Sjuksköterskors upplevelser av en arbetsschemaförändring vid sjukhuset i Torsby Ett samarbetsprojekt med Landstingshälsan i Värmland

Transkript

1 RAPPORT Datum: Id nr: AMM 6/2014 Sjuksköterskors upplevelser av en arbetsschemaförändring vid sjukhuset i Torsby Ett samarbetsprojekt med Landstingshälsan i Värmland Anita Gidlöf-Gunnarsson, fil.dr., beteendevetare Lars-Erik Warg, docent, beteendevetare Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro

2 Universitetssjukhuset Örebro Telefon: Arbets- och miljömedicinska kliniken E-post: Örebro läns landsting Hemsida: Örebro 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund.. 5 Syfte.. 5 Material och metod... 6 Undersökningsgrupp.. 6 Byte av skiftschema. 6 Enkät.. 6 Statistisk bearbetning. 6 Resultat. 7 Upplevelser av arbetsmiljöfaktorer före och efter nytt arbetsschema. 7 Förändringar i arbetsförhållanden mellan tidigare och nytt skiftschema.. 8 Förändringar av tillstånd/problem mellan tidigare och nytt skiftschema... 9 Förändringar avseende olika aspekter inom arbetet, familj och fritid mellan tidigare och nytt skiftschema 10 Samband mellan möjligheterna att få tillräckligt med sömn mellan arbetspassen och olika besvär/arbetsförhållanden. 12 Bedömningar av arbetsschemat. 12 Bedömningar av hälsan. 13 Beskrivningar av vad som blivit sämre respektive bättre med det nya arbetsschemat. 14 Slutsatser och kommentarer.. 15 Referenser. 18 BILAGA Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Vi vill tacka ledning och personal på den aktuella avdelningen vid sjukhuset i Torsby samt personal inom Landstingshälsan i Värmland som deltagit i detta projekt. 3

4 Sammanfattning Efter rapporter om missnöje med arbetsschemat bland sjuksköterskorna på en avdelning vid sjukhuset i Torsby genomförde man ett byte från periodplanerade skiftscheman, s.k. önskescheman, till ett 6-veckors fast skiftschema. I det nya schemat ingår en sammanhängande nattperiod av 7 nattpass inom 11 dagar med efterföljande långledighet av 7 dagar samt en sammanhållen mixad dag och kvällsperiod där 6-7 nätter har kort vilotid (<11 tim), så kallade CA-tur. C-turen slutar vid 22-tiden och A-turen börjar nästa morgon vid halv sju-tiden. Tillsammans med Landstingshälsan i Torsby utförde Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro en enkätstudie bland sjuksköterskorna vid den aktuella avdelningen för att utvärdera schemabytets effekter på bl. a. olika arbetsförhållanden, tillstånd och problem samt familj och fritid. Arton sjuksköterskor svarade på enkäten före schemabytet och 21 sjuksköterskor svarade på enkäten efter schemabytet. Bytet till det fasta skiftschemat ledde till såväl positiva som negativa förändringar. En majoritet av sjuksköterskorna angav att det hade blivit bättre framförhållning i schemat, rättvisare arbetstider och ett mindre beroende av schemaansvariga. Framför allt upplevdes det mycket positivt att få veta i förväg hur arbetstiden kommer att vara förlagd under en längre period, vilket också gav bättre möjligheter att kunna planera sitt sociala liv med familj och fritid. Den sammanhängande långledigheten efter nattpassen uppskattades och man tyckte att den gav möjligheter för tillräcklig återhämtning. Med det fasta skiftschemat minskades tiden för schemaläggning och man upplevde också att det blivit en lugnare stämning på avdelningen. De negativa förändringarna till följd av schemabytet sågs i försämrade möjligheter att få ett mer individuellt anpassat schema, få tid över för familj, vänner och hobbies samt att kunna planera semestern. Många upplevde också att kontakten med övriga anställda hade minskat betydligt p.g.a. att man bara arbetade med vissa personer. En oroande konsekvens av schemabytet var de påtagliga sämre möjligheterna att få tillräckligt med sömn och återhämtning mellan arbetspassen. Detta var relaterat till mer besvär av fysisk och psykisk trötthet, psykisk påfrestning, stress, problem med sömnkvalitet, trötthet efter arbetet som går ut över familj och fritidsintressen, en känsla av tröghet på arbete och fritid samt sämre allmänt hälsotillstånd. Vid avdelningen var man medveten om behovet och nödvändigheten av ett ta fram ett nytt och mer hälsofrämjande skiftschema. Dock gjorde olika omständigheter, som att många sjuksköterskor slutade och tidsbrist, att man var tvungen att lägga ett provisoriskt schema för den rådande situationen. Detta schema hade en mer komprimerad del med många CA-turer vilket ofta ger de ovanstående negativa effekterna på sömn och återhämtning med de olika fysiska och psykologiska besvären. Personalen arbetar nu vidare med att såväl rekrytera fler sjuksköterskor som att försöka att utveckla ett nytt långsiktigt och hälsofrämjande skiftschema utifrån den aktuella studiens resultat samt kunskap från tidigare forskning om skiftarbete. 4

5 Bakgrund Det finns en tendens i samhället att allt fler arbetar skift. Skiftarbete där nattarbete ingår medför stora påfrestningar på hälsan och ökar risken för arbetsskador och olyckor. De vanligaste problemen med skiftarbete är sömnbrist, störd sömn och trötthet. Forskning har visat att skiftarbete (inklusive nattarbete) ökar risken för allvarliga sjukdomar som t ex hjärt-kärlsjukdom och mag- och tarmsjukdom men det finns även vissa resultat som tyder på en ökad risk för tumörsjukdom (bröstcancer bland kvinnor) och metabola sjukdomar som t ex diabetes (Kecklund, Eriksen & Åkerstedt, 2006; Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010). På den aktuella avdelningen vid sjukhuset i Torsby har sjuksköterskorna framfört synpunkter på det skiftschema som används det s.k. Time Care-systemet. Schemat hade varit ett återkommande diskussionsämne under en lång tid och som grundades i svårigheter att få ihop nattbemanningen. Det fattades nätter varje schemaperiod då den personal som tidigare arbetat många nätter hade slutat. Vid schemaläggningen lades de nätterna som fattades på personal som redan arbetade många nätter. Det ledde ofta till liten tid för återhämtning i samband med mixschema av dag, kväll och natt. Sömnproblem och upplevelser av stress hade framförallt rapporterats. Schemaläggningen tog mycket tid och personalen diffade dåligt. Schemat upplevdes också orättvist mellan personalen och det påverkade arbetsmiljön negativt. I samband med detta kontaktades Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro för rådgivning och då framkom även önskemål om hjälp med att utvärdera ett nytt alternativt skiftschema med en enkätstudie. Den aktuella avdelningen har sedan 2002 (11 år) använt Time Care som är en arbetstidsmodell med verksamhetsanpassad individuell arbetstidsförläggning. I denna typ av arbetstidsmodell finns ingen fast turlista utan turlistorna bestäms för 5-9 veckor i taget (periodplanering) utifrån att ansvarig chef tillsammans med arbetslaget gör en analys av bemanningsbehovet inför en schemaperiod (s.k. bemanningskrav). Utifrån det bemanningskrav som fastställts för perioden anger de anställda sina önskade arbetstider och ges därmed mer möjligheter att anpassa sitt schema till sina egna behov (t ex sociala behov) vilket ofta upplevs som positivt bland personalen. Dock finns det indikationer på att arbetsturerna förläggs på ett sådant sätt som är belastande för individen vilket ökar riskerna för att drabbas av hälsoproblem och olyckor. Till exempel försöker man ofta få till längre sammanhängande ledighet genom att komprimera arbetstiderna och jobba långa skift eller genom minskad vilotid mellan skiften, vilket ger sömnbrist, ökad trötthet och reducerad återhämtning (Åkerstedt, Ingre & Kecklund, 2012). Syfte Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) vid Örebro Universitetssjukhus tillfrågades om att utföra en studie med syfte att utvärdera ett nytt skiftschema och dess effekter på personalens upplevelser av arbetstider, arbetsrelaterad stress, sömn och trötthet, psykosocial arbetssituation, social livssituation samt upplevd hälsa. Dock framkom det vid ett möte den 12 september (vecka 38) 2013 att den aktuella avdelningen redan under vecka 39 skulle införa ett nytt schema. På grund av detta fanns det inte tid och möjlighet för AMM att på ett mer grundligt sätt utvärdera effekterna av schemabytet. Det bestämdes då att AMM bistår med ett något enklare utvärderingsformulär vid två tillfällen, före och efter införandet av det nya skiftschemat. 5

6 Arbetet med att ta fram ett nytt skiftschema påbörjades redan under våren Sjuksköterskorna på avdelningen lade ett fast individuellt schema på 9 veckor. Schemat blev aldrig helt färdigt då många sjuksköterskor slutade sin anställning senare under våren och sommaren. Material och metod Undersökningsgrupp Alla sjuksköterskor på den aktuella avdelningen tillfrågades att frivilligt delta i studien (21 personer). Av dessa 21 personer besvarade 18 en kortare enkät före införandet av det nya skiftschemat (september 2013). Cirka 4 månader efter införandet av det nya skiftschemat ombads återigen alla sjuksköterskor (21 st.) att besvara en utökad uppföljningsenkät och vid detta tillfälle besvarade alla enkäten. Byte av skiftschema En sjuksköterska på avdelningen utformade ett nytt 6-veckors fast skiftschema vilket infördes i september Det nya schemat har en sammanhängande nattperiod med efterföljande långledighet. Därefter är schemat utformat med en sammanhållen mixad dag- och kvällsperiod inom 6-veckorsschemat (se Bilaga 1). Enkät Såväl enkäten i förstudien som i efterstudien är baserad på tidigare studier som undersökt samband mellan arbetstidens förläggning och hälsa (Kecklund et al., 2006). Efter kontakt med Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet gavs tillåtelse för AMM att använda Stressforskningsinstitutets frågor i den framtagna enkäten. Enkäten i förstudien innehöll frågor om kön, ålder, yrke och självskattad hälsa samt frågor om arbetsschemats inverkan på bl. a. sömn, socialt liv, hälsa och olycksrisker. Några frågor berörde huruvida arbetet upplevdes stressande och fysiskt tungt. Enkäten i efterstudien upprepade ovanstående frågor, men då frågorna handlade om effekter av arbetsschemat hänvisades till det nya arbetsschemat, t.ex. Anser du att ditt nya arbetsschema utgör en risk för din hälsa?. Ett antal jämförelsefrågor inkluderades även i efterstudien. Exempelvis "Jämför ditt tidigare arbetsschema med det schema du fått. Tycker du att följande förhållanden förändrats sedan ni startade med det nya schemat vad gäller psykisk trötthet p.g.a. arbetet, psykisk påfrestning p.g.a. arbetet, förmåga att koppla av efter arbetet". Sist i enkäten kunde de svarande skriva ned vad de ansåg blivit sämre respektive bättre med det nya schemat. Vid såväl förstudien som vid efterstudien skickades enkät, följebrev och svarskuvert ut till sjuksköterskorna vid avdelningen. De medverkande kunde ta med sig enkäten och besvara den hemma, på jobbet eller på annan plats. I samband med besök vid Landstingshälsan i Torsby för genomförande av en hälsoprofil (den s.k. "Mjärdevimodellen") samlades enkäterna in. Enkäterna skickades sedan till Arbets- och miljömedicinska kliniken vid USÖ. Statistisk bearbetning Resultaten redovisas deskriptivt i form av procentsatser. Samband mellan variabler har testats med Fishers exakta test (tvåsidigt). För statistiskt säkerställd signifikans valdes p<0,05. Data har analyserats med SPSS för Windows version 18. 6

7 Resultat Alla deltagare var kvinnor och utbildade sjuksköterskor. Medelåldern i gruppen var 49,5 år (åldern varierade mellan år). Det interna bortfallet varierade mellan 1-3, d.v.s. en del frågor var inte ifyllda av alla. Upplevelser av arbetsmiljöfaktorer före och efter nytt arbetsschema Figur 1 redovisar andelen som svarar ja ofta på frågorna om upplevelse av olika arbetsmiljöfaktorer före (svart linje) respektive efter schemaändring (gul linje). Resultaten baseras på de 18 personer som deltog i både för- och efterstudien. Jämfört med det tidigare schemat anser betydligt fler att det nya arbetsschemat ofta är svårt att påverka (56 % jmf 22 %), dock är det något färre som anger att det nya schemat ofta är svårt att kombinera med familj och vänner (17 % jmf 33 %). Med det nya schemat minskade något de medverkandes upplevelse av att arbetstiderna ofta orsakar dålig sömn (11 % jmf 22 %) samt att schemat ofta upplevs som en hälsorisk (6 % jmf 17 %). Arbetsmiljöfaktorer Figur 1. Sjuksköterskornas upplevelse av olika arbetsmiljöfaktorer (% av svarskategorin ja ofta ) före och efter bytet av arbetsschemat. Efter schemabytet upplever också något färre att arbetet ofta är stressande (22 % jmf 33 %). Ingen av sjuksköterskorna, såväl före som efter schemabytet, ansåg att schemat ofta utgjorde en olycksrisk, dock var det färre som svarade ja, ibland på denna fråga i eftermätningen (29 % jmf 18 %, se Bilaga 2). Andelen som ofta upplever att trötthet på jobbet ökar risken för allvarliga misstag kvarstår på samma andel (22 %), dock var det fler som angav svarsalternativet nej, sällan efter schemabytet (6 % jmf 22 %, se Bilaga 2). Att arbetet ofta upplevs som fysiskt tungt uppvisade endast en liten ökning efter schemabytet (6 % jmf 0 %). På frågan Anser du att du får för få raster i arbetet (svarsalternativen ja och nej ) svarade ca hälften (53 %) av sjuksköterskorna ja före bytet av schemat men detta hade minskat till 35 % efter införandet av det nya schemat (visas ej i figur 1). 7

8 Förändringar i arbetsförhållanden mellan tidigare och nytt skiftschema I uppföljningsenkäten som besvarades ca 4 månader efter införandet av det nya skiftschemat ingick ett antal frågor där sjuksköterskorna vid avdelningen fick bedöma om olika arbetsförhållanden hade förändrats. Vid detta tillfälle (efterstudien) besvarade 21 personer enkäten. Frågorna i enkäten ställdes på följande sätt: Jämför ditt tidigare arbetsschema(n) med det schema du nu fått. Tycker du att nedanstående arbetsförhållanden förändrats sedan ni startade med det nya skiftschemat?. Svarsalternativen var Betydligt mer nu, Något mer nu, Lika som förut, Mindre nu, Betydligt mindre nu. Figur 2A-B visar andelen (%) som upplevt en förändring av arbetsförhållandena som Mer nu (svarsalternativen Något mer nu / Betydligt mer nu ) samt Mindre nu (svarsalternativen Mindre nu / Betydligt mindre nu ). De som inte upplevde någon förändring ( Lika som förut ) är inte redovisade i figuren. Vi har valt att i figur 2A-B endast redovisa de frågor som uppvisade en förändring med ca 15 % i någon riktning. I Bilaga 3 redovisas hela svarsfördelningen för alla frågor. A Figur 2A. Andel (%) som anger en förändring ( Mindre nu / Mer nu ) av olika arbetsförhållanden efter bytet av skiftschemat. Figur 2A visar att efter införandet av det nya schemat har beroendet av schemaansvariga minskat 65 % svarar mindre nu av vilket 40 % anger betydligt mindre nu, samtidigt som framförhållningen i schemat, rättvisare arbetstider samt effektivare användning av personal har ökat. Dock har kontakten mellan de anställda samt med chefer minskat där 71 % respektive 43 % svarar mindre nu. 8

9 B Figur 2B. Andel (%) som anger en förändring ( Mindre nu / Mer nu ) av olika arbetsförhållanden efter bytet av skiftschemat. Figur 2B visar att med det nya skiftschemat har arbetsförhållandena förändrats mer i negativ ( Mer nu ) än i positiv riktning ( Mindre nu ). Över en tredjedel (38 %) upplever en ökad psykisk trötthet p.g.a. arbetet samt psykisk påfrestning (29 %) efter schemabytet, medan färre 19 % respektive 24 % anser att dessa förhållanden har minskat. För såväl högt tempo, fysisk påfrestning och olustkänsla inför arbetet anger nästan en femtedel att detta har ökat med det nya schemat. Av dessa tre är det endast olustkänsla inför arbetet som 19 % av sjuksköterskorna anser vara mindre nu. Förändringar av tillstånd/problem mellan tidigare och nytt skiftschema Tolv frågor handlade om huruvida olika tillstånd/problem hade förändrats efter bytet av skiftschemat. Frågorna ställdes på följande sätt: Tycker du att nedanstående tillstånd/problem förändrats sedan det nya schemat infördes? med svarsalternativen Mycket mer besvär nu, Mer besvär nu, Lika som förut, Mindre besvär nu, Mycket mindre besvär nu. Figur 3 visar andelen (%) som upplevt en förändring av olika tillstånd/problem som Mer besvär nu (svarsalternativen Mycket mer besvär nu / Mer besvär nu ) samt Mindre besvär nu (svarsalternativen Mindre besvär nu / Mycket mindre besvär nu ). De som inte upplevde någon förändring ( Lika som förut ) är inte redovisade i figuren. I figur 3 redovisas endast de frågor som uppvisade en förändring med ca 15 % i någon riktning. I Bilaga 4 redovisas hela svarsfördelningen för alla frågor. 9

10 Figur 3. Andel (%) som anger en förändring ( Mindre besvär nu / Mer besvär nu ) av olika tillstånd/problem efter bytet av skiftschemat. Figur 3 visar att tillstånd/problem relaterade till framför allt stress, sömn och trötthet har ökat efter schemabytet. Cirka en tredjedel upplever mer besvär med stress, sömnkvalitet, att trötthet efter arbetet går ut över familj och fritid, en känsla av tröghet på arbetet och under fritiden samt även en fysisk trötthet. Något färre (24 %) anger också mer besvär med sömnighet under arbete/fritid. Dock upplever några av de medverkande att besvären har minskat för en del av dessa tillstånd/problem efter införandet av det nya schemat. Av olika hälsoproblem (irritation/trötthet i ögonen, mag- /tarmbesvär, huvudvärk, annan värk eller smärta) har endast mag-/tarmbesvären förändrats (>15 %) till det sämre bland en femtedel av sjuksköterskorna. Ungefär samma andel (19 %) anger även en försämring av det allmänna hälsotillståndet med det nya schemat. Endast upplevd trötthet under långledighet har förbättrats avsevärt med mindre besvär nu (48 %) jämfört med det tidigare schemat. Förändringar avseende olika aspekter inom arbetet, familj och fritid mellan tidigare och nytt skiftschema Arton frågor handlade om huruvida olika aspekter inom arbetet, familj och fritid hade förändrats efter bytet av skiftschemat. Frågorna ställdes på följande sätt: Tycker du att det i övrigt förekommit förändringar i nedanstående avseenden (med nytt schema)? med svarsalternativen Betydligt bättre nu, Något bättre nu, Lika som förut, Något sämre nu, Betydligt sämre nu. Figur 4A-B visar andelen (%) som upplevt en förändring som Sämre nu (svarsalternativen Betydligt sämre nu / Något sämre nu ) samt Bättre nu (svarsalternativen Något bättre nu / Betydligt bättre nu ). De som inte upplevde någon förändring ( Lika som förut ) är inte redovisade i figuren. I figur 4A-B redovisas endast de frågor som uppvisade en förändring med ca 15 % i någon riktning. I Bilaga 5 redovisas hela svarsfördelningen för alla frågor. 10

11 A Figur 4A. Andel (%) som anger en förändring ( Bättre nu / Sämre nu ) av olika aspekter inom arbetet, familj och fritid efter bytet av skiftschemat. Figur 4A visar att en majoritet upplever att såväl tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen som tillräcklig sömn mellan arbetspassen har förändrats till det sämre efter schemabytet och det var endast en liten andel som upplevde en förbättring. Möjligheter att ordna bra matvanor hade även försämrats bland drygt en fjärdedel av de medverkande. Vad gäller partnerns uppfattning av de nya arbetstiderna, stämningen på arbetsplatsen och förmåga att koppla av efter arbetet var det i stort sett ungefär lika många som ansåg att det blivit bättre nu som sämre nu efter bytet av skiftschemat. Figur 4B visar att omkring hälften av sjuksköterskorna upplever en förbättring efter schemabytet avseende möjligheter att få längre ledigheter och planering av fritid/arbete men samtidigt anser 26 respektive 31 % en försämring. Samma fördelning ses för möjligheter att kunna semesterplanera där 50 % anger sämre nu och 28 % bättre nu. Tid för aktiviteter utanför arbetet har blivit sämre för en del, speciellt tid för vänner och tid för familjen där 42 % respektive 37 % upplever en försämring, dock upplever färre en förbättring med det nya schemat. Även tid för hobbies, ärenden och hushållsarbete har försämrats för en del men förbättrats för andra, dock upplever de flesta att förhållandena är lika som förut innan schemabytet. 11

12 B Figur 4B. Andel (%) som anger en förändring ( Bättre nu / Sämre nu ) av olika aspekter inom arbetet, familj och fritid efter bytet av skiftschemat. Samband mellan möjligheterna att få tillräckligt med sömn mellan arbetspassen och olika besvär/arbetsförhållanden Sämre möjligheter att få tillräckligt med sömn mellan arbetspassen hade ett signifikant samband (p<0.05) med sämre allmänt hälsotillstånd, ökande besvär av fysisk och psykisk trötthet, psykisk påfrestning och stress, sämre sömnkvalitet samt upplevelser av sömnighet och en känsla av tröghet under arbete och fritid. Det fanns också en stark koppling till bedömningen att det nya schemat hade blivit sämre. Bedömningar av arbetsschemat Före införandet av det nya schemat ställdes frågan Vad är din åsikt om ditt arbetsschema och cirka en tredjedel ansåg att schemat var Ganska bra (35 %) respektive Ganska dåligt (29 %). En fjärdedel svarade att schemat Varken var bra eller dåligt och endast en person upplevde schemat som Mycket bra respektive Mycket dåligt (figur 5). Efter övergången till det nya schemat var fördelningen på samma fråga något mer positiv 47 % svarade Ganska bra och de som svarade Ganska dåligt hade minskat till 18 %. Cirka en tredjedel upplevde det nya schemat som Varken bra eller dåligt medan ingen angav Mycket bra eller Mycket dåligt. De medverkande besvarade ytterligare en fråga där de fick göra en egen bedömning av det schema de fått (se figur 4A) och 44 % ansåg att det hade blivit Något bättre nu eller Mycket bättre nu medan 39 % ansåg att det blivit Något sämre nu eller Betydligt sämre nu (se även Bilaga 5). 17 % svarade Lika som förut. Sammantaget indikerar resultaten att drygt 40 % är positiva till det nya schemat och det upplevs som bättre än det tidigare schemat, drygt en tredjedel är däremot negativa och man anser att det nya schemat är sämre jämfört med det tidigare. För övriga verkar schemat inte ha förändrats på något påtagligt sätt. 12

13 Figur 5. Åsikt om arbetsschemat (%) före och efter övergången till nytt arbetsschema. Bedömningar av hälsan Figur 6 visar resultat för frågan I allmänhet, hur skulle du vilja säga att din hälsa är? som ställdes före och efter övergången till det nya schemat. Efter schemabytet anger en större andel att hälsan är Ganska bra än vid föremätningen (67 % jmf 44 %) samtidigt som färre anger Mycket bra och Varken bra eller dålig. Sjuksköterskorna vid avdelningen besvarade ytterligare en fråga där de fick ta ställning till om det allmänna hälsotillståndet hade försämrats eller förbättrats sedan det nya schemat infördes (se figur 3A). Nästan en femtedel (19 %) upplevde att det allmänna hälsotillståndet hade försämrats med mer besvär nu medan endast 10 % ansåg att det hade förbättrats (se även Bilaga 4). Resultaten indikerar att för en majoritet har schemabytet inte nämnvärt påverkat de medverkandes egen bedömning av hälsan och de allra flesta upplever att hälsan är ganska eller mycket bra. Dock upplever en mindre grupp att de har fått sämre hälsa efter övergången till det nya schemat, men ingen anser att hälsan är dålig. Figur 6. Åsikt om hälsan före och efter övergången till nytt arbetsschema. 13

14 Beskrivningar av vad som blivit sämre respektive bättre med det nya arbetsschemat I frågeformuläret fanns även möjlighet för sjuksköterskorna på att med egna ord beskriva vad som blivit sämre respektive bättre med det nya schemat. Områden som blivit sämre Efter kategorisering av svaren framkom åtta områden som blivit sämre efter schemabytet varav sex områden omnämndes mer frekvent (anges i %) än de två övriga (tabell 1). En del av svaren innehåller flera områden. Enligt tabell 1 är det framför allt tre områden som blivit sämre med det nya schemat. Mest omnämns beskrivningar av att schemat är för komprimerat och intensivt med många arbetspass i följd. En relativt stor andel tar upp de s.k. CACA-turerna (kvällstur som slutar kl följt av dagtur som börjar kl vilket ger kort viloperiod) och menar att de är alldeles för många. Några av de medverkande kopplade också CACA-turerna direkt till problemen med sömnen, dålig återhämtning, trötthet och stress. En tredjedel var missnöjda med den minskade kontakten mellan de anställda. Man var också missnöjd med de sämre möjligheterna att påverka schemat vilket delvis ansågs bero på för lite personal. Nattskiften nämndes specifikt av en del och beskrevs då innehålla för många nätter under kort tid, vilket även sammanhänger med att man har ett komprimerat schema. En mindre grupp ansåg att det sociala livet hade blivit sämre med det nya schemat. Tabell 1. Områden som sjuksköterskorna beskriver blivit sämre med det nya schemat. Områden som blivit sämre med nytt schema Komprimerat schema (57 %) CACA-turer (38 %) Sömnproblem, dålig återhämtning och stress (38 %) Kontakten mellan de anställda (33 %) Möjligheter att påverka schemat samt personaltäthet (33 %) Nattskift (24 %) Socialt liv påverkas (10 %) Övrigt (10 %) Exempel på beskrivningar av vad som blivit sämre med nytt schema För tajt i schemat jobbar många dagar i sträck; Kompakt, intensivt i jobbperioderna; Komprimerat med 3 nätter i rad, ledighet och sedan komprimerat dag/kvällsarbete; Arbetar fler turer under kortare tid (mer intensivt) för att kunna vara långledig; För många lediga dagar i förhållande till veckor med komprimerade turer; 7 helgturer på 6 veckor Flera veckor med vändskift CACA är uselt för hälsan och arbetsprestationen. Sover sämre; Många CA-turer vilket ger dålig nattvila; För många turer då kvällsskiften slutar kl och börjar dagen efter kl ; Jobbar väldigt intensivt med lite luft i schemat (CA turer); Kvällstur och sedan dagtur ger försämrad nattsömn och för kort vila Intensiva jobbperioder ger trötthet och stress; Sömnproblem sömnkvalitet; För många vaknätter på för kort tid hinner inte återhämta sig; Se även föregående kategori om CACA-turer Vissa arbetskamrater ser man knappt alls, eftersom scheman går omlott; Jobbar med samma personer hela tiden; Att man inte träffar en del av personalen så ofta Har ingen möjlighet att påverka helgturer eller övriga schemat som tidigare med Time Care; Lite sämre att kunna byta arbetspass med varandra; Svårt byta turer; Att du inte har någon personlig valmöjlighet vad gäller schemat; Svårt att få semester, flex mm, men detta har ju sin orsak av att vi är för lite personal; Svårare att få till arbetspassbyte eftersom det är färre som det kan göras med För många nätter på kort tid; Mastig nattperiod; För många vaknätter på för kort tid: Mer nattvak än önskvärt tufft med vak 2 av 6 veckor; Fler helgturer samt en ensam helgtur en helg mindre fritid; Sämre tid för familj och vänner Minskade möjligheter till samarbete i kvalitetsområden då vi jobbar lika så sällan; Att sjuksköterskor har ersatts med undersköterskor på eftermiddagspassen 14

15 Områden som blivit bättre Efter kategorisering av svaren framkom sex områden som blivit bättre efter schemabytet varav fyra områden omnämndes mer frekvent (anges i %) än de två övriga (tabell 2). En del av svaren innehåller flera områden. Enligt tabell 2 är det framförallt fyra områden som blivit bättre med det nya schemat: (i) möjligheter till framförhållning (att man vet hur schemat ser ut framöver och att schemat ligger fast); (ii) att bättre kunna planera arbete och fritid; samt (iii) att mindre tid går åt till schemaläggning; och (iv) bättre återhämtning och längre ledighet. Tabell 2. Områden som sjuksköterskorna beskriver blivit bättre med det nya schemat. Områden som blivit bättre med nytt schema Framförhållning (67 %) Bättre planering av arbete och fritid (52 %) Mindre tid och energi går åt till schemaläggning (48 %) Bättre återhämtning efter natt och längre ledighet (43 %) Samarbete (10 %) Rättvist (5 %) Exempel på beskrivningar av vad som blivit bättre med nytt schema Känns bra att veta hur man jobbar en tid framöver; Toppen att veta hur man ska jobba framöver; Vet hur arbetstiden är framöver med fast schema; Ingen som ändrar som man planerat schemat; Bättre flöde i schemat och inga fler pålagda fler timmar än man ska ha Bra att kunna planera framöver, man vet hur man jobbar; Bättre planering av fritid/arbete; Enklare att planera fritid osv. då man vet i förväg hur man jobbar; Långtidsplanering möjligt för fritid/familj; Man kan planera fritid/semester bättre Mindre tid, energi går åt till schemaläggning; Slippa ta tid/energi att skriva önskeschema hela tiden ; Lugnare, inte så mycket schemasnack lägga in, diffa mm vilket tog på tok för mycket tid; Slipper all tid som gått åt till att lägga schema i önskemål och diffa; Mindre stress att på att lägga schema, anpassa sig till allt runtomkring Bättre återhämtning i nattperioden innan start av dag/kvällstur; Sammanhängande nattarbetsperiod med lång ledighet; Sammanhängande arbetsperioder och ledigheter (ej så splittrat); Bra återhämtning efter vak, sammanhängande vakperiod bra; Bra med långledighet Får nätter med samma personal, lär sig av varandra bra bättre flyt i jobbet; Fördelaktigt för samåkande Rättvist Slutsatser och kommentarer Vid bytet av skiftschema vid den aktuella avdelningen, sjukhuset i Torsby gick man från periodplanering med individuell arbetstidsförläggning till ett 6-veckors fast skiftschema. Inom 6- veckorsperioden innehåller det nya schemat en sammanhängande nattperiod av 7 nattpass inom 11 dagar med efterföljande långledighet av 7 dagar samt en sammanhållen mixad dag och kvällsperiod där 6-7 nätter hade kort vilotid, så kallade CA-tur då man slutar vid 22-tiden (C-tur) och börjar nästa morgon vid halv sju-tiden (A-tur). Resultaten visar att det nya skiftschemat gav såväl positiva som negativa förändringar. Tydliga positiva förändringar av arbetsförhållanden sågs i bättre framförhållning i schemat, rättvisare arbetstider, mindre beroende av schemaansvariga och något mer effektiv användning av personalen. Framför allt var man mycket positiv till framförhållningen med det nya fasta schemat att veta hur arbetstiden ligger under 6 veckor framåt, vilket också gav bättre möjligheter att kunna planera sitt sociala liv med familj och fritid. Dock var det många som upplevde en försämring i att få tid över för familj, vänner och hobbies samt att kunna planera semestern. Nästan hälften påtalade också att 15

16 mindre tid och energi går åt till schemaläggning med det nya schemat och att det hade blivit en lugnare stämning. En påtaglig försämring av schemabytet var de minskade kontakterna mellan de anställda genom att schemana låg omlott, vilket medförde att man jobbade med samma personer hela tiden och fick lite kontakt med de övriga i personalgruppen. Kontakten med cheferna hade också försämrats samt att det hade blivit svårare att kunna påverka schemat, t ex sämre möjligheter att byta arbetspass med varandra samt att få ett mer individuellt anpassat schema. Tidigare studier visar att inflytande över arbetstiden är en viktig arbetsmiljöfaktor (Åkerstedt, Ingre & Kecklund, 2012). Vidare togs det även upp att det blivit svårare att få ut semester och flextid men detta kunde också vara en konsekvens av att avdelningen är underbemannad. För omkring en tredjedel av sjuksköterskorna innebar det nya schemat en ökad psykisk påfrestning och psykisk trötthet medan något färre upplevde en minskning. Mer besvär av fysisk trötthet, stress, problem med sömnkvalitet, trötthet efter arbetet som går ut över familj och fritidsintressen samt en känsla av tröghet på arbete och fritid rapporterades av cirka var tredje anställd med det nya schemat. Var femte svarande hade fått mer mag- och tarmbesvär och det framkom även att det hade blivit försämrade möjligheter att kunna ordna bra matvanor efter schemabytet. En oroande konsekvens till följd av det nya schemat var de påtagliga försämringarna av att kunna få tillräckligt med sömn och återhämtning mellan arbetspassen. Detta beror till stor på att schemat är komprimerat såväl under nattperioden som under perioden med dag/kvällsarbete där många CAturer ligger. Dessa turer som slutar vid 22-tiden och börjar vid halvsjutiden dagen efter ger mycket kort sovtid mellan passen. En dygnsvila på 8-9 timmar mellan passen ger endast omkring 5 timmars sömn. De försämrade möjligheterna att få tillräckligt med sömn mellan arbetspassen var relaterat till mer besvär av fysisk och psykisk trötthet, psykisk påfrestning, stress, problem med sömnkvalitet, trötthet efter arbetet som går ut över familj och fritidsintressen, en känsla av tröghet på arbete och fritid samt sämre allmänt hälsotillstånd. En ganska stor grupp av sjuksköterskorna beskriver även själva att den här typen av kompakt schema med intensiva jobbperioder av nattarbete och många CA-turer ger försämrad sömn, för kort vila, trötthet, stress, sämre arbetsprestationen och dålig hälsa. Dessa resultat stämmer väl överens med vad tidigare forskning visat (Åkerstedt, Ingre & Kecklund, 2012). I de råd som finns för skiftarbete betonas att man bör undvika scheman med kort dygnsvila, d.v.s. <11 timmar eftersom detta ger ökad trötthet och sömnighet dagen efter och ökade felhandlingsrisker. Enligt EU:s arbetstidsdirektiv ska kortare dygnsvila än 11 timmar inte förekomma om man inte har slutit kollektiv avtal som ger kompensation för detta. Dock är det viktigt att vara medveten om att kort dygnsvila ger direkta effekter på nästa arbetspass, vilket ingen kompensation kan mildra eller avlägsna. Om skiften går i medsolsrotation (t ex AACCNN ledigt, ledigt) får man bättre återhämtning än om man har motsolsrotation. Man avråder också att komprimera arbetstiden (t ex att ha många skift i rad) för att samla ihop till långledighet. För att minska ansträngningen och motverka ackumulerad sömnbrist är det bättre att ha ett luftigt schema med insprängda ledigheter. Emellertid finns det ofta en önskan att komprimera arbetet för att få möjlighet till längre sammanhållen fritid. Denna typ av scheman med så kallade vändskift är mycket vanligt inom vårdsektorn. Det var också många som var positiva till det nya schemat eftersom det ger sammanhängande arbetsperioder och långa ledigheter. Nästan hälften av sjuksköterskorna tyckte att det hade blivit bättre möjligheter för tillräcklig återhämtning under lediga perioder och att även besvären med trötthet under långledigt hade blivit mindre med det nya schemat. Åsikten om arbetsschemat var något mer positiv i efterstudien, men det var ändå en tydlig 16

17 uppdelning där en grupp ansåg att schemat blivit bättre och den andra gruppen tyckte att schemat blivit sämre jämfört med tidigare schema. De råd som finns för schemaläggning vid skiftarbete fokuserar i första hand på hur man ska undvika eller minska förekomsten av störd sömn och trötthet. Råden är att undvika korta vilotider mellan skiften (<11 timmar), långa skift i följd som ger lång arbetsvecka, tidiga morgonskift och långa arbetspass (>10 timmar). Man bör också försöka undvika delade arbetspass, för få raster och glest utlagda lediga dagar (Åkerstedt, Ingre & Kecklund, 2012). Det är dock inte säkert att ett schema som strikt är uppbyggt efter dessa råd upplevs som tillfredsställande eftersom det i stället kanske försämrar skiftarbetarens sociala livssituation. Eftersom individfaktorer (t ex ålder, kön, biologiska förutsättningar, familjestatus, sociala intressen) kan påverka hur vi reagerar på olika arbetstidsaspekter är det av vikt att medarbetarna har inflytande över schemaläggningen för att bättre möta individens sociala och biologiska behov, få högre arbetstillfredsställelse samt öka möjligheterna till långsiktig god hälsa. På den aktuella avdelningen vid sjukhuset i Torsby har man under ganska lång tid använt Time Caresystemet med så kallade önskescheman. Jämfört med att gå på ett fast schema ger denna typ av schemaläggning ofta ett stort medarbetarinflytande, dock kan skiftarbetaren inte räkna med att få alla sina önskemål uppfyllda utan det finns alltid så kallade måsteskift som behöver täckas in. Eftersom inflytande över arbetstiderna är viktigt för arbetstillfredsställelsen bör man se till att även de som har fasta scheman kan få möjligheter att påverka sina arbetstider. Till exempel att vara delaktig i planering och utformning av skiftschemat, att kunna byta skift med varandra eller att kunna ta ledigt för viktiga sociala aktiviteter (Åkerstedt, Ingre & Kecklund, 2012). Att skapa långsiktigt hälsofrämjande scheman är ofta ett omfattande arbete som involverar såväl arbetsledare som medarbetare och som man bör avsätta tillräcklig med tid till för att genomföra. Arbetsledaren har ansvar för medarbetarnas hälsa, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och bör vara uppmärksam på skiftarbetarnas situation, t ex ser de slitna och trötta ut, hur är stämningen? Vid medarbetarsamtal kan man diskutera skiftarbetet för att kunna fånga upp problemen i tid (t ex balansen mellan arbetet och den sociala situationen) och vid arbetsplatsträffar diskutera frågor kopplade till skiftarbetet. Det är viktigt att medarbetarna får utbildning om de hälso- och olycksrisker som är kopplade till skiftarbete. Det är också av vikt att de får kunskap om vad de själva kan göra för att minska de potentiella negativa effekterna till följd av skiftarbetet och att de även har ett eget ansvar för sin arbetssituation, t ex att förbereda sig inför ett nattpass genom att försöka vara så utvilad som möjligt (Kecklund, 2013). Vid den aktuella avdelningen var man medveten om behovet och nödvändigheten av ett ta fram ett nytt och mer hälsofrämjande skiftschema. Dock gjorde olika omständigheter, som att många sjuksköterskor slutade och tidsbrist, att man var tvungen att lägga ett provisoriskt schema för den rådande situationen. Även om ett arbetsschema i teorin är framtaget utifrån ett hälsoperspektiv så kan det bli mycket svårt att få detta att fungera i praktiken om det saknas personal i grundbemanningen och vikarier. Vid den aktuella avdelningen arbetar man nu vidare med att såväl rekrytera fler sjuksköterskor som att försöka att utveckla ett nytt långsiktigt och hälsofrämjande skiftschema utifrån den aktuella studiens resultat och den kunskap som finns från tidigare forskning om skiftarbete. 17

18 Referenser Kecklund, G. (2013). Föreläsning om Skiftarbete, stress och sömn vid seminariet Att må bra i skiftarbetet om sömn, mat och stress, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ, 2 oktober, Kecklund, G., Eriksen, C.A. & Åkerstedt, T. (2006). Hälsa, arbetstider och säkerhet inom Polisen. Redovisning av HASP-projektet. Stockholm: Institutet för Psykosocial Medicin IPM, Rapport nr Kecklund, G., Ingre, M. & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning. Stockholm: Stressforskningsinstitutet, Rapport nr 322. Åkerstedt, T., Ingre, M., & Kecklund, G. (2012). Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stockholm: Stressforskningsinstitutet, Rapport nr

19 BILAGA 1 Nedan visas två exempel på det 6-veckors fasta skiftschema som infördes på den aktuella avdelningen vid sjukhuset i Torsby. Arbetstider: N = C = /22.00 A = 06.30/ /

20 BILAGA 2 Nedan visas svarsfördelning (%) avseende frågor om upplevelse av olika arbetsmiljöfaktorer före och efter införandet av nytt skiftschema. Upplevelse av arbetsmiljöfaktorer Anser du att det är svårt att påverka ditt arbetsschema? Anser du att dina arbetstider orsakar dålig nattsömn? Anser du att det är svårt att kombinera det nya arbetsschemat med familj och vänner? Anser du att ditt arbetsschema utgör en risk för din hälsa? Anser du att ditt arbetsschema innebär en olycksrisk? Tror du att trötthet på jobbet ökar risken för allvarliga misstag? Svarsalternativ (%) Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Före Efter Före Efter Före Efter Är ditt arbete stressande? Är ditt arbete tungt fysiskt?

21 BILAGA 3 Nedan visas svarsfördelning (%) avseende frågor om förändrade arbetsförhållanden efter införande av nytt skiftschema. Arbetsförhållanden förändrats med nytt skiftschema Betydligt mer nu Något mer nu Svarsalternativ (%) Lika som förut Mindre nu Betydligt mindre nu Psykisk påfrestning Fysisk påfrestning Olustkänsla inför arbetet Högt tempo Enformighet i arbetet Psykisk trötthet p.g.a. arbetet Perioder med nedsatt prestation Enkla fel och misstag i arbetet Beroende av schemaansvariga Effektiv användning av personal Rättvisa arbetstider Lönen Arbetsresor Kontakten mellan anställda Kontakten med chefer Kontroll över arbetsmoment Rätt uträknad lön Framförhållningen i schemat

22 BILAGA 4 Nedan visas svarsfördelning (%) avseende frågor om förändrade tillstånd/problem efter införande av nytt skiftschema. Svarsalternativ (%) Tillstånd/problem förändrats med nytt skiftschema Mycket mer besvär nu Mer besvär nu Lika som förut Mindre besvär nu Mycket mindre besvär nu Det allmänna hälsotillståndet Fysisk trötthet Stress Trötthet efter arbetet, som går ut över familj/fritidsintressen Trötthet under långledighet Känsla av tröghet på arbete och fritid Sömnkvalitet Sömnighet (under arbete/fritid) Irritation/trötthet i ögonen Mag/tarmbesvär Huvudvärk Annan värk eller smärta (rygg, hjärta, leder)

23 BILAGA 5 Nedan visas svarsfördelning (%) avseende frågor om andra förändringar efter införande av nytt skiftschema. Andra förändringar med nytt skiftschema Möjlighet att få tillräckligt med sömn mellan arbetspassen Möjlighet att få tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen Möjlighet att få tillräcklig återhämtning under lediga perioder Förmåga att koppla av efter arbetet Betydligt bättre nu Något bättre nu Svarsalternativ (%) Lika som förut Något sämre nu Betydligt sämre nu Stämningen på arbetsplatsen Trivsel med arbetskamrater Möjlighet ordna bra matvanor Möjlighet ta raster Egen bedömning av de scheman du fått Effekt på partnerns uppfattning av dina arbetstider Planering av fritid/arbete Möjlighet att få längre ledigheter Semesterplanering Tid för familj Tid för vänner Tid för hushållsarbete Tid för ärenden Tid för hobbies