med något mer störning än i rena bostadsområden. Hög restaurangtäthet kan påverka den allmänna ordningen. Har orten redan många serveringstill-stånd och det är styrkt att det inte finns underlag för fler kan serveringstillstånd vägras vid nyetablering. Även frekvent förekomst av oordning och onykterhet som har anknytning till alltför stor nöjesverksamhet kan påverka beslut om ytterligare serveringstillstånd. Restaurangens inriktning påverkar möjligheterna att beviljas serveringstillstånd, exempelvis om verksamheten är alltför inriktad mot hög alkoholförsäljning såsom pubverksamhet. Serverings-tillstånd kan även nekas om restaurangens meny är alltför begränsad. Kända problemområden. Serveringstillstånd kan vägras i geografiska områden som är kända för problem med t.ex. social utslagning och missbruksproblematik. Av samma skäl kan serveringstillstånd vägras om restaurangen ligger i nära anslutning till boende för personer med alkoholberoende, t.ex. behandlingshem. Ungdomshänsyn. Om serveringen befaras öka konsumtionen av alkoholdrycker bland ungdomar kan serveringstillstånd nekas. Detta kan vara aktuellt i närheten av ungdomsgårdar, skolor och andra platser där ungdomar samlas samt att lokaler där det bedrivs ungdomsaktiviteter inte hyrs ut till ändamål med alkoholservering. Denna hänsyn är fastslagen i Gnosjö kommuns drogpolitiska program som anger ett tydligt ansvar att bevara alkoholfria miljöer för ungdomar samt att skjuta upp alkoholdebuten för ungdomar. I kommunens drogpolitiska program framgår även att samhällsbyggnadsnämnden ska arbeta för att förhindra försäljning av alkohol till ungdomar. Idrottsanläggningar. Idrott och alkohol hör inte ihop. Alkoholservering får inte ske i kommunens idrottsanläggningar med hänvisning till kommunens drogpolitiska program med tydligt uttalad nolltolerans mot alkohol i offentlig verksamhet riktad mot ungdomar. Livsmedelsbutiker som ansöker om serveringstillstånd. Samma krav på varierad meny och tydligt avgränsad serveringsyta gäller här som vid all övrig servering. Trafikleder. Alkohol och bilkörning hör inte samman. Försiktighet ska råda till att bevilja serveringstillstånd i trafiknära serveringar. Onykterhet och oordning är även olyckligt vid starkt trafikerade leder då det leder till uppenbara risker för olyckor. 7

30 3. Kommunens tillsynsverksamhet Tillsynsansvar och tillsynsmål Rättsregel Kommunens tillsynsansvar för områdena servering av alkoholdrycker och marknadsföring av alkoholdrycker framgår av 9:e kapitlet 2-3 alkohollagen. Riktlinjer Gnosjö kommuns samhällsbyggnadsnämnd bedriver tillsammans med polismyndigheten gemen-sam tillsyn över alkoholserveringarna i kommunen. Vid tillsynsbesök kontrolleras bland annat Att servering av alkoholdrycker sker med återhållsamhet (ingen överservering). Märkbart påverkade personer får inte serveras. Om de är störande ska de avvisas från restaurangen. Att servering av alkoholdrycker inte sker till personer under 18 år Att ingen servering sker utan/utöver tillstånd Att lagad mat tillhandahålls under hela serveringstiden, efter kl 23 får dock matutbudet begränsas Att lättdrycker och alkoholfria alternativ finns i tillräcklig omfattning. Enbart läsk och bordsvatten är inte tillräckligt Att ordningen är god i och utanför serveringlokalen och att ingen alkohol förs in eller ut från serveringsstället Att endast anställda av tillståndshavaren eller inhyrd personal från bemanningsföretag får arbeta som köks- eller serveringspersonal. Att samtliga närvarande anställda vid tillsynstillfället finns angivna i personalliggaren Att prissättningen av alkoholen sker enligt reglerna mängdrabatt på alkohol är ej tillåten. Att serveringsansvarig person alltid finns på plats på serveringsplatsen, och i vissa fall alltid finns på plats på uteservering. Att ev. ombyggnation har anmälts till alkoholhandläggare och har godkänts av räddningstjänsten. Bedömning av ordningsläget inne på serveringsstället Glaskross på golvet Överbelamrade bord av tomma glas och flaskor Spyor Stinkande lukt Toaletten smutsig, flaskor, glas Gäster tillåts bråka med varandra Gäster lämnar serveringslokalen/-ytan med alkohol Rökning inne på serveringsstället För många gäster i lokalen i förhållande till vad som anges i tillståndet Narkotikapåverkade personer Kriminell försäljning 8

31 Bedömning av ordningsläget utanför serveringsstället Stökigt, bråkigt i kön Hög berusningsgrad hos personerna i kön Gäster står med flaskor och dricker i kön Stökigt runt serveringslokalen, skräp, flaskor Figur 1: Ovan listas några exempel på vad som kontrolleras vid tillsynsbesök Tillsynsavgifter Rättsregel Kommunen har enligt 8 kapitlet 10 alkohollagen rätt att ta ut avgifter för tillsyn av den som har provsmaknings- eller serveringstillstånd. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen (1991:900). Riktlinjer Samhällsbyggnadsnämnden tar ut tillstånds- och tillsynsavgifter enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige och som baseras på en grundtaxa per timma. Taxan finns publicerad på kommunens hemsida. I ett cirkulär från Sveriges kommuner och landsting (SKL) finns mer information om tillstånds- och tillsynsavgifter och om självkostnads- och likställighetsprinciperna (Cirkulär 10:77, En ny alkohollag ). Ansökningsavgifterna är framräknade på en genomsnittlig tidsåtgång för utredning av sökt tillstånd och en timkostnad för alkoholhandläggarnas arbete. I ansökningsavgiften ingår även kostnader för tolk i de fall detta är aktuellt. Uppräkning av ansökningsavgifter sker årligen genom fastställande av ny taxa i kommunfullmäktige. Tillsynsavgiften baseras på föregående års inlämnade restaurangrapport. Skulle ett bolag inte lämna in restaurangrapport under innevarande år debiteras bolaget kr den 31 december. Detta för att årets avgift inte kunnat fastställas. 9

32 4. Riktlinjer för alkoholservering Ett huvudmål för alkoholpolitiken är att begränsa överkonsumtion samt skadeverkningar av alkohol och alltför tidig alkoholdebut. Kravet på ordning och nykterhet har också en Servering av alkoholdrycker ska ske med återhållsamhet och får inte föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. 6 kap. 2 Alkohollagen framskjuten plats i lagstiftningen. Både den som bedriver försäljning och den personal som medverkar vid försäljningen har ansvar för att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället. Onyktra gäster får inte ges tillträde till försäljningsstället eller vistas där utan ska avvisas. Vid försäljning för förtäring på stället (servering) får gästerna inte serveras alkohol-drycker i sådan omfattning att de blir störande eller onyktra. Serveringen ska alltså utövas på ett ansvarsfullt sätt. Vid servering av öl ska egentillsynen i huvudsak inriktas dels på att servering inte sker till underåriga eller till märkbart påverkade gäster 1 dels på att det råder ordning och nykter-het på serveringsstället 2. Serveringstider Rättsregel Bestämmelserna i 8 kapitlet 19 alkohollagen om serveringstider syftar främst till att motverka olägenheter som onykterhet och oordning. Bestämmelsen om serveringstider är en viktig del av den svenska alkoholpolitiken, och social hänsyn ska därför gå före affärsmässiga eller konkurrensmässiga hänsyn 3. Att en konkurrerande verksamhet redan har fått längre serveringstid behöver därför inte motivera bifall till en annan ansökan. När en kommun prövar en restaurangs serveringstid ska man beakta om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller om den kan innebära särskild risk för människors hälsa 4. Skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning, nykterhet och säkerhet ska alltså stå i förgrunden när kommunen prövar sena serveringstider. Riktlinjer Samhällsbyggnadsnämndens och polisens uppfattning är att vanligen bevilja serveringstillstånd inom den så kallade normaltiden 11:00-01:00. Varje ansökan behandlas dock individuellt vad gäller serveringstider. Polis och miljöförvaltningens yttrande har stor betydelse. Faktorer som påverkar kommunens ställningstagande är Risken för närboendestörningar vid sena serveringstider Forskning stöder uppfattningen att förlängt öppethållande ger ökad konsumtion av alkoholdrycker som i sin tur ger ökat våld Om remissinstanserna och samhällsbyggnadsnämnd ställer sig positiva till serveringstid utsträckt till efter klockan 01:00 kan beslut beviljas under en prövotid med efterföljande utvärdering. Beslutet kan även förenas med villkor om t.ex. vakter. 1 3 kapitlet 8 alkohollagen 2 6 kapitlet 2 alkohollagen 3 Proposition 1995/95:89, sid 97 ff 4 Jämför 8 kapitlet 17 alkohollagen 10

33 Tillfälligt utsträckt serveringstid Servering till allmänheten till kl. 02:00 kan beviljas på nyårsafton, påskafton, pingstafton och under kommunala arrangemang som exempelvis Järnbärardagen. Risken för närboendestörningar ska väga tungt inför beslut om tillfälligt förlängd serveringstid. För beviljande krävs att varken kommunens miljötillsynsfunktion eller polismyndigheten har någon erinran mot utsträckt serve-ringstid. Villkor om vakter förekommer vanligen vid sådan utsträckt serveringstid till allmänheten. Ordning och nykterhet Rättsregel Allmänna bestämmelser om försäljning finns i 3:e kapitlet i alkohollagen, och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8:e kapitlet. I alkohollagens 1:a kapitel 11 andra stycket står att försäljning kallas servering om drycken ska förtäras på stället. Bestämmelserna i 3:e kapitlet om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. 3 kapitlet 5 och 8 kapitlet 20 handlar båda om vikten av att hålla god ordning i verksamheter som säljer och serverar alkohol. Enligt 3 kapitlet 5 ska skador i möjligaste mån förhindras vid försäljning och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Enligt 8 kapitlet 20 ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Riktlinjer Serveringen av alkoholdrycker ska vara ansvarsfull och präglas av måttfullhet. Fokus är återhållsamhet vid servering, att skadeverkningar av alkohol ska förhindras samt att kravet på ordning och nykterhet gäller såväl på serveringen som i dess direkta närhet. Även övrig oordning som inte är direkt orsakad av alkoholförtäring ska undvikas och ansvaret för detta vilar på serverings-ansvariga samt ägarna av verksamheten med serveringstillstånd. Följande gäller Gnosjö kommun Kunskap i alkohollagen för serveringspersonal. För att serveringspersonal ska kunna servera alkohol på ett enligt alkohollagen ansvarsfullt sätt krävs att de erbjuds utbildning i detta av sina arbetsgivare. Det är tillståndshavarens/arbetsgivarens ansvar att se till att personalen har tillräckliga kunskaper. Samhällsbyggnadsnämnden erbjuder i samarbete med GGVVkommunerna utbildning i ansvarsfull alkoholservering (AAS). Upprättande av internpolicy. Alla restauranger med serveringstillstånd bör ta fram klara skriftliga riktlinjer för sin personal och sina gäster, där det framgår vad som gäller på restaurangen eller serveringsstället. Större mängder alkohol. Försäljning och servering av större mängder alkohol till en person eller en grupp ska undvikas. Hela flaskor med spritdrycker, ölhinkar, shotsbrickor, bärbrickor vid fatöls-försäljning får endast förekomma vid bordsservering med serveringspersonal närvarande. Spritdrycker till slutna sällskap. Det ska råda en restriktiv bedömning avseende tillstånd för servering av spritdrycker till slutna sällskap när sökande är en förening eller privatperson. Skälet är vanligen bristande erfarenhet av alkoholservering. 11