DET BIODYNAMISKA JÄRNA
|
|
- Mikael Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DET BIODYNAMISKA JÄRNA
2 FOTO: PETER DE VOTO KULTURHUSET I YTTERJÄRNA
3 INNEHÅLL OMSLAGSFOTO: MAX PLUNGER GÅRDAR Yttereneby Gård Skilleby Gård 6 Nibble Gård 7 Skäve Gård 8 Håknäs Gård 9 Davidsta 10 TRÄDGÅRDAR Nibble Trädgård 12 Skilleby Trädgård 13 Skäve Trädgård 14 Skillebyholms Trädgård och Örtagård 15 Seminarieträdgården 16 KRETSLOPP Biogasanläggningen på Yttereneby 18 RESTAURANGER, CAFÉER OCH BUTIKER Skillebyholm Restaurang 19 Ytterjärna Restaurang i Robygge 19 Linas Café 20 Saltå Café 20 FÖRÄDLING OCH DISTRIBUTION Järna Odlarring, Skilleby 21 Järna Mejeri, Nibble Gård 21 Stiftelsen Biodynamiska Produkter (SBP) 22 Saltå Kvarn och Bageri 23 Stigtomta slakteri 23 SKOLOR OCH SEMINARIUM Nibble Naturbruksgymnasium 24 Skillebyholms Seminarium 24 ÖVRIGT AV BETYDELSE FÖR EKONÄRA JÄRNA Initiativ Närodlat 25 Ekobanken 26 Biodynamiska Föreningen 27 Svenska Demeterförbundet 27 Biodynamiska Forskningsinstitutet (SBFI) 28 Associera Lantbruksrådgivning 29 Beras 29 Karta 31
4
5 DET BIODYNAMISKA JÄRNA En ekoregion att lära och låta sig inspireras av ett experiment med former för ett framtida ekologiskt och uthålligt samhälle De senaste årens algblomningar har väckt många människors medvetande om att Östersjöns miljö är hotad, och delvis redan skadad.vårt sätt att bedriva jordbruk bär ett betydande ansvar för detta. Vi får alltmer alarmerande rapporter om klimatförändringar, sinande naturresurser och miljöskador till följd av de föroreningar vi själva sprider i miljön.vår fruktbara planet håller på att utarmas på allt större arealer av grönskande skogar och odlingsbar mark samtidigt som vi blir allt fler människor som jorden skall föda med närande och hälsosam mat. Politiker och enskilda människor vi bär alla ansvaret och kan göra något åt vad som nu sker. Det enskilda initiativet visar att det är möjligt att vända utvecklingen. Vi kan ändra vårt sätt att bruka jorden exemplen visar hur vi kan vårda jordens bördighet, hushålla med dess resurser och göra den till en fruktbar trädgård. Var och en kan göra sitt val som odlare, som producent, handlare och som konsument. Låt oss hjälpas åt med att skapa en uthållig framtid. Här i Järna finns många ekologiska initiativ att lära och låta sig inspireras av för att finna sin egen väg. Välkommen på en rundresa! FOTO: DICK NORD Artur Granstedt Föreståndare för Biodynamiska Forskningsinstitutet och koordinator för Östersjöprojektet BERAS 5
6 Gårdar 6 YTTERENEBY/SKILLEBY GÅRD Yttereneby/Skilleby Gård producerar mjölk, kött och brödsäd på totalt 135 ha åker. Den rymmer även Skilleby Trädgård vars gödsel kommer från gården. Här finns 52 mjölkkor, 28 tackor och 2 hästar. Mjölken säljs delvis till ARLA ekomjölk och delvis till Järna Mejeri. Djuren slaktas på Stigtomta slakteri och köttet marknadsförs genom Järna Odlarring till den lokala marknaden. Brödsäden går till Saltå Kvarn och Bageri. Bonden på Yttereneby sköter även odlingarna på Biodynamiska Forskningsinstitutets försöksgård Skilleby. Biodynamiska Forskningsinstitutet driver här långliggande försök med FOTON: TITTI ERKSELL BARKER fasta försöksrutor på samtliga skiften i den femåriga växtföljden. I försöken som startade redan 1991 studeras hur olika former och mängder av stallgödsel och en valldominerad växtföljd långsiktigt påverkar markens bördighet, skördarnas storlek och produkternas kvalitet. På Skilleby har också anlagts dammar som bidrar till att minska växtnäringsförlusterna samt anläggningar för att mäta hur mycket växtnäring åkermarken förlorar. En promenadslinga med skyltar beskriver försöken, visar resultaten och hur ett biodynamiskt jordbruk med växtodling och djurhållning fungerar. Yttereneby/Skilleby Gård ingår i BERASprojektet och motsvarar väl genomsnittet i Svenskt jordbruk vad gäller växtodling och djurhållning. Försöksresultaten visar hur överskottet av växtnäring och de förluster de leder till från jordbruket kan mer än halveras i jämförelse med dagens konventionella jordbruk. 1 YTTERENEBY GÅRD SKILLEBY FÖRSÖKSGÅRD
7 Nibble Gård är en mjölkproducerande gård med 42 mjölkkor, avelstjur, 5 tackor, 2 hästar och med 97 ha åker. All mjölk levereras till Järna Mejeri som ligger på gården. Liksom på övriga biodynamiska gårdar har man inte fler djur än man huvudsakligen kan försörja genom gårdens egen foderproduktion. Därutöver producerar gården brödsäd som säljs. Förutom beten så har Nibble Gård en valldominerad växtföljd med klöver och gräs. På gården finns dessutom ett litet bageri Nibble Bageri där man kan köpa dagsfärskt bröd. Gården motsvarar väl kravet på en ekologisk kretsloppsgård utan vare sig kemisk bekämpning eller inköpt växtnäring i NIBBLE GÅRD Gårdar form av handelsgödsel och importerade fodermedel. Genom en balanserad djurhållning kan man effektivt återanvända växtnäringen från den egna gödselproduktionen. Överskotten och förlusterna av växtnäring är därför små. Särskilt om man jämför med sådana konventionella djurgårdar som genom en långt driven specialisering har för mycket djur. På gården ligger också Nibble Naturbruksgymnasium där eleverna lär sig hur ett ekologiskt välanpassat jordbruk fungerar. Bakom gården ligger Nibble Skogsbrynsby en ekoby med radhuslängor för medarbetare i verksamheterna. FOTO: TITTI ERKSELL BARKER 3 NIBBLE GÅRD
8 Gårdar SKÄVE GÅRD Skäve Gård består av 135 ha åker som försörjer gårdens 47 mjölkkor, ungdjur och kalvar med eget foder. Liksom övriga biodynamiska gårdar driver den ett mångsidigt jordbruk. Utöver mjölk- och köttproduktion odlas brödsäd som säljs till Saltå Kvarn. På gården finns dessutom en rad andra aktiviteter som gör Skäve till en särskilt dagtid väl befolkad och varierad arbetsplats. Här finns trädgårdsodling, läkepedagogisk socialterapeutisk vård och omsorgsverksamhet, ridverksamhet, lunchservering och småskalig livsmedelsförädling. Här har också Ekobanken sina lokaler i en äldre renoverad magasinsbyggnad. FOTO: TITTI ERKSELL BARKER FOTO: JOHANNES OLSSON 4 SKÄVE GÅRD FOTO: TITTI ERKSELL BARKER 8
9 HÅKNÄS GÅRD Håknäs Gård har 52 ha åker och föder upp tjurkalvar från de andra mjölkproducerande biodynamiska gårdarna i Järna. Köttproduktionen och försäljningen är inriktade på den lokala marknaden genom Järna Odlarring under varumärket Järna Kött. Vi har här ett exempel på en samverkan som möjliggör en viss specialisering men som tillsammans med Gårdar övriga gårdar gynnar helheten. Själva slakten sker liksom för övriga Järnagårdar på Stigtomta slakteri. Utöver djurhållningen som baseras på eget foder odlas brödsäd som vidareförädlas av Saltå Kvarn i Järna. Håknäs arealer gränsar delvis till Järnafjärden, och här banar sig Moraåns ravin från Saltå by ner mot Östersjön och mynnar ut vid Pilkrog. I den nedre delen av Moraån finns både laxöring och bäver. 5 HÅKNÄS FOTO: JOHANNES OLSSON
10 Gårdar DAVIDSTA Davidsta är en gård med 260 ha åker belägen i ett kuperat landskap utanför Gnesta. På gården finns 10 suggor som producerar 20 ekologiska slaktsvin/sugga och år. Vidare finns här 80 amkor med kalvar och ungnöt samt 20 tackor. DAVIDSTA
11 TRÄDGÅRDAR Trädgårdar En trädgård hör samman med sin gård. Lantbruket kan avvara en begränsad del av den gödsel som djuren producerar och med hjälp av den försörja näringskrävande grönsaker med den näring de behöver och bygga upp extra fin och fruktbar trädgårdsjord. I Järna är gödseln en värdefull resurs som tas tillvara. Järnaslättens handelsträdgårdar Skilleby Trädgård, Skäve Trädgård, Skillebyholms Trädgård och Örtagård, Nibble Trädgård och Seminarieträdgården har alla allsidig fältmässig grönsaksodlingoch växthusodling anpassad till den lokala marknaden. Grönsakerna säljs på ICA och Konsum i Järna och förmedlas av Järna Odlarring under varumärket Järna Grönt. Flera av trädgårdarna har egna gårdsbutiker och på hösten säljer man även en del av sitt överskott på Bondens Egen Marknad i Stockholm. En speciell begivenhet är Skillebyholms höstmarknad då tusentals människor kommer för att handla biodynamiska grönsaker och lokalförädlade livsmedel. FOTO: MAX PLUNGER FOTO: MATS-OLA OHLSSON 11
12 Trädgårdar NIBBLE TRÄDGÅRD Nibble Trädgård är den kanske mest välkända av Järnas biodynamiska gårdar. Under nästan 40 år drevs trädgården framgångsrikt av pionjärerna inom biodynamisk trädgårdsodling Siri och Filip Karlsson tillsammans med övriga familjen. De visade tidigt att man kan odla småskaligt med ett brett sortiment av alla sorters grönsaker utan de kemiska bekämpnings- och gödselmedel, som användes i den ofta specialiserade konventionella trädgårdsodlingen. På odlingens 3 ha har man en ekonomisk omsättning som motsvarar ett stort lantbruk med flera medarbetare. Nibble Trädgård har också ett stort sortiment av andra biodynamiska och ekologiska produkter som säljs i den egna butiken. En stor konsumentkrets har byggts upp genom åren och som lärt sig uppskatta kvaliteten på de grönsaker som odlas här. Idag arrenderar Stiftelsen Biodynamiska Produkter Nibble Trädgård. Det innebär att trädgården drivs vidare under andra former och med målsättningen att fortsätta utveckla verksamheten. Marken och husen ägs av Nibblestiftelsen som också äger Nibble Gård och driver det ekologiska naturbruksgymnasiet. 3 NIBBLE TRÄDGÅRD FOTON: MAX PLUNGER 12
13 SKILLEBY TRÄDGÅRD Trädgårdar Skilleby Trädgård är en biodynamisk grönsaksodling belägen på Skilleby försöksgård. Här odlas ett femtiotal olika sorter grönsaker och örter på fält och i växthus. Växthusarealen har under 2006 ökats från 500 m 2 till 1000 m 2. Fältodlingen omfattar 7 ha åker var av 2,5 ha uppodlas under ,5 ha dräneras för att på sikt kunna öka produktionen. Odlingen består framförallt av sommargrönsaker såsom sallat, zucchini och kronärtsskocka. Odlingen baseras på kogödselkompost från Skäve Gård i Järna. Grönsakerna säljs via Järna Odlarring samt på Bondens Marknad, Ekolådan och gårdsförsäljning. Trädgården drivs och arrenderas av Martin Fellkvist och Frida Thörn. 2 SKILLEBY TRÄDGÅRD BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET FÖRSÖK MED FÄLTMÄSSIG GRÖNSAKSODLING Biodynamiska Forskningsinstitutet driver ett forskningsprojekt som speciellt studerar vilka faktorer som påverkar morötternas kvalitetsegenskaper. Jämförelser sker med morötter odlade under olika betingelser på olika platser i landet och arbetet utgör en fortsättning på den mångåriga forskning som skett i Järna, för att odla fram näringsrika och hälsosamma livsmedelsprodukter. Projektet är ett doktorandprojekt i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET
14 Trädgårdar SKÄVE TRÄDGÅRD Skäve Trädgård har 1000 kvadratmeter växthus och 2500 kvadratmeter frilandsodlingar. De viktigaste grödorna som alla är biodynamiskt odlade är tomat och gurka, olika slags basilika, chilipeppar, portlak m m. Från maj till oktober 9 17 kan man handla direkt i växthuset, men produkter säljs även via Järna Grönt och Biodynamiska Produkter. I samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tar trädgården även emot människor för arbetsrehabilitering och arbetar med att vänja in långtidsarbetslösa i arbetslivet. Man samarbetar också med det läkepedagogiska boendet Norrby Välle som ligger intill. På Skäve finns också ett enkelt kafé som är knutet till dessa verksamheter och som har öppet på vardagsförmiddagarna. FOTO: TITTI ERKSELL BARKER 4 SKÄVE TRÄDGÅRD SKÄVE CAFÉ
15 Trädgårdar SKILLEBYHOLMS TRÄDGÅRD OCH ÖRTAGÅRD Skillebyholms Trädgård bedriver odling på friland och i de fyra växthusen samt i örtagården, blomsterodlingarna och parken. Lantbruket odlar vall och brödsäd i sambruk med Nibble Gård. Det som odlas säljs i gårdsbutiken och kan avnjutas i Restaurang Skillebyholm. Under sommarsäsongen säljs även plantor. Skillebyholms Trädgård utgör en del i ubildningen vid Skillebyholm. FOTO: MATS-OLA OHLSSON 6 SKILLEBYHOLM, KONTOR SKILLEBYHOLM TRÄDGÅRD
16 Trädgårdar SEMINARIETRÄDGÅRDEN I Seminarieträdgården kan man bland annat titta på medicinalträdgården, mossträdgården och dammarna. Dessa stora dammar ingår i anläggningen för biologisk avloppsrening och renar hela seminariets avlopp. Här finns också Stockholmsområdets största offentliga rosenträdgård, den sekelgamla fruktträdgården och flera temaplanteringar. En nyttans och nöjets trädgård med rum för kropp och själ. Den antroposofiska rörelsens hemvist. FOTON: MAX PLUNGER 7 SEMINARIETRÄDGÅRDEN KULTURHUSET I YTTERJÄRNA
17 FOTO: DICK NORD Arkitekt Erik Asmussen
18 Kretslopp BIOGASANLÄGGNINGEN PÅ YTTERENEBY 18 I ett riktigt kretsloppssamhälle finns inget egentligt avfall. Allt går vidare och blir om inte annat jordförbättringsmedel eller energi. Inget samhälle är ett perfekt kretsloppssamhälle, men i Järna pågår ständigt försök för att förbättra kretsloppet och minska det miljöbelastande läckaget spillet och förvandla det till något nyttigt. Biogasanläggningen på Yttereneby tar hand om gödseln från Skilleby och Yttereneby Gård i sambruk samt visst avfall från livsmedelsförädlare och storkök i Järna. Den årliga biogasproduktionen i denna kretsloppsanläggning är beräknad till att motsvara över liter brännolja. Det innebär att jordbruket blir nettoproducent av förnyelsebar energi. Biogasproduktionen innebär en dubbel miljövinst eftersom metangas här tas tillvara och blir till en resurs i stället för att bidraga till den globala uppvärmningen. Anläggningen bedöms också minska kväveförlusterna i form av gasformig ammoniak som normalt avgår från kreatursgödsel. Anläggningen är unik då den är en tvåstegsanläggning med fastgödsel som rötas i det första steget och vars gödselrester efterkomposteras. Den flytande delen pumpas över i steg två där det produceras ytterligare metangas. Den troligen bättre kväveeffektiviteten och kvaliteten på gödseln studeras i odlingsförsök på försöksgården Skilleby. Detta är en försöksanläggning och arbeten pågår med att justera den för att få bästa kapacitet för att ta hand om olika typer av matavfall. I dag används gas till uppvärmning av bostadshus på gården men önskan finns att förädla gasen till fordonsgas. Anläggningen har byggts och drivs som ett forsknings- och utvecklingsprojekt av Biodynamiska Forskningsinstitutet.
19 RESTAURANGER Restauranger, caféer och butiker das till human konsumtion och den filosofin har Skillebyholm Restaurang hållit fast vid. Ytterjärna Restaurang serverar varje dag ett vegetariskt varmrättsalternativ och ett med kött. Menyn är nyskapande och har alltid en bas av goda vegetariska sallader. Båda restaurangerna är beredda att skapa festmåltider för särskilda tillfällen. 7 YTTERJÄRNA RESTAURANG I ROBYGGE Det finns två lunchrestauranger som profilerar Järnas egen mat Skillebyholm Restaurang och Ytterjärna Restaurang i Robygge (vid Kulturhuset). Skillebyholm har i huvudsak vegetarisk husmanskost. En dag i veckan serveras även ett alternativ med kött och en dag serveras fisk utöver det vegetariska. En sådan köttkonsumtion motsvarar den djurhållning som gör nytta på gården genom att ta tillvara resurser som ändå inte kan använ- 6 SKILLEBYHOLM RESTAURANG FOTO: MATS-OLA OHLSSON 19
20 Caféer och butiker CAFÉER OCH BUTIKER Linas Café i Kulturhuset och Saltå Café utgår från Järnas egna råvaror samt ekologiskt när det lokala inte räcker till. På båda caféerna kan man förutom kaffe, te och läckra bakverk även äta lättare lunch. Järnaodlad mat kan man handla både på Konsum, på ICA i Järna och i Järna Hälsokost. Ett brett sortiment av ekologiskt utöver det egna sortimentet finns även på Nibble Trädgårds butik och i Skillebyholms gårdsbutik. Ett tillfälle att få tag på produkter som annars inte kommer ut på marknaden är Skillebyholms höstmarknad. För den som inte bor i Järna och vill ha lokalt odlat finns möjligheten att beställa Ekolådan över Internet (se även sid 22). 7 LINAS CAFÉ FOTO: MONICA ÖSTLING HOLMLUND 8 SALTÅ CAFÉ
21 Järna Mejeri producerar Järnaosten, en hårdost av biodynamisk mjölk från Nibble Gård helt utan andra tillsatser än syrakultur, löpe och salt. Här tillverkas också vitlöks- och pepparrotskryddad kvarg som säljs över hela landet. På Konsum och ICA i Järna, i Nibble Trädgårdsbutik samt i den egna lilla mejeributiken kan man dessutom köpa färsk mjölk och ett sortiment av andra mejeriprodukter som är exklusiva för den lokala marknaden. Råvaran kommer från biodynamiska JÄRNA ODLARRING JÄRNA MEJERI Förädling och distribution Järna Odlarring är en ekonomisk förening som står bakom varumärkena Järna Kött och Järna Grönt och garanterar att produkter med dessa märkningar håller vad de lovar. Järna Kött och Järna Grönt säljs bland annat på ICA och Konsum i Järna och på Bondens Egen Marknad i Stockholm. Det finns dessutom samarbete med skolkök och andra storhushåll i Järna-trakten. Det finns ett brett sortiment av årstidens grönsaker, styckningsdetaljer och vissa köttprodukter som korv. Medlemmar i Järna Odlarring är gårdar och handelsträdgårdar i Järna. Järna Odlarring håller en linje av hög kvalitet biodynamisk odling och tar både miljö och kvalitet på allvar. JÄRNA ODLARRING O gårdar i Järna. Järna Mejeri äger en lokal på Nibble Gård med en enkel men flexibel utrustning för tillverkning av hårdost, färskost, färsk kvarg och med paketeringsutrustning för att sälja färsk mjölk. Dessutom en lokal som är specialiserad på att tillverka pepparrots- och vitlökskryddad kvarg som har en naturligt god hållbarhet. 3 JÄRNA MEJERI
22 Förädling och distribution STIFTELSEN BIODYNAMISKA PRODUKTER Stiftelsen Biodynamiska Produkter i Järna är en näringsdrivande stiftelse som köper, säljer och distribuerar biodynamiska och ekologiska livsmedel över hela Sverige. Man levererar till butiker, restauranger, storkök och inköpsföreningar. Biodynamiska Produkter grundades för mer än 30 år sedan och har idag drygt 30 anställda. Stiftelsen drivs utan enskilt vinstintresse och stödjer forskning, utbildning och utveckling av den biodynamiska/ekologiska odlingen. Biodynamiska Produkter har en serie produkter som säljs under varumärket Fyra Årstider. En verksamhetslinje som senaste året har rönt stor framgång är Ekolådan med ekologiska och biodynamiska produkter som kan beställas via internet ( Hela sortimentet av livsmedel är ekologiskt/biodynamiskt odlat. Biodynamiska Produkter har också en betydande import av ekologiska och biodynamiska varor och samarbetar med andra ekologiskt inriktade företag inom EU för att kunna handla direkt av och stödja ekologiska och biodynamiska odlare även utanför EU. FOTON: INGVAR ERIKSSON BIODYNAMISKA PRODUKTER
23 SALTÅ KVARN OCH BAGERI Förädling och distribution de produkter. Det finns en kvarn, ett bageri och ett populärt café som alla tillhör Saltå Kvarn. Idag finns en växande verksamhet med nya gårdar som tack vare den stora efterfrågan på Saltå Kvarns produkter nu lägger om till biodynamisk odling. FOTO: MATS-OLA OHLSSON Saltå Kvarn och Bageri som producerar gryn, mjöl, bröd och andra spannmålsprodukter startade 1964 då kvarnen spelade en viktig roll för att tidigt få igång en marknad för biodynamiska och andra alternativodla- 8 SALTÅ KVARN FOTO: LENA EKMAN STIGTOMTA SLAKTERI Stigtomta slakteri är ett familjeägt litet slakteri sydväst om Nyköping. Här tillåter rutinerna att ett djur i taget tas in för slakt. Det är just nu det mest djurvänliga lagliga alternativ som finns tillgängligt och det är här djur från Järna slaktas idag. I Gnesta planeras ett lokalt slakteri som skall fungera enligt principen att djuren slaktas på gården och därmed helt slipper transport med den stress som detta medför. Avsikten är alltså att slakten sker på gården, medan urtagning och hängning sker i en gemensam lokal. Eftersom denna princip är ny i Sverige har det tagit lång tid med planering och tillståndsgivning. STIGTOMTA SLAKTERI
24 Skolor och kursgårdar NIBBLE NATURBRUKSGYMNASIUM NIBBLE NATURBRUKSGYMNASIUM SKILLEBYHOLMS SEMINARIUM Järna är från början en pedagogisk provins och hela den biodynamiska profilen började på 1930-talet med att läkepedagogiska hem för barn med speciella behov ville ha livsmedel av hög kvalitet till sina elever för att understödja deras lärande. Järnas många skolor och pedagogiska initiativ har skapat en speciell kultur och en efterfrågan som gjort det möjligt för andra initiativ på matområdet att bli till. Skolor idag med särskild inriktning på jordbruk och mat är Nibble Naturbruksgymnasium som erbjuder en unik rent ekologiskt inriktad gymnasiekurs och Skillebyholms Seminarium för biodynamisk odling och näring. Här erbjuds dels en tvåårig biodynamisk linje för odlingspedagoger och dels ett årligt utbud av kortare kurser. Den biodynamiska utbildningen vid Skillebyholm i Järna genomförs i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan och Rosendals Trädgård i Stockholm. Viktiga inslag i utbildningarna är gödselvård och kompostering, växtföljder, djurhållning, odling av örter och landskapsvård. Teori kombineras med praktiska övningar och praktik där man kan välja olika inriktningar som jordbruk, trädgårdsdrift, skolträdgård och parkskötsel. Kurser genomförs också i hur man tillreder mat på biodynamiska råvaror med inriktning på näring och hälsa. SKILLEBYHOLMS SEMINARIUM FOTO: MATS-OLA OHLSSON
25 INITIATIV NÄRODLAT Övrigt av betydelse för ekonära Järna Initiativ Närodlat är en ideell förening där du som konsument kan bli medlem och engagera dig för att förbättra tillgången på lokal mat av hög kvalitet. Föreningens syfte är att främja lokal konsumtion av lokalt odlade produkter av hög kvalitet. Föreningen driver olika projekt som syftar till att övervinna flaskhalsar. Exempel på sådana projekt är samverkan mellan skola och lantbruk, hjälpa lantbrukare att bevara och utveckla lokala sorter med särskilda kvalitetsegenskaper, att utveckla sinnet för kvalitet hos konsumenter genom smakpaneler, ge ut en almanacka med recept som är anpassade till årstiden, utveckla GMO-fria zoner m m. INITIATIV NÄRODLAT FOTON: TITTI ERKSELL BARKER 25
26 Övrigt av betydelse för ekonära Järna EKOBANKEN Ekobanken är en ekologiskt och socialt inriktad bank som har finansierat flera av de verksamheter som medverkar i BERASprojektet. Banken har också hjälpt projektet att få stöd bland annat genom att upprätta garantifonder och ge ränterabatter. Banken arbetar transparent vilket innebär att den som har pengar i banken får veta vad pengarna verkar för. Därför publiceras all utlåning till projekt och verksamheter löpande på bankens webbsida och i bankens årsberättelse. Ekobanken är en medlemsbank med cirka 2500 medlemmar och runt 300 lån till projekt som arbetar för långsiktigt hållbar utveckling på olika platser i landet. Ekobanken har sina lokaler i en vacker magasinsbyggnad på Skäve gård 4 EKOBANKEN, BOX 64, JÄRNA TEL Solviksskolan är en skola som har fått sin finansiering genom Ekobanken och där det nästan ständigt pågår ett bygge. 26
27 BIODYNAMISKA FÖRENINGEN Övrigt av betydelse för ekonära Järna Biodynamiska Föreningen bildades 1944 och har sedan dess, som en av de verkliga pionjärerna inom den Svenska miljörörelsen, arbetat för att förverkliga de ekologiska och biodynamiska idéerna i svenskt jordbruk och trädgårdsodling. Biodynamiska Föreningen arbetar för yrkesodlare, fritidsodlare, konsumenter och för alla som vill bevara mångfalden och utveckla den levande landsbygden i Sverige. Kontoret ligger på Skillebyholm. 6 BIODYNAMISKA FÖRENINGEN SVENSKA DEMETERFÖRBUNDET På Skillebyholm finns också Svenska Demeterförbundet som bildades 1957 och är kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige. Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer och ger ut en förteckning över sina godkända odlare. Föreningen ger dessutom ut ett medlemsblad och tillverkar biodynamiska preparat. 6 SVENSKA DEMETERFÖRBUNDET
28 Övrigt av betydelse för ekonära Järna BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET (SBFI) Biodynamiska Forskningsinstitutet (SBFI) har sin huvudsakliga verksamhet förlagd på Skilleby som är institutets försöksgård. Laboratorium för analysarbeten och kvalitetsundersökningar är inrättade i huvudbyggnaden på Skillebyholm. Forskningsprogrammet har tre huvudinriktningar: Gården, miljön och jordbrukets relation till samhället. Verksamheten utgår från gården som en helhet med både växtodling och djurhållning. I denna helhet utgör växtnäringskretsloppet och växtföljden med baljväxterna en viktig del för kväveförsörjning och markbördighet. Gödselvården med kompostering utgör också centrala delar. Långliggande försök för studier av markens bördighetsegenskaper, produktivitet och 28 produkternas kvalitet har bedrivits sedan 1950-talet och mycket av detta arbete ligger till grund för den ekologiska odlingen i dag. Att det faktiskt är möjligt att långsiktigt driva ett jordbruk som är självförsörjande på foder och växtnäring framgår av att flera av Järnagårdarna har drivits på detta uthålliga sett sedan 1960-talet. Studier av markens bördighetsegenskaper visar att markbördighet och produktionsförmåga på lång sikt ökar i dessa system. Det nuvarande långtidsförsöket på Skilleby startade Där jämförs effekterna av komposterad och icke komposterad gödsel samt av de gödsel- och växtpreparat som används i biodynamisk odling. Ett doktorandarbete pågår speciellt rörande kvalitet och odling av morötter. Arbeten pågår också med bildskapande kvalitetstestmetoder. Forskarna samarbetar
29 Övrigt av betydelse för ekonära Järna med Sveriges lantbruksuniversitet och institutet har ett omfattande kontaktnät med forskare i övriga Norden och internationellt. SBFI har tagit initiativet till Östersjöprojektet BERAS och är också samordnare för projektet där institutioner från åtta Östersjöländer ingår som partners. Institutet har byggt och driver också utvecklingsarbetet med biogas som en förnyelsebar energikälla på gårdsnivå. Utförligare information och rapporter finns på institutets hemsida. BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET ASSOCIERA LANTBRUKS- RÅDGIVNING Har också sitt kontor på Skilleby och har ett nära samarbete med Biodynamiska Forskningsinstitutet. Associera Lantbruksrådgivning står till förfogande för lantbrukare som vill utveckla verksamheter med det lokala kretsloppet som idé. Rådgivning kan ofta erbjudas kostnadsfritt genom samarbete med länsstyrelserna. ASSOCIERA LANTBRUKSRÅDGIVNING BERAS BERAS står för Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society och är ett till 60 procent EU-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt med 20 partners i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. Projektet utgår från goda exempel i dessa länder, och syftet är att dokumentera vilka möjligheter som finns att skapa ett mer effektivt kretsloppsjordbruk och en mer lokal eller regional, livsmedelsförsörjning. Åtgärder som skulle minska utsläppen av närsalter till Östersjön, minska förbrukningen av icke förnyelsebar energi, minska växthuseffekten samt innebära att användningen av kemiska bekämpningsmedel upphör. Cirka 50 ekologiska kretsloppsjordbruk har studerats under tre år. Gårdarnas lägen inom Östersjöns avvattningsområde är markerat med röda punkter på kartan. Resultaten visar att det skulle vara möjligt att halvera kvävebelastningen på havet genom en lägre intensitet i jordbruket och med en sådan fördelning och balans mellan växtodling och djurhållningen så att växtnäringen i stallgödsel kan återutnyttjas mer effektivt. Även fosforbelastningen skulle minska då inga överskott skulle uppstå, så som i dag sker på intensiva 29
30 Övrigt av betydelse för ekonära Järna djurgårdar. Hur stor minskningen av fosfor skulle bli är svårare att beräkna. Vid en total omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle också förbrukningen av ändliga naturresurser som fossil energi, fosfater och importerade fodermedel som sojaprotein från Sydamerika minska kraftigt. Om man tänker sig ett väl genomfört ekologiskt kretsloppsjordbruk tillämpat i hela Östersjöregionen inklusive de Baltiska länderna och Polen enligt Järnas modell så skulle produktionen av livsmedel inte minska totalt för området. En del av fläsk och fjäderfäköttkonsumtionen skulle dock behöva bytas ut mot nötkött eftersom andelen vall skulle bli större än i dagens konventionella jordbruk. Den biologiska mångfalden och fågellivet skulle också gynnas av en slopad användning av bekämpningsmedel, i kombination med ett mer varierat jordbruk, med mera gräs och klöverodling. En mera lokal självförsörjning med ekologiska livsmedel skulle enligt resultaten från BERAS-projektet innebära att betydligt mindre fossil energi förbrukades och att mindre växthusgaser från livsmedelskedjan (produktion, förädling, distribution) släpptes ut. Kombinerat med en mer vegetarisk kost skulle växthuseffekten från livsmedelskedjan kunna minska med cirka 40 %. En omställning av hela jordbruket och i ännu större omfattning hela livsmedelssystemet, skulle innebära betydande förändringar i strukturen i områden där man i dag har drivit fram ett starkt specialiserat jordbruk och en centraliserad livsmedelsindustri. Men det skulle också gynna den lokala ekonomin och social- och kulturell mänsklig samverkan på landsbygden. I ett land som Polen skulle man kunna vitalisera den landsbygdsstruktur som ännu finns kvar i stora områden, medan mer genomgripande förändringar skulle behöva ske i Sverige och Finland och ännu mer i Danmark. 30
31 1 Yttereneby Gård 9 2 Skilleby Gård Skilleby Trädgård Biodynamiska Forskningsinstitutet Nibble Gård Nibble Trädgård Järna Mejeri Nibble Naturbruksgymnasium 4 Skäve Gård Ekobanken Håknäs Gård 6 Skillebyholms Trädgård och Örtagård Skillebyholms Seminarium Skillebyholm Restaurang Svenska Demeterförbundet Biodynamiska Föreningen Seminarieträdgården Ytterjärna Restaurang Linas Café 8 Saltå Kvarn Saltå Café 9 Konsum ICA 31
32 Denna folder är utgiven av Biodynamiska Forskningsinstitutet och BERAS projektet med stöd från EU, svenska regeringen och enskilda stiftelser. BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET (SBFI) 2006 GRAFISK FORM LENA LILJESTRAND TROSA TRYCKERI
Vårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merArtur.Granstedt@jdb.se 31
Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga
Läs merKväve (N) och fosfor (P) överskott
Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merAlltid det svarta fåren!
Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även
Läs merTEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN
En bit utanför Södertälje, i den sörmländska myllan och i det antroposofiska Järna, ligger Norrbyvälle. Här tar man emot ungdomar och vuxna med rätt till LSS och erbjuder dem aktiviteter nära naturen och
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merArbetsplan , diskussionsunderlag
Arbetsplan 2011-2018, diskussionsunderlag Med individen i fokus Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutets ändamål är att bedriva vetenskaplig forskning, främst inom lantbruk och näringsfrågor. Vägledande
Läs merEkologisk odling i växthus
Ekologisk växtodling Ekologisk odling i växthus Foto: Johan Ascard Innehåll Ekologisk odling i växthus...3 Vad är ekologisk odling?... 3 Ekologisk växthusodling ökar... 4 Efterfrågade produkter... 5 Mer
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merDet osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget
Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god
Läs merFörutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.
14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra
Läs merVårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,
Läs merProjektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.
VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merRegler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14
Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merFördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2
1 Denna presentation gjordes i samband med fältvandringen på Ullberga gård utanför Nyköping, 3 augusti 2017. Materialet baseras på den forsknings och försöksverksamhet som bedrivs vid Biodynamiska Forskningsinstitutet
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merLivsmedelsstrategin -regler och villkor
Livsmedelsstrategin -regler och villkor Länsstyrelsen Västra Götalands län Marie Andreasson, Avdelningschef Landsbygdsavdelningen Ingrid Guldbrand, Enhetschef Landsbygdsutveckling Exempel en producent
Läs merDen hållbara maten konsumenten i fokus
Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön
Läs merSödertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun
Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:Jo604
Motion till riksdagen 1985/86:Jo604 Ylva Annersted t (fp) Stöd till biodynamisk odling Den senaste tidens debatt har i blixtbelysning visat vilka brister och nackdelar som den moderna stordriftsproduktionen
Läs merKLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merMiljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi
Läs merKonsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.
Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning
Läs merMaten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson
Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merEKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015
EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merSmakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merNominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens
Läs merTITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Läs merEko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014
Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk
Läs merVälkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!
Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina
Läs merhttp://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson
http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merPressrelease. Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade.
Pressrelease Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade. Tävlingen Årets lantbruksföretag 2010 anordnas för tredje året. Juryn har nu nominerat tre gårdar. En av gårdarna
Läs merGuide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation
Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel SYFTE Syftet med denna guide är att underlätta för dig
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merLivsmedelsförsörjningsstrategi för Södertälje kommun
Livsmedelsförsörjningsstrategi för Södertälje kommun Hållbarhet i normalläge Beredskap för krisläge Koppling till odlingsstrategi och utbyggnadsstrategi Etapp 1: sept-dec 2018 Etapp 2: 2019 Helena Nordlund,
Läs merRegler för Bondens egen Marknad gällande fr o m 2009
Regler för Bondens egen Marknad gällande fr o m 2009 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Den nationella föreningen Bondens egen Marknad. Medlem Medlem är producent som ingått medlemskap i BeM
Läs merMatkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg
Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,
Läs merCSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND
CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,
Läs merVÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik
VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs mer12 Tillverkning av produktionshjälpmedel
12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier
Läs merUmeå 27 oktober 2009
Umeå 27 oktober 2009 Låt maten vara din medicin och medicinen din mat Hippokrates 460-377 FKR Innehåll Vad tycker konsumenterna? Konsumenter i lågkonjunktur Vad behöver vi mer forskning om i Norrland?
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merHela kedjan på gården Majken
Hela kedjan på gården 3430 Majken Från Wapnö Gård till ditt bord Närhet ger färskhet Kort väg från ko till konsument konsument Wapnö AB Vision Idag bättre än igår på ett uthålligt sätt. Affärsidé Wapnö
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merPS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior
Årets klimatkök 2018 Bli Sveriges mest hållbara skolkök! Det är både roligt och engagerande att arbeta tillsammans med hållbarhet. Låt dig inspireras av våra smarta verktyg som passar både små och stora
Läs merKostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merDet finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merSvenskmärkning AB
Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda
Läs merArlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet
Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla
Läs merEn styrelse som gör skillnad
Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad Vision utbildningar Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad 1 Innehåll: Schyst måltid 3 Uppdragshandling för 4 ledamot i avdelningsstyrelse Uppdragshandling för 5
Läs merTrädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.
Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. är en unik trädgårdsmästarutbildning, där vi kompletterar den traditionella hantverkskunskapen hos trädgårdsmästaren med ekologi och entreprenörskap.
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merFood Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN
Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs mer