Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle

Transkript

1 Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle Eftersom Kosta inte är en stad utan ett brukssamhälle är det bitvis svårt att resonera i termer av urbanitet. Sättet att analysera samhälleliga markeringar, motsättningar eller harmonieringar i stadsbebyggelsen fungerar dock väl även för ett mindre samhälle. I denna övning har jag valt att jämföra tre olika perioder, eller snarare fyra, eftersom även den föregående agrara bebyggelsen får utgöra en period. Det agrara samhället. I denna jämförelse representerat av sent 1600-tal med utgångspunkt för häradskartan från Den bebyggelse som denna karta visar överensstämmer väl förhållandena i de äldsta jordeböckerna från 1500-talet. Det tidiga brukssamhället. Representerat av det äldre kartmaterial som visar brukets bebyggelse från tidigt 1800-tal. Det moderna brukssamhället. Representerat av samhället såsom det ser ut på talets ekonomiska karta. Det postmoderna brukssamhället. Samhället som det ser ut A Kosta är en typisk bruksort och få skulle betrakta det som ett urbant samhälle. Några av de drag som man kan anse vara urbana finns i samhället medan andra saknas. I Kosta som tidigt brukssamhälle (ca 1740-tal till ca 1850) fanns en förtätad bebyggelse inte olik den som fanns i samtida städer. Det fanns ett specialiserat hantverk med en form av skråväsende och det fanns även en tydlig skillnad mellan bruksorten och den omgivande landsbygden. Mellan brukssamhället och det omgivande agrara landskapet fanns ett ömsesidigt utbyte där bruket förädlade råvaror från den omgivande landsbygden. En väsentlig skillnad är att under brukets äldre tid var all offentlig verksamhet, inklusive handel, inkluderad i själva bruket. Därför saknades offentliga institutioner och platser vilket är viktigt för en urban miljö. Detta drag hos bruksorten gjorde att det mer påminde om ett agrart storgods än en stadsmiljö. Varken i den äldre bruksorten eller senare har det funnits någon urban mentalitet i Kosta. Inte heller under1900-talet då befolkningstalet var som störst i samhället, då det skapades offentliga institutioner och då det fanns företagsamhet utanför bruket, fanns någon strävan mot urbana tankemönster i samhället. Kanske är denna skillnad den mest väsentliga. I dagens samhälle, som generellt präglas av urbanitet, framstår Kosta idag i hög grad som landsbygd eftersom många offentliga funktioner försvunnit och många affärer lagts ned. Däremot har ortens köpcentrum expanderat starkt med inriktning på långväga shoppingturister. B Kosta samhälle har vuxit fram ur två byar, Dåvedshult och Ekeberga som legat längs en landsväg och samhället är därför långsträckt till formen. Att gå från en ände av samhället till den andra tar knappt 30 minuter. I huvudsak kan samhället delas in i tre delar, bebyggelsen runt bruket i norr, ett tynande lokalt centrum med offentliga lokaler beläget centralt i samhället och en kyrkby omkring Ekeberga kyrka i söder. I samhällets tidigare skede har bebyggelsen inte utgjort en enhet utan två separata delar, en omkring glasbruket i norr och en omkring Ekeberga kyrka i söder.

2 B1 Offentliga byggnader: Kyrkor och kapell Sockenkyrkan ligger i Ekeberga som idag utgör den sydligaste delen av Kosta samhälle. Den nuvarande kyrkan är byggd under 1800-talets första del och ligger på krönet av ett höjdparti. En äldre, medeltida kyrkan låg inom kyrkogårdens södra del. Trots att Kosta samhälle kom att ha sitt centrum omkring bruket flyttades kyrkan inte dit då en ny kyrka byggdes på 1800-talet. Inte heller byggdes någon annan kyrklig lokal i anslutning till samhällets centrala del. Karaktären av gammaldags sockencentrum förstärktes ytterligare på 1920-talet då prästgård och kantorsbostad flyttades till kyrkans närhet. Kyrkan kan på så sätt sägas ha markerat ett avstånd från det urbana och anknutit till den omgivande agrara bebyggelsen trots att bruket tidigt dominerat socknen befolkningsmässigt. I samhällets centrala del, där de offentliga byggnaderna låg och där folkrörelserna har/hade sina lokaler, finns ett frikyrkokapell som numera är stängt. Frikyrkan har alltså direkt anknutit till brukssamhället. Affärer och kontor Under brukets äldre skede fanns inte affärer i samhället utan en stor del av lönen betalades ut in natura. Vid mitten av 1900-talet fanns dock en utvecklad affärsverksamhet både i privat, i kooperativ form och i brukets regi. De flesta affärer låg längs vägen i samhällets centrum. Idag har de flesta av dessa affärer försvunnit och enbart Konsum finns kvar som affär i samhällets centrala del. Några av de lokala affärerna har dock integrerats i handelshuset Kosta Outlet. På så vis kan man säga att handeln åter blivit en del av bruket. Det finns få kontor i Kosta, och så har varit fallet under alla brukstiden. Brukskontoret som funnits i någon form sedan bruket grundlades har alltid varit en liten verksamhet i förhållande till glasproduktionen. Rådhus, kommunala byggnader och andra offentliga/institutionella byggnader Sockenstugan, som även utgjorde skolbyggnad och som låg intill kyrkan, fungerade länge som möteslokal för sockenstämma och kommun. Kommunen hette även Ekeberga kommun vilket anknyter till sockennamnet. På 1950-talet byggdes ett nytt kommunhus i samhällets centrala del. Kommunhuset byggdes i modernistisk stil. Det är blygsamt till formatet men vackert dekorerat med en mosaik som föreställer arbetet i hyttan. Kommunhuset var den första offentliga förvaltningsbyggnaden som stod oberoende av bruket och kyrkan. Den kommunala politiken har dominerats av socialdemokratin och kanske valde den man att bygga det nya huset i en modernistisk stil för att bryta med gamla stilideal och visa sin självständighet gentemot bruket och kyrkan. Idag har Kosta gått upp i en större kommun och kommunhuset har inte någon offentlig funktion. Till de viktigare offentliga byggnaderna i samhället hör Folkets hus som uppfördes under 1920-talet. Här har arbetarrörelsen haft lokaler för möten och folkbildningsverksamhet. Folkets hus är liksom andra föreningslokaler belägna i samhällets centrala del och har utgjort en viktig del av samhällets offentliga rum. Sedan den lokala administrationen försvann har samhällets centrumbildning gradvis tynat bort. Folkets hus utgör dock en av de få kvarvarande offentliga rummen i samhället. B2-4 I Kosta har omsättningen av byggnader varit låg från brukets äldre tid och framåt. I regel har man behållit olika typer av bostadshus, fram till 1900-talet fanns en permanent bostadsbrist.

3 Äldre industrilokaler har dock rivits så fort de tagits ur bruk. Det finns därför inte alltid en medveten bevarandetanke bakom kvarvarande byggnader. Man kan dock anta att det faktum att bruksgatan behållits intakt har att göra med att man från brukets sida gärna velat behålla karaktären av hierarkiskt ordnat brukssamhälle. C1 Den gamla landsvägen genom Kosta, nuvarande Stora vägen fanns före brukets tid och kom att utgöra grundstrukturen i samhället. Den fungerade som led både för transporter mellan olika delar av samhället och för transporter till och från bruket. De flesta andra vägar i samhället har haft karaktären av tvärgator och varit av underordnad betydelse. Under talet byggdes en förbifartsled utanför samhället denna fick dock inte betydelse för platsens inre kommunikation. Under det senaste året har en infart och en stor parkering gjorts vid Kosta Outlet som leder in trafiken direkt från förbifartsvägen. Detta innebär att flödet av turister, varubilar mm inte längre använder den gamla landsvägen. C2 I brukets äldre skede låg hyttan i ett förhållandevis lågt läge i änden av bruksgatan, bredvid herrgården. Detta gjorde att herrgården knappast hade någon avskild karaktär utan låg mitt i produktionsområdet. På 1830-talet flyttades hyttan upp till ett högre läge medan herrgården låg kvar. Det gamla hyttområdet omformades till en park och en privat zon skapades omkring herrgården. Herrgårdens läge blev dock något undanskymt och byggnaden har inte dominerat sin omgivning. Att så pass lite fokus lagts på herrgården kan bero på att brukets ägare sällan bott på platsen. I och med att hyttan flyttades fick den en väl synlig plats, på områdets högsta läge, bredvid landsvägen. Under 1900-talets början byggdes den nuvarande hyttan och denna byggnad utgör med sin höga skorsten den mest dominerande byggnaden i samhället. Under 1800-talets fanns från början en skola vid bruket och en i sockenstugan invid kyrkan. Ytterligare en skola byggdes vid egnahemsområdet. Skolornas fördelning speglar främst samhällets geografiska uppdelning och i mindre grad sociala skillnader. Affärer saknades som tidigare nämnts under brukets äldsta tid, under 1900-talet fanns ett flertal affärer som främst låg i samhällets centrala del och idag ingår de flesta kvarvarande affärer i Kosta Outlet. C3 (se B1) C4 I det äldre brukssamhället bodde brukets arbetare i de tjänstebostäder som låg längs bruksgatan. De som var mästare bodde närmast bruket/herrgården och övriga bodde enligt en fallande social skala längre bort längs bruksgatan. Under början av 1900-talet byggdes flera nya områden med bostäder, både fler- och enfamiljhus. Dessa områden byggdes i direkt regi av bruket och har en enhetlig bebyggelse. I samhällets södra del, mellan samhällets centrala del och kyrkbyn byggdes ett nytt egnahemsområde kallat Kosta Egna hem. Även om bruket underlättade för anläggandet av detta område så blev denna bebyggelse mer oreglerad. Detta område, beläget nära samhällets centrum men på motsatt sida av bruket, kom i hög grad att bebos av hantverkare och egna företagare. Här fanns många små glassliperier som arbetade i konkurrens med bruket. Bostäderna och deras utformning är i detta område betydligt mer varierad än brukets tjänstebostäder. Det förefaller som om människors mer oberoende ställning har gett uttryck

4 för en större individualitet. Under 1950-talet byggs några hyreshus men dessa är ganska få och utgör en liten del av bebyggelsen. Bebyggelsen i Kosta ger intryck av ett ganska likriktat samhälle. Det har funnits få högre tjänstemän och bara ett fåtal byggnader, t ex en doktorsvilla, markerar högre social ställning. Även prästgården markerar social status men anknyter snarare till landsbygdens ideal. Det har funnits, och finns givetvis sociala skillnader i samhället, men dessa har under 1900-talet sällan uttryckts tydligt i arkitekturen. D Under det äldre bruksskedet har herrgården en centralplats i samhället, bredvid hyttan, i änden av bruksgatan. Denna exponering av herrgården som det översta trappsteget i en social hieraki går igen i planeringen av de flesta bruksorter. Då hyttan flyttades till sitt nuvarande läge kom herrgården dock mer i skymundan. I stället kom den nya hyttan som att hamna i blickfånget. Den hyttbyggnad som uppfördes 1906 dominerar fortfarande samhället och markerar på så vis brukets betydelse och dess dominerande roll i samhället, åtminstone så länge man rör sig längs den gamla huvudvägen. Om man däremot idag anländer till samhället via den nya infarten som går direkt till handelscentrumet så dominerar den stora nybyggda outletbutiken blickfånget helt. I framtiden kommer även en ny hotellbyggnad bredvid denna att ha en lika dominerande plats. Den sistnämnda förändringen speglar hur handeln och shoppingturismens nya starka ställning har avsatt spår i samhällets utformning.

5 Översiktskarta över Kosta samhälle, utdrag ur fastigehetskartan.

6 Utdrag ur häradskartan från 1689 med landsvägen markerad. Nuvarande Kosta ligger mellan Ekeberga kyrka och Dåvedshults by. Glasbruket och bruksgatan, brandförsäkringskarta från 1827.