Kyrkfack. Hur jämställda är vi? Vi bär på mytbilder som begränsar. TEMA Kyrkoherde och kvinna NY BOK OM GENUSFRÅGOR: CHARLOTTE HOLGERSSON:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack. Hur jämställda är vi? Vi bär på mytbilder som begränsar. TEMA Kyrkoherde och kvinna NY BOK OM GENUSFRÅGOR: CHARLOTTE HOLGERSSON:"

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR TEMA Kyrkoherde och kvinna CHARLOTTE HOLGERSSON: Vi bär på mytbilder som begränsar NY BOK OM GENUSFRÅGOR: Hur jämställda är vi?

2 TEMA NR 4/13 KYRKOHERDE OCH KVINNA Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Ann Thörnblad mobiltelefon Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Herrgårdsweekend vid Vänern 3 dagars semester på 4-stjärnig herrgård i Vargön Ronnums Herrgård Ronnums Herrgård När du kör allén upp till Ronnums Herrgård, möter du synen av gulmålade träfasader under gröna trädkronor. En weekend på denna herrgård är ren svensk tradition och nostalgi med ett stråk av utsökt lyx. Och restaurangen på Ronnums Herrgård är i en klass för sig. Den vackra herrgården är fylld med historia och har anor ända från 1300-talet. Hela helgen kan du njuta av salongerna och rummen med öppna spisarna och den äkta nordiska själen. Ankomst: Fredagar t.o.m. 13/12 samt valfri i perioden 11-25/ Beställning: Öppet vardagar kl och helger kl Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. 1 barn 6-14 år ½ priset Pris per person i dubbelrum 1.449:- Pris utan reskod 1.599:- 2 övernattningar 2 x frukostbuffé 2 x eftermiddagskaffe med hembakat 1 x 2-rätters middag 1 x 3-rätters middag Extranatt m. frukostbuffé endast 399:- Reskoden: Kyrkfack eller tel Teknisk arrangör: Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Andreas H. Nilsson Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2012 ISSN Utgivningsplan nr 5/13-25 oktober 2013 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 4/13

3 LEDAREN Jämställdhet - nu! Svårigheten idag är inte i första hand - gör det svårare för - NÄR VI TÄNKER PÅ JÄMSTÄLLDHET TÄNKER VI ofta att den bara har med arbetsrätt att göra. Ingen anställd får hanteras eller bemötas på ett negativt särbehandlande sätt. Ett sådant förhållningssätt och agerande strider mot diskrimineringslagen och är en kränkande särbehandling enligt föreskrifterna om arbetsmiljö. Men jämställdhet har också stor betydelse för kyrkans trovärdighet, för kyrkans uppgift att gestalta alla människors lika värde. Det är viktigt för kyrkans värdegrund att jämställdhetsfrågorna tas på allvar. ÄVEN OM VI KOMMIT LÅNGT I FRÅGOR OM jämställdhet återstår mycket att göra. Svårigheten idag är inte i första hand att vara kvinna och präst utan att vara kvinna och kyrkoherde. Det finns underliggande strukturer som gör det svårare för kvinnor än män att bli kyrkoherde. Ju större pastoraten är desto färre kyrkoherdar är kvinnor. Det tycks finnas ett glastak över chefstjänsterna i kyrkan som kvinnor ofta slår i. I framtiden kommer Svenska kyrkan på lokalplanet att organisera sig i allt större enheter. Då är det viktigt för kyrkans trovärdighet att både kvinnor och män bedöms utifrån sina meriter. Att tillsättningen sker utifrån utbildning, kunskap och kompetens. Det är viktigt att föreställningar om könsroller, ojämställda strukturer och stelnade tankesätt utmönstras ur tillsättningsförfarandet. SVENSKA KYRKAN HAR FORTFARANDE EN LÅNG väg att gå innan jämställdhet fullt ut råder. Fortfarande riskerar kyrkoherdar som är kvinnor att bemötas annorlunda än kyrkoherdar som är män. Risken är också stor att de möts av förväntningar i sitt ledarskap som enbart är kopplade till deras könstillhörighet. Fortfarande är mannen norm för ledarskapet i Svenska kyrkan. Kvinnor som är kyrkoherdar får ofta kravet på sig att vara duktigare än sina manliga kollegor för att bedömas likvärdiga med männen. De måste arbeta mer, har inte råd att göra fel och blir ofta noggrannare granskade. Helt enkelt vara litet bättre som ledare. KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND HAR LÄNGE arbetat med jämställdhetsfrågor i Svenska kyrkan. I det vardagliga arbetet finns genderfrågorna med på ett självklart sätt. I samarbete med Argument Förlag har KyrkA gett ut boken Kyrkoherde & kvinna, 25 kvinnor om ledarskap. I boken intervjuas 25 kvinnor som är kyrkoherdar om ledarskap. I detta nummer av Kyrkfack får du möta några av dem. FÖRHOPPNINGSVIS SKA BOKEN BIDRA TILL ATT fokusera den strukturella genderproblematik som fortfarande försvårar för chefer och kyrkoherdar som är kvinnor. Ska Svenska kyrkan utvecklas är det nödvändigt att frågorna får plats på dagordningen på arbetsplatser och i kyrkoråd. ARBETSGIVAREN HAR ENLIGT LAG OCH AVTAL ETT självklart ansvar för jämställdhetsfrågorna i Svenska kyrkan. Det är ett uppdrag som arbetsgivaren måste ta på fullaste allvar så att jämställdhetsfrågorna nu får sin lösning. De får inte glömmas bort, skämtas bort eller ignoreras. Alla måste engagera sig så att gamla särbehandlande mönster som kränker jämställdheten försvinner ur vårt tänkande och agerande. Det är hög tid att så sker! Låt det ske nu! TILLSAMMANS KAN VI FÖRÄNDRA. VI KAN KYRKAN. BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 4/13 3

4 Hur ser villkoren ut för kvinnliga kyrkoherdar idag? Finns det andra krav och för- arna, som också besvaras, i nyutkomna boken Kyrkoherde och kvinna. Skriven av representanter för KyrkA och utgiven på Argument förlag.. jämställdheten idag den enskilde chefen, som är drabbad av diskriminerande är hennes fel, eller handlar om misslyckande strukturellt problem. 4 KYRKFACK 4/13 BOKEN ÄR ETT LED INOM RAMEN FÖR KYRKAS chefsprojekt och en av de frågor som förbundet ville titta närmare på var hur kvinnliga chefers, framförallt kyrkoherdars, arbetssituation ser ut idag. I det fackliga arbetet har det i möten och samtal med kvinnliga chefer som stött på problem tydligt framgått att bemötandet inte är detsamma för kvinnor och män. En stor del av våra medlemmar är också chefer, så det var viktigt att ta den här frågan på allvar, säger förbundsordförande Bror Holm. Kyrkoherdeuppdraget har traditionellt varit förbehållet män. Det är dessutom ett manligt uppdrag i dubbel bemärkelse då även prästyrket, i mångas ögon, fortfarande är ett manligt yrke. De kvinnor som inte bara blir präster, utan även är chefer över präster, trotsar därför könsbarriärerna på två nivåer och vi ville ta reda på mer om hur deras verklighet ser ut, säger Vibeke Hammarström, ombudsman och projektledare för chefsprojektet. Vill öka medvetenheten Vi träffas i centrala Uppsala några dagar innan presskonferensen för boken. I början av september gick boken ut till alla medlemmar som är chefer, samtliga församlingar och landets biskopar. Jämställdhetsdelegationen har också tagit del av boken. De hoppas att boken ska fungera som ett diskussionsunderlag och öka medvetenheten hos såväl kyrkoråd, anställda och kvinnor som är chefer. Kyrkan påverkar människor och i och med att vi lyfter upp och synliggör de här frågorna ska- par det ringar på vattnet. Det kan i sin tur leda till att frågan om jämställdhet lyfts på en arbetsplats, där man tidigare inte har reflekterat kring frågorna. Kyrkan vilar ytterst på en värdegrund som handlar om alla människor lika värde, jämställdhetsfrågorna är ett led i det, säger Bror Holm. Vi vill öka medvetenheten om den strukturella genderproblematik som finns inom Svenska kyrkan och samhället i övrigt, och som vi upplever påverkar arbetsmiljön för kvinnor som väljer att gå in i ett kyrkoherdeuppdrag, säger Vibeke Hammarström. Ett viktigt syfte med boken är att hjälpa den enskilde chefen, som är drabbad av diskriminerande behandling, att se att det inte är hennes fel. Det handlar inte om ett personligt misslyckande utan om ett strukturellt problem. möter ni i er vardag? Det är inte alltid det första du lyfter i ett samtal. Ofta börjar diskussionen kring ett problem som en kyrkoherde stött på och när du går djupare kan du spåra andra orsaker till att problemet har uppstått. Som facklig förtroendeman hade jag ett ärende för några år sedan där jag först inte begrep varför det var ett problem. Men när jag gick vidare i ärendet fick jag höra att det fanns ett kvinnoprästmotstånd i församlingen. Det gav återverkningar på en rad andra områden, säger Bror Holm. Genderperspektivet bör vara med som en alternativ förklaringsmodell när vi som facklig organisation får frågor om arbetsmiljöproblem. Det är viktigt att vara uppmärksam och ha med sig

5 Förbundsordförande Bror Holm och ombudsman Vibeke Hammarström vill öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna. Foto Ann Thörnblad denna möjliga förklaringsmodell i ett medlemsär. ende. Det är inte alltid som den som drabbas orkar se det, den kvinnliga ledaren kanske till och med bagatelliserar den diskriminering hon faktiskt möter. Den kvinnliga chefen kanske inte ens är medveten om det själv, utan kanske bara rycker på axlarna åt situationen och till och med skrattar åt den, säger Vibeke Hammarström. Boken, med intervjuer av Ann Thörnblad och en sammanfattande analys av Vibeke Hammarström och Bror Holm, visar på flera exempel av diskriminering. Alltifrån att manliga kollegor inte vill ta nattvarden när en kvinna celebrerar till kvinnor som vittnar om att deras beslut och mandat inte är lika självklara som de skulle ha varit för en man i motsvarande position. Att så många har liknande erfarenheter, det ger också boken tyngd. Individers erfarenheter bortförklaras ofta, men ett samlat vittnesbörd har ett större värde. Tydligt blir också att mycket står och faller med kyrkorådet, det är avgörande att som kyrkoherde ha deras stöd, säger Vibeke Hammarström. En av kvinnorna berättar att hennes kyrkorådsordförande kallade henne lilla vän, det är riktigt allvarligt. En kyrkorådsordförande som har varit med och tillsatt kyrkoherden, och har en styrande funktion, förminskar i och med det uttalandet den som har ansvaret för ledningsfunktionen. Det som är specifikt och unikt för kyrkan är den dubbla ansvarslinjen av styra och leda. Om det inte är balans mellan styra och leda och någon av parterna tar över - blir det fel, säger Bror Holm. Boken är ett viktigt diskussionsunderlag i en tid där både Bror Holm och Vibeke Hammarström ser tendenser till en backlash inom jämställdhetsområdet. Jag ser en tendens hos den yngre generationen att de tar jämställdheten för given, säger Bror Holm, men varje generation behöver både upprätthålla och fortsätta att arbeta för jämställdhet. Det blir annars ett slags hån mot alla de kvinnor och män som har gått i bräschen för dessa frågor. Det är viktigt att bevara och försvara den jämställdhet som vi har uppnått och att vidareutveckla den goda balansen mellan könen. I det arbetet behöver vi också fler kvinnliga förebilder. Kyrkan behöver människor som vågar ta ställning mot den könsdiskriminering som faktiskt finns och som vågar motarbeta den i verkligheten, inte bara muntligt bekänna sig till jämställdhet, avslutar Vibeke Hammarström. KYRKFACK 4/13 5

6 Jag fastnade för hennes företrädare hade frågeställningarna NÄR HON LÄSTE PROJEKTBESKRIVNINGEN för Kyrkoherde och kvinna från Kyrkans Akademikerförbund såg Kristina Reftel direkt värdet i materialet. Jag fastnade för frågeställningarna. Det är ett viktigt ämne, vi har flera kvinnliga kyrkoherdar i författarstallet och bland våra kunder och vi hade trots det inte reflekterat vilka svårigheter och utmaningar kyrkoherdarna kan stöta på i vardagen, säger hon. Eftersom vi på förlaget inte hade gjort det så var vi troligen inte ensamma om det. Så därför var det intressant att vara med och bidra till att lyfta fram dessa frågor. Det är ett angeläget ämne och eftersom det är 25 intervjuer som har gjorts är det ett klassiskt exempel på när summan är större än delarna. En enskild 6 KYRKFACK 4/13 människas berättelse kan i och för sig vara belysande men det är när du lägger dessa berättelser bredvid varandra som materialet får tyngd och säger något om läget i dag. Jag inser att vi fortfarande har könsstrukturer som sitter djupt när en kvinnlig präst som har familj, barn och hus kan ifrågasättas huruvida hon kommer att klara att också axla chefsrollen när hennes företrädare hade samma livssituation och till och med fler barn än vad hon hade, säger Kristina Reftel och berättar att hon kommer på sig själv med att ha dåligt samvete för att hennes man hämtar barnen på förskolan oftare än vad hon själv gör. Trots att hon arbetar heltid som förlagschef och han arbetar 75 %. Namn Yrke Bor Född 1975 Gillar Ogillar

7 Fast vi har den överenskommelsen tänker jag alltså i de här banorna ibland. Så en av de viktigaste poängerna med boken är just att sätta ett strålkastarljus på de gamla tankestrukturer som ligger djupt rotade inom oss och som vi inte har brutit oss fria ifrån och som skapar ett glastak. Flera grova exempel Det var flera exempel, som beskrivs i boken, som Kristina Reftel studsade inför. En kvinna berättar till exempel, när hon var ny som präst på 70-talet, hur kollegorna lämnade lunchrummet när hon kom in. En annan kvinna vittnar om när hon, under samma tidsperiod, var med om att människor gick över på andra sidan gatan för att slippa hälsa. De grövsta exemplen hör till historien, och så är det förhoppningsvis ingen som behöver ha det idag. Det som kvinnorna i boken lyfter fram är också specifika situationer. Men Svenska kyrkan speglar samhällets ledarstrukturer i övrigt, och mycket har hänt vad det gäller jämställdhetsfrågorna. Ändå finns det fortfarande grundläggande frågor kvar att arbeta med. Kvinnor har fortfarande lägre lön än män för motsvarande tjänster och vi har färre kvinnor än män i chefspositioner. Men vi har också mycket att vara stolta över i Sverige och står oss bra ur ett internationellt perspektiv. Vi är duktiga på att ta ut föräldraledighet och mycket har hänt de senaste trettio åren. Det är hoppfullt och visar att det går att förändra samhällsklimatet, säger Kristina Reftel. Att vi får igång ett samtal kring jämställdhetsfrågorna bland kyrkoråd, kyrkoherdar, personal och församlingsbor. En sådan här omställning tar tid, men vi hoppas att boken ska väcka tankar och reaktioner som kan bidra till att medvetandegöra det vi kanske inte tänkt på eller reflekterat över tidigare. Vill du läsa boken? Beställ Kyrkoherde och kvinna på KYRKFACK 4/13 7

8 Kyrkoherd - några citat om När jag kom till Himledalens församling 1995 var jag både den första kvinnliga prästen och kyrkoherden som de hade haft i Varbergs kontrakt. Det blev exotiskt och jag fick rollen som den unga, käcka kvinnliga kyrkoherden. De älskade nästan ihjäl mig och det gör också något med dig, att aldrig få vara normal och en människa som blir sedd med både förtjänster och svagheter. Hur jag ser ut stämmer inte med somligas bilder av en kyrkoherde. Om det är en äldre dam kan jag ta det, men om det är någon i maktposition som säger det markerar jag mig. När du lär känna folk försvinner föreställningarna, då ser de vem jag egentligen är. Men jag behöver göra mig mer sträng och auktoritär än vad jag är ibland och förstärka de sidorna hos mig. Jag tror inte att en man i min ålder skulle behöva kompensera för att han ser ung ut. Katarina Wändahl, Linköpings stift Man kan grovt dela in frågan om plats i tre trappsteg. Det första steget handlade om att få tillträde till ämbetet. En minoritet ifrågasätter det idag. Det andra steget handlar om att få inflytande, att vara med vid sammanträdesbordet och påverka som kyrkoherde och kvinna. Det steget är också självklart. Det tredje steget handlar om att vara med och sätta agendan och på det trappsteget har vi fortfarande a mans world. Titta bara på hur många kvinnliga biskopar vi har i landet, tre stycken Men kyrkans strukturer skiljer sig inte från samhället i övrigt. Maria Ottensten Göteborgs stift Jag tror inte det är medvetet, men vi behandlar inte kvinnor och män lika i samhället. Vi har inte ens lyckats med lika lön för lika arbete. Förväntningarna ser annorlunda ut för en kvinna. Hon ska vara lite snällare, lite mjukare och mer förstående. Marie-Louise Svensson Strängnäs stift 8 KYRKFACK 4/13

9 e och kvinna bemötande ur boken När vi hade möten i kollegiet och jag försökte få ordet, uppmärksammades inte det. Jag kände mig skamsen, men en kollega såg vad som hände och det uppmuntrade mig till att prata med rektorn. Han blev förfärad och efter det blev jag aldrig osynliggjord. Jag tror inte att det fanns någon egentlig avsikt, däremot en del blindhet, han såg sina bröder vid bordet men uppfattade inte mitt tecken. Margareta Hemström Uppsala stift Även om vi har varit präster i över 50 år så är vi ändå i begynnelsen av ett kvinnligt ledarskap inom Svenska kyrkan. Margit Sahlin blev den första kvinnliga kyrkoherden 1970 och Christina Odenberg vår första kvinnliga biskop Män är fortfarande ledarnormen även om vi går mot en tid där kvinnor så småningom kommer vara i majoritet bland präster. Jag tycker det är viktigt att kvinnor och män kan sin historia och vet hur det har sett ut för kvinnor. Lisa Tegby Luleå stift Jag hör hur unga tjejer resonerar och de beundrar de här bloggerskorna, Det finns en historielöshet där de inte fattar att det har varit en kamp för att uppnå jämställdhet, den har inte kommit gratis. Den kampen är färskvara och behöver ständigt erövras igen. Jag ser det också bland unga teologistuderande, det sveper in en ny karismatisk våg som är emot kvinnliga präster. Det finns till och med unga, kvinnliga teologistuderande som hänger på den här vågen. Maria Berg, Stockholms stift Det. är så jag kan börja gråta när jag tänker på hur tufft det var i början. Men problemet finns fortfarande kvar, jag är kontraktsprost och fortfarande händer det att några enstaka går ut och vill inte ta nattvarden, om en kvinna celebrerar Men ingen skulle svara på en rak fråga, det här problemet är mer dolt än vad de flesta är medvetna om. På ytan har vi nått en jämställdhet, men skrapar du lite på den, lever en del av kvinnoprästmotståndet kvar. Ibland tänker jag att nattvardsfrågan är den sista bastiljonen. Vi kvinnor har varit präster i över 50 år, kyrkoherdar nästan lika länge och några av oss är nu biskopar. Kanske är det enda sättet en del manliga präster har att protestera på, som ett hemligt martyrskap, eller också är det en annorlunda kvinnosyn i största allmänhet. Ingrid Öberg Hägg Västerås stift KYRKFACK 4/13 9

10 Det finns gemensamma svårigheter i att vara kvinna och ledare, oavsett om det är inom kyrkan, kommunen eller näringslivet. Du tilldelas gärna en mammaroll. Jag tror att personalen kommer till en kvinna i chefsposition med andra bekymmer än vad de tar upp med en man. Jag har ett strålande exempel från verkliga livet. Jag satt på toaletten på jobbet när någon knackar på dörren Lena, får jag bara fråga?. Den första jag sa när jag kom ut var Hade du gjort detta om jag hade varit man? Lena Skoting Karlstads stift Kyrkoherd - några citat ur bo annorlunda ut på Du får inte göra för många fel som kvinna. Du blir mer ifrågasatt och bedömd utifrån andra mått, särskilt i nya sammanhang innan människor har lärt känna mig. Men det är samtidigt paradoxalt - för du kan å andra sidan ta tuffare beslut som kvinna och få acceptans för det från männen. De hotas inte lika lätt av mig, eftersom jag inte är en annan hanne och det ger mig ett större gehör. Katarina Wändahl Linköpings stift I vårt kontrakt är det flera män som har uttalat att de inte tycker att kvinnor ska vara präster och deras uttalanden har anmälts till domkapitlet. Men de vågade inte ta i problemet utan valde att se det som en fråga om religionsfrihet och nattvardstvång. Det vore enklare om de ville säga som det var; Jag vill inte ta emot nattvarden för att du är kvinna, om de vågade stå för det. Nu blir det omskrivningar; de vill inte ta nattvarden för att brödet inte är glutenfritt eller för att nattvardsvinet har fel alkoholhalt. Jag ser det ytterst som ett arbetsmiljöproblem. De präster som är vigda har också gått in i ett uppdrag och de vet hur vår kyrkoordning ser ut. De som inte följer sina löften, och verkar som präster i den kyrkoordning vi har och är lojala med den, borde avsäga sig ämbetet. Karin Björk Linköpings stift 10 KYRKFACK 4/13

11 e och kvinna ken. Ser kraven en kvinna än en man? Killar kan gena genom hela livet, det gör de redan i skolan. Jag genar också, annars skulle jag inte orka, men som tjej måste jag vara mer strategisk. Om jag saknar ett bra underlag kan jag inte bara snacka bort det, men det kan killarna, Det märkte jag också när jag jobbade parallellt med min företrädare. Jag hade matat in varenda siffra innan sammanträdena, men han var inte lika förberedd som jag. Maria Berg Stockholms stift Det finns andra förväntningar. Alltifrån att kvinnliga chefer förväntas vara med och diska efter personalfesten, till att kvinnliga chefer som ger skarpa besked anses vara hårda och hotfulla. Det blir de klassiska epiteten att en man som uttrycker sin mening är rak och en kvinna är en bitch. Det finns fortfarande starka könsmaktsstrukturer i vårt samhälle. Lisa Tegby Luleå stift Vi ska se trevliga ut men inte för trevliga och vara duktiga på det vi gör. Vi förväntas vara både diakonala och prästerliga, vårdande och goda predikanter. För en manlig kyrkoherde räcker det med att göra de prästerliga uppgifterna och leda arbetet. De förväntas inte ställa upp och bära, handla och hjälpa till på alla områden inom verksamheten. Vivianne Wetterling Göteborgs stift Ja, det finns en större känslighet för hur jag beter mig. Jag ska vara bestämd, men inte för bestämd. Om jag höjer rösten eller säger ifrån ses jag som en argbigga eller en bitch. Så länge jag var ung och käck gick det ganska smärtfritt, men nu när jag precis fyllt 50 blir jag mer hotande. Maria Ottensten Göteborgs stift KYRKFACK 4/13 11

12 Idag är 249 av REDAN 1919 VÄCKTES FRÅGAN OM kvinnors möjlighet att bli präster men det skulle dröja nästan 40 år innan kvinnan fick tillträde till prästämbetet. När kvinnorna fick rösträtt 1921 kom även frågan om kvinnors möjligheter att få statliga tjänster i fokus. Två år senare fick kvinnor rätt till statliga arbeten och allmänna uppdrag, efter en lagändring. Lagen gällde däremot inte för prästtjänsten eftersom kyrkomötet valt att skjuta frågan på framtiden Ett lagförslag om kvinnors möjlighet att bli präster kom Förslaget avslogs av Kyrkomötet för att man ville få mer tid för samtal och diskussion Året efter lade regeringen fram en proposition i riksdagen om kvinnors behörighet till prästerlig tjänst. Vid omröstningen i kyrkomötet 1958 gick 12 KYRKFACK 4/13 lagförslaget igenom med stor majoritet På palmsöndagen, den 10 april 1960, vigdes de första tre kvinnorna till präster i Svenska kyrkan: Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson. Beslutet grundades i teologisk övertygelse om att alla oavsett kön skulle ha möjlighet att inneha alla tjänster i kyrkan. Eller som en av reformens tillskyndare skrev Vi äro dock inte främst könsvarelser utan födda till medborgare i Guds rike Margit Sahlin blev Sveriges första kvinnliga kyrkoherde 1970, då hon installerades i Engelbrekts församling Caroline Krook blir Sveriges första kvinnliga domprost i Storkyrkan i Stockholm Christina Odenberg vigs till biskop i Lunds stift som den första kvinnan, följd av Caroline Krook för Stockholm följande år Idag har vi tre kvinnliga biskopar i Svenska kyrkan. Eva Brunne, Stockholms stift, Tuulikki Koivunen By-lund, Härnösands stift och Antje Jackelen, Lunds stift. Det finns fem kvinnliga domprostar; Charlotte Rehnman, Luleå, Annica Anderbrant, Uppsala, Margarethe Isberg, Västerås, Karin Burstrand, Göteborg och Karin Hesslefors Persson, Lund. Av landets totalt 864 kyrkoherdar är 249 av dem kvinnor.

13 Olik åttstockar om jämställdhet, karriär och chefskap Olika måttstockar Om jämställdhet, karriär och chefskap 2012 Charlotta Krafft Vad blir tydligt när du läser Att mannen är ledarnormen och det påverkar i sin tur hur man blir bemött och vilka förväntningar som finns på hur kvinnliga respektive manliga chefer ska vara och leda. Flera kände också en press på sig att vara lite bättre och prestera lite mer än männen. Det här är inget unikt för Svenska kyrkan utan går igen i såväl näringslivet som i offentlig sektor i övrigt. Men jag tror att de områden som har varit traditionellt manliga domäner är lite mer utsatta än andra. Jag blev förvånad över att manliga kollegor i flera fall inte vill ta nattvarden när en kvinna delar ut den. Det är överraskande att det får förekomma. Det är ett tydligt diskriminerande beteende som det går att ta på och som borde vara möjligt att hantera. Det är ju också en arbetsmiljöfråga. Det var också intressant att läsa de manliga berättelserna. Männen är tydligare i att sätta ord på skillnaderna i bemötande och förväntningar, men de har heller inget att försvara. Hur långt har vi kvar innan Min förhoppning är att ju fler kvinnor som tar plats inom traditionellt manliga områden så kommer det att avspegla sig i både chefstillsättningar och bemötande. Vi behöver också prata mer om de här frågorna. Vi styrs av värderingar och attityder som inte lyfts upp och medvetandegörs. Hur ser rekryteringsprocessen ut och vad präglar den? Erfarenhet och kompetens eller kön? Män och kvinnor bedöms utifrån olika måttstockar, visar en av Sacos rapporter Olika måttstockar. Män rekryteras till exempel mer efter potential och kvinnor efter vad de redan kan. Vad lägger en bra grogrund för Det är nödvändigt med en arbetsgivare som själv är medveten om dessa frågor och kan vara ett föredöme. Det innebär ett ansvar för vad du tänker, säger och gör. En medveten rekrytering till olika positioner och genomtänkta policys och strategier. En levande diskussion är också viktig ger vi våra manliga och kvinnliga medarbetare samma möjligheter? Vilka villkor och förutsättningar finns det i det dagliga livet och arbetet? Vilka möjligheter och förutsättningar skapar man för att såväl män som kvinnor ska kunna vara hemma med sina barn? Hur ser föräldraförsäkringen ut? Åtgärder måste till på många olika nivåer. Studier visar att grupper som är sammansatta av både män och kvinnor och där det också finns en mångfald, är mer kreativa och produktiva det gynnar verksamheten. Sett ur Svenska kyrkans perspektiv är jag också övertygad om att det i förlängningen påverkar medlemskapet. Som medlem märker du av om organisationen genomsyras av jämställdhet i såväl struktur som bemötande. Det påverkar den kvinnliga såväl som den manliga chefen, arbetsplatsen och även medlemmarna. KYRKFACK 4/13 13

14 14 KYRKFACK 4/13 tekets café på KTH, Kungliga tekniska högskolan, för att prata genus och jämställdhetsfrågor. Om en stund ska Charlotte Holgersson planera höstens undervisning under rubriken Management: traditioner, teorier och trender med sin kursassistent. Jag kommer också ha avsnitt om frågor som jämställdhet och mångfald, säger hon. Parallellt med undervisning forskar Charlotte Holgersson och de sista åren har hon bland annat studerat förhållandet mellan män, jämställdhet och ledarskap och ledarskapets könsmärkta villkor. När hon bläddrar i genom boken Kyrkoherde och kvinna konstaterar hon att igenkänningsfaktorerna från näringslivet är flera. Mannen är fortfarande en ledarnorm och det finns ett ledarideal som är manligt könsmärkt. Jag noterar också att det finns en hög medvetenhet hos de kvinnliga kyrkoherdarna, som i och med sin position utmanar den rådande normen, om att det inte handlar om dem personligen utom om hur omgivningen förhåller sig till de här könsstrukturerna. Kvinnliga chefer berättar att de får ta emot fler förtroenden än sina manliga kollegor, de är nödvändigtvis inte någonting negativt men det finns en förväntan att kvinnor ska vara bättre på att hand om just förtroenden. Det kan tänkas att detta förstärks ytterligare i kyrkans värld eftersom det i sig finns en förväntan på att präster ska vara lyssnande och omhändertagande. Charlotte Holgersson berättar att flera studier inom arbetslivet visar att de här föreställningarna är vanliga också inom näringslivet och att det idag finns en förväntan på att manliga chefer bör vara omhändertagande. Men med en avgörande skillnad. När männen visar omtanke så uppskattas det, men när kvinnorna visar samma kvaliteter tas det istället för

15 GENUS givet. Det är en så kallad disappearing act. Två chefer kan agera på samma sätt, men beroende på vilket kön de har, bedöms de utifrån olika måttstockar. Det kan på sikt bli dränerande för självkänslan att inte få bekräftelse för det man faktiskt gör. Också förväntningarna att en kvinna ska vara en form av moder i sitt chefskap, känner jag igen. Det säger något om synen på moderskap att en mamma inte kan vara bestämd utan förväntas vara vek och mottagande! Backlash I boken Kyrkoherde och kvinna berättar en av kyrkoherdarna att hon upplever en backlash när hon tittar på hur jämställdheten ser ut idag. Hon möter bland annat unga teologistuderande som är emot kvinnliga präster och att det till och med finns unga kvinnliga studenter som sympatiserar med de åsikterna. Är det här uttrycken för en tillbakagång något du känner igen från övriga samhället? Om det sker framsteg inom vissa områden så blir det ofta ett bakslag inom andra. Näthatet mot kvinnor är ett sådant exempel, som har uppmärksammats och debatterats i sommar, där tonen mot kvinnor i sociala medier är mycket hård och ofta sexualiserad. Slaget är inte vunnet ännu det är inte jämställt idag även om mycket har hänt. Charlotte Holgersson har arbetar med jämställdhetsfrågor sedan 1993 och för tjugo år sedan kunde företagsledare fälla uttalanden som att kvinnor är inte lämpade till att vara chefer på höga positioner något som skulle vara otänkbart att uttala högt idag. Idag är det självklart att vi har och ska ha fler kvinnor på ledarpositioner. Nu handlar det mer om hur och varför det fortfarande är så svårt och om de starka föreställningar vi har kring ledarskap, manlighet, kvinnlighet, faderskap och moderskap. Föreställningar om ledarskap är ofta kopplade till manlighet, och redan där finns en inbyggd motsättning eftersom manligt och kvinnligt ofta ses som varandras motsatser. Vi bär på mytbilder kring könen som begränsar. Allt det samverkar kombinerat med vår historia som vi har med oss. En ordentlig genomlysning och kartläggning, dels av var kvinnor och män befinner sig i organisationer, vilka positioner och vilket inflytande de har och dels av kulturen på våra arbetsplatser. Vad händer till exempel vid rekryteringsförfarandet, hur ser villkoren omkring ut? Det finns inga standardmetoder för att nå jämställdhet. Men två nyckelord är vilja och kunskap. Att bli medveten om olikheter, hur maktstrukturerna ser ut på arbetsplatsen och en vilja till att analysera och förändra dem, avslutar Charlotte Holgersson. KYRKFACK 4/13 15

16 KRÖNIKAN Vilka strukturer är det som styr? KYRKFACK 4/13 naturligtvis funderingarna om en eventuell framtid som kyrkoherde. Bland befintliga kyrkoherdar är det färre kvinnor än män. De nya storpastoraten leds av män. Varför är det så få kvinnor som söker kyrkoherdetjänster? Vad är det för strukturer som styr i bakgrunden och vilka faktorer spelar roll när vi, alldeles vanliga komministrar, överväger om vi ska lämna in ansökan till kyrkoherdekursen eller inte? som alla andra tjänster påverkar nog en del. Normen, som beskrivs i boken om kvinnliga kyrkoherdar som Kyrkans Akademikerförbund gett ut, är en manlig man som ledare i kyrkan. Men efter att vi avskaffat prosten i kaftan på pastorsexpeditionen mellan nio och tolv på fredag förmiddag med myndighetsutövande blanketter i översta skrivbordslådan, är det flera som inte riktigt hittar sin roll. Denna längtan och saknad efter pastorsämbetets beslutsfattande får istället kanaliseras genom att till exempel trassla med dopfamiljers psalmval. lingarna än förr, och än fler blir de i takt med att pastorat och församlingar läggs samman. Från det att kyrkoherden basat över sin kyrkoherdefru (eller om det i själva verket var tvärtom), kyrkorådet, skolkantorn och på sikt en församlingsassistent, är det nu en hel stab fylld med kompetenta medarbetare inom olika professionella områden. Ofta vet de mer i sakfrågorna än kyrkoherden, som ändå ska vara den som leder och ansvarar för all verksamhet. Kraven på kunskaper inom arbetsmiljö och arbetsrätt blir heller inte mindre, och den utmaningen är inte bunden till biologiskt kön. Inte heller glesbygdspastoratens bekymmer med flyttlass i bortåkande riktning, eller storstadsförsamlingarnas problem med dyra kyrkor men få boende inom församlingsgränsen. kvinna i ledarroll har omvittnats och bevittnats på olika håll. För prästvigda kvinnor finns ytterligare en punkt där vi kan tryckas till nämligen vid nattvardsbordet. skulle vara överstökat i dagens kyrka. Så är inte fallet och därför måste frågan med alla dess dimensioner hållas kvar på dagordningen. Men det gäller också att vara ärlig alla mothugg och motgångar har inte sitt ursprung i biologiskt kön utan i det faktum att jag kan ha fel. Det är lätt för båda sidor att dra på sig offerkoftan när argumenten tryter. också drabbat andra. De teologiska överväganden jag företräder i ämbetsfrågan och vigselfrågan har brett stöd i såväl biskops som kyrkomötet. Men så länge som kyrka består, kommer vi att tycka olika i allt ifrån oblatrecept till egendomsförvaltningen. Olika kyrkliga traditioner ska kunna leva sida vid sida, och vi får sätta vårt hopp till domkapitlens och biskoparnas tillsynsmöjligheter. Men det handlar också om att kvinnor emellan respekterar varandras roller för vi är inte automatiskt trevligare mot varandra inbördes än de som inte accepterar vår vigningstjänst.

17 FRÅGA JURISTEN Din situation förefaller mycket ansträngd. Det är emellertid långt ifrån självklart att din kyrkoherde kan hantera dig på detta sätt. Sedan 2006 är det enligt föräldraledighetslagen förbjudet att förfördela en förälder på grund av föräldraledighet. Av lagen framgår att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren bland annat leder och fördelar arbetet. Bestämmelsen går tillbaka på EUrätten, av vilken framgår att en kvinna som är moderskapsledig vid ledighetens slut ska ha rätt att återgå till sitt arbete eller ett likvärdigt arbete, på villkor som inte är mindre gynnsamma för henne. Motsvarande rätt har även en man som varit faderskapsledig. I en arbetsgivares arbetsledningsrätt ingår normalt en rätt att tilldela arbetstagaren nya arbetsuppgifter och ändra arbetstidens förläggning. Ibland beskrivs åtgärden så att arbetstagaren omplacereas. Uttrycket omplacering används dock i olika sammanhang och har inte någon given betydelse. En omplacering kan emellertid innebära sådana omfattande förändringar av anställningsförhållandena att arbetstagaren i realiteten skiljs från anställningen även om han eller hon samtidigt får en annan anställning. Åtgärder av detta senare slag kan arbetsgivaren inte genomföra ensidigt på annat sätt än enligt anställningsskyddslagen (LAS), exempelvis måste saklig grund föreligga för att en uppsägning ska vara giltig. Rätten att återvända till samma arbete eller ett likvärdigt arbete som en föräldraledig arbetstagare har när han eller hon återkommer i arbete efter föräldraledigheten, kan i det enskilda fallet medföra en begränsning av den arbetsskyldighet som annars hade gällt och därmed också en inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Din situation tycks innebära att kyrkoherden önskar ändra din arbetstid från dagtid på vardagar till arbete även kvällstid och helger i inte obetydlig omfattning. Åtgärden leder alltså till en annan förläggning av arbetstiden. Av dina uppgifter framgår att den nya förläggningen är till nackdel för dig då, som jag har uppfattat omständigheterna, du och din familj inte har möjlighet att ordna med barntillsyn på kvällstid och helger. I praktiken innebär detta att du i motsvarande mån inte har någon faktisk möjlighet att utföra ditt arbete. Jag kan inte annat än förstå att den avsedda förändringen, med hänsyn till att den medför ändrade arbetstider från dagtid vardagar till kvälls- och helgarbete, kan innebära arbete på helt klart mindre gynnsamma villkor jämfört med det arbete du hade före föräldraledigheten. Om det förhåller sig på detta sätt, vilket inte är möjligt för mig att slutligt bedöma, kan arbetsvillkoren inte anses likvärdiga med vad som var fallet innan ledigheten. Förhållandena skulle därmed heller inte vara godtagbara. Om du har varit sammanhängande anställd hos din arbetsgivare under minst 365 dagar eller haft visstidsanställning 365 dagar de senaste 24 månaderna före ledighet med föräldrapenning, har du rätt till så kallat föräldrapenningtillägg. För barn födda den 1 juli 2013 eller senare betalas detta tillägg ut under 180 kalenderdagar. För barn födda tidigare än så utgår tillägget under 150 dagar. Föräldrapenningtillägget betalas löpande under föräldraledighet med föräldrapenning på sjukpenningnivå med tio procent av lönebortfallet. Du kan dela upp föräldrapenningtillägget på flera ledighetsperioder. Om du varit sammanhängande anställd minst 180 dagar och har en månadslön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet (dvs för lön över kr år 2013) har du rätt till ersättning som tillsammans med högsta belopp för föräldrapenning ger cirka 77,6 procent kompensation av lönebortfallet då föräldrapenning över lägstanivån utges. Denna förmån är begränsad till 270 kalenderdagar per födsel. KYRKFACK 4/13 17

18 NOTISER Svenska kyrkans unga På Svenska Kyrkans Ungas årsmöte i Uppsala beslutade drygt 150 ombud från hela Sverige att anta ett påverkansdokument som organisationen ska arbeta efter de kommande fyra åren. Dokumentet blev väl omdiskuterat och delade deltagarna på årsmötet, men dokumentet blev antaget med minsta möjliga marginal. Dokumentet som sträcker sig över fyra år innehåller ett antal mål som Svenska Kyrkans Unga hoppas uppfylla när det gäller påverkansfrågor. Bland annat vill Svenska Kyrkans Unga bli en tydligare röst både i Svenska kyrkan på alla nivåer, men också i samhället i stort. Ett av målen är att Svenska Kyrkans Unga ska verka för att öka valdeltagandet i kyrkovalet i åldersgruppen år och att Svenska Kyrkans Unga ska påverka samhällsdebatten och media mot en positiv retorik kring andlighet och religion. Nu har vi ett dokument som säger vad Svenska Kyrkans Unga vill, det är ett statement i sig, att vi sätter på pränt vad vi vill vara. Dokumentet visar att vi siktar högt och det vill jag att vi ska göra. Framför allt satsar vi på många arenor, säger Amanda Carlshamre, nyvald förbundsordförande. Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2014 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 4 november Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december KYRKFACK 4/13

19 KONTAKTUPPGIFTER - - JENNY EDLING STEN BYLIN JOHAN LAUTMANN ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD PERNILLA ROSIN ANGELINA BACKMAN CHRISTER EDVINSON KENT ÖSTERDAHL MIA MÖLLER EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen Kretsordförande, Utlandskretsen LENA FORSBERG MAGNUS GISSLER VIBEKE HAMMARSTRÖM KRISTINA HARRISON LENNART HÅKANSSON SOFIE TILLGREN ROBERT SVEC KONTAKT MED KANSLIET ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP KYRKFACK 4/13 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I anställningsfrågor lönefrågor, pensionfrågor trygghetsfrågor samt olycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Rekryteringsprocessen inom Arbetsförmedlingen

Rekryteringsprocessen inom Arbetsförmedlingen Rekryteringsprocessen inom Arbetsförmedlingen En lathund till förtroendevalda om tjänstetillsättningar, arbetsledningsbeslut, arbetsskyldighet och överklaganden. ST inom Arbetsförmedlingen Avdelningsstyrelsen

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Blankett 1B Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Ombudet för en nomineringsgrupp som har ansökt om registrering av sin gruppbeteckning för val till Kyrkomötet kan

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Fikarasten kan bli en plåga

Fikarasten kan bli en plåga Det är lätt att tro att det numera är problemfritt, ja till och med populärt att vara homo- eller bisexuell i Sverige idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer