Samverkan - vägen till en integrerad arbetsmarknad?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan - vägen till en integrerad arbetsmarknad?"

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Samverkan - vägen till en integrerad arbetsmarknad? En studie av ett samverkansprojekt G3- uppsats i statsvetenskap HT 2007 Sara Landerholm Handledare: Lena Agevall

2 Abstract The aim of this thesis is to investigate an experimental work in the region of Kronoberg and to study, from the actors point of view, what possibilities there are for cooperation when it comes to hastening the introduction for newly arrived immigrants on the labour market, and also what possibilities the cooperation entails for the newly arrived immigrants to integrate on the labour market. The thesis employs the following research questions to answer the purpose: How do the actors in the project work to fasten the introduction to the Swedish labour market? Which opportunities and obstacles do the actors experience for cooperation in the project? Which consequences do the actors experience that cooperation in the project bring for the newly arrived immigrants opportunity to integrate on the labour market? In order to answer the questions, ten actors involved in the project have been interviewed. Also written documents have been used. The conclusion of the study is that explicit goal and explicit division of the responsibilities in the project have made the cooperation easier. The project has been developed to domain consensus which presumably makes it possible to a more effective work. Sökord: samverkan, arbetsmarknadsintegration, projekt, domänkonsensus, domänkonflikt

3 Innehåll 1. INTRODUKTION BRISTANDE ARBETSMARKNADSINTEGRATION SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION BAKGRUND ÖKAD SAMVERKAN INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR VISSA NYANLÄNDA INVANDRARE FORSKNINGSLÄGE TEORETISKA PERSPEKTIV OM BAKGRUNDEN TILL SAMVERKAN PROJEKTFORMENS MÖJLIGHETER BEGRÄNSNINGAR OCH BARRIÄRER FÖRSVÅRAR SAMVERKAN TEORETISK REFERENSRAM NYINSTITUTIONELLA BEGREPP OCH INTEGRERAT SAMARBETE SOM TEORETISK UTGÅNGSPUNKT SAMVERKAN I HOPP OM ÖKAD EFFEKTIVITET INSTITUTIONELLA LOGIKER LIGGER TILL GRUND FÖR AKTÖRERNAS ARBETSSÄTT OCH SYNSÄTT SAMARBETETS INTEGRERING AVGÖR DOMÄNKONSENSUS ELLER DOMÄNKONFLIKT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INTEGRERAT SAMARBETE MELLAN AKTÖRERNA METOD OCH MATERIAL FALLSTUDIEDESIGNENS BRIST OCH STYRKA MATERIAL INTERVJUPERSONER FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN INTERVJUERNAS UTFORMNING ANALYS AV INTERVJUMATERIALET RESULTAT OCH ANALYS HUR ARBETAR AKTÖRERNA INOM PROJEKTET FÖR ATT TIDEN FRAM TILL INTRÄDET PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN SKA FÖRKORTAS? Samverkan med individen som utgångspunkt Ökade resurser möjliggör Arbetsförmedlingens mer aktiva roll i introduktionen VILKA MÖJLIGHETER OCH HINDER UPPLEVER AKTÖRERNA ATT DET FINNS FÖR SAMVERKAN INOM PROJEKTET? Projektets utformning påverkar samverkan Skilda institutionella logiker innebär olika prioriteringar Begränsningar Ökad inblick och ökad förståelse leder till förbättrad samsyn Förutsättningar för samverkan VILKA KONSEKVENSER UPPLEVER AKTÖRERNA ATT SAMVERKAN INOM PROJEKTET MEDFÖR FÖR NYANLÄNDA INVANDRARES MÖJLIGHETER TILL INTEGRATION PÅ ARBETSMARKNADEN? SLUTDISKUSSION REFERENSER BILAGA 1.

4 1. Introduktion Introduktionskapitlet tar sin början i det problemområde som uppsatsen behandlar därefter redogörs för uppsatsens syfte, frågeställningar och disposition Bristande arbetsmarknadsintegration Genom konjunkturförändringar och den rådande ekonomiska situationen förändras arbetslöshetssiffrorna för Sveriges befolkning från år till år (Integrationsverket 2006:33). Från 1970-talet är dock ett faktum relativt oförändrat från år till år, att arbetslösheten är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda (Integrationsverket 2004:20). Arbetslösheten bland nyanlända invandrare är störst och minskar i takt med vistelsetiden i Sverige. Mest konjunkturkänsliga är nyanlända invandrare, som varit i Sverige i mindre än tio år. De nyanlända invandrarna används som en buffert då efterfrågan på arbetskraft varierar (Integrationsverket 2006:33). Det grundläggande målet i svensk integrationspolitik är att invandrare ska integreras i det svenska samhället med samma rättigheter och möjligheter som alla andra (SCB 2002:29). Trots de formella rättigheterna råder brister i integrationen (Integrationsverket 2006:19). Carl- Ulrik Schierup menar att det finns en paradox i kontrasten mellan politiska målsättningar om allas rätt till lika möjligheter och en fördjupad etnisk klassdelning och en permanentad social exkludering (Schierup 2006:36). Trots att invandrare har samma formella rättigheter som inrikes födda svenskar, har alltså samhället inte lyckats ge förutsättningarna för delaktighet och för en snabb etablering på arbetsmarknaden (Integrationsverket 2006:19). Arbete ses ofta som nyckeln till integration och kan ge förutsättningar för integration också inom andra samhällsområden (Integrationsverket 2004:20). Frågan är dock varför målsättningarna om jämlikhet inte fullt ut uppnås på arbetsmarknaden. I syfte att förkorta nyanlända invandrares introduktion till arbetsmarknaden fick AMS 2006 ett regeringsuppdrag att genomföra försöksverksamhet i projektform för att förkorta nyanlända invandrares introduktion. Ett arbetssätt präglat av samverkan är en central utgångspunkt för försöksverksamheten (Näringsdepartementet 2006). Trenden att samverka mellan och inom organisationer är relativt ny och har under de senaste decennierna kommit att bli allt vanligare (Markström 2003:17). Om det är så att samverkan mellan olika aktörer leder till förutsättningar för integration, jämlikhet och möjlighet till att skapa välfärd för alla, 1

5 inte bara formellt utan också i praktiken, är det väsentligt att studera hur denna samverkan upplevs Syfte Syftet med uppsatsen är att med hjälp av projektet Försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare i Kronobergs län undersöka vilka förutsättningar som aktörerna upplever finns för samverkan mellan olika organisationer i arbetet med att förkorta nyanlända invandrares introduktion till arbetsmarknaden, samt hur de olika aktörerna ser på samverkans betydelse för nyanlända invandrares möjligheter till integration på arbetsmarknaden Frågeställningar Hur arbetar aktörerna inom projektet för att tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden ska förkortas? Vilka möjligheter och hinder upplever aktörerna att det finns för samverkan inom projektet? Vilka konsekvenser upplever aktörerna att samverkan inom projektet medför för nyanlända invandrares möjligheter till integration på arbetsmarknaden? 1.4. Disposition Kapitel 2, Bakgrund, ger en bakgrund till samverkan och den försöksverksamhet som studeras. Kapitel 3, Forskningsläge, ger inblick i den aktuella forskningen gällande samverkan och projekt. Kapitel 4, Teoretisk referensram, beskriver uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kapitel 5, Resultat och analys, redovisar resultat och analys utifrån respektive frågeställning. Kapitel 6, Slutdiskussion, här förs en bredare diskussion om vad som kommit fram i uppsatsen. 1 En avgränsning görs genom att endast studera de mest centrala organisationerna inom projektet; Arbetsförmedlingarna i Växjö och Ljungby, Introduktionsteamet i Växjö, Flyktingsektionen i Ljungby, SFI (svenska för invandrare) i Växjö och Validering Kronoberg. 2

6 2. Bakgrund Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva hur förändringar inom välfärdsstaten ligger till grund för att samverkan har blivit en alltmer vanlig arbetsform inom den offentliga sektorn. Därefter beskrivs den nationella försöksverksamhet inom vilken försöksverksamheten i Kronobergs län ingår Ökad samverkan inom den offentliga sektorn Välfärdsstaten präglas av framförallt två förändringsprocesser som gör att samverkan blir en alltmer vanlig arbetsform: 1) Välfärdspolitikens form förändras genom heterogeniseringsprocessen. Det innebär en utveckling mot ramlagsstiftning och decentralisering av beslutsbefogenheter och därigenom mer variationsrika verksamhetsformer. 2) Verksamheternas innehåll förändras genom diversifiering eller renodling (Danermark & Kullberg 1999:9). Diversifiering innebär att en verksamhet utökar sin funktion genom att ansvara för nya målgrupper. Renodling handlar istället om att vissa verksamheter renodlar och avgränsar sin verksamhet (Markström 2003:58). Processerna skapar ett nytt beroendeförhållande mellan de olika organisationerna inom välfärdsstaten. Detta menar Berth Danermark och Christian Kullberg också kan förklara att samverkan numera är en alltmer nödvändig arbetsform (Danermark & Kullberg 1999:9). Det Klas Borell och Roine Johansson benämner nätverkssamverkan innebär att staten ger de lokala aktörerna en oprövad roll. Samtidigt som regeringen formulerar politiska åtgärdsprogram och sätter upp spelregler och incitament för samverkan ges de lokala aktörerna en betydelsefull uppgift genom att de förväntas åstadkomma enighet och ett gemensamt handlande (Borell & Johansson 1998:60 f.). Försöksverksamhet i projektform för ökad samverkan inleds i hopp om att nya problem ska kunna lösas. Bakgrunden är att nya problemområden förväntas kunna åtgärdas med hjälp av nya åtgärder och arbetsformer vilka kan identifieras och prövas genom en försöksverksamhet (Johansson m.fl. 2000:12f.). Samverkansprojekt innebär ofta: [ ] en delegering av operativt ansvar från reguljär verksamhet till mindre tidsbegränsade, flexibla, målinriktade och (förhoppningsvis) effektiva enheter samtidigt som den strategiska och ekonomiska styrningen av medel och resurser fortsatt är centraliserad (Grape 2006:48). 3

7 2.2. Försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare Syftet med försöksverksamheten är: [ ] att tidigt ta till vara det yrkeskunnande, de erfarenheter från arbetslivet och den utbildning de nyanlända invandrarna har för att tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden skall avsevärt förkortas jämfört med idag (Näringsdepartementet 2006). Det är ibland svårt att, inom de reguljära verksamheterna, sammanföra Arbetsförmedlingens, kommunens och andra aktörers arbete. Detta leder ofta till en situation där invandraren till en början tar del av kommunens och SFI:s verksamheter och först därefter kommer Arbetsförmedlingen in i bilden. Avsikten med försöksverksamheten är att pröva ett nytt sätt att arbeta kring nyanlända invandrares introduktion. Under försöksverksamheten prövas effekten av att Arbetsförmedlingen är huvudman och att Arbetsförmedlingen och kommunen i ett tidigt skede går in med samordnande insatser (Intervju med nationell projektledare). Arbetsförmedlingen ges ett sammanhållande ansvar för insatser från olika huvudmän under längst ett år. Kommunen skall stå för försörjningen och undervisningen i svenska (Näringsdepartementet 2006). För den som inte har fått något arbete tar efter ett år den ordinarie verksamheten vid (ibid.). Försöksverksamheten varar från och med 1 juli 2006 till 1 juli 2008 och utvärderas av extern utvärderare (ibid.). Om erfarenheterna av försöksverksamheten visar att det finns behov av regeländringar, t.ex. vad avser ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer eller regelverket för arbetsförmedlingens arbete, skall AMS i anslutning till avrapporteringarna ge förslag till sådana ändringar (ibid.). Försöksverksamheten handlar om att olika aktörer genom kombinerade insatser ska erbjuda individanpassade åtgärder. Verksamheten skall bestå av en för individen lämplig kombination av aktiviteter och bedrivas på heltid eller den tid som motsvarar deltagarens arbetsutbud. Undervisningen i svenska skall kombineras och varvas med andra aktiviteter, som t.ex. validering, aktivt arbetssökande, praktik, utbildning och ibland också rehabilitering. Stor vikt skall läggas vid att deltagarna får erfarenhet av att ha varit på en arbetsplats (ibid.). Försöksverksamhet pågår i tre län: Stockholms län, Skånes län och Kronobergs län (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007a:3). Varje län och kommun har anpassat verksamheten efter de regionala förutsättningarna och har därför en egen handlingsplan (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007c:6). Målgruppen för försöksverksamheten är personer mellan år med erfarenhet 4

8 eller utbildning inom något yrkesområde. Målet är att dessa personer ska delta i projektet senast tre månader efter erhållet tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007a:6). Försöksverksamheten sker i några av de aktuella länens kommuner och ibland stadsdelar. För att projektets resultat ska kunna jämföras med den ordinarie verksamheten ska de aktuella kommunerna eller stadsdelarna ha en kontrollkommun/stadsdel. Då detta inte är möjligt har man istället interna kontrollgrupper vilket innebär att potentiella deltagare delas upp i kontrollgrupp respektive projektgrupp (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007c:21). 5

9 3. Forskningsläge Kapitlet beskriver aktuell forskning som berör: varför organisationer samverkar, projektformens möjligheter samt begränsningar och barriärer vilka kan göra att samverkan försvåras Teoretiska perspektiv om bakgrunden till samverkan Ove Mallander urskiljer inom forskningen olika förklaringar till samverkan. Bland annat beskriver han, utifrån Christine Olivers, situationsfaktorer olika situationer då organisationer vill samverka. Utifrån dessa situationsfaktorer sker samverkan på grund av att: 1) det möjliggör tillgång till resurser, 2) flera organisationer arbetar efter samma målsättning och att dessa målsättningar är svåra att uppnå utan samverkan, 3) organisationerna gemensamt kan vinna stordriftsfördelar, 4) organisationerna eftersträvar förutsägbarhet och stabilitet genom ökad kontroll över andra organisationer, 5) samverkan kan öka legitimiteten för den enskilde organisationen eftersom samverkan upplevs som eftersträvansvärt av omgivningen, till exempel statsmakten, vilket gör att det är svårt att framstå som legitim utan samverkan (Mallander 1998:145). Mallander beskriver också hur annan forskning för fram andra argument för samverkan som berör attityd och medvetande. Det handlar till exempel om betydelsen av att det finns en vilja att samverka, att det finns en medvetenhet om problemen med den reguljära verksamheten och att en gemensam målsättning finns. Utifrån Ove Grape och Rafael Lindqvist beskriver Mallander instrumentella överväganden som förklaring till varför organisationer väljer att samverka. Det handlar då om att samarbetspartner väljs utifrån att man vill minimera kostnaderna för sin egen organisation. Detta kan göras genom att välja organisationer med liknande status, ideologi, problemdefinition, strukturer och procedurer (ibid.:145). Mallander konstaterar att fokus inom forskningen för att förklara varför organisationer väljer att samverka läggs på faktorer som resurser, måluppfyllelse, makt, effektivitet, stabilitet och attityder till samverkan (ibid.:146). Mallander menar att symboliska förklaringar och legitimitet också har betydelse och menar att de får för lite utrymme inom forskningen (ibid.:146) Projektformens möjligheter Claes Levin betonar legitimitetens betydelse för att människobehandlande organisationer arbetar i projektform. Genom projektformen signaleras intresse och engagemang för aktuella 6

10 samhällsfrågor och projekten kan leda till ökat förtroende och ökad legitimitet både för organisationen ifråga och för samhällsorganisationen. Enligt Levin kan projekten därmed ses som en del av människobehandlande organisationers institutionaliseringsprocess. Eftersom projekten också har en viktig politisk betydelse blir de på så sätt också en del av en lyckad statlig reproduktion (Levin 1996:113 f.). Ingrid Sahlin menar att projekt och bakgrunden till projekt kan beskrivas utifrån två diskurser: 1) Den rationella diskursen handlar om att projektet kan påverka organisationerna på ett förutsägbart sätt. Diskursen kan därmed användas för att marknadsföra projektet. 2) Förändringsdiskursen handlar om att man lyfter fram betydelsen av förnyelse och förändring (Sahlin 1996a:31). Projektens rationella ideal innebär att projekten ska utvärderas och genom det ligga till grund för ställningstaganden för hur verksamheten ska förändras (ibid.:16). Sahlin menar att projekt ofta inte uppnår sina mål, trots detta upprepas ofta liknande projekt med i princip samma planer, mål och medel genom bidrag från samma anslagsgivare (Sahlin 1996b:240). En anledning till det kan vara att man istället för att fokusera på mål och medel istället fokuserar på förändringsprocessen. Det viktiga blir då inte huruvida de ursprungliga målen uppnåtts utan de förändringar som projektet resulterat i (ibid.:243). Ytterligare forskning som berör projektens möjligheter att förändra den etablerade verksamheten står Staffan Johansson, Mikael Löfström och Östen Ohlsson för. Fördelen med projekt är enligt författarna att projekten möjliggör en kombination av rationell planering och spontant experimenterande (Johansson m.fl. 2000:13). Problem uppstår vid det som de benämner som den minst naturliga projektsituationen (ibid.:17). Denna situation uppstår då projekt sker inom permanenta organisationer med relativt stabil verksamhet (ibid.). Författarna menar att risken är stor för att projekten förblir löskopplade och inte inkorporeras i den reguljära verksamheten (ibid.:49 f.) Begränsningar och barriärer försvårar samverkan Dina Berkeley och Jane Springett berör i sina artiklar, om begränsningar och barriärer, den komplexa omgivning som de menar att Health For All (HFA) - initiativ ingår i. Författarna utgår från HFA- initiativ i England men de menar att deras modell kan användas för HFA- initiativ i många länder (Berkeley & Springett 2006a:2877). Syftet med HFA- initiativ är att 7

11 genom samverkan skapa förändringar för att hälsa och välmående ska kunna förbättras (Berkeley & Springett 2006b:180ff.). Den omgivande miljön är en del av initiativets kontext. Med begränsningar menar Berkeley och Springett de svårigheter som initiativets omgivning medför för samverkan, dessa uppstår i någon av de miljöer som initiativet omges av. Den allmänna nationella miljön innefattas av exempelvis lagar, regleringar, politiskt system och ekonomi. Inom regeringspolicymiljön styr regeringens politik vad de offentliga organisationerna förväntas göra. Den mellanorganisatoriska miljön består av aktörer som är direkt eller indirekt involverade i initiativet. Den organisatoriska miljön präglas av procedurer och tillämpningar. Den organisatoriska miljön tillsammans med den nationella miljön, regeringspolicymiljön och mellanorganisatoriska miljön påverkar initiativmiljön inom vilket HFA- initiativet sker. Initiativet påverkas också av den lokala kontexten inom initativmiljön som till exempel den ekonomiska situationen och mänskliga resurser (Berkeley & Springett 2006a:2880ff.). Då HFA- initiativen startas, utformas, implementeras och utvärderas av olika aktörer kan kulturella barriärer försvåra initiativens möjligheter. Kulturella barriärer handlar om att individer och organisationer, på grund av olika bakgrund, har olika syn på hur det borde vara och därigenom kan konflikter skapas. Det kan handla om skilda föreställningar och perspektiv, skilda kulturer och tillämpningar och om skilda professioner och erfarenheter. Politiska barriärer innebär begränsningar som politiken medför för HFA- initativet. Det kan till exempel handla om vilka prioriteringar som görs (Berkeley & Springett 2006b:182ff.). 8

12 4. Teoretisk referensram För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar berör de teoretiska utgångspunkterna relationen mellan de olika aktörerna inom projektet. Detta görs framförallt utifrån Grapes teori om att samarbetets integrering 2 har betydelse för huruvida projektet domineras av domänkonsensus eller domänkonflikt (Grape 2006) Nyinstitutionella begrepp och integrerat samarbete som teoretisk utgångspunkt Utifrån Grapes teoretiska utgångspunkter ges en förståelse för det sammanhang samverkan sker inom och hur de olika organisationerna förhåller sig till varandra (Grape 2006). Genom att studera detta kan en beskrivning, utifrån intervjupersonernas uppfattning, ges för de möjligheter och hinder som finns för samverkan samt dess konsekvenser. Nyinstitutionella begrepp kan användas för att beskriva det organisatoriska sammanhang som samverkan sker inom. Grape menar att ett integrerat samarbete är avgörande för organisatorisk framgång. Därmed menar Grape att genom att studera hur integrerat samarbetet är kan det nyinstitutionella perspektivet kompletteras genom att också se till samverkansprocessens dynamik (Grape 2006:47). Utfallet av hur dynamiken blir påverkas av strukturella organisatoriska villkor (ibid.:50) vilka Grape beskriver med hjälp av de nyinstitutionella begreppen. Grape diskuterar vilka faktorer som är betydelsefulla för att formell samverkan mellan aktörerna ska leda till högre grad av faktiskt samarbete. För att förstå hur utvecklat det faktiska samarbetet inom ett samverkansprojekt är, är samarbetets integrering en viktig aspekt. Genom att studera samarbetets integrering ges inblick i relationen mellan de olika aktörerna inom samverkansprojektet (ibid.). För integrerat samarbete krävs bland annat att aktörerna inom samverkansprojektet i praktiken arbetar efter samma mål (ibid.:51) Samverkan i hopp om ökad effektivitet Samverkan innebär en interaktion mellan minst två aktörer, det handlar också om att interaktionen ska ske med en viss varaktighet. Samverkan innebär också en arbetsfördelning mellan skilda och kompletterande kompetenser och ett formellt överenskommet syfte 2 Istället för integrerat samarbete använder Grape begreppet integration. Genom integrerat samarbete vill jag dock fånga det fenomen som Grape berör genom integrationsbegreppet. Andledningen till att jag använder integrerat samarbete istället för integration är att jag vill undvika att använda begreppet för två olika sammanhang, integrationsbegreppet i den här uppsatsen används därför endast gällande invandrares integration. 9

13 (Mallander 1998:136). Enligt Grape är sektoriell verksamhet ofta mer fördelaktig än samverkan. Samverkan kan nämligen kräva mer resurser än vad ordinarie verksamhet gör. Samverkan kan dock vara fördelaktig då man vill sammanföra arbetet inom svåra problemområden och kan på så sätt ge stora fördelar jämfört med sektoriellt indelade verksamheter, när det gäller att finna lösningar inom problemområden (Grape 2006:58). För att samverkan ska bli framgångsrik är alltså ett integrerat samarbete en viktig förutsättning (ibid.:47). Samtidigt som ett integrerat samarbete är eftersträvansvärt finns också en fara med detta genom att det kan leda till alltför många formella regleringar, som tar tid från det operativa arbetet. För att samverkan ska fungera på ett bra sätt utan att ta för mycket av personalens tid är handlingsfrihet och tillit centralt (ibid.:69). 4.3 Institutionella logiker ligger till grund för aktörernas arbetssätt och synsätt För att förstå vad som kan underlätta eller försvåra samverkan är organisationernas institutionella logiker en viktig aspekt att ta i beaktning. De institutionella logikerna kan förklaras som föreställningsramar. Dessa skapas av organisationens materiella, kulturella eller symboliska utgångspunkter som styr principerna för organisering och handlingar (Grape 2006:51). Utifrån organisationens institutionella logik formas därmed en uppfattning om vad organisationen anser att den bör och inte bör göra. De institutionella logikerna ligger till grund för aktörernas domänanspråk, detta beskrivs senare i texten. Den institutionella logiken formar också hur och vad organisationen anser sig kunna tillåta de andra organisationerna i projektet att göra och inte göra (ibid.). Enligt Grape innebär institutionella logiker att: Skilda organisationsföreträdare som skall samarbeta gör det utifrån skilda målsättningar, förutsättningar, förväntningar, önskemål och regelverk [ ] (ibid.:53). Begreppet organisatoriskt fält kan förklaras som det område eller sammanhang inom vilket flera organisationer ägnar sig åt liknande verksamhet (ibid.:51). Urban Markström menar att: Ett organisatoriskt fält består av en samling organisationer som tillsammans utgör ett avgränsat institutionaliserat område (Markström 2003:64). Det organisatoriska fältet för den här uppsatsen är därmed det problemområde som projektet berör; hur introduktionen till arbetsmarknaden ska kunna förkortas för nyanlända invandrare. Grape urskiljer olika verksamhetsdomäner i det organisatoriska fältet. Med verksamhetsdomän avses det aktivitetsområde som aktörer avser att praktiskt samarbeta om 10

14 (Grape 2006:53). Utifrån detta resonemang blir den aktuella verksamhetsdomänen för den här uppsatsen samverkansprojektet. I verksamhetsdomänen finns i sin tur olika domänanspråk. Med domänanspråk menas aktörernas anspråk på hur de vill arbeta inom samverkansprojektet. Anspråken grundas utifrån att aktörerna tycker att de är legitima för ett visst verksamhetsområde inom verksamhetsdomänen (Grape 2006:55). Domänanspråken är kopplade till de institutionella logikerna och utgår därmed från organisationernas målsättningar, regelsystem och kunskapsområden (ibid.:53). 3 För att samverkan i praktiken ska fungera är det därmed viktigt att domänanspråken inte liknar varandra utan att gränsdragningen kring vilken organisation som ska göra vad är tydlig (ibid.:60). Ett ömsesidigt erkännande av varandras kompetenser är därför också en viktig förutsättning för att samverkan ska fungera (Mallander 1998:136). För att få ytterligare förståelse för varifrån de institutionella logikerna utgår kan institutionsbegreppet ge ökad förståelse. Enligt Roine Johansson är de flesta nyinstitutionalister överens om att en institution kan definieras som: [ ] en organiserad och etablerad struktur eller procedur, baserad på mer eller mindre förgivettagna - formella eller informella, medvetna eller omedvetna - regler. Förekomsten av en institution innebär att det finns ett accepterat, icke i grunden ifrågasatt, sätt att utföra eller förhålla sig till det institutionen omfattar (Johansson 2002:17). Det är viktigt att i det här sammanhanget kommentera att det finns en skillnad mellan begreppet organisation och institution. En organisation kan ha drag av flera institutioner även om det oftast är en institution som dominerar (ibid.:138). För att beskriva vad institutionella logiker får för betydelse i det operationella arbetet beskriver Grape de institutionella logikerna inom det organisatoriska fältet arbetsrehabilitering. De olika organisationerna arbetar i det organisatoriska fältet utifrån olika institutionella logiker. Hälso- och sjukvården arbetar huvudsakligen från en medicinsk professionell logik, försäkringskassan utifrån en socialförsäkringsjuridisk logik, Arbetsförmedlingen utifrån en arbetsmarknadspolitisk logik och socialtjänsten utifrån en socialrättslig logik (Grape 2006:60). Arbetsmarknadspolitisk logik inom rehabiliteriongsområdet kännetecknas enligt Grape av att arbetsförmedlarna lägger fokus på att identifiera de funktionshinder som individen har för att se hur individen ska kunna komma ut i arbetslivet (Grape 2006:52). Socialrättslig logik beskrivs som att handläggarna vid socialtjänsten har stort handlingsutrymme för att ge service till medborgarna och när 11

15 situationen kräver agera som myndighetsperson (ibid.:60). Med detta som utgångspunkt används arbetsmarknadspolitisk logik i uppsatsen för att beskriva den institutionella logiken som arbetsförmedlarna inom projektet arbetar utifrån. Den arbetsmarknadspolitiska logiken kännetecknas alltså av att i första hand ha fokus på individens inträde till arbetsmarknaden. Den socialrättsliga logiken används för att beskriva den logik som Introduktionsteamet i Växjö och Flyktingssektionen i Ljungby arbetar utifrån. Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänstens verksamhet präglas av en helhetssyn och på så sätt främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, -jämlikhet i levnadsvillkor, -aktiva deltagande i samhällslivet (Nordström & Thunved 2007:29). Den socialrättsliga logiken menar jag därför kännetecknas av en helhetssyn över individens situation. Utifrån resonemanget om institutionella logiker menar jag att SFI och Validering Kronoberg kan beskrivas arbeta utifrån en logik som jag benämner den pedagogiska logiken. Denna menar jag kännetecknas av en strävan efter att komplettera individens kunskaper. Medan SFI arbetar för att bygga upp eller komplettera individens språkkunskaper arbetar Validering Kronoberg för att värdera kunskaper och på så sätt se om några kunskaper behöver kompletteras. Nedanstående figur (figur 1) visar det organisatoriska fält och de institutionella logiker som är aktuellt för uppsatsen. Organisatoriskt fält: Nyanlända invandrares introduktion i arbetslivet Arbetsmarknadspolitisk logik: Arbetsförmedlingen i Växjö, Arbetsförmedlingen i Ljungby Socialrättslig logik: Introduktionsteamet i Växjö, Flyktingssektionen i Ljungby Pedagogisk logik: SFI i Växjö, Validering Kronoberg Figur 1. Institutionella logiker inom det organisatoriska fältet (Grape 2006:52, egen bearbetning) 12

16 4.4. Samarbetets integrering avgör domänkonsensus eller domänkonflikt Hur integrerat samarbetet mellan aktörerna inom samverkansprojektet är avgör till stor del huruvida projektet domineras av domänkonsensus eller domänkonflikt (Grape 2006:70.). Domänkonsensus kan förklaras med en situation då de olika aktörerna är överens om hur samverkan ska gå till. Domänkonsensus kräver att samarbetet mellan aktörerna inom samverkansprojektet till viss mån är integrerat och på så sätt gör att aktörerna kompletterar varandra istället för att konkurrera med varandra. En viss samsyn gällande mål, medel och domänanspråk är alltså förutsättningar för domänkonsensus och därmed möjlighet till ett mer effektivt arbete (ibid.:58). I uppsatsen används medel för att beskriva tillvägagångsättet gällande vilken organisation som ekonomiskt ska ha ansvar för vad och hur man inom projektet ska arbeta för att nå målen. För fungerande samverkan krävs att organisationerna inom en verksamhetsdomän har kompletterande domänanspråk (ibid.:56). Domänkonflikter innebär att samarbetet mellan aktörerna inte är tillräcklig integrerat och att organisationerna inte har enad syn gällande mål, medel och gränserna för domänanspråken. Hög grad av domänkonflikter innebär splittrad och konfliktfylld samverkan och gör därmed att samverkan hindras och blir ineffektiv (ibid.:56f.). För att förtydliga kopplingen mellan domänkonflikt, domänkonsensus och samarbetets integrering kan det beskrivas som två idealtyper. I ena änden finns verksamheter där samarbetet inte är integrerat, vilket innebär splittrad och konfliktfylld samverkan, detta är verksamheter med hög grad av domänkonflikt. I andra änden finns samverkansprojekt med ett integrerat samarbete där man kommer överens och respekterar varandras gränsområden. Detta är verksamheter med hög grad av domänkonsensus (ibid.:57). Oftast befinner sig samverkansprojekt någonstans mitt emellan dessa ytterligheter (ibid.:62) Förutsättningar för integrerat samarbete mellan aktörerna Vid samverkan har man ofta en gemensam och övergripande målsättning, vilket är anledningen till eller bakgrunden till varför aktörerna försöker samverka. Däremot råder ofta oklarheter om vad som ska göras, det vill säga att man ofta inte har en konkret målspecificering. Det kan vidare förklaras genom att form kommer före innehåll (Mallander 1998:139). Ofta innebär projekt en förhandlingsprocess där organisationerna prövar sig fram genom förhandlingar och genom dessa förhandlingar kan stabilitet skapas. Det handlar alltså 13

17 om att aktörerna successivt utvecklar samverkan på ett sätt som överensstämmer med samtliga aktörers uppfattning om hur samverkansformen bör se ut (Mallander 1998:139). Enligt Grape krävs ett aktivt arbete för att uppnå ett integrerat samarbete och därmed domänkonsensus. Ett sådant arbete handlar om att aktörerna aktivt arbetar för att samsyn ska råda gällande mål, medel och gränserna för domänanspråken (Grape 2006:58). När det gäller det operativa arbetet handlar det om att arbetet kring den enskilde deltagaren är samordnat. Domänanspråk är här en central aspekt för att samarbetet ska bli integrerat, det handlar om att olika kompetenser ska enas och ha en samsyn om vad man ska göra och vem som ska göra vad (ibid.:61ff.). Möjligheterna för domänkonsensus ökar om denna process sker på flera organisatoriska nivåer, det vill säga både på chefsnivå och handläggarnivå (ibid.:58 f.). Integrerat samarbete handlar också om att aktörer fortsätter vara överens under samverkansprocessen (ibid.:60). Framgångsfaktorer för samverkan enligt Danermark och Kullberg har visat sig vara gemensamma mål och klart definierade funktionsgränser. Enligt Danermark och Kullberg är bland annat skilda målsättningar, professionella mål och oklar ansvarsfördelning faktorer som hämmar samverkan (Grape 2006:50, Danermark & Kullberg 1999:54ff.). Grape utgår från Björn Hvindens tre faktorer som enligt Hvinden kan förklara varför samarbetet mellan olika aktörer blir integrerat. Det handlar om: 1) Huruvida aktörerna har en ömsesidig medvetenhet om det aktuella problemet. 2) Huruvida aktörerna har en samsyn gällande målen. 3) Huruvida ett ömsesidigt beroende finns mellan aktörerna. Grape menar dock att dessa kategorier inte kan garantera ett integrerat samarbete. Däremot kan kategorierna beskrivas som förutsättningar för eller bakgrunden till att samverkan över huvudtaget ska bli aktuell. Kategorierna kan alltså underlätta ett integrerat samarbete, men behöver inte nödvändigtvis leda till det (Grape 2006:59). När det gäller Berkeleys och Springetts användning av begreppet begränsning kan det i den här uppsatsen vara relevant för att beskriva omgivande problem som samverkan kan hindras av. Det kan till exempel gälla lagstiftning eller att, för projektet, utomstående aktörer på något sätt begränsar samverkansmöjligheterna (Berkeley & Springett 2006 a). Nedanstående modell (figur 2) illustrerar hur samverkan inom projektet kommer att analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Den teoretiska modellen beskriver två 14

18 idealtyper för domänkonflikt respektive domänkonsensus. I verkligheten befinner sig, vilket tidigare nämnts, samverkansprojekt oftast mitt emellan dessa ytterligheter och präglas både av domänkonflikt och domänkonsensus i olika grad (Grape 2006:62). Idealtyp 1, samverkan präglad av domänkonflikt Samverkansprojekt Skilda logiker blir problematiska genom låg grad av integrerat samarbete Olika syn på mål och medel. Överlappande domänanspråk Domänkonflikt Idealtyp 2, samverkan präglad av domänkonsensus Samverkansprojekt Ett aktivt arbete så att samarbetet blir integrerat Samsyn gällande mål och medel. Kompletterande domänanspråk Domänkonsensus Figur 2. Teoretisk modell över domänkonsensus och domänkonflikt 15

19 5. Metod och material Kapitlet beskriver uppsatsens forskningsdesign, det material som uppsatsen utgår ifrån, uppsatsens intervjupersoner och hur dessa har valts ut. Därefter beskrivs de forskningsetiska överväganden som gjorts och intervjuernas utformning. Till sist beskrivs hur intervjumaterialet har analyserats Fallstudiedesignens brist och styrka Utifrån uppsatsens syfte är fallstudie en lämplig forskningsdesign. Genom att studera det aktuella samverkansprojektet möjliggörs djupare förståelse för förutsättningar för och betydelsen av samverkan. Hur samverkan kommer att fungera beror på den kontext som samverkan sker i. På så sätt menar jag att generalisering av samverkansprojektet begränsas. Fallstudiers svaghet ligger just i generaliserbarheten (Esaiasson m.fl. 2007:182). Styrkan med fallstudier ligger i att de möjliggör djupare kunskaper om det man vill studera och möjlighet till att få kontextberoende kunskap (Flyvbjerg 2006:221f.). I uppsatsen görs inga anspråk på att generalisera de empiriska resultaten. I slutdiskussionen förs ett bredare resonemang om de teoretiska begreppens betydelse vid samverkan. Jag menar att de teoretiska begreppen, institutionella logiker, integrerat samarbete, domänkonsensus och domänkonflikt kan ses som generella fenomen Material Det huvudsakliga materialet som uppsatsen utgår ifrån är material från samtalsintervjuer som gjorts (Esaiasson m.fl. 2007:284). Detta ger inblick i vilka förutsättningar aktörerna upplever att det finns för samverkan och samverkans betydelse för nyanlända invandrares möjligheter till integration på arbetsmarknaden. Regeringsuppdraget, handlingsplanerna och återrapporteringarna gav mig ytterligare information om arbetet inom projektet, vilket förstärkte och kompletterade intervjupersonernas beskrivning av arbetssättet (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007a, Arbetsmarknadsstyrelsen 2007b, Arbetsmarknadsstyrelsen 2007c, Länsarbetsnämnden Kronobergs län 2006, Näringsdepartementet 2006). Dessa dokument, med undantag av regeringsuppdraget, är interna dokument. De interna återrapporteringarna stärker mitt intervjumaterial eftersom de utgår från upplevelser bland försöksverksamhetens aktörer. Återrapporteringarna gäller dock inte endast för Kronobergs län utan beskriver en gemensam situation för de tre länen där försöksverksamheten äger rum. För att få ytterligare inblick i försöksverksamheten gjordes också en telefonintervju med försöksverksamhetens nationella projektledare. 16

20 Det är relevant att ställa sig frågan om intervjupersonerna svarar så som de faktiskt upplever situationen. Resonemanget kan utvecklas genom Lennart Lundquists tre analysplan: utsagoplan, informationsplan och verklighetsplan. På utsagoplanet når man som forskare aktörens motiveringar och hur aktören beskriver verkligheten. På informationsplanet nås aktörens medvetna motiv och uppfattning av verkligheten. Verklighetsplanet synliggör aktörens faktiska motiv och hur verkligheten faktiskt ser ut (Lundquist 1993:108f.). Min strävan har varit att nå informationsplanet för att på så sätt få inblick i hur aktören upplever situationen. Att intervjupersonerna beskriver både fördelar och nackdelar i projektet menar jag tyder på att jag åtminstone till viss del har nått informationsplanet Intervjupersoner Begreppet aktör används i uppsatsen för intervjupersonerna som arbetar i de aktuella organisationerna. Uppsatsen bygger på en informantundersökning vilket innebär att det kan ses som ett pussel där jag genom intervjuerna fick information om det jag ville studera (Esaiasson m.fl. 2007:258). Därav har centralitet varit den aktuella urvalsprincipen (ibid.:291). Det handlar alltså om att välja de personer som har varit centrala för projektet genom sina positioner, för att få en så heltäckande bild som möjligt (ibid.:291). Sammanlagt tio intervjuer har gjorts med aktörer i Växjö och Ljungby. Genom att intervjua aktörer från olika organisationer och som på olika sätt har arbetat inom projektet, fick jag inblick i projektets arbete och hur det upplevs utifrån olika perspektiv. Nedanstående figur (figur 3) presenterar de tio intervjupersonerna samt vilken organisation de arbetar inom. Växjö Ljungby Arbetsförmedling Kommun Arbetsförmedling Kommun Projektledare Arbetsförmedlare Arbetsförmedlare Introduktionsteamet: Teamledare Handläggare SFI: Rektor för SFI Arbetsförmedlare Flyktingsektionen: Sektionschef Praktiksamordnare Validering Kronoberg Projektledare för Validering Kronoberg Figur 3. Uppsatsens intervjupersoner 17

21 Nio intervjupersoner arbetar helt eller delvis med projektdeltagarna inom projektgruppen. Praktiksamordnaren arbetar till skillnad från de andra med projektets kontrollgrupp och visades på så sätt falla utanför den aktiva delen i projektet. Eftersom intervjun ändå gav mig användbar information om samverkan och vad projektet inneburit valde jag ändå att använda mig av den intervjun. Utöver dessa tio intervjuer gjordes också en kortare telefonintervju med den nationella projektledaren. Genom denna fick jag en vidare bakgrund till projektet och dess syfte vilket används i uppsatsens bakgrundskapitel (se kapitel 2). Allt eftersom intervjuerna genomfördes fick jag vidare förståelse för projektet och efter att samtliga intervjuer gjorts upplevde jag att jag hade tillräckligt material för att beskriva projektet och på så vis uppfylla uppsatsens syfte (Esaiasson m.fl. 2007:294). Intervjupersonerna valdes ut i samråd med projektledaren. Det var också projektledaren som i de flesta fall tog första kontakten med de andra intervjupersonerna. Det är viktigt att reflektera över vad projektledarens förslag på intervjupersoner grundar sig på. En risk med ett sådant tillvägagångssätt kan vara att projektledaren tipsar om personer med lämpliga åsikter. I det här sammanhanget upplever jag att den risken inte är särskilt överhängande, eftersom antalet personer som arbetar inom projektet är begränsat och att det därför har handlat om att intervjua de flesta som är anställda inom eller aktivt arbetar med projektet. På Arbetsförmedlingarna intervjuades till exempel samtliga arbetsförmedlare som är anställda inom projektet. När det gäller två av intervjupersonerna skedde urvalet på ett annat sätt. I det ena fallet skedde det genom att teamledaren frågade samtliga handläggare vid Introduktionsteamet om någon kunde tänka sig att bli intervjuad. Därefter kontaktade den aktuella handläggaren mig. I det här fallet var det ett möjligt tillvägagångssätt eftersom alla handläggare har samma arbetsuppgifter. När det gäller den tionde intervjupersonen, praktiksamordnaren, valdes denne ut i form av ett snöbollsurval, det vill säga att en intervjuperson tipsade mig om den aktuella intervjupersonen (ibid.:291) Forskningsetiska överväganden För att undkomma etiska problem har Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska huvudkrav, informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet varit en viktig utgångspunkt (Vetenskapsrådet). 18

22 Informationskravet innebär att intervjupersonen ska informeras om frivillighet, om syftet med undersökningen och vad intervjun kommer att användas till. Något som gjordes först vid första kontakten via telefon och sedan vid intervjutillfället. Genom att projektledaren tipsade om intervjupersonerna och också kontaktade dem, skulle intervjupersonernas frivillighet kunna ifrågasättas. Denna risk, menar jag, har undkommits genom att jag själv ringde och frågade om de kunde tänka sig att ställa upp. Problemet hade varit större om det var intervjupersonernas chef som tipsat mig, genom att intervjupersonerna då förmodligen hade känt sig mer tvungna att delta. Under intervjutillfällena gav intervjupersonerna sitt aktiva samtycke till intervjun. Samtliga gav också sitt samtycke till att deras organisation och position presenteras i uppsatsen. I enlighet med konfidentialitetskravet behandlas intervjupersonerna enligt överenskommelse vid intervjutillfället. Till sist har också nyttjandekravet beaktats, att uppgifter som samlats in under intervjuerna endast får användas för det syfte som presenterats för intervjupersonerna (Vetenskapsrådet, Bryman 2002:440f.) Intervjuernas utformning Genom den teoretiska utgångspunkten preciseras det som ska undersökas (Yin 2007:47). Teorin ligger därmed till grund för hur intervjufrågorna har utformats. Intervjuerna gjordes efter den halvstrukturerade modellen (Kvale 1993:121f.). Det innebar att jag utgick från övergripande frågor och det möjliggjorde att jag under intervjuerna kunde förändra frågornas form eller ordningsföljd, för att på så sätt kunna anpassa dem efter intervjusituationen. För att få intervjuerna så levande som möjligt och inte alltför mycket styra intervjupersonerna, delades frågorna in i övergripande frågor och mer detaljerade frågor. Under intervjun ställdes först en övergripande fråga, därefter ställdes de detaljerade frågorna i den mån de inte redan tidigare berörts vid svaret av den övergripande frågan. Att utforma frågorna på detta sätt visade sig vara väldigt bra, då det var enkelt att anpassa intervjuguiden efter intervjusituationen. Samma intervjuguide användes som grund till samtliga intervjuer (se bilaga 1). Efter de inledande intervjuerna gjordes några små korrigeringar. Som Steinar Kvale beskriver handlar det vid intervjufrågors utformning om att både ta hänsyn till den tematiska och den dynamiska aspekten. Den tematiska aspekten handlar om att frågan ska vara relevant utifrån uppsatsens teoretiska perspektiv. Dynamiken handlar om att frågan ska utformas för att möjliggöra en bra intervju och ett bra samtal (Kvale 1993:121f.). Därför 19

23 valde jag att utforma intervjun efter teman: intervjupersonen, problem och syfte, medel och domänanspråk, förändring och övrigt (se bilaga 1) Analys av intervjumaterialet För hög reliabilitet, det vill säga frånvaro av systematiska fel (Esaiasson m.fl. 2007:70), användes bandspelare vid intervjuerna. Dessutom för att säkerställa eventuella problem med att höra alla ord i inspelningen skrevs också huvuddragen i intervjuerna ned under intervjutillfället. Efter att intervjumaterialet transkriberats lyssnade jag också igenom intervjun och jämförde med det transkriberade materialet, för att på så vis ytterligare försäkra mig om att det överensstämde. Två intervjupersoner ville läsa sina intervjuer då de transkriberats för att se om något hade missuppfattats. Detta innebar endast ett fåtal mindre sakändringar. Figur 4 beskriver operationaliseringen av de teoretiska begreppen, alltså hur de teoretiska begreppen studeras. Det vill säga hur intervjufrågorna utformats utifrån de teoretiska begreppen och hur intervjumaterialet har analyserats (ibid.:59ff.). Teoretiskt begrepp Övergripande frågeområden Institutionella logiker Organisationens mål och verksamhet Intervjupersonernas arbetsuppgifter Mål Projektets syfte Det bakomliggande problemet Medel Hur man inom projektet bör arbeta Vilken organisation som har ekonomiskt ansvar för vad inom projektet Domänanspråk De olika organisationernas uppgifter inom projektet Vad de olika organisationerna med sin kunskap kan bidra med inom projektet Samarbetets integrering Samarbetets utveckling under projektet gällande kontakter mellan organisationerna Samarbetets utveckling gällande skilda respektive gemensamma uppfattningar Domänkonsensus Samsyn gällande mål och medel samt kompletterande domänanspråk Domänkonflikt Skilda uppfattningar gällande mål och medel samt konkurrerande domänanspråk Figur 4. Operationalisering av de teoretiska begreppen 20

24 6. Resultat och analys I detta kapitel redovisas och analyseras, utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter, det material som har samlats in. Kapitlet är indelat efter uppsatsens frågeställningar Hur arbetar aktörerna inom projektet för att tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden ska förkortas? Försöksverksamheten i Kronobergs län äger rum i Växjö kommun och Ljungby kommun (Länsarbetsnämnden Kronobergs län 2006:3). I projektets lokala styrgrupp finns representanter för Växjö och Ljungby kommun, för Arbetsförmedlingarna i Växjö och Ljungby, för Länsarbetsnämnden och en representant för Regionförbundet södra Småland (ibid.:5). Styrgruppen träffas regelbundet och följer upp resultat och diskuterar eventuella problem (Intervju med sektionschef). Projektet har också en referensgrupp med syfte att ge stöd till verksamheten (Länsarbetsnämnden Kronobergs län 2006:5). Exempel på medverkande i referensgruppen är en kommunpolitiker och representanter från Teknikcentrum, Röda korset, ALMI och SIF. Tanken är att människor med olika kunskaper och erfarenheter kan bidra med nya idéer (Intervju med projektledare). Eftersom uppdraget både ger kommunen och Arbetsförmedlingen aktiva roller i projektet är Arbetsförmedlingarna och kommunerna beroende av varandra för att uppdraget ska kunna genomföras. Det handlar till exempel om att kommunen till stor del måste anpassa sitt arbetssätt för att det ska fungera parallellt med arbetsförmedlingens insatser. Majoriteten av projektets deltagare läser SFI. De allra flesta läser SFI halva dagen, resterande dagen deltar de i projektets olika verksamheter (Intervju med projektledare). Inom projektet övertar Arbetsförmedlingen ansvaret för den delen av introduktionen som har med sysselsättning att göra. Skillnaden för kommunens del i projektet, jämfört med den ordinarie verksamheten, är alltså att Arbetsförmedlingen tar över en del av arbetet kring introduktionen (Intervju med handläggare). Oberoende av försöksverksamheten finns sedan tidigare överenskommelser på nationell, regional och lokal nivå. Regionala och lokala överenskommelser görs i varje län och varje kommun där en rad myndigheter talar om hur man ska samverka för att integrationen ska underlättas. Det innebär till exempel att kommunen och Arbetsförmedlingen ska samverka (Intervju med projektledare, Intervju med rektor för SFI). Rektorn för SFI beskriver att man 21

25 inom projektet har dragit nytta av det nätverk som tidigare fanns (Intervju med rektorn för SFI). En viktig del av kommunens arbete inom projektet är att de utser projektets deltagare, det vill säga de flyktingar som ingår i projektet. I och med att projektdeltagarna ska vara personer som får kommunal ersättning är det i princip bara flyktingar som är med i projektet med undantag av någon enstaka anhöriginvandrare (Intervju med projektledare). Introduktionsteamet i Växjö gör ett första urval bland flyktingarna i Växjö kommun, och bedömer vilka som tillhör respektive inte tillhör målgruppen för projektet. Därefter görs ett slumpmässigt urval för vilka som ska ingå i projektgruppen och vilka som ska ingå i kontrollgruppen (Intervju med projektledare). Kontrollgruppen är den grupp som ska jämföras med projektgruppen som ingår i försöksverksamheten (Länsarbetsnämnden Kronobergs län 2006:6). Arbetsförmedlarna gör därefter ytterligare bedömningar (Intervju med projektledare). Avsikten är att se om det är arbetsmarknads- och integrationspolitiskt motiverat att flyktingen ifråga tillhör projektgruppen (Länsarbetsnämnden Kronobergs län 2006:6). I en återrapportering som har gjorts beskrivs att det i försöksverksamhetens tre län har varit svårt att hitta tillräckligt med personer inom rätt målgrupp (Arbetsmarknadsstyrelsen 2007b:7), vilket även har varit fallet i Kronobergs län. Projektet har därmed också innefattat personer som inte står nära arbetsmarknaden. Följden har därför blivit att man inom försöksverksamheten har arbetat med delvis en annan målgrupp än vad som var avsikten från början. Genom att man på så sätt arbetar även med de utan yrkeserfarenhet ändrades ett tidigare mål att 70 procent av deltagarna ska komma in i någon aktivitet till 50 procent (Intervju med arbetsförmedlare) Samverkan med individen som utgångspunkt Praktiskt sker samverkan till exempel genom regelbundna träffar mellan respektive kommuns och Arbetsförmedlings personal (Intervju med projektledare, Intervju med sektionschef). Under dessa träffar väljs deltagare ut och enskilda ärenden diskuteras. Samordning på det praktiska planet handlar till exempel om att kommunen kan stå för kostnaderna för arbetskläder för projektdeltagarna vilket Arbetsförmedlingens regelverk inte tillåter (Intervju med projektledare). 22

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer