Begreppsanalys med modellering

Transkript

1 Begreppsanalys med modellering Modelleringsseminarium med en grupp från Stockholms Läns Landsting

2 2(14) Innehållsförteckning BEHOVET AV BEGREPPSANALYS ÄR STORT... 3 BEGREPPSANALYSEN GER POSITIVA EFFEKTER... 4 BEGREPPSANALYS GÖRS BÄST MED MODELLERING... 5 EN BEGREPPSMODELL ÄR BÅDE TEXT OCH GRAF... 6 VAD ÄR TERMINOLOGI?... 7 SPRÅK FÖR BEGREPPSMODELLERING... 8 MÅNGA OLIKA MODELLERINGSSPRÅK HUR KAN ASTRAKAN STÖDJA DIN BEGREPPSANALYS? NÅGRA EXEMPEL PÅ BEGREPPSANALYSER SOM GENOMFÖRTS UNDER SENARE ÅR KONTAKTPERSON Kopieringsförbud Detta material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får därmed ej helt eller delvis mångfaldigas utan Astrakan Strategisk Utbildnings AB:s skriftliga godkännande.

3 Behovet av begreppsanalys är stort Vi ser nästan dagligen att banker, försäkringsbolag, resebyråer och många andra typer av företag går samman. Olika företagskulturer med olika sätt att uttrycka sig ska sammansmälta. De ska t.ex. kunna hämta och använda data ur varandras databaser, de ska ta fram statistik som går att jämföra. Vi ser också hur enheter som tidigare kommunicerat via samtal människor emellan numera sänder uppgifter till varandra via datorer. Det som tidigare sades mellan raderna, som framkom med hjälp av tonfall eller kännedom tappar vi bort när vi hämtar uppgifter från en databas utan att veta vem som lagt dit dem. Detta är exempel på orsaker till att behovet av att reda ut hur vi använder våra ord, vad begreppen egentligen innebär, nu är större än någonsin tidigare. 3(14) P Endast för ICAs kunder ICA Närköp Vad är egentligen innebörden i texten på skylten? Vilka får parkera här? Är det alla som har ICA-kort? någon gång har handlat i en ICA-butik? just nu befinner sig inne i butiken? tänker handla i butiken under dagen? I många sammanhang är det av avgörande betydelse att vi kan kommunicera på ett sätt så att mottagaren av vårt budskap uppfattar budskapet på det sätt som vi avsett. Om vi ska styra verksamheten effektivt, t.ex. tala om vilka som får parkera, måste vi förmedla vår rmation på ett entydigt sätt. Då måste vi använda ett språk som alla berörda kan förstå och tolka på ett enhetligt sätt. Om en besöker två olika läkare ska han då räknas som en eller två patienter? Är en en patient oavsett hur länge han varit inskriven på ett sjukhus? Om en besöker en och samma läkare vid ett antal tillfällen är han då en patient? Om vi ska följa upp vår verksamhet, se vilka effekter vi får av insatta resurser måste vi kunna mäta verksamheten på sätt som ger resultatdata som är jämförbara med andras, tidigare eller förväntade resultat. Vi kanske vill ta reda på hur många kunder, patienter eller nya produkter vi har. En grundförutsättning för att få användbara resultat är naturligtvis att vi är överens om vad en kund, patient eller ny produkt innebär. Patienten Kalle med vårdtyngden 5,3 har 7 vårddygn??????????? Om två vårdcentraler har var sin typ av journalsystem som använder olika begreppsapparater, så kan journalrmationen inte på ett enkelt sätt överföras mellan dem. Om två vårdcentraler med samma typ av journalsystem använder olika begreppsapparater så uppstår problem av samma slag vid rmationsutbyte. Datorbaserad dokumentation bör möjliggöra elektroniskt utbyte av rmation mellan olika delar av en verksamhet. Tyvärr är det mycket vanligt att alla dokumenterar på sitt sätt och ofta har vanliga termer olika betydelser i olika datasystem eller för olika användare av ett datasystem.

4 ligger i Namn: Text (omger) Namn:Text Storlek: KM2 Storlek: km2 mynnar i ligger i (har utlopp för) (omger) mynnar i ligger i (har utlopp för) (omger) mynnar i (har utlopp för) Namn:text Namn:text mynnar i mynnar i (har utlopp för) (har utlopp för) mynnar i (har utlopp för) Namn:text Namn:text 4(14) Begreppsanalysen ger positiva effekter Under begreppsanlysen förklaras ordens innebörd. När man sedan i verksamheten ska formulera sig, kan man med hjälp av resultatet från begreppsanalysen hitta lämpliga ord. Likaså när man ska tolka en formulering kan man ta hjälp av begreppsanalysen för att få veta den överenskomna innebörden av ett ord. En väl genomförd begreppsanalys vars resultat har spritts i organisationen ger många positiva effekter: Trygghet i kommunikationen mellan er i organisationen skapas. Ett gemensamt språk! Fråga Informationsåtervinning i framtiden underlättas. Svar Kontakten mellan användare och datasystemspecialister underlättas och effektiviseras. Formulera Formulera Begreppsmodell Tolka Sjö Ö Å Hav Utomstående, t.ex. konsulter, har lättare att Tolka Älv Kanal förstå företaget och verksamheten. Tolka Formulera Möjlighet till samma språk i olika rmationssystem skapas. Detta lägger en Fråga grund för systemintegration. Svar En grundförutsättning för att kunna styra verksamheten, t.ex. formulera mål och studera måluppfyllelse, ges. Gemensam syn på organisationen skapas. Möjlighet att utveckla verksamheten skapas. Grunden för att kunna följa upp och jämföra verksamheter läggs. I begreppsanalysen skiljer vi på termer och begrepp Ogdens triangel kallas också Meningstriangeln och Aristoteles triangel. Den pekar ut tre olika världar: Föreställningar, idéer om verkligheten används för att kommunicera om Symboler för avses motsvara våra tankar om verkligheten 'Dator', 'Computer',... Kommunikationsvärlden Begreppsvärlden, tankevärlden ger upphov till Ogdens triangel Företeelser i verkligheten Världen i sig Världen i sig där vi hittar alla de företeelser som vi på något sätt kan uppfatta med våra sinnen Tankevärlden där vi hittar våra begrepp och föreställningar om världen i sig, det som vårt intellekt skapar och till sist Kommunikationsvärlden där de ord, termer eller symboler som vi använder för att kommunicera våra föreställningar om världen i sig återfinns. Världen i sig funderar vi inte över när vi analyserar begrepp, det skulle leda alldeles för djupt in i filosofiska resonemang. Däremot är det mycket fruktbart att tydligt skilja Kommunikationsvärlden med sina termer från Tankevärlden med sina begrepp under begreppsmodelleringen. Denna distinktion gör det möjligt att först diskutera och reda ut vilka begrepp som används och behövs inom verksamheten och att därefter resonera kring vilka termer som är lämpliga för att referera till dem. Synonym unge knopp Homonym bok barn telning avkomma

5 5(14) Begreppsanalys görs bäst med modellering Den kunskap som behövs för att genomföra en begreppsanalys finns inte samlad hos en. Många aspekter på och delar av verksamheten behöver belysas. När en grupp er med olika erfarenheter möts i en strukturerad diskussion under ett seminarium framförs många olika tankar och den ena idén ger den andra. När man arbetar under avspända former i en konstruktiv miljö kan kreativiteten frodas. Det är naturligtvis oerhört viktigt att arrangera seminariet på ett sätt som stimulerar och tillvaratar gruppens potential. En viktig faktor är ett gemensamt verktyg som alla kan använda och förstå. Ett sådant verktyg är väggrafen. Att gemensamt och synligt på väggen skapa en graf som visar sambanden mellan begreppen gör det lättare att genomskåda motsättningar. Den gör det möjligt att sätta in ett begrepp i sitt sammanhang även om det inte finns någon term som refererar till det. Väggrafen gör det också möjligt att snabbt fokusera en grupps intresse runt ett begrepp. Under ett seminarium diskuterar verksamhetskunniga fram en modell under ledning av modelleringsledare som styr diskussionen i enlighet med uppställt syfte, ifrågasätter och ser till att modellen blir syntaktiskt och logiskt korrekt. Modellen dokumenteras successivt i en väggraf så att alla kan läsa den, t.ex. på ett plastskynke där lappar som representerar begreppen fästs, ritas på en whiteboard eller arbetas fram på en datorvägg. Modelleringsledarna är katalysatorer och ifrågasättare Modelleringsledarna ska fungera som katalysatorer, kunna lyssna och samtidigt hålla ihop gruppen inför uppgiften. De ska locka fram sakkunskapen och samtidigt ha förmåga att strukturera och se logiska fallgropar i resonemangen. De ska också se till att modellen under diskussionens gång dokumenteras på lämpligt sätt med det överenskomna modellspråket. Givetvis är en god metodkunskap i modellering nödvändig, men minst lika viktig är den sociala förmågan. Att skapa en glad, trivsam och prestigelös atmosfär i gruppen bidrar väsentligt till ett bra resultat. Modelleringsledarna bör bjuda på sig själva och ställa dumma frågor eller komma med udda påståenden. Seminarieledarna behöver inte vara expert på problemområdet Det är ofta mycket bra för verksamhetskunniga att bli tvingade att förklara saker de anser är självklara. Det leder ofta till ahaupplevelser hos gruppen. Verksamhetskunniga står för fackkunskapen De verksamhetskunniga som representerar sin verksamhet under seminarierna är projektets viktigaste er. Det är deras kunskaper och åsikter som styr begreppsanalysen. För att modellen ska få effekt i verksamheten är det betydelsefullt att gruppen sätts samman på ett genomtänkt sätt. Gruppen ska representera verksamheten på ett så heltäckande sätt som möjligt. Deltagarna i en modellering bör också ha en god förankring, stor kontaktyta och stort förtroende hos dem som de representerar för att kunna förankra och föra ut resultatet. Det är viktigt att de har motivation för arbetet och har tid avsatt för att kunna sköta det på bra sätt, samtidigt som att de känner att tiden de lägger ned på seminariet och förankringsarbetet är väl använd.

6 6(14) En begreppsmodell är både text och graf väglänk geometri... sammansätts av 0:M (sammansätts till 0:M) landsvägsförbindelse * id 1:1 temporär : janej 1:1 startpunkt : PUNKT 0:1 slutpunkt : PUNKT 0:1... slutar i 1:1 (är slut för 0:M) startar i 1:1 (är start för 0:M) realiserar hel eller del av 0:M (realiseras helt eller delvis av 0:M) civil förbindelsekonstruktion fri bredd : meter 0:1 total körbredd : meter 0:1 färdigtidpunkt : tidpunkt 0:1... vägnod geometri... förbindelsekonstruktion * id 1:1 konstruktionslängd : meter 0:1 civil bärighetsklass : klass 0:1 militär bärighetsklass : klass 0:M kapacitet : text 0:1 geometri... FM-förbindelsekonstruktion färdigställandetid : timmar 0:1 visualisering : dokument 0:1 truppbehov : text 0:1... väglänk generalisering av nätlänk och FM-deladväglänk och FM-skapad väglänk. Attributtyper Domän * id 1:1 bärighetsklass anger hur tunga fordon som kan trafikera väglänken 0:1 klass härledbar ur de realiserande förbindelsekonstruktionernas bärighetsklass eller överförd från annan dataleverantör farbarhetsstatus Sambandstyper startar i (är start för) slutar i (är slut för) anger om väglänken går att trafikera med vägfordon kan härledas för de väglänkar vars realiserande förbindelsekonstruktioner vi har data om väglänken är riktad från och startar i den angivna vägnoden väglänken är riktad mot och slutar i den angivna vägnoden 1:1 {farbar, ej farbar} Till 1:1 vägnod (0:M) 1:1 vägnod (0:M) I en modell tas uttryckskraften hos både vårt svenska språk och grafen tillvara. Grafen används för att ge överblick, för att visa de grova sammanhangen, medan texten i detalj beskriver begreppen och deras egenskaper. Eftersom begrepp definieras av samband till handling andra begrepp blir definitionerna tydligare när dessa samband presenteras grafiskt En graf ger överblick Begreppshierarkier tydliggörs när de uttrycks grafiskt En graf underlättar upptäckt av motsägelser En graf underlättar gruppdiskussion En företeelses egenskaper definieras ihop med företeelsen allmän handling minnesanteckning Förståelsen för vad en minnesanteckning är, ökar när man ser dess samband med andra begrepp, när man vet att en minnesanteckning är en handling som inte är en allmän handling. En begreppsmodell är inte en data(bas)modell I begreppsmodellen beskriver vi hur vi vill betrakta verksamheten, medan datamodellen beskriver vad vi vill att databasen ska innehålla. Exempelvis anger kardinaliteten (avbildningen) för begreppsmodellen hur vi vill betrakta verksamheten medan kardinaliteten för data(bas)modellen anger vad vi vill att databasen ska innehålla. Begreppsmodell sjö..... namn 0:1 maxdjup 1: Lillsjön 3 m Begreppsmodellen visar de begrepp som används i tal och skrift inom verksamheten kan innehålla redundans visar i avbildningen (kardinaliteten) verklighetsförhållanden Storsjön 20 m 2 m Data(bas)modell sjö..... namn 1:1 maxdjup 0: Data(bas)modellen visar de strukturer som ska lagras i databaser som ska stödja verksamheten innehåller ingen onödig redundans visar i avbildningen (kardinaliteten) lagringsförhållanden

7 7(14) En terminologi är enligt Svenska Akademins ordlista (SAOL): System av termer inom ett fack. Enligt Bonniers svenska ordbok: Ett system eller förråd av termer. En term är en fackspråklig beteckning enligt SAOL och Ord i fackspråk med en bestämd betydelse enligt Bonniers. Ur detta kan vi få ut att terminologi är ett system av termer med väldefinierade betydelser inom ett visst fackområde. Eugen Wüster ( ) betraktas som Vad är terminologi? upphovsmannen inom forskning kring terminologi. Han insåg att vi inte kan betrakta termer utan att analysera det grundläggande begreppssystemet bakom. Han ansåg också att varje begrepp definieras av sitt samband med andra begrepp i ett begreppssystem. Av detta kan vi dra slutsatsen att en terminologi är ett system med definierade begrepp inom ett fackområde. Dessa begrepp benämns med termer som används för att kommunicera dessa begrepp. Bokverk Bok Termen bok, kan bara tolkas när den förekommer i ett visst sammanhang. Det är inte svårt att tolka Boken står i bokhyllan. och Jag har planterat en bok.. Att förstå frågan Har du sett boken, som jag köpte igår? utan förtydliganden av sammanhanget är omöjligt. Hur hanterar vi homonymer och synonymer? ANVÄNDARE nyttjas av 1:M (nyttjar 1:M) TERM avser 1:1 (berörs av 1:M) TERM- ANVÄNDNING avser 1:1 (berörs av 1:M) BEGREPP En förenklad modell som beskriver sambandet mellan term, begrepp och användare. För att kunna hantera både synonymer (vi har flera termer som pekar på samma begrepp) och homonymer (vi har en term som används för att peka på olika begrepp) måste vi även representera vem som använder en viss term för att referera till ett begrepp. Genom att bygga en terminologiserver utifrån detta grundläggande synsätt kan vi även representera flera terminologier samt referenser mellan dessa. Detta är nödvändigt för att kunna utveckla terminologier samt översätta olika ITsystems termer för uppföljning och kvalitetsutveckling i en verksamhet.

8 8(14) Språk för begreppsmodellering Eftersom en begreppsmodell tas fram av en grupp er som är experter på sin verksamhet, men oftast ovana begreppsanalytiker måste man ställa höga krav på det modelleringsspråk som används. Språket ska vara lätt att lära, förstå och använda samtidigt som det är uttrycksfullt. Detta innebär att språket ska innehålla en så liten uppsättning modelleringsbegrepp som möjligt för att kunna uttrycka större delen av de förhållanden som man önskar beskriva. De grafiska symboler som används för att illustrera dessa begrepp måste var så enkla som möjligt att tolka och de termer som används för att referera till modelleringsbegreppen ska vara korta och underlätta förståelsen. Flertalet av de språk som används för att uttrycka begreppsmodeller innehåller en gemensam kärna av modelleringsbegrepp. Däremot varierar de grafiska symbolerna och termerna mellan språken. För att gemensamt kunna bygga modeller och tala om dem måste vi naturligtvis använda en överenskommen uppsättning grafiska symboler och termer. Här beskriver vi översiktligt ett språk som Astrakan i många år använt för begreppsmodellering med många olika typer av kunder och olika typer av begreppsapparater. Språket ingår i Astrakanmetoden. Objekttyp En objekttyp beskriver en typ eller mängd av företeelser som man vill betrakta inom verksamheten. En objekttyp kan representera abstrakta eller konkreta företeelser. En objekttyp definieras till stor del av sina sambandstyper och attributtyper. Definitionen kompletteras med en verbal beskrivning. En objekttyp representeras av en rektangel där objekttypens namn anges. Objekttyp kallas i andra modelleringsspråk t.ex. entitet, klass eller objekt. människa som fyllt 12 år Begreppet som vi kallar beskrivs här som en objekttyp. Den verbala beskrivningen ska hjälpa till att avgöra om företeelser vi studerar hör hemma i objekttypen eller ej. äger ägs av hund Sambandstyp äger (ägs av) Mellan objekttypen och objekttypen hund finns en sambandstyp som vi kallar äger (ägs av). Relationer eller förhållanden mellan två objekttyper beskrivs av sambandstyper. En sambandstyp har alltid två riktningar. Båda riktningarna kan, men måste inte, namnsättas. Den ena riktningen väljs som pilriktning. Pilen visar i vilken riktning namnet som skrivs överst ska läsas. Det namn som skrivs underst, inom parentes ska läsas i motsatt riktning. Vilken riktning som väljs som pilriktning har mindre betydelse eftersom riktningarna endast anger hur sambandstypens namn ska läsas Sambandstyp kallas i andra språk t.ex. relation eller samband.

9 9(14) namn Pelle EK bostad Storgatan 12 hårfärg blond namn bostad hårfärg Objekttypen har attributtyperna namn, bostad och hårfärg. Attributtyp Attributtyper beskriver en objekttyp. En attributtyp anger någon typ av karaktäristik eller egenskap för en objekttyp. Varje attributtyp har ett namn och ett värdeförråd Attributtypernas namn skrivs under objekttypens namn, i den nedre halvan av objekttypens rektangel. Attributtyp kallas i andra modelleringsspråk t.ex. egenskap eller attribut. Avbildningen beskriver hur många förekomster av en objekttyp som kan relateras till en förekomst av en annan objekttyp via en viss sambandstyp. Minimalt och maximalt antal relaterade förekomster anges för sambandstypens bägge riktningar. Minimum anges som 0, 1 eller ibland som ett godtyckligt naturligt tal. Därefter anges ett kolon följt av det maximala antalet som kan vara 1 eller M (många) eller i vissa fall ett godtyckligt naturligt tal. hund äger 0:M (ägs av 1:1) Avbildning En behöver inte äga någon hund men kan äga en eller flera. Avbildningen för pilriktningen blir alltså 0:M. En hund måste ägas av exakt en och avbildningen för ägs av blir 1:1. På samma sätt som man anger avbildning för sambandstyper anger man avbildning för attributtyper med min:max. namn Bo Grahn bostad Kungsgatan 99 månadslön fritidsintresse fiske körsång skostorlek 44 namn 1:1 bostad 1:1 månadslön 0:1 fritidsintresse 0:M skostorlek 0:1 En måste ha exakt ett namn. Avbildningen blir alltså 1:1. En behöver inte ha ett fritidsintresse men kan ha flera. Avbildningen blir 0:M. Minimum anger hur många förekomster av attributtypen som minst måste finnas för objekttypen och max anger hur många som maximalt kan finnas. Avbildning kallas i andra språk t.ex. för kardinalitet, mapping eller förgreningsaspekt och uttrycks på en rad olika sätt. Ibland liknar uttrycksformen den som vi beskrivit här, men har trots det, en helt annan innebörd. En specialisering uttrycker ett förhållande mellan en mer generell objekttyp, ofta kallat superobjekttypen, och en eller flera mer specifika objekttyper (subobjekttyper). Varje instans av subobjekttypen är även en instans av superobjekttypen. De olika subobjekttyperna i en specialisering sammanbinds med en liten cirkel. Från denna cirkel ritas en pil som pekar ut superobjekttypen. En specialisering görs i ett visst. Namnet på denna kan, om man så önskar, anges vid den pil som pekar på superobjekttypen. I detta exempel har man alltså specialiserat utgående från kön. Specialisering Mängd Delmängder man kön kvinna Kvinna Person Superobjekttypen Person specialiseras i aspekten kön i subobjekttyperna Man och Kvinna, d.v.s. alla er är antingen män eller kvinnor. Man

10 10(14) svensk nationalitet finsk dansk Finsk Person Svensk Dansk Superobjekttypen Person specialiseras i aspekten nationalitet i subobjekttyperna Svensk, Finsk och Dansk, d.v.s. vissa er är antingen svenska, finska eller danska En specialisering kan vara antingen uttömmande eller icke-uttömmande. I föregående exempel är alla er antingen män eller kvinnor. Detta kallar vi en uttömmande specialisering och illustrerar med en fylld cirkel. I exemplet till vänster är specialiseringsaspekten nationalitet. Det finns det er som är svenskar, finnar och danskar, men även er med annan nationalitet. Detta är en icke-uttömmande specialisering som illustreras med en ofylld cirkel. Flera specialiseringsaspekter kan kombineras för en och samma superobjekttyp. Specialiseringar kan även göras i flera nivåer. kön nationalitet Kvinna Finsk Person Dansk Man man kvinna svensk födelseort göteborgare finsk dansk stockholmare Stockholmare Göteborgare Svensk Person specialiseras samtidigt i aspekterna nationalitet och kön, d.v.s. en kan t.ex. vara en svensk man eller en dansk kvinna. I vissa speciella fall kan man behöva uttrycka att en förekomst av superobjektet kan förekomma i flera av subobjekttyperna. Genom att ange om en specialisering är överlappande eller ej kan man ange om en förekomst av superobjekttypen kan förekomma i endast en eller i flera subobjekttyper. Att subobjekttyperna inte är ömsesidigt uteslutande anges med dubbla ringar i specialiseringssymbolen. Vi får då fyra olika typer av specialisering som alla visas i nedanstående sammanställning. icke uttömmande icke överlappande icke uttömmande överlappande uttömmande icke överlappande uttömmande överlappande Specialiseringar motsvaras i andra språk. av t.ex. ramobjekt eller arvshierarkier.

11 11(14) Många olika modelleringsspråk Det finns många olika modelleringsspråk att välja bland. Några av de mer spridda är UML och EXPRESS. För att ge en aning om hur en modell kan te sig i de olika språken kan man jämföra samma begreppsapparat uttryckt med respektive språk. 0..* ägs av 1..1 äger Projekt har namn : Organisation 1..1 har planerad Starttid : Datum 1..1 startade : Datum * arbetar i har arbetare Avdelning har namn : Organisation 1..1 har adress : Adress 1..* 1..1 är anställd på 1..* hjälper hjälps av har anställda UML 0..* 1..* Hund Anställd Kallas: Namn 1..* heter : Namn 1..1 har anställningsnummer : Anstnr 1..1 bor i kommun : Ortnamn * äger 1..* ägs av Person {abstract} Heter: Namn Bor på: Bostadsadress Man Kvinna Svensk {and} Övriga ASTRAKANS begreppsmodelleringsspråk AVDELNING * har namn : ORGNAMN 1:1 har adress : ADRESS 1:M hjälper 1:M (hjälps av 1:M) HUND äger 0:M ( ägs av 1:1 ) PERSON drivs av 1:1 (driver 0:M) * är anställd på 1: 1 (har anställda 0:M) kön nationalitet PROJEKT * har namn : ORGNAMN 1:1 har planerad starttid : DATUM 1:1 startade : DATUM 0:1 arbetar i 0:M (har arbetare 1:M) ANSTÄLLD heter : NAMN 1:1 * har anställningsnummer : ANSTNR 1:1 bor i kommun : ORTSNAMN 1:1 MAN KVINNA SVENSK adress STRING orgnamn INTEGER hund ager S[0:?] INV ags_av 1 svensk orgnamn har_adress S[1:?] drivs_av S[1:1] (INV) driver S[0:?] avdelning har_namn ar anstalld_på (INV) har_anstallda S[0:?] hjalper S[1:?] (INV) hjalps_av S[1:?] anstnr har_anstallningsnummer ortsnamn man EXPRESS kvinna STRING har_namn arbetar_i S[1:?] anstalld bor_i_kommun projekt (INV) har_arbetare S[1:?] startade STRING har_planerad_starttid heter datum namn Astrakans lärare använder ofta Astrakanmetodens språk för begreppsmodellering, men när kunden så önskar använder vi exempelvis delar av UML eller ett språk som är skräddarsytt efter kundens behov.

12 12(14) Hur kan Astrakan stödja din begreppsanalys? Astrakans partner EDB kan ta på sig ansvaret för allt mellan att driva hela begreppsanalysprojektet till att genomföra ett enstaka moment inom. Vi kan till exempel hjälpa till med att initiera ett begreppsarbete genom att ta fram mål och avgränsningar för arbetet. Detta kan t.ex. göras med hjälp av målmodellering respektive kartläggning av verksamhetens nyckelprocesser varvid några centrala användningsfall fokuseras. kvalitetsgranska en framtagen begreppsmodell. Arbetet innebär att kontrollera att modellen uttrycks på ett sätt som stämmer överens med det modelleringsspråk som valts, att modellen inte innehåller logiska felaktigheter, att modellen är konsistent o.s.v. och att presentera resultatet av denna analys. bygga begreppsmodell utgående från termbeskrivningar. Arbetet innebär att ta fram en skiss, ett diskussionsunderlag i form av en begreppsmodell baserat på befintliga termkataloger, databasbeskrivningar eller liknande. leda modelleringsseminarium. Arbetet innebär att förbereda och planera seminariet, att leda diskussionerna under seminariet, att se till att den framväxande modellen följer överenskommen syntax och är logisk konsistent, att den stämmer överens med angivna mål och avgränsningar, att samtidigt fånga överenskomna definitioner av begreppen samt de motiv som talar för och emot vald lösning samt att efter genomfört seminarium dokumentera och analysera resultatet. stödja IA-arbete. Arbetet innebär att lägga upp strategier, utveckla arbetsmetodik, t.ex. modelleringsspråk, och ta fram aktivitetsplaner kring arbetet med rmationsadministration. utbilda i begreppsanalys. Astrakan Strategisk Utbildning erbjuder kurser som beskriver olika aspekter på modellering. De öppna kurserna finns beskrivna i kurskatalogen, men vi kan även skräddarsy kurser. Modelleringsstudio gör det möjligt att jobba effektivt! Word Minnesanteckningar Vi beslutar att... eftersom... Vi valde att inte... eftersom.... Word Definitioner Kund fysisk eller juridisk som har köpt våra produkter Adress den adress dit kundens faktura ska sändas samband samband samband samband samband samband samband samband Vi har lokaler speciellt utformade för modelleringsseminarier. Där finns stora whiteboards där gruppdeltagarna kan rita förklaringar och skissera exempel. Alla väggar har anordningar som gör det enkelt att fästa väggplaster Dessutom finns där en väggdator, en dator där skärmen är så stor, ca 2*4 meter, att alla deltagare kan läsa vad som skrivs. Det gör det möjligt att under seminariets gång skapa gemensamma anteckningar som alla haft möjlighet att se växa fram och påverka. Medan grafen i form av färgglada papperslappar växer fram på plasten utnyttjar vi datorväggen till att fånga argument för och mot olika lösningsförslag notera exempel och rita bilder vrida och vända på verbala definitioner. Utnyttja färg och form för att göra beskrivningen lättillgänglig. Använd flera tekniker för att uppnå maximal effekt.

13 13(14) Några exempel på begreppsanalyser som genomförts under senare år EDB:s verksamhetskonsulter har mångårig erfarenhet av begreppsanalys inom en rad olika branscher. Här är några exempel på projekt som vi medverkat i under senare år. Hör gärna av dig om du vill veta mer om något av dem! Försvarsmakten SIRIUS PUB TELLUS POLARIS / FASIT ATLE/GIS AMRÖJ M-GIS-N Vattenfall Värdepappercentralen VPC AB VPI-projektet Telia Posten Hälso- och Sjukvården Länsstyrelsen i Stockholms län Trafik-GIS Grönstrukturer Pilot-GIS Standardiserad Landskapsrmation Säkerhetstermer, IA-SLL MedTerm, IA-SLL Logistiktermer, IA-SLL DVD (Datorstödd VårdDokumentation) PRIMDOK Allmänpsykiatriska begrepp Ärendehanteringstermer, IA-SLL Tillståndspliktiga register, IA-SLL Spriterm SFAM-dok Skåneterm Framtagning av svensk standard för: Fastighetrmation Väg- och Järnvägsrmation Belägenhetsadresser Tekniska Ledningssystem Industrin Ericsson HP

14 14(14) Kontakt Har du frågor om innehållet i detta dokument och om de utbildningar som finns inom området, eller om hur man praktiskt kommer igång med att arbeta med begreppsanalys och modellering, är du välkommen att kontakta Søren Ravnskov. Astrakan Strategisk Utbildning AB Søren Ravnskov Sankt Eriksgatan Stockholm Tel soren@astrakan.se