Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling Katarina Susena Examensarbete 15 hp Psykoterapiprogrammet Vuxenpsykoterapi Vårterminen 2011 Handledare: Malin Broberg

2 Innehållsförteckning Introduktion..2 Tidigare forskning om samspelsbehandling...2 Teorier om förändringsprocesser...4 En teori om förändring i relationen mellan förälder och barn...4 En teori om förändring i psykoterapi..5 Syfte 8 Metod.8 Undersökningsdesign 8 Deltagare...9 Instrument...9 Procedur.9 Dataanalys..10 Resultat...10 Generella upplevelser av samspelsbehandling...10 Svårigheter i föräldraskapet.11 Att gå i behandling...12 Förändring...14 Ögonblicken..17 Ögonblick nummer ett det är så här det ska vara.18 Analys av ögonblick nummer ett..18 Ögonblick nummer två att hjälpas åt 19 Analys av ögonblick nummer två.20 Ögonblick nummer tre att våga säga vad man tycker..21 Analys av ögonblick nummer tre..22 Ögonblick nummer fyra att trösta sitt barn och själv behöva tröst..23 Analys av ögonblick nummer fyra 24 Diskussion.25 Sammanfattning av resultaten..25 Mötesögonblick inom ramen för en samspelsbehandling.25 Världen i ett sandkorn...26 Den mikroanalytiska intervjun som metod.27 Referenser..29 1

3 Föräldraskap i förändring - föräldrars upplevelse av en samspelsbehandling Katarina Susena Sammanfattning. Studien syftade till att undersöka hur föräldrar har upplevt förändring genom den terapeutiska processen i en samspelsbehandling. Fyra mödrar som genomgått en samspelsbehandling intervjuades om sina upplevelser av förändring under samspelsbehandlingen generellt, samt om betydelsefulla ögonblick de upplevt under behandlingen. Resultatet analyserades med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis (Smith & Osborn, 2007), och utifrån teorier av Stern (2004) samt The Boston Change Process Study Groups tankar om mötesögonblick. Resultatet visade att föräldrar upplevde förändring avseende samspelet med barnet, av inre representationer av sig själv och av barnet, samt av den intersubjektiva kontakten med barnet. De betydelsefulla ögonblick föräldrarna valde ut gällde samtliga förändring, varav tre gällde förändring i relationen till barnet och ett i relationen till terapeuten. Att som förälder gå i psykoterapi tillsammans med sitt barn skiljer sig på flera sätt från att gå i individualterapi. Barnet är närvarande och terapeutens intresse riktas inte bara mot föräldern själv utan också mot barnet och mot relationen mellan föräldern och barnet. Hur upplever då föräldrar deltagandet i en sådan psykoterapi? Denna studie fokuserar på föräldrars upplevelse av att ha deltagit i en samspelsbehandling, och speciellt intresse ägnas föräldrarnas upplevelse av förändring i den psykoterapeutiska processen. En hel del forskning inom området samspelsbehandling har ägnats åt olika aspekter av förändringsprocesser utifrån skilda metoder och teoretiska perspektiv. Man har till exempel beskrivit förändringar i samspelet mellan förälder och barn eller av barnets eller förälderns inre representationer. Fokus i många av studierna ligger på behandlingsmetodens betydelse för förändringen och man har ägnat mycket uppmärksamhet åt att utveckla teorier kring vad som bidrar till förändring. Ett område som är mindre uppmärksammat rör hur föräldrar subjektivt upplever förändringsprocesser inom samspelsbehandling. Föreliggande arbete syftar till att försöka fånga föräldrars perspektiv på den terapeutiska processen i samspelsbehandling, och undersöker upplevelsen av förändringsprocessen i detalj. Daniel Sterns teori om förändringsprocesser i det upplevda nuet används för att belysa föräldrars upplevelse av ett förändringsögonblick på djupet. Tidigare forskning om samspelsbehandling Samspelsbehandling utmärks av att förälder, barn och behandlare tillsammans deltar i behandlingen och tillsammans utgör ett kliniskt system. I detta kliniska system ingår dels det observerbara samspelet, men också förälderns, barnets och terapeutens inre 2

4 representationer av varandra och av samspelet, det vill säga hur de uppfattar och tolkar relationen. I relationen mellan förälder och barn finns dels den verkliga och objektifierbara yttervärlden, dels den föreställda, subjektiva och mentalt representerade världen. Förälderns inre representationer kan bestå av förälderns erfarenheter av att vara med sitt barn, men också av fantasier, drömmar, förhoppningar och minnen från den egna barndomen (Stern, 1995). Samspelsbehandling kan ha som syfte att förändra olika delar i det kliniska systemet, till exempel att förändra det observerbara samspelet eller att förändra förälderns inre representationer av sitt barn. Olika samspelsmetoder kan också ha olika kliniska fokus, till exempel att arbeta med förälderns inre representationer, med barnets beteende, med det direkta samspelet, med terapeutens inre representationer eller med barnets inre representationer. Det gemensamma för olika typer av samspelsbehandling är att det är relationen mellan förälder och barn som är patienten. Samspelsbehandling som fokuserar på att förbättra de tidiga relationella processerna inom föräldra-barndyaden har visat sig vara effektiva när det gäller att behandla problematiska relationer mellan mödrar med ångest och depression och deras barn (Forman et al, 2007). Området samspelsbehandling präglas av vitt skilda metoder inspirerade av skilda teoretiska inriktningar, såsom psykoanalys, behaviorism och systemteori. Under de senaste åren har ett antal metoder inom samspelsbehandling utarbetats som vilar på en anknytningsteoretisk grund. Exempel på dessa är till exempel Circle of Security (Powell, Cooper, Hoffman & Marvin, 2009) som är en gruppbehandling som utvecklats för att förstärka anknytnings- och omvårdnadsrelationen mellan föräldrar och barn. Denna metod syftar till att hjälpa föräldern att förändra sina inre representationer av sig själv och av sitt barn för att bättre kunna möta barnets emotionella behov. McDonough (1993) har utarbetat metoden Interaction Guidance, en terapiform som syftar till att förändra samspelsbeteendet genom att fokusera på moderns beteende. Ett antal föräldra-barnpsykoterapier integrerar olika teoribildningar. Minding the baby (Sadler, Slade & Mayes, 2006) är en metod som syftar till att utveckla moderns reflektiva kapaciteter kring sig själv och sin baby. Denna metod är inspirerad av psykodynamisk teori och anknytningsteori, samt den teori som Fonagy, Gergely, Jurist och Target (2002) utvecklat kring begreppet reflective function (RF), ett begrepp som beskriver den grundläggande mänskliga förmågan att förstå beteende i ljuset av underliggande mentala tillstånd och intentioner. Denna kapacitet ses som avgörande för att kunna utveckla intima relationer. Beebe (2010) beskriver en metod som inspirerats av såväl psykoanalytisk teori som spädbarnsforskningens mikroanalys av mor-spädbarnsinteraktion. Denna integrativa metod syftar till att förändra både moderns representationer av barnet och samspelet. Video-inspelning av mor-barn används i det terapeutiska arbetet, och man länkar i samtal ihop förälderns egna uppväxtvillkor, de svårigheter som föräldern upplever i föräldraskapet och det observerbara samspelet i video-inspelningen. Empirin i denna studie är baserat på samspelsbehandling som har inspirerats av metoden Watch, wait and wonder. Denna psykodynamiskt inspirerade samspelsbehandlings-metod fokuserar på förälder-barnrelationen, men utmärks av att det kliniska fokuset ligger på barnet. Det terapeutiska arbetet guidas av barnets aktivitet, snarare än av moderns eller terapeutens initiativ, och innebär att föräldern följer barnets spontana och oledda aktivitet på ett liknande sätt som en psykoterapeut följer en vuxen patient. En studie har visat att metoden bidrar till mer organiserad eller tryggare anknytning, förbättring vad gäller kognitiv utveckling och affektreglering hos barnet 3

5 jämfört med en kontrollgrupp, samt till ökad tillfredställelse och kompetens samt minskad stress hos föräldrarna (Cohen et al, 1999). Den teoretiska grunden för metoden är psykodynamisk, inspirerad av bland andra Winnicott (1960) och Klein (1946). Man tänker sig att relationsmönster upprepas mellan generationer, genom att förälderns olösta konflikter projiceras på barnet och tar plats i interaktionen mellan förälder och barn. Psykoterapeuten erbjuder en trygg, hållande och härbärgerande ram där föräldern kan utforska sina känslor och ibland minnen. Genom att föräldern uppmuntras att observera barnet på ett icke-invaderande sätt ges barnet utrymme att med sina initiativ förändra interaktionen, och därmed potentiellt även relationen mellan förälder och barn (Muir, 1992). Teorier om förändringsprocesser En teori om förändring i relationen mellan förälder och barn. Innan jag redogör i mer detalj för Sterns teori om förändring i psykoterapi kommer här att ges en kort bakgrund till hur teorin utvecklades i samarbete med forskargruppen The Boston Change Process Study Group, (BCPSG). Denna grupp har sedan mitten på 1990-talet ägnat sig åt att försöka förstå förändringsprocesser i psykoterapi. Gruppen, som består av psykoanalytiker, spädbarnsforskare och en barnpsykiater, samlades ursprungligen för att förena kunskaper från spädbarnsforskning med psykoanalytiska tankegångar. I arbetet med att förstå den psykoterapeutiska processen utvecklades en teori om mötesögonblick mellan förälder och barn (BCPSG, 2010). Teorin om mötesögonblick tar sin utgångspunkt i studiet av hur spädbarnet utvecklas, och hur en interaktiv, intersubjektiv miljö krävs för att barnet ska kunna utveckla sina potentiella kapaciteter. Forskargruppen beskriver hur förälder och spädbarn ägnar mycket tid åt att ömsesidigt reglera sitt eget och den andres tillstånd. Från början är dessa tillstånd till exempel hunger, sömn, aktivitetscykler och social kontakt. Efterhand kommer regleringen också att röra affektiva tillstånd, utforskande och anknytning, för att till slut vidgas till att röra de flesta mentala, fysiologiska och motivationella tillstånd. Regleringen innefattar sådana handlingar som att förstärka, dämpa och elaborera, såväl som att återvända till tidigare tillstånd av ekvilibrium. Förälderns förmåga att uppfatta barnets tillstånd påverkar hur sammanhängande barnet kommer att uppleva sina erfarenheter. Processen karaktäriseras av förhandlande, missar och reparationer av dessa missar. Regleringsprocessen mellan förälder och barn är målorienterad. Ibland är målet tydligt, till exempel när hunger behöver regleras. Ibland är målet mindre tydligt, till exempel i lek. Forskargruppen menar att processen innefattar två samtidiga mål, dels till exempel det fysiologiska, som att mätta barnet, dels det intersubjektiva, där målet är ett ömsesidigt igenkännande av den andres motivation, den önskan som styr handlingen, och de åtföljande känslorna. Efterhand kommer barnet att internalisera den här processen av ömsesidigt reglerande (BCPSG, 2010). Under denna ömsesidiga process utvecklas det interaktiva fältet mellan barn och förälder och blir efter hand allt mer komplext och välartikulerat. Detta skapar möjligheter till nya former av interaktion. Forskargruppen menar att den här utvecklingen är beroende av mötesögonblick mellan förälder och barn, och hävdar att de ofta sker i interaktionen dem emellan. Mötesögonblicket signalerar nya möjligheter till initiativ och nya former av delad intersubjektiv erfarenhet. Något nytt och oförutsägbart sker i relationen som ändrar den intersubjektiva miljön, och för att ett mötesögonblick ska uppstå krävs ett unikt bidrag från båda parter. Mötesögonblicket upplevs subjektivt 4

6 som en plötslig, kvalitativ förändring i relationen. Som exempel på mötesögonblick mellan förälder och barn nämner gruppen hur förälderns beteende anpassas efter barnets rörelse mot sömn, vilket medför att barnet går från vakenhet till sömn, eller hur ett roligt ansiktsuttryck eller en oväntad synkronisering av ljud och ansiktsuttryck kan leda till ett plötsligt, gemensamt skratt, eller hur ett barn närmar sig en rutschkana, blir lite orolig, tittar på sin pappa, får en uppmuntrande blick och en nick, och därmed vågar åka, så kallad referentiell kommunikation (Mumme, 1996). Efter ett sådant ögonblick menar forskargruppen att båda parter i interaktionen känner att de framgångsrikt har interagerat tillsammans, vilket förändrar både beteendet och det intersubjektiva tillståndet dem emellan framgent. Detta för med sig en känsla av framväxande möjligheter till nya former av interaktion, och blir också en starkt affektivt laddad händelse. Mötesögonblicket förändrar barnets och förälderns implicita relationella förväntningar på varandra och signalerar en möjlighet till nya initiativ mellan parterna. Efter ett mötesögonblick uppstår ett öppet utrymme (open space), en stund då båda parter i relationen kan dra sig undan från varandra en stund, och kan vara ensamma i varandras närvaro. Forskargruppen antar att båda parter under denna stund kan assimilera effekterna av mötesögonblicket, och hitta ett nytt ekvilibrium i det förändrade intersubjektiva tillstånd de nu befinner sig i (BCPSG, 2010). En teori om förändring i psykoterapi. Stern (2004) har vidareutvecklat teorin om hur det nuvarande ögonblicket kan åstadkomma förändring i psykoterapi. Han betonar i Ögonblickets psykologi vikten av att studera de momentana skeenden som skapar vår erfarenhetsvärld. Sterns tes är att när man blir varse och delar dessa ögonblick med en annan så utgör de avgörande ögonblick av förändring i en psykoterapi och i andra, nära relationer. Stern har sin teoretiska hemvist inom spädbarnspsykologin och har tagit utgångspunkt i sina erfarenheter av att i detalj analysera interaktionen mellan spädbarn och förälder. I dessa interaktioner upptäckte Stern hur mycket som sker på ett ögonblick, och han kom att betrakta dessa ögonblick som erfarenhetens byggstenar. Inspirerad av dessa erfarenheter började han att i detalj titta på den kliniska terapeutiska processen och då framförallt på förändringsprocessen. Nedan följer en redogörelse för de aspekter som Stern lyfter fram som viktiga. Dessa aspekter rör vårt upplevande i nuet, samt aspekter av den psykoterapeutiska processen så som intersubjektivitet och implicit vetande. Dessutom redogörs för Sterns syn på förändringsögonblick i psykoterapi. Nuet. Stern intresserar sig för nuet därför att det är i nuet som vi gör direkta, obearbetade subjektiva erfarenheter, men också därför att arbete med här och nu betonas av många psykoterapeutiska inriktningar som det som åstadkommer förändring. Stern undersöker psykoterapiprocessen på en mikronivå bestående av ögonblick som utgör ett subjektivt nu. Stern menar att förändringsprocessen sker i det upplevda nuet, och han intresserar sig därför för den tidsmässiga aspekten av vårt upplevande. Stern anser att människor tycks vara konstruerade för att dela upp skeenden i grundläggande processenheter. Det krävs en viss tidsmässig varaktighet, mellan en till tio sekunder, i genomsnitt tre till fyra sekunder, för psyket att göra meningsfulla grupperingar av perceptuella stimuli. Dessa processenheter, som han kallar nuvarande ögonblick, betraktas som grundläggande enheter i studiet av den terapeutiska processen. Intersubjektivitet. Stern lägger tyngdpunkten i sin teori på det intersubjektiva snarare än det intrasubjektiva, och fokuserar framförallt på de nuvarande ögonblick som uppstår 5

7 när två människor får psykisk kontakt med varandra, dvs intersubjektiv kontakt. Stern menar att psykoterapi till stor del handlar om intersubjektiva möten: Två människor ser och känner ungefär samma psykiska landskap, åtminstone för ett ögonblick. Det är dessa möten som psykoterapi till stor del handlar om. De utgör också de händelser som förändrar våra liv och blir de minnen som tillsammans bildar berättelsen om våra nära relationer. Följaktligen blir ögonblicken av intersubjektiv kontakt mellan människor en synnerligen relevant kontext för oss att undersöka. (Stern, 2004, s 91) Den psykoterapeutiska processen äger rum inom denna kontinuerliga, gemensamt skapade dialog med andra psyken, det Stern kallar den intersubjektiva väven. Intersubjektiviteten ser Stern som ett medfött, primärt motivationssystem som är grundläggande för artens överlevnad och intar samma viktiga plats som sexualitet och anknytning. Stern menar att längtan efter att bli förstådd, det vill säga längtan efter intersubjektivitet är en av de främsta drivkrafterna i en psykoterapi. Implicit vetande. Det nuvarande ögonblicket uppfattas mentalt medan det växer fram. Vetandet om det kan därför inte vara verbalt, symboliskt eller explicit, utan finns inom domänen implicit kunskap. Stern definierar implicit kunskap som icke-symbolisk, icke-verbal och procedurmässig. Den implicita kunskapen är omedveten i bemärkelsen inte reflexivt medveten, men inte omedveten i meningen dynamiskt bortträngd. Stern menar att hans erfarenheter av spädbarnsinteraktioner, där hela interaktionen äger rum i den implicita domänen, har gjort honom lyhörd för denna domän. Den implicita kunskapen omfattar förutom motoriska procedurer också affekter, förväntningar, förändringar i aktivering och motivation samt sätt att tänka. Det implicita vetandet är av vikt eftersom reglerandet av det intersubjektiva fältet i psykoterapi, som äger rum kontinuerligt i varje nuvarande ögonblick, till stor del sker icke-verbalt, icke-medvetet och implicit (Stern, 2004, s 131). Det finns alltså två agendor i den kliniska situationen, den explicita och den implicita agendan. Den explicita agendan utgörs av det patienten talar om. Den implicita agendan rör regleringen av det implicita tillståndet i relationen mellan terapeut och patient. I denna agenda innefattar Stern den terapeutiska alliansen, den hållande miljön, överföring/motöverföringsrelationen och den verkliga" relationen. Söka sig vidare-processen. Stern använder termen söka sig vidare-processen för att beskriva den psykoterapeutiska processen inifrån, medan den växer fram. Stern menar att den psykoterapeutiska processen karakteriseras av löslighet (sloppyness). Med detta menar han att processen ofta är oordnad, icke-linjär, spontan och omöjlig att förutsäga. Processen bestäms dyadiskt, den enes handlingar utgör kontexten för nästa handling och så vidare, och på detta sätt skapas den ömsesidigt. I processen sker ofta misstag som måste repareras. Stern menar att dessa felsteg är värdefulla, då sätten att reparera och rätta till misstag är en viktig del av det implicita vetandet. Lösligheten har en avgörande roll i processen, då den leder till nya, oväntade, ofta röriga inslag, vilket kan skapa nya möjligheter. Detta innebär att den potentiellt är mycket kreativ. Produkten av lösligheten är framväxande gestalter som patienten och terapeuten tillsammans bidragit till att skapa, gestalter som inte existerade innan. Stern betonar att lösligheten i en psykoterapeutisk process har kreativa möjligheter enbart när den omges av tydliga ramar. Nuvarande ögonblick. Den psykoterapeutiska processen består av nuvarande ögonblick. En del av dessa vardagliga, relationella handlingar blir man bara varse. De 6

8 når inte långtidsminnet och blir inte ihågkomna efteråt som självbiografiska händelser. En del nuvarande ögonblick blir dock medvetna. Detta sker om erfarenheten är tillräckligt ny eller problematisk för att nå medvetenheten. Det nuvarande ögonblickets funktion är att hantera denna nya erfarenhet. Stern beskriver det nuvarande ögonblicket som en levd berättelse, med handling och en tråd av dramatisk spänning. Det nuvarande ögonblicket är holistiskt, och upplevs som en helhet. Nuvarande ögonblick har en tidsmässig dynamik som kan jämföras med en musikalisk fras. Stern beskriver att ögonblicket har en temporal kontur. Med det menar han att stimuleringen under ögonblicket förändras i kvalitet och intensitet. Vidare innehåller det dynamiska tidsformer som han kallar vitalitetsaffekter. Vitalitetsaffekterna beskrivs i termer som till exempel accelererande, bortdöende, exploderande, instabil, trevande och kraftfull. Vitalitetsaffekterna spelar en viktig roll för att knyta ihop det nuvarande ögonblicket till en upplevd helhet. Det nuvarande ögonblicket är oförutsägbart medan det växer fram. Man vet inte i stunden hur det kommer att avlöpa. Vidare innefattar det nuvarande ögonblicket en viss känsla av själv, där finns ett jag som gör mina subjektiva erfarenheter. Nuögonblick. Ibland uppstår speciella nuvarande ögonblick i den psykoterapeutiska processen. Dessa ögonblick kallar Stern nuögonblick. Nuögonblicket dyker upp plötsligt och är starkt affektivt laddat. I nuögonblicket hotas det aktuella läget i relationen och det intersubjektiva fältet utmanas i dess dittillsvarande ömsesidigt accepterade form. Deltagarna dras in i nuet. En slags kris har uppstått, där grundläggande antaganden om relationen mellan terapeut och patient står på spel. Ofta sker detta genom att de vanliga reglerna eller ramarna för relationen hotas eller ifrågasätts. Denna kris behöver lösas, vilket sätter terapeuten på prov. Ångestnivån hos både patient och terapeut stiger. Terapeuten känner att ett rutinmässigt tekniskt svar inte duger. Nuögonblicket är laddat med direkt överhängande konsekvenser, mättat med nukänsla och ett behov av att handla. När ett nuögonblick uppstår ställs terapeuten inför en svår uppgift som han/hon kanske inte är beredd på. Ett nuögonblick kräver något utöver en tekniskt acceptabel reaktion, det kräver en spontan, äkta reaktion som är lyhört avpassad efter situationen och som bär terapeutens personliga signum. Lösningen på ett nuögonblick äger rum i det Stern kallar mötesögonblick. Mötesögonblick. Mötesögonblicket är ett nuvarande ögonblick mellan de båda parterna där de uppnår ett intersubjektivt möte. Under mötesögonblicket genomlever man tillsammans nuet. Stern liknar mötesögonblicket med en resa som sker i nuet, under en stund av affektiv intersubjektivitet, som varar några sekunder och som företas av två personer. Detta skapar en känsla av att man tillsammans genomlever något ihop. Mötesögonblick upplöser det behov av handling som uppstod i nuögonblicket. Det intersubjektiva fältet mellan de två parterna förändras, och därmed förändras relationen. Stern menar att det är i dessa laddade ögonblick som förändring i psykoterapi sker. Denna förändring kräver inte verbalisering för att vara effektiv och bestående. Stern menar att mötesögonblick utgör några av de mest avgörande erfarenheterna när det gäller förändring i psykoterapi. Ofta är det de tillfällen som patienten kommer ihåg, ibland åratal efter terapin, och som förändrade terapins lopp. Söka-sig-vidare-processen kan resultera i olika öden. Nuögonblick och mötesögonblick kan resultera i plötsliga dramatiska förändringar. Ett nuögonblick kan också följas av att terapeuten missar att patienten upplever ett nuögonblick, eller att terapeuten inte förmår hitta ett äkta svar som är tillräckligt avpassat till stunden. Stern 7

9 menar att detta för det mesta inte får allvarliga följder för psykoterapin, då nya tillfällen ofta uppstår senare. Ibland kan det dock leda till negativa konsekvenser för den fortsatta behandlingen. Nuögonblicket medför en risk på så sätt att om terapeuten inte svarar på det kan det leda till att patienten vänder sig inåt och att det terapeutiska arbetet försvåras. I föräldra-barn-relationen såväl som i psykoterapi kan mötesögonblicket gå skilda öden till mötes. I föräldra-barnrelationen händer det ofta att mötesögonblick missas. Detta är enligt forskarna inte så allvarligt då barnets utveckling bidrar till att nya ögonblick med nya möjligheter uppstår. Nuögonblick och mötesögonblick är i psykoterapi dock ganska sällsynta. Framsteg och förändring äger också rum under stillsammare, mindre laddade ögonblick. Stern menar att processen kan åstadkomma förändring av egen kraft, då de båda parterna i relationer implicit lär sig att reglera det intersubjektiva fältet. Processen leder till intersubjektiva förändringar, som ackumuleras och förändrar den terapeutiska relationen gradvis och kontinuerligt, vanligen utan ord. Världen i ett sandkorn. Enligt Stern innehåller det nuvarande ögonblicket en mikrovärld, och han menar att man ofta kan se de större dragen i någons nuvarande och tidigare tillvaro i de små beteenden och mentala handlingar som tillsammans bildar denna värld. Stern menar att man kan använda det nuvarande ögonblicket som en spegel, eller ett mikroskop, för att kunna urskilja större psykologiska och beteendemässiga mönster, och han tänker sig att man kan använda det nuvarande ögonblicket ungefär som en dröm, att utforska vidare i terapeutiska syften. Stern menar att det nuvarande ögonblicket bär på en levd berättelse, ett slags värld i ett sandkorn, som det kan vara kliniskt användbart att utforska. Stern gör en skillnad mellan att utforska associationerna kring det nuvarande ögonblicket, och att i detalj studera själva ögonblicket och dess små beståndsdelar. Syfte Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur föräldrar har upplevt förändring genom den terapeutiska processen i en samspelsbehandling, dels avseende föräldrarnas generella upplevelse av att delta i samspelsbehandlingen, dels avseende upplevelsen av betydelsefulla ögonblick under samspelsbehandlingen. Metod Undersökningsdesign Studien genomfördes i samarbete med en samspelsbehandlingsmottagning i västra Sverige. Studien är upplagd med en icke-experimentell design och har en kvalitativ ansats. Fyra föräldrar som deltagit i samspelsbehandling har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju. En del av intervjun utgjordes av en mikroanalytiskt inspirerad intervju enligt Stern (2004). 8

10 Deltagare Fyra föräldrar som nyligen avslutat samspelsbehandlingen intervjuades om sin upplevelse av att ha deltagit i samspelsbehandlingen. Inklusionskriteriet var att ha avslutat samspelsbehandlingen, då det bedömdes olämpligt att genomföra en intervju under pågående behandling. De fyra föräldrarna var de som dittills avslutat behandlingen, och samtliga tackade ja till att delta i en intervju. Två av behandlingarna pågick ca tre månader, två pågick ca ett år, med en behandlingsfrekvens på ca en gång per vecka. Deltagarna var alla kvinnor, mellan 23 och 35 år, varav tre var yrkesverksamma, en var sjukskriven. De deltagande barnen var när behandlingen avslutades 1, 2, 4 respektive 5 år. Instrument En semistrukturerad intervjumall gjordes för att möjliggöra ett flexibelt inhämtande av data (bilaga 1). Ett semistrukturerat intervjusätt innebär att initiala frågor kan modifieras i en dialog mellan intervjuare och respondent, vilket ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar och utforska intressanta och viktiga områden som kommer upp (Smith & Osborn, 2007). Teman som togs upp under intervjun rörde vad det var för problem som gjorde att man deltog i behandlingen, hur man uppfattade syftet med behandlingen, hur man upplevde behandlingen avseende längd och frekvens, vad man tyckte var bra och mindre bra med behandlingen, vad man tyckte om psykologen och huruvida man upplevde förändring i kontakten med sitt barn. Ett mikroanalytiskt inspirerat intervjusätt tillämpades för inhämtande av information kring föräldrarnas minnen av betydelsefulla ögonblick i samspelsbehandlingen. Som ett försök att komma närmare en objektifiering av den upplevda, subjektiva erfarenheten under ett ögonblick har Stern (2004) konstruerat en mikroanalytisk intervju. Den mikroanalytiska intervjun utforskar den levda erfarenheten via en särskild typ av berättelse i efterhand, en gemensamt konstruerad narrativ redogörelse som innehåller mångfaldiga framställningar av samma material. Minsta ihågkomna händelse, känsla, tanke och handling utforskas tillsammans med försökspersonen tills man fått fram så mycket ihågkommet material som möjligt. Resultatet blir en mångskiktad, mikroanalytiskt fokuserad, gemensamt konstruerad berättelse. (Stern, 2004, s 231). Det mikroanalytiskt inspirerade intervjusätt som tillämpats i föreliggande arbete gick till så att intervjupersonerna bads att välja ut ett betydelsefullt ögonblick under samspelsbehandlingen. Frågor ställdes kring intervjupersonens minnen av händelser, känslor, tankar och handlingar under det utvalda ögonblicket. Procedur De fyra mödrar som avslutat samspelsbehandlingen tillfrågades om intresse av att delta i en intervju om sin upplevelse av att delta i samspelsbehandlingen. Föräldrarnas kontaktuppgifter förmedlades till intervjuaren som bokade tid för intervju. Intervjuerna skedde mellan två och tre veckor efter avslutad behandling och genomfördes i samspelsbehandlingsmottagningens lokaler. 9

11 Samtliga föräldrar fick skriftlig information om att personuppgifter som kom fram under intervjun skulle avidentifieras för att i möjligaste mån hindra att enskilda personer skulle kunna identifieras. Intervjuerna varade mellan 50 och 75 minuter och spelades in. Dataanalys Materialet transkriberades ordagrant. Den del av intervjuerna som berörde generella aspekter av samspelsbehandlingen analyserades med hjälp av IPA, Interpretative Phenomenological Analysis (Smith & Osborn, 2007). IPA används för att utforska hur deltagare förstår sin personliga och sociala värld. IPA innefattar en tolkningsprocess i två steg, där forskaren försöker förstå hur deltagaren förstår och skapar mening kring sin personliga erfarenhet. Dataanalysen gick till så att det första transkriptet lästes igenom ett antal gånger. Intressanta aspekter av materialet noterades i marginalen. Nästa steg innebar att materialet gicks igenom igen, och framväxande teman på en något högre abstraktionsnivå dokumenterades. De framväxande temana listades kronologiskt, och sedan samlades temana i en mer analytisk ordning. Transkriptet lästes igenom igen, för att kontrollera att temana stämde med materialet. Analysen av nästa transkript utgick från temana från det första transkriptet, och nya teman tillfogades när så behövdes. Alla fyra transkripten arbetades igenom på detta vis, och sedan konstruerades en lista av överordnade teman. Temana dokumenterades sedan i skrift. Den del av intervjuerna som berörde betydelsefulla ögonblick analyserades utifrån Sterns teori om ögonblickets psykologi (2004) samt BCPSG:s teori om mötesögonblick mellan förälder och barn. Resultat Resultaten redovisas i två separata delar. I den första delen redovisas de teman som kom fram i intervjun kring föräldrarnas generella upplevelse av att ha deltagit i en samspelsbehandling. I den andra delen redovisas föräldrarnas berättelser om betydelsefulla ögonblick. Generella upplevelser av samspelsbehandling Beskrivning av de teman som framkom i intervjuerna Tema 1 Svårigheter i föräldraskapet 1.1 Svåra känslor 1.2 Svårigheter med barnet 2 Att gå i behandling 2.1 Att bli sedd relationen till terapeuten 2.2 Att se sitt barn 2.3 Egna behov väcks 10

12 3 Förändring 3.1 Samspelet förändras 3.2 Inre representationer förändras 3.3 Kontakten förändras 1. Svårigheter i föräldraskapet. Föräldrarna fick frågan om vad som gjorde att de gått i samspelsbehandling. De svårigheter som beskrevs kan delas i två grupper, dels de svåra känslor som väcktes hos föräldrarna i föräldraskapet, dels de svårigheter som uppstod i samspelet med barnet Svåra känslor. Alla fyra mödrarna beskrev hur föräldraskapet väckte negativa affekter som blev svåra att hantera. Två av mödrarna beskriver utebliven glädje i föräldraskapet samt att de blev nedstämda i samband med att de blev föräldrar. Flera av föräldrarna beskrev en känsla av sorg över att den första tiden som förälder blivit så svår. En mamma beskriver hur föräldraskapet väckte obearbetad sorg: Jag har nog varit en sån som aldrig bearbetat så mycket i mitt liv, jag har gått vidare och gått vidare, och sen när jag fick barn så, shoo, så kom allt tillbaka på nått sätt. Det har varit det jobbigaste året i mitt liv, någonsin, och jag har suttit här och gråtit många gånger, det låter konstigt, men det behöver komma ut antagligen. Det är känsligt när man ska inse att man inte har kul som mamma. Jag tyckte inte att nåt var roligt, jag gick nästan in i en depression tror jag. Flera föräldrar beskrev att svårigheterna i föräldraskapet väckte känslor av skam. Det kunde både vara skam över sina egna känslomässiga reaktioner, till exempel över att man inte kände sig lycklig i föräldraskapet, och skam över hur svårigheterna tog sig uttryck, till exempel i barnets beteende. Jag kunde inte ens sätta ner honom i vagnen, för han skrek, det gick inte, vi fick vara två för att sätta ner honom i vagnen, och såna grejor. Då tyckte jag bara att det var pinsamt, eller retligt. Tre av föräldrarna beskriver att de kände skuld. Skuldkänslan rörde dels oro över att förälderns mående kunde ha påverkat eller skadat relationen till barnet, dels skuld över de negativa känslor man kände inför sitt barn, alternativt de positiva känslor som uteblivit. Sen har jag fortfarande dåligt samvete, det har jag ju jag hade ju så mycket jobbigt med honom, och då satt de och pratade om hur viktigt det är med de här första månaderna. Det var ju det jag hade försökt förtränga, han är så liten, han kommer aldrig ihåg det här, lite så har man tänkt. Och det kommer jag ihåg att det tog, och det tar än idag, att jag känner detta. Kopplat till skuldkänslan fanns också tankar kring omsorg och ansvar om sitt barn, och hur viktigt det var att få hjälp så att barnen inte skulle drabbas. En förälder beskriver att hon inte hade några känslor alls för sitt barn i början. Alla fyra föräldrarna beskriver en känsla av osäkerhet i föräldraskapet, både kring hur det ska kännas när man är förälder, och hur man ska vara och göra. 11

13 1.2. Svårigheter med barnet. Föräldrarna beskriver allihop olika former av regleringssvårigheter, såsom sömnsvårigheter hos barnet, svårigheter med matningssituationen, svårigheter med affektreglering. Vi funkade inte ihop. Hon blev så arg och fick riktiga raseriutbrott, riktigt ordentligt. Och jag kände att jag visste inte riktigt hur jag skulle tackla det, det fanns liksom ingenting att göra. En förälder beskriver att hon från början inte kände något för sitt barn. Jag hade så svårt att känna nånting för honom, jag älskade inte honom, eller jag kände inget band. Och det var väl ett sätt att pröva, att få den här tiden med varandra. Jag var inte den som lekte eller gjorde nånting med honom, jag flydde mera. 2. Att gå i behandling. I de fyra föräldrarnas berättelser om sin upplevelse av att delta i samspelsbehandlingen är det framförallt tre teman som lyfts fram, att bli sedd, att se sitt barn och att egna behov väcks Att bli sedd - relationen till terapeuten. Alla deltagarna berättade på olika sätt om sina upplevelser av att bli sedd av terapeuten. Att terapeuten såg vad som hände mellan förälder och barn i samspelsbehandlingen ledde till en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det upplevdes betydelsefullt att terapeuten både såg det som var svårt, men också såg och bekräftade det som fungerade. Terapeuten såg och kommenterade den pågående interaktionen, gav deltagarna ny inblick och nya vinklar för att förstå sig själva och sina barn. Terapeuterna upplevdes som kunniga, uppmärksamma och engagerade. Flera föräldrar betonar terapeuternas förmåga att fånga upp just det som var betydelsefullt för varje förälder, och terapeuternas förmåga att direkt uppmärksamma viktiga händelser. Det kände jag verkligen att det var skräddarsytt. Att de plockade upp, eller fångade upp de grejerna som jag kanske behövde öva på, eller som jag haft problem med, och det var det vi fokuserade på här. För jag tror att den här grejen kan vara helt olika för olika personer. I: Om du skulle beskriva vad det är som varit bra med behandlingen? F: Att det är en person som ser oss med andra ögon. Som har erfarenhet och.., ja, förstår oss också, att man får en ny inblick, en ny vinkel på grejer. Det var jättenyttigt för mig, för man kan prata med familj och så men, man känner varann, och man är färgad av varann på nåt sätt. Kommer det nån utifrån som ser en så, dels kanske man vågar säga allting, dels ser de andra saker. Och att de får se oss ihop. I: Vad var det som var bra med det? F: Man kan sitta här och berätta, det är en sak, man ger en sida av det, men de ser verkligen, det tror jag är a och o för dem eller för de som är här, det ger nåt mer. Att terapeuten direkt kunde ge respons när föräldern upplevde osäkerhet var bra på flera olika sätt, både för att man fick ett tillfälle att direkt prata igenom det som hände, 12

14 och att man kunde uppmärksamma småsaker, som man annars kanske hade missat. Att direkt få handfasta råd kring hur man kunde hantera situationen upplevdes som hjälpsamt av föräldrarna. Man bollar smågrejor så, som kanske inte är smågrejor, men som känns som smågrejor när man tar upp det, men det kan ju vara ganska viktiga saker. Flera föräldrar tog också upp en annan aspekt av att bli sedd, nämligen att det kunde väcka blandade känslor av att bli analyserad, kanske av kritiska ögon. Detta väckte en känsla av utsatthet, och flera föräldrar upplevde inledningsvis en oro över att bli dömd, kritiserad, eller kanske diskuterad när man inte var där. Att bli filmad upplevdes som svårt i början, flera föräldrar beskrev att de kände sig osäkra och iakttagna, och några beskrev en känsla av att de måste göra rätt framför kameran. Samtliga beskriver dock att dessa känslor gav med sig efter ett tag, och då kände man sig friare och brydde sig inte längre så mycket om kameran. Kameran var ju alltid närvarande, och från början var den väldigt närvarande kände man ju då / /..Men i början var det ju mycket så här, jaha, hur ska jag reagera i det här, hur mycket ska jag man ifrågasatte litegrann, och man är medveten om att man blir studerad. Så det fanns en känsla av att man ska göra rätt i början, tror jag. Men sen så kunde jag ju känna att jag struntade fullkomligt i kameran, och när vi var där så lekte vi, vi var inne i leken, både hon och jag. Några föräldrar upplevde att det var värdefullt att få se sig själv på film tillsammans med terapeuten. Det är nyttigt att få se sig själv, att få se detaljer som du inte tänker på annars. Titta här hur du reagerade där, och titta, här ser du en förbättring från första till sista gången. Jag skulle vilja titta på filmerna igen. Det blir en kick också för en själv att se att man faktiskt har utvecklats Att se sitt barn. Att få ett utrymme att se sitt barn med nya ögon var något som flera föräldrar tog upp som en viktig aspekt. Att återkomma till samma rum med samma lekmaterial under en längre tid gjorde att man la märke till barnets utveckling på ett sätt som man inte gjorde hemma. Flera föräldrar beskriver hur de såg sina barns intressen och behov på ett annat sätt, och att de fick lättare att ta barnets perspektiv i olika situationer. Terapeuternas intresse och engagemang hjälpte föräldrarna att se sina barn, och en förälder beskriver hur terapeutens nyfikenhet smittade av sig till henne: F: Just att psykologen var så engagerad med, då blev det ju att, vad är det som är så spännande? Då blev jag också engagerad, det smittade av sig lite på nåt sätt. I: Vad var det psykologen var så engagerad i då? F: Ja men hon la märke till allt. Såg du det nu sa hon kanske, när du gjorde så? Nu gjorde han så! Nä, det tänkte jag inte på. Hon la märke till så mycket som jag inte tänkte på. I: Blev du intresserad när hon kommenterade det då? 13

15 F: Ja, då började jag tänka mer också. Och ju mer jag började älska honom, då blev det ju mer intressant att vara här också, jag tyckte ju det var jättekul när han pratade, och man är stolt och allt det här Egna behov väcks. Alla föräldrar tar upp hur detta att bli sedd och bekräftad i samspelet med sitt barn också väcker andra behov, av att få tala om personliga frågor och problem, som relationsproblem, och om sina egna känslor och erfarenheter som väcks i relationen till barnet. Flera föräldrar framhåller vikten av att få starta med egna samtal för att få en del av dessa behov tillgodosedda. Föräldrarna inleder med, eller deltar parallellt, i individuella samtalskontakter, antingen inom verksamheten eller inom andra verksamheter. Flera föräldrar beskriver att det var värdefullt att få en insikt i vad svårigheterna grundade sig i, det kunde till exempel vara att se hur ens egna, tidigare erfarenheter påverkade hur man upplevde föräldraskapet idag. F: Alla har ju sin historia, det kommer ju upp otroligt mycket, och som sagt det är jättenyttigt, men varje gång man har gått härifrån har det känts som att man varit på begravning, man har gråtit jättemycket och har huvudvärk resten av dagen så det är fokus, det händer jättemycket i skallen alltså. I: Allt det som kom upp, fanns det utrymme att ta upp det här? F: Ja. Sen har de ju sagt att man får ringa och så, men jag känner ändå att, som sagt, jag hade ändå en möjlighet att ta upp det under hela våren, så att, jag kände att jag fick bearbeta det då. Annars kanske man hade behövt lite mer tid där, om man inte fått hjälp innan, kanhända. Nu visste ju terapeuten mycket, hon hade fått information innan, annars hade man nog känt att man velat man kan inte med att prata så mycket om sig själv när man är här med sitt barn. Tanken är att man ska umgås med honom där, då blir det kanske inte att man börjar berätta saker om mamma 3. Förändring. I intervjun tillfrågades föräldrarna om de upplever att kontakten mellan dem och barnet förändrats. Alla föräldrar upplever skillnader i kontakten med sina barn. Det skiljer sig dock åt hur föräldrarna beskriver dessa förändringar. Svaren har nedan delats upp i teman utifrån inom vilken domän förändringen beskrivs; i samspelet, i inre representationer av föräldern själv och av barnet, och i relationen mellan förälder och barn Samspelet förändras. I samtliga föräldrars berättelser framkommer att de upplever skillnader i samspelet i mer eller mindre utsträckning. Flera föräldrar kommenterar att deras eget mående påverkade samspelet på ett negativt sätt. Några beskriver att de upptäckt att genom att ändra sina egna beteenden så ändras också barnets beteende. Exempel på detta kan vara att föräldern fördelar sin uppmärksamhet på ett annat sätt, och är mer uppmärksam när barnet verkligen behöver föräldern, t ex när barnet behöver tröstas. Innan, när han var liten, satt jag mycket vid datorn och pratade i telefon, och han bara gallskrek hela tiden, och det är ju klart att det var för att han inte fick uppmärksamhet då, men om jag sätter mig ner och gör nåt med honom så blir han helt lugn. Ett annat exempel är en förälder som beskriver att hon ändrat sitt eget beteende från att försöka aktivera sin son hela tiden till att nu vara mer passiv, vilket lett till att barnet 14

16 blivit mer aktiv i leken. Flera föräldrar beskriver hur de nu i större utsträckning kan lyssna in barnets önskemål, och tyda barnets signaler på ett annat sätt. F: Sen när man förstod honom, bättre, vad han tycker är roligt, så kan man lättare vara med. Det är inte som jag tror han tycker är roligt, eller det här borde vara kul, man lärde sig verkligen vara med och förstå och se hans signaler. I: Hur lärde du dig det? F: Ja, det var bara det här att, ja, bara och bara Att tagga ner, titta på honom, ge honom ingenting, låt honom styra. Flera föräldrar beskriver att de i högre utsträckning sätter av specifik tid för att vara tillsammans med barnet. En förälder beskriver hur hon och hennes barn nu kan hjälpas åt och samarbeta på ett annat sätt än tidigare. Några beskriver att de hittat nya sätt att hantera svåra situationer med sina barn. I början, då när vi kom hit, var både jag och min dotter väldigt osäkra på varann, liksom på hur man reagerar och så där, och det tycker jag har blivit jätteskillnad. Så det känns väldigt skönt faktiskt. Hon är sån att hon gärna vill bestämma, hon vill gärna vara mamma, och då kände jag lite så där att, åh, vad ska jag säga då, och det känns som att man kan konfrontera henne på ett helt annat sätt nu. Flera föräldrar beskriver hur de fått hjälp med affektreglering i samspelet. Tre föräldrar berättar hur de fått hjälp att hantera barnens ilska i konfliktsituationer. Föräldrarna har haft olika svårigheter med att hantera barnens aggression, till exempel genom att bli rädd för barnets eller sin egen aggression, eller genom att stänga av känslomässigt i konfliktsituationer. Exempel på detta är en förälder som blev skrämd av sin dotters starka ilska, men som efterhand känner sig lugnare och vågar möta dotterns raseriutbrott på ett annat sätt. En annan förälder beskriver hur hon känslomässigt klarar av starkare känslouttryck från sin son i och med att hon nu lever sig in mer i hans värld. Nu känns han gladare faktiskt, han var en person som inte visade så mycket känslor, kanske mer för att, jag vet inte vad det beror på, men nu är han mycket mer glad, eller arg, han visar mer känslor, och det kanske kan vara så att jag tillåter det på nåt sätt nu Inre representationer förändras. I samtliga berättelser kommer det fram att förälderns inre representationer av sig själv som förälder förändras under behandlingens gång. Flera föräldrar beskriver hur de känner sig mer säkra på sig själva som föräldrar. En förälder beskriver hur hon vågar lita mer på sig själv i samvaron med barnet. F: Sen när man har varit här och lekt så har det bara rullat på, så då har jag inte tänkt så mer. I: Hur då? F: Det här att det kan jag inte säga för då kanske hon blir så och så, utan jag har gjort det som jag tycker känns bra, och då har det funkat. I: Så du har gjort mer som du tycker känns bra? F: Ja, precis. Och det är väl också nåt att jag har vuxit i mig själv under tiden som jag gått här. 15

17 En förälder beskriver hur hon förändrats från att ha varit känslomässigt frånvarande och avstängd till en som verkligen älskar sitt barn, och hon beskriver tillfredställelsen i att känna de känslor hon uppfattar att man brukar känna som mamma, stolthet, glädje, nyfikenhet, oro och saknad. En annan förälder beskriver hur de höga krav hon haft på sig själv lett till en känsla av att för att vara en bra mamma måste man prestera. Under behandlingens gång börjar hon faktiskt känna sig som en bra mamma och fokuserar mer på mötet med sin son än på prestation: Jag har nog kämpat lite i onödan, på fel sätt, liksom. Jag har verkligen ansträngt mig för att vara en bra mamma istället för att bara vara en bra mamma. Jag trodde kanske att man behövde går jag in i nånting gör jag det till tvåhundra procent. Och det gjorde jag med honom också, var den här duktiga som alltid ska fixa och alltid vara kul och leka och greja, istället för att, vad vill du? En annan förälder beskriver hur hon pendlade mellan att känna sig som en ganska säker mamma, med en inre kompass, och en osäker mamma som behövde hjälp. Med hjälp av bekräftelsen från terapeuten hittar hon tillbaka till sin egen känsla av hur hon vill vara förälder, och återskapar på så sätt bilden av sig själv som en trygg mamma. Jag ville väl kanske få bekräftat att i mitt eget föräldraskap på nåt sätt, att är jag helt ute och cyklar. För jag kände liksom att, den här kompassen jag hade, den var helt, jag hade liksom inte nånting kvar. För det jag hade, det jag gick på, min intuition och sånt där, var bara bortsopat. För det jag gjorde fungerade inte. Så det kände jag har varit väldigt bra, eftersom man fick bekräftat, jag fick tillbaka den där kompassen. Flera föräldrar beskriver att den inre representationen av barnet förändras på olika sätt. Genom att prata om sitt barn med terapeuten fick man en ökad förståelse för barnet och kunde lättare ta barnets perspektiv i olika situationer. En förälder beskriver hur den negativa bilden av sonen byts mot en mer positiv och förstående syn på honom: Han var ju en liten syndabock om man säger, för han hade sån kolik, alla tyckte att han skriker ju bara, så det blev ju att jag blev negativ mot honom också. Och sen, så fort det var nånting så blev jag mer negativ mot honom också. Men då kunde vi prata om det och jag fick en mer positiv inställning till vad han gör och honom, och så./ / Nu när jag verkligen ser honom som min son och älskar honom jättemycket, då blir det mer, som jag sa förut, att då försvarar jag ju mer honom, nu gör han så bara för att han är så eller känner så, man försvarar sitt barn. En annan förälder beskriver hur hon nu tänker i termer av sin egen närvaro och förståelse av barnet snarare än att tänka på honom som gnällig: Förut kanske han gnällde i tid och otid, och man tänkte, varför gnäller du nu, är det så bra. Jag är här. Men han kanske kände att jag inte var riktigt där. Det var nåt annat liksom. Och nu känns det som att han inte behöver be om det så mycket, för jag förstår. 16

18 Detta att den inre bilden av barnet förändras kan också förstås i termer av mentalisering. Genom att sätta sig in i barnets tankar, känslor och intentioner skapas en annan förståelse av barnet, som därmed befrias från bilden som gnällig eller syndabock Kontakten förändras. Samtliga föräldrar beskriver att de upplever att den känslomässiga kontakten med barnet förändrats på olika sätt. Tre av föräldrarna beskriver att de upplever en större närhet i relationen till sina barn. En förälder beskriver att hon, nu när hon mår bättre, inte längre avvisar barnets behov av närhet på samma sätt, utan nu kan ta till sig henne känslomässigt på ett annat sätt. Två föräldrar beskriver hur kontakten med barnen upplevs roligare och mer lustfylld än innan behandlingen. Vi har roligare ihop, en spänning har försvunnit mellan oss och vi kan leka och jag kan slappna av och inte känna en massa krav och måsten. Två föräldrar beskriver en känsla av intersubjektivitet med sina barn, en känsla av de delar samma upplevelser och kan känna in vad den andre känner, t ex att barnet känner att föräldern är mer närvarande eller avslappnad eller har roligt i kontakten. Flera föräldrar beskriver också hur de upplever att kommunikationen fungerar bättre med barnen, och att man har lättare att förstå varandra. Jag känner att kontakten mellan oss har egentligen aldrig varit dålig, men jag har varit lite grann så där, att gör du detta nu så ska jag fixa detta. Alltså lite stressad, haft många bollar i luften och så där. Men jag känner att nu kan jag fokusera på honom, nu har du och jag roligt, vad vill du göra? Alltså, jag lever mig in i hans värld, och han blir jätteglad och utvecklas ju mycket mer på så vis. Han får större utrymme nu, och inte att han ska leka när jag tycker att han ska leka, lite krasst. En förälder beskriver hur hon och sonen fått en helt annan känslomässig kontakt under samspelsbehandlingens gång: Nu har vi ett band mellan oss, det hade vi inte innan. Nu känner vi varann, nu är det min son, nu känner jag verkligen det, som jag är orolig för, som man är med ett barn. Innan var jag inte det. Jag brydde mig inte överhuvudtaget, jag tyckte att han kunde vara med sin pappa jämt. Jag kände ingen saknad-känsla, absolut ingenting. Och när det förändrades fick vi ju ett band, och jag såg honom mer, och han kände det. Klart han känner på sig också. Så vi har fått en mycket närmare, och en mer kärleksfull kontakt. Ögonblicken Varje förälder ombads välja ut ett ögonblick som skett under samspelsbehandlingen och som de upplevt som betydelsefullt. En mikroanalytiskt inspirerad intervju genomfördes med varje förälder för att belysa så många aspekter som möjligt av det utvalda ögonblicket. I denna del redovisas de fyra mammornas ögonblick var för sig. BCPSG:s respektive Sterns teorier om mötesögonblick används för att belysa föräldrarnas upplevelse av förändring i samspelsbehandlingen. 17

19 Ögonblick nummer ett det är så här det ska vara. Mia kommer inte ihåg riktigt när detta ögonblick inträffade. Sonen var under ett år när ögonblicket skedde. Mia kommer att tänka på en stund när hon fann ro ihop med sin son, när hon skrattade högt. Stunden börjar då hon och sonen sitter tillsammans och sonen leker med leksaks-besticklådan. Det är en stillsam stund, sonen leker och modern iakttar hans lek. Mia beskriver att hon i denna stund sitter stilla utan att känna sig passiv. Tidigare har hon haft en känsla av att hon behöver prestera för att vara en bra mamma, att hon behöver vara duktig, och göra saker, för att sonen ska ha det bra. I detta ögonblick känner hon sig närvarande och har ro att stanna upp, och känner inte av den inre stress sin hon brukar ha. Modern känner att det räcker att bara vara, och det väcker både en glädje och ett lugn. Tidigare har hon inte upplevt samvaron som så lustfylld. Hon beskriver hur den här känslan kommer naturligt, utan att hon behöver anstränga sig. Mia beskriver också att hon känner tillfredställelse över att sonen i denna stund sysselsätter sig själv. Tidigare har hon aktiverat honom så mycket att han inaktiverade sig själv. Nu beskriver Mia att hon känner att sonen känner att hon är med utan att hon behöver säga eller göra något. Så plötsligt händer något, sonen kastar något i golvet, kanske utväxlar de en blick, och Mia och sonen börjar skratta. När de tillsammans börjar skratta upplever Mia en känsla av lycka. Hon känner att hon och sonen kommunicerar. Det var nån blick eller nånting som gjorde att jag började skratta, och han skrattade med, det var bara så här gott. Det är så här det ska vara, det här är roligt, vi kommunicerar på nåt sätt, vi leker ihop fastän jag bara sitter här. Det som sker i den stunden känns speciellt, och berör. Mia blir känslomässigt berörd också när hon talar om stunden under intervjun. Sorgen över den inre stress hon alltid haft kommer upp till ytan, och hon beskriver hur denna känsla av stress försvårat för henne att gå in i sin sons värld. Mia tror att hon kämpat lite i onödan, på fel sätt, för att vara en bra mamma. Hon beskriver att hon alltid ansträngt sig för att vara en bra mamma istället för att stanna upp och ta in vad sonen vill. Hon tycker hon nu känner att hon kommit ner på sonens nivå, och ser de små händelserna som utspelas i hans värld. Mia beskriver att ett minne från dagen innan dök upp under denna stund, då hon och hennes son hade upplevt en lustfylld matsituation ihop. Tidigare hade matsituationen varit svår, och modern beskriver att hon kände sig glad över att sonen plötsligt börjar leka med bestick. Mia beskriver att det under den här stunden känns lugnt, bekvämt, inte stelt, på riktigt. Tidigare hade det känts mer pressat när hon och sonen skulle leka. Hon beskriver att det stela försvann i och med att hon började förstå sin son bättre. Det gjorde hon genom att stanna upp, titta på sin son och låta honom styra. Innan hade hon känt att det var så svårt att förstå vad han ville eftersom han inte pratade. Mia beskriver att hon nu prövar sig fram på ett annat sätt med sonen, och låter honom visa vad han vill. Hon uppfattar att han genom detta blivit mindre gnällig. Analys av ögonblick nummer ett. Detta ögonblick sker mellan förälder och barn. Terapeuten finns i bakgrunden, men tar inte aktiv del i ögonblicket. En tydlig temporal kontur, det vill säga förändringar i stimuleringens kvalitet och intensitet, beskrivs i ögonblicket. Det inleds stillsamt, med lugna och glada känslor, och kulminerar med ett högt skratt från både mor och barn. Mia är fokuserad på sin son och på leken. Ögonblicket är affektivt laddat, men tycks inte innehålla den typ av dramatisk laddning 18

20 och känsla av att relationen står på spel, som Stern beskriver karaktäriserar ett nuögonblick i psykoterapi. Mia beskriver att hon under ögonblicket kände en speciell kontakt med sin son. Hon hade ro att stanna upp och vara närvarande på ett annat sätt än innan, och kände inte samma behov som tidigare att göra saker eller aktivera sin son. Här kan man se att Mia upplever en plötsligt, kvalitativt annorlunda skillnad i samvaron med sin son. Mia beskriver vidare att hon känner att sonen känner att hon är med, trots att hon är passiv. Det intersubjektiva tillståndet i relationen förändras, och modern tycks njuta av de nya möjligheterna till interaktion som hon upplever i relationen just då med sin son. Hon beskriver att både hon och hennes son verkligen var inne i leken, och plötsligt börjar de båda skratta. Stern beskriver mötesögonblicket som en resa som de båda parterna i relationen företar tillsammans, en resa genom ett känslomässigt landskap. Mias berättelse om denna stund med sin son, som börjar i stillsam intersubjektivitet, och avslutas i gemensam glädje och skratt, kan kanske sägas påminna om en sådan resa genom ett känslomässigt landskap. Man kan således beskriva detta ögonblick som mötesögonblick utifrån BCPSG:s definition. Enligt Sterns teori föregås mötesögonblick i den terapeutiska processen av ett nuögonblick, dvs ett laddat ögonblick då relationen ställs på sin spets och det uppstår ett slags kris i relationen som behöver lösas. Detta ögonblick föregås inte av ett sådant nuögonblick, och kan därför inte definieras som mötesögonblick utifrån Sterns definition. Ögonblicket sker till övervägande del i den implicita domänen. Mia beskriver hur hon känner att sättet att vara med sitt barn har förändrats, och stunden tycks ha skett närmast ordlöst. Enligt Stern kan man använda det nuvarande ögonblicket som ett förstoringsglas för att urskilja större psykologiska och beteendemässiga mönster. Mia lyfter i sin berättelse fram beteendemönster mellan sig och sin son. Hon berättar om hur samspelet med sonen upplevs i stunden, och jämför det med hur det tidigare har fungerat. Hon berättar till exempel att hon i ögonblicket upplever att samspelet med sonen känns roligt och naturligt, jämfört med tidigare, då hon ansträngde sig så mycket att hon inaktiverade sin son. Mia beskriver detta som en varaktig förändring mellan sig och sonen. När det gäller psykologiska mönster betonar Mia sin känsla av inre lugn och ro i ögonblicket, och kontrasterar detta mot den inre stress som hon alltid burit på, och som påverkat henne både i föräldraskapet och i andra sammanhang i livet. Hon jämför också den närvaro hon känner i ögonblicket till skillnad från hur hon tidigare varit på väg någon annanstans, känslomässigt. Mia associerar också vidare och kommer att tänka på sitt förflutna, och kopplar ihop sin inre upplevelse av stress med minnet av sin mamma, som var likadan. Ögonblick nummer två att hjälpas åt. Detta ögonblick skedde en vecka innan intervjutillfället. Dottern var fyra år. Karin beskriver en stund då hon och hennes dotter sitter och leker med lego tillsammans. Hon beskriver att de leker ihop under en lång stund, och mammans upplevelse är att de har roligt tillsammans. Båda är verkligen fokuserade på leken, vilket bidrar till att det blir roligt. De hjälps åt att bygga ihop ett litet legohus. Det som gör stunden så speciell är att det fungerar så bra att mor och dotter hjälps åt. De har hjälpts åt innan också men inte riktigt på samma sätt. Skillnaden nu är att modern upplever att kontakten mellan henne och dottern är annorlunda. De stannar upp, och dottern söker kontakt med modern på ett annat sätt än tidigare. Karin beskriver vad som var speciellt med stunden: 19

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Jag trodde ni var skådisar

Jag trodde ni var skådisar Jag trodde ni var skådisar Jniklas och sanna Llisa Ggustaf J:Workshop måndag 26 mars: intervju efter. Det här samtalet spelade jag in, så detta är transkriberat från den inspelningen. Jag har inte transkriberat

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt Utgångspunkt är. Intersubjektivitet, mentalisering och Marte Meo frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Jag gjorde slut med mina föräldrar

Jag gjorde slut med mina föräldrar Jag gjorde slut med mina föräldrar Skam, skuld och dåligt samvete. Så kände Marika så fort hon träffade sina föräldrar. Till sist bestämde hon sig för att bryta kontakten med dem. Det räddade deras relation.

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Emotionell smitta i ett kvinnligt elithandbollslag En interventionsstudie. Erwin Apitzsch Lunds universitet

Emotionell smitta i ett kvinnligt elithandbollslag En interventionsstudie. Erwin Apitzsch Lunds universitet Emotionell smitta i ett kvinnligt elithandbollslag En interventionsstudie Erwin Apitzsch Lunds universitet Laget och genomförandet Elitserielag (16 spelare och fyra ledare) Februari april 2012 Enkäter

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Varför gör de inte som jag säger?

Varför gör de inte som jag säger? Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

exätà ÉÇxÜN{tÜ ä à w Åxw áüçàr Anita Blom af Ekenstam Kerstin Svart Eriksson Familjeterapeuter Resursteamet Täby resursteamet@taby.se JESPER JUULS BEGREPP FÅR STÖD I BLAND ANNAT FÖLJANDE TEORIER OCH FORSKNING:

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer