RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING FEBRUARI Vem är företagare i Västra Götaland?

Transkript

1 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING FEBRUARI 2006 Vem är företagare i Västra Götaland?

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Företagare i Västra Götaland Kvinnor och män Företagare med utomnordisk bakgrund Ålder Slutsatser Bilaga 1. Definition av företagare Bilaga 2. Västra Götalands delregioner Bilaga 3. Branschindelning

3 Sammanfattning Jämfört med de flest andra industriländer är en relativt liten andel av arbetskraften i Sverige företagare. Orsaken till detta har debatterats flitigt. En bidragande orsak kan vara den stora offentliga sektorn i Sverige. Ett annat skäl till att Sverige har få företagare kan vara den förhållandevis trygga arbetsmarknaden. Detta medför att otryggheten i företagande upplevs som stor om man jämför med alternativet anställning. En tredje orsak som ibland lyfts fram är att attityderna till företagare och företagande är mindre positiv i Sverige än i många andra länder. Av denna rapport framgår att företagarfrekvensen, mätt som andel företagare av total antal sysselsatta, är lägre i Västra Götaland än i riket som helhet. Det fanns år 2002 drygt kvinnor och män i Västra Götaland som får sin huvudsakliga inkomst från eget företagande. Detta innebär att 6,6 procent av de sysselsatta är företagare en procentenhet lägre än riksgenomsnittet. År 1996 var andelen företagare av de sysselsatta i Västra Götaland 7,7 procent, vilket då var på ungefär samma nivå som riksgenomsnittet. Företagarfrekvensen har minskat i samtliga fyra delregioner i Västra Götaland. Vid en närmare granskning framkommer det att den sämre utvecklingen i Västra Götaland huvudsakligen beror på en relativt stor ökning av antalet företagare i Stockholmsregionen under perioden De flesta företagare i Västra Götaland är verksamma inom hushållsinriktade tjänster. Endast 10 procent av företagarna är verksamma i branscher som av OECD definieras som hög- och medelteknologisk industri eller kunskapsbaserad tjänstesektor. I detta avseende skiljer sig inte Västra Götaland från riket i övrigt. I Göteborgsregionen är företagande inom kunskapsbaserad tjänstesektor betydligt vanligare än i övriga delregioner. Detta bekräftas av att en betydligt större andel av företagarna i Göteborgsregionen har en lång (minst treårig) högskoleutbildning än i övriga delregioner. I Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg har mellan 5 och 6 procent av företagarna lång högskoleutbildning, medan 14 procent av företagarna i Göteborgsregionen har lång högskoleutbildning. I samtliga branscher i Västra Götaland är andelen med lång högskoleutbildning högre bland anställda än bland företagare. De allra flesta företagare i Västra Götaland saknar anställda. Enbart en fjärdedel av företagarna har en eller flera anställda i företaget. Högst andel företagare utan anställda återfinns inom jordbrukssektorn, medan så många som hälften av företagarna inom industrin har anställda. Företagare utan anställda är mer frekvent i Göteborgsregionen än i övriga regioner. Kvinnor och män Det låga företagandet i Sverige beror till stor utsträckning på att få kvinnor väljer att bli företagare. Enligt en rapport från Näringsdepartementet var år 2001 Danmark det enda EUland som hade en lägre andel kvinnliga företagare i arbetskraften. 1 Detta är förvånande med tanke på att Sverige i så många andra avseenden har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. En viktig förklaring är den könsegregerade arbetsmarknaden där många kvinnor är verksamma inom yrken och sektorer där förutsättningarna för privat företagande är begränsade. Enbart 35 procent av de sysselsatta i den privata sektorn i Västra Götaland är kvinnor Enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken var 28 procent av företagarna i Västra Götaland kvinnor år Detta är en procentenhet lägre än riket. Andelen kvinnliga företagare har legat runt denna nivå under hela perioden Detta trots stora satsningar med syfte att stimulera kvinnligt företagande såväl inom den nationella näringspolitiken som inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken. 1 Benchmarking av näringspolitiken 2002, Näringsdepartementet, Ds 2002:20 2

4 Utbildningsnivån är högre bland kvinnliga företagare. Av de kvinnliga företagarna har 12 procent lång högskoleutbildning vilket är fyra procentenheter mer än bland de manliga företagarna. Utomnordisk bakgrund I likhet med i övriga Sverige är utlandsfödda överrepresenterade bland företagare i Västra Götaland. Det finns flera förklaringar till detta. Den viktigaste förklaringen är kanske att invandrare har svårt att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden och väljer därför att starta eget. Statistiken denna rapport visar att överrepresentationen av invandrare bland företagarna i såväl Västra Götaland som i övriga Sverige är ett storstadsfenomen. I Göteborgsregionen är drygt 14 procent av företagarna födda utanför Norden, medan denna grupp endast utgör drygt 9 procent av de anställda i privat sektor. I de tre övriga delregionerna i Västra Götaland är andelen födda utanför Norden högre bland anställda i privat sektor än bland företagare. Situationen är liknande i övriga Sverige. Utanför de tre storstadsregionerna i Sverige är andelen födda utanför Norden högre bland anställda i privat sektor än bland företagare. Överrepresentationen bland företagare i Västra Götaland och i Sverige förklaras således av den stora andelen invandrarföretagare i storstäderna. Många utlandsfödda företagare är verksamma inom hushållsinriktade tjänster, som till stor utsträckning består av relativt okvalificerade tjänster. Samtidigt är det betydligt vanligare än att utlandsfödda företagare har högskoleutbildning. Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att många välutbildade utlandsföddas kompetens utnyttjas dåligt i rollen som företagare. Vid en djupare analys visar det sig emellertid att denna slutsats kan vara förhastad. Inom hushållsinriktade tjänster är andelen födda utanför Norden med lång högskoleutbildning ungefär densamma för födda i och utanför Norden. Det är inom mer kvalificerade sektorer, som t ex industri och företagsinriktade tjänster, där utbildningsnivån bland företagare födda utanför Norden är högre än bland företagare födda i Sverige eller i övriga Norden. En uppseendeväckande skillnad mellan företagare födda i och utanför Norden är benägenheten att ha anställda. En fjärdedel av företagarna födda utanför Norden har minst en anställd i sitt företag. Bland företagare födda i utanför Norden har enbart 15 procent anställda. Detta tyder på att utlandsfödda i större utsträckning driver s.k. överlevnadsföretag. Ålder Företagare är i genomsnitt äldre än anställda. Drygt 60 procent av företagarna är 45 år eller äldre. Bland anställda är knappt 40 procent 45 år eller äldre. Att företagarna är äldre beror till viss utsträckning på att kvinnor och män ofta väntar med att starta eget tills de fått tillräcklig arbetslivserfarenhet. Ett annat skäl till att företagare är äldre är att företag ofta går i arv från föräldrar till barn. Andelen kvinnor bland unga företagare ligger på ungefär samma nivå som bland äldre - strax under 30 procent. Att kvinnor är så kraftigt underrepresenterade även bland unga företagare är oroande. För unga högutbildade är eget företagande ett sällsynt val. Bland anställda i privata sektorn i åldern år har 19 procent en lång högskoleutbildning. Bland företagare i samma åldersklass har bara 8 procent högskoleutbildning. 3

5 1. Inledning I såväl den nationella näringspolitiken som i den regionala utvecklingspolitiken är ett av de centrala målen att fler företag ska startas. En bakgrund till denna målsättning är att vi vet att det i en internationell jämförelse finns få företagare och att det startas få nya företag i Sverige (se diagram 1). Samtidigt anses ökat företagande ha stor betydelse för tillväxt och sysselsättning, främst genom att företagande och entreprenörskap driver på innovationer, teknisk utveckling och konkurrens. Det finns en omfattande litteratur med empiriska studier kring entreprenörskapet roll för ekonomisk tillväxt. Även om inte resultaten samstämmer helt bekräftar de empiriska studierna i stort teorierna om entreprenörskapets betydelse för ekonomisk tillväxt. 2 Denna rapport är en kartläggning av företagarna i Västra Götalandsregionen. Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om vilka som är företagare i Västra Götaland. Denna kunskap kan underlätta utformandet av strategier och program för att främja entreprenörskap i Västra Götaland. I studien används en unik databas som bygger på registeruppgifter över samtliga kvinnor och män i Sverige som är företagare eller anställda. Fokus i denna rapport är företagare i Västra Götaland. Databasen tillåter nedbrytningar på kommunförbundsområden och lokala arbetsmarknader. Rapporten är disponerad så att följande avsnitt ger en översiktlig beskrivning av företagandet i Västra Götaland. I avsnitt 3 fokuseras på likheter och skillnader mellan kvinnligt och manligt företagande. I avsnitt 4 kartläggs utlandsfödda företagare och i avsnitt 5 beskrivs skillnader i företagarfrekvens och företagarens karakteristik mellan olika åldersgrupper. Slutligen presenteras slutsatser i avsnitt 6. Diagram 1: Andel företagare av arbetskraften i OECD-länderna år 2002 Grekland Italien Österrike Portugal 13,7% Nya Zeeland 13,5% Spanien 12,9% Island 12,3% Kanada 12,2% Belgien 11,3% Irland 11,2% Nederländerna 10,8% Storbritannien 10,7% USA 9,5% Japan 9,2% Tyskland 8,6% Österrike 8,3% Sverige 8,1% Frankrike 8,1% Finland 7,9% Schweiz 7,6% Danmark 6,7% Norge 6,5% Luxemburg 5,4% 16,4% 18,3% 19,3% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Källa: EIM, COMPENDIA: A harmonized data set on entrepreneurship i 23 countries 2 Se t.ex. ITPS, Entrepreneurship and Economic Growth: A critical review of Empircal and Theorethical Research, A2002:005. 4

6 2. Företagare i Västra Götaland I detta avsnitt kartläggs hur många som är företagare i Västra Götaland samt i vilka branscher och i vilka delregioner de är verksamma. Dessutom redogörs för utbildningsnivån bland företagare i förhållande till anställda. Slutligen redovisas hur stor andel av företagarna som driver företag utan anställda i olika branscher. Låg andel företagare i Västra Götaland Det finns drygt kvinnor och män i Västra Götaland som har företagande som sin huvudsakliga verksamhet. 3 Företagarfrekvensen, mätt som andelen av de sysselsatta (anställda plus företagare) som är företagare, är lägre i Västra Götaland än i riket totalt. I Västra Götaland var 6,6 procent av de sysselsatta företagare år 2002 (se diagram 2), en procentenhet lägre än riksgenomsnittet. Andelen av de sysselsatta som är företagare har minskat under perioden i såväl Västra Götaland som i riket. 4 Diagram 2: Företagare som andel av totalt antal sysselsatta * 8.5% 8.0% 8.1% 7.8% 7.7% 7.8% 7.8% 7.7% 7.6% 7.5% 7.5% 7.5% 7.2% 7.3% 7.0% 7.0% 6.7% 6.5% Västra Götaland Riket 6.6% 6.0% *Se fotnot 1. Källa: SCB/RAMS Diagram 3 visar andelen företagare av antalet sysselsatta inom den privata sektorn i sex branscher. 5 En möjlig förklaring till den låga andelen företagare i Västra Götaland skulle kunna vara att många är sysselsatta i stora industriföretag. Av diagrammet framgår emellertid att även om man ser till andel företagare av sysselsatta inom respektive bransch har Västra 3 I bilaga 1 redogörs för av hur företagare definieras i denna rapport. 4 Ökningen i riket mellan 2001 och 2002 i riket förklaras av att antalet fåmansbolagsdelägare ökade med ca i Stockholms län. Ökningen beror helt eller delvis på att man på Skattemyndigheten i Stockholms län gjort en upprensning i sina register. Det medför att personer som tidigare felaktigt redovisats som anställda nu redovisas som anställda i eget AB (fåmansbolagsdelägare). 5 I bilaga 3 redogörs för vilka näringsgrenar som ingår i respektive bransch. 5

7 Götaland färre företagare än i riket. Undantaget är jordbrukssektorn, där företagarfrekvensen är något högre i Västra Götaland. Av diagram 3 framgår även att företagarfrekvensen är markant högre inom jordbruk än i övriga branscher. Två tredjedelar av de verksamma inom jordbrukssektorn var företagare år I förhållande till övriga branscher finns det många företagare även inom byggverksamhet. Lägst andel företagare återfinns inom industrin. Diagram 3: Företagare som andel av sysselsatta i branschen, privat sektor i Västra Götaland år 2002 Jordbruk 57% 67% Industri 2,5% 3,5% Byggverksamhet 15% 17% Företagsinriktade tjänster 7,8% 11% Blandade tjänster 4,2% 4,7% Hushållsinriktade tjänster Totalt 10% 11% 9,3% 11% Västra Götaland Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Källa: SCB/RAMS Få företagare i Göteborgregionen Av diagram 4 framgår att samtliga fyra delregioner 6 i Västra Götalandsregionen har haft en negativ utveckling av företagarfrekvensen under perioden Flest företagare per sysselsatt återfinns i Sjuhärad och Skaraborg. Göteborgsregionen har betydligt lägre andel företagare per sysselsatt än övriga delregioner. 6 Delregionerna utgörs av Västra Götalands komunförbundsområden. I bilaga 2 framgår vilka kommuner som ingår i respektive delregion. 6

8 Diagram 4: Företagare som andel av totalt antal sysselsatta år % 10% 8% 6% 8.1% 7.6% 6.8% 6.3% 6.1% 5.7% 9.5% 9.0% 8.0% 10.0% 9.4% 8.6% 7.7% 7.2% % 4% 2% 0% Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland En orsak till den låga andelen företagare i Göteborgsregionen är att få är sysselsatta i jordbrukssektorn, där eget företagande är vanligt. Detta är emellertid bara en liten del av förklaringen till den låga företagarfrekvensen i Göteborgsregionen. Andelen företagare i Göteborgsregionen är betydligt lägre än i övriga delregioner även när jordbrukssektorn exkluderas. I både Stockholms och Malmös lokala arbetsmarknader är andelen företagare över elva procent. Den låga andelen företagare i Göteborgsregionen kan följaktligen inte heller förklaras av att storstäder generellt tenderar att ha färre företagare. Flest företagare inom tjänstesektorn Av de drygt företagarna i Västra Götaland var ca 60 procent verksamma inom tjänstesektorn år De allra flesta är verksamma inom branscher som huvudsakligen säljer tjänster till hushåll (se diagram 5). Även inom företagsinriktade tjänster återfinns många företagare. Enbart drygt 4000 företagare, eller cirka 9 procent, är verksamma inom industrin. 7 Vi utgår ifrån att företagare med okänd näringsgren fördelas proportionellt mellan industri och tjänster. 7

9 Diagram 5: Antal företagare i Västra Götaland år 2002 Jordbruk 6488 Tillverkning, utvinning, energi 4066 Byggverksamhet 5358 Företagsinriktade tjänster 9876 Blandade tjänster 1882 Hushållsinriktade tjänster Okänd näringsgren De flesta företagare återfinns inom branscher med relativt låg teknik- och kunskapsintensitet. Mindre än 2 procent av företagarna är verksamma inom industribranscher som av OECD klassificeras som hög- eller medelteknologiska, vilket är i nivå med riksgenomsnittet (se tabell 1). Åtta procent av företagarna i Västra Götaland är verksamma inom den de branscher som OECD klassificerar som kunskapsbaserad tjänstesektor. Det kan jämföras 11 procent i hela riket. Tabell 1: Företagare verksamma inom hög- och medelteknologisk industri samt kunskapsbaserad tjänstesektor i Västra Götaland år 2002 Sektor Antal företagare Andel Hög- och medelteknologisk industri 774 1,7 % Kunskapsbaserad tjänstesektor ,0 % Övriga ,3 % Totalt % I förhållande till de övriga tre delregionerna är företagarna i Göteborgsregionen i betydligt högre utsträckning verksamma inom den kunskapsbaserade tjänstesektorn (se diagram 6). Även i de andra två storstadsregionerna är en hög andel företagare verksamma inom den kunskapsbaserade tjänstesektorn 18 procent i Stockholms lokala arbetsmarknad (LA) och 9 procent i Malmös LA. 8

10 Diagram 6: Andel företagare verksamma i kunskapsbaserad tjänstesektor samt hög- och medelteknologisk industri år % 12% 1,6% Hög- och medelteknologisk industri Kunskapsbaserad tjänstektor 10% 8% 2,2% 6% 1,3% 11,3% 1,7% 4% 2% 5,9% 6,1% 5,2% 0% Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Färre högutbildade bland företagare För att få ett konkurrenskraftigt kunskapsintensivt näringsliv är det viktigt att högutbildade startar företag. Incitamenten för högutbildade att driva eget företag kan emellertid vara lägre eftersom de har bättre möjligheter än lågutbildade att få välbetalda och trygga arbeten på den ordinarie arbetsmarknaden. Anställda värderas och lönesätts i stor utsträckning efter deras formella utbildning. Detta medför att kvinnor och män med låg formell utbildning men med hög kompetens kan tjäna på att välja eget företagande framför anställning. Av diagram 7 framgår att andelen som har minst treårig högskoleutbildning i Västra Götaland är högre bland anställda i privat sektor än bland företagare. Detta förhållande gäller i samtliga branscher. Högst andel högutbildade företagare återfinns inom företagsinriktade tjänster. I diagram 8 ser vi att anställda har höge utbildningsnivå än företagare i Fyrbodal, Göteborgsregionen och Sjuhärad, medan det omvända förhållandet råder i Skaraborg. Av diagrammet framgår även att utbildningsnivån är betydligt högre bland såväl företagare som anställda i Göteborgsregionen än i övriga regiondelar. Utbildningsnivån bland företagarna i Västra Götaland är lägre än i riket totalt. 9

11 Diagram 7: Andel med minst treårig högskoleutbildning bland företagare respektive anställda per bransch, privat sektor i Västra Götaland år Jordbruk 2,4% 3,7% Företagare Anställda Industri 4,7% 11,3% Byggverksamhet 1,1% 2,7% Företagsinriktade tjänster 17,0% 19,6% Blandade tjänster 3,2% 8,7% Hushållsinriktade tjänster 11,4% 12,1% Totalt 9,5% 12,8% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 8: Andel med minst treårig högskoleutbildning bland företagare respektive anställda per delregion, privat sektor år % 18% 16% 17.3% Företagare Anställda 14% 12% 10% 14.1% 12.8% 11.4% 12.9% 8% 9.5% 6% 4% 6.4% 6.8% 5.1% 6.0% 5.1% 4.8% 2% 0% Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Riket Soloföretagarna dominerar De allra flesta företagare är soloföretagare, d.v.s. driver ett företag utan anställda. Enbart en fjärdedel av företagarna i Västra Götaland har anställda. Soloföretagande är vanligast inom jordbruks- och tjänstesektorn, medan det inom industri och byggverksamhet finns en högre andel företagare som är arbetsgivare (se diagram 9). Enligt en utredning från Närings- 10

12 departementet har soloföretagarna ökat snabbare än företagare med anställda under talet. 8 Detta beror bl.a. på att företag i allt större utsträckning väljer att lägga ut produktion utanför företaget och köpa tjänster från konsulter istället för att ha egna anställda. Av diagram 10 framgår att över 80 procent av företagarna i Göteborgsregionen är soloföretagare. I Skaraborg, som är den delregion med lägst andel soloföretagare, saknar 67 procent av företagarna anställda. Diagram 9: Andel företagare utan anställda i Västra Götaland år 2002, fördelat på bransch Jordbruk 87% Industri 51% Byggverksamhet 67% Företagsinriktade tjänster 72% Blandade tjänster 59% Hushållsinriktade tjänster 72% Okänd näringsgren 99% Totalt 75% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 10: Andel företagare utan anställda i Västra Götaland år 2002, fördelat på delregioner 90% 80% 81% 70% 60% 75% 67% 69% 75% 70% 50% 40% 30% 20% 10% 0% FyrBoDal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Riket 8 Ds 2003:27, Företags- och anställningsformer i förändring. 11

13 3. Kvinnor och män I Sverige är enbart procent av företagarna kvinnor. Detta kan jämföras med USA, där ca 40 procent av företagarna är kvinnor. Med tanke på att Sverige i många andra avseenden har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor är det uppseendeväckande att så få kvinnor i Sverige väljer att bli företagare. En vanlig förklaring till att så få kvinnor i Sverige är företagare är att många kvinnor är sysselsatta inom den offentliga sektorn, vilket hämmar benägenheten och möjligheten att bli företagare. Bara 9 procent av de kvinnor som driver företag idag har ett yrkesförflutet i offentlig sektor. 9 Ytterligare en förklaring till det låga företagandet bland kvinnor är att företagande ses som en manlig domän i vårt av samhälle. Detta eftersom många attribut som associeras med företagaren, till exempel engagemang i arbetet snarare än för familjen, ledarskap och arbetsgivaransvar, har en manlig genusstämpel. 10 Även risktagande brukar associeras till manligt genus, vilket stöds av empiriska studier som visar att kvinnor är mindre riskbenägna än män. 11 Andelen kvinnliga företagare ökar inte Enligt SCB:s registerbaserade statistik var 28,3 procent av företagarna i Västra Götaland kvinnor år 2002 (se diagram 11). Detta är en procentenhet lägre än för hela riket. 12 Andelen kvinnliga företagare har legat runt procent i Västra Götaland under perioden Det finns alltså ingen trend som tyder på utveckling mot en jämnare könsfördelning. Diagram 11: Andel kvinnliga företagare i Västra Götaland och riket ,0% 29,5% 29,5% 29,7% 29,6% 29,3% 29,0% 28,9% 28,9% 28,8% 28,5% 28,7% 28,4% 28,3% 28,7% 28,6% 28,3% 28,0% 28,0% 27,5% Västra Götaland Riket 27,0% Carin Holmquist & Elisabeth Sundin, Företagerskan om kvinnor och entreprenörskap, SNS Förlag Se Carin Holmquist & Elisabeth Sundin, Företagerskan om kvinnor och entreprenörskap, för en diskussion om företagandets manliga genusstämpel. 11 Genom att fråga efter reservationspriset för att delta i ett specificerat lotteri, visade Hartog, Ferrer-i-Carbonell och Jonker, Tinbergen Institute Discussion Paper /3, att entreprenörer är mer riskbenägna än anställda samt att män är mer riskbenägna än kvinnor. 12 Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) var enbart 25,2 procent av företagarna kvinnor. Vad denna den stora skillnaden mellan AKU, som är en intervjuundersökning, och den registerbaserade statistiken beror på är oklart. Eventuellt har män som kombinerar anställning och företagande en större benägenhet att uppge att de är företagare än kvinnor i samma situation. 12

14 Flest kvinnliga företagare i Göteborgsregionen Andelen kvinnliga företagare är något högre i Göteborgsregionen än i övriga delregioner (se diagram 12). Detta förklaras av att av företagarna i Göteborgsregionen i större utsträckning är verksamma inom tjänstesektorn där andelen kvinnor är betydligt högre än i industrin. Diagram 12: Andel kvinnliga företagare i Västra Götalands delregioner åren 1996, 1999 och % 30% 25% % 25.9% 26.2% 29.4% 30.5% 30.2% 26.7% 26.7% 26.5% 28.3% 28.5% 27.6% 28.0% 28.8% 28.3% 20% 15% 10% 5% 0% FyrBoDal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Högst andel kvinnliga företagare inom hushållsinriktade tjänster Med undantag för byggverksamhet är andelen kvinnliga företagare lägre än andelen kvinnliga anställda i samtliga branscher (se diagram 13). Den enda branschen med en någorlunda jämn könsfördelning bland företagarna är hushållsinriktade tjänster. En förklaring till detta är att hela 60 procent av de anställda i denna sektor är kvinnor. En bidragande orsak till att kvinnliga företagare är underrepresenterade som företagare är att kvinnor generellt är underrepresenterade i den privata sektorn. Enbart 35 procent av de sysselsatta (anställda och företagare) i den privata sektorn var kvinnor år Så länge som en så stor andel av kvinnorna arbetar inom icke-konkurrensutsatt sektor kan vi inte räkna med att uppnå en jämn könsfördelning bland företagarna. 13

15 Diagram 13: Könsfördelning bland företagare och anställda i Västra Götaland år 2002, privat sektor Jordbruk 19% 27% 81% 73% Företagare Anställda Industri 24% 27% 76% 73% Byggverksamhet 7% 7% 93% 93% Företagsinriktade tjänster 26% 34% 74% 66% Kvinnor Män Blandade tjänster 15% 41% 85% 59% Hushållsinriktade tjänster 47% 60% 53% 40% Totalt 28% 36% 72% 64% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnliga företagare har högre utbildning Av diagram 14 framgår att kvinnliga företagare har en högre utbildningsnivå än män. Av de kvinnliga företagarna har 12 procent minst treårig högskoleutbildning vilket är 4 procentenheter mer än för de manliga företagarna. Motsvarande andel bland anställda i privat sektor är ungefär lika för kvinnor och män 13,3 respektive 12,5 procent. Endast inom hushållsinriktade tjänster är andelen med lång högskoleutbildning lägre bland kvinnor än män. Diagram 14: Andel företagare med minst treårig högskoleutbildning i Västra Götaland år 2002 fördelat på kvinnor och män Jordbruk 1,8% 4,7% Kvinnor Män Industri 4,0% 6,8% Byggverksamhet 0,9% 3,7% Företagsinriktade tjänster 16% 20% Blandade tjänster 4,2% 3,1% Hushållsinriktade tjänster 11% 12% Totalt 8,4% 12% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 14

16 Lika vanligt med soloföretagande bland kvinnor och män Diagram 15 visar att cirka en fjärdedel av såväl manliga som kvinnliga företagare är arbetsgivare. Kvinnliga företagare verksamma inom mansdominerande branscher tenderar att ha anställda i större utsträckning än manliga företagare verksamma i samma bransch. Manliga företagare verksamma inom den kvinnodominerande branschen hushållsinriktade tjänster, är oftare arbetsgivare än kvinnliga företagare verksamma i branschen. Av allt att döma beror detta på att företagare med anställda vanligen inte utför samma arbetsuppgifter som de anställda, och är därför mindre påverkade av rådande könsmönster i branschen. Diagram 15: Andel företagare med anställda i Västra Götaland år 2002 fördelat på kvinnor och män Jordbruk 16% 13% Industri 48% 53% Byggverksamhet 31% 63% Företagsinriktade tjänster 27% 28% Blandade tjänster 37% 61% Hushållsinriktade tjänster Totalt 24% 24% 25% 32% Kvinnor Män 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 4. Företagare med utomnordisk bakgrund Kvinnor och män med invandrarbakgrund har ofta svårigheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Utlandsfödda är ofta de som får arbete sist när utbudet på arbetsmarknaden stiger och de som blir arbetslösa först i en begynnande lågkonjunktur. Högutbildade invandrare drabbas genom att de ofta inte får ett arbete som motsvarar deras kompetens. Detta är faktorer som bidrar till att personer med utländsk bakgrund väljer att bli företagare. Men en högre andelen företagare bland vissa invandrargrupper behöver inte enbart bero på att de missgynnas på arbetsmarknaden. Personer med utländsk bakgrund kan påverkas av att de härrör från en mer entreprenöriell kultur med andra traditioner än infödda svenskar. Dessutom är det troligt att de kvinnor och män som tar steget att flytta till ett annat land tenderar att vara riskbenägna. Hög andel utlandsfödda bland företagare Det är vanligare att födda utanför Norden ( utlandsfödda ) väljer företagande framför anställning. I Västra Götaland är 9,6 procent av företagarna utlandsfödda, vilket kan jämföras med andelen utlandsfödda anställda i den privata sektorn som är 7,9 procent av de anställda är (se diagram 16). Ungefär samma förhållande råder även om man ser på hela riket. 15

17 Utlandsfödda företagare främst verksamma inom hushållsinriktade tjänster I diagram 17 visas andelen utlandsfödda bland företagare respektive anställda per bransch. Om andelen utlandsfödda är högre bland företagare än bland anställda är utlandsfödda över- representerade bland företagarna i branschen. Av diagrammet framgår att utlandsfödda är underrepresenterade inom jordbruk, industri, byggverksamhet och företagsinriktade tjänster. Inom blandade och hushållsinriktade tjänster är utlandsfödda överrepresenterade. Dessa båda branscher karakteriseras till stor utsträckning av enklare tjänster. Det är den höga andelen utlandsfödda företagare i Göteborgsregionen som förklarar att andelen utlandsfödda bland företagare är högre än bland anställda i Västra Götaland. I övriga delregioner är utlandsfödda istället vanligare bland anställda än bland företagare. Göteborgsregionen och andra storstadsregioner har en hög arbetslöshet bland utlandsfödda. Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att den höga andelen invandrarföretagare i Göteborgsregionen kan förklaras av att många utlandsfödda ser eget företagande som enda alternativet för att få en sysselsättning. Diagram 16: Andel företagare och anställda i privat sektor med utomnordisk bakgrund år % 14% 12% 14.3% Företagare Anställda 10% 8% 9.3% 9.6% 9.4% 6% 6.9% 7.9% 7.8% 4% 5.3% 5.3% 5.2% 3.9% 4.5% 2% 0% Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Riket 16

18 Diagram 17: Andel födda utanför Norden bland anställda respektive företagare per bransch i Västra Götaland år 2002 Jordbruk 0,7% 2,6% Företagare Anställda Industri 4,6% 9,2% Byggverksamhet 2,0% 2,7% Företagsinriktade tjänster 5,9% 7,3% Blandade tjänster 6,9% 5,8% Hushållsinriktade tjänster 9,2% 21,4% Totalt 7,9% 9,6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Färre andel kvinnliga företagare bland utlandsfödda Av företagarna som är födda utanför Norden är 26 procent kvinnor en något lägre andel än bland företagare som är födda i Norden (se diagram 18). Bland anställda är andelen kvinnor 36 procent i båda grupperna. Inom hushållsinriktade tjänster är könsfördelningen jämn bland företagare födda i Sverige eller övriga Norden, medan endast en fjärdedel företagarna födda utanför Norden är företagare. Diagram 18: Andel kvinnor bland företagare med utomnordisk respektive nordisk bakgrund i Västra Götaland år 2002 Jordbruk 19% 49% Industri 25% 24% Byggverksamhet 7,5% 7,1% Företagsinriktade tjänster 25% 31% Blandade tjänster 10% 15% Hushållsinriktade tjänster Totalt 26% 26% 29% 53% Utomnordisk bakgrund Nordisk bakgrund 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 17

19 Utlandsfödda företagare är högutbildade Av diagram 19 framgår att det är betydligt vanligare att företagare med utomnordisk bakgrund har en lång högskoleutbildning. I Västra Götaland hade nästan 15 procent av denna grupp minst treårig högskoleutbildning, att jämföra med 9 procent hos företagare födda i Sverige eller i ett annat nordiskt land. Även bland anställda med utomnordisk bakgrund har kvinnor och män med utomnordisk bakgrund en något högre andel med lång högskoleutbildning än de med nordisk bakgrund, men skillnaden mellan de båda grupperna är betydligt större bland företagare (16 respektive 13 procent för anställda). Diagram 19: Andel företagare med minst treårig högskoleutbildning bland företagare med utomnordisk respektive nordisk bakgrund i Västra Götaland år 2002 Jordbruk 2,2% 28% Industri 4,4% 11% Byggverksamhet 0,9% 9,4% Företagsinriktade tjänster 16% 28% Blandade tjänster 3,1% 5,4% Hushållsinriktade tjänster Totalt 9,0% 12% 11% 15% Utomnordisk bakgrund Nordisk bakgrund 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Utlandsfödda ofta soloföretagare En uppseendeväckande skillnad mellan företagare med och utan utomnordisk bakgrund är benägenheten att ha anställda. En fjärdedel av företagarna födda i Norden har minst en anställd i sitt företag (se diagram 20). Bland företagare med utomnordisk bakgrund har enbart 15 procent anställda. Bortsett från jordbrukssektorn, där mycket få utlandsfödda företagare är verksamma, gäller den betydligt lägre benägenheten att ha anställda bland utlandsfödda samtliga branscher. Detta tyder på att utlandsfödda invandrare i större utsträckning driver s.k. överlevnadsföretag. 18

20 Diagram 20: Andel företagare med utomnordisk respektive nordisk bakgrund som har anställda, Västra Götaland år 2002 Jordbruk 13% 19% Utomnordisk bakgrund Nordisk bakgrund Industri 31% 50% Byggverksamhet 19% 34% Företagsinriktade tjänster 17% 29% Blandade tjänster 18% 42% Hushållsinriktade tjänster 19% 31% Totalt 15% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 5. Ålder För att öka företagandet i regionen är det viktigt att unga människor intresserar sig för att starta och driva företag. Samtidigt är det bra om även kvinnor och män med lite längre erfarenhet från arbetslivet blir företagare. En undersökning av ITPS visar att de som startar företag innan de fyllt 30 har en sämre chans att överleva. Tre år efter start finns knappt hälften av deras företag kvar, jämfört med 60 procent av de äldre företagarnas företag. 13 Få unga företagare Företagare i Västra Götaland är i genomsnitt äldre än anställda. Bland företagarna var 29 procent i åldern år och 27 procent år (se diagram 21). Motsvarande andelar bland anställda var 21 respektive 16 procent. Andelen som är äldre än 65 är tre gånger så hög bland företagare jämfört med bland anställda. Detta förklaras av att många anställda som går i pension väljer en fortsatt anknytning till arbetsmarknaden genom företagande på hel eller deltid. Endast 12 procent av företagarna är i åldern år, medan nästan en fjärdedel av de anställda tillhör denna åldersgrupp. 13 ITPS, Uppföljning av 1999 års nystartade företag tre år efter start, S2005:

21 Diagram 21: Åldersfördelning bland företagare respektive anställda i privat sektor, Västra Götaland år % 30% Företagare Anställda 29% 25% 24% 25% 25% 27% 20% 21% 15% 16% 10% 12% 12% 5% 0% 4,8% 1,7% 1,6% Få kvinnliga företagare även bland unga Av diagram 22 framgår att andelen kvinnliga företagare är ungefär lika i de tre ålders- klasserna år, år och 55+. Inom jordbruk, industri, byggverksamhet och blandade tjänster är det en lägre andel kvinnor bland yngre företagare. Att andelen kvinnliga företagare inte är högre bland de yngre företagarna är uppseendeväckande. Detta tyder på att det krävs aktiva insatser för att andelen kvinnliga företagare skall öka signifikant inom överskådlig tid. För att få en jämnare könsfördelning bland företagarna krävs därför aktiva insatser för att uppmuntra unga kvinnor att starta eget. Diagram 22: Andel kvinnliga företagare i åldersgrupperna 16-34, och 55+, Västra Götaland år 2002 Jordbruk Industri Byggverksamhet Företagsinriktade tjänster Blandade tjänster 14.2% 19.4% 20.1% 22.0% 23.9% 25.6% 3.8% 7.4% 8.0% 23.0% 28.2% 22.3% 12.8% 14.6% 16.4% Hushållsinriktade tjänster 49.1% 46.2% 48.0% Totalt 28.9% 28.8% 27.2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 20

22 Unga högutbildade väljer anställning I tabell 2 visas andelen företagare och andelen anställda som har minst treårig högskoleutbildning i olika åldersklasser. Av tabellen framgår som väntat att andelen högutbildade bland anställda minskar med ökande åldersklasser. Företagarna följer emellertid inte samma mönster. Andelen företagare med minst treårig högskoleutbildning är högre i åldersklasserna och än i åldersklasserna och Av tabell 2 framgår även att andelen högskoleutbildade är betydligt högre bland anställda i samtliga branscher i åldersklasserna och I den äldsta åldersgruppen som redovisas i tabell 2, år, är andelen emellertid företagare med en lång högskolutbildning något högre än bland företagarna. I avsnitt 2 konstaterades att anställda har en högre utbildningsnivå än företagare. Eftersom andelen högutbildade minskar med ålder kan en rimlig förklaring till detta vara att företagare tenderar att vara äldre än anställda. Resultaten som redovisas i tabell 2 pekar emellertid på att den lägre utbildningsnivån bland anställda har andra orsaker än den högre medelåldern bland företagare. Tabell 2: Andel med minst treårig högskoleutbildning bland företagare respektive anställda i privat sektor i olika åldersgrupper, Västra Götaland år år år år år Anställda Företagare Anställda Företagare Anställda Företagare Anställda Företagare Jordbruk 4,3% 1,7% 4,1% 1,6% 5,7% 3,1% 3,0% 2,2% Tillverkning 16,7% 4,0% 13,0% 3,6% 10,1% 5,1% 6,8% 5,0% Byggverksamhet 5,0% 1,7% 2,7% 1,2% 2,2% 1,3% 1,5% 0,7% Företags- 27,5% 17,2% 20,5% 15,6% 18,6% 19,3% 14,5% 15,8% inriktade tjänster Blandade Tjänster 14,3% 2,2% 9,8% 1,9% 7,9% 4,6% 5,4% 3,6% Hushålls- 15,2% 8,3% 13,2% 9,5% 15,9% 13,9% 13,0% 12,4% inriktade tjänster Totalt 18,7% 8,4% 14,0% 8,0% 12,5% 11,0% 9,4% 9,6% 6. Slutsatser Västra Götalandsregionen arbetar målmedvetet för att öka företagandet i regionen. Det handlar om att stimulera åtgärder för att stärka den entreprenöriella kedjan genom att förändra barns, ungdomars och vuxnas attityder till entreprenörskap, ta till vara och utveckla idéer till kommersiella produkter och tjänster, samt att erbjuda support till nystartade företag. Under de närmaste åren kommer ytterligare insatser för att främja entreprenörskap att initieras, bl.a. inom ramen för Nuteks satsning på Västra Götaland som en pilotregion för entreprenörskap. I denna rapport presenteras statistik som kan få betydelse för regionens framtida satsningar för att främja företagandet i regionen. En sådan iakttagelse är att utbildningsnivån bland företagare är låg. För att Västra Götaland på sikt skall bibehålla konkurrenskraftigt näringsliv är det viktigt att fler kunskapsintensiva företag startar, såväl inom industrin som inom tjänstesektorn. Högutbildade bör därför stimuleras att i högre utsträckning starta företag och utveckla avancerade affärsidéer till nya varor och tjänster. Oroande för framtiden är att företagandet är särskilt lågt bland unga högutbildade. Västra Götalandsregionens omfattande 21

23 satsning på att utveckla drivhusverksamhet och företagsinkubatorer vid regionens universitet och högskolor kommer förhoppningsvis på sikt bidra till att fler unga högutbildade blir företagare. Statistiken i denna rapport tyder emellertid på att det krävs ytterligare insatser för att stimulera kunskapsintensivt företagande. Allt för få företagare är kvinnor. Satsningar på att få fler att starta företag bör till stora del fokusera på att förändra attityder och på andra sätt stimulera kvinnor att bli entreprenörer. Att andelen kvinnliga företagare är mycket lågt även bland unga visar att det behövs ytterligare insatser för att förändra attityder till entreprenörskap bland flickor redan i skolan. I Västra Götaland pågår för närvarande en kraftfull satsning för att öka andelen kvinnliga företagare i regionen, bl.a. genom programmet Företagsamma Kvinnor och Män (FöreKoM). Satsningar på att för förändra attityder och underlätta för kvinnor att bli företagare är emellertid inte tillräckligt. En bidragande orsak till att kvinnliga företagare är underrepresenterade som företagare är att kvinnor generellt är underrepresenterade i den privata sektorn. Enbart 35 procent av de sysselsatta (anställda och företagare) i den privata sektorn var kvinnor år Så länge som en så stor andel av kvinnorna arbetar inom icke- företagarna. Att få fler kvinnor att bli företagare handlar därför även om att bryta den starka könssegregationen inom arbetsmarknaden. Det kan även handla om att sektorer som konkurrensutsatt sektor kan vi inte räkna med att uppnå en jämn könsfördelning bland traditionellt domineras av kvinnor i större utsträckning konkurrensutsätts. Att kvinnor och män födda utanför Norden är överrepresenterade bland företagare kan tolkas som om det inte krävs några särskilda åtgärder riktade mot denna grupp. Inom indu strin och företagsinriktade tjänster är emell ertid utlandsfödda underrepresenterade. För en ökad mång- fald kan det därför vara motiverat att särskilt främja företagande bland utlandsfödda inom industri och kvalificerade tjänster. E n annan skillnad mellan företagare födda utanför Norden och företagare födda i Sverige eller övriga Norden är benägenheten att ha anställda. Bland företagare utanför Norden har enbart 15 procent anställda. Orsakerna till varför utlandsfödda företagare i så stor utsträckning driver solofö retag utan tillväxt bör undersökas närmare. 22

24 Bilaga 1. Definition av företagare Det finns två officiella källor för statistik över företagare Arbetskraftsundersökningen (AKU) och den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). AKU är en telefonintervjuundersökning, som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför en gång per månad, med det huvudsakliga syftet att beskriva aktuella sysselsättningsförhållanden. Vid intervjun ställs frågan om respondenten är företagare i huvudsysslan respektive bisysslan. Det är upp till respondenten att tolka begreppet företagare. En nackdel med att använda AKU som mått på antal företagare är således att definitionen av begreppet företagare är oklar. Ytterligare en svaghet med AKU är att det är en urvalsundersökning som inte bör brytas ned på finare regional nivå än län. I denna rapport används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. Via kontrolluppgiften kan enskilda personer kopplas till företag och arbetsställen. Detta gör det möjligt att redovisa personer efter branscher, sektorer, företagsstorlekar m.m. Dessutom redovisas egenskaper som t.ex. kön, utbildning och ålder i RAMS. De sysselsatta som i RAMS klassas till yrkesställningen egna företagare eller anställda i eget AB definieras i denna rapport som företagare. Till yrkesställningen egna företagare klassas en person om han eller hon (1) har överskott från enskild näringsverksamhet (personnummerföretag) samt (2) bedöms ha en enskilda näringsverksamheten som huvudsakliga verksamhet. Till anställda i eget AB klassas de är fåmansbolagsdelägare enligt skattelagstiftningen i det aktiebolag där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet. I skattelagstiftningen definieras ett fåmansaktiebolag som ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. För personer som har inkomst både från eget företag och från anställning används principen om störst novemberlönesumma för att bedöma huvudsaklig verksamhet. För att få mer balans mellan inkomstslag vid klassificeringen multipliceras först företagarinkomsten för egna företagare med faktorn 1,6 före jämförelsen med lön från anställning. Denna faktor har räknats fram från inkomststatistiken och är kvoten mellan genomsnittlig löneinkomst för anställda och genomsnittlig företagarinkomst för företagare i åldersgruppen år bland helårsanställda respektive heltidsföretagare. 23

25 Bilaga 2. Västra Götalands delregioner I Västra Götaland bildades år 2001 fyra kommunförbund: Göteborgsregionen, Sjuhärad. Skaraborg och Fyrbodal. Den delregionala redovisningen i denna rapport överensstämmer med Västra Götalands kommunförbundsområden. Gruppering av kommuner till kommunförbundsområden Göteborgsregionen Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och Kungsbacka Sjuhärad Bollebygd, Ulricehamn, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Vårgårda Skaraborg Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara Fyrbodal Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Åmål Fyrbodal Skaraborg Göteborgsregionen Sjuhärad 24

26 Bilaga 3. Branschindelning Branschindelning i rapporten Branscher Näringsgren, SNI2002 Jordbruk Jordbruk 01 Skog 02 Fiske 05 Industri Utvinning Tillverkning Energi, vatten och avlopp 40-41, 90 Byggverksamhet 45 Företagsinriktade tjänster Partihandel 51 Hotell o restaurang 55102, 555 Transport Fastighetsförvaltning mm 6024, 603, 61102,62300, 631, , 70120, 70202, 70203,70329 Företagstjänster och uthyrning 65210, 65231, 67110, , 713, Organisationer mm 80425, 911, Blandade tjänster Handel med motorfordon 50 Hotell 55101, Transporter 601, 61101, 612, 62100, 622, 632 Post och tele 64 Banker och finansbolag utom 65210, 65231, Uthyrning, förmedling 70310, Hushållsinriktade tjänster Privata hushållstjänster Detaljhandel och uthyrning 52, 714 Hotell o restaurang 552, 553, 554 Transporter , 633 Fastighetsförvaltning 70201, 70204, 70209, Organisationer 912, 913 Kultur, rekreation 92, , 95 Klassificering av hög- och medelteknologisk industri samt kunskapsbaserad tjänstesektor Sektor Näringsgren, SNI2002 Hög- och medelteknologisk industri 24, 29, 30-34, 352, 353, 359 Kunskapsbaserad tjänstesektor 642, 65, 66, 67, 72, 73, 741, 742,

27 Fler exemplar kan beställas från: Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Elektronisk kopia finns på