Utredning Barn- och utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning Barn- och utbildning"

Transkript

1 DNR: KS Utredning Barn- och utbildning Konsekvensanalyser för utredningsspår inom område Barn & Utbildning Bilaga 2

2 Innehåll 1 Bakgrund Personalens synpunkter Förskola Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4 avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar) Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till större Barnomsorg på obekväm arbetstid Resursförskoleavdelning Grundskola Sörbygden och Kungsmarkskolan Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nu År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas) År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas) År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen) Grundskola Svarteborg Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nu År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andra År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 på Kungsmark En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så att några åker till Munkedal, den andra skolan avvecklas) F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skola Grundskola Munkedal och Stale Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nu År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andra År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 på Kungsmark En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas) År F-6 på Bruksskolan och Munkedalsskolan Rektorsgruppens synpunkter Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i Munkedal Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i Munkedal Avvägning för tillhörigheten för årskurs

3 4 Elevers synpunkter Vad är viktigt i skolan? Varför då? Vad är bra med skolan nu? Vad kan göras bättre i skolan? Vilka vuxna ska finnas i skolan? Hur ska en bra lärare/personal vara? Kan du påverka din skola? Vad tycker du om skolskjutsarna? Vad kännetecknar en framgångsrik skola? Allmänhetens synpunkter Föräldrars synpunkter Fackförbundens synpunkter F-5 Hedekas, 6-9 Kungsmark Fördelar pedagogisk kvalitet: Nackdelar pedagogisk kvalitet: Fördelar ekonomi: F-6 Hedekas, 7-9 Kungsmark (F-6/7-9 i hela kommunen) Nackdelar pedagogisk kvalitet: Fördelar ekonomi: Grundskolan Svarteborg Ekonomiska fördelar: Ekonomi Sammanfattning

4 1 Bakgrund I arbetet med översyn av välfärdssektorns verksamheter har styrgruppen beslutat att förvaltningen ska arbeta vidare med ett antal utredningsspår för område Barn & Utbildning. Styrgruppen har uttryckt önskemål om att så många grupper som möjligt ska få möjlighet att framföra sina synpunkter. Styrgrupp och förvaltning har genomfört detta på olika sätt. Man har tagit in synpunkter i olika form från Personal inom förskola och skola Rektorsgrupp Elever Fackförbunden Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet samt SKTF Föräldrar Övrig allmänhet Allmänheten har man träffat genom möten på bygdegrupperna. Eleverna har kommit till tals genom att bjuda in elevrådsrepresentanter från årskurs 5 till 9 från kommunens alla skolor till ett gemensamt möte med styrgruppen. Träffar med föräldrar kommer att genomföras senare under vårterminen med föräldraråden på skolorna. Personalen inom barnomsorg och skola har arbetat med en särskild konsekvensanalysmall där man redovisat fördelar respektive nackdelar ur flera perspektiv: Pedagogisk kvalitet Ekonomi Social kvalitet Transporter Organisation Miljö Även de fackliga förbunden har inbjudits att lämna synpunkter i samma mall, utifrån sitt övergripande fackliga perspektiv. Rektorsgruppen har arbetat med att ta fram en gemensam beskrivning av vad man anser vara pedagogisk kvalitet och därefter beskrivit den skolorganisation man anser bäst skulle uppfylla dessa kriterier. Detta dokument är en beskrivande analys av inkomna synpunkter från rektorer, personal, elever, föräldrar och bygdegrupper. Då olika metoder och modeller använts för att samla in synpunkter redovisas de i ett kapitel för vardera grupp. 2 Personalens synpunkter I detta avsnitt redovisas personalens synpunkter. För varje utredningsspår redovisas först en redovisning av personalens synpunkter i löpande text, därefter fördelar och nackdelar i punktform för att ge en snabb överblick. Varje rektorsområdes egna sammanställningar finns som bakgrundsmaterial, liksom en sammanställning av samtliga synpunkter i en och samma mall (i denna är dubbletter borttagna och vissa synpunkter flyttade till andra rubriker för att åstadkomma en bättre översikt och logik). 4

5 2.1 Förskola Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4 avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar) Personalen inom barnomsorgen kan se vissa fördelar med små enheter. Det kan upplevas lugnt och tryggt av barn och föräldrar när barnen inte behöver knyta så många sociala kontakter. Man ser också att det kan vara lättare att styra en liten enhet och att det underlättar snabba beslut. Vidare att personalgruppen är liten och har nära till varandra. Nackdelar med detta alternativ är dock fler än fördelarna. Man lyfter särskilt fram svårigheter att samverka med andra personalgrupper samt att utbytet av tankar och idéer med andra är begränsat. En annan viktig aspekt är att med små enheter kan personal inte samverka med andra avdelningar kring öppning och stängning vilket innebär att personalen sprids ut över hela dagen. Effekten blir att det är mindre personal när det är som flest barn på en liten förskola jämfört med de förskolor som har fler avdelningar. Det begränsade antalet sociala kontakter kan också vara en nackdel, då barnen inte får så många möjligheter att träffa andra barn och vuxna. Personalen lyfter också fram ensamarbete som en nackdel liksom att administration måste fördelas på alla, vilket innebär minskad tid i barngrupp. Små enheter kan upplevas lugnt och tryggt Lätt att styra Små arbetsgrupper kan underlätta samarbete inom enheten Färre sociala kontakter inte så många att knyta an till Trånga lokaler dålig översikt för barnen Litet utbyte med kollegor om tankar och idéer Svårare att hitta lösningar till problem i personalgruppen Kan inte samarbeta runt öppning/stängning Alla måste dela på administrativa uppgifter mindre tid i barngrupp Färre sociala kontakter mindre möjlighet att träffa andra barn och vuxna Ensamarbete i större utsträckning Transporter till många ställen Sårbart vid tillfällig personalbrist Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till större Detta alternativa utredningsspår innebär att avveckla kommunens 1- och 2- avdelningsskolor och istället samla dessa i en nybyggd förskola med fler avdelningar. Det är främst i Munkedals tätort det ser ut så, med två förskolor med vardera 1 avdelning och en förskola med 2 avdelningar. Dessa skulle kunna samlas i en ny förskola med 4 avdelningar. Problematiken med små enheter finns också i Dingle och Hedekas där orternas respektive förskolor med 3 avdelningar inte kunnat täcka barnomsorgsbehovet och friliggande avdelningar skapats, två i Dingle och en i Hedekas. Personalen trycker i detta alternativ främst på fördelarna med att vara fler i ett arbetslag. Det innebär ökade möjligheter till samarbete och utbyte med kollegor, att det är lättare att ta tillvara olika kompetenser och använda dem på bästa sätt i den pedagogiska verksamheten. Vidare att avdelningarna kan turas om att öppna och stänga för att på så sätt optimera antalet personal när barnen är som flest. Fler kan dela på arbetsuppgifterna och man kan i större utsträckning hantera korttidsfrånvaro inom personalgruppen. Barnen får möjlighet att knyta fler sociala kontakter och man kan arbeta i tvärgrupper. Möjligheten att byta avdelning utan att helt byta förskola är en klar 5

6 fördel. Transporterna minskar när det blir färre ställen att leverera post, varor etc till. Behovet av kökspersonal minskar något. Till nackdelarna med förslaget hör att en större förskola kan upplevas stor och opersonlig. Det blir också fler viljor att ta hänsyn till. Det kan vara svårare att ha uppsikt över barnen om lokaler och utegård inte anpassas efter detta. Antalet sociala kontakter för barnen ökar, vilket av vissa kan upplevas som negativt. Ökad tillhörighet för barn och vuxna om alla är på samma ställe Mer samarbete och utbyte mellan avdelningarna Lättare ta tillvara personalens kompetenser Möjlighet till fler sociala kontakter Tillgång till fler lokaler, mer material Möjlighet för både barn och personal att byta avdelning vid behov Turas om vid öppning/stängning (fler personal när barnen är som flest) Personal kan dela upp arbetsuppgifter mellan sig Mindre sårbart vid personalbrist Minskat behov av kökspersonal (minskad kostnad) Vissa kan uppfatta en större enhet som opersonlig och otrygg Fler viljor att ta hänsyn till Svårare att ha koll på många barn på en stor gård Många sociala kontakter kan skapa otrygghet för vissa barn Barnomsorg på obekväm arbetstid De fördelar personalen på förskolorna ser, är främst ur ett föräldraperspektiv där föräldrar erbjuds en utökad service och därmed ökad valmöjlighet i arbetslivet. Med en god personaltäthet ser personalen också en fördel med att barngruppen är liten. Nackdelarna för en förskoleavdelning på obekväm arbetstid är svårigheten att planera verksamheten då tiderna är oregelbundna, att det blir mer ensamarbete och ökade kostnader för personal, måltider etc. För barnens skull framhåller personalen vikten av att barnen får vara på samma ställe och inte behöver transporteras mellan förskolor. Liten barngrupp Valmöjlighet och service till föräldrar Tryggt för barnen om sammanhållen omsorg dag och kväll/natt Oregelbundna tider, svårt att planera verksamheten Störd nattsömn för barnen Ökade kostnader Mer ensamarbete Eventuella förflyttningar mellan dag- och kväll/nattförskola Lång resväg för vissa Risk för svårighet att rekrytera personal Resursförskoleavdelning Förskolecheferna har initierat en utredning för att undersöka möjligheten att skapa en resursförskoleavdelning. Tanken är att anpassa en befintlig avdelning till att kunna ta emot några barn med stora särskilda behov. Ett exempel kan vara att öka bemanningen 6

7 samt minska till 12 barn i gruppen, varav 4 platser kan erbjudas barn i behov av särskilt stöd. Personal på förskolorna ser fördelar med att personal med rätt kompetens bättre kan tillgodose barnens olika behov samt att om rätt stöd ges tidigt kan det innebära lägre kostnader senare. Det skulle innebära att personal på avdelningen som bygger upp en spetskompetens kring ett specifikt barns problematik kan använda sina kunskaper till andra barn. Miljön kan göras väl anpassad och samarbete med resursteam underlättas. Med färre barn i gruppen och mer personalresurser kan miljön bli lugn och främja en bättre lärandemiljö samt ge tid att träna barnens utveckling. Nackdelar skulle kunna vara om barn med särskilda behov flyttas till en egen avdelning utan interaktion med andra barn. Då missar barnen möjligheten till förebilder och att ta efter positivt beteende från andra samt kan komma att känna sig isolerade. En risk med att ha en särskild grupp är att utvecklingen går långsammare. Transporterna för föräldrar och barn kan öka för dem som väljer att placera sitt barn på en resursavdelning. Personal med rätt kompetens (god grundutbildning samt spetskompetens) kan tillgodose varje barns behov Rätt stöd tidigt, ger minskade kostnader på sikt Väl anpassad miljö Lugnare miljö i en liten grupp, bättre lärandemiljö Underlättar samarbete med resursteam Barnen får färre förebilder att ta efter Barnen kan känna sig isolerade interaktionen med andra barn kan minska Högre personalkostnader Lokalkostnader (initialt) Ökade transporter Svårt att hitta utbildade vikarier Det är viktigt att poängtera att det förslag som förvaltningen utreder innebär en frivillig placering, föräldrar som önskar att deras barn ska gå på en annan förskoleavdelning ska också få placera sina barn där. Resursavdelningen ska inte heller enbart ha platser för barn med särskilda behov, utan vara en blandad grupp med t ex en tredjedel av platserna avsedda för dessa barn. 2.2 Grundskola Sörbygden och Kungsmarkskolan Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nu Att ha kvar skolorna som idag har enligt personalen fördelar som att personal har kännedom om eleverna och att de därmed blir sedda. Sörbygdens skolors läge och omgivningar lyfts fram som positiva delar. Andra fördelar är att lärare med tex NObehörighet kan undervisa även yngre barn samt att övergången mellan år 5 och 6 faller sig naturligt i Hedekas skola. Lärarsamarbetet i år 4-9 har goda förutsättningar. Nackdelarna med att ha det kvar som idag överväger dock. Om Fisketorps skola lyfts fram att den inte är anpassad efter modern undervisning enligt Lgr 11. Miljön är undermålig med stor lokalbrist, buller, dålig ventilation etc. Även utemiljön har brister. Det finns inga utrymmen för slöjd och idrott på skolan. Samverkan mellan lärare i F-3 respektive 4-5 anser personalen vara för liten, vilket ger en stor omställning för barnen i övergången mellan år 3 och 4. Man kan inte genomföra elevens val i år 3 på ett meningsfullt sätt. År 1 har undervisningsfritt 1 dag i veckan på grund av att schemaläggningen anpassats till skolskjutsarna. 7

8 Om Hedekas skola säger personalen att det är svårt att få behöriga lärare i alla ämnen. Att upprätthålla undervisningen med behörig personal kan bli stor. Det är svårt att upprätthålla en likvärdig undervisning trots pedagogernas skicklighet. Vidare är vissa lokaler inte fullt ut ändamålsenligt utrustade, bland annat lokaler för bild och NO. Språkvalet är kostsamt beroende på det lilla elevantalet. På sikt kan det bli svårt att erbjuda ett komplett språkval. Personalen lyfter också fram att det är begränsade möjligheter för elever att vid behov byta klass samt att kamratkretsen är relativt liten, vilket för vissa kan vara en nackdel. Personal har kännedom om eleverna och eleverna blir sedda Bra övergång mellan år 5 och 6 Bra förutsättningar för lärarsamarbete i år 4-9 Bra läge nära naturen och med uteklassrum Lärare kan följa elever under en längre period Fisketorp inte anpassad efter undervisning enligt Lgr 11 Lokalbrist Fisketorp (slöjd- och gymnastiksalar, grupprum, personalarbetsplatser, kapputrymmen etc.) Bristfällig miljö Fisketorp (buller, dålig ventilation etc.) År 1 har 4-dagars skolvecka på grund av ekonomiska skäl för skolskjutsarna För liten samverkan mellan elever och personal i år F-5 Svårt med naturlig samverkan mellan förskola och skola Svårt att få behöriga lärare i alla ämnen på grund av för litet tjänsteunderlag) Svårt ha fullt utrustade lokaler i vissa ämnen på grund av det lilla elevunderlaget Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning Kostsamt språkval Liten kamratkrets och begränsad möjlighet att byta klass År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas) I detta utredningsspår ser personalen att det blir lättare att få kompetenta lärare med behörigheter enligt den nya skollagen. Samtliga elever i år 6-9 får samma förutsättningar, bland annat kan alla erbjudas språkval fullt ut. Med betygssättande lärare på samma skolor blir betygssättningen mer rättssäker. Lärarna får lära känna eleverna under maximal tid innan betygssättning. Större möjlighet för elever att byta klass vid behov. Alla elever får nära till bibliotek. Eleverna får mer funktionella lokaler (t.ex. slöjd och idrott för F-3, NO för 6-9). Samarbete, utbyte och pedagogiska diskussioner mellan lärare underlättas. Vidare ser man att ytorna för F-3 blir större och att lokaler för skolbarnsomsorg (fritids) blir mer funktionella. På den ekonomiska plussidan finns minskade kostnader för lokaler i Fisketorp, personalkostnad för 6-9 samt administrationskostnader. Nackdelar med alternativet är enligt personalen att nationella prov sker först i år 6, vilket skulle vara det första året eleverna går på Kungsmarksskolan. Också kommande lärarutbildning verkar bli indelat i 1-3, 4-6 och 7-9. Vissa elever kan tycka att Kungsmarkskolan är stor och opersonlig. Eventuellt krävs en tillbyggnad av Kungsmark då träningsskolan nyss flyttat in i lokaler. Skolskjutskostnaderna blir högre och restiderna längre för vissa elever. Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner 8

9 Samarbetet 1-5 samt förskola-förskoleklass ökar Bättre lokaler för F-3 och fritids Eleverna får tillgång till mer funktionella specialsalar Alla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheter Samtliga elever i kommunen får samma förutsättningar Närhet till bibliotek för alla elever Mindre resor för Studie- och yrkesvägledare, skolhälsovård etc. Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administration Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker först i år 6 Ökade skolskjutskostnader Längre resor för elever som bor norr om Hedekas Med fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samt att miljöpåverkan blir större År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas) Personalens synpunkter på detta alternativ är att det stöder arbetet med röda tråden (F- 9-perspektiv). Personalen ingår i samma arbetslag. Personalen har stora möjligheter att lära känna alla elever och övergångarna mellan stadierna underlättas. Skolan har ett bra läge nära natur och uteklassrum vilket kan ge god kvalitet i undervisningen i idrott, biologi och geografi. Man kan undvika en eventuell framtida brist på lokaler på Kungsmarksskolan. Två högstadieskolor ger valmöjlighet. En liten kamratkrets kan vara tryggt för de yngre barnen. Lokalkostnader för Fisketorp försvinner och administrationskostnaderna kan minskas. Som nackdelar lyfter personalen fram att alternativet minimerar framtida handlingsmöjligheter avseende lokalplanering. Det är också svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare. Det är svårt att hålla specialsalar uppdaterade till modern undervisning (t.ex. bild och NO), på grund av investeringskostnader och litet elevunderlag. På sikt blir det svårt att erbjuda komplett språkval. Det krävs en större nyeller tillbyggnad. Kostnaden för behörig personal blir stor (lärarkostnad/elev blir hög), särskilt för språkval. Möjligheten för elever att byta klass är begränsat och den lilla kamratkretsen kan vara en nackdel för de äldre eleverna. F-9 perspektivet stöds (alla lärare i samma arbetslag med gemensamt arbetsrum) Personalen lär känna alla elever och följer dem under lång tid Underlättar övergångar mellan stadierna Skolans storlek ger god överblick av eleverna (kan motverka skolk t.ex.) Naturnära läge Framtida eventuell lokalbrist på Kungsmarkskolan undviks Minskade lokalkostnad Fisketorp, minskad administrationskostnad Möjlighet för högstadieelever att välja mellan två skolor Liten kamratkrets tryggt för de yngre Svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare i undervisningen Svårt att hålla specialsalar uppdaterade med modern utrustning Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning i vissa ämnen Svårt att på sikt erbjuda komplett språkval Hög kostnad för att upprätthålla undervisningen med ämnesbehörig personal Undervisning i moderna språk särskilt kostsam på grund av litet elevunderlag Ny- eller tillbyggnad nödvändig Begränsade möjligheter för elever att byta klass vid behov 9

10 Liten kamratkrets nackdel för de äldre År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen) Personalen ser med detta alternativ ungefär samma fördelar och nackdelar som i förslaget F-5 på Hedekas skola, 6-9 på Kungsmark. I punktlistorna med för- och nackdelar nedan är därför båda alternativens punkter med. Svarteborgs, Munkedals och Bruksskolans rektorsområden har beskrivit för- och nackdelar med att skolorna i dessa områden blir F-6. Se deras konsekvensbeskrivningar nedan. Utöver de fördelar som listats där ser personalen i detta alternativ att organisationen anpassas till kommande lärarutbildning och kursplaner, vilket kan underlätta framtida rekrytering av behörig personal. Eleverna har gjort nationellt prov i år 6 innan de kommer till Kungsmarkskolan. Samtliga elever i år 7-9 får samma förutsättningar. Vidare ser man ett något minskat behov av avancerade specialsalar. Kungsmarkskolan lokaler kan rymma annan verksamhet. Elever från Sörbygden blir ett år äldre innan de längre resorna börjar. Utöver de nackdelar som listats i alternativet ovan ser personalen att med språkval som börjar först i år 7 får timplanen ändras på praktiska ämnens bekostnad. En annan nackdel är att betygsättning i år 6 sker på många olika skolor. Viss tillbyggnad kan bli nödvändig. Det blir inte heller samma kostnadsminskning som i 6-9-alternativet. Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner Samarbetet 1-6 samt förskola-förskoleklass ökar Bättre lokaler för F-3 och fritids, vid flytt från Fisketorp. Eleverna får tillgång till mer funktionella specialsalar (något mindre behov än tidigare alternativ med 6-9 på Kungsmarkskolan) Alla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheter Samtliga elever i kommunen får samma förutsättningar Närhet till bibliotek för alla elever Mindre resor för SYV, skolhälsovård etc. Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administration Skolorganisationen anpassad till kommande lärarutbildning och kursplaner Nationellt prov har skett innan eleverna kommer till Kungsmarkskolan Lokaler på Kungsmarkskolan kan användas till annan verksamhet Elever från Sörbygden är ett år äldre när de längre resorna börjar Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker i år 6 Ökade skolskjutskostnader Längre resor för elever som bor norr om Hedekas Med fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samt att miljöpåverkan blir större. Timplanen får ändra på grund av språkval först i år 7 Betygssättning sker på många olika skolor Tillbyggnad kan krävas Inte lika stor kostnadsbesparing som i tidigare alternativ med 6-9 på Kungsmarkskolan) 10

11 2.3 Grundskola Svarteborg Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nu Med detta alternativ menar personalen att lärare med rätt kompetens nyttjas optimalt. Man ser ett positivt samspel mellan yngre och äldre elever. Skolorna ligger i barnens närområde vilket ses som socialt och praktiskt fördelaktigt. Eleverna har nära till skolbarnsomsorgen (fritids) och transporterna begränsas. Överlämning mellan år 3 och 4 underlättas och över tid blir helhetssynen större. Lättare att få ihop till heltidstjänster genom att undervisa i flera klasser. Till nackdelarna hör enligt personalen att kunskapskraven i den nya läroplanen ligger i år 6 (betyg sätts från år 6). Man ser också att det begränsade antalet kompisar i samma ålder kan vara en nackdel. Få pedagogerna delar på alla de ansvarsområden som ligger utanför läraruppdraget. Lärarnas kompetens nyttjas maximalt Praktiska och sociala fördelar med skola nära hemmet Befintliga lokaler utnyttjas Färre transporter Övergångar underlättas Eleverna har nära till fritids Lärare kan undervisa i flera klasser Stämmer inte överens med nya läroplanen Begränsade sociala kontakter med barn i samma ålder Få pedagoger får dela på många ansvarsområden År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andra Här ser personalen fördelar med ett ökat samarbete med parallellklasser och möjligheter att gruppera eleverna på olika sätt. Detta ses positivt både ur ett pedagogiskt och socialt perspektiv. Årskullar med få elever kan parallellklasser undvikas och därmed en besparing göras. Eleverna får fler kamrater i samma ålder med ett större socialt utbyte. Till nackdelarna hör att organisationen inte stämmer överens med Lgr 11 och dess uppbyggnad av kunskapskraven. Det blir större klasser och fritids finns på två ställen (syskon på olika ställen). Man ser en risk för att engagemanget från hemmen minskar om skolan ligger längre bort. Barnen får lämna hemsamhället tidigare och transporterna ökar (ökad kostnad, ökade utsläpp). Samarbetsvinster med parallellklasser Möjlighet till olika grupperingar efter behov Fler kamrater i samma ålder större social utbyte Stämmer inte överens med ny läroplan för grundskolan Större klasser Risk för minskat engagemang från hemmen Fritids på två ställen kan innebära att syskon är på olika orter Ökade transportkostnader Mindre social utbyte mellan yngre och äldre barn 11

12 2.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 på Kungsmark Personalen menar att detta alternativ följer den nya läroplanen och stämmer överens med kunskapskraven. Det är en fördel om parallellklasser kan skapas. Man ser också en fördel i att fler pedagoger med samma utbildning finns på samma skola. För fritids är detta alternativ en fördel. Eleverna får större möjlighet att hitta jämnåriga kamrater. Nackdelarna är risken för stora klasser och de stora svårigheterna att täcka alla ämnen med behöriga lärare. Det är svårt att få ihop hela tjänster för F-3 och lärare i år 4-6 kan inte täcka hela timplanen på en skola. Språk och NO anges som särskilt svårt att få ihop. Personalen ser också ökade transportkostnader, främst för elever med också för personal (reseersättning för resor mellan skolorna). Risken finns att åldersgrupper isoleras och inte har samma utbyte mellan yngre och äldre. Bra om det blir parallella klasser Arbetslagsmässig fördel med fler pedagoger med samma utbildning på skolan Bryten mellan stadierna följer Lgr 11 Stämmer överens med kunskapskraven i Lgr 11 Möjlighet till fler sociala kontakter med jämnåriga Svårt att täcka timplanen med behöriga lärare (särskilt språk och NO) Lärare måste undervisa på flera skolor Svårt få hela tjänster för lärare i år F-3 Risk för större klasser Högre transportkostnader Färre sociala kontakter mellan yngre och äldre elever Barnen får lämna hemsamhället tidigare Risk för minskad inflyttning om det blir olika skolor En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så att några åker till Munkedal, den andra skolan avvecklas) I detta förslag ser personalen fördelar med att pedagogerna kan undervisa i de ämnen de är behöriga i och att utbytet mellan pedagoger kan främjas (t.ex. mellan parallellklasser). Samspelet mellan yngre och äldre elever är en annan fördel. Materialinköp kan samordnas. Nackdelarna är risken för större klasser och ökade lokalkostnader då utbyggnad behövs. Personalen ser också en risk för att en större skola innebär oroligare arbetsmiljö. Man ser en risk i att utflyttningen ökar från den ort där skolan avvecklas. Ökade transporter med ökade kostnader och utsläpp till följd. Pedagoger med behörighet Ökat utbyte mellan pedagoger Gemensamma inköp Positivt samspel mellan yngre och äldre elever Risk för stora klasser Stora investeringskostnader för att bygga nya lokaler Ökad utflyttning Fler transporter (ökad kostnad, ökade utsläpp) Risk för oroligare miljö på en större skola 12

13 2.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skola Detta förslag hänger ihop med förslaget ovan F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen), just på grund av det som står inom parentesen. En fördel med detta alternativ är att det stämmer överens med kunskapskraven i den nya läroplanen. Organisationen stöder också att nationella prov genomförs i år 3 och 6. Samspel mellan yngre och äldre elever möjliggörs och transporterna begränsas maximalt. Personalen ser vidare att detta alternativ stöder indelningen i kommande lärarutbildning (1-3, 4-6 samt 7-9). Med små lärarlag kan arbetet vara flexibelt och beslut fattas snabbt Som nackdelar lyfts fram att det kan bli nödvändigt att slå ihop klasser i olika årskurser. Med alltför små klasser är risken att de sociala kontakterna blir alltför litet. I Hällevadsholms skola uppstår platsbrist med detta alternativ (förskolan använder delar av skolans tidigare lokaler). Stämmer överens med Lgr 11 Positivt samspel mellan yngre och äldre elever Begränsar transporterna maximalt Naturligt lärarbyte Små lärarlag ger flexibilitet och snabba beslut Begränsat antal sociala kontakter i små klasser Platsbrist i Hällevadsholms skola 2.4 Grundskola Munkedal och Stale Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nu Personalen i dessa områden ser många fördelar med att ha kvar organisationen som nu. Man ser att det underlättar arbetet med röda tråden och att det som skolorna byggt upp får vara kvar. Personalens kompetens används på ett bra sätt. Åldersblandningen ger variation för elever och personal och möjliggör åldersblandade grupper för att skapa repetition för vissa elever och utmaningar för andra. Material kan användas över årskursgränserna. Olika åldersgrupper underlättar också för särskola och träningsskola att arbeta integrerat. Vidare ser personalen fördelar med att följa barnen under flera år samt möjligheter till bra övergång mellan förskola och förskoleklass. Nuvarande skolor anses vara lagom stora, där alla känner alla samtidigt som det finns möjlighet till många sociala kontakter. Med fritids på samma ställe som skolan är gör att barnen inte behöver byta miljö. Skolornas omgivningar med närhet till skog och aktiviteter framhålls som positiva. Personalen ser också en fördel i att rektor finns tillgänglig på skolan. Inga tillkommande kostnader för transporter. Nackdelar som personalen ser är att det går emot Lgr 11 där det talas mer om en traditionell stadieindelning med 1-3, 4-6 och 7-9. Man ser också att särskolans elever inte känner att de hör till och inte fullt ut accepteras vilket påverkar den dagliga verksamheten. Att det är olika rektorer för verksamhet inom samma skola är också en nackdel. Personalen upplever också att det är svårt att ha full uppsikt över barnen. Arbetet med röda tråden stöds Personalen känner varandra väl Ålderblandningen positiv både pedagogiskt och socialt Material kan användas över årskurserna för repetition och utmaning 13

14 Övergång förskola-förskoleklass underlättas Personalen följer eleverna i flera år Trygghet med en liten skola, särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stöd Eleverna har lagom många kamratrelationer Syskon går på samma ställe Många kan gå/cykla till skolan, färre transporter För kommande expansion (främst Stale) är det viktigt att skolan ligger nära Rektor finns tillgänglig Närhet till natur, bra utemiljö Stöder inte Lgr 11 Särskolans elever hör inte till Träningsskolans elever inte accepterade på Kungsmarkskolan Olika rektorer gör att det blir olikheter inom samma skola Svårare att arbeta inkluderat när det är olika rektorer Svårt att ha full uppsikt över barnen Många onödiga transporter/bussturer År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andra Med detta alternativ ser personalen inga pedagogiska fördelar. Man kan dock se fördelar med att eleverna får fler kamrater i samma ålder och att transporter möjligen kan samordnas då eleverna åker åt samma håll. Bruksskolans naturnära läge framhålls som en fördel. Till nackdelarna hör att arbetet med röda tråden försvåras, liksom kommunikationen mellan stadierna och personalen. Årskurs 6 fattas om man ska följa Lgr 11. Man ser klara nackdelar för barn i behov av särskilt stöd som är beroende av en trygg miljö. Det blir ett extra skolbyte för eleverna. Risken finns att särskolans elever blir segregerade från andra elever. Fritids är på två ställen, där syskon ska lämnas/hämtas på olika platser. Personalen framhåller också att ute- och innemiljö behöver anpassas samt att transporterna blir fler. Fler kamratrelationer med barn i samma ålder Viss samordning av transporter Bruksskolan har ett naturnära läge Arbetet med röda tråden försvåras Kommunikationen mellan stadier/personal försvåras Följer inte Lgr 11 Ökade kostnader för transporter samt ökad miljöpåverkan Syskon går på olika fritids Längre skoldagar Extra stora nackdelar för barn i behov av särskilt stöd (otrygghet) Risk att särskolans elever segregeras från jämnåriga kamrater. Ytterligare byte av skola År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 på Kungsmark Detta förslag följer Lgr 11, vilket ses som en fördel av personalen. Det ger också en samlad högstadieskola med samlad kompetens och ändamålsenliga lokaler i t.ex. NO. Det blir en jämnare grupp åldersmässigt och ett lugnt klimat för de yngre barnen. Eleverna får ett extra år på sig (år 6) att mogna och bli trygga individer innan de börjar 14

15 på Kungsmarkskolan. Fritidsverksamheten kan bättre anpassas efter barnens ålder, behov och önskemål om aktiviteter. Personal kan samordnas i större utsträckning liksom användning av material. Miljön är väl anpassad för F-6 och 7-9. Med tanken att de yngre barnen går på Bruksskolan och de äldre på Munkedalskolan får de yngre en bra gård och nära till naturen, de äldre får närmare till passande aktiviteter i Munkedal (pingis, bibliotek, ishall etc.). Nackdelar som personalen ser är att arbetet med röda tråden försvåras, liksom kommunikationen mellan stadier och personal. Det blir fler överlämningar och extra otryggt för barn i behov av särskilt stöd. De positiva effekterna av att yngre och äldre barn träffas går förlorad. Det finns risk för längre skoldagar. Att syskon hamnar på olika fritids ses som en nackdel liksom risken att särskolans elever blir segregerade från andra barn. Det blir också fler transporter. Följer Lgr 11 Samlad kompetens på en högstadieskola Ändamålsenliga lokaler för NO Jämnare grupp åldersmässigt Lugnt klimat för de yngre barnen Eleverna i år 6 får ett år till på sig att mogna och bli trygga individer Lättare att anpassa fritidsverksamheten för barnen Samordningsmöjligheter kring personal och material Miljön är anpassad efter barnens ålder Försvårar arbetet med röda tråden Försvårar kommunikation mellan stadier och personal Fler byte av skola och överlämningar Minskad kontinuitet är extra stor nackdel för elever i behov av särskilt stöd Kostnader för anpassning av ute- och innemiljö Mindre kontakt mellan yngre och äldre elever Ökade transporter En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas) Personalen ser få fördelar med detta förslag. En är att all kompetens finns samlad på samma ställe. På sikt tror man att det är lönsamt rent ekonomiskt. Två rektorer som kan fördela arbetet och ansvara för olika delar ser man som en annan fördel. En av personalgrupperna anser att förslaget skulle innebära kaos på alla områden. Nackdelarna som den andra personalgruppen framhåller är att det skulle öka lokalbehovet med nybyggnation som följd. Man anser att fritidshemmets lokaler måste fördubblas och att utemiljön också måste anpassas och utökas. Man ser vidare att det ökade antalet relationer kan skapa otrygghet för vissa elever och att det blir svårare att observera det sociala samspelet under raster. Man ser också en risk om det bara blir en rektor på enheten med ökad arbetsbörda som följd. Man tror inte att skolskjutsarna ökar så mycket då bussarna redan idag går till Kungsmarkskolan. All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifter Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön 15

16 Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observera vad som händer på raster Fler sociala kontakter och relationer Ökad arbetsbörda om det blir en rektor för skolan Tuffare arbetsklimat År F-6 på Bruksskolan och Munkedalsskolan Detta förslag hänger ihop med förslaget ovan F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor i kommunen), just på grund av det som står inom parentesen. Personalen ser många likheter i för- och nackdelar med förslaget om att ha det som nu. De för- och nackdelar som angivits där gäller i mångt och mycket även här. Därför är de punkterna med i listorna nedan. Övriga fördelar som personalen kan se med detta alternativ är att det följer Lgr 11 och att arbetet med röda tråden kan löpa på i år 1-6. Det ger en möjlighet att arbeta åldersintegrerat och samlar en bred kompetens på samma ställe. Man anser vidare att det kan få bort en del av det vi och de -tänkande som finns mellan särskola och skola idag. All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifter Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observera vad som händer på raster Fler sociala kontakter och relationer Ökad arbetsbörda om det blir en rektor för skolan Tuffare arbetsklimat 3 Rektorsgruppens synpunkter Som kort beskrevs i början av dokumentet har rektorsgruppen arbetat i två steg. Man har börjat med att arbeta fram en gemensam beskrivning av vad man anser vara pedagogisk kvalitet utan att i det läget tänka skolorganisation. Hänsyn har tagits till den pågående reformen med ny skollag och ny läroplan. Nästa steg har varit att beskriva en skolorganisation som bäst uppfyller dessa kriterier, också i detta steg utan att tänka på hur den befintliga organisationen i Munkedal ser ut i nuläget. 3.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i Munkedal Vad är en optimal grupp? Det beror på syfte och vilka som ingår. De som ingår påverkar genom sitt förhållningssätt, sin utbildning. Men ca. 15 stycken är en bra storlek plus vissa sammanslagningar i vissa situationer. En grupp kan vara för liten, t.ex. vid idrott och språkval. I övrigt kan följande beskrivning ge en bild av kvalitet: En gemensam plattform (värdegrund)som grundas utifrån våra styrdokument. Utbildad personal utifrån barnens ålder som är engagerad i den verksamhet man verkar. 16

17 Pedagogiska ledare som ges förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete i praktiken. Kompetensutveckling för all personal. Ändamålsenliga lokaler och läromedel t.ex. datorer. Grupp och klasstorlekar i de olika verksamheterna påverkar kvaliteten. Personaltäthet utifrån elevernas behov. Kunniga politiker som är väl insatta i styrdokumenten, som i sin tur kan fatta sådana beslut som ger verksamheten goda förutsättningar att utveckla kvaliteten. Tid för olika personalkategorier att kunna planera sin verksamhet. Rätt kompetens måste tillföras för att möta elever i behov av särskilt stöd. Exempelvis elevhälsa och samverkan med IFO. En god samsyn mellan skola och föräldrar. 3.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i Munkedal Det kan vara god kvalitet med en avdelning, men kan bli bättre med flera avdelningar utifrån ekonomi, personal. Personal som pratar med varandra utvecklar sin verksamhet. Är man fler finns större förutsättningar att man höjer kvaliteten. Med fler personal (avdelningar) kan fler administrativa aktiviteter fördelas på fler. Inget socialt umgänge på en avdelning, då man sitter ensam på rasterna. På enavdelningar är det svårt att klarar sig utan vikarier. På fleravdelningar kan man ha mer/högre personaltäthet när det är flest barn. Med flera avdelningar kan man bättre möta elever med särskilda behov. Lättare att hantera personalens planeringstid på fleravdelningar. En del kommuner bygger jätteförskolor med avdelningar. Vi tror det är bättre med 4-6 avdelningar. Gruppstorlek viktig och skall ses över. Lokalerna skall vara anpassade för verksamheten (tangering med skolan). Bra med närhet till skolan för samverkan. Gångavstånd. Rektorer och förskolechefer måste samverka. Avstånd negativt, t.ex. Fisketorp förskola. Intresse har skapats för vad vi gör i förskolan, från skolans sida. Jobba mer ämnesöverskridande. Smidigare övergång mellan förskola och skola än dagens förskoleklass Montessori till Önnebacka 3.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6 Ett grundläggande avgörande för skolans fortsatta organisation och indelning, som måste göras, är placeringen av årskurs 6. Skall vi ha kvar dagens indelning där 6:orna är kvar på högstadiet, eller gå tillbaks till det tidigare där 6:orna tillhörde mellanstadiet. Det finns argument för båda åsikterna. Här följer rektorernas uppställning av för- respektive nackdelar för båda lösningarna. F 5 samt 6 9 (som idag). Förskoleklassen blir mer integrerad i skolan. Det är som tidigare vilket betyder att skolan idag är organiserad utifrån detta vad gäller lärartilldelningen. Eleverna kan få språkvalet redan i åk 6. Eleverna får tillgång till ämneslärare redan i åk 6. Samordningen vid t.ex. musik underlättas. Minst krävande om det måste till en omorganisation. Ämneslärare in redan i åk 6, vilket ställer krav på legitimation och behörighet. Minst krävande (Kan behöva rivas) 17

18 Socialt är de ofta fortfarande unga och kan behöva vara kvar ett år till på mellanstadiet. Mer samarbetet mellan enheter Följer inte den nya kursplanen 1 3, 4 6, 7 9. Nationella prov i åk. 6. F 6 samt 7 9. Förskoleklass integrerad i skolan. Lättare att följa kursplan 1 3, 4 6, 7 9. Kommande lärarbehörighet följer kursplan Nationella prov. Lättare att följa upp kvalitetsuppföljning Inte rum fullt ut Språk Ämneslärare behövs Samverkan behövs när ämneslärare behöver resa istället för elever Montessori (inte företeelsen) 4 Elevers synpunkter Styrgruppen har genomfört ett möte med att elevrådsrepresentanter från år 5-9 på kommunens skolor. Vid mötet fick eleverna en kortare information om vad välfärdssektorn arbetar med och är organiserad samt hur kommunens ekonomi ser ut. Därefter samtalade styrgruppens medlemmar med eleverna i olika grupper för att få deras synpunkter på ett antal frågor, som redovisas i varsitt avsnitt nedan. Frågorna hade skickats ut till eleverna en vecka innan, så de hade tid att höra med övriga elever på respektive skola. 4.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då? Eleverna tycker att det är viktigt att man lär sig något och att alla mår bra, trivs och är snälla mot varandra. Man tycker att det är viktigt med bra och kompetenta lärare som visar både fackkunskap och social kompetens, visar förståelse och har respekt. Eleverna vill gärna göra andra saker än bara ha traditionell undervisning för att få mer variation. Man tycker det är viktigt att få stöd när man behöver det. Eleverna anser också att maten ska vara nyttig och smaka bra. 4.2 Vad är bra med skolan nu? Eleverna tycker att personalen är bra, men att de är för få. Lärarna lyssnar på eleverna och undervisningen fungerar bra, man får vara med och planera och påverka. Eleverna tycker att det är bra när de får frihet och att man kan få slappa när man arbetat hårt. Hedekas skolas elever tycker att det är bra med en liten skola där alla känner alla. Många elever tycker att deras skolgård är bra. Eleverna tycker det är positivt att man har elevråd och vängrupp. Man gillar också att skolan har miljöstation. De flesta tycker att maten i sig är ok, men har synpunkter på bemötande och att det ibland är smutsigt. Hedekas elever är nöjda med maten. Beträffande maten ansåg eleverna generellt att den kunde bli lite bättre, t ex sågs potatisen ganska dålig och salladen kunde ibland se trist och oaptitlig ut. Maten kan också vara kall och även ibland ta slut i förtid. Vissa elever serverades soppa på långa skoldagar vilket kändes som för lite mat för att orka hela dagen. 18

19 4.3 Vad kan göras bättre i skolan? Hedekas skolas elever saknar att kunna välja mellan fler språk. Man vill också ha bättre lokaler (t ex NO), fler instrument, större idrottshall. Man vill också ha fler idrottstimmar. Eleverna önskar att det fanns fler datorer och bättre teknisk utrustning. På vissa skolor är det dålig ventilation och blir väldigt varmt på sommaren. Eleverna pratar också om att de vill ha mer personal och att de ska ha bra utbildning. Man påpekar också att vissa lärare har olika regler, t.ex. olika regler för sina respektive andras elever. Att motverka mobbning är en annan viktig sak som eleverna på Kungsmark tar upp som kan förbättras alla elever är överens om att det handlar om att förebygga tidigt. Mobbning uppstår ofta som en följd av jobbiga hemförhållanden och/eller svårigheter att hänga med. Eleverna önskar mer tid till elever som behöver stöd. Man ser gärna mer tid till de elever som är duktiga och behöver utmaningar. Eleverna vill också att maten serveras på ett mer tilltalande sätt och att man ser till att den räcker till alla. Gärna att maten är mer anpassad efter elevernas ålder, att man undviker pulvermos och såser samt att det finns mer kryddor. Eleverna efterlyser också bättre bordsskick från elevernas sida och trevligare bemötande från vissa av måltidspersonalen (man upplever att vissa svarar lite snorkigt ). Hedekaseleverna är nöjda med måltidssituationen. Klasserna bör göras mindre. Använda nyare/uppdaterade undervisningsböcker. Toaletterna anses ganska ofräscha på högstadiet vilket gör att somliga väljer att hålla sig hela dagen. Detta problem tycks inte vara lika stort på låg/mellanstadierna. 4.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan? Eleverna svarar att de tycker att det ska finnas lärare, rektor, elevassistenter, kanslist, kurator, lokalvårdare, måltidspersonal, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, bibliotekarie (helst heltid), vaktmästare, rastvakter och fritidspersonal. Extra vuxna t ex klassmorfar eller liknande känner de inget behov av Eleverna vill att skolpersonal ska vara rättvis och rätt utbildade. De ska ställa rimliga krav på eleverna och behandla tjejer och killar lika. Man tycker att killar får skäll oftare än tjejer, även när det inte är motiverat. Detta upprör alla, inte minst tjejerna! Det fanns en antydan att man inte respekterade vuxna personer som man inte haft i klassrummet och då spelade det inte så stor roll om det går vuxna i korridorerna när man inte vet vad de går för. 4.5 Hur ska en bra lärare/personal vara? Här har eleverna många synpunkter: Agera när något händer Rolig men bestämd (lagom stäng!) Ta alla på allvar, förstående Utbildad och kunnig Lugn (det skapar harmoni i klassen) Man ska kunna lita på läraren Skötsam Inte gnällig! Använda vårdat språk Lägga ner lika mycket tid på duktiga elever som på övriga Rättvis 19

20 Trevlig och omtänksam Idérik Bra på att lära ut Sportig Glad Van vid barn 4.6 Kan du påverka din skola? Eleverna tycker att de kan påverka sin skola genom att vara aktiva på klassråd, elevråd, miljöråd, kompisgrupp/vängrupp och skyddsronder. Livskunskapslektionerna är bra tillfällen att påverka. Eleverna talar också om det egna ansvaret, att själv inte störa under lektionerna, säga till om någon bråkar och anteckna i elevdagboken (en slags loggbok där eleverna skriver till läraren och vice versa). Man säger också att en del saker kan eleverna bestämma om, andra inte. Slutligen pratar eleverna om att man kan påverka miljön genom att källsortera och genom skolgårdskvällar kan barn, föräldrar och personal tillsammans göra skolan finare. Ibland kommer rektorerna ut i klasserna vilket tycks vara uppskattat. Exempel på vad eleverna anser sig kunna påverka är maten, utsmyckningar, caféet på högstadiet och vilka böcker som skall skaffas till biblioteken. 4.7 Vad tycker du om skolskjutsarna? Eleverna vill inte ha för långa skolskjutsar, helst vill man att ingen ska behöva åka mer än 30 minuter. Det är ofta trångt på bussarna, vissa får stå, och man kan behöva vänta på en annan buss långt senare vilket gör att det tar mycket längre tid att komma hem efter skolan. Det kan också vara ont om tid att hinna med bussen (Kungsmarkskolan på eftermiddagen) och långa väntetider innan skolan börjar på morgonen. Eleverna tycker att chaufförerna är väldigt olika, vissa är bra medan andra upplevs som sura. Man efterlyser fräschare bussar och bättre ordning. Man skulle vilja att kompisar fick åka med gratis och tycker det är dåligt att man inte får åka med om man glömmer sitt busskort. Eleverna tycker att det är bra att det finns bälten i bussarna (även om de används lite dåligt?). 4.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola? I den här övningen redovisades vad forskningen kommit fram till kännetecknar en framgångsrik skola. Eleverna fick betygssätta sin egen skola efter hur väl man tycker att skolan uppfyller kriterierna: Skolan har höga förväntningar på eleverna Lärarna berättar ofta för eleverna hur det går för dem Rektorn anställer bra lärare Skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning Det finns tillräckligt med personal Föräldrarna får möjlighet att samverka med skolan på ett bra sätt Rektorn har koll på läget och ger bra stöd till elever och personal Alla grupper hann inte genomföra denna punkt, men de som ändå hann tycker att Munkedals skolor hamnar på en godkänd eller lite bättre nivå på de flesta punkter. På någon skola tycker man inte att rektor har full koll på läget eller ger bra stöd. Någon elev ansåg också att det inte finns tillräckligt med personal på sin skola. 5 Allmänhetens synpunkter Vid träffarna med allmänheten besöktes flera bygdeföreningar; Valbo-Ryr, Hedekas, Torreby, Hällevadsholm, Dingle, Bärfendal och Munkedal. Deltagarantalet varierade från ca 10 till ca 80 personer. De flesta deltagarna var äldre personer varför fokus ofta kom 20

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-04-23 Utbildningssamordnare Mats Sandberg 0410-733936, 0708-817491 mats.sandberg@trelleborg.se Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra

Läs mer

Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) får igenom? Vad händer med aspberger och hörsel samt de nystartade förberedelseklasserna?

Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) får igenom? Vad händer med aspberger och hörsel samt de nystartade förberedelseklasserna? Anteckningar från medborgardialog Öjebyn, 22 april 2013 Frågor kring konkreta förslag Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) får igenom? Vad blir vinsten med alternativ 2? Vad händer

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Dialogmöte i Bergsåkers skola 2012-02-28

Dialogmöte i Bergsåkers skola 2012-02-28 Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? * Ekonomiska resurser till barn i behov av stöd till nya läromedel för att möta de nya kunskapskraven.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark Här nedan presenteras frågor och svar som kan vara intressanta för alla elever/föräldrar inför att AB-klasserna på Norskolan flyttas till Näsbyparksskolan

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Strukturförändring Svanens skola

Strukturförändring Svanens skola TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) 2012-04-01 BUN-390/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-15 18 12 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen Resultat Enkät Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen Sammanställt av Ulrika Eidenstam skolrådsrepresentant 3B Enkäten Enkät gick ut till alla föräldrar med följande

Läs mer

Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola.

Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Exempel på alternativ för västra området Efter förändringar i modell för attraktiv skola/förskola påverkas

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort 2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

29 november 18.00 19.30 Skruvstad

29 november 18.00 19.30 Skruvstad 1 Inkomna åsikter från föräldrar Gällande utredning om skolans organisation 29 november 18.00 19.30 Skruvstad Flytta tillbaka 6:an hit Lärare kan åka ut Att man tar teknik, gympa, språk, bad på en dag,

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff 110131

Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff 110131 Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff 110131 1. Renovering av svensbyskolan med inriktat mot framtida elevunderlag. Överytor i Sjulnäs används till samlingslokal/aula

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Strukturförändring Pärlan och Silverdansen

Strukturförändring Pärlan och Silverdansen TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) 2012-03-20 BUN-389/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-151812 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån

Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån Närvarande: Carina Nordberg, Jarle Petersen, Elisabeth Curtsdotter Nilsson, Leila Björk, Elisbeth Sundin, Helena Eklund- Snäll, Shna Abdulhamed,

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet på Ramlösa friskola per 31/7-14. 2. Förutsättningar:

Redovisning av kvalitetsarbetet på Ramlösa friskola per 31/7-14. 2. Förutsättningar: Redovisning av kvalitetsarbetet på Ramlösa friskola per 31/7-14 1. Ramlösa friskola och fritids, ansvarig Lisa Meviken (rektor) 2. Förutsättningar: Ramlösa friskola är en verksamhet som drivs i privat

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 Datum Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 1. Nuläge Enheten har bytt chef under året. Ny chef började 1 september. Enheten behöver en förnyelse vad gäller både pedagogiska diskussioner,

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Utredning kring Internationella Skolan Atlas fortsatta inriktning och verksamhet

Utredning kring Internationella Skolan Atlas fortsatta inriktning och verksamhet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2013-11-07 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-385 Elisabeth Stärner, Kathrin Hansson Barn- och ungdomsnämnden Utredning kring Internationella Skolan Atlas fortsatta inriktning och

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar Barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Innehåll Brukarundersökning 2014... 1 Syfte med enkät och fritextsvar... 1 Svarsfrekvens... 1 Metod... 2

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer