Kyrkfack. Hur jämställda är vi? Vi bär på mytbilder som begränsar. TEMA Kyrkoherde och kvinna NY BOK OM GENUSFRÅGOR: CHARLOTTE HOLGERSSON:

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR TEMA Kyrkoherde och kvinna CHARLOTTE HOLGERSSON: Vi bär på mytbilder som begränsar NY BOK OM GENUSFRÅGOR: Hur jämställda är vi?

2 TEMA NR 4/13 KYRKOHERDE OCH KVINNA Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se Ann Thörnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Herrgårdsweekend vid Vänern 3 dagars semester på 4-stjärnig herrgård i Vargön Ronnums Herrgård Ronnums Herrgård När du kör allén upp till Ronnums Herrgård, möter du synen av gulmålade träfasader under gröna trädkronor. En weekend på denna herrgård är ren svensk tradition och nostalgi med ett stråk av utsökt lyx. Och restaurangen på Ronnums Herrgård är i en klass för sig. Den vackra herrgården är fylld med historia och har anor ända från 1300-talet. Hela helgen kan du njuta av salongerna och rummen med öppna spisarna och den äkta nordiska själen. Ankomst: Fredagar t.o.m. 13/12 samt valfri i perioden 11-25/ Beställning: Öppet vardagar kl och helger kl Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. 1 barn 6-14 år ½ priset Pris per person i dubbelrum 1.449:- Pris utan reskod 1.599:- 2 övernattningar 2 x frukostbuffé 2 x eftermiddagskaffe med hembakat 1 x 2-rätters middag 1 x 3-rätters middag Extranatt m. frukostbuffé endast 399:- Reskoden: Kyrkfack eller tel Teknisk arrangör: Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Andreas H. Nilsson Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2012 ISSN Utgivningsplan nr 5/13-25 oktober 2013 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 4/13

3 LEDAREN Jämställdhet - nu! Svårigheten idag är inte i första hand - gör det svårare för - NÄR VI TÄNKER PÅ JÄMSTÄLLDHET TÄNKER VI ofta att den bara har med arbetsrätt att göra. Ingen anställd får hanteras eller bemötas på ett negativt särbehandlande sätt. Ett sådant förhållningssätt och agerande strider mot diskrimineringslagen och är en kränkande särbehandling enligt föreskrifterna om arbetsmiljö. Men jämställdhet har också stor betydelse för kyrkans trovärdighet, för kyrkans uppgift att gestalta alla människors lika värde. Det är viktigt för kyrkans värdegrund att jämställdhetsfrågorna tas på allvar. ÄVEN OM VI KOMMIT LÅNGT I FRÅGOR OM jämställdhet återstår mycket att göra. Svårigheten idag är inte i första hand att vara kvinna och präst utan att vara kvinna och kyrkoherde. Det finns underliggande strukturer som gör det svårare för kvinnor än män att bli kyrkoherde. Ju större pastoraten är desto färre kyrkoherdar är kvinnor. Det tycks finnas ett glastak över chefstjänsterna i kyrkan som kvinnor ofta slår i. I framtiden kommer Svenska kyrkan på lokalplanet att organisera sig i allt större enheter. Då är det viktigt för kyrkans trovärdighet att både kvinnor och män bedöms utifrån sina meriter. Att tillsättningen sker utifrån utbildning, kunskap och kompetens. Det är viktigt att föreställningar om könsroller, ojämställda strukturer och stelnade tankesätt utmönstras ur tillsättningsförfarandet. SVENSKA KYRKAN HAR FORTFARANDE EN LÅNG väg att gå innan jämställdhet fullt ut råder. Fortfarande riskerar kyrkoherdar som är kvinnor att bemötas annorlunda än kyrkoherdar som är män. Risken är också stor att de möts av förväntningar i sitt ledarskap som enbart är kopplade till deras könstillhörighet. Fortfarande är mannen norm för ledarskapet i Svenska kyrkan. Kvinnor som är kyrkoherdar får ofta kravet på sig att vara duktigare än sina manliga kollegor för att bedömas likvärdiga med männen. De måste arbeta mer, har inte råd att göra fel och blir ofta noggrannare granskade. Helt enkelt vara litet bättre som ledare. KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND HAR LÄNGE arbetat med jämställdhetsfrågor i Svenska kyrkan. I det vardagliga arbetet finns genderfrågorna med på ett självklart sätt. I samarbete med Argument Förlag har KyrkA gett ut boken Kyrkoherde & kvinna, 25 kvinnor om ledarskap. I boken intervjuas 25 kvinnor som är kyrkoherdar om ledarskap. I detta nummer av Kyrkfack får du möta några av dem. FÖRHOPPNINGSVIS SKA BOKEN BIDRA TILL ATT fokusera den strukturella genderproblematik som fortfarande försvårar för chefer och kyrkoherdar som är kvinnor. Ska Svenska kyrkan utvecklas är det nödvändigt att frågorna får plats på dagordningen på arbetsplatser och i kyrkoråd. ARBETSGIVAREN HAR ENLIGT LAG OCH AVTAL ETT självklart ansvar för jämställdhetsfrågorna i Svenska kyrkan. Det är ett uppdrag som arbetsgivaren måste ta på fullaste allvar så att jämställdhetsfrågorna nu får sin lösning. De får inte glömmas bort, skämtas bort eller ignoreras. Alla måste engagera sig så att gamla särbehandlande mönster som kränker jämställdheten försvinner ur vårt tänkande och agerande. Det är hög tid att så sker! Låt det ske nu! TILLSAMMANS KAN VI FÖRÄNDRA. VI KAN KYRKAN. BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 4/13 3

4 Hur ser villkoren ut för kvinnliga kyrkoherdar idag? Finns det andra krav och för- arna, som också besvaras, i nyutkomna boken Kyrkoherde och kvinna. Skriven av representanter för KyrkA och utgiven på Argument förlag.. jämställdheten idag den enskilde chefen, som är drabbad av diskriminerande är hennes fel, eller handlar om misslyckande strukturellt problem. 4 KYRKFACK 4/13 BOKEN ÄR ETT LED INOM RAMEN FÖR KYRKAS chefsprojekt och en av de frågor som förbundet ville titta närmare på var hur kvinnliga chefers, framförallt kyrkoherdars, arbetssituation ser ut idag. I det fackliga arbetet har det i möten och samtal med kvinnliga chefer som stött på problem tydligt framgått att bemötandet inte är detsamma för kvinnor och män. En stor del av våra medlemmar är också chefer, så det var viktigt att ta den här frågan på allvar, säger förbundsordförande Bror Holm. Kyrkoherdeuppdraget har traditionellt varit förbehållet män. Det är dessutom ett manligt uppdrag i dubbel bemärkelse då även prästyrket, i mångas ögon, fortfarande är ett manligt yrke. De kvinnor som inte bara blir präster, utan även är chefer över präster, trotsar därför könsbarriärerna på två nivåer och vi ville ta reda på mer om hur deras verklighet ser ut, säger Vibeke Hammarström, ombudsman och projektledare för chefsprojektet. Vill öka medvetenheten Vi träffas i centrala Uppsala några dagar innan presskonferensen för boken. I början av september gick boken ut till alla medlemmar som är chefer, samtliga församlingar och landets biskopar. Jämställdhetsdelegationen har också tagit del av boken. De hoppas att boken ska fungera som ett diskussionsunderlag och öka medvetenheten hos såväl kyrkoråd, anställda och kvinnor som är chefer. Kyrkan påverkar människor och i och med att vi lyfter upp och synliggör de här frågorna ska- par det ringar på vattnet. Det kan i sin tur leda till att frågan om jämställdhet lyfts på en arbetsplats, där man tidigare inte har reflekterat kring frågorna. Kyrkan vilar ytterst på en värdegrund som handlar om alla människor lika värde, jämställdhetsfrågorna är ett led i det, säger Bror Holm. Vi vill öka medvetenheten om den strukturella genderproblematik som finns inom Svenska kyrkan och samhället i övrigt, och som vi upplever påverkar arbetsmiljön för kvinnor som väljer att gå in i ett kyrkoherdeuppdrag, säger Vibeke Hammarström. Ett viktigt syfte med boken är att hjälpa den enskilde chefen, som är drabbad av diskriminerande behandling, att se att det inte är hennes fel. Det handlar inte om ett personligt misslyckande utan om ett strukturellt problem. möter ni i er vardag? Det är inte alltid det första du lyfter i ett samtal. Ofta börjar diskussionen kring ett problem som en kyrkoherde stött på och när du går djupare kan du spåra andra orsaker till att problemet har uppstått. Som facklig förtroendeman hade jag ett ärende för några år sedan där jag först inte begrep varför det var ett problem. Men när jag gick vidare i ärendet fick jag höra att det fanns ett kvinnoprästmotstånd i församlingen. Det gav återverkningar på en rad andra områden, säger Bror Holm. Genderperspektivet bör vara med som en alternativ förklaringsmodell när vi som facklig organisation får frågor om arbetsmiljöproblem. Det är viktigt att vara uppmärksam och ha med sig

5 Förbundsordförande Bror Holm och ombudsman Vibeke Hammarström vill öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna. Foto Ann Thörnblad denna möjliga förklaringsmodell i ett medlemsär. ende. Det är inte alltid som den som drabbas orkar se det, den kvinnliga ledaren kanske till och med bagatelliserar den diskriminering hon faktiskt möter. Den kvinnliga chefen kanske inte ens är medveten om det själv, utan kanske bara rycker på axlarna åt situationen och till och med skrattar åt den, säger Vibeke Hammarström. Boken, med intervjuer av Ann Thörnblad och en sammanfattande analys av Vibeke Hammarström och Bror Holm, visar på flera exempel av diskriminering. Alltifrån att manliga kollegor inte vill ta nattvarden när en kvinna celebrerar till kvinnor som vittnar om att deras beslut och mandat inte är lika självklara som de skulle ha varit för en man i motsvarande position. Att så många har liknande erfarenheter, det ger också boken tyngd. Individers erfarenheter bortförklaras ofta, men ett samlat vittnesbörd har ett större värde. Tydligt blir också att mycket står och faller med kyrkorådet, det är avgörande att som kyrkoherde ha deras stöd, säger Vibeke Hammarström. En av kvinnorna berättar att hennes kyrkorådsordförande kallade henne lilla vän, det är riktigt allvarligt. En kyrkorådsordförande som har varit med och tillsatt kyrkoherden, och har en styrande funktion, förminskar i och med det uttalandet den som har ansvaret för ledningsfunktionen. Det som är specifikt och unikt för kyrkan är den dubbla ansvarslinjen av styra och leda. Om det inte är balans mellan styra och leda och någon av parterna tar över - blir det fel, säger Bror Holm. Boken är ett viktigt diskussionsunderlag i en tid där både Bror Holm och Vibeke Hammarström ser tendenser till en backlash inom jämställdhetsområdet. Jag ser en tendens hos den yngre generationen att de tar jämställdheten för given, säger Bror Holm, men varje generation behöver både upprätthålla och fortsätta att arbeta för jämställdhet. Det blir annars ett slags hån mot alla de kvinnor och män som har gått i bräschen för dessa frågor. Det är viktigt att bevara och försvara den jämställdhet som vi har uppnått och att vidareutveckla den goda balansen mellan könen. I det arbetet behöver vi också fler kvinnliga förebilder. Kyrkan behöver människor som vågar ta ställning mot den könsdiskriminering som faktiskt finns och som vågar motarbeta den i verkligheten, inte bara muntligt bekänna sig till jämställdhet, avslutar Vibeke Hammarström. KYRKFACK 4/13 5

6 Jag fastnade för hennes företrädare hade frågeställningarna NÄR HON LÄSTE PROJEKTBESKRIVNINGEN för Kyrkoherde och kvinna från Kyrkans Akademikerförbund såg Kristina Reftel direkt värdet i materialet. Jag fastnade för frågeställningarna. Det är ett viktigt ämne, vi har flera kvinnliga kyrkoherdar i författarstallet och bland våra kunder och vi hade trots det inte reflekterat vilka svårigheter och utmaningar kyrkoherdarna kan stöta på i vardagen, säger hon. Eftersom vi på förlaget inte hade gjort det så var vi troligen inte ensamma om det. Så därför var det intressant att vara med och bidra till att lyfta fram dessa frågor. Det är ett angeläget ämne och eftersom det är 25 intervjuer som har gjorts är det ett klassiskt exempel på när summan är större än delarna. En enskild 6 KYRKFACK 4/13 människas berättelse kan i och för sig vara belysande men det är när du lägger dessa berättelser bredvid varandra som materialet får tyngd och säger något om läget i dag. Jag inser att vi fortfarande har könsstrukturer som sitter djupt när en kvinnlig präst som har familj, barn och hus kan ifrågasättas huruvida hon kommer att klara att också axla chefsrollen när hennes företrädare hade samma livssituation och till och med fler barn än vad hon hade, säger Kristina Reftel och berättar att hon kommer på sig själv med att ha dåligt samvete för att hennes man hämtar barnen på förskolan oftare än vad hon själv gör. Trots att hon arbetar heltid som förlagschef och han arbetar 75 %. Namn Yrke Bor Född 1975 Gillar Ogillar

7 Fast vi har den överenskommelsen tänker jag alltså i de här banorna ibland. Så en av de viktigaste poängerna med boken är just att sätta ett strålkastarljus på de gamla tankestrukturer som ligger djupt rotade inom oss och som vi inte har brutit oss fria ifrån och som skapar ett glastak. Flera grova exempel Det var flera exempel, som beskrivs i boken, som Kristina Reftel studsade inför. En kvinna berättar till exempel, när hon var ny som präst på 70-talet, hur kollegorna lämnade lunchrummet när hon kom in. En annan kvinna vittnar om när hon, under samma tidsperiod, var med om att människor gick över på andra sidan gatan för att slippa hälsa. De grövsta exemplen hör till historien, och så är det förhoppningsvis ingen som behöver ha det idag. Det som kvinnorna i boken lyfter fram är också specifika situationer. Men Svenska kyrkan speglar samhällets ledarstrukturer i övrigt, och mycket har hänt vad det gäller jämställdhetsfrågorna. Ändå finns det fortfarande grundläggande frågor kvar att arbeta med. Kvinnor har fortfarande lägre lön än män för motsvarande tjänster och vi har färre kvinnor än män i chefspositioner. Men vi har också mycket att vara stolta över i Sverige och står oss bra ur ett internationellt perspektiv. Vi är duktiga på att ta ut föräldraledighet och mycket har hänt de senaste trettio åren. Det är hoppfullt och visar att det går att förändra samhällsklimatet, säger Kristina Reftel. Att vi får igång ett samtal kring jämställdhetsfrågorna bland kyrkoråd, kyrkoherdar, personal och församlingsbor. En sådan här omställning tar tid, men vi hoppas att boken ska väcka tankar och reaktioner som kan bidra till att medvetandegöra det vi kanske inte tänkt på eller reflekterat över tidigare. Vill du läsa boken? Beställ Kyrkoherde och kvinna på KYRKFACK 4/13 7

8 Kyrkoherd - några citat om När jag kom till Himledalens församling 1995 var jag både den första kvinnliga prästen och kyrkoherden som de hade haft i Varbergs kontrakt. Det blev exotiskt och jag fick rollen som den unga, käcka kvinnliga kyrkoherden. De älskade nästan ihjäl mig och det gör också något med dig, att aldrig få vara normal och en människa som blir sedd med både förtjänster och svagheter. Hur jag ser ut stämmer inte med somligas bilder av en kyrkoherde. Om det är en äldre dam kan jag ta det, men om det är någon i maktposition som säger det markerar jag mig. När du lär känna folk försvinner föreställningarna, då ser de vem jag egentligen är. Men jag behöver göra mig mer sträng och auktoritär än vad jag är ibland och förstärka de sidorna hos mig. Jag tror inte att en man i min ålder skulle behöva kompensera för att han ser ung ut. Katarina Wändahl, Linköpings stift Man kan grovt dela in frågan om plats i tre trappsteg. Det första steget handlade om att få tillträde till ämbetet. En minoritet ifrågasätter det idag. Det andra steget handlar om att få inflytande, att vara med vid sammanträdesbordet och påverka som kyrkoherde och kvinna. Det steget är också självklart. Det tredje steget handlar om att vara med och sätta agendan och på det trappsteget har vi fortfarande a mans world. Titta bara på hur många kvinnliga biskopar vi har i landet, tre stycken Men kyrkans strukturer skiljer sig inte från samhället i övrigt. Maria Ottensten Göteborgs stift Jag tror inte det är medvetet, men vi behandlar inte kvinnor och män lika i samhället. Vi har inte ens lyckats med lika lön för lika arbete. Förväntningarna ser annorlunda ut för en kvinna. Hon ska vara lite snällare, lite mjukare och mer förstående. Marie-Louise Svensson Strängnäs stift 8 KYRKFACK 4/13

9 e och kvinna bemötande ur boken När vi hade möten i kollegiet och jag försökte få ordet, uppmärksammades inte det. Jag kände mig skamsen, men en kollega såg vad som hände och det uppmuntrade mig till att prata med rektorn. Han blev förfärad och efter det blev jag aldrig osynliggjord. Jag tror inte att det fanns någon egentlig avsikt, däremot en del blindhet, han såg sina bröder vid bordet men uppfattade inte mitt tecken. Margareta Hemström Uppsala stift Även om vi har varit präster i över 50 år så är vi ändå i begynnelsen av ett kvinnligt ledarskap inom Svenska kyrkan. Margit Sahlin blev den första kvinnliga kyrkoherden 1970 och Christina Odenberg vår första kvinnliga biskop Män är fortfarande ledarnormen även om vi går mot en tid där kvinnor så småningom kommer vara i majoritet bland präster. Jag tycker det är viktigt att kvinnor och män kan sin historia och vet hur det har sett ut för kvinnor. Lisa Tegby Luleå stift Jag hör hur unga tjejer resonerar och de beundrar de här bloggerskorna, Det finns en historielöshet där de inte fattar att det har varit en kamp för att uppnå jämställdhet, den har inte kommit gratis. Den kampen är färskvara och behöver ständigt erövras igen. Jag ser det också bland unga teologistuderande, det sveper in en ny karismatisk våg som är emot kvinnliga präster. Det finns till och med unga, kvinnliga teologistuderande som hänger på den här vågen. Maria Berg, Stockholms stift Det. är så jag kan börja gråta när jag tänker på hur tufft det var i början. Men problemet finns fortfarande kvar, jag är kontraktsprost och fortfarande händer det att några enstaka går ut och vill inte ta nattvarden, om en kvinna celebrerar Men ingen skulle svara på en rak fråga, det här problemet är mer dolt än vad de flesta är medvetna om. På ytan har vi nått en jämställdhet, men skrapar du lite på den, lever en del av kvinnoprästmotståndet kvar. Ibland tänker jag att nattvardsfrågan är den sista bastiljonen. Vi kvinnor har varit präster i över 50 år, kyrkoherdar nästan lika länge och några av oss är nu biskopar. Kanske är det enda sättet en del manliga präster har att protestera på, som ett hemligt martyrskap, eller också är det en annorlunda kvinnosyn i största allmänhet. Ingrid Öberg Hägg Västerås stift KYRKFACK 4/13 9

10 Det finns gemensamma svårigheter i att vara kvinna och ledare, oavsett om det är inom kyrkan, kommunen eller näringslivet. Du tilldelas gärna en mammaroll. Jag tror att personalen kommer till en kvinna i chefsposition med andra bekymmer än vad de tar upp med en man. Jag har ett strålande exempel från verkliga livet. Jag satt på toaletten på jobbet när någon knackar på dörren Lena, får jag bara fråga?. Den första jag sa när jag kom ut var Hade du gjort detta om jag hade varit man? Lena Skoting Karlstads stift Kyrkoherd - några citat ur bo annorlunda ut på Du får inte göra för många fel som kvinna. Du blir mer ifrågasatt och bedömd utifrån andra mått, särskilt i nya sammanhang innan människor har lärt känna mig. Men det är samtidigt paradoxalt - för du kan å andra sidan ta tuffare beslut som kvinna och få acceptans för det från männen. De hotas inte lika lätt av mig, eftersom jag inte är en annan hanne och det ger mig ett större gehör. Katarina Wändahl Linköpings stift I vårt kontrakt är det flera män som har uttalat att de inte tycker att kvinnor ska vara präster och deras uttalanden har anmälts till domkapitlet. Men de vågade inte ta i problemet utan valde att se det som en fråga om religionsfrihet och nattvardstvång. Det vore enklare om de ville säga som det var; Jag vill inte ta emot nattvarden för att du är kvinna, om de vågade stå för det. Nu blir det omskrivningar; de vill inte ta nattvarden för att brödet inte är glutenfritt eller för att nattvardsvinet har fel alkoholhalt. Jag ser det ytterst som ett arbetsmiljöproblem. De präster som är vigda har också gått in i ett uppdrag och de vet hur vår kyrkoordning ser ut. De som inte följer sina löften, och verkar som präster i den kyrkoordning vi har och är lojala med den, borde avsäga sig ämbetet. Karin Björk Linköpings stift 10 KYRKFACK 4/13

11 e och kvinna ken. Ser kraven en kvinna än en man? Killar kan gena genom hela livet, det gör de redan i skolan. Jag genar också, annars skulle jag inte orka, men som tjej måste jag vara mer strategisk. Om jag saknar ett bra underlag kan jag inte bara snacka bort det, men det kan killarna, Det märkte jag också när jag jobbade parallellt med min företrädare. Jag hade matat in varenda siffra innan sammanträdena, men han var inte lika förberedd som jag. Maria Berg Stockholms stift Det finns andra förväntningar. Alltifrån att kvinnliga chefer förväntas vara med och diska efter personalfesten, till att kvinnliga chefer som ger skarpa besked anses vara hårda och hotfulla. Det blir de klassiska epiteten att en man som uttrycker sin mening är rak och en kvinna är en bitch. Det finns fortfarande starka könsmaktsstrukturer i vårt samhälle. Lisa Tegby Luleå stift Vi ska se trevliga ut men inte för trevliga och vara duktiga på det vi gör. Vi förväntas vara både diakonala och prästerliga, vårdande och goda predikanter. För en manlig kyrkoherde räcker det med att göra de prästerliga uppgifterna och leda arbetet. De förväntas inte ställa upp och bära, handla och hjälpa till på alla områden inom verksamheten. Vivianne Wetterling Göteborgs stift Ja, det finns en större känslighet för hur jag beter mig. Jag ska vara bestämd, men inte för bestämd. Om jag höjer rösten eller säger ifrån ses jag som en argbigga eller en bitch. Så länge jag var ung och käck gick det ganska smärtfritt, men nu när jag precis fyllt 50 blir jag mer hotande. Maria Ottensten Göteborgs stift KYRKFACK 4/13 11

12 Idag är 249 av REDAN 1919 VÄCKTES FRÅGAN OM kvinnors möjlighet att bli präster men det skulle dröja nästan 40 år innan kvinnan fick tillträde till prästämbetet. När kvinnorna fick rösträtt 1921 kom även frågan om kvinnors möjligheter att få statliga tjänster i fokus. Två år senare fick kvinnor rätt till statliga arbeten och allmänna uppdrag, efter en lagändring. Lagen gällde däremot inte för prästtjänsten eftersom kyrkomötet valt att skjuta frågan på framtiden Ett lagförslag om kvinnors möjlighet att bli präster kom Förslaget avslogs av Kyrkomötet för att man ville få mer tid för samtal och diskussion Året efter lade regeringen fram en proposition i riksdagen om kvinnors behörighet till prästerlig tjänst. Vid omröstningen i kyrkomötet 1958 gick 12 KYRKFACK 4/13 lagförslaget igenom med stor majoritet På palmsöndagen, den 10 april 1960, vigdes de första tre kvinnorna till präster i Svenska kyrkan: Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson. Beslutet grundades i teologisk övertygelse om att alla oavsett kön skulle ha möjlighet att inneha alla tjänster i kyrkan. Eller som en av reformens tillskyndare skrev Vi äro dock inte främst könsvarelser utan födda till medborgare i Guds rike Margit Sahlin blev Sveriges första kvinnliga kyrkoherde 1970, då hon installerades i Engelbrekts församling Caroline Krook blir Sveriges första kvinnliga domprost i Storkyrkan i Stockholm Christina Odenberg vigs till biskop i Lunds stift som den första kvinnan, följd av Caroline Krook för Stockholm följande år Idag har vi tre kvinnliga biskopar i Svenska kyrkan. Eva Brunne, Stockholms stift, Tuulikki Koivunen By-lund, Härnösands stift och Antje Jackelen, Lunds stift. Det finns fem kvinnliga domprostar; Charlotte Rehnman, Luleå, Annica Anderbrant, Uppsala, Margarethe Isberg, Västerås, Karin Burstrand, Göteborg och Karin Hesslefors Persson, Lund. Av landets totalt 864 kyrkoherdar är 249 av dem kvinnor.

13 Olik åttstockar om jämställdhet, karriär och chefskap Olika måttstockar Om jämställdhet, karriär och chefskap 2012 Charlotta Krafft Vad blir tydligt när du läser Att mannen är ledarnormen och det påverkar i sin tur hur man blir bemött och vilka förväntningar som finns på hur kvinnliga respektive manliga chefer ska vara och leda. Flera kände också en press på sig att vara lite bättre och prestera lite mer än männen. Det här är inget unikt för Svenska kyrkan utan går igen i såväl näringslivet som i offentlig sektor i övrigt. Men jag tror att de områden som har varit traditionellt manliga domäner är lite mer utsatta än andra. Jag blev förvånad över att manliga kollegor i flera fall inte vill ta nattvarden när en kvinna delar ut den. Det är överraskande att det får förekomma. Det är ett tydligt diskriminerande beteende som det går att ta på och som borde vara möjligt att hantera. Det är ju också en arbetsmiljöfråga. Det var också intressant att läsa de manliga berättelserna. Männen är tydligare i att sätta ord på skillnaderna i bemötande och förväntningar, men de har heller inget att försvara. Hur långt har vi kvar innan Min förhoppning är att ju fler kvinnor som tar plats inom traditionellt manliga områden så kommer det att avspegla sig i både chefstillsättningar och bemötande. Vi behöver också prata mer om de här frågorna. Vi styrs av värderingar och attityder som inte lyfts upp och medvetandegörs. Hur ser rekryteringsprocessen ut och vad präglar den? Erfarenhet och kompetens eller kön? Män och kvinnor bedöms utifrån olika måttstockar, visar en av Sacos rapporter Olika måttstockar. Män rekryteras till exempel mer efter potential och kvinnor efter vad de redan kan. Vad lägger en bra grogrund för Det är nödvändigt med en arbetsgivare som själv är medveten om dessa frågor och kan vara ett föredöme. Det innebär ett ansvar för vad du tänker, säger och gör. En medveten rekrytering till olika positioner och genomtänkta policys och strategier. En levande diskussion är också viktig ger vi våra manliga och kvinnliga medarbetare samma möjligheter? Vilka villkor och förutsättningar finns det i det dagliga livet och arbetet? Vilka möjligheter och förutsättningar skapar man för att såväl män som kvinnor ska kunna vara hemma med sina barn? Hur ser föräldraförsäkringen ut? Åtgärder måste till på många olika nivåer. Studier visar att grupper som är sammansatta av både män och kvinnor och där det också finns en mångfald, är mer kreativa och produktiva det gynnar verksamheten. Sett ur Svenska kyrkans perspektiv är jag också övertygad om att det i förlängningen påverkar medlemskapet. Som medlem märker du av om organisationen genomsyras av jämställdhet i såväl struktur som bemötande. Det påverkar den kvinnliga såväl som den manliga chefen, arbetsplatsen och även medlemmarna. KYRKFACK 4/13 13

14 14 KYRKFACK 4/13 tekets café på KTH, Kungliga tekniska högskolan, för att prata genus och jämställdhetsfrågor. Om en stund ska Charlotte Holgersson planera höstens undervisning under rubriken Management: traditioner, teorier och trender med sin kursassistent. Jag kommer också ha avsnitt om frågor som jämställdhet och mångfald, säger hon. Parallellt med undervisning forskar Charlotte Holgersson och de sista åren har hon bland annat studerat förhållandet mellan män, jämställdhet och ledarskap och ledarskapets könsmärkta villkor. När hon bläddrar i genom boken Kyrkoherde och kvinna konstaterar hon att igenkänningsfaktorerna från näringslivet är flera. Mannen är fortfarande en ledarnorm och det finns ett ledarideal som är manligt könsmärkt. Jag noterar också att det finns en hög medvetenhet hos de kvinnliga kyrkoherdarna, som i och med sin position utmanar den rådande normen, om att det inte handlar om dem personligen utom om hur omgivningen förhåller sig till de här könsstrukturerna. Kvinnliga chefer berättar att de får ta emot fler förtroenden än sina manliga kollegor, de är nödvändigtvis inte någonting negativt men det finns en förväntan att kvinnor ska vara bättre på att hand om just förtroenden. Det kan tänkas att detta förstärks ytterligare i kyrkans värld eftersom det i sig finns en förväntan på att präster ska vara lyssnande och omhändertagande. Charlotte Holgersson berättar att flera studier inom arbetslivet visar att de här föreställningarna är vanliga också inom näringslivet och att det idag finns en förväntan på att manliga chefer bör vara omhändertagande. Men med en avgörande skillnad. När männen visar omtanke så uppskattas det, men när kvinnorna visar samma kvaliteter tas det istället för

15 GENUS givet. Det är en så kallad disappearing act. Två chefer kan agera på samma sätt, men beroende på vilket kön de har, bedöms de utifrån olika måttstockar. Det kan på sikt bli dränerande för självkänslan att inte få bekräftelse för det man faktiskt gör. Också förväntningarna att en kvinna ska vara en form av moder i sitt chefskap, känner jag igen. Det säger något om synen på moderskap att en mamma inte kan vara bestämd utan förväntas vara vek och mottagande! Backlash I boken Kyrkoherde och kvinna berättar en av kyrkoherdarna att hon upplever en backlash när hon tittar på hur jämställdheten ser ut idag. Hon möter bland annat unga teologistuderande som är emot kvinnliga präster och att det till och med finns unga kvinnliga studenter som sympatiserar med de åsikterna. Är det här uttrycken för en tillbakagång något du känner igen från övriga samhället? Om det sker framsteg inom vissa områden så blir det ofta ett bakslag inom andra. Näthatet mot kvinnor är ett sådant exempel, som har uppmärksammats och debatterats i sommar, där tonen mot kvinnor i sociala medier är mycket hård och ofta sexualiserad. Slaget är inte vunnet ännu det är inte jämställt idag även om mycket har hänt. Charlotte Holgersson har arbetar med jämställdhetsfrågor sedan 1993 och för tjugo år sedan kunde företagsledare fälla uttalanden som att kvinnor är inte lämpade till att vara chefer på höga positioner något som skulle vara otänkbart att uttala högt idag. Idag är det självklart att vi har och ska ha fler kvinnor på ledarpositioner. Nu handlar det mer om hur och varför det fortfarande är så svårt och om de starka föreställningar vi har kring ledarskap, manlighet, kvinnlighet, faderskap och moderskap. Föreställningar om ledarskap är ofta kopplade till manlighet, och redan där finns en inbyggd motsättning eftersom manligt och kvinnligt ofta ses som varandras motsatser. Vi bär på mytbilder kring könen som begränsar. Allt det samverkar kombinerat med vår historia som vi har med oss. En ordentlig genomlysning och kartläggning, dels av var kvinnor och män befinner sig i organisationer, vilka positioner och vilket inflytande de har och dels av kulturen på våra arbetsplatser. Vad händer till exempel vid rekryteringsförfarandet, hur ser villkoren omkring ut? Det finns inga standardmetoder för att nå jämställdhet. Men två nyckelord är vilja och kunskap. Att bli medveten om olikheter, hur maktstrukturerna ser ut på arbetsplatsen och en vilja till att analysera och förändra dem, avslutar Charlotte Holgersson. KYRKFACK 4/13 15

16 KRÖNIKAN Vilka strukturer är det som styr? KYRKFACK 4/13 naturligtvis funderingarna om en eventuell framtid som kyrkoherde. Bland befintliga kyrkoherdar är det färre kvinnor än män. De nya storpastoraten leds av män. Varför är det så få kvinnor som söker kyrkoherdetjänster? Vad är det för strukturer som styr i bakgrunden och vilka faktorer spelar roll när vi, alldeles vanliga komministrar, överväger om vi ska lämna in ansökan till kyrkoherdekursen eller inte? som alla andra tjänster påverkar nog en del. Normen, som beskrivs i boken om kvinnliga kyrkoherdar som Kyrkans Akademikerförbund gett ut, är en manlig man som ledare i kyrkan. Men efter att vi avskaffat prosten i kaftan på pastorsexpeditionen mellan nio och tolv på fredag förmiddag med myndighetsutövande blanketter i översta skrivbordslådan, är det flera som inte riktigt hittar sin roll. Denna längtan och saknad efter pastorsämbetets beslutsfattande får istället kanaliseras genom att till exempel trassla med dopfamiljers psalmval. lingarna än förr, och än fler blir de i takt med att pastorat och församlingar läggs samman. Från det att kyrkoherden basat över sin kyrkoherdefru (eller om det i själva verket var tvärtom), kyrkorådet, skolkantorn och på sikt en församlingsassistent, är det nu en hel stab fylld med kompetenta medarbetare inom olika professionella områden. Ofta vet de mer i sakfrågorna än kyrkoherden, som ändå ska vara den som leder och ansvarar för all verksamhet. Kraven på kunskaper inom arbetsmiljö och arbetsrätt blir heller inte mindre, och den utmaningen är inte bunden till biologiskt kön. Inte heller glesbygdspastoratens bekymmer med flyttlass i bortåkande riktning, eller storstadsförsamlingarnas problem med dyra kyrkor men få boende inom församlingsgränsen. kvinna i ledarroll har omvittnats och bevittnats på olika håll. För prästvigda kvinnor finns ytterligare en punkt där vi kan tryckas till nämligen vid nattvardsbordet. skulle vara överstökat i dagens kyrka. Så är inte fallet och därför måste frågan med alla dess dimensioner hållas kvar på dagordningen. Men det gäller också att vara ärlig alla mothugg och motgångar har inte sitt ursprung i biologiskt kön utan i det faktum att jag kan ha fel. Det är lätt för båda sidor att dra på sig offerkoftan när argumenten tryter. också drabbat andra. De teologiska överväganden jag företräder i ämbetsfrågan och vigselfrågan har brett stöd i såväl biskops som kyrkomötet. Men så länge som kyrka består, kommer vi att tycka olika i allt ifrån oblatrecept till egendomsförvaltningen. Olika kyrkliga traditioner ska kunna leva sida vid sida, och vi får sätta vårt hopp till domkapitlens och biskoparnas tillsynsmöjligheter. Men det handlar också om att kvinnor emellan respekterar varandras roller för vi är inte automatiskt trevligare mot varandra inbördes än de som inte accepterar vår vigningstjänst.

17 FRÅGA JURISTEN Din situation förefaller mycket ansträngd. Det är emellertid långt ifrån självklart att din kyrkoherde kan hantera dig på detta sätt. Sedan 2006 är det enligt föräldraledighetslagen förbjudet att förfördela en förälder på grund av föräldraledighet. Av lagen framgår att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren bland annat leder och fördelar arbetet. Bestämmelsen går tillbaka på EUrätten, av vilken framgår att en kvinna som är moderskapsledig vid ledighetens slut ska ha rätt att återgå till sitt arbete eller ett likvärdigt arbete, på villkor som inte är mindre gynnsamma för henne. Motsvarande rätt har även en man som varit faderskapsledig. I en arbetsgivares arbetsledningsrätt ingår normalt en rätt att tilldela arbetstagaren nya arbetsuppgifter och ändra arbetstidens förläggning. Ibland beskrivs åtgärden så att arbetstagaren omplacereas. Uttrycket omplacering används dock i olika sammanhang och har inte någon given betydelse. En omplacering kan emellertid innebära sådana omfattande förändringar av anställningsförhållandena att arbetstagaren i realiteten skiljs från anställningen även om han eller hon samtidigt får en annan anställning. Åtgärder av detta senare slag kan arbetsgivaren inte genomföra ensidigt på annat sätt än enligt anställningsskyddslagen (LAS), exempelvis måste saklig grund föreligga för att en uppsägning ska vara giltig. Rätten att återvända till samma arbete eller ett likvärdigt arbete som en föräldraledig arbetstagare har när han eller hon återkommer i arbete efter föräldraledigheten, kan i det enskilda fallet medföra en begränsning av den arbetsskyldighet som annars hade gällt och därmed också en inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Din situation tycks innebära att kyrkoherden önskar ändra din arbetstid från dagtid på vardagar till arbete även kvällstid och helger i inte obetydlig omfattning. Åtgärden leder alltså till en annan förläggning av arbetstiden. Av dina uppgifter framgår att den nya förläggningen är till nackdel för dig då, som jag har uppfattat omständigheterna, du och din familj inte har möjlighet att ordna med barntillsyn på kvällstid och helger. I praktiken innebär detta att du i motsvarande mån inte har någon faktisk möjlighet att utföra ditt arbete. Jag kan inte annat än förstå att den avsedda förändringen, med hänsyn till att den medför ändrade arbetstider från dagtid vardagar till kvälls- och helgarbete, kan innebära arbete på helt klart mindre gynnsamma villkor jämfört med det arbete du hade före föräldraledigheten. Om det förhåller sig på detta sätt, vilket inte är möjligt för mig att slutligt bedöma, kan arbetsvillkoren inte anses likvärdiga med vad som var fallet innan ledigheten. Förhållandena skulle därmed heller inte vara godtagbara. Om du har varit sammanhängande anställd hos din arbetsgivare under minst 365 dagar eller haft visstidsanställning 365 dagar de senaste 24 månaderna före ledighet med föräldrapenning, har du rätt till så kallat föräldrapenningtillägg. För barn födda den 1 juli 2013 eller senare betalas detta tillägg ut under 180 kalenderdagar. För barn födda tidigare än så utgår tillägget under 150 dagar. Föräldrapenningtillägget betalas löpande under föräldraledighet med föräldrapenning på sjukpenningnivå med tio procent av lönebortfallet. Du kan dela upp föräldrapenningtillägget på flera ledighetsperioder. Om du varit sammanhängande anställd minst 180 dagar och har en månadslön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet (dvs för lön över kr år 2013) har du rätt till ersättning som tillsammans med högsta belopp för föräldrapenning ger cirka 77,6 procent kompensation av lönebortfallet då föräldrapenning över lägstanivån utges. Denna förmån är begränsad till 270 kalenderdagar per födsel. KYRKFACK 4/13 17

18 NOTISER Svenska kyrkans unga På Svenska Kyrkans Ungas årsmöte i Uppsala beslutade drygt 150 ombud från hela Sverige att anta ett påverkansdokument som organisationen ska arbeta efter de kommande fyra åren. Dokumentet blev väl omdiskuterat och delade deltagarna på årsmötet, men dokumentet blev antaget med minsta möjliga marginal. Dokumentet som sträcker sig över fyra år innehåller ett antal mål som Svenska Kyrkans Unga hoppas uppfylla när det gäller påverkansfrågor. Bland annat vill Svenska Kyrkans Unga bli en tydligare röst både i Svenska kyrkan på alla nivåer, men också i samhället i stort. Ett av målen är att Svenska Kyrkans Unga ska verka för att öka valdeltagandet i kyrkovalet i åldersgruppen år och att Svenska Kyrkans Unga ska påverka samhällsdebatten och media mot en positiv retorik kring andlighet och religion. Nu har vi ett dokument som säger vad Svenska Kyrkans Unga vill, det är ett statement i sig, att vi sätter på pränt vad vi vill vara. Dokumentet visar att vi siktar högt och det vill jag att vi ska göra. Framför allt satsar vi på många arenor, säger Amanda Carlshamre, nyvald förbundsordförande. Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2014 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 4 november Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december KYRKFACK 4/13

19 KONTAKTUPPGIFTER - - JENNY EDLING STEN BYLIN JOHAN LAUTMANN ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD PERNILLA ROSIN ANGELINA BACKMAN CHRISTER EDVINSON KENT ÖSTERDAHL MIA MÖLLER EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen Kretsordförande, Utlandskretsen LENA FORSBERG MAGNUS GISSLER VIBEKE HAMMARSTRÖM KRISTINA HARRISON LENNART HÅKANSSON SOFIE TILLGREN ROBERT SVEC KONTAKT MED KANSLIET ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP KYRKFACK 4/13 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I anställningsfrågor lönefrågor, pensionfrågor trygghetsfrågor samt olycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar