Begreppsanalys med modellering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begreppsanalys med modellering"

Transkript

1 Begreppsanalys med modellering Modelleringsseminarium med en grupp från Stockholms Läns Landsting

2 2(14) Innehållsförteckning BEHOVET AV BEGREPPSANALYS ÄR STORT... 3 BEGREPPSANALYSEN GER POSITIVA EFFEKTER... 4 BEGREPPSANALYS GÖRS BÄST MED MODELLERING... 5 EN BEGREPPSMODELL ÄR BÅDE TEXT OCH GRAF... 6 VAD ÄR TERMINOLOGI?... 7 SPRÅK FÖR BEGREPPSMODELLERING... 8 MÅNGA OLIKA MODELLERINGSSPRÅK HUR KAN ASTRAKAN STÖDJA DIN BEGREPPSANALYS? NÅGRA EXEMPEL PÅ BEGREPPSANALYSER SOM GENOMFÖRTS UNDER SENARE ÅR KONTAKTPERSON Kopieringsförbud Detta material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får därmed ej helt eller delvis mångfaldigas utan Astrakan Strategisk Utbildnings AB:s skriftliga godkännande.

3 Behovet av begreppsanalys är stort Vi ser nästan dagligen att banker, försäkringsbolag, resebyråer och många andra typer av företag går samman. Olika företagskulturer med olika sätt att uttrycka sig ska sammansmälta. De ska t.ex. kunna hämta och använda data ur varandras databaser, de ska ta fram statistik som går att jämföra. Vi ser också hur enheter som tidigare kommunicerat via samtal människor emellan numera sänder uppgifter till varandra via datorer. Det som tidigare sades mellan raderna, som framkom med hjälp av tonfall eller kännedom tappar vi bort när vi hämtar uppgifter från en databas utan att veta vem som lagt dit dem. Detta är exempel på orsaker till att behovet av att reda ut hur vi använder våra ord, vad begreppen egentligen innebär, nu är större än någonsin tidigare. 3(14) P Endast för ICAs kunder ICA Närköp Vad är egentligen innebörden i texten på skylten? Vilka får parkera här? Är det alla som har ICA-kort? någon gång har handlat i en ICA-butik? just nu befinner sig inne i butiken? tänker handla i butiken under dagen? I många sammanhang är det av avgörande betydelse att vi kan kommunicera på ett sätt så att mottagaren av vårt budskap uppfattar budskapet på det sätt som vi avsett. Om vi ska styra verksamheten effektivt, t.ex. tala om vilka som får parkera, måste vi förmedla vår rmation på ett entydigt sätt. Då måste vi använda ett språk som alla berörda kan förstå och tolka på ett enhetligt sätt. Om en besöker två olika läkare ska han då räknas som en eller två patienter? Är en en patient oavsett hur länge han varit inskriven på ett sjukhus? Om en besöker en och samma läkare vid ett antal tillfällen är han då en patient? Om vi ska följa upp vår verksamhet, se vilka effekter vi får av insatta resurser måste vi kunna mäta verksamheten på sätt som ger resultatdata som är jämförbara med andras, tidigare eller förväntade resultat. Vi kanske vill ta reda på hur många kunder, patienter eller nya produkter vi har. En grundförutsättning för att få användbara resultat är naturligtvis att vi är överens om vad en kund, patient eller ny produkt innebär. Patienten Kalle med vårdtyngden 5,3 har 7 vårddygn??????????? Om två vårdcentraler har var sin typ av journalsystem som använder olika begreppsapparater, så kan journalrmationen inte på ett enkelt sätt överföras mellan dem. Om två vårdcentraler med samma typ av journalsystem använder olika begreppsapparater så uppstår problem av samma slag vid rmationsutbyte. Datorbaserad dokumentation bör möjliggöra elektroniskt utbyte av rmation mellan olika delar av en verksamhet. Tyvärr är det mycket vanligt att alla dokumenterar på sitt sätt och ofta har vanliga termer olika betydelser i olika datasystem eller för olika användare av ett datasystem.

4 ligger i Namn: Text (omger) Namn:Text Storlek: KM2 Storlek: km2 mynnar i ligger i (har utlopp för) (omger) mynnar i ligger i (har utlopp för) (omger) mynnar i (har utlopp för) Namn:text Namn:text mynnar i mynnar i (har utlopp för) (har utlopp för) mynnar i (har utlopp för) Namn:text Namn:text 4(14) Begreppsanalysen ger positiva effekter Under begreppsanlysen förklaras ordens innebörd. När man sedan i verksamheten ska formulera sig, kan man med hjälp av resultatet från begreppsanalysen hitta lämpliga ord. Likaså när man ska tolka en formulering kan man ta hjälp av begreppsanalysen för att få veta den överenskomna innebörden av ett ord. En väl genomförd begreppsanalys vars resultat har spritts i organisationen ger många positiva effekter: Trygghet i kommunikationen mellan er i organisationen skapas. Ett gemensamt språk! Fråga Informationsåtervinning i framtiden underlättas. Svar Kontakten mellan användare och datasystemspecialister underlättas och effektiviseras. Formulera Formulera Begreppsmodell Tolka Sjö Ö Å Hav Utomstående, t.ex. konsulter, har lättare att Tolka Älv Kanal förstå företaget och verksamheten. Tolka Formulera Möjlighet till samma språk i olika rmationssystem skapas. Detta lägger en Fråga grund för systemintegration. Svar En grundförutsättning för att kunna styra verksamheten, t.ex. formulera mål och studera måluppfyllelse, ges. Gemensam syn på organisationen skapas. Möjlighet att utveckla verksamheten skapas. Grunden för att kunna följa upp och jämföra verksamheter läggs. I begreppsanalysen skiljer vi på termer och begrepp Ogdens triangel kallas också Meningstriangeln och Aristoteles triangel. Den pekar ut tre olika världar: Föreställningar, idéer om verkligheten används för att kommunicera om Symboler för avses motsvara våra tankar om verkligheten 'Dator', 'Computer',... Kommunikationsvärlden Begreppsvärlden, tankevärlden ger upphov till Ogdens triangel Företeelser i verkligheten Världen i sig Världen i sig där vi hittar alla de företeelser som vi på något sätt kan uppfatta med våra sinnen Tankevärlden där vi hittar våra begrepp och föreställningar om världen i sig, det som vårt intellekt skapar och till sist Kommunikationsvärlden där de ord, termer eller symboler som vi använder för att kommunicera våra föreställningar om världen i sig återfinns. Världen i sig funderar vi inte över när vi analyserar begrepp, det skulle leda alldeles för djupt in i filosofiska resonemang. Däremot är det mycket fruktbart att tydligt skilja Kommunikationsvärlden med sina termer från Tankevärlden med sina begrepp under begreppsmodelleringen. Denna distinktion gör det möjligt att först diskutera och reda ut vilka begrepp som används och behövs inom verksamheten och att därefter resonera kring vilka termer som är lämpliga för att referera till dem. Synonym unge knopp Homonym bok barn telning avkomma

5 5(14) Begreppsanalys görs bäst med modellering Den kunskap som behövs för att genomföra en begreppsanalys finns inte samlad hos en. Många aspekter på och delar av verksamheten behöver belysas. När en grupp er med olika erfarenheter möts i en strukturerad diskussion under ett seminarium framförs många olika tankar och den ena idén ger den andra. När man arbetar under avspända former i en konstruktiv miljö kan kreativiteten frodas. Det är naturligtvis oerhört viktigt att arrangera seminariet på ett sätt som stimulerar och tillvaratar gruppens potential. En viktig faktor är ett gemensamt verktyg som alla kan använda och förstå. Ett sådant verktyg är väggrafen. Att gemensamt och synligt på väggen skapa en graf som visar sambanden mellan begreppen gör det lättare att genomskåda motsättningar. Den gör det möjligt att sätta in ett begrepp i sitt sammanhang även om det inte finns någon term som refererar till det. Väggrafen gör det också möjligt att snabbt fokusera en grupps intresse runt ett begrepp. Under ett seminarium diskuterar verksamhetskunniga fram en modell under ledning av modelleringsledare som styr diskussionen i enlighet med uppställt syfte, ifrågasätter och ser till att modellen blir syntaktiskt och logiskt korrekt. Modellen dokumenteras successivt i en väggraf så att alla kan läsa den, t.ex. på ett plastskynke där lappar som representerar begreppen fästs, ritas på en whiteboard eller arbetas fram på en datorvägg. Modelleringsledarna är katalysatorer och ifrågasättare Modelleringsledarna ska fungera som katalysatorer, kunna lyssna och samtidigt hålla ihop gruppen inför uppgiften. De ska locka fram sakkunskapen och samtidigt ha förmåga att strukturera och se logiska fallgropar i resonemangen. De ska också se till att modellen under diskussionens gång dokumenteras på lämpligt sätt med det överenskomna modellspråket. Givetvis är en god metodkunskap i modellering nödvändig, men minst lika viktig är den sociala förmågan. Att skapa en glad, trivsam och prestigelös atmosfär i gruppen bidrar väsentligt till ett bra resultat. Modelleringsledarna bör bjuda på sig själva och ställa dumma frågor eller komma med udda påståenden. Seminarieledarna behöver inte vara expert på problemområdet Det är ofta mycket bra för verksamhetskunniga att bli tvingade att förklara saker de anser är självklara. Det leder ofta till ahaupplevelser hos gruppen. Verksamhetskunniga står för fackkunskapen De verksamhetskunniga som representerar sin verksamhet under seminarierna är projektets viktigaste er. Det är deras kunskaper och åsikter som styr begreppsanalysen. För att modellen ska få effekt i verksamheten är det betydelsefullt att gruppen sätts samman på ett genomtänkt sätt. Gruppen ska representera verksamheten på ett så heltäckande sätt som möjligt. Deltagarna i en modellering bör också ha en god förankring, stor kontaktyta och stort förtroende hos dem som de representerar för att kunna förankra och föra ut resultatet. Det är viktigt att de har motivation för arbetet och har tid avsatt för att kunna sköta det på bra sätt, samtidigt som att de känner att tiden de lägger ned på seminariet och förankringsarbetet är väl använd.

6 6(14) En begreppsmodell är både text och graf väglänk geometri... sammansätts av 0:M (sammansätts till 0:M) landsvägsförbindelse * id 1:1 temporär : janej 1:1 startpunkt : PUNKT 0:1 slutpunkt : PUNKT 0:1... slutar i 1:1 (är slut för 0:M) startar i 1:1 (är start för 0:M) realiserar hel eller del av 0:M (realiseras helt eller delvis av 0:M) civil förbindelsekonstruktion fri bredd : meter 0:1 total körbredd : meter 0:1 färdigtidpunkt : tidpunkt 0:1... vägnod geometri... förbindelsekonstruktion * id 1:1 konstruktionslängd : meter 0:1 civil bärighetsklass : klass 0:1 militär bärighetsklass : klass 0:M kapacitet : text 0:1 geometri... FM-förbindelsekonstruktion färdigställandetid : timmar 0:1 visualisering : dokument 0:1 truppbehov : text 0:1... väglänk generalisering av nätlänk och FM-deladväglänk och FM-skapad väglänk. Attributtyper Domän * id 1:1 bärighetsklass anger hur tunga fordon som kan trafikera väglänken 0:1 klass härledbar ur de realiserande förbindelsekonstruktionernas bärighetsklass eller överförd från annan dataleverantör farbarhetsstatus Sambandstyper startar i (är start för) slutar i (är slut för) anger om väglänken går att trafikera med vägfordon kan härledas för de väglänkar vars realiserande förbindelsekonstruktioner vi har data om väglänken är riktad från och startar i den angivna vägnoden väglänken är riktad mot och slutar i den angivna vägnoden 1:1 {farbar, ej farbar} Till 1:1 vägnod (0:M) 1:1 vägnod (0:M) I en modell tas uttryckskraften hos både vårt svenska språk och grafen tillvara. Grafen används för att ge överblick, för att visa de grova sammanhangen, medan texten i detalj beskriver begreppen och deras egenskaper. Eftersom begrepp definieras av samband till handling andra begrepp blir definitionerna tydligare när dessa samband presenteras grafiskt En graf ger överblick Begreppshierarkier tydliggörs när de uttrycks grafiskt En graf underlättar upptäckt av motsägelser En graf underlättar gruppdiskussion En företeelses egenskaper definieras ihop med företeelsen allmän handling minnesanteckning Förståelsen för vad en minnesanteckning är, ökar när man ser dess samband med andra begrepp, när man vet att en minnesanteckning är en handling som inte är en allmän handling. En begreppsmodell är inte en data(bas)modell I begreppsmodellen beskriver vi hur vi vill betrakta verksamheten, medan datamodellen beskriver vad vi vill att databasen ska innehålla. Exempelvis anger kardinaliteten (avbildningen) för begreppsmodellen hur vi vill betrakta verksamheten medan kardinaliteten för data(bas)modellen anger vad vi vill att databasen ska innehålla. Begreppsmodell sjö..... namn 0:1 maxdjup 1: Lillsjön 3 m Begreppsmodellen visar de begrepp som används i tal och skrift inom verksamheten kan innehålla redundans visar i avbildningen (kardinaliteten) verklighetsförhållanden Storsjön 20 m 2 m Data(bas)modell sjö..... namn 1:1 maxdjup 0: Data(bas)modellen visar de strukturer som ska lagras i databaser som ska stödja verksamheten innehåller ingen onödig redundans visar i avbildningen (kardinaliteten) lagringsförhållanden

7 7(14) En terminologi är enligt Svenska Akademins ordlista (SAOL): System av termer inom ett fack. Enligt Bonniers svenska ordbok: Ett system eller förråd av termer. En term är en fackspråklig beteckning enligt SAOL och Ord i fackspråk med en bestämd betydelse enligt Bonniers. Ur detta kan vi få ut att terminologi är ett system av termer med väldefinierade betydelser inom ett visst fackområde. Eugen Wüster ( ) betraktas som Vad är terminologi? upphovsmannen inom forskning kring terminologi. Han insåg att vi inte kan betrakta termer utan att analysera det grundläggande begreppssystemet bakom. Han ansåg också att varje begrepp definieras av sitt samband med andra begrepp i ett begreppssystem. Av detta kan vi dra slutsatsen att en terminologi är ett system med definierade begrepp inom ett fackområde. Dessa begrepp benämns med termer som används för att kommunicera dessa begrepp. Bokverk Bok Termen bok, kan bara tolkas när den förekommer i ett visst sammanhang. Det är inte svårt att tolka Boken står i bokhyllan. och Jag har planterat en bok.. Att förstå frågan Har du sett boken, som jag köpte igår? utan förtydliganden av sammanhanget är omöjligt. Hur hanterar vi homonymer och synonymer? ANVÄNDARE nyttjas av 1:M (nyttjar 1:M) TERM avser 1:1 (berörs av 1:M) TERM- ANVÄNDNING avser 1:1 (berörs av 1:M) BEGREPP En förenklad modell som beskriver sambandet mellan term, begrepp och användare. För att kunna hantera både synonymer (vi har flera termer som pekar på samma begrepp) och homonymer (vi har en term som används för att peka på olika begrepp) måste vi även representera vem som använder en viss term för att referera till ett begrepp. Genom att bygga en terminologiserver utifrån detta grundläggande synsätt kan vi även representera flera terminologier samt referenser mellan dessa. Detta är nödvändigt för att kunna utveckla terminologier samt översätta olika ITsystems termer för uppföljning och kvalitetsutveckling i en verksamhet.

8 8(14) Språk för begreppsmodellering Eftersom en begreppsmodell tas fram av en grupp er som är experter på sin verksamhet, men oftast ovana begreppsanalytiker måste man ställa höga krav på det modelleringsspråk som används. Språket ska vara lätt att lära, förstå och använda samtidigt som det är uttrycksfullt. Detta innebär att språket ska innehålla en så liten uppsättning modelleringsbegrepp som möjligt för att kunna uttrycka större delen av de förhållanden som man önskar beskriva. De grafiska symboler som används för att illustrera dessa begrepp måste var så enkla som möjligt att tolka och de termer som används för att referera till modelleringsbegreppen ska vara korta och underlätta förståelsen. Flertalet av de språk som används för att uttrycka begreppsmodeller innehåller en gemensam kärna av modelleringsbegrepp. Däremot varierar de grafiska symbolerna och termerna mellan språken. För att gemensamt kunna bygga modeller och tala om dem måste vi naturligtvis använda en överenskommen uppsättning grafiska symboler och termer. Här beskriver vi översiktligt ett språk som Astrakan i många år använt för begreppsmodellering med många olika typer av kunder och olika typer av begreppsapparater. Språket ingår i Astrakanmetoden. Objekttyp En objekttyp beskriver en typ eller mängd av företeelser som man vill betrakta inom verksamheten. En objekttyp kan representera abstrakta eller konkreta företeelser. En objekttyp definieras till stor del av sina sambandstyper och attributtyper. Definitionen kompletteras med en verbal beskrivning. En objekttyp representeras av en rektangel där objekttypens namn anges. Objekttyp kallas i andra modelleringsspråk t.ex. entitet, klass eller objekt. människa som fyllt 12 år Begreppet som vi kallar beskrivs här som en objekttyp. Den verbala beskrivningen ska hjälpa till att avgöra om företeelser vi studerar hör hemma i objekttypen eller ej. äger ägs av hund Sambandstyp äger (ägs av) Mellan objekttypen och objekttypen hund finns en sambandstyp som vi kallar äger (ägs av). Relationer eller förhållanden mellan två objekttyper beskrivs av sambandstyper. En sambandstyp har alltid två riktningar. Båda riktningarna kan, men måste inte, namnsättas. Den ena riktningen väljs som pilriktning. Pilen visar i vilken riktning namnet som skrivs överst ska läsas. Det namn som skrivs underst, inom parentes ska läsas i motsatt riktning. Vilken riktning som väljs som pilriktning har mindre betydelse eftersom riktningarna endast anger hur sambandstypens namn ska läsas Sambandstyp kallas i andra språk t.ex. relation eller samband.

9 9(14) namn Pelle EK bostad Storgatan 12 hårfärg blond namn bostad hårfärg Objekttypen har attributtyperna namn, bostad och hårfärg. Attributtyp Attributtyper beskriver en objekttyp. En attributtyp anger någon typ av karaktäristik eller egenskap för en objekttyp. Varje attributtyp har ett namn och ett värdeförråd Attributtypernas namn skrivs under objekttypens namn, i den nedre halvan av objekttypens rektangel. Attributtyp kallas i andra modelleringsspråk t.ex. egenskap eller attribut. Avbildningen beskriver hur många förekomster av en objekttyp som kan relateras till en förekomst av en annan objekttyp via en viss sambandstyp. Minimalt och maximalt antal relaterade förekomster anges för sambandstypens bägge riktningar. Minimum anges som 0, 1 eller ibland som ett godtyckligt naturligt tal. Därefter anges ett kolon följt av det maximala antalet som kan vara 1 eller M (många) eller i vissa fall ett godtyckligt naturligt tal. hund äger 0:M (ägs av 1:1) Avbildning En behöver inte äga någon hund men kan äga en eller flera. Avbildningen för pilriktningen blir alltså 0:M. En hund måste ägas av exakt en och avbildningen för ägs av blir 1:1. På samma sätt som man anger avbildning för sambandstyper anger man avbildning för attributtyper med min:max. namn Bo Grahn bostad Kungsgatan 99 månadslön fritidsintresse fiske körsång skostorlek 44 namn 1:1 bostad 1:1 månadslön 0:1 fritidsintresse 0:M skostorlek 0:1 En måste ha exakt ett namn. Avbildningen blir alltså 1:1. En behöver inte ha ett fritidsintresse men kan ha flera. Avbildningen blir 0:M. Minimum anger hur många förekomster av attributtypen som minst måste finnas för objekttypen och max anger hur många som maximalt kan finnas. Avbildning kallas i andra språk t.ex. för kardinalitet, mapping eller förgreningsaspekt och uttrycks på en rad olika sätt. Ibland liknar uttrycksformen den som vi beskrivit här, men har trots det, en helt annan innebörd. En specialisering uttrycker ett förhållande mellan en mer generell objekttyp, ofta kallat superobjekttypen, och en eller flera mer specifika objekttyper (subobjekttyper). Varje instans av subobjekttypen är även en instans av superobjekttypen. De olika subobjekttyperna i en specialisering sammanbinds med en liten cirkel. Från denna cirkel ritas en pil som pekar ut superobjekttypen. En specialisering görs i ett visst. Namnet på denna kan, om man så önskar, anges vid den pil som pekar på superobjekttypen. I detta exempel har man alltså specialiserat utgående från kön. Specialisering Mängd Delmängder man kön kvinna Kvinna Person Superobjekttypen Person specialiseras i aspekten kön i subobjekttyperna Man och Kvinna, d.v.s. alla er är antingen män eller kvinnor. Man

10 10(14) svensk nationalitet finsk dansk Finsk Person Svensk Dansk Superobjekttypen Person specialiseras i aspekten nationalitet i subobjekttyperna Svensk, Finsk och Dansk, d.v.s. vissa er är antingen svenska, finska eller danska En specialisering kan vara antingen uttömmande eller icke-uttömmande. I föregående exempel är alla er antingen män eller kvinnor. Detta kallar vi en uttömmande specialisering och illustrerar med en fylld cirkel. I exemplet till vänster är specialiseringsaspekten nationalitet. Det finns det er som är svenskar, finnar och danskar, men även er med annan nationalitet. Detta är en icke-uttömmande specialisering som illustreras med en ofylld cirkel. Flera specialiseringsaspekter kan kombineras för en och samma superobjekttyp. Specialiseringar kan även göras i flera nivåer. kön nationalitet Kvinna Finsk Person Dansk Man man kvinna svensk födelseort göteborgare finsk dansk stockholmare Stockholmare Göteborgare Svensk Person specialiseras samtidigt i aspekterna nationalitet och kön, d.v.s. en kan t.ex. vara en svensk man eller en dansk kvinna. I vissa speciella fall kan man behöva uttrycka att en förekomst av superobjektet kan förekomma i flera av subobjekttyperna. Genom att ange om en specialisering är överlappande eller ej kan man ange om en förekomst av superobjekttypen kan förekomma i endast en eller i flera subobjekttyper. Att subobjekttyperna inte är ömsesidigt uteslutande anges med dubbla ringar i specialiseringssymbolen. Vi får då fyra olika typer av specialisering som alla visas i nedanstående sammanställning. icke uttömmande icke överlappande icke uttömmande överlappande uttömmande icke överlappande uttömmande överlappande Specialiseringar motsvaras i andra språk. av t.ex. ramobjekt eller arvshierarkier.

11 11(14) Många olika modelleringsspråk Det finns många olika modelleringsspråk att välja bland. Några av de mer spridda är UML och EXPRESS. För att ge en aning om hur en modell kan te sig i de olika språken kan man jämföra samma begreppsapparat uttryckt med respektive språk. 0..* ägs av 1..1 äger Projekt har namn : Organisation 1..1 har planerad Starttid : Datum 1..1 startade : Datum * arbetar i har arbetare Avdelning har namn : Organisation 1..1 har adress : Adress 1..* 1..1 är anställd på 1..* hjälper hjälps av har anställda UML 0..* 1..* Hund Anställd Kallas: Namn 1..* heter : Namn 1..1 har anställningsnummer : Anstnr 1..1 bor i kommun : Ortnamn * äger 1..* ägs av Person {abstract} Heter: Namn Bor på: Bostadsadress Man Kvinna Svensk {and} Övriga ASTRAKANS begreppsmodelleringsspråk AVDELNING * har namn : ORGNAMN 1:1 har adress : ADRESS 1:M hjälper 1:M (hjälps av 1:M) HUND äger 0:M ( ägs av 1:1 ) PERSON drivs av 1:1 (driver 0:M) * är anställd på 1: 1 (har anställda 0:M) kön nationalitet PROJEKT * har namn : ORGNAMN 1:1 har planerad starttid : DATUM 1:1 startade : DATUM 0:1 arbetar i 0:M (har arbetare 1:M) ANSTÄLLD heter : NAMN 1:1 * har anställningsnummer : ANSTNR 1:1 bor i kommun : ORTSNAMN 1:1 MAN KVINNA SVENSK adress STRING orgnamn INTEGER hund ager S[0:?] INV ags_av 1 svensk orgnamn har_adress S[1:?] drivs_av S[1:1] (INV) driver S[0:?] avdelning har_namn ar anstalld_på (INV) har_anstallda S[0:?] hjalper S[1:?] (INV) hjalps_av S[1:?] anstnr har_anstallningsnummer ortsnamn man EXPRESS kvinna STRING har_namn arbetar_i S[1:?] anstalld bor_i_kommun projekt (INV) har_arbetare S[1:?] startade STRING har_planerad_starttid heter datum namn Astrakans lärare använder ofta Astrakanmetodens språk för begreppsmodellering, men när kunden så önskar använder vi exempelvis delar av UML eller ett språk som är skräddarsytt efter kundens behov.

12 12(14) Hur kan Astrakan stödja din begreppsanalys? Astrakans partner EDB kan ta på sig ansvaret för allt mellan att driva hela begreppsanalysprojektet till att genomföra ett enstaka moment inom. Vi kan till exempel hjälpa till med att initiera ett begreppsarbete genom att ta fram mål och avgränsningar för arbetet. Detta kan t.ex. göras med hjälp av målmodellering respektive kartläggning av verksamhetens nyckelprocesser varvid några centrala användningsfall fokuseras. kvalitetsgranska en framtagen begreppsmodell. Arbetet innebär att kontrollera att modellen uttrycks på ett sätt som stämmer överens med det modelleringsspråk som valts, att modellen inte innehåller logiska felaktigheter, att modellen är konsistent o.s.v. och att presentera resultatet av denna analys. bygga begreppsmodell utgående från termbeskrivningar. Arbetet innebär att ta fram en skiss, ett diskussionsunderlag i form av en begreppsmodell baserat på befintliga termkataloger, databasbeskrivningar eller liknande. leda modelleringsseminarium. Arbetet innebär att förbereda och planera seminariet, att leda diskussionerna under seminariet, att se till att den framväxande modellen följer överenskommen syntax och är logisk konsistent, att den stämmer överens med angivna mål och avgränsningar, att samtidigt fånga överenskomna definitioner av begreppen samt de motiv som talar för och emot vald lösning samt att efter genomfört seminarium dokumentera och analysera resultatet. stödja IA-arbete. Arbetet innebär att lägga upp strategier, utveckla arbetsmetodik, t.ex. modelleringsspråk, och ta fram aktivitetsplaner kring arbetet med rmationsadministration. utbilda i begreppsanalys. Astrakan Strategisk Utbildning erbjuder kurser som beskriver olika aspekter på modellering. De öppna kurserna finns beskrivna i kurskatalogen, men vi kan även skräddarsy kurser. Modelleringsstudio gör det möjligt att jobba effektivt! Word Minnesanteckningar Vi beslutar att... eftersom... Vi valde att inte... eftersom.... Word Definitioner Kund fysisk eller juridisk som har köpt våra produkter Adress den adress dit kundens faktura ska sändas samband samband samband samband samband samband samband samband Vi har lokaler speciellt utformade för modelleringsseminarier. Där finns stora whiteboards där gruppdeltagarna kan rita förklaringar och skissera exempel. Alla väggar har anordningar som gör det enkelt att fästa väggplaster Dessutom finns där en väggdator, en dator där skärmen är så stor, ca 2*4 meter, att alla deltagare kan läsa vad som skrivs. Det gör det möjligt att under seminariets gång skapa gemensamma anteckningar som alla haft möjlighet att se växa fram och påverka. Medan grafen i form av färgglada papperslappar växer fram på plasten utnyttjar vi datorväggen till att fånga argument för och mot olika lösningsförslag notera exempel och rita bilder vrida och vända på verbala definitioner. Utnyttja färg och form för att göra beskrivningen lättillgänglig. Använd flera tekniker för att uppnå maximal effekt.

13 13(14) Några exempel på begreppsanalyser som genomförts under senare år EDB:s verksamhetskonsulter har mångårig erfarenhet av begreppsanalys inom en rad olika branscher. Här är några exempel på projekt som vi medverkat i under senare år. Hör gärna av dig om du vill veta mer om något av dem! Försvarsmakten SIRIUS PUB TELLUS POLARIS / FASIT ATLE/GIS AMRÖJ M-GIS-N Vattenfall Värdepappercentralen VPC AB VPI-projektet Telia Posten Hälso- och Sjukvården Länsstyrelsen i Stockholms län Trafik-GIS Grönstrukturer Pilot-GIS Standardiserad Landskapsrmation Säkerhetstermer, IA-SLL MedTerm, IA-SLL Logistiktermer, IA-SLL DVD (Datorstödd VårdDokumentation) PRIMDOK Allmänpsykiatriska begrepp Ärendehanteringstermer, IA-SLL Tillståndspliktiga register, IA-SLL Spriterm SFAM-dok Skåneterm Framtagning av svensk standard för: Fastighetrmation Väg- och Järnvägsrmation Belägenhetsadresser Tekniska Ledningssystem Industrin Ericsson HP

14 14(14) Kontakt Har du frågor om innehållet i detta dokument och om de utbildningar som finns inom området, eller om hur man praktiskt kommer igång med att arbeta med begreppsanalys och modellering, är du välkommen att kontakta Søren Ravnskov. Astrakan Strategisk Utbildning AB Søren Ravnskov Sankt Eriksgatan Stockholm Tel

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Översättning av modeller uttryckta med STANLIs begreppsmodell till Express

Översättning av modeller uttryckta med STANLIs begreppsmodell till Express STG Allmänna Standiseringsgruppen 1995-10-03 1(17) Översättning av modeller uttryckta med STANLIs begreppsmodell till Express Marianne Janning Clary Sundblad På uppdrag av Allmänna Standardiseringsgruppen

Läs mer

Målanalys Belägenhetsadresser

Målanalys Belägenhetsadresser Målanalys Belägenhetsadresser ~ Slutrapport ~ 2003-10-23 Marianne Janning Utskrivet 2004-02-04 1(9) Innehåll INNEHÅLL 2 DELTAGARE I ARBETSGRUPPEN 3 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 4 SYFTE 4 Seminariernas mål

Läs mer

Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem

Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem Stockholms läns landsting NVSO 1997-12-16 Sida 1(8) Minnesanteckningar begreppsmodellering Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem 1997-12-11 Plats: Astrakan, Gävlegatan 22, Stockholm Närvarande: Göran Holmberg,

Läs mer

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering Databaser design och programmering Design processen ER- modellering 2 Programutveckling Förstudie, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign Databasdesign

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Begreppsmodell TILLREG

Begreppsmodell TILLREG Begreppsmodell för TILLREG Terminologi för Stockholms läns landsting Version 02 Certifierade 1998-11-18 1998-10-14 Landstingskontoret Utveckling Definitioner av termer i TILLREG2http://www.it.lk.sll.se/left_frame.asp?val=22(12

Läs mer

Begreppsanalys person

Begreppsanalys person 1(15) Bilaga till e-nämndsrapporten Metodprojekt som stöd för införande av standardmeddelanden 2005-12-15 Begreppsanalys person Arbetsdokument december 2005 2(15) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Geografisk information Databeskrivning Beskrivningsspråk för begreppsmodeller

Geografisk information Databeskrivning Beskrivningsspråk för begreppsmodeller November 2001 SIS/TK 80 N1087 Geografisk information Databeskrivning sspråk för begreppsmodeller SIS, Swedish Standards Institute Postadress: 118 80 STOCKHOLM Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Databasdesign. E-R-modellen

Databasdesign. E-R-modellen Databasdesign Kapitel 6 Databasdesign E-R-modellen sid Modellering och design av databaser 1 E-R-modellen 3 Grundläggande begrepp 4 Begränsningar 10 E-R-diagram 14 E-R-design 16 Svaga entitetsmängder 19

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Riktlinjer för patientinformation

Riktlinjer för patientinformation Riktlinjer för patientinformation Landstingets kansli Februari 2010 (version 1.1) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Begreppsdefinition... 3 3. Anvisningar för patientinformation... 3 3.1 All patientinformation

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg 2 Innehåll Processmodell för vård och omsorg... 4 Begreppsmodell för vård och omsorg... 6 Informationsmodell för vård och omsorg...

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

E-R-modellen, E-R-diagram 6-14. E-R-diagram. representerar entitetsmängder

E-R-modellen, E-R-diagram 6-14. E-R-diagram. representerar entitetsmängder E-R-modellen, E-R-diagram 6-14 Komponenter Rektanglar Ellipser Ruter Linjer E-R-diagram representerar entitetsmängder repr. attribut repr. relationskapsmängder länkar attribut till entitetsmängder och

Läs mer

Begreppsmodellering i UML

Begreppsmodellering i UML Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att

Läs mer

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation KOMIN UNF:s policy för intern kommunikation Om KOMIN Detta är UNF-förbundets policy för kommunikationen internt i organisationen, KO- MIN helt enkelt. Syftet med dokumentet är att säkerställa en tydlig,

Läs mer

Modul DB1-1 Databasmodellering

Modul DB1-1 Databasmodellering Modul DB1-1 Databasmodellering Antal föreläsningar: 2 Antal laborationer: 1 Förkunskapskrav: Databasintroduktion Kurslitteratur: Referenslitteratur: Praktisk datamodellering ISBN: 91-44-38001-1 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som skall arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för din

Läs mer

Objektorienterad konstruktion

Objektorienterad konstruktion Analys - Objektorienterad konstruktion Vad är objektorientering?» Ett sätt att angripa programmeringsproblem» Ett sätt att tänka när man programmerar Vad innebär objektorientering?» Att uppmärksamheten

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Begreppsmodellering i UML

Begreppsmodellering i UML Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att

Läs mer

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg 2010-09-16 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Lite om databasdesign och modellering

Lite om databasdesign och modellering Lite om databasdesign och modellering Konceptuell databasdesign Med konceptuell databasdesign avses processen att konstruera en datamodell för en verksamhet, oberoende av fysiska villkor. Modelleringen

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Handledning för Fristående Svefaktura

Handledning för Fristående Svefaktura Handledning för Fristående Svefaktura Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-07-12 Exder Fristående Svefaktura Sida 2 av 20 Innehållsförteckning

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Ett arbetsexempel Faktureringsrutin

Ett arbetsexempel Faktureringsrutin Ett arbetsexempel Faktureringsrutin Detta dokument är skrivet för att i första hand förstå den process som äger rum och vilka steg som man ska genomföra och att förstå vad som utförs i de tre viktiga stegen

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan 2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och

Läs mer

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten Matematik i informellt lärande på fritidshem Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten Maria Jansson maria@mimer.org Grundskollärare åk.1-7 Ma/No Ingår i ett arbetslag: fritids, skola

Läs mer

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Planering - Geometri i vardagen v.3-7 Planering - Geometri i vardagen v.3-7 Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Läs mer

Leda genom att skapa mening

Leda genom att skapa mening Leda genom att skapa mening Hans Willars, Astrakanprofil och pensionerad kollega, myntade begreppet Management By Making Sense. Han funderade mycket på meningsfullhet som drivkraft hos individer och i

Läs mer

Skapa en generell informationsmodell?

Skapa en generell informationsmodell? Sven-Håkan Olsson Konsult, arkitekt och utvecklare Oberoende konsult och teknikentreprenör Skapa en generell informationsmodell? Sven-Håkan Olsson måndag 11 aug 14 TEKNIK En generell, kanonisk informationsmodell

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng. NpMac vt 01 Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Astrakanmetoden har fyra fundament som alla finns till för att åstadkomma ett resultat i sak, i person och i grupp och resultatet ska leda till

Astrakanmetoden har fyra fundament som alla finns till för att åstadkomma ett resultat i sak, i person och i grupp och resultatet ska leda till För väldigt många är det här sinnebilden av Astrakanmetoden en processkarta med koppling till ett resurslager. Några kanske tror färgvalet på symbolerna är viktigt, och att kartan i sig är viktig. Och

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken ISO 9001 Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som ska arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Sedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola

Sedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola R Breili, J Chrisander, A Jonsson & S Lundberg Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Att lyckas med processinförande

Att lyckas med processinförande Ingenting är så svårt att genomföra, har så ringa utsikter till framgång, eller är så farligt att hantera, som införande av en ny tingens ordning. Niccolò Machiavelli: Fursten, 1532 Att lyckas med processinförande

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer