WHISKY HISTORIA en sammanställning gjord av Peter och Carl Borg för HABOST och SWF

Transkript

1 WHISKY HISTORIA en sammanställning gjord av Peter och Carl Borg för HABOST och SWF Inledning Whiskytillverkning har en omfattande historia som förutom produktutveckling, framställning och marknadsutveckling samverkar med kulturella och historiska händelser på de Brittiska öarna i mer än 1000 år, i alla fall om man räknar in rykten och hörsägen. Utan tvekan har Whiskyn som produkt och senare som olika varumärken gjort konkreta avtryck i historiebeskrivningen under mer än ett halvt sekel. De första säkra spåren finns dokumenterat i Hovararkiven tidigt femtonhundratal. Om man ser Whisky tillverkningen ur ett industriellt perspektiv så finns det en indelning i områden som av politiska, kulturella och geografiska skäl har ansetts naturlig såsom "öarna" i västra Skottland, Speyside i nordost eller kanske märkligast av alla Campbeltown som ligger långt ner i sydväst på en udde som sträcker sig mot Irland. Även om denna lilla stad på Kintyre halvön idag är sparsamt bestyckad med destillerier så representerar den historisk byggkloss i whiskyindustrin och kräver ett eget kapitel. Ett annat perspektiv är de legala och skattemässiga turerna genom åren som bland annat skapade en annan regionindelning såsom Highland och Lowland. Även dessa omständigheter bygger den historiska kartan. Vi skall här bidra med en tillbakablick som följer en tidsaxel från the very beginning till modern tid. 2 The very beginning Varför har vi idag överhuvudtaget alkoholhaltiga drycker. Det är lätt hänt att se dess närvaro som något självklart, men som allt annat mänskligheten skapat så ligger det en story bakom. Låt oss glänta på historiens draperi med en del spekulation och en hel del sanningar. I antikens länder fanns en lång tradition att framställa alkoholaktiga drycker baserat på de lokala råvaror som fanns tillgängliga. Här i västerland spelade klosterverksamhet och munkar en central roll när det gällde kunskapen om hur dessa drycker framställdes. På latin sammanfattades dessa under namnet "aqua vitae", på svenska kan detta översättas med "livets vatten". Alkoholen nyttjades främst för tekniska och medicinska syften, åtminstone så länge munkarna hade kontroll över verksamheten, vilket i Skottland upphörde i början av 1500-talet. St. Patric, Irlands nationsgestalt påstås enligt sägnen vara fadern till just Whiskyn redan på 400 talet, ett påstående som idag inte kan beläggas. Man kan dock med stor säkerhet hävda att traditionerna vandrat från Irland till Skottland en gång i tiden kanske via Kintyre halvön. Kunskapen att destillera sprit kom ursprungligen med Araberna, och då främst Morerna, som via

2 Spanien och Frankrike förde teknologin till norra Europa i slutet av vårt första millennium. Araberna använde destillationsprocessen bland annat till att framställa parfym och medicin. Metoderna att framställa sockerarter till en mäsk att destillera alkohol ur varierade. Ris i Asien, druvor i Europa och kanske sockerrör på andra ställen. Ett konkret problem var att ta fram sockerarterna varför kunskapen att spjälka stärkelse till sockerarter blev viktig. Öl med säd som ursprung var en metod och längst i norr, i våra nordiska länder, utnyttjade man stärkelsen i potatis eller använde sockerbetan. Vi kan nu dra slutsatsen att klimatet varit en uppenbar orsak till att man experimenterade med potatis och säd, företrädesvis dock korn som har vissa fördelar när det gällde omvandlingen till socker och då maltsocker. Detta kan jämföras med t.ex. majs som nu är mer vanlig vid ren spritproduktion. Vi kan konstatera att dryckenskapskulturen runt om i världen har många olika grenar av livets vatten, såsom Cognac och Calvados i Frankrike, Grappa i Italien, Arrak (risbrännvin) i Asien och inte minst det svenska brännvinet som med tiden fick djupa traditioner av kryddning och tog ibland namnet akvavit rakt av från latinet. I Holland utvecklades Jenever (Genever), en dryck som kryddades med "Juniper"- buskens enbär. Den drycken kom att inverka på Whiskymarknaden genom dess utbredning till England där man tillsatte bl.a. koriander och döpte drycken till Gin, vi återkommer till detta längre fram. Jenever utvecklades sedermera med utökad lagring och sedermera även fatlagring för högre smakupplevelse. 3 Whiskyns ursprung Som vi redan berört har Whiskyn troligtvis sitt ursprung från Irland för att spridas upp på västra Englands kust till Skottland. Själva namnet kommer från det galliska språket där "aqua vitae" kan översättas till "uisge beatha". Rent uttalsmässigt kortade man ner uttrycket och det blev "Usky" som förvanskades vidare till Whisky. Munkarna utgick från öl som mäsk när man destillerade. Vi skall nu koncentrera oss på Skottland. Om vi tittar på en karta ser vi snart en naturlig väg från Irland till Skottland via Kintyre och staden Campbeltown som sedermera kom att spela en stor roll i Whiskyns historia. Detta var den trolliga vägen där religion, språkbruk och andra traditioner såsom whiskytillverkning vandrade över från Irland till Skottland talet De första spåren De första dokument om Whiskytillverkning finns i kungens arkiv där det 1494 finns dokumenterat att munken Friar John Cor eller broder hjärta som det blir i rak översättning från latin, fick levererat en ansenlig mängd malt för att tillverka usighe beatha. En händelse som är samtida med Columbus upptäckt av Amerika bara något år tidigare. Peterskyrkan i Rom var inte ens ritad eller beställd och Sten Sture den äldre hade i slutet av förra seklet just utfärdat förbud mot brännvin i Stockholm Det är därför lämpligt att starta bakgrundberättelsen i detta sekelskifte där bland annat författaren till legenderna om William Walles gick ur tiden. En legend, från ytterligare tvåhundra år tillbaka, en tid som dramatiserats i storfilmen Braveheart. Detta sagt för att sätta lite perspektiv på tidsaxeln. Detta var en tid med mycket uppdämt hat mellan Skottar och Engelsmän. Sida 2

3 Skottlands kungar kom från en rad "James" och i sekelskiftet regerade James lv. Under första halvan 1500-talet upplöstes klosterverksamheten som hade ett djupt katolskt ursprung och Frisörerna (Guild of Surgeon Barbers in Edinburgh) övertog tillverkningsmonopolet av usighe beatha Det är helt uppenbart att Frisörerna då hade en annan roll än dagens förbjöds destillerad sprit pga. att skördarna gick fel och endast lorder och överklass fick därefter tillverka alkohol och då endast för eget bruk. På den här tiden får man nog kalla Whiskytillverkningen för just spritframställning och nyttjandet var säkert mer i syfte att berusa sig än att njuta av gudomliga smaker. Detta var starten på en lång illegal handel med Whisky. I övrigt bjöd inte 1500 talet på någon dramatisk vidareutveckling av produkten Whisky. Det skotska samhället var dock ett århundrade med mycket dramatik där konflikten mellan katoliker och protestanter var central. Kalvinismen som var en sidogren till Luthers protestantism spreds i Skottland av den fanatiske ledaren John Knox. Religionstolkningen fokuserade på Guds suveränitet och ett mycket strängt vardagsliv. Gustav Vasa passade i Sverige på att ge ut sin egen svensk bibel. Detta påverkade givetvis verksamhet såsom tillverkning av Whisky. Mary, Queen of Scots sedermera Mary Stuart dominerar senare hälften av 1500 talet. Bitvis gjorde även Mary anspråk på den engelska tronen avrättades hon med sin kusin Elisabeth den förstes goda minne. "In the end is my beginning" var Marys valspråk och hennes gener lever mycket riktigt i de flesta europeiska monarker i Inklusive Sveriges konung. Som kuriosa kan nämnas att 1552 bildades den första golfklubben i St. Andrews. I Sverige stadfäste man att Sverige var protestantiskt för gott och Svenska statskyrkan bildades 1600-talet De första storpoducenterna Då vi träder in i 1600 talet var James Vl Skotlands kung och han blev även Englands kung men då som James l vilket kan skapa en del förvirring. I Sverige kallar vi dessutom alla James för Jakob vilket förvirrar än mer. Skälet till detta är inte helt klart men man kan läsa om en rörelse som kallas "Jacobiter" grundad just under Stuartdynastin talet var en typisk tid av småskalig whiskyproduktion som i regel var en sidoverksamhet till lantbruket. Vägarna var i stort sett obefintliga och någon industrialism fanns ännu inte, inte heller kolonierna hade skapats. Alkoholens inverkan på det sociala livet uppmärksammades allt mer och som ett exempel på kyrkans inblandning anklagades Robert Haig 1655 att ha destillerat på en helgdag. Familjen Haig är ett av äldsta namnen när det gäller Skotsk Whisky och räknas fortfarande i modern tid till ett av de större varumärkena. Sida 3

4 Nu utvecklas för första gången företeelsen att beskatta alkoholtillverkning av på grund av konsumtion och skadeverkningar. En företeelse som lever kvar än i dag, inte minst i Sverige påfördes dessutom en betydande skatt för att bekosta kungens arme och the highlanders rasade av upproriskhet. Kung vid den här tiden var Charles l, son till James Vll, en kung som även han gjorde anspråk på både Englands och Skottlands krona. I en mycket invecklad uppgörelse som innefattade det Engelska inbördeskriget stred Skottarna nu för det Engelska parlamentet i syfte att avsätta och avrätta Charles vilket de också gjorde. Intressant är att den general som ledde det engelska parlamentets styrkor var Alexander Leslie Leven, just hemkommen från tjänst i Svenska armen med Gustav ll Adolf som blev dödad vid slaget i Lützen Efter Charles l avrättning infann sig nya diktatorer (Cromwell) som sänkte skatten på whisky varefter den helt togs bort av Charles ll när han till slut tog makten i enlighet med sin börd. Spelet med skatter gick upp och ner för att vid nästa sekelskifte åter dyka upp för att stanna. I slutet av 1600-talet har England fått nog av tvistemål kring regeringsmakten och hämtade hjälp utifrån. Man erbjöd kronan till en holländsk ståthållare, William Oranien från nybildade Nederländerna. William var gift med James den Vll :s dotter Mary. (inte Bloody Mary). Detta är samme Oranien-släkt som skapat Orangeordern som än idag skapar uppståndelse på Nordirland. Under den senare delen av detta sekel växer några större destillerier upp bland annat Ferintosh norr om Inverness. Ägare var Duncan Forbes som inte är en helt okänd familj. Intressant är att familjen var protestanter och därför högst impopulär i katolska Skottland varför man brände ner hans destilleri Som kompensation blir familjen senare skattebefriad vilket levde kvar långt in i nästa sekel talet Smugglarnas århundrade Skottland går nu in i union med England, The Union Act 1707 och skatterna fick nytt intresse med skattekontrollörer sk excice men. Det politiska trycket att kontrollera whiskyproduktionen med skatter ökade för att bekosta bland annat kriget mot Frankrike ökade skatten än mer dramatiskt på malt men Det var dock fortfarande tillåtet att tillverka skattefri Whisky för eget bruk. Fram till nu var det vanligt att man kryddade whisky men man började nu skilja ut ren malt, så kallad plain malt och mot mitten av 1700 talet ökade whiskyproduktionen då man 1736 infört en särskild skatt på Gin. Denna främmande och konkurerande dryck kom med William från Nederländerna. Gin är en utveckling av Jenever (Genever), lägg till lite koriander och Gin var ett faktum. Sida 4

5 Whiskytillverkningen hade produktionsmässigt så långt varit en vintersyssla i "The Highlands" men spreds nu hastigt i "Lowlands". Whiskyfabrikationen var dock ytterst känslig för hur skördarna utföll och på 1750-talet slog skördarna fel flera år i sträck varför man tidvis förbjöd tillverkningen helt. De små privata tillverkarna grundade då en tradition av illegal tillverkning och Whisky smugglades söderut till England. Den privata undergroundverksamheten bedöms ha varit 10 gånger större än den officiellt licensierade verksamheten. Forbes ökade sin produktion och Ferintosh växte under detta sekel och blir mycket dominerande. Mot slutet av 1700-talet reglerade parlamentet vem som fick tillverka whisky och man skapade monopol för tillverkningen bestämdes att kommersiell destillation skall ha pannor större än 1800 liter och legala hembrännare maximalt 450 liter vilket stegvis minskades till knappt 10 liter några år senare för att förbjudas helt Detta inte främst av några folkhälsoskäl utan snarare en eftergift till de kommersiella producenterna. Detta utlyste ett krig mellan de stora legala och de små illegala bryggerierna. Detta whiskykrig pågick 20 år in på nästa århundrade och de stora gick samman för att tillvara sina intressen gentemot hembrännarna, Haig var ett av dessa framgångsrika företag. Haig kunde nu tillsammans med bla Stein ta upp kampen med Forbes och till deras glädje kommer lagstiftningen att gynna dem tillkommer The Wash Act som delar upp Skottland i Högländerna respektive Lågländerna. Lagen innebar att man nu gick över till att beskatta Högländerna enligt pannstorlek och inte som i Lowlands där man använder den jästa mäsken (wash) som beräkningsgrund. Resultatet av denna lag innebar också att man inte fick transportera Whisky mellan dessa regioner och olika skattesatser sattes i högländerna respektive lågländerna relaterat till produktionskapacitet och pannstorlek. I princip gynnades storskalig tillverkning i Lågländerna och småskalig tillverkning i Högländerna. Samtidigt strök man alla privilegier för Forbes som fick problem och tvingades lägga ner sin tillverkning. Nu har alltså Highland-gränsen etablerats eller The Highland Boundary Fault Line som det benämndes, inte på grund av berg och dalar utan som en lagreglerad skattelinje som drogs från Greenock strax väster om Glasgow till Dundee i öster. Gränsen kom därmed att ligga precis mellan nuvarande Glengoynes destilleri och deras lagerbyggnad. Intressant nog hade Glengoyne för länge sedan tre pannor och trippeldestillerade som traditionen bjöd i Lowlands, numer dock en panna kortare och ett klassiskt 2-pannors highland-destilleri talet Whiskyindustrin grundas Nu kommer vi till det sekel där whiskyindustrin verkligen byggdes upp som en konsekvens av industrialisering, lagstiftning och marknadskrafter. De sista tappra försöken att straffa ut illegala destillerier fortsatte, det uppskattas att illegala destillerier förstördes. Sida 5

6 1814 förbjöd man pannor mindre än ett par kubikmeters volym och krävde en hög avkastning av mäsken räknat i färdig whisky. I princip omöjliggjorde detta laglig produktion i Högländerna vilket medförde att lönnbrännandet ökade än mer och situationen blen än mer infekterad ändrade myndigheterna plötsligt strategi helt och hållet med en ny förordning the Small Still Act. Man avskaffar nu alla regler kring pannornas storlek och även skillnaderna mellan highland och lowland, Highland Boundary Fault Line avvecklades därmed. Parlamentet ivrar nu för en legal verksamhet och kungjorde The Illict Distillation Act 1822 som avsevärt skärpte straffet för illegal whiskytillverkning och Whiskysmuggling. Året efter följde The Excise Act 1823 som lagstadgade licenskravet med tillhörande nu kraftigt sänkta skatt. Denna förordning samlade också board and excise för Skottland, Irland och England under ett UK Treasury och vips är skatten på export borta och skatten på lagligt tillverkad Whisky halverat. I synnerhet gynna skatten på ren Malt Whisky som en kompensation för det sämre produktionsutbytet. Mitt i den här processen besökte 1822 den Engelske monarken Edinburgh. Detta hade inte hänt på flera hundra år. Klantraditionerna inklusive kilten kommer in i finrummen och whiskyn framhävs som social dryck. Whiskyn blev rumsren och fick en enorm skjuts in i hela Storbritannien. Nu är det fritt fram för en seriös industri och the Glenlivet är först ut i kön att ta första licensen en bit in på Whiskytillverkningen legaliseras på löpande band och våra äldsta destillerier stiger fram i ljuset. De flesta har dock under många år ägnat sig åt illegal tillverkning. Antalet legala licenser ökade snabbt under 20-talet. Smugglingen upphörde i samma takt. Bara i Campbeltown, ett av de illegala whiskytillverkarnas favoritnäste, legaliserades 37 destillerier under en 15-årsperiod. Framgångarna spirar i Campbeltown som är något av Whiskyns huvudstad och så speciell att vi tillägnat denna saga ett eget avsnitt längre fram. Tillverkningen är dock fortfarande en säsongssysselsättning och drevs, med undantag av några få stora aktörer, som småskalig produktion. Detta kom att dramatiskt ändras då Robert Stein 1826 uppfann en ny metod att kontinuerligt tillverka Whisky i en kolonndestillator. Coffey, en irländare född i Frankrike utvecklade metoden, patenterade den och satte sitt namn på apparaten för evig tid, en så kallad Coffey Still. Ironiskt nog var Coffey en f.d. skattmas som jagat smugglare. Innan dessa tekniska framgångar var i bruk hade Whisky traditionellt tillverkats i så kallade pot stills som kördes i batchar (omgångar). Denna klassiska produktionsmetod är relativt simpel och lågproducerande med avsevärt lägre alkoholhalt i slutprodukten. Man kan nu se en skillnad i produktionsmetod mellan highlands och lowlands där nya tekniken ökade kapaciteten samtidigt som Whiskyn fick en helt annan karaktär. Man kallar den nya Whiskyn för Grain Whisky och alltmer tillkom andra sädesslag såsom vete, råg och majs i mäsken. Sida 6

7 Parallellt växte så kallade Temperance Societies upp till något vi kan sammanfatta med Godtemplare eller nykterhetsrörelse i modernt tal. Den nya framställningstekniken gjorde att alkohol fanns i ett överflöd vilket skrämde framför allt dessa organisationer som såg en arbetarklass som hotades att bli förstörd i rusets tecken. Man drack fortfarande inte allmänt whisky som en delikatess utan spriten var relativt rå och brutal. Höjda skatter i kombination med dåliga skördar skakade industrin och många destillerier slog igen särskilt i högländerna. Faktorer som gynnade lågländerna var god tillgång på kol och korn samt ett ökat järnvägsnät. Beslutet 1845 att släppa exporten till kolonierna fri ökade ytterligare produktionen och då främst i lågländerna. Kraven på en social dryck med bättre kvalité ökade i "de bättre kretsarna". Även om lågländerna stod för hög produktion så smakade malten från Highlands mer än grain whisky och var på så sätt beroende av varandra uppstod för första gången "vatted" malt när Usher som var agent för the Glenlivet, blandade maltsorter och skapade företeelsen att ett varumärke inte måste vara ett destilleri. Usher insåg också fördelen att blanda malten med grain whisky. Malten var då inte helt hälsosam och en "blended" blev nyttigare för kroppen samtidigt som den inte var lika tung i gommen. Whisky och soda blev mot slutet av 1800-talet mer och mer populär som en social drink. En reflektion är att det är först nu i mitten av 1800 talet man börjar använda glasflaskor och därmed också etiketter. Möjligheten att sätta sitt varumärke på produkten ökade dramatiskt och detta sekel föddes många varumärken, ofta som ett resultat av en allmän detaljistverksamhet typ lanhandel. Exempel på varumärken var Johnnie Walker, Chivas, Famous Grous, Ballentine, Bell mfl Kanske en av de viktigaste händelse som påverkade Whiskyindustrins framtid var den katastrof som drabbade den franska vinnäringen i och med att vinlusen Phylloxera härjade 1872 bland vinplantorna. Grunden för Cognac- och Brandy-produktion utplånades totalt för en tid och Scotch Whisky fyllde snabbt tomrummet samtidigt som kraven på Whiskyn som en smakupplevelse ökade allt mer. Whisky tog ett stort steg framåt och blended industrin utvecklades och blev global med stark varumärkesfokusering och marknadsföring. Distillers Company Limited eller DCL tillkom 1877 för att skydda affärsintresset för grainwhisky, Haig var fortfarande en av spelarna. Detta blev en mycket välskött företagsgrupp som efter kommande uppköp och sammangåenden till stor del återfinns i Diageo jätteimperium i dag. Pattison var en färgstark spelare som påverkade whiskyns historia när det kommer till varumärken och producenter. Pattison verkade i Edinburgh från 1887 och var ursprungligen detaljist med dagligvaror men utnyttjade försäljningsboomen och byggde extremt snabbt ett whiskyimperium som skapade enorma förväntningar i whiskyindustrin. Blended Whisky krävde maltwhisky och nya destillerier växte upp som svampar och gamla expanderade för att möta efterfrågan. År 1890 byggdes 33 destillerier. Pattison manipulerade kapitalet och aktiestocken på ett sätt som liknar Krügers metoder kraschade företaget också det i äkta Krügeranda. Branchen gick in i en kris som slog bort benen på många tillverkare. DCL gjorde ett klipp och grundade ett nytt imperium genom att köpa konkursdrabbade destillerier. Sida 7

8 Som kuriosa kan vi belysa Pattisons innovativa marknadskraft när han lånade ut 500 papegojor till butiker som var tränade att säga Buy Pattisons' Whisky. Diaego är i dag en jätte sprunget ur just Distillers Company Limited DCL och United Distillers talet krig och depressioner I detta sekels början blev det alltmer uppenbart att så kallad blended och malt stod i strid med varandra när det gällde rätten att få kalla sig "Scotch Whisky". Highlands fick inledningsvis officiellt stöd för sin tes att ren maltwhisky var den enda sanna whiskyn med rätt till namnet "Scotch Whisky". DCL gav sig in i kampen och förespråkade inblandningen av grainwhisky. Efter en strid som löstes i domstol 1909 fastställdes det att båda hade lika rätt till namnet Whisky. Samma år antogs the Whisky Act som införlivade beslutet att såväl Malt- som Grain- Whisky äger rätt till namnet Whisky och då naturligtvis varje blandning dom emellan. Som en konsekvens av Royal Commissions beslut skärptes kraven på etikettens utformning. Queen Victoria hade nu avlidit och nya förebilder för det sociala dryckesmönstret bildades. Torrt vin och Champagne blev innedrycken i finare kretsar. Samtidigt närmade sig första världskriget då det dels ansågs prioriterat att använda skördarna till mat samtidigt som man ansåg Whiskyn vara skadlig för soldaterna. Återigen användes skatterna som dubblades och snart var en ytterligare omstrukturering ett faktum. DCL tog över och räddade allt fler destillerier. Under första världskriget preciserade man 1916 the Whisky Act och la till kravet på 3 års lagring. Skälet till detta var uteslutande att minska missbruket och hindra oseriös handel med immature spirit som lagförslaget benämndes. Debatten gick hög i parlamentet under hela 1915 och som kuriosa kan nämnas följande debattinlägg av en McNeill när IMMATURE SPIRITS (RESTRICTION) BILL lades fram If any whisky can be said to be more harmful when new than when it is old, it is the pot still whisky, which, according to the evidence given before the Commission, is so disgusting when new that nobody will drink it. The consequence of that is that pot still whisky is only put on the market when it is three years of age. Patent still whisky, on the other hand, is perfectly harmless when new, 1917 var i princip destillationen helt nedlagd tills kriget var över, nyttosprit till krut etc undantaget talet USA var en ytterst viktig exportmarknad vid denna tid men när USA gick in i "Förbudstiden" 1920 påverkades industrin kraftigt. Detta var starten på ett 13 årigt förbud för alkoholhaltiga drycker i USA. Stora överskott i Scotland orsakade priskrig och många destillerier blev utslagna. Vissa skördade dock framgångar i detta skymningsskede, en sådan firma var Berry Bros & Rudd som skapade varumärket Cutty Sark och framgångsrikt smugglade den tillsammans med den kända eller kanske ökända "boot leggern" McCoy via Barbados till USA. Cutty Sark är fortfarande ett framgångsrikt varumärke. Sida 8

9 1930- talet Den ena olyckan följde den andra i USA, när förbudstiden tog slut 1933 hade det redan börjat sprida sig en depression med börskrascher som påverkade även Europa kontrollerade DCL de allra flesta varumärkena i Whiskyindustrin och ägde en tredjedel av alla destillerier, men 1933 fanns bara 2 maltdestillerier i bruk i Skottland. Detta ger en indikation på hur mycket USA marknaden påverkade Whiskyindustrin i Skottland. Resten av trettiotalet var en återhämtningsperiod där Skottarna åter kunde sälja och exportera till USA från sina uppdämda lager. Samtidigt utmanövrerades Irländarna som historiskt sett hade haft en bättre status på USA-marknaden talet När man hade hämtat sig starkt efter "Förbudstiden" och depressionen var det dags för nya svårigheter när andra världskriget närmade sig. Skattmasen gick med håven för att finansiera ytterligare ett krig. Samtidigt fanns det en prioritetskonflikt mellan mat och whisky när det kom till sädesprodukter. Storbritannien blev isolerat och behövde all mat man kunde få samtidigt som man behövde dollar för vapen inköp, Whiskyexporten var den största källan till dollar. Till slut beslöt parlamentet på våren 1943 att inga fler skördar skulle gå till Whisky produktion och alla destillerier fick till slut stänga. Efter kriget tillsattes en "labour" regering som red vidare på krigets slogan "mat före whisky" men 1947 var produktionen återställd, money talks. Första nybyggda detilleri efter kriget blev Tullibardin strax norr om Stirling 1950-talet På femtiotalet och framåt fullständigt exploderade whiskyindustrin efter ett halvt sekel i kaos. Tillverkningen ökade nu dramatiskt och nya destillerier byggdes. Några sådana är Glen Keith 1958 och Tormore En viktig milstolpe är dock att Bourbonfat nu börjar användas regelbundet i branschen. Sherryfaten som har varit den absolut dominerande metoden för lagring räcker helt enkelt inte till när branschen expanderar, priset blev alltså högt. Redan i slutet av 30-talet provades dock Bourbonfaten då det var krigstillstånd i Spanien vilket då minskade tillgången på Sherryfat. Trots att Bourbonfaten var en ekonomiskt bra lösning så valde vissa producenter att bevara Sherrytraditionen, Macallan och Highlandpark var några. Vi skall dock inte glömma att det är träslaget som är den avgörande faktorn d.v.s. Amerikansk eller Spansk ek. I Sverige startade 1955 för första gången ett Whisky destilleri någonsin genom Vin & Sprits försorg i Södertälje. Varumärket var en mustig rökig blend och hette Skeppet som destillerades i två begagnade pannor som inhandlats på Bladnoch längst ner i sydvästra Scottland. Sida 9

10 1960-talet Sextiotalet var en fortsatt blomstring i Whiskyindustrin inte minst för att det vi idag uppskattar som en ren single malt tog fart detta decennium. Fram till nu hade några vinnare vuxit sig starka så som Johnny Walker, Cutty Sark, J&B och Dewar's. Dessa fyra stod för halva försäljningen i världen och samtliga dessa är blended whisky. Detta decennier släpper Glenfiddich sin pure Malt och Glen Grant bygger upp sin malt-succé inte minst på den Italienska marknaden. Därmed startar en ny trend, åter baserad på ren malt. Blend är och förblir dock den huvudsakliga produkten med USA marknaden i täten följt av Storbritannien. DCL dominerade den inhemska marknaden med bland annat Haig's och White Horse. Mot slutet av 60-talet kom några uppstickare ut på marknaden såsom den populära Chivas Regal som snabbt blev stor succé. Hela sex destillerier såg dagens ljus på sextiotalet, bl.a. Ladyburn som byggdes vid det stora grain destilleriet i Girvan. Ladyburn levde bara en kort tid men lite intressant är att pannorna nu finns på Islay hos Bruichladdich för en eventuell rekonstruktion av Port Charlotte. Ett annat nybygge är Clynelich i Brora som ersatte ett gammalt destilleri även det med namnet Clynelish men senare omdöpt till Brora kort och gott. Två destillerier får ju inte ha samma namn. I Sverige hade Skeppet nu levererat flaskor på systembolaget sedan 1961 men lades ner talet Under sjuttiotalet skiftade kundbasen och dryckesvanorna förändrades mot rom- och vodkadrinkar. Whiskymarknaden blev definitivt berörd och man svarade med att framgångsrikt söka nya marknader som Japan, övriga Asien Sydamerika. Ytterligare fem destillerier byggs men inga direkta singelmaltleverantörer talet Åttiotalet inleddes med en kraftig lågkonjunktur världen över och whiskyproduktionen sjönk till en nivå lägre än den man befunnit sig på under sextiotalet. Detta ledde till att en del producenter stängde och produktionen återvände till ett säsongsbeteende. En del destillerier lades i malpåse (moth balled). Samtidigt startade en ny strategi att sälja sin egen maltprodukt på marknaden istället för att bara leva på blending industrin, något som bara ytterst få destillerier ägnat sig åt tidigare. Mindre oberoende destillerier kunde på så sätt förbättra sin lönsamhet och de stora drakarna förstod vikten av en top of the line produkt som attraherar såväl livsnjutaren som samlare och de som vill vara lite fina i kanten.. Sida 10

11 1990-talet Under nittiotalet fick maltwhisky-produktionen ett uppsving, dels då single malt blir populär men mycket på grund av att efterfrågan på "Blended Whisky" ökar vilket i sin tur ökar efterfrågan på den viktiga ingrediensen maltwhisky användes hela 96.4 % av all maltwhisky till "Blended Whisky". Försäljningen av singel malt växer dock snabbast fanns det 91 fungerande malt-destillerier och 12 som var lagda i malpåse redo att producera vid behov. Grain Whisky -anläggningar av storskalig kapacitet finns det idag bara en hand full vilket ger en fingervisning om hur mycket effektivare en sädeswhisky anläggning producerar sett till volym. Under 90-talet fördubblade singelmaltwhiskyn sin andel av den total whiskyförsäljningen. Ytterligare två destillerier ser dagens ljus under 90-talet, Speyside är ett av dom. Trots namnet och trots att det ligger kanske närmare floden Spey än något annat destilleri så betraktas det inte som ett traditionellt spey-side destilleri. Arran blir det sista nybygget innan millenniumskiftet, ett entusiastprojekt byggt av Harald Currie, tidigare direktör hos Chivas talet Fortfarande byggs det destillerier kring millennium skiftet. Kilchoman ett gårdsdestilleri längst väster ut på Islay är ett och Glengyle i Campbeltown är ett annat. Även om Glengyle fanns en gång i tiden och det nya Glegyle ligger i samma lokal så får man nog betrakta det som ett komplett nybygge med pannor från Ben Wyvis. I Sverige ser Mackmyra dagens ljus följt av Hven Whisky och Smögen Whisky. Några ytterligare aktörer som har startat eller är under uppstart är Norrtälje Brenneri, Wannborga på Öland, Box Whisky i Ådalen, Grythyttan Whisky, Gammelstilla i Torsåker och fler är på väg Det är inte bara i Sverige detta intresse tilltar. I princip växer det upp maltwhisky destillerier i hela världen. Japan har tidigt visat sig framgångsrik men det är lätt att lista destillerier i Europa (utanför Skottland), Asien har även dom en handfull anläggningar med t.ex. Amrut från Indien. USA är en annan kontinent där intresset för småskalig produktion blir allt populärare, Stranahans från Colorado är ett exempel på en single malt. Många av USA-producenterna har dock sina egna regler vad gäller produktion och lagring varför det inte alltid är en ren motsvarigehet till den Skottska förebilden. Vi ser nu en allt större fokusering på intresset för maltwhisky och marknaden blir allt tydligare separerad från blending industrin. Maltwhisky klubbar spirar överallt och inte minst i Sverige där SWF organiserar över 6000 medlemmar Man kan utskilja några olika typer av single malt producenter, dels de stora drakarna som i kraft av Sida 11

12 stora koncerner nischar sig i single malt och har stora kapaciteter, några familjeägda producenter som överlevt under lång tid är Springbank och Glenfarclas. Därtill kommer de nystartade entusiasterna vi nämner samt de som återstartar gamla destillerier. Några återstartade destillerier efter sekelskiftet är Bruichladdich, Tullibardin, Bladnoch och Glenglassaugh. Hur marknadens stora aktörer ser ut beskrivs i ett eget avsnitt längre fram Oberoende buteljerares närvaro ökar när det gäller single malt, vintage och single cask. Några viktiga spelare är Gordon & McPhail med över hundra år på nacken, andra är Signatory, en relativt ny spelare, som även förvärvat ett eget destilleri precis som Ian MacLeod ett något äldre företag som förvärvade Glengoyne. Cadenhead tillhör också gruppen som är knuten till ett destilleri då ägaren är Mitchells som äger Springbank. Ytterligare independents är Douglas Laing, Duncan Taylor Blackadder med flera. Några ytterligare intressanta nykomlingar en bit in på seklet när det gäller destillerier i Skottland är Daftmill som är ett familjeägt, mycket traditionellt destilleri i Lowlands i riktning mot St Andrews golfbana långt österut i Fife Ett annat som utmärker sig är Abhainn Dearg som övertar epitet mest västliga destilleri placerat längst västerut på Isle of Lewis i Hebriderna inte långt från Habost. Liksom Kilchoman ett mycket lite destilleri som rekonstruerat ett gammalt illegalt destilleri med pannor som därmed har lite spännande form. Bland jättarna expanderar Diageo med ett jättelikt malt destilleri, Roseisle i högländerna på samma plats som deras mältningsanläggning med samma namn. Ett högteknologiskt projekt med ekologiska förtecken och en futuristisk arkitektur. Avsikten är att producera single malt för blend industrin. Det här destilleriet är är det 28 i Diageo-familjen och omfattar 14 koppar pannor. Det här förmodas vara en strategi att säkra exportvarumärken, såsom Johnny Walker mfl, med malt whisky för att kunna hushålla med oginalbuteljeringar från mindre traditionsomspunna destillerier som Mortlach och Benrinnes mfl Ailsa Bay är en annan liknande satsning, nämligen ett jättelikt malt destilleri som ersätter det gamla Ladyburn i Girvan. Detta är inget destilleri som i första hand kommer att landa i singlemaltflaskan. Det placerar sig i storleksklass med Glenmorangie och Caol Ila dvs ca 10 ggr större än Springbank eller Oban, för att sätta lite perspektiv. Vi har nu kommit till dags datum för denna revison av historieberättelsen dvs 2011 och vi kan konstatera att beträffande Single Malt så slåss Glenfiddish, the Glenlivet och Macallan om titeln som den som har störst världsmarknadsandel, vilket inte är så konstigt då dom i princip representerar de största produktionsanläggningarna. Sida 12

13 Några historiska nyckelår 1494 Friar John Cor, Första dokumenterade beviset på whiskytillverkning 1707 The Union Act, Skottland blir union med England 1784 The Wash Act, Highland linjen bildas 1816 The Small Still Act, Highline linjen försvinner 1822 The Illict Distillation Act, Skärpt lag mot illegal whiskytillverkning och smuggling 1823 The Excise Act, Licenssystemet införs och exporten underlättas 1831 The Coffey Still, Coffey patenterar en kontinuerlig destillationsprocess, patent still talet Fatlagring, systematiska lagringsmetoder av Whisky tas alltmer i bruk 1850 talet Glasflaskan, Glasflaskan gör entré och därmed etiketten 1853 Andrew Usher, Usher startar upp blendingindustrin i praktiken Phylloxera, Vinlusen drabbar frankrike och slår ut Brandy och Cognac för en tid DCL, sex grain destillerier bildar bolag The Whisky Act, Patentdestillerad grain och potdestillerad malt får kallas Whisky 1916 The Immature Spirit Bill, Krav på 3 års lagring införs för att få kallas Whisky talet Bourbonfat, Amerikanska bourbonfat börjar regelmässigt användas 1955 Skeppet, Första svenska maltdestilleriet med pannor från Bladnoch 1960-talet Pure Malt, The Glen Livet och Glen Grant i täten för kommande Malt Whisky succé 1980-talet Depression, Många destillerier slår igen men samtidigt påbörjas Single Malt eran Macallan, startar Single Malt kampanjen Gudarnas Nektar 1987 Classic Malts, United Distillers bygger på Single Malt framgångarna, Six Classic Malts 1999 Parlament, Skottland får för första gången på nästan 300 år ett eget parlament Mackmyra, första svenska maltdestilleri sedan Skeppet 4 Campbeltown Campbeltown är en mystikens stad där whiskytillverkningen har mycket gamla rötter. Campbeltown som whiskymetropol växte under 1600 och 1700 talet till en smugglarnas Mecka för att under 1800 talet bli legitim och övergå till licenstillverkning och växa sig än starkare. När man i dag tittar på Campbeltown konstaterar man att nästa alla destillerier försvunnit. Endast tre finns kvar i nuläget varav Springbank betraktas som ett unik och hyllat destilleri. Ägarfamiljen heter J&A Mitchell har hetat så sedan starten i början av 1800 talet. De andra är Glen Scotia som levt ett äventyrligt och kanske inte så glamoröst liv samt Glengyle som är ett återuppstått destilleri som Mitchells byggt upp med Frank McHardy s oerhört rutinerade handlag. Namnet Glengyle var dock upptaget som varumärke och varför Glen? Det finns ingen Glen i Campbeltown så Kilkerran blev namnet på Glengyles whisky. Kilkerran är ett mycket gammalt namn på Campbeltown som familjen Kilkerran bidragit med. Ruinen Killkerran Castle är i dag ett turistmål strax söder om Campbeltown. Sida 13

14 Familjen Mitchell kom till Campbeltown som nybyggare under mitten av 1600-talet och 100 år senare startade Archibald Mitchell det som kom att bli Springbank. Archibald lärde sig "malting" av sin svärfar, och destilleringskonsten var lätt att inhämta från traktens illegala destillerier. Archibald lärde sig mycket om whiskytillverkning men aldrig hur man erhöll en laglig licens. Det var Archibalds fyra söner Hugh, Archibald den yngre, John och William samt dottern Mary som började med laglig verksamhet genom att alliera sig och köpa upp andra destillerier i stan. En första våghalsig satsning skedde 1825 då man allierade sig med Rieclachan där främst Archibald den yngre och Hugh var involverade. Tre år senare 1928 skapade syskonen Mitchell destilleriet Springbank som en legal verksamhet i lokalerna där Archibald den äldres ursprungliga illegala destilleri låg. Springbanks whisky blev snabbt känd för sin kvalité. Som kuriosa kan nämnas att en viss John Walker of Kilmarnock köpte deras whisky för att användas i "Blended Whisky" med samma kända namn. Campbeltown gav stora förväntningar på sin maltwhisky då de så kallade blandarna behövde en allt större mängd Malt för sina "Blended Brands". Detta gjorde att familjen Mitchells expanderade sin verksamhet även utanför familjeverksamheten, John köpte upp Toberanrigh distillery byggt av hans kusin, Mary byggde Drumore Distillery 1834 och William startade Glengyle Campbeltown, som ligger på den utstickande halvön Kintyre i Skottland, är en liten stad med ett förflutet av jordbruk, fiskeri och whisky tillverkning. Campbeltown som också kallades för "Whiskyns huvudstad" har ett perfekt läge när det gäller tillgångar av vatten, kol och torv och korn. Mull of Kintyre strax söder om Campbeltown ligger bara en kort sjöresa från Irland vilket underlättade en tidig överföring av Irländarnas kompetens, kanske var det whiskyns första ställe att landa på i skottland. I dags datum förmodligen mer känt från Paul McCartneys sång Mull of Kintyre I slutet av 1700-talet var den illegala verksamheten 10 ggr större än den legala tack vare förbud och skatteregleringar. Tillvekningen gick helt enkelt under jorden och drevs illegalt. När legaliseringen infördes på 1820 talet växte Campbeltown i rasande fart under hela 1800-talet. Mellan 1880 och 1920 låg det 34 destillerier i Campbeltown och Whiskyindustrin tillsammans med kolindustrin gjorde Campbeltown till den rikaste staden i hela imperiet. Högmod gick dock före fall. Den goda efterfrågan gjorde att tillverkarna blev giriga och fartblinda. Kvalitén gick ner till förmån för volym för att tillfredställa den växande blended industrin. Detta förstörde Campbeltowns goda rykte som "segraren från väst". Vid prisfallen kring 1920 började producenterna bli allt mer försiktiga med vad de köpte, de ville ha mer valuta för pengarna samt gärna en lättare whisky och vände sig mot Highlands för att få malt till högre kvalitet fanns det bara 12 tillverkare kvar och idag endast tre stycken. Springbank är idag ett av mycket få destillerier som producerar med traditionella metoder med golvmältning och öpen eld under pannan. Springbank producerar idag förutom varumärket Springbank som är destillerat 2½ gång, Longrow som är en mycket rökig dubbeldestillerad whisky med namn efter huvudgatan i Campbeltown. Även Hazelburn destilleras här, en trippeldestillerad mild och elegant dram. Samma familj har obrutet drivit företaget sedan 1928 och frågan är vad som Sida 14

15 händer efter denna generation då det är osannolikt att det finns en arvtagare. Vid millenniet utsågs Springbanks klassiska 21 åring som Världens bästa whisky. Mitchells har en stark koppling till Cadenhead. 5 Maltwhiskyaktörerna Här följer en någorlunda dagsfärsk bild hur ägarstrukturerna ser ut i dag. Stora företagsgrupper kontrollerar två tredjedelar av Skotlands malt whisky destillerier och många är multinationella med fjärran ägare. Här nedan en ungefärlig bild över styrkefördelningen en bit in på Maltligan räknat i andel volym maltkapacitet Diageo 30 % Pernod Ricard 17 % William Grant 9% Bacardi 6% Edrington 6% United Spirits (Whyte &M) 5% Oriole (Pacific/Inverhouse) 3% Beam Global (Laphroaig) <3% Moët Hennessy <3% Industrin är mycket internationell och allt annat än lokal. På 1980 och 90 talet då maltwhiskyn började ta form som single malt uppstod tre lokala Skottska ägargrupper, Whyte & Mackay (Kyndal), Inver House och Burn Stewart men alla har idag sålt ut till större aktörer. Tack vare det stora intresset för Malt Whiskyn har trots det några små aktörer räddat flera intressanta anläggningar och även byggt några nya såsom Arran, Bruichladdich, Bladnoch, Benromach, Edradour, Speyside, Tullibadine, Kilchoman m.fl. Några mycket uppskattade producenter som t.ex Springbank och Glenfarclas har privata gamla traditionella ägare sedan långt tillbaka och håller kvar vid det. Även Macdonald var en relativt lokal aktör som dock sålde ut Glenmorangie och Ardbeg till Moët-Hennesy Sida 15

16 Diageo Diaego sprunget ur United Distillers & Vintner är världens största sprittillverkare. Ursprungligen hette företaget Distillers Company Limited som bytte namn till United Destillers och var ägda av Guinnes sedan 80 talet då whiskyindustrin brakade ihop och småföretagandet gick i putten skapades Diaego i dess nuvarande form ur UD&V ( United Destillers & Vintners). Förutom Six Clasic Malts, känner vi igen Caol Ila, Dufftown, Knockando, Mortlach och Cardhu. för att nämna några malter. På blended-sidan finns Bells, Black & White, Johnny Walker, Vat 69, White Horse etc Pernot Rickard Pernot Rickard köpte hela Seegrams innehav av Skottsk whisky (övrigt vin och sprit gick till Diageo) Köpte också Allied och därmed vissa av Hiram Walkers anläggningar varav vissa avyttrades, tex Pulteney och Balblair. Flera varumärken i deras portfolio ligger inom Chivas. Exempel på single malts är Aberlour, Scapa, Tormore Braeval, Caperdonich(malpåse), Glen Keith (malpåse), Longmorn, Strathisla och the Glenlivet som är ett mycket stort destilleri. Allied startade i sin tur som som Allied Breweries men ändrade namn 1981 till Allied Lyons och köper Pedro Domecq. Allied Distillers startade med ett övertagande av verksamhet från Hiram Walker (Canadian Club). Särskilt då Hirams startprojekt där han tog chansen när skeppsbyggandet försvann och byggde ett destilleri i Dumbarton vid floden Lever. Staden blev något av ett whiskycentrum likt Cambeltown köptes Hiram Walker ut av Allied Brewers varvid Allied Distillers bildades köptes alltihop av Pernod Richard och i dag återstår en buteljeringsanläggning i Dumbarton känd för sina vaktande vita gäss. William Grant William Grant som kommer högt i listan inte minst på grund av Glenfiddich och Balvenie. En av de stora som fortfarande är en familjeangelägenhet genom familjen Grant från Dufftown. Bacardi Bacardi har inte så välkända märken i whiskyvärlden men äger följande destillerier: Aberfeldy, Aultmore, Craigellachie, Macduff och Royal Brackla Sida 16

17 Edrington Edrington förvärvade Highland Distillers grundat 1887 i Glasgow av Robertson. Highland Park är ett av varumärkena förvärvades Famous Grouse och 1996 Macallan. i Koncernen ingår Glenrothes, Tamdhu, Glenturret, total kapacitet ca 17 milj liter/år. Edrington äger dessutom halva North British Grain Whisky Distillery 60 milj liter/år. 60 varumärken finns totalt i gruppen United Spirits United Spirits har köpt upp Whyte & Mackay Kända varumärken är Jura och prestigemalten Dalmore. Oriole Oriole Group äger Inver House Distillers som är en Thai kontrollerad jätte på alkoholhaltiga drycker. Inver House Distillers startade 1964 som ett dotterbolag till sitt Amerikanska moderbolag Publicker Industries. Efter ett manager buy out 1988 köpte Inver House flera malt destillerier under följande 9 år. October 2001 köptes Inver House i sin tur av Pacific Spirit ett globalt företag inom mat och dryck med länkar till Carlsberg. Pacific Spirit har nu övertagits i sin tur av Oriole Group, en Thailändsk koncern. Beam Global Ägd av Fortune Brands som via Beam Global äger Laphroaig och även blended Teachers Moët Hennesys Moët Hennesys köpte överraskande upp Glenmorangie från Macdonalds 2004 och därmed också Ardbeg. Även SMWS Scottish Malt Whisky Society förvärvades, en membership bottler med besvärlig ekonomi. Möet Hennesys ingår i LVMH som äger ca två tredjedelar och Diageo resten Det enda jag kan säga med säkerhet är att när du läser detta så har det säkert förändrats. Sida 17