KVINNOKRAFT

Transkript

1 KVINNOKRAFT

2 Kvinnokraft Behövs en utställning om kvinnokraft? Det tyckte vi. Vår historia skrivs tyvärr fortfarande mest ur männens synvinkel. Oftast var mannen familjeförsörjaren men utan mor, hustru eller hushållerska eller kanske en ogift syster blev livet svårt att leva. Det patriarkaliska systemet som fanns i byarna för inte så länge sedan vilade mycket på att allt skulle fungera i hushållet och jordbruket; den sociala samvaron, ett trivsamt hem, sociala markörer i heminredning, hyfsade gångkläder, ordning på tjänstefolket, barnuppfostran, och mat på bordet hela året. Alltså kvinnokraft! Utställningen Kvinnokraft fokuserar på kvinnor som gjort avtryck i vårt lokala kulturarv. Vem bryggde det godaste kaffet, tryckte den finaste osten, startade de livaktigaste affärsrörelserna eller kanske satte de fina herrarna på plats! Vi berättar om kvinnor under olika tider som imponerat på sin omgivning genom sin rådighet, självständighet och mod. Vi vill därigenom peka på kvinnans starka men osynliga roll i samhället förr. Genom utställningen belyser vi viktiga existentiella frågor ur ett kulturarvsperspektiv. De som hjälpt oss med urvalet är hembygdsrörelsen i Tomelilla kommun som verkligen kan sin egen historia och gör en lysande insats för kulturarvets bevarande. Väldigt många av dem är kvinnor. De för sina tidigare medsystrars kunskaper vidare om hur man tryckte ost, bakade bröd, bykte tvätt, odlade lin, spann, kardade, broderade, vävde och mycket, mycket mera

3 Varje institution och förening har bidragit med föremål och berättelser om hur det var att vara kvinna på landsbygden från 1700-talet till 1960-talet. Tillsammans har vi skapat en tillbakablickande utställning och den gemensamma utställningssatsningen är en del av projektet kulturhistorien.se - Fyra utställningar knyts ihop till en och leder ut till de olika institutionerna Tomelilla Konsthall, Klostret i Ystad, Österlens museum, Glimmingehus och framförallt till hembygdsgårdarna i Tomelilla kommun. Välkomna! Utställningarnas öppettider: Kvinnokraft 16/4-6/11 Tomelilla konsthall Tis-fre 10-17, lör-sön Juni-augusti lör-sön Så skall du leva 19/6-31/12 Klostret i Ystad Tis-fre 12-17, lör-sön /6-14/8 mån-fre 10-17, lör-sön PERSONLIGT år av Österlens historia 2/6 Österlens museum Tis-fre 12-16, lör-sön tom 6 juni Mån-fre 11-17, lör-sön Medeltidssommar Glimmingehus Dagligen t o m 31/5 Dagligen t o m 7/8 Dagligen t o m 30/9 Helger t o m 30/10 För mer exakt information om öppettider och program se eller respektive arrangörs hemsida.

4 Agusastugan Agusastugan är ett ganska typiskt österlenskt småbrukarställe, vilket stått orört sedan sista ägaren avled I norra delen av Agusa by, på vägen mellan Hörröd och Andrarum, finner du den Agusastugan. En vinkelbyggd korsvirkesgård från mitten av 1800-talet. Den sista personen som bodde på gården var Anna Mårtensson och hon lämnade den i samma skick som då hon föddes här 1873 med möbler, kläder, verktyg, husgeråd med mera i orört skick. Den 6 februari 1946 köpte Albo Härads Hembygdsförening Agusastugan på auktion och idag vårdas den av dem tillsammans med Agusa byalag och fungerar som hembygdsmuseum. Agusa byalag bildades den 1 maj 1980 med både sommarboende och bofasta medlemmar. En av de stora uppgifterna var att vårda Agusastugan.

5 Bondrumsgården Den vackra Bondrumsgården är en av de bäst bevarade hembygdsgårdarna i Skåne. De äldsta delarna är från År 1972 brann den så kallade Ravlundagården ner på Skansen och de letade efter en bra ersättare. Valet hamnade på Bondrumsgården. Detta väckte tursamt nog ett ramaskri hos ortsbefolkningen, som protesterade kraftigt. Motståndet gav resultat och än idag hittar du Bondrumsgården strax norr om Fågeltofta, mellan S:t Olof och Andrarum. Kostallet eller manesed, som man säger på skånska, byggdes 1767 och har i stort sätt bevarats i ursprungligt skick ända fram till idag. Mycket på Bondrumsgården är orört från tidigt 1800-tal.

6 Christinehofs slott År 1737 fick Georg Mockelten i uppdrag av Christina Piper att uppföra ett storslaget slott i tre våningar och med två flyglar. Slottet fick på Christinas begäran karolinska drag med brutet sadeltak, eller mansardtak, för att hedra hennes bortgångne make, Kungliga rådet och Fältmarskalken Carl Piper ( ). Runt slottet anlades vackra barockträdgårdar som ramades in av dubbla alléer längs sidorna. Idag är Christinehofs Slott en del av Christinehofs Ekopark som visar, värnar och vårdar natur- och kulturvärdena som omger Christinehofs slott. Under säsong arrangeras guidade turer och aktiviteter för både vuxna och barn på slottet och i dess omgivningar. Slottsäventyret, Nyfiken på 1700-talet och fladdermussafari är några exempel. Grupper kan boka möten, konferenser och aktiviteter året runt. Slottsarkivet på Christinehofs slott är en unik samling dokument från 1600-talet och framåt. I slottets bottenvåning ligger slottscaféet, slottsbutiken och en mindre utställning om Christinehofs Ekopark. På slottets andra plan finns Grevinnans våning som är öppen för visning med guide eller att upptäcka på egen hand. Christinehofs slott var ett av de första i landet att öppna för allmänheten. Idag har Ekoparken cirka hundratusen besökare varje år.

7 Folklivsgruppen Ramslif Ramslif är en ideell förening med sin hemvist i Ramsåsa, strax utanför Tomelilla i sydöstra Skåne. Föreningens syfte är bland annat att i tal, skrift och audiovisuellt producera och framföra folklivsskildringar i form av folklustspel. På så sätt kan de visa hur våra förfäders liv gestaltade sej på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Men främst är deras föreställningar till för att underhålla och roa publiken, föreställningarna är en blandning av folklustspel och med en historisk anknytning började föreningen med att framföra ett kyrkospel i Ramsåsa kyrka, som visade på hur en vanlig söndag med gudstjänst kunde gestalta sig i en vanlig landsortskyrka på 1850-talet. Efter uppstarten i slutet på 1980-talet har det blivit ett 30-tal uppsättningar med folklustspel om livet på landet. Deras devis och tolkning av folklustspel är att man skall skratta av hjärtats lust och ha ett oförglömligt minne av föreställningen med sig. Deras stil bygger på en kombination av skämt och allvar, inte så att man sätter skrattet i halsen, utan mer att man efteråt funderar lite grann på vad man har sett och upplevt.

8 Glimmebodagården I de natursköna norra Brösarps backar hittar du Glimmebodagården. Gården har anor tillbaka till 1700-talet och byggnadsättet är typiskt för de sätt som utvecklades i Norra Albo härad under den här tiden. Loglängornas väggar in mot gården är av furukorsvirke och ytterväggarna mot backarna är av gråsten. De övriga delarna av gården är byggda i korsvirke av ek. Taket är av halm och vass. I början av 1960-talet genomgick gården en yttre restaurering, men i övrigt har gården kvar det skick som den lämnades i när den slutade brukas. Troligtvis är boningslängan den äldsta delen av gården och byggdes förmodligen någon gång på 1700-talet. Bostadslängan har även en tidstrogen möblering och inredning. Tidsepoken som skildras är mitten av 1800-talet. Det ursprungliga huset som byggdes på platsen var ett skogvaktartorp. Detta uppfördes 1624 och ägdes av Glimmingehus. Det som skulle vaktas var Glimmingeskogen. Gården förvaltas idag av Albo Härads Hembygdsförening och ägs av Assi Domän.

9 Hans Nilsgården Kverrestad Vackra Hans Nilsgården med anor från 1700-talet är alltid värt ett besök. Oavsett årstid. Gården härstammar från början av 1700-talet. Hans Nilssläkten ägde gården tills den 1949 förvärvades av Kverrestads Hembygdskrets. Gården är tidstroget inredd och möblerad. Taket är av vass och väggarna består av lera (sk. klineväggar). Trädgården är bevarad i ursprungligt skick. Belägen cirka 200 meter väster om Kverrestads kyrka.

10 Othinslunda hembygds- och borstmuseum I Onslunda ligger Sveriges enda och unika borstmuseum inrymt i hembygdsmuseet. Den mest kända delen av museet är borstbinderiet. Här får man en inblick i hur man förr tillverkade borstar för hand och senare med maskin. Onslunda är sedan gammalt ett borstbindarsamhälle och har tidigare haft två större fabriker. Idag finns endast en liten maskintillverkad produktion kvar i huset bredvid museet. På borstmuseet kan du mot en kostnad prova på att göra din egen borste. I hembygdsmuseet finner man en del av museets samlingar i form av bohag och husgeråd. Tidstypiskt inrett. Alma Trapps affär har en gång funnits i Onslunda och nu finns den autentiskt uppbyggd och inredd på museet. Här finns också viss försäljning av borstar och godis. I museet finns också en liten skolsal med bänkar, kateder och underbara undervisningsplanscher upphängda på väggarna. I anslutning till museet finns också en vagnhall. Där hittas bland annat en likvagn som varit i bruk i Onslunda till tidigt 1940-tal. De flesta vagnarna i hallen drogs av hästar.

11 Tomelilla Byagård Följ med bakåt i historien, till den tid då Tomelilla bara bestod av sju gårdar och några gathus. Byagården från 1850-talet är den enda återstående byggnaden av Tomelilla bys ursprungliga sju gårdar och några gatuhus, som dessutom ligger på samma plats sedan enskiftets införande i början på 1800-talet. Per Jönsson hette den sista enskilda ägaren och år 1926 köptes gården av Föreningen Tomelilla Byagård. Den mycket vackra gården består av fyra längor med en stomme av korsvirke och halmtäckta tak. Det finns även en tillhörande samling av redskap och husgeråd.

12 Tomelilla Hembygdskrets Tomelilla hembygdskrets grundades 1966, på kyrkoherde Curt Wallins initiativ. Föreningen Tomelilla hembygdskrets har till ändamål att medverka till att Tomelillabygdens kulturtraditioner bärs vidare till kommande generationer. Att låta nedteckna muntliga traditioner rörande folktro och folkliv samt minnen och hågkomster från gången tid är en av uppgifterna likaså att förteckna, kopiera och arkivera äldre handlingar och kartmaterial samt att insamla fotografier över personer, fornminnen och bebyggelse. Genom föreläsningar, studiecirklar och hembygdsaftnar vill man stimulera till fördjupad kunskap om bygden likaså genom att bearbeta och i tryck utge källmaterial samt årsbok.

13 Agusastugan 6 5 Glimmebodagården 7 Christinehofs slott 3 Bondrumsgården Othinslunda hembygds- och borstmuseum 4 8 Ramslif 1 2 Hans Nilsgården Tomelilla Byagård 1. Tomelilla Byagård, centrala Tomelilla 2. Hans Nilsgården, Kverrestad 3. Bondrumsgården, Bondrum 4. Othinslunda hembygds- och borstmuseum, Onslunda 5. Glimmebodagården, Norra Brösarp 6. Agusastugan, Agusa 7. Christinehofs slott, Andrarum 8. Ramslif, Ramsåsa

14 Programv April 19 april kl Katarina - kejsarinna av Ryssland Curth Sjöholm, skribent och kulturgeograf Plats: Tomelilla konsthall 26 april kl Folkliga strumpor - symbolik & historik Barbro Lindholm, fil. kand etnologi, Färs härads hembygdsförening Plats: Tomelilla konsthall Maj 21 maj kl Gör din egen borste - prova på borstbindning Inger Ohlsson, kursledare vid Othinslunda borstmuseum Plats: Tomelilla konsthall 40 kr/person, materialkostnad/borsten får man ta med sig hem 29 maj kl Osttillverkning Plats: Glimmebodagården Juni 4-19 juni Ti Kloga Thilda kan man ju ente gå Plats: Folkslivsgruppen Ramslif i Ramsåsa För mer information om tider och biljetter se 11 juni kl.14 Christina Piper - makt, gods och kultur Svante Norrhem, professor i historia, Umeå. Plats: Christinehofs slott Inträde: 120 kr inkl. fika Bokning måste ske för pedagogiska visningar för skolklasser eller konsthallen@tomelilla.se För mer exakt information om programmet och hembygdsföreningarnas verksamhet se eller respektive arrangörs hemsida.

15 erksamhet Juli 5 juli kl Slöjdträff Singlade bollar Material till boll kan köpas på plats Plats: Augusastugan 24 juli kl Linberedning Plats: Glimmebodagården Augusti 7 augusti kl Slöjdträff Tvistsöm/yllebroderi Medtag eget arbete Plats: Bondrumsgården 14 augusti kl Byagårdens dag med hantverk- vävning, knyppling, frivoliteter m.m. Plats: Tomelilla byagård 21 augusti kl Brödbak och Öppet hus Plats: Hans Nilsgården Kverrestad September 20 september kl Allt skulle tas tillvara-lantbrukarfruarnas arbete under mitten av talet Barbro Henriksson, kulturhistoriskt intresserad av agrarhistoria med tonvikt på lanthushållsarbete. Skånska lantbruksmuseet i Alnarp Plats: Tomelilla konsthall Oktober 20 oktober kl Kvinnliga öden och förebilder- Kåseri om österlenska kvinnor Lena Alebo, Österlens museum Plats: Tomelilla konsthall

16 Ett stort tack till alla de ideella krafter som medverkat och gjort utställningen möjlig Medverkande institutioner och hembygdsgårdar Tomelilla Byagård, Hans Nilsgården Kverrestad, Othinslunda hembygdsoch borstmuseum, Bondrumsgården, Glimmebodagården, Agusastugan, Christinehofs slott, Folkslivsgruppen Ramslif, Tomelilla hembygdskrets, Tomelilla konsthall, Klostret i Ystad, Skånes hembygdsförbund I samverkan har vi tagit fram källmaterial och producerat utställningen Kvinnokraft. KULTURHISTORIEN.SE YSTAD & ÖSTERLEN Crafoordska stiftelsen Utställningsidé: Håkan Nilsson, Klostret i Ystad Redigering av texter: Håkan Nilsson, Maria Casagrande och Ingela Bergils Utställningsbygge: Tomelilla Konsthall och Klostret i Ystad Inlånade föremål: Hembygdsföreningarna i Tomelilla kommun, Christinehofs slott, Klostret i Ystad samt privatpersoner Bilder: Lucas Gölén, Annika Mattsson, Petter Gustafsson, Kenneth Olsson, Jan-Leo Grabbellus, Christer Rasmusson, Tomelilla Hembygdskrets, Ljunits och Herrestads hembygdsförening Filmredigering: Peggy Eklöf Textinläsning: Ann-Christine Göransson Kataloglayout: Kristin Svensson, Tomelilla konsthall Utställningen producerad 2011