Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället
|
|
- Lars-Erik Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Temasida Tema- och projektarbete Mångkulturella samhället handledning
2 Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra ett tema- och projektarbete med hjälp av vår temasida om det mångkulturella samhället.... består av två delar. I den första delen hittar du den pedagogiska modellens moment och temasidans innehåll. I den andra delen ligger tonvikten på tillämpning och konkreta exempel. Vi visar på hur du som pedagog kan skapa ett kursupplägg, bland annat presenteras ett detaljerat schema. Temasida Temasidan innehåller skiftande material som artiklar, filmklipp, intervjuer, recensioner, bok- och litteraturtips. För projektarbetet kan du hitta tips på böcker, filmer, föreläsare, organisationer, studiebesök, intervjupersoner. Tema- och projektarbete tid: fyra veckor samt för- och efterarbete. målgrupp: allmän kurs tema: ett ämne som går tvärs över de vanliga skolämnena, bryter gängse ämnesgränser. Exempelvis kvinnan i samhället innehåller både historia, samhällskunskap, litteratur, psykologi, biologi osv. projektarbete: studier av ett tema som också innefattar arbetsformen, arbete i grupp och fältarbete. Slutprodukten bör forma sig till ett material eller handling som riktar sig till människor utanför gruppen. Mångkulturella samhället Det mångkulturella samhällets utmaningar är ett av folkbildningens prioriterade uppdrag.
3 Del 1 Pedagogisk modell Här nedan presenteras olika moment i den pedagogiska modell som ligger till grund för detta studieupplägg. Förmodligen känns modellen bekant. Vi vill i alla fall understryka att handledningen grundar sig på beprövad erfarenhet utifrån praktiskt arbete med modellen. Modellen visar på ett processinriktat arbetssätt och kan delas in i tre faser: 1. Förberedelse (mål, idé, inspiration) 2. Genomförande (lärande, presentation/gestaltning) A. Grupparbete: deltagarna väljer en fråga att jobba med. B. Läraktiviteter: stödjande och stimulerande inslag: film, litteratur, studiebesök osv. 3. Efterarbete (utvärdering): Reflektion finns med i hela processen
4 Processen Grupparbetet ett projektarbete är motorn i processen. Parallellt med grupparbetet ligger en rad läraktiviteter. Höjdpunkten för lärprocessen kulminerar med deltagarnas presentationer. För att komma igång är det viktigt med en inledning där syftet och målet med projektet presenteras på ett inspirerande sätt. Processen avslutas med en utvärdering och reflektion. Vår temasida är till stöd genom hela processen. Temasida
5 Temasidan innehåll Här nedan kan du i detalj se hur temasidans innehåll kan användas genom hela processen. Temasidan grupparbete läraktiviteter förberedelse (efterarbete) Böcker och film böcker, filmer litteratur film inspiration Agera utan att diskriminera boktips intervju litteratur inspiration folkbildning MOD-pedagogik fortbildning pedagoger folkbildning Antirasistisk projektledarkurs intervju föreläsare inspiration folkbildning Expo utbildning intervju föreläsare inspiration Forskning Organisationer Myndigheter intervju studiebesök intervju studiebesök intervju studiebesök föreläsare studiebesök föreläsare studiebesök föreläsare studiebesök Studiematerial inspiration UR-material film film inspiration
6 Förberedelse Genomförande Efterarbete Här kommer en genomgång av olika begrepp och moment som ingår i processen. 1. Förberedelse I förberedelserna ingår att presentera mål och syfte med projektstudierna för deltagarna som därmed kan vara med och påverka upplägget. Mål Det är viktigt att ha tydliga mål både för dig som pedagog och deltagarna. Idén Idén ska klargöra bakgrunden till och varför deltagarna ska arbeta med mångkulturella frågor. Mångkulturella temaområden Hälften av tiden kommer att ägnas åt grupparbete och då förväntas deltagarna arbeta med ett mångkulturellt temaområde. Redan vid introduktionen kan konkreta exempel på temaområden presenteras. Inspiration/brainstorming Lyssna in deltagarnas funderingar. Låt dem komma med förslag. Om deltagarna blir involverade från början, kan de komma med kreativa idéer. Folkbildning Det mångkulturella samhällets utmaningar är ett av folkbildningens prioriterade uppdrag. Detta faktum skapar en självklar ingång till samtal om folkbildningens innebörder och kännetecken. Ett ämne att återvända till under processens gång. Gruppövningar Eftersom mycket av arbetet kommer att ske i grupp är det lämpligt att i början genomföra gruppövningar och diskutera fallgropar med tema- och projektarbeten.
7 Gestaltning/presentationsformer Eftersom projektarbetet ska leda fram till en presentation måste deltagarna redan på ett tidigt stadium få kännedom om olika former av gestaltning. Det kan handla om rollspel, bildspel, film, utställningar, föredrag, bloggar, webbplatser, workshops, arrangera debatter. Du som pedagog kan presentera alla de gestaltningar som är möjliga på din skola, det räcker med korta presentationer på tio minuter. Gör ett rotationsschema och övningen kan genomföras på ett lektionspass. Givetvis hänger detta mycket på den kompetens som finns på skolan, men avsätt tid för ett lektionspass.
8 2. Genomförande Om deltagarna på ett tidigt stadium fått bekanta sig med gestaltningar mångkulturella temaområden presentationsformer kan grupparbetet komma igång omedelbart. Parallellt med grupparbetet äger en rad läraktiviteter rum, vilket skapar en dynamisk lärprocess. Deltagarnas presentationer bildar kulmen och avslutar grupparbetet. Genomförandet är en kombination av läraktiviteter och grupparbeta. Hur ska man då fördela tiden? Det är en balansgång och måste avgöras utifrån situationen, men ett riktmärke kan vara att dela på tiden.
9 Grupparbete Kunskapsprocessen En stor del av tiden kommer att ägnas åt deltagarnas grupparbete. Det genomförs i en mindre grupp på två till fyra personer. Deltagarna väljer att studera ett mångkulturellt temaområde. En modell för projektarbetet är kunskapsprocessen. Grupper Förutom grupparbetet kommer deltagarna även att ingå i en basgrupp. Exempelvis, en allmän kurs med 60 deltagare delas upp i tre basgrupper. Basgrupp: Basgruppen träffas en gång i veckan för att dels gå igenom vad som hänt under veckan dels blicka framåt mot nästa vecka. Uppföljningar av filmer, föreläsningar, studiebesök. Tid för reflektion. Två lärare ansvarar för respektive basgrupp. Flexibelt lärande Ungefär hälften av tiden kommer att ägnas åt grupparbetet. Här kan man arbeta flexibelt, låta schemat vara upplagt med hel- och halvdagar så att deltagarna kan genomföra studiebesök, redigera filmer osv. I motprestation måste grupperna hela tiden dokumentera sitt arbete, vilket kan göras i en loggbok på First Class.
10 Presentation Grupparbetets höjdpunkt är deltagarnas presentationer. Det kan äga rum både internt inför varandra i gruppen, men även som en utåtriktad aktivitet. Det senare i samband med Öppet hus eller något annat offentligt evenemang i närområdet, exempelvis en kulturnatt som blivit populärt i många städer. Verkstad Eftersom film, bildspel och webbplatser kräver handfasta digitala kunskaper måste deltagarna få stöd på schemalagd tid under grupparbetets gång verkstaden. Läraktiviteter Parallellt med grupparbetet äger det rum andra gemensamma aktiviteter som studiebesök, filmvisning, litteraturstudier, föreläsningar. Genom att studera temasidan kan ni få olika uppslag. 3. Efterarbete Reflektion Ett moment som ska äga rum hela tiden, exempelvis i basgruppen. Utvärdering Reflektionen är en form av löpande utvärdering, men därutöver behövs en utvärdering när allt är färdigt.
11 Del II Kursdesign, iscensättning Du har nu fått en genomgång av den pedagogiska modellens moment och temasidans innehåll. Nu ska vi tillämpa dessa kunskaper i konkreta exempel. Vi visar på hur du som pedagog kan skapa ett kursupplägg, bland annat presenteras ett detaljerat schema. Vi presenterar också textförslag som kan delas ut till deltagarna. Mål Tydliga mål underlättar både för dig som pedagog och deltagarna. Målen för tema- och projektveckorna skulle kunna formuleras så här: att arbeta med ett självständigt projekt öppen form av presentation/produktion att tillämpa kunskapsprocessen, en pedagogisk modell att uppleva, diskutera och analysera mångkulturella frågor att utforska verkligheten med hjälp av problemlösning, film, workshops, studiebesök, föreläsningar, litteraturstudier och fältarbete att lära sig arbeta i grupp Idén (syftet) Klargör bakgrunden till varför deltagarna ska arbeta med mångkulturella frågor. Idén skulle kunna se ut så här: På en folkhögskola är tema- och projektstudier ett självklart inslag. Vi tror att variation är bra för lärandet, exempelvis att bryta gängse ämnesgränser och istället fokusera på ett kunskapsområde. Med temat det mångkulturella Sverige vill vi väcka din nyfikenhet för en aktuell samhällsfråga. Ett tema- och projektarbete ger många mervärden som är svåra att uppnå i enskilda ämnen. Utifrån föreläsningar, samtal, egna fördjupning får du möjlighet att reflektera över mångkulturella frågor. Vad kan du göra? Vilken är din roll? Vi vill ge dig makt och mod så att du kan påverka samtiden och framtiden såväl i den egna vardagen som i samhället som helhet.
12 Du kommer att arbeta i grupper med ett självständigt projekt, i en process från idé till färdig produktion. Ni kommer att göra intervjuer med folk utanför skolan. Målet är en produktion som ni kan presentera inför alla andra på eller utanför skolan. För att undersöka hur folkbildningen kan vara en förändrande kraft och en spjutspets mot framtiden, fördjupar vi oss i folkbildningens uppdrag och bildningstanken. Din medverkan och aktivitet under dessa fyra veckor ingår i underlaget för dina behörigheter och omdöme.
13 Temaområden Här nedan ser du ett antal temaområden som ni kan välja att jobba med i grupparbetet. Har du egna förslag är vi givetvis öppna för det. Ord och begrepp. Vad betyder orden och vad har de för laddning? Mångkulturellt samhälle, integration, assimilering, rasism, främlingsfientlighet, diskriminering, tolerans, deltagande, positiv antirasism undersök olika källor och intervjua några personer. Ensamkommande flyktingbarn. Varifrån kommer de? Hur tas de emot? Gör ett studiebesök. Svenskhet. Vad innebär det att vara svensk? Medborgarskap, utseende, kultur, historia, värderingar, tillhörighet, den egna subjektiva upplevelsen vem bestämmer svenskheten? Högerextremismen i Europa man kan utgå från Alexander Bengtsson föreläsning och göra en kartläggning av organisationer och ideologier. Jag är inte rasist men I vilka sammanhang fälls detta yttrande och vad är innebörden? Politiska partier. Hur ser de politiska partierna på det mångkulturella samhället? Utmaningarna, möjligheter, problem, förslag läs dokument och intervjua företrädare. Positiv antirasism. Använda sig av studieplanen till boken Strategier för ett inkluderande samhälle. Rasismens och antirasismens historia i Sverige. UR-material, Forum för Levande Historia. Migration till Sverige. Vem kommer till Sverige och varför? Flyktingar, arbetskraftsinvandring, kärlek. Migration i världen. Hur ser migrationsströmmarna ut? Nationella minoriteter i Sverige. Vilka minoriteter finns? Hur ser Sverige ut från deras horisont?
14 Folkbildningen Du studerar på en folkhögskola och det är en skolform som skiljer sig från andra skolor på många olika sätt. Här nedan har vi sammanfattat några viktiga punkter: uppdraget från staten bildning folkbildningens kännetecken Bildningstanken Folkbildningens kännetecken Plats för citat ur den egna skolans dokument! Uppdraget från staten Syftena med statens bidrag stärka och utveckla demokratin göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Sju verksamhetsområden den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen det mångkulturella samhällets utmaningar den demografiska utmaningen det livslånga lärandet kulturen öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning folkhälsa, hållbar utveckling, global rättvisa
15 Projektarbete - ett grupparbete En stor del av tema- och projektveckorna kommer du att ägna åt ditt grupparbete. Det äger rum i grupp, två till fyra personer. Vi är öppna för olika förslag, men vi vill att det handlar om det mångkulturella samhällets utmaningar. Ditt arbete ska vara färdigt till vår Öppet Hus-dag. Du behöver inte framträda inför publik utan kan presentera ditt arbete på många olika sätt, exempelvis bildspel, utställning, film. Här nedan ser du kunskapsprocessen, en modell du kan använda dig av när du jobbar med ditt projektarbete. tema = ett ämne som går tvärs över de vanliga skolämnena, bryter gängse ämnesgränser. Exempelvis kvinnan i samhället innehåller både historia, samhällskunskap, litteratur, psykologi, biologi osv. projektarbete = studier av ett tema som också innefattar arbetsformen, arbete i grupp och fältarbete. Slutprodukten bör forma sig till ett material eller handling som riktar sig till människor utanför gruppen, exempelvis Kulturnatten.
16 Tips, idéer, intresse Vi vill veta mer om vad du tycker, dina intresseområden, tips och idéer. Har du förslag på föreläsare, någon intressant organisation eller film? Vilka frågor och temaområden är du mest intresserad av? Har du förslag på någon film som passar ihop med temat? Har du förslag på någon föreläsare som passar ihop med temat? Har du förslag på något museum/studiebesök som passar ihop med temat? Har du förslag på någon organisation som passar ihop med temat? Har du förslag på några nätresurser som passar ihop med temat? Tips, tips, tips
17 Schema Med hjälp av den pedagogiska modellen, innehållet i temasidan och andra idéer som dykt upp, är det dags att börja snickra på ett schema för tema- och projektperioden. Här nedan ett förslag: Vecka 33-34: Förberedelseperiod, projektarbetet varvas med andra inslag. Vecka 35-38: Enbart tema- och projektstudier.
18
19
20 Tidtabell hösten tema- och projekt lov Vecka 19-8 maj Presentation Vecka maj Uppföljning i smågrupper Vecka 33 Höstterminen startar Vecka 35 Tema- och projektarbetet startar Vecka september Öppet Hus-dagen
21 Avslutning Vi vill understryka att handledningen grundar sig på beprövad erfarenhet utifrån praktiskt arbete med modellen. Temasidans innehåll kan givetvis aldrig göra anspråk på att vara heltäckande i denna omfattande fråga. Förhoppningsvis ger den idéer och inspiration. Vi hoppas att du med hjälp av denna handledning kan påbörja planeringen av ditt tema- och projektarbete. Du måste givetvis utgå från din pedagogiska idé med de förutsättningar som gäller. Vi ser fram emot din återkoppling som kan bidra till att utveckla det här materialet.
22
23
24
Temavecka det mångkulturella samhället
Temavecka det mångkulturella samhället Temasida Temavecka Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra en temavecka med hjälp av vår temasida om det
Läs merLektioner det mångkulturella samhället
Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella
Läs merJämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10
Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika
Läs merSV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)
SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merKickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV
Kickoff för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff 24 mars 2015 Sanna Gunnarsson & Malin Andersson Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Detta har vi gjort Varför finns dagens hållbarhetsproblem?
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet
Läs merDina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.
Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall
Läs merVindelns folkhögskola Tolerans Jonas Hasselqvist Expo akademien Projektrapport Vt 2012
Handledare: Åke Häggström 1 Innehållsförteckning 1. Syfte...3 1.1 Målsättningar...3 2. Metod...3 3. Kronologisk översikt...4 4. Analys...4 4.1 Föreläsningar...4 4.2 Studiecirkeln...5 4.3 Bloggen...5 5.
Läs merSammanställning av kursvärdering
Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt
Läs merStrategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden
Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.
Läs merStudiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merKreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog
Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merANTIRASISM STUDIEPLAN
POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser
Läs merTips till dig som UTBILDARE
www.sisuidrottsutbildarna.se Tips till dig som UTBILDARE Innehåll Du som utbildare är viktig 3 Tydlighet i roll och uppdrag 4 Verksamhetsidé, värdegrund och vision ger dig stöd 5 Viktiga frågor i utbildningssammanhang
Läs merVälkommen som cirkelledare
Välkommen som cirkelledare Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna möjligheter och få kunskap, kraft och motivation att
Läs merDelatighet och inflytande i ett skolutvecklingsprojekt
Delatighet och inflytande i ett skolutvecklingsprojekt Katarina Sipos Stockholms universitet katarina.sipos@edu.su.se Maud Baumgarten Stockholms universitet maud.baumgarten@edu.su.se Christina Grönvik
Läs merGuide till projektarbetet
Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100
Läs merFellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018
Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merRIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR
RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merPM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform
PM till passet Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vision 3 Värdegrund 4 Idrottsrörelsens mål 2025 5 Statens mål och syfte med folkbildningen
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merPedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015
Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Projektavslut Utvärdering av hösten Projektperiod Projektarbete Traditioner kring
Läs merI CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor
RUNÖFOLKHÖGSKOLA Föreningen LOs folkhögskola Runö är en ideell förening utan vinstintresse som funnits sedan 1952. Våra huvudmän är: LO, LO:s medlemsförbund och ABF. EN STUDIEOAS I CITY På Runö Folkhögskola
Läs merArbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt
Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt Detta arbetsdokument innehåller följande: Tips och råd kring kontraktets innehåll Förslag till agenda för kontraktsformuleringen Prioriteringslista Kommunikationskontraktet
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merUtvärdering att skriva för webben - Snabbrapport
Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merGekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.
Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du
Läs merGävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merTOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merAtt starta en lärgrupp
1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar
Läs merAttraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
Läs merKURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till
Läs merdigital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel
En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost
Läs merAktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION
Aktivitetsinformation Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Alma Folkhögskola Uppdrag Nyckeln till Din framtid Aktiviteter Aktiviteterna på Alma Folkhögskola Uppdrag är till för att stärka och förbereda dig
Läs merFastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet
Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merREGIONAL BIBLIOTEKSPLAN
REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merLPP för Fritidshem BILDCIRKELN
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merPolitiska utbildningar Västbo - Östbo
1 2015 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel
Läs merVT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merAtt göra en studieplan
1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som
Läs merKursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp
KONSTFACK Instutitionen för Konsthantverk Kurskod: TXK 318 Nivå: Grund Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp Delkurs Matrialiserande och gestaltning inom kurs Ställningstagande och kritiska
Läs mer[Titel på arbetsplan]
[Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lillegården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merLärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt.
Lärarhandledning Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt. Genom att undersöka hur vi gjorde igår och vad vi gör idag kan eleverna forma sig en bild
Läs merALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga
ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och hjälp för er som vill arbeta med Avspark i studiecirkelform.
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs merRåd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016
1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merKursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5
Läs merStärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?
Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merMaterial för gymnasiet
Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merVår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Läs merLokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning
Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer
Läs merMIRA i Skolan. Reflektionsbok!
MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merDiplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation
Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merINDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING
STUDERANDE RÄTT Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola. INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING Mo Gård folkhögskola erbjuder
Läs merProjekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar
Läs merUtvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag
Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november 2017 1. Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag 100% 94.7% 90% 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 5.3% 0% 0.0% Ja Nej Vet ej Namn Procent
Läs merRgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade
RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som
Läs merGöteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518. Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010
Göteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518 Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010 1 Kursens röda tråd Denna kurs har som syfte att du som blivande eller verksam
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merVerksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019
Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merKonsten att mötas. Programblad. En utbildning i antirasism, öppenhet och mångfaldsstrategier februari 2017 i Stockholm
Programblad Konsten att mötas En utbildning i antirasism, öppenhet och mångfaldsstrategier 11-12 februari 2017 i Stockholm Arrangeras av Sveriges Konstföreningar i samarbete med Riksutställningar Program
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merKristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merProjektarbete och projektmodell
PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merLÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
Läs mer