BILAGA 2. Bedömning av föroreningssituationen samt kostnadsuppskattning för sanering Uppdragsnummer:

Transkript

1 BILAGA 2 Heden Bedömning av föroreningssituationen samt kostnadsuppskattning för sanering Heden PM Bedömning av föroreningssituationen samt kostnadsuppskattning för sanering 1 Inledning Heden, eller Hedeparken, i Mellringeområdet i Örebro innefattas i ett förslag till en detaljplaneändring. Idag utgörs området av parkmark med kolonilotter på en del av området. Planförslaget för hela planområdet omfattar främst villor och kedjehus, men inom området som omfattats av undersökningen planeras det för flerfamiljshus. Då en handelsträdgård tidigare bedrivits på området har föroreningssituationen i mark och grundvatten utretts inför detaljplanearbetet. Structor Miljöteknik AB har därför på uppdrag av Örebro kommun utfört en miljöteknisk markundersökning av Heden, som utgör en del av fastigheterna Längbro 2:106 och 2:129. Uppdragets syfte var att översiktligt utreda om mark och grundvatten har förorenats av den verksamhet som bedrivits på fastigheten. Efter utförd undersökning och sammanställning av resultaten i en Resultatrapport (Structor, 2016), diskuterades det med aktuell tillsynsmyndighet, huruvida en fördjupad riskbedömning skulle göras eller ej. De beslutade, enligt mejl daterat , att det är Naturvårdsverkets generella riktvärde för Känslig markanvändning, KM, som i första hand ska gälla för detta ärende. Detta PM innehåller endast en bedömning av föroreningssituationen utifrån de resultat och förutsättningar som redovisas i Resultatrapporten (Structor, 2016). PM:et gäller för detta specifika uppdrag och får endast återges i sin helhet, om inte annat skriftligen i förväg överenskommits med aktuell uppdragsledare. ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, Eskilstuna Tel: VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, Västerås Tel: ÖREBRO: Ribbingsgatan 11, Örebro Tel: Säte i Eskilstuna Org.nr: E-post: fornamn.efternamn@structor.se

2 2 2 Bedömningsgrunder 2.1 Skyddsobjekt Den föreslagna detaljplanen medger bostäder på aktuellt undersökningsområde. Exponerade grupper i framtiden skall därför antas vara såväl vuxna som barn och äldre, 24 timmar per dag. Recipienten, Älvtomtabäcken, ligger på ca 500 m avstånd från undersökningsområdet. Även den brunn för vattenuttag, som ligger i Vrån (ca 520 m från området) är att betrakta som ett skyddsobjekt. Grundvattnet anses alltid vara skyddsvärt. Då delar av området även i fortsättning ska utgöras av parkmark, bör flora och fauna samt passerande djur betraktas som skyddsobjekt. 2.2 Tillämpade riktvärden Efter samråd med aktuell tillsynsmyndighet tillämpas Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig Markanvändning, KM (NV, 2009), för bedömning av påträffade halter i mark. Bland dessa finns endast ett fåtal riktvärden för pesticider presenterade. Därför har även jämförvärden från andra länder såsom Danmark (Miljøministeriet, 2002), Kanada (CCME, 1999) och Nederländerna (VROM, 2000) tillämpats. De danska jordkvalitetskriterierna är satta utifrån att marken ska kunna användas fritt utan risker för människors hälsa. De kanadensiska jämförvärdena är, liksom de svenska, framtagna för olika markanvändning, där residential/parkland motsvarar KM och industrial motsvarar MKM. I Holland finns target value och intervention value, där det sistnämnda anger nivån för när marken anses vara allvarligt förorenad (SGI, 2013). Target value förefaller ungefär motsvara det svenska mindre än ringa risk. Tillämpade riktvärden för mark presenteras i Tabell 2.1. I grundvatten har i första hand riktvärden för grundvatten och i andra hand referensvärden enligt SGU-FS 2013:2 använts, i tredje hand har riktvärden hämtats från SPI - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, SPI 2011, se Tabell 2.1 nedan. För påträffade pesticider i grundvattnet tillämpades danska Miljøministeriets Grundvandskvalitetskriterier (Miljøministeriet, 2002) samt Livsmedelverkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten. Tabell 2.1 Tillämpade riktvärden för ämnen i mark (mg/kg TS) och grundvatten ( g/l). Ämne Mark Grundvatten Arsenik Barium Grundvatten ångor i byggnader utspädning 1/5000 Grundvatten miljörisker ytvatten utspädning 1/100 Bly Kadmium 0,5 5 Kobolt 15 0,5 6 Koppar Krom totalt Kvicksilver 0,25 1

3 3 Ämne Mark Grundvatten Nickel Vanadin Zink PCB-7 2 0,008 0,001 Grundvatten ångor i byggnader utspädning 1/5000 Grundvatten miljörisker ytvatten utspädning 1/100 PAH L (låg molekylvikt) ,1 PAH M (medelhög molekylvikt) 3 5 (0, ) PAH H (hög molekylvikt) ,5 DDT (total) 0,7 7 S:a DDT och DDE 0,5 8 S:a DDT, DDE och DDD 0,5 8 Hexaklorbensen 0,035 1) Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i mark- eller grundvatten. Kompletterande analyser av mark- och grundvatten rekommenderas. 2) Antas vara 20 % av PCB-tot 3) Gränsen för otjänligt dricksvatten, WHO, ) Benso(a)pyren 5) Summa PAH 4 (beonso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och inden(1,2,3-cd)pyren). 6) Referensvärden i grundvatten enligt SGU-FS 7) Residential/parkland CCME 8) Danska jordkvalitetskriterier 3 Föroreningssituation utifrån generella riktvärden Jorden på aktuell fastighet består generellt överst av ett 0,1-0,4 meter mäktigt mullager, alternativt mull med lerinblandning. Efter mullagret följer en postglacial lera ned till ca 1 meter. Leran efterföljs av varvig lera och silt med sandskikt, alternativt siltig finsand. Morän har påträffats på ca 3 meters djup. Inom egenskapsområdena växthus, drivbänkar och gård påträffades strövis tegel- och kolfragment, lite glasbitar och någon enstaka asfaltsbit. Inom egenskapsområdet gård påträffades ställvis gårdsgrus från ca 0,1-0,4 meter under markytan. En husgrund med källare påträffades även i den norra delen av egenskapsområdet. Källaren var igenfylld med diverse skrot blandat med jord och överst låg trädgårdsavfall. Då källaren skilde sig från resten av egenskapsområdet, fick den utgöra ett nytt egenskapsområde. Inom egenskapsområdena är marken förorenad av framför allt PAH:er i form av PAH-L och PAH-M. Generellt ligger halterna mellan KM och MKM, men något samlingsprov visar på halter över MKM av PAH-L. Medelhalterna understiger dock MKM. Utanför egenskapsområdena bedöms marken vara naturlig/opåverkad och inga föroreningshalter över KM har påvisats här. Uppmätta halter klarar även nivån för mindre än ringa risk (NV, 2010).

4 4 I källaren förekommer, utöver PAH, halter av metallerna barium, bly, kadmium och zink över riktvärdet för KM. Flera av metallerna återfinns även i halter över MKM. Inom egenskapsområdena där bekämpningsmedel misstänktes har DDT med dess nedbrytningsprodukter påträffats inom egenskapsområdet drivbänkar, men halterna understiger tillämpade riktvärden (Miljøministeriet, 2002). I lerlagret i området för växthusen har halter av DDT med dess nedbrytningsprodukter även detekterats, men understiger tillämpat riktvärde. Att halter har detekterats här och inte i det övre lagret beror troligen på lägre detektionsgränser i analyspaketet som användes för detta lager. Halter av bekämpningsmedlet Bifenyl har detekterats inom samtliga områden där bekämpningsmedel misstänktes. Det finns idag inga framtagna riktvärden för Bifenyl. PAH:er i halter över KM förekommer även i egenskapsområdet för de f.d. tennisbanorna. Tennisbanan som är belägen längst söderut är belagd med asfalt över ett skikt av kolstybb, därefter följer en sandfyllning. Den norra tennisbanan verkar tidigare ha sanerats avseende kolstybb. Sandfyllningen låg här direkt vid ytan. Kolstybben på den södra tennisbanan innehåller förhöjda halter över KM avseende PAH-L och arsenik i halter över MKM. I den underliggande sanden har endast halter av PAH-L och PAH-M påträffats i halter över KM. Analys av asfalten på den södra tennisbanan har ej visat på innehåll av stenkolstjära. I grundvattnet har endast kobolt påvisats i förhöjda halter jämfört med riktvärdet. Riktvärdet är dock ett referensvärde som baseras på olika referensmätningar vid miljöövervakningens och grundvattennätets stationer. Inga bekämpningsmedel eller PAH:er har kunnat detekteras i grundvattnet. 4 Förenklad riskbedömning 4.1 Problembeskrivning och konceptuell modell I Figur 4.1 nedan beskrivs identifierade skyddsobjekt, spridnings- och exponeringsvägar för både nuvarande och planerad markanvändning. Spridningen till och med grundvattnet verkar dock vara begränsad för aktuella föroreningar, då endast kobolt påträffats i förhöjda halter över tillämpat riktvärde och PAH och bekämpningsmedel inte kunnat detekteras i grundvattnet. Figur 4.1 Konceptuell modell över Heden med planerade bostäder.

5 5 4.2 Bedömning av betydande kunskapsluckor och osäkerheter PAH-halterna skiljer sig åt mellan A- och B-provet. Detta är inte ovanligt, men kan innebära att det finns högre halter av PAH inom området än vad som har analyserats. Ett separat prov från egenskapsområdet växthus, där halter av PAH har detekterats men i halter under KM, tyder på att PAH-halterna varierar väldigt inom egenskapsområdena och att de lätt hade kunnat missas vid en stickprovsprovtagning. De medelhalter som SSP-provtagningen resulterat i anses, trots stora skillnader mellan A- och B- provet, relevanta och bedöms kunna användas som bedömningsmaterial. För Bifenyl finns inget riktvärde och det är därför svårt att bedöma risken som denna förorening utgör utan att göra en fördjupad riskbedömning. Bifenyl framställs ur stenkolstjära och därför förmodas Bifenyl och PAH-föroreningen höra samman på något sätt. Bifenyl har inte analyserats överallt där PAH har påträffats, men där Bifenyl har hittats förekommer även PAH i halter över det generella riktvärdet för KM. Detta medför att om PAH-halterna saneras bort, försvinner även Bifenylföroreningen. Risken med Bifenylföroreningen bedöms därmed inte behöva utredas vidare. I nuläget finns ingen direkt avgränsning av PAH-föroreningen, varken i horisontal- eller vertikalled, förutom att föroreningen endast verkar finnas där marken har brukats på något sätt. I vertikalled finns endast analyser av det översta lerlagret. Detta lerlager anses vara naturligt och föroreningarna bedöms inte ha kunnat spridas ned till underliggande jordlager. Grundvattenrör har endast installerats i den norra delen av området, varför information om spridning av föroreningar till grundvattnet saknas för den södra delen. Dock är både föroreningssituationen och jordlagerföljden generellt lika över hela det påverkade området, varför även spridningsmöjligheterna bedöms vara likartade. 4.3 Sammanfattande bedömning Utifrån jämförelse mot generella riktvärden bedömer vi att en riskreduktion kommer att krävas inom påverkat område, se uppskattat saneringsområde i Bilaga 1. Riskreduktionen förmodas omfatta den översta metern. Då även Bifenylen tas bort i samband med sanering av PAH:erna bedöms risken med denna specifika förorening inte behöva utredas vidare. Vi anser även att mer provtagning i nuläget inte skulle tillföra så mycket mer information, utan att avgränsning lättast sker i samband med sanering. 5 Kostnadsuppskattning Denna kostnadsuppskattning är baserad på avgränsning utifrån fältnoteringar, analyser och terrängens utseende. Det ska dock noteras att någon mätbar avgränsning inte finns i dagsläget, varken i horisontal- eller vertikalled. I kostnadsuppskattningen har vi räknat med en summa på 500 kr SEK/ton jord, där kostnad för schaktning, borttransport, deponering och återfyllnad ingår. Därtill tillkommer timarvode för miljökonsult för upprättande av en anmälan om efterbehandling (eventuellt även en åtgärdsutredning och en riskvärdering), miljökontroll, upprättande av en slutrapport för efterbehandlingsarbetet samt analyskostnader för kontroll av att föroreningen är borttagen. Vi har i kostnadsuppskattningen inte heller tagit hänsyn till eventuella hinder, som medför en merkostnad, tex att vissa träd ska bevaras eller att det måste grävas försiktigt runt ledningar och andra underjordsinstallationer. Uppskattad saneringsyta, se Bilaga 1, har en area av m 2. Uppskattat saneringsdjup är ca 1 m och då huvuddelen av jorden som omfattas i saneringen är lera eller lerinblandad mull bedöms 1 m 3 jord väga närmare 2 ton. Detta ger en totalkostnad på ca kr SEK.

6 6 6 Upplysning angående krav enligt Miljöbalken och Arbetsmiljölagen Då föroreningar påträffats på fastigheten ska den som äger eller brukar fastigheten genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten (Miljö- och hälsoförvaltningen) enligt kap Tillsynsmyndigheten meddelar beslut om krav på eventuell efterbehandling. Detta PM tillsammans med tillhörande resultatrapport innehåller nödvändiga uppgifter för en sådan anmälan med tillägg om fullständiga ägar/brukarförhållanden. Om efterbehandling/sanering blir aktuell är det förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehandlingsåtgärd enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I händelse av undersökningar och efterbehandlingsåtgärder är arbetsmiljö en viktig aspekt. Arbetsmiljön regleras av Arbetsmiljölagen (1977:1160) AML. Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter, som mer i detalj anger krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljö. Det finns flera förskrifter som reglerar arbetsmiljön i samband med undersökningar och efterbehandling av förorenade områden. Föreskriften Kemiska Arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) gäller åtgärder för att förebygga att farliga kemiska ämnen medför ohälsa eller olycksfall. I föreskriften Byggnads- och anläggningarbete (AFS 1999:3) finns regler som rör byggarbete, vägarbete och takarbete. Här finns även kraven som infördes 1 januari 2009 gällande ökande krav på byggherrens ansvar. Beroende på vilken efterbehandlingsåtgärd det handlar om kan även andra föreskrifter vara aktuella. Mer information om säkerheten i arbetsmiljön på förorenade områden finns i Marksanering om hälso- och säkerhetsrisker vid arbete i förorenade områden (Arbetsmiljöverket, 2002) och Schakta säkert säkerhet vid schaktning i jord (Arbetsmiljöverket, 2011). 7 Referenser CCME, Canadian Council of Ministers of the Environment (1999): Soil Quality Guidelines for the Protection of Environment and Human Health. Livsmedelsverket (2011): Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 med ändringar t.o.m LIVSFS 2011:3. Miljøministeriet (2002): Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jord og kvalitetskriterier for drikkevand. Opdateret maj NATURVÅRDSVERKET (2009): Riktvärden för förorenad mark. NV rapport 5976, Stockholm. NATURVÅRDSVERKET (2010): Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Februari SGI (2013): Miljötekniska undersökningar vid handelsträdgårdar- Erfarenheter och rekommendationer, Publication 2, Linköping SGU-FS (2013): Sveriges geologiska undersöknings författningssamling. SGU-FS 2013:2. ISSN Daterad SPI (2011): SPI REKOMMENDATION Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Stockholm.

7 7 VROM, Ministerie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubheer (2000): Dutch Target and Intervention Values. Februari 4 th ÖREBRO Linda Sohlman Gustafsson, uppdragsledare Direkttel: Bilagor Bil 1 Uppskattat saneringsområde

8 Bilaga 1 Bil 1 Uppskattat saneringsområde

9 Legend Undersökningsområde Uppskattat saneringsområde 1) Växthus 2) Drivbänkar 3) Kolonilotter 4) Gård 5) Tennisbanor 6) Källare Borrpunkter Gv-rör Provgropar! / 0 Uppskattat saneringsområde - Heden Eskilstuna: Bruksgatan 8B Telefon : Västerås: Norra Källgatan 17 Telefon : Örebro: Ribbingsgatan 11 Telefon : Ritningen avser: Uppskattat saneringsområde Uppdragsgivare: Örebro kommun Fastighetsbeteckning: Meters Längbro 2:106 och 2:129 Uppdragstyp: Uppdrags nr: Provpunkter m. geokäpp Uppdragsledare: Linda Sohlman Gustafsson Ritad av: Linda Sohlman Gustafsson Datum: Översiktlig miljöteknisk markundersökning SWEREF Koordinatsystem: