KALLELSE Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 KALLELSE Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 54 Presentation av nya kommunchefen... 2 Sbn 55 Ekonomi och Budgetuppföljning... 3 Sbn 56 Samhällsbyggnadsnämndens styrdokument... 4 Sbn 57 Val av representant i Ung i Säter... 5 Sbn 58 Projektplan Miljöledningssystem... 6 Sbn 59 Medborgarförslag om babysim, plask och lek och crawlkurser... 7 Sbn 60 Förvaltningsinformation... 9 Sbn 61 Arbetsmiljö- och personalfrågor...10 Sbn 62 Inbjudan/kurser mm...11 Sbn 63 Övriga ärenden...12 Sbn 64 Detaljplan för Stora Skedvi skola m.m...13 Sbn 65 Yttrande Samråd Vattenmyndigheterna...14 Sbn 66 Oraklet 8 - om föreläggande med vite om undersökningsåtgärder med anledning av befarade brister...17 Sbn 67 Nyberget 27:3 Ansökan om uppskov för beslut om att släppa ut avloppsvatten från befintlig avloppsanläggning...18 Sbn 68 Prosan 3, Säter - Om- och tillbyggnad garage/förråd...19 Sbn 69 Gatunamn i området Folieraren/Förgyllaren i Mora by...20 Sbn 70 Delegationsbeslut Miljö och Bygg...21 Sbn 71 Verksamhetsinformation Miljö och Bygg...23 Sbn 72 Gatu och VA-utbyggnad kvarteret Folieraren i Gustafs...24 Sbn 73 Reseersättning Mora by...25 Sbn 74 Delegationsbeslut Gatu...26 Sbn 75 Verksamhetsinformation Gatu...27 Sbn 76 Yttrande över långsiktig plan för särskilt boende för äldre (SÄBO)...28 Sbn 77 Försäljning av kommunal mark Älvbrinken i Stora Skedvi...29 Sbn 78 Beställning av skollokaler vid Kungsgårdsskolan...30 Sbn 79 Utökning av skollokaler förskolan Trollskogen...31 Sbn 80 Om- och tillbyggnad Enbacka Skola, Partneringprojekt Fas Sbn 81 Renovering Skönvikshallen, Partneringprojekt Fas Sbn 82 Ansökan om förhöjt driftsbidrag till Säterbygdens Ridklubb...34

2 KALLELSE Sbn 83 Konstgräs Säters IP, ny framställan...36 Sbn 84 Nyttjanderätts- och driftsavtal med Säterbygdens orienteringsklubb gällande Säters motionscentral...39 Sbn 85 Riktlinjer för fördelning av halltider i Skönvikshallen och gymnastiksalar i Säters kommun.40 Sbn 86 Verksamhetsinformation Fastighet och Fritid...42

3 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Tekniska kontoren sammanträdesrum kl , kl ande Marit Ragnarsson (C) ordförande Johan Fredriksson (M) 2:e vice ordförande Henrik Persson (S) Lisbeth Ander (S) Malin Hedlund (M) 54 75, 82, del av 83, Daniel Ericgörs (KD) ers. för Malin Hedlund del av ( ) Sten-Olof Eklund (V) Roger Karlsson (SD) Kristoffer Olerås (C) Magnus Gabrielson (MP) ers för Håkan Karlsson (MP) 54-76, Lars Eriksson ers.för Håkan Karlsson (C) Ej tjänstgörande Daniel Ericgörs (KD) 54 75, del av 83 Magnus Gabrielson (MP) Övriga deltagare Berit Lindström sekreterare Kristina Mellberg tf förvaltningschef Pär Jerfström kommunchef 54 Ingela Örneholm förvaltningsekonom 55 Jani Edman miljösamordnare 58 Petter Isacsson tf miljö- och byggchef Anton Vikström konsult 64 Åsa Mårdberg miljöinspektör 65 Staffan Jansson miljöinspektör/biolog Anna Nygren VA-chef 65 Mikael Spjut gatu och fastighetschef Thomas Geijer fastighetsplanerare Torbjörn Orr fritidssamordnare Bernt Lindstenz och Johnny Lindkvist Säters IF fotboll del av 83 Utses att justera Sten-Olof Eklund Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsnämndens expedition kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Berit Lindström Ordförande Marit Ragnarsson Justerande Sten-Olof Eklund ANSLAG / BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Samhällsbyggnadsnämndens exp. Berit Lindström

4 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 54 Presentation av nya kommunchefen Nya kommunchefen Pär Jerfström presenterar sig för nämnden.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 55 Ekonomi och Budgetuppföljning Förvaltningsekonom Ingela Örneholm och tf förvaltningschef Kristina Mellberg redovisar budgetutfall för mars månad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Godkänna redovisningen och överlämna den till kommunstyrelsen.

6 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 56 Dnr: BN Samhällsbyggnadsnämndens styrdokument Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till respektive kontaktpolitiker att till nästa nämndmöte gå igenom styrdokumenten för respektive område. Ärendebeskrivning Ordförande Marit Ragnarsson har väckt ärende om kartläggning och framtagning av styrmedelsdokument. Styrdokumenten ska leda förvaltningen mot de mål som är uppsatta. Arbetet skall inledas med: Inventering och kartläggning Prioritering Framtagna styrdokument görs löpande av nämnd under hela mandatperioden Ärendets handläggning Förslaget diskuteras på arbetsutskottet som beslutar hänskjuta diskussionen till samhällsbyggnadsnämnden.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 57 Dnr: BN Val av representant i Ung i Säter Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Utse en representant till Ung i Säter. 2. Välja Lisbeth Ander som samhällsbyggnadsnämndens representant. Ärendebeskrivning Ung i Säter är ett rådgivande organ under barn- och utbildningsnämnden. Medverkan i styrgruppen ger nämnden inflytande i ungdomsfrågor i kommunen. Från samhällsbyggnadsförvaltningen kommer miljösamordnare Jani Edman att ingå. Styrgruppens uppdrag Ansvara för arbetet med konventionen om barnets arbete i Säters kommun Utveckla ungdomars inflytande och delaktighet Utveckla samverkan i dessa frågor inom kommunen, med externa aktörer, inom regionen Mål för verksamheten som bedrivs inom Ung i SÄTER Konventionen om barnets rättigheter ska införlivas i Säters kommuns verksamheter Ungdomars inflytande ska stärkas så att fler ungdomar får möjlighet att säga sin mening och nå fram med sina åsikter till förtroendevalda och tjänstemän Sammanträden Ung i Säter har minst 4 st sammanträden per år. Datum för nästa sammanträde är

8 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 58 Dnr: BN Projektplan Miljöledningssystem Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Anta föreslagen projektplan för miljöledningssystem. Bakgrund och ärendebeskrivning Miljöberedningen beslutade för miljösamordnare att författa en projektplan för miljöledningsarbetet beslutar miljöberedningen att lämna över förslaget angående projektplan för miljöledningssystem till kommunstyrelsen. Förslaget som lämnades till kommunstyrelsen var att samtliga kommunens nämnder skulle införa miljöledningssystem. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att föreslagen projektplan för miljöledningssystem remitteras till kommunens nämnder för yttrande. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till miljösamordnaren att inom ramen för sin tjänst ta fram ett förslag till projektplan utifrån ramen om kr. Förslag till projektplan utifrån ramen om kr är att ett miljöledningssystem införs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet med att införa ett miljöledningssystem till samhällsbyggnadsförvaltningen är att systematisera och rationalisera förvaltningens miljöarbete, systemet ska fungera som en hjälp för enheterna med deras arbete med nationella, regionala och lokala miljömål. Miljöledningssystemets syfte är även att minska Säters kommuns miljöpåverkan och arbeta för ständig förbättring inom miljöområdet. Miljöledningssystemet syfte är också att hjälpa till att stärka Säters kommuns miljöprofil gentemot allmänheten, företag, kommunens anställda och andra intressenter. Omfattningen av projektet är uppbyggnad och implementering av ett miljöledningssystem i samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen ska ingå både som en organisatorisk och en geografisk enhet i miljöledningssystemet. Omfattningen kan beskrivas med: Miljöutredning per förvaltning Mätbara och tidsatta miljömål per förvaltning Handlingsplaner för varje mål Uppföljning av miljömål i samband med bokslut. Resurser och budget för projektledningen för införandet av ett miljöledningssystem är beräknat att rymma inom ramen för miljösamordningen om kr. Övergripande tidsplan för projektet är satt till 3 år, mellan åren 2015 och Projektorganisationen för miljöledningsarbetet kommer att verka under den befintliga organisationsstrukturen som finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 59 Dnr: BN Medborgarförslag om babysim, plask och lek och crawlkurser Samhällsbyggnadsnämnden besluta: - Avslå medborgarförslaget. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om Önskemål om babysim, plask och lek och vuxenkurser i crawl lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Liz Viklund, Säter. Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Bakgrund Föreningslivet i Säters kommun baseras till stor del på att kommunen står för anläggningar och att föreningarna sedan, i samråd med kommunen, driver verksamheten. Säters kommun har inte möjlighet att bedriva babysim, plask och lek och vuxenkurser i crawl, dock är vi positiva till att inleda ett samarbete med en förening om intresse finns. Fritidsperspektiv Skönvikshallen är en av de viktigaste fritidsanläggningar inom Säters kommun. Under 2015 planerar kommunen att investera ca 10 miljoner kr för att förnya reningsanläggning, avfuktning och ventilation i hallen. På lite längre sikt utreder vi möjligheten att tillskapa ytterligare en sporthall i Skönvikshallen. Verksamhetsperspektiv Med nuvarande vattenreningssystem går det inte att hålla lämplig vattentemp (för babysim ca 34 grader) i lilla bassängen utan att det blir för varmt i stora bassängen. Vattenreningssystemet är gemensamt för lilla och stora bassängen så eventuella temperaturjusteringar påverkar båda bassängerna. I personalgruppen finns ingen utbildad att genomföra babysim och crawlkurser. Triathlonföreningen erbjuder crawlkurser varje år i simhallen. De utbildningar som personalen har idag är simskola för årskurs 2 och vattengympa. F n finns inte personalresurser att hålla kurser i crawl och babysim. Plask och lek kan personalen åta sig att genomföra om personalstyrkan utökas då kunskapen finns inom området i personalgruppen. Fem stycken av personal är utbildade badvakter där kunskaper om plask och lek finns. Barnperspektiv I Belgien så har Socialstyrelsen förbjudit babysim under 1 år på grund av forskningsrön. Ekonomiperspektiv En bassäng med Babysim bör hålla en temperatur på ca 34 grader. Att höja temperaturen till denna nivå kommer att innebära en högre löpande driftskostnad. Ärendets handläggning KF SBNau SBN SBNau SBN Forts.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 59 Motivering till beslut Delar av förslagsställarens förslag är i dagsläget svårt att genomföra då personalstyrkan är för liten att hålla kursverksamhet. I dagsläget finns personalstyrkan inte tillgänglig de dagar som ledig tid i vattnet finns. Schemaläggningen går inte att ordna på det antal som finns i personalen. Nödvändiga investeringar kan dock i framtiden öppna upp möjligheter för verksamhet likt det förslagställaren skriver. Bedömningen är dock att det inte är kommunen som kommer att bedriva potentiell verksamhet.

11 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 60 Förvaltningsinformation 1. Delgivningar från Ks/Kf 2. Biogasmöte Information läggs ut i First Class-konferensen. Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att framföra till kommunstyrelsen att vi förväntar oss ytterligare ett möte som närboende och övrig allmänhet inbjuds till.

12 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 61 Arbetsmiljö- och personalfrågor Tf Förvaltningschef Kristina Mellberg informerar om personalläget. Samhällsbyggnadsnämnden tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

13 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 62 Inbjudan/kurser mm Inkomna kurser och inbjudningar under perioden Samhällbyggnadsnämnden tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

14 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 63 Övriga ärenden 1. Tillgång till sammanträdesrummet vid möten Johan Fredriksson väcker ärende om problem med att komma in till sammanträdesrummet, han önskar få en tagg. Ärendet diskuteras. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till förvaltningen att hitta en lösning som gör att det blir lättare för nämndens ledamöter att komma in i samband med sammanträden. 2. Kriterier för hållbart byggande Marit Ragnarsson väcker ärende om att ta fram kriterier för hållbart byggande. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till förvaltningen att bereda förslaget.

15 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 64 Dnr: BN Detaljplan för Stora Skedvi skola m.m. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Godkänna förslaget till detaljplan för Stora Skedvi skola m.m. för granskning. Sammanfattning Detaljplanen görs för att medge en utbyggnad av Stora Skedvi skola så att verksamheten kan inrymma både skola, förskola och idrottshall. Planen görs även för att ändra tillåten markanvändning inom fastigheten Skedvi Kyrkby 34:2 så att pågående användningssätt som handel kan medges. Ärendebeskrivning beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att godkänna detaljplanen för samråd från till med samrådsmöte i Stora Skedvi om planuppdrag att låta upprätta en ny detaljplan för området vid Stora Skedvi skola har fattats av kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge uppdrag att initiera förhandling om markköp kring Stora Skedvi skolområde Barn- och utbildningsnämnden har till Samhällsbyggnadsnämnden beställt en om- och tillbyggnad av Stora Skedvi skola, Planprocessen hanteras med normalt planförfarande enligt PBL kap 5. Efter det att samråd har genomförts och inkomna skrivelser sammanfattats i en samrådsredogörelse ska kommunen kungöra förslaget till detaljplan och låta det granskas innan ett antagande kan ske. Detaljplanen beräknas kunna antas och vinna laga kraft under kvartal Målet är att kunna påbörja en utbyggnad som är färdig till januari 2016 för förskolan och januari 2017 för resten av skolan i enlighet med investeringsbudget. Motivering till beslut Säters kommun anser det vara av sådant väsentligt samhälleligt intresse att Stora Skedvi tätort bereds möjlighet att växa, att jordbruksmark får tas i anspråk för planläggning för allmän service. Detaljplanens genomförande bedöms att inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids inom planområdet eller på annat håll. Planen bedöms därför vara förenlig med miljöbalkens 3, 4 och 5 kap grundläggande bestämmelser om en ur allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser. Delges: Kommunstyrelsen

16 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 65 Dnr: Ecos Yttrande Samråd Vattenmyndigheterna Samhällbyggnadsnämnden beslutar: - Anta remissyttrandet som nämndens eget och översända det till Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt, enligt bilaga nr 1. Bakgrund och ärendebeskrivning Vattenmyndigheterna har för Bottenhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt tagit fram förslag på åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner för perioden Från och med den 1 november till den 30 april tar Vattenmyndigheterna emot synpunkter på förslagen. Kommunen har fått Vattenmyndigheternas förslag på remiss. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att överlämna ärendet till samhällsbyggnadsnämnden att avge yttrande för kommunen. Säters kommun omfattas av Bottenhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt. Större delen av kommunen berörs av Bottenhavets vattendistrikt. I det nya underlaget finns i Säters kommun totalt 10 grundvattenförekomster, 35 sjöar och 37 vattendrag utpekade som vattenförekomster. För varje vattenförekomst finns föreslagna miljökvalitetsnormer, som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Två nya grundvattenförekomster har tillkommit sedan förgående förvaltningscykel. Ytvattenförekomster i kommunen har ändrats sedan förgående förvaltningscykel dels vad gäller avgränsningar och antal. I föreslaget åtgärdsprogram (s i åtgärdsprogrammet för Bottenhavet) finns 9 åtgärder som kommunerna behöver vidta för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna. Utöver dessa finns åtgärdsprogram som beskriver för varje åtgärdsområde vilka problemområden som finns, samt vilka åtgärder som behöver vidtas och vilken myndighet som ska vidta åtgärden. I Bottenhavets vattendistrikt berörs Säters kommun huvudsakligen av åtgärdsområdena nr 46 och 47 men även av nr 36 och 45. Åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner kommer i slutet av året att fastställas av det s.k. vattenrådet. Enligt 5 kap. 3 miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs, och enligt 5 kap. 8 miljöbalken ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som behövs enligt fastställt åtgärdsprogram. Åtgärderna bör vara påbörjade senast 2018 och huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormen god status till år Utifrån åtgärdsprogrammet och miljökvalitetsnormerna kommer åtgärdsförslag att sedan bearbetas fram av vattenförvaltningen. På hemsidan för Vatteninformationssystem Sverige (VISS) framgår att det idag finns 128 åtgärder (utdrag ) som berör Säters kommun, där kommunen har en mer eller mindre betydande roll. Forts

17 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 65 Konsekvensbeskrivning Utifrån föreslaget åtgärdsprogram, med de 9 åtgärderna och beskrivning av aktuella åtgärdsområden, behöver kommunen genomföra nedanstående åtgärder. Bedriva tillsyn på miljöfarlig verksamhet (företag) i de fall det finns en vattenförekomst som berörs och vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Bedömningen är att detta arbete kan ingå i ordinarie tillsynsarbete och innebär främst tillsyn på företagens egenkontroll enligt miljöbalken. Bedriva tillsyn på förorenade områden i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. De förorenade områden som är utpekade i Säters kommun huvudsakligen äldre gruvavfall så som Stora Lobergsgruvan, Östra Silvberg, Övre Vallgruvorna, och Lövåsfältets sandmagasin. Bedömningen är att detta är ett omfattande arbete som kräver att det finns ett fungerande huvudmannaskap på kommunen. Vem på kommunen som ska ansvara för huvudmannaskapet är inte fastställt än, och det bör inte ligga på den del av kommunen som utför tillsynen enligt miljöbalken. Det finns konflikter med fornminneslagen och åtgärderna är beroende av bidragsmedel från staten, vilket försvårar arbetet. I de fall ansvar saknas för äldre förorenade områden ansvarar huvudmannen för att söka bidrag, rekvirera bidrag, upphandling av konsult för utredningar och eventuella åtgärder och för ekonomiska redovisningar. Personal- och materialkostnader så som hyra av lokaler, utskifter mm kan bidrag inte sökas för utan bekostas av kommunen. Bedriva tillsyn på lantbruk med avseende på kväve, fosfor och bekämpningsmedel i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Anpassade skyddszoner är de åtgärder som föreslås i Säters kommun med avseende på kväve och fosfor. Bedömningen är att arbetet kan utföras genom ordinarie tillsyn. Eventuellt behöver en grundvattensanering utföras i Badelundaåsens södra del i kommunen. Fler utredningar behöver först genomföras av Länsstyrelsen. Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Detta kan innebära att nya områden behöver inventeras, och att riktlinjerna för vilka områden som omfattas av hög skyddsnivå kan behöva omarbetas. Bedriva tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Tillsynsarbetet kan innebära krav på plan för att minska ovidkommande vatten för att minska bräddningar, översyn av bräddpunkters placeringar samt utsläppskrav för de reningsverk som inte har ett tillstånd. Beroende på vilka krav som kommer att ställas måste relevanta åtgärder projekteras och genomföras vilket kan komma att medföra betydande kostnader för VAkollektivet. Installera kompletterande rening på Säters avloppsreningsverk. Genomföra kompletterande åtgärder för att minska närsaltsbelastningen i de fall konventionella åtgärder inte räcker för att motverka de negativa effekterna. Detta bedöms främst vara aktuellt för Nedre Milsbosjön och/eller Hönsan och vidare åtgärder (fällning med aluminiumsalt, utfiskning av vitfisk, sedimentåtgärder etc.) måste diskuteras vidare med länsstyrelsen. Forts.

18 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 65 Inrätta vattenskyddsområden för samtliga allmänna dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag. Detta innebär att vattenskyddsområden behöver inrättas för vattentäkterna i Arkhyttan, Gussarvshyttan, Norbo, Skenshyttan och Ulvshyttan. Bedömningen är att detta är ett omfattande och kostsamt arbete som belastar VA-kollektivet. Revidera vattenskyddsområdena för de allmänna dricksvattentäkterna i Solvarbo, Uggelbo och Uppbo. Bedriva tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag. Uppdatera översiktsplanen med den regionala vattenförsörjningsplanen som har tagits fram (se Länsstyrelsens rapport 2012:02). Se till så att samtliga allmänna grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Idag finns tillstånd för vattentäkterna i Uggelbo, Solvarbo och Uppbo. För övriga vattentäkter saknas uppgifter om tillstånd. Utveckla översikts- och detaljplaneringen och prövning enligt plan- och bygglagen. Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppnås. Ett lämpligt arbetssätt bedöms vara en inledande inventering följd av framtagande av prioriteringsordning i samarbete med andra väghållare. Utifrån denna prioritering blir det sedan Gatu- och fastighetsenheten i rollen som väghållare som får huvudansvaret för att genomföra åtgärder. Åtgärderna bör påbörjas senast 2018 och ska bidra till att vattenförekomsterna uppnår god status till Vissa åtgärder, så som åtgärder på gruvavfall, bör påbörjas så snart som möjligt. Kommunen ska enligt förslaget rapportera genomförda åtgärder varje år den 28 februari till respektive Vattenmyndighet. Delges: Vattenmyndigheterna, Kommunstyrelsen

19 Bilaga nr 1 till Sbn-protokoll Sbn 65 YTTRANDE 1 (4) Datum Vår beteckning SÄTERS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten Härnösand Synpunkter på vattenmyndighetens remiss om förslag på förvaltningsplan och åtgärdsprogram Bakgrund Säters kommun omfattas av Bottenhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt. Större delen av kommunen berörs av Bottenhavets vattendistrikt. Kommunen har fått Vattenmyndigheternas förslag på remiss. Nedan följer kommunens synpunkter på samrådsunderlaget för Bottenhavets vattendistrikt. Allmänt om samrådsunderlaget Kommunen anser att det är bra att denna typ av underlag tas, och att statusklassningar och åtgärdsförslag underlättar för kommunens prioritering. På en övergripande nivå ser vi också de föreslagna åtgärderna som väl valda för att komma till bukt med de den utmaning vi har framför oss. Vi ser därför i grunden positivt på det framtagna materialet. De föreslagna förvaltningsplanerna, åtgärdsprogrammen och miljökvalitetsnormerna är dock omfattande och det har därför varit svårt att ta till sig den information som är viktig för kommunen. Åtgärdsprogrammet är väldigt övergripande och det är därför svårt att få en uppfattning om vad förslagen kommer att innebära praktiskt för Säters kommun. Vi har inga invändningar mot att våra vatten ska ha god status. Däremot bedömer vi att Säters kommun inte kommer att hinna vidta alla de åtgärder som kommunen behöver vidta för att de föreslagna miljökvalitetsnormerna ska uppnås, dvs. att uppnå god status till Exempelvis kring miljögifter från äldre gruvavfall och åtgärdande av vandringshinder utifrån dammar ser vi därför att ökat fokus behöver läggas på en god prioriteringsordning. Samordning av åtgärder mellan olika myndigheter och inom specifika avrinningsområden kommer då att vara grundläggande. Vi tror därför även att det skulle främja helheten om underlaget på ett tydligare sätt betonade vilken myndighet som kan sägas vara ansvarig för samordningen av olika åtgärdsområden. Det är också svårt för kommunen att överblicka vilka konsekvenser ett genomförande av åtgärderna får för samhället i övrigt. Det hade därför varit önskvärt att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen inte bara gjorts per miljöproblem, utan i någon form även per samhällssektor. Vi efterfrågar därför en samordnad analys av vad förslagen skulle innebära för de areella näringarna och kanske även andra större aktörer med mer påtaglig inverkan på vattenförhållanden. Det skulle då Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: Fax: E - post: miljo@sater.se Hemsida:

20 2 (5) vara betydligt enklare att bedöma om de avsedda resultaten eventuellt kan nås med andra för aktörerna mindre drabbande åtgärder, eller om andra kompenserande samhällsinsatser kan anses befogade för att motverka negativa konsekvenser av de vattenvårdande insatser som ändå måste genomföras. Förvaltningsplan Den årliga rapporteringen till vattenmyndigheterna ska utvecklas. Det är självklart viktigt att vi har en samlad bild av vad som gjorts för att på rätt sätt kunna prioritera framtida åtgärder. Samtidigt är det viktigt att rapporteringskraven utformas på ett sätt som inte skapar en onödig administrativ börda och stjäl resurser från genomförandet av åtgärderna. I förvaltningsplanen konstateras också att åtgärderna kräver kraftigt ökade resurser till tillsyn och prövning hos myndigheter och kommuner. Det är viktigt att det uppmärksammas att detta är en förutsättning för mycket av arbetet Miljökvalitetsnormerna Gruvavfall I Säters kommun har berggrunden naturligt förhöjda halter av metaller. Gruvdrift har därför bedrivits här under lång tid. Exempelvis är Östra Silvberg en av Sveriges äldsta gruvor och hade sin storhetstid under 1400-talet. Gruvdriften har gett upphov till stora mängder äldre gruvavfall från sulfidmalmsbrytning. Generellt har gruvavfall under århundraden använts exempelvis som utfyllnad i vägar, järnvägsbankar och under husgrunder. Detta har medfört att många av våra vatten har förhöjda halter av främst zink, men även på vissa ställen bly, kadmium och koppar. Metaller är giftigt i förhöjda halter, men vi vill påpeka att det finns risk att miljökvalitetsnormerna inte följs om dessa grundar sig på generella gränsvärden. Eftersom det är svårt att förstå utifrån åtgärdsprogrammet vad som praktiskt behöver göras är det även svårt att bilda sig en uppfattning om miljökvalitetsnormerna är rimliga och möjliga att uppnå med tanke på regionala bakgrundshalter. Gruvsjön (ID SE ) I Östra Silvberg ligger Gruvsjön Gruvsjön, eller Silvbergsjön som den även kallas, är starkt påverkad av den gruvdrift som bedrivits vid Silvbergs gruva. Sjön är sedan länge fiskdöd. Den miljökvalitetsnorm som föreslås är att vattnet ska uppnå god kemisk och ekologisk status till För att uppnå miljökvalitetsnormen föreslås åtgärder på de gruvavfall som finns i området. Gruvavfall från Silvbergs gruva är klassad som en fast fornlämning, och ligger inom område för riksintresse av kulturmiljövård, samt har ett högt upplevelsevärde. Med tanke på gruvavfallens skyddsvärde, gruvavfallens stora utbredning, och berggrundens troliga höga innehåll av metaller, kommer det att vara svårt att få till tillräckliga åtgärder för att få en god status med avseende på metaller för Gruvsjön. Med tanke på sjöns höga påverkansgrad under lång tid anser vi det inte heller vara

21 3 (5) förenligt med en god prioriteringsordning att satsa resurser på att få den att uppnå god bevarandestatus till Dammsjön (ID SE ) Nedströms Gruvsjön ligger Dammsjön där det finns en populär badsjö som även är ett s.k. EU-bad. Dammsjön har måttlig ekologisk status bland annat på grund av förhöjda zinkhalter. De möjliga åtgärder som har identifierats är åtgärder på gruvavfall vid Östra Silvberg. Med tanke på komplexiteten i att åtgärda gruvavfallen i Östra Silvberg, och Dammsjöns känslighet bör åtgärderna för Dammsjön utformas så att syftet är att minska tillförseln av metaller från Silvbergsjön till Dammsjön. Lilla Ulvsjön (ID SE ) I Skaraborg finns ett litet vattenområde, s.k. Sågdammen, som har förbindelse med Lilla Ulvsjön. Vid Sågdammen finns ett s.k. f.d. sågverk med doppning där provtagningar i mark visar på förhöjda halter av arsenik och dioxiner. Några ytvatten eller sedimentprover har inte tagits i Sågdammen eller Lilla Ulvsjön för att utreda avgränsingen av det förorenade området. Objektet är lokalt och regionalt prioriterat. Vi har inga åsikter om denna eventuella påverkanskälla bör återspeglas i statusklassningen för Lilla Ulvsjön, men kan konstatera att det finns risk att statusklassningen påverkas. Näringsämnen Längs med Dalälven består de glaciala finkorniga sedimenten av främst siltjordar. Små vattenförekomster längs med Dalälven har därför naturligt andra förutsättningar att uppnå god status med avseende på näringsämnen än likvärdiga vattenområden i exempelvis morändominerande skogsområden. Ljusterån (ID SE ) är ett exempel på en mindre vattenförekomst som inte klarar god status bland annat på grund av näringsämnen. Avloppsreningsverket i Säter är en betydande påverkanskälla och åtgärder kommer att vidtas för att öka reningen av fosfor. Utifrån samrådsunderlaget råder viss ovisshet kring om åtgärder vid reningsverket kommer att vara tillräckliga för att nå miljökvalitetsnormen god status för näringsämnen med tanke på omgivningen. Åtgärdsprogrammet Gruvavfall med höga kulturmiljövärden I Säters kommun finns många äldre gruvavfall från sulfidmalmsbrytning. Många av dessa har höga kulturmiljövärden (se PM från Länsstyrelsen Dalarna Gruvområden som kulturmiljöer ). Därför kan det vara svårt att genomföra traditionella åtgärder vid dessa gruvavfall, dvs. att täcka med jordmassor eller att vattenmätta. En utredning om alternativa åtgärder behöver därför genomföras. Åtgärder är beroende av bidragsmedel och alternativa åtgärder är mer kostsamma vilket innebär att det finns större risk att fysiska åtgärder inte kommer att kunna genomföras under en förvaltningscykel för dessa gruvavfall.