Kvarteret Ansvaret, Jönköping 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvarteret Ansvaret, Jönköping 2008"

Transkript

1 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, startsida Arkeologisk utgrävning inom tre tomter från till 1700-talet UV genomför under april till augusti 2008 en arkeologisk undersökning i kvarteret Ansvaret på Öster i Jönköping. Fastighets AB L E Lundberg bekostar utgrävningen som görs inför byggandet av en affärsgalleria. Det aktuella området berör delar av tre tomter från till 1700-tal, och vi förväntar oss att hitta hus och bryggor ner mot Munksjön i söder. Visningar Kvällsvisningar (40 minuter) 28/5 27/ Onsdagar kl. 18. Lunchvisningar (20 minuter) 27/5 28/ Tisdagar och torsdagar kl. 12. Samlingsplats: Smedjegatan 14 Karin Arfalk gräver fram ett större träkar, troligen från garveriverksamhet från tomtens yngre period. Foto: Magnus Stibéus. Är du intresserad av arkeologi? Vi kommer att visa utgrävningsplatsen varje onsdag klockan 18 under perioden 28 maj till 27 augusti. Visningarna tar ungefär 40 minuter. Vi kommer också att ha lunchvisningar av grävningen klockan 12 varje tisdag och torsdag under perioden 27 maj till 28 augusti. Lunchvisningarna tar ungefär 20 minuter. Det är tänkbart att ytterligare visningar genomförs under augusti, men mer information om detta kommer senare. Alla visningar utgår från Smedjegatan 14. Kvarteret Ansvaret 5 till 6, markerade med röd linje, ligger norr om Munksjön. Utsnitt ur fastighetskartan. (Klicka på bilden för att se en större version.) Gårdarna har haft väldigt omväxlande verksamheter. På en av tomterna låg till exempel på till 1660-talet ett av Jönköpings slakterier. Gården kallades senare Limstensgården och ägdes av brukspatron Camitz på Nissafors bruk. En annan tomt har i mitten av 1600-talet troligen tillhört en av stadens apotekare, Christian Oldenknecht, och längre fram bor här bland annat hästkrögare, stockmakare och handlare. Visningarna startar vid Smedjegatan 14. Huset byggdes år 1772 och kommer att restaureras efter utgrävningen. Du kan också komma och titta på den arkeologiska utgrävningen dagtid, men vi har inte alltid möjlighet att svara på frågor utanför visningstid. Foto: Magnus Stibéus. 13:10:40]

2 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, startsida Här schaktas den östra delen av tomt 41 fram. Husgrunderna på bilden är från andra hälften av 1700-talet. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) Annika Konsmar balanserar på och dokumenterar översta skiftet (lagret) på en timmerkista. Den byggdes i Munksjön, möjligen i slutet av talet. För att få en någorlunda stabil konstruktion byggdes timrade träkistor, som fylldes med till exempel ris och sand. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:10:40]

3 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, bakgrund Förundersökningen hösten 2007 UV gjorde en arkeologisk förundersökning i kvarteret Ansvaret i november och december Rapporten från undersökningen finns att läsa här på UV:s webbplats: UV Öst. Rapport 2008:4 (pdf, 4,8 MB). (Bilagor, pdf, 1,1 MB) Hela förundersökningsområdet var ungefär 1650 kvadratmeter stort. en visade att norra delen av området (1000 kvadratmeter) innehöll bebyggelselämningar och kulturlager från till 1700-talet. På södra delen fanns bryggkonstruktioner, kajkanter och pålningar från i huvudsak till talet. Förundersökningen en kall novemberdag Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) Tidigare arkeologiska undersökningar i området Jönköping är en av landets arkeologiskt mest välundersökta stadsmiljöer, både ifråga om medeltida lämningar och lämningar från nyare tid (efter reformationen). Flera tomter har undersökts på Öster utmed Smedjegatans södra sida, mot Munksjön. Vid i stort sett alla undersökningar på Öster har arkeologer kunnat konstatera att den höga grundvattennivån skapat problem vid byggnadsarbete. För att få en mer stabil grund byggde man timrade träkistor. Träkistorna fylldes med till exempel ris, sand och avfall, och på så sätt skapades ny tomtmark, där man kunde bygga hus och gårdar. Plan från förundersökningen år 2007, lagd över stadskartan från I bildens högra del syns planen från 1984 till 1985 års undersökning av det intilliggande kvarteret Ansvaret 7 till 8 (nuvarande hotell John Bauer). Området bestod ursprungligen av fyra tomter. Planen visar timmerkistor och de äldsta husen. Man tror att tomterna har anlagts samtidigt under 1600-talet, och sedan utformats mer individuellt och vuxit olika snabbt under till 1800-talet. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:11:23]

4 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, bakgrund 13:11:23]

5 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, frågor Analyser Arkeologiska undersökningar innebär alltid att ett antal frågor ställs, som varierar efter vilka miljöer vi gräver ut. Här i Jönköping försöker vi arbeta utifrån tre teman och vill belysa följande frågor: Staden Jönköpings utveckling under till 1700-talet i ett lokalt perspektiv Går utbyggnaden och tomternas individuella utbyggnad att knyta till olika ägare och/eller verksamheter? Är det möjligt att se historiskt påvisade förändringar i konjunkturen i det arkeologiska källmaterialet? Vad innebär det för tomternas struktur och funktion att bryggor anläggs och vad betyder det att förhållandet mellan land och vatten förändras? Vilken var relationen mellan faktoriets hantverkare, övriga hantverkare och andra sociala grupper avseende materiell kultur? Jönköping som en del av den svenska stormaktsstatens etablering och utbyggnad Finns det likheter och/eller olikheter i Ibland kan det vara nog så trassligt att besvara alla frågor Foto: Magnus Stibéus. Förändringen av de boendes livsmiljö under till 1700-talet i kvarteret Ansvaret Materiella lämningar från till talet kan vara viktiga när det gäller att belysa mänskliga livsvillkor under det som brukar kallas den moderna epoken. Genom att studera de vardagliga, grundläggande delarna av mänskligt liv är det möjligt att förstå de viktiga mentala förändringar som är utmärkande för den moderna epoken. De arkeologiska frågeställningarna för kvarteret Ansvaret inriktas i första hand på förändringar av boendemiljön, föremålsinventariet, måltidsvanorna, avfallshanteringen, och så vidare. Det kan till exempel gälla relationerna mellan privat och offentligt, manligt och kvinnligt, rent och orent och förhållningssättet till det materiella framväxten av en masskonsumtion. bebyggelse och övrig materiell kultur mellan orter under denna period? Vad beror det i så fall på? Kan svaren sökas i till exempel stadens funktion, som faktoristad och fästningsstad, eller kan de sökas i handelskontakter? Vad säger det arkeologiska materialet om att staden flyttats? Här jämförs med andra planerat flyttade städer finns det skillnad 13:11:48]

6 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, frågor mellan städer som flyttats snabbt och städer som flyttats under en utdragen period? 13:11:48]

7 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, frågor Analyser Analyser För att försöka besvara de arkeologiska frågeställningarna genomför vi flera naturvetenskapliga analyser. Arkeobotanik Jens Heimdahl från UV utför arkeobotaniska analyser och han arbetar utifrån tre huvudfrågeställningar: 1. Den allmänna och storskaliga bilden av kvarterets och regionens miljöutveckling Avfall från latriner och kök kan avslöja mycket om fattigdom och välstånd hos innevånarna i ett kvarter och ibland är resultaten oväntade. Likaså kan de berätta mycket om köksodling och trädgårdskulturen inom staden. Också förkolnat köksavfall i form av säd kan svara på liknande frågor. 2. Särskilda frågor om enskilda arkeologiska konstruktioner och deras funktion Markens innehåll av växtrester och andra fragment kan svara på om det är bostadshus, bakugnar, latriner, slaktbodar, fähus, brygghus, handelsbodar eller platser för smide som funnits på platsen även om det arkeologiska fyndmaterialet saknas. 3. Den naturliga och kulturella utvecklingen i området före kvarteret Ansvaret Hur såg området ut innan staden växte fram? Vilken typ av strand var det? Hur länge har skräp dumpats i strandkanten? Benmaterial från kvarteret Ansvaret. Foto: Magnus Stibéus. Osteologi Maria Vretemark från Västergötlands museum gör den osteologiska analysen och den inriktas på följande frågor: 1. Funktionella aspekter Benmaterialet innehåller information om hur området använts under olika perioder och eventuella förändringar över tid. Viktiga frågor är vilken typ av avfall som finns inom undersökningsområdet. Är det lokalt hushållsavfall, hantverksavfall eller ben i utfyllnadsmaterial insamlat från ett större område? Hur har avfallet hanterats utifrån hygieniska aspekter och finns det spår av någon form av organiserad sophantering. 2. Sociala och ekonomiska aspekter Djurbensmaterialen avspeglar i första hand vad man åt, och vad man producerade själva inom hushållen i kvarteret jämfört med vad som skaffades på annat håll. Eftersom konsumtionen är kopplad till kulturella mönster och social status kan förändringar i hushållens karaktär avspeglas i benmaterialen. Övergripande sociala och ekonomiska förändringar i samhället kan också återspeglas på hushållsnivå. Hus, spisar, och gator kan innehålla bevarat växtmaterial som kan svara på frågor om konstruktionernas användning. I förgrunden väntar en tunna på att grävas ut. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) 3. Boskapsskötselns utvecklingsnivå Analyser av benmaterial från nyare tid från exempelvis Marstrand, Göteborg, Norrköping och Lidköping visar på den förändring av djurhållningen som skedde 13:11:52]

8 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, frågor Dendrokronologi Hans Linderson vid Nationella Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, Lunds Universitet, gör dendrokronologisk analys (årsringsdatering). Det är en mycket viktig del av undersökningen, som ska svara på frågorna kring utvecklingen av bebyggelsen på tomterna och mellan tomterna, och vid tolkningen av träkistornas innehåll. Genom årsringsdateringarna hoppas vi bland annat kunna få fram avverkningsår för träkistor och andra konstruktioner. under till 1800-talet. Djurhållningen blev gradvis mer specialiserad och intensiv, och ledde dels till att lokalraser växte fram hos allmogens boskap, dels till förbättrad avel med hjälp av medveten införsel av raser från kontinenten. Benmaterialet från Jönköping som vi tror är välbevarat kan ge ett viktigt bidrag till kunskapen om hur den moderna djurhållningen har växt fram i den här delen av landet. Här sågas prover från en timrad träkista för dendrokronologisk datering. Foto: Magnus Stibéus. 13:11:52]

9 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, historik till 1700-talsstaden på Öster Det medeltida Jönköpings stadsbebyggelse låg inom dagens Väster. År 1612 sattes staden i brand av svenskarna inför ett hotande danskt angrepp. Staden kom aldrig att återuppbyggas på samma plats; istället befallde statsmakten att Jönköping skulle flyttas österut. Det nya området var en smal sandrevel omgiven av tre sjöar och en vattensjuk terräng. Redan före förstörelsen år 1612 hade det funnits planer på att uppföra staden på Sanden, som hade ett bättre läge ur försvarssynpunkt. Det utbyggda Jönköpings slott krävde ett avstånd mellan fästning och övrig stadsbebyggelse. Jönköpings slott och fästning fick en ökad betydelse under 1600-talet och det nyanlagda faktoriet fick en viktig roll. Parallellt med detta utvecklades också handelsstaden. Jönköpings betydelse som ämbetsstad manifesterades genom det nyinrättade Göta Hovrätt talet brukar ses som en stagnerande period i staden i och med att slottet och fästningen förlorade strategisk betydelse och successivt förstördes. Samtidigt stärktes Jönköping som hantverksstad under detta sekel. Smedjegatan Det aktuella kvarteret ligger utmed Smedjegatans södra sida. Troligen lades inte gatan ut i ett sammanhang utan förefaller ha vuxit fram under 1600-talets lopp. Utbyggnaden började från öster, där stranden var som bredast. Fastigheten Smedjegatan 14, eller tomt ½ 40 och 41 enligt det äldre kartmaterialet. Huset är uppfört år 1772 enligt brandförsäkringarna. Utgrävningen kan besökas genom portlidret. Foto: Magnus Stibéus. I slutet av 1600-talet var Smedjegatan utbyggd och den så kallade Lillsjöradens gårdar skildes åt av tre vattugränder ner mot Munksjön. I ägarförteckningen till 1696 års stadskarta finns antecknat att flera av strandtomterna utgör Kåhlgårdar och Planteland. Samma karta ger en bild av att området befolkades av personer med anknytning till smedyrket. Smedjegatan var emellertid inte enbart faktorismedernas gata. Här fanns också andra verksamma hantverkare, som till exempel olika läderhantverkare som behövde nära tillgång till vatten. Vilka ägde och bodde på tomterna? Genom de skriftliga källorna är det möjligt att få en bild av vilka som ägde och bodde på tomterna under och 1700-talet. Den östligaste tomten (nr 42) var platsen för ett slakteri under till 1660-talet. Vi kommer efter hand att fylla på detta avsnitt med fördjupningar om tomterna. 13:12:09]

10 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor Nutid kvarter och tomter Vårt undersökningsområde sträcker sig över två gårdstomter som har hus mot gatan från senare delen av 1700-talet och 1800-talet. Om man tittar på talets kartor verkar strandkanten ha gått ungefär norr om de befintliga gathusen. från 1650-talet visar att tomterna bara är obetydligt utbyggda söder om gathusen. Enligt 1696 års karta finns tre tomter inom ytan: nr 162, 163 och 164. På 1745 års karta över staden motsvaras det aktuella undersökningsområdet i huvudsak av tomterna ½ 40, 41 och 42. Det aktuella området har inte drabbats av de omfattande stadsbränderna 1691, 1730, 1785 och , förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal 13:12:30]

11 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, nutid nutid Nutid 2007, förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal Kvarteret Ansvaret 5 till 6, markerade med röd linje, ligger norr om Munksjön. Utsnitt ur fastighetskartan. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / :12:34]

12 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, förundersökning 2007 förundersökningen 2007 lagd över stadskartan från 1745 Nutid 2007, förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal Plan från förundersökningen år 2007, lagd över stadskartan från I bildens högra del syns planen från 1984 till 1985 års undersökning av det intilliggande kvarteret Ansvaret 7 till 8 (nuvarande hotell John Bauer). Området bestod ursprungligen av fyra tomter. Planen visar timmerkistor och de äldsta husen. Man tror att tomterna har anlagts samtidigt under 1600-talet, och sedan utformats mer individuellt och vuxit olika snabbt under till 1800-talet. 13:12:38]

13 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, tal En karta från 1901, upprättad av stadsingenjören Emil Rydbeck och senare granskad av Einar Adéll, ger en god bild av bebyggelsen på tomterna På kartan visas också läget för tomternas södra gräns år Nutid 2007, förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal Karta från 1901 med undersökningsområdet markerat. Kartan visar bebyggelsen på området fram till rivningen i mitten på 1900-talet. Kartan förvaras på Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. 13:12:40]

14 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, 1800-tal Nutid 2007, förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal 1800-tal År 1802 gjorde lantmätaren Gustaf Ödvall en ny avmätning av Jönköpings stads tomter, som redovisade det befintliga läget och nu var 262 tomter utritade. Kartan utgör i stort en revidering av 1745 års karta och var inte tänkt att användas som plankarta för planerade förändringar. Det förefaller som att tomtstrukturen som den återges på kartorna från 1790 och 1802 återgår till förhållandena i slutet av 1600-talet. Tomten 42 har samma bredd utmed Smedjegatan som på kartan från Tomten ½ 40 och 41 har utvidgats åt söder i tiden mellan kartorna 1790 och Den nya sydkanten på den nya tomten ligger strax söder om denna kant. Tomten har fått en rak avslutning mot Munksjön, det vill säga ½ 40 har byggts ut i linje med nr 41. Tomtens västra del är förlängd med cirka 16 meter och den östra delen med cirka 5 meter (jämfört med 1790 års karta). Tomt 42 har samma utsträckning söderut som år År 1868 trycktes en plankarta över staden, som gavs ut av Jönköpings lithografiska institut. Kartan ger en överskådlig bild av alla de utvidgningar och regleringar som skedde under decennierna kring talets mitt. Enligt den här kartan har den västra tomten ½ 40 och 41 respektive 42 vardera utvidgats cirka 5 meter åt söder. År 1882 trycktes en ny plankarta över staden. Bägge kartorna är sammanfattade och graverade av P.C. Bergman. Från samma år förvaras på stadsbyggnadskontoret Karta öfver Tomter i Jönköping belägna emellan Smedjegatan och Munksjön. Denna karta visar att den västra tomten förlängts cirka 7 meter åt söder och den västra cirka 13 meter åt söder. På stadsbyggnadskontoret har en plankarta från 1895, över östra delen av Jönköping, granskats. På den här kartan har också den befintliga bebyggelsen ritats ut. Kartan antyder att tomterna dragit sig upp mot norr något i förhållande till kartan från Det är möjligt att rektifieringen gör att det finns skevheter i kartan. (na förvaras på Stadsbyggnadskontoret i Jönköping.) 13:12:42]

15 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, 1700-tal Nutid 2007, förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal 1700-tal Den geometriska grundritningen över Jönköping, som utfördes 1745 av lantmätaren Carl Magnus Edborg, har vi också tittat på. Kartan visar att det skett en förtätning av staden i jämförelse med den 50 år äldre kartan och att staden blivit större i och med tomtutfyllnader i sjöarna och att kålgårdsområdena byggts ut. Kartan kom att ligga till grund för flera av de yngre kartorna. Den nya kartan har också fått nya tomtbeteckningar. Vårt undersökningsområde ligger inom delar av tomterna ½ Kartan har tydliga tomtmått utritade och precis som på den äldre kartan är i vissa fall bryggor utritade mot Munksjön. En analys av tomternas förändring söderut mot Munksjön visar att tomt 40 förefaller ha gått tillbaka något under denna 50- årsperiod. Sydkanten på den utritade bryggan 1745 ligger 3 till 4 meter norr om bryggkanten 1696, om man mäter på de rektifierade kartorna. Nästföljande tomt 41 har däremot expanderat kraftigt söderut under denna period. Tomtens sydkant ligger 1745 cirka 17 meter längre söderut i jämförelse med 50 år tidigare, vid en mätning mellan de rektifierade kartorna. En jämförelse mellan de angivna tomtmåtten på västsidan pekar på en skillnad som ligger närmare 20-talet meter. Till sist, tomt 42, förefaller ha legat still mot Munksjön under perioden 1696 till Lantmätaren Svante Segerdahl uppgjorde ett regleringsförslag över staden, som en konsekvens av stadsbranden Konkret innebar detta att en del tomter blev mindre och delades upp. Regleringen gav kvarteren en större regelbundenhet, gränderna blev bredare och några flyttades medan andra tillkom. Tvärgatornas bredd fastställdes t ex till 16 alnar. Karta från 1745 med undersökningsområdet och intilliggande vägar markerade. (Klicka på kartan för att se en större version.) Förändringarna mellan den sena talskartan och kartan från 1700-talets mitt visar att antalet tomter ökat, men samtidigt hade sammanslagningar och delningar genomförts. Det kan också konstateras att antalet tomter inte överensstämde med ägare och brukare, eftersom ett flertal tomter var delade på olika sätt. Tomter kunde vara delade på längden och tvären och det förekom att Karta från 1790 med undersökningsområdet och intilliggande vägar markerade. (Klicka på kartan för att se en större version.) 13:12:45]

16 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, 1700-tal enskilda byggnader ägdes av olika personer. Enligt 1745 års karta har det skett en del tomtmässiga förändringar i västra delen av undersökningsområdet. Den äldre tomten 161 (enligt 1696 års karta) visar sig utgöra tomt 39 och västra delen av tomt 40 på 1745 års karta. Den gamla tomten 162 motsvarar östra delen av tomt 40. Eller omvänt: den nya tomten 40 består av 1 ½ tomt i jämförelse med den sena talskartan. De övriga två tomterna har endast förändrat sig marginellt (se nedan). Tomten 41 motsvarar den äldre tomt 163 och tomt 42 är den tidigare tomt 164. Kartans tydligt utritade tomtmått visar att tomternas bredd utmed Smedjegatan har förändrats något i jämförelse med 1696 års karta. På den här kartan syns åter en förändring i tomstrukturen i området västra del. Tomten 40 har delats upp i en västlig och en östlig halva. Den östliga halvan har slagits samman till en med tomt 41 i öster till en gemensam tomt (liksom tomt 39 och halva 40 i öster). Den gamla tomten 40 kan anas i södra tomtgränsen, som ett hack i linjen. Samtliga tomtgränser ner mot Munksjön är oförändrade om man jämför kartorna från 1745 och Den senare har troligen utgått från den äldre vid upprättandet av kartan. 13:12:45]

17 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, 1600-tal Nutid 2007, förund tal 1800-tal 1700-tal 1600-tal 1600-tal Jönköpings stadsplan brukar ses som en produkt av främst Hans Flemming, som var engagerad i både stadens och slottets uppbyggnad under det första decenniet efter stadens brand Ett flertal planförslag upprättades över slottet under de första decennierna av 1600-talet. Från 1620-talet finns flera förslag till stadsplaner för den flyttade staden, bland annat av Heinrich Thomé från mitten av 1620-talet och av Olof Hansson Örnehufvud från år Enligt Thomés karta från 1625 är det endast östra delen av nuvarande Smedjegatan som är utlagd. I denna del av staden finns också kvarter utritade söder om Smedjegatan. Munksjöns strand är markerad norr om det nu aktuella undersökningsområdet. Möjligen kan nordöstra delen av undersökningsområdet tangera en utskjutande landyta, men merparten av området förefaller ligga under vatten. Undersökningsområdet utgör enligt kartan östligaste delen av en mindre vik som sträcker sig fram till kanalen i väster. På kartan har en pålrad markerats som prickar, som följer Munksjöns strand för att västerut anpassas till Store gatan, nuvarande Östra Storgatan. Kartan visar en kvartersutläggning i området söder om Store gatan och norr om undersökningsområdet. Södra änden på kvarteret verkar tangera läget för den kommande Smedjegatan. På 1625 års karta finns också två linjer som berör undersökningsområdets norra del markerade. Linjerna kan tolkas som förslag till kvartersutläggning eller befästningsanläggning ut mot Munksjön. På Örnehufvuds karta från 1627 finns denna södra gräns ut mot Munksjön mer distinkt utritad i planförslaget, och den skär norra delen av undersökningsområdet, men det framgår inte om det endast är ett planförslag. På 1650-talet upprustades befästningsanläggningen och stadsområdet Karta från 1625 med undersökningsområdet och intilliggande nutida vägnät markerade. (Klicka på kartan för att se en större version.). På kartan från 1657 är Smedjegatan utritad i hela sin längd, har fått en böjd form i väster och ansluter här mot Stora gatan, numera Östra Storgatan. I öster leder Smedjegatan mot kanalen. Både denna karta och kartan från 1658 visar på utlagda kvarter söder om Smedjegatan. Men det verkar som om kvarteren getts en något större bredd på den yngre kartan. Omkring år 1696 gjordes omfattande grundritningar över stadens centrala delar och tillsammans med en jordebok från år 1695 är det möjligt att upprätta en adresslängd över stadens tomtägare. Nu är det möjligt att få måttangivelser för de enskilda tomterna, anteckningar om tomtägare och uppgifter om tomterna är obebyggda eller till exempel används som trädgård. På flera av tomterna anges också om de har bryggor. Södra delarna av tre tomter, 162 till 164, berörs av undersökningen. Möjligen sträcker sig också tomten 161:s sydöstra del inom det nu aktuella 13:12:48]

18 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, kartor, 1600-tal som en konsekvens av kriget med Danmark. Konduktören Hector Loffman kallades in för att rita kartor och befästningsförslag och han gjorde upp kartor åren 1657 och Loffmans kartor visar staden och slottet och är troligen en redovisning av de befintliga förhållandena och en stadsplan för inre bebyggelse med påtänkta befästningar. Stadsområdet innanför befästningsgördeln, med gator och kvarter, visar troligen både befintliga och planerade kvartersområden. Det finns vissa skillnader mellan de två kartorna från 1657 respektive Den senare tar upp ett större stadsområde och gränderna har markerats smalare i förhållande till den äldre kartan. Det finns också olikheter i de planerade befästningsgördlarnas utformning. na tar inte upp några befästningar mot Munksjöns norra del, det vill säga i anslutning till det nu aktuella undersökningsområdet. undersökningsområdet (längst i sydväst). En brygga finns utritad i södra delen av tomt 162. Möjligen finns även en brygga utritad på tomt 164:s sydvästra del, mot väster. 13:12:48]

19 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Här kan du följa vad som händer på undersökningen av kvarteret Ansvaret. Vi kommer att uppdatera loggboken så ofta som möjligt och berätta om våra fynd och funderingar. De första veckornas grävning, Ett hus från sent 1700-tal, Kajer och bryggor, Ett kalkstensupplag och två besök, En Storpotät och lite andra fynd, Ödetomt och änkans kålgård, Grävningen har öppnat igen, Kanonkul i Jönköping! Inte första spadtaget, Bland framtidens arkeologer, Stor, större, störst myntfynd! :13:04]

20 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok De första veckornas grävning, loggbok Under de första veckornas grävning i kvarteret Ansvaret har vi framför allt jobbat för att komma i ordning så att de arkeologiska undersökningarna kan fungera väl framöver. Husgrunder från 1770-talet på norra delen av undersökningsområdet. Lämningarna kan beskådas från trädäcket. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) I början såg undersökningsområdet mest ut som en byggarbetsplats, men sakta men säkert har den förvandlats till en arkeologisk undersökning. Undersökningsområdet har omgetts med något som kallas sugspetsar. Sugspetsarna är förenade med rör och slangar som leder ut vatten i Munksjön. Norra och södra delarna av undersökningsytan har spontats. Vi har kunnat arbeta mer koncentrerat och planerat från och med slutet av maj, och nu är den tänkta personalstyrkan på plats, i stort sett. Senaste veckan har vi fokuserat på att dokumentera resten av den sena 1700-talsbebyggelsen översiktligt och sedan plocka bort den. Vi har också börjat undersöka den bebyggelse som låg på de två tomterna i mitten på 1700-talet. Mer om detta arbete kommer längre fram. Markarbetena har krävt olika grader av schaktningar, borrningar och gjutningar, som i sin tur motiverat små arkeologiska undersökningar inom området. Vi har därför undersökt en del lämningar från 1600-tal och framåt. Någon gång i augusti kommer grundvattnet att successivt ha sänkts inom undersökningsytan med upp till tre meter från dagens grundvattennivå. Fredag 30 maj var det marknad i Jönköping och flera nyfikna marknadsbesökare tittade in till oss på grävningen Foto: Magnus Stibéus. 13:13:12]

21 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Många spännande maskiner. Här kommer den norra sponten på plats, intill en grund från 1770-talet. Foto: Magnus Stibéus. Helén. Annika och Helmut undersöker en timmerkista från 1600-talet. De fick kämpa för att hålla vattnet tillbaka eftersom kistan ligger norr om sponten och sugspetsarna. Foto: Magnus Stibéus. Intensiva grävare. Tage, Annika och Sofia rensar fram en grundmur från 1700-talet. Foto: Magnus Stibéus. Göran ger en inlevelsefull beskrivning av det rådande läget för Anders Wallander från länsstyrelsen i Jönköpings län. Karin ser fundersam ut. Foto: Magnus Stibéus. Magnus Stibéus Fler flitiga arkeologer. Här rensar vi fram träkonstrukioner från 1700-talet på södra delen av undersökningsytan. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:13:12]

22 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Ett hus från sent 1700-tal och ett fint lagt äldre golv, loggbok Förra veckan dokumenterade vi översiktligt huset från 1772 på den västra tomtens södra del. Huset har legat i östvästlig riktning och dess mittdel var indelad i rum som kan ha utgjort små förråd eller djurstallar. Brandförsäkringen uppger att huset ska ha inrymt packbodar, vedbod, stall och något som kallas kalkbod. Kring 1800 låg huset direkt vid Munksjön, eller Lillsjön som den tidigare hette, med en brygga som gick ut i vattnet. Bebyggelsen i kvarteren ut mot sjön kallades tillsammans för Lillsjöraden. En översikt som visar delar av den västra och hela den östra tomten förra veckan. Annika och Helmut är på gång att plocka bort grundmurarna på den västra tomten. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) Längre norrut på ytan nosade vi på en äldre huslämning. Ett omsorgsfullt lagt stengolv växte långsamt fram under en stenhård lera. Golvet har legat i en byggnad som funnits innan tomterna slogs samman kring 1770 (se vidare under ). Bilden visar resterna av ett hus från 1700-talets andra hälft som gått tvärs över den västra tomtens södra del. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) Magnus Stibéus tittar lite närmare på talsbebyggelsen. Foto: Magnus Stibéus. Ett vällagt stengolv tittade fram. Foto: Magnus Stibéus. 13:13:18]

23 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Det är inte alltid helt lätt att veta vad som hör ihop. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:13:18]

24 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Kajer och bryggor, loggbok Det har varit en intensiv och händelserik vecka. Förutom fortsatt schaktning och grävning så har vi haft undersökningens referensgrupp här på sitt första besök. Ett vetenskapligt givande och i övrigt trevligt möte. Under två dagar deltog också grävningens arkeobotaniker för att direkt på plats analysera jordprover och ge besked om vad olika markytor har använts till. Föga förvånande har proverna hittills visat att det rör sig om en bakgårdsmiljö med ytor som legat öppna en längre tid. De har inte använts för odling eller bete, utan ogräset har fått härja fritt. Roade deltagare i referensgruppen: Claes Westling (landsarkivet i Vadstena) Mathias Bäck (RAÄ UV Mitt), Claes Pettersson (Jönköpings läns museum), Christina Rosén (RAÄ UV Väst) och Lars Ersgård (RAÄ UV HK). Foto:Sofia Lindberg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Vi har fortsatt grävningen på alla tomterna, med en viss koncentration till den södra delen där vi frilagt en omfattande timmerkonstruktion. Den har ursprungligen legat i direkt anslutning till Munksjön (Lillsjön) och söder om det hus som beskrevs förra veckan. Det handlar om en brygg- och kajkonstruktion, och det som finns kvar är de nedre delar som förankrat och hållit upp de övre delarnas yta eller beläggning. Längst ner i bilden, till höger om den lilla grävmaskinen, kan man se kaj- och brygganläggningen som vi berättar om i texten. I övre delen syns resterna av huset (i öst-västlig riktning). Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) Massor av timmer har använts för bygget, som är ungefär sex gånger fem meter stort. Stockarna, som är nödtorftigt bilade, kan vara upp till sex meter långa och 30 till 35 centimeter i diameter. Det mesta är förbundet med knuttimring i ett slags fackliknande mönster. De små bås som bildades var fyllda med träflis och allt möjligt hushållsavfall som kärl i glas och keramik. I kombination med den knuttimrade delen finns en rad pålar nedslagna i den gamla sjöbottnen, ibland som knippen om för det mesta sex pålar eller så är de av grövre dimension och står enskilt med jämna avstånd. Rustbäddar eller fundament för grundmurar som plockades bort under veckan. Foto: Karin Arfalk. I områdets övriga delar fortsatte vi dokumentera tidigare frilagda 13:13:23]

25 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok byggnadsrester och lager. Sedan lyftes stensyllar och kraftiga timmerfundament bort för att vi ska kunna fortsätta ner mot nästa bebyggelsefas. Från de olika lagren samlades markprover in för att analyseras vid nästa besök av vår arkeobotaniker och från timmerstockarna sågades skivor för att skickas på dendrokronologisk analys (datering av trä med hjälp av årsringar). Arkeobotaniker Jens Heimdal flotterar jordmassor. Jättegott? Foto: Sofia Lindberg. Från timmer som tas bort sågas skivor för dendrokronologisk analys. Stocken har ett urtag som visar att den använts i en äldre konstruktion. Foto: Sofia Lindberg. Kaj- och brygganläggningen under utgrävning där man kan se en del av pålarna sticka upp ur marken. Foto: Göran Tagesson. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:13:23]

26 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Ett kalkstensupplag och två besök, loggbok Under den förkortade arbetsveckan före midsommar koncentrerade vi undersökningen på två delar av ytan. Inom tomt 42 i öster har vi schaktat intensivt och funnit rester av Limstensgården; på sin tid ägd av Nissafors bruk. Gården hade sitt kalkstensupplag här mellan och 1780-talen. Lämningarna består av lager av större bitar kalksten, timmerfundament och ett hus. Troligen är det här limstensvågmästaren med sina vågdrängar har huserat. Hur själva hanteringen av kalkstenen fungerat på tomten vet vi inte än. Tomt 41 från ovan efter framrensning. Foto: Göran Tagesson. (Klicka på bilden för att se en större version.) Vi fick också fint besök från en nyfiken och intresserad skara från vårt kontor. Magnus och Göran berättade om hela vår arkeologiska resa fram tills idag och hur vår närmsta framtid ser ut. Magnus schaktar fram rester av 1700-talets Limstensgård inom tomt 42. Foto: Sofia Lindberg. Magnus presenterar undersökningen av kvarteret Ansvaret för besökare från kontoret. Foto: Annika Konsmar. (Klicka på bilden för att se en större version.) Tomt 42 efter schaktning med huset till vänster om arkeologerna. Foto: Magnus Stibeus. (Klicka på bilden för att se en större version.) För att få lite andra kulturinfluenser gjorde vi en kväll en personalutflykt till Tabergsgruvan. Vi fick en trevlig guidad tur i gruvgångarna efter att vi snällt knackat på hos Bergsfrun. 13:13:30]

27 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Delar av tunnbottnar och tunnlock är vanliga fynd på tomterna. Här är ett med bokstäverna J S påmålade som fanns inom Limstensgården. Är det limstensvägare Johan Sjöö som markerat med sina initialer? Foto: Annika Konsmar. Kvällsutflykt för personalen till Tabergsgruvan. Foto: Annika Konsmar. En grupp människor gåendes med ryggarna mot fotografen. I bakgrunden syns Tabergs bergsvägg. (Klicka på bilden för att se en större version.) Den andra delen av veckans beting bestod av upprensning av en större yta inom tomt 41, så vi kunde dokumentera med översiktliga bilder från kranliften. Här avtecknade sig ett par rum i en huslänga med fina trägolv. Rummen nyttjades kring mitten av 1700-talet men vi vet ännu inte vilken funktion som funnits här. 13:13:30]

28 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Kritpipor, keramik, skosulor och andra fynd, loggbok Vi fortsätter det intensiva och spännande arbetet med att dokumentera och ta bort hus-, brygg- och kajlämningar inne på de tre tomter som utgör vår undersökningsyta. Vi rör oss nu någonstans i 1700-talets första hälft och här och var börjar de stiliga timmerkistorna titta fram. Kistorna kommer vi att undersöka efter att ha laddat batterierna under två veckors julisemester. En massa pryttlar. Foto: Helén Romedahl. (Klicka på bilden för att se en större version.) Tre pipor med Fredericus Rex/Tre Kronor stämpel har dykt upp här i Jönköping, och en annan rolig detalj är ett pipskaft som blivit omlindat med ett tunt och smalt läderband. Har pipan varit på väg att gå av eller tyckte rökaren att det brände lite väl mycket i fingrarna? Kritpipor och en förgylld knopp. Foto: Helén Romedahl. (Klicka på bilden för att se en större version.) Under tiden som vi och våra trevliga medarbetare från NCC gräver, under periodvis stekande sol, plockar vi in en mängd fynd och prover. I förrådet finns därför nu ett sammelsurium av diverse föremål av olika dignitet. Keramik, kritpipor och ben får slåss om utrymmet med påsar med jord- och träprover. Tjusigt värre. Foto: Helén Romedahl. Keramik. Foto: Helén Romedahl. En pipa med ett gubbhuvud i keramik hittades i början av grävningen. Den kan visserligen knytas till 1800-talet men har vissa likheter med den otäcka "Storpotäten" i 1970-talets barnprogram "Vilse i Pannkakan". Kan man hitta en Musse Piggfigur i Uppåkra så kan man väl hitta föregångare till en Storpotät i Jönköping? Kritpipor kan sägas ha varit en slit- och 13:13:35]

29 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok slängvara under den period som vi nu undersöker. Därför är det inte helt förvånande att det är just dessa som dyker upp i parti och minut. Ofta är det tyvärr bara skaften som finns bevarade men ibland har vi också hittat kritpipshuvuden med stämplar. Gubbhuvudet på en keramikpipa från 1800-talet påminner om Storpotäten från barnprogrammet "Vilse i pannkakan". Foto: Helén Romedahl. Kopp i fajans och lite annat. Foto: Helén Romedahl. En annan ytterst vanlig fyndkategori här i kvarteret Ansvaret är, inte helt överraskande, yngre rödgods, fajanser och porslin. Till sist kan nämnas att vi också hittar förhållandevis många lädersulor. Rester efter skomakaren som bott här? Ett urval fynd för besökare att titta på. Foto: Helén Romedahl. 13:13:35]

30 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Ödetomt och en änkas kålgård, loggbok Natten till måndagen fullkomligt hällde regnet ner och vi fick starta morgonen med regnkläder. Men så småningom blev det bättre och vi fick ett perfekt arkeologiväder resten av veckan. Måndagen började som brukligt med ett möte. Vi planerar upp de närmsta fem dagarnas arbete och tar itu med eventuella frågeställningar. Planerna för vecka 28 var att vi alla tillfälligt skulle lämna tomterna 40 och 41, det västra området av grävningen, för att arbeta mer intensivt med tomt 42. Annika Konsmar och Helén Romedahl tog sig an tomtens västra huslänga. De arbetade med resterna av en ugn som var ganska komplicerad då den verkar ha blivit riven och ombyggd. Fynd från änkans odlingsgård. De flesta fynden var i mässing, som till exempel bleck och spännen av olika slag, en liten pendel till en klocka och en liten ring som tyvärr stenen var borta på. Kopparmynten är från 1673 och Foto: Karin Arfalk. Ett par mynt av koppar med årtalen 1673 och 1683 på hittades i odlingslagret på tomt 42. De är alltså från kring den tid då änkan odlade på gården. Några andra fina fynd i mässing hittades också, en ring och några bleck och spännen. Helén Romedahl dokumenterar resterna efter en ugn. Foto: Karin Arfalk. (Klicka på bilden för att se en större version.) Öster om den västra huslängan ligger en "vret", det vill säga ett utrymme mellan två hus och/eller gårdar. Vreten fungerar som gräns och brandvägg men också som skräpställe, vilket gör den extra spännande. Makro- och jordprover visade på massor av spännande sopor som matrester, toalettavfall, med mera. Jens Heimdahl var på besök ett par dagar och tog prover som kunde berätta om den stallänga på tomt 41, som jag (Karin) och Ebba Knabe tidigare grävt fram. Han såg tydliga spår av djurhållning men också att en läderhantverkare arbetat i ett av rummen i längan. Hade man en verkstad precis bredvid grisarna? Under det stora kalkstenslagret, som Sofia Lindberg och Magnus Stibéus har jobbat med, kom ett tjockt odlingslager fram. Kålgården. Foto: Annika Konsmar. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:13:40]

31 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Jens tog också prover på den lilla vattugränden, den stenbelagda vägen som går ner till Munksjön mellan gårdarna i områdets västra del. Han såg bland annat spår av ull och en massa tjära. Har någon som varit på väg ner för att tjära sin båt tappat hinken och spillt ut all sin tjära i gränden? Rester av en stenlagd gränd, Vattugränd, som en gång sträckte sig från Smedjegatan ner till vattnet i Munksjön. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) I de skriftliga källorna kan man läsa att det någon gång, efter 1640-talet, på tomt 42 funnits ett slakteri men att tomten sedan övergetts och blivit öde. Så småningom under senare delen av 1600-talet togs tomten över av en änka. Kanske är det hennes kålgård vi nu gräver fram. Göran Tagesson och Karin Arfalk började schakta och flera spännande fynd dök upp i jorden. Alla frågor kan man inte få svar på men det är roligt att fantisera om livet i Jönköping på Smedjegatan under till talet. Karin Arfalk 13:13:40]

32 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Grävningen har öppnat igen, loggbok Utvilade men lite sega, efter ett par veckors semester, kom vi tillbaka till kvarteret Ansvaret och därmed slogs dörrarna till grävningen upp igen. De två första arbetsveckorna bjöd oss verkligen på ytterligheter i väderlek. Första veckan rådde en monstruös värme och andra veckan hällde regnet oavbrutet ner. Men då arkeologer tenderar att vara ett vädertåligt släkte flöt arbetet ändå på och nya konstruktioner och lager plockades fram och undersöktes. Vecka 31 var det dags att schakta bort änkan Kerstin Broddesdotters kålgård inne på tomt 42. I samband med schaktningarna metalldetekterade vi också de underliggande lagren vilket gav en och annan muskötkula och fina myntfynd, bland annat med dateringarna 1683, 1673 och Spår efter den äldsta bebyggelsen på platsen; möjligen det kommunala slakthuset. Foto: Annika Konsmar. (Klicka på bilden för att se en större version.) I slutet av samma vecka gav vi oss in på norra delen av samma tomt för att schakta bort bland annat ett mycket kraftigt rislager, av framförallt granris, som märkligt nog fått behålla sin gröna färg! Här stötte vi också på något som kan vara lämningar efter den äldsta bebyggelsen på platsen. Det är mycket kraftiga stockar, lagda i flera skift. Vi tror att det kan vara rester efter det kommunala slakthus som byggdes här på 1640-talet. Ett omfattande benmaterial alldeles intill byggnaden talar för detta! De framrensade timmerkistorna i sin helhet. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) De tre första dagarna under den andra veckan, regnveckan, koncentrerade vi oss på att dokumentera lagerföljderna i den stora timmerkistkonstruktionen i södra delen av tomt 42. Det är sannerligen en imponerande knuttimrad konstruktion som, då det begav sig, uppfördes som en grundläggning för 1700-talets limstensgård och tillhörande byggnader. Det kan i sammanhanget nämnas att det vid 1620 års riksdag stipulerades att ingen längre skulle få slakta hemma på sin gård utan istället ta med sig slaktdjuren till kommunala slakterier. Hur befolkningen i landet reagerade på denna nya bestämmelse varierade sannolikt. Men man kan konstatera att den i alla fall inte föll 1600-talets Jönköpingsbor i smaken. Det var troligen en av anledningarna till att det eventuella slakteri vi idag ser spår efter i kvarteret, inte hölls igång mer än i ett par decennier. Dock tillräckligt länge för att generera ett digert benmaterial. 13:13:47]

33 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Exempel på benmaterial som troligen härrör från slakthuset. Foto: Helén Romedahl. En detalj av en timmerkista. Foto: Annika Konsmar. Fler fynd, bland annat rörskafthandtag från trebensgrytor. Foto: Helén Romedahl. Helén Romedahl Det kraftiga rislagret schaktas bort. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:13:47]

34 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Kanonkul i Jönköping! loggbok Veckan som passerat bjöd på ett lite oväntat och spännande föremålsfynd. En bit av en kanon dök upp i de äldsta utfyllnadsmassorna på platsen. Trots att biten vi hittade inte är jättestor så är den fasligt tung! Kanonen verkar ha sprängts och delarna kan säkert ha spridits över ett ganska stort område. Troligen har fragmentet hamnat här i samband med att man hämtat jord från slottsområdet för att bereda ny tomtmark ut i Munksjön. Ett knuttimrat hörn inuti en timmerkista. Foto: Magnus Stibéus. En liten bit av en kanon! Inte så stor men mycket tung Foto: Sofia Lindberg. Ytterligare ett finfint fynd gjordes för några dagar sedan. En supsked från 1700-talet låg i en förbrukad tunna som slängts ned i en av timmerkistorna. Skeden har det druckits brännvin ur; säkert vid lite festligare tillfällen. Den här kistkonstruktionen fanns under den konstruktion med flera mindre fack som visades i förra loggboken. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) Den här fina supskeden hittades i en kasserad tunna. Foto: Helén Romedahl. Arbetet med timmerkistorna löper vidare. Det är flera meter tjocka jordmassor som 13:13:52]

35 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok skall bort och lastbilarna går till och från grävningen i skytteltrafik. På några ställen finns det flera olika skeden ovanpå varandra med de ofta omsorgsfullt uppförda konstruktionerna. Vissa har väldigt många skift med upp till två meter bevarad vägg. Men kraftiga sättningar visar att det inte är alltid som de har hållit för tyngden från byggnaderna över. Annika Konsmar tittar närmare på väggarna i en av timmerkistorna. Foto: Sofia Lindberg. På den mittersta tomten, tomt 41, bör man ha haft problem med sättningar i den ovanliggande bebyggelsen. Foto: Sofia Lindberg. Översiktsbild från undersökningsytan. Foto: Magnus Stibéus. (Klicka på bilden för att se en större version.) 13:13:52]

36 Jönköping, arkeologisk undersökning 2008, loggbok Inte första spadtaget! loggbok Galleriabyggets första spadtag togs under veckan men de arkeologiska utgrävningarna kommer att fortsätta ytterligare några veckor. Det vackert snidade trästycket från södra delen av tomt 41. Foto: Helen Romedahl. Det kändes som ett passande sammanträffande att vi hittade inte mindre än tre 1600-talsspadar då kistorna grävdes bort. Här är en av dem. Foto: Annika Konsmar. Under veckan som gått har arbetet med att tömma timmerkistor fortsatt och grävytan har nu minskat markant. Helen och jag (Ebba) tömde timmerkistan i södra delen av tomt 41 som kom till när tomten utvidgades i början av 1700-talet. Det var ett blött men kul arbete då vi i kistans fyllning hittade många roliga fynd som husgeråd av rödgods och fajans, kritpipor, skedar, spadar och möbeldetaljer som det vackert snidade trästycket. Skärvorna av faten och skålarna var i många fall stora, nästan hela, och vi tror därför att kistan stått öppen under en tid och fungerat som avfallsbinge. Mest spännande är utrymmet mellan den äldre och yngre kistan, där kajkanten låg innan utvidgningen kom till stånd. Här räknar vi med att det finns sopor som kan berätta ännu lite mer om de Endast någon enstaka skärva saknas på fatet som låg i kistans fyllning på tomt 41. Foto: Ebba Knabe. (Klicka på bilden för att se en större version.) Riktigt grova stockar har använts till de timrade kistorna. Här sluter den yngre kistan an till den äldre. Foto: Ebba Knabe. Då de tjocka lagren av sand togs bort på tomt 42 kom störar, samlade i fyra rader, och en stenpackning i dagen. Enligt Jens, utgrävningens arkeobotaniker, växte det vass på platsen då konstruktionen var i bruk. Vi har ännu inte funderat färdigt över 13:13:58]

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Danvikens hospital RAÄ Stockholm 13:1, Sicklaön 37:2 Nacka socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Kvarteret Artilleristallet 32:8

Kvarteret Artilleristallet 32:8 UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Arkeologisk Schaktkontroll

Arkeologisk Schaktkontroll Arkeologisk Schaktkontroll I samband med ingrepp i fornlämningen RAÄ Umeå stad 128:1 i kvarteret Heimdal i centrala Umeå. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Nina Granholm 2012 Västerbottens Museum

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:33 Järntorget i Örebro Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Örebro 83:1 Järntorget Olaus Petri församling Örebro kommun Närke Ulf

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens UV RAPPORT 2012:67 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begränsning av Garnisonskyrkogårdens östra kant Västergötland, Göteborgs socken, Heden 705:14, fornlämning 436 Carina Bramstång Plura UV RAPPORT 2012:67

Läs mer

Smedjegatan i Västerås

Smedjegatan i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:12 Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Kv. Inge och Knut Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer