DET BIODYNAMISKA JÄRNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET BIODYNAMISKA JÄRNA"

Transkript

1 DET BIODYNAMISKA JÄRNA

2 FOTO: PETER DE VOTO KULTURHUSET I YTTERJÄRNA

3 INNEHÅLL OMSLAGSFOTO: MAX PLUNGER GÅRDAR Yttereneby Gård Skilleby Gård 6 Nibble Gård 7 Skäve Gård 8 Håknäs Gård 9 Davidsta 10 TRÄDGÅRDAR Nibble Trädgård 12 Skilleby Trädgård 13 Skäve Trädgård 14 Skillebyholms Trädgård och Örtagård 15 Seminarieträdgården 16 KRETSLOPP Biogasanläggningen på Yttereneby 18 RESTAURANGER, CAFÉER OCH BUTIKER Skillebyholm Restaurang 19 Ytterjärna Restaurang i Robygge 19 Linas Café 20 Saltå Café 20 FÖRÄDLING OCH DISTRIBUTION Järna Odlarring, Skilleby 21 Järna Mejeri, Nibble Gård 21 Stiftelsen Biodynamiska Produkter (SBP) 22 Saltå Kvarn och Bageri 23 Stigtomta slakteri 23 SKOLOR OCH SEMINARIUM Nibble Naturbruksgymnasium 24 Skillebyholms Seminarium 24 ÖVRIGT AV BETYDELSE FÖR EKONÄRA JÄRNA Initiativ Närodlat 25 Ekobanken 26 Biodynamiska Föreningen 27 Svenska Demeterförbundet 27 Biodynamiska Forskningsinstitutet (SBFI) 28 Associera Lantbruksrådgivning 29 Beras 29 Karta 31

4

5 DET BIODYNAMISKA JÄRNA En ekoregion att lära och låta sig inspireras av ett experiment med former för ett framtida ekologiskt och uthålligt samhälle De senaste årens algblomningar har väckt många människors medvetande om att Östersjöns miljö är hotad, och delvis redan skadad.vårt sätt att bedriva jordbruk bär ett betydande ansvar för detta. Vi får alltmer alarmerande rapporter om klimatförändringar, sinande naturresurser och miljöskador till följd av de föroreningar vi själva sprider i miljön.vår fruktbara planet håller på att utarmas på allt större arealer av grönskande skogar och odlingsbar mark samtidigt som vi blir allt fler människor som jorden skall föda med närande och hälsosam mat. Politiker och enskilda människor vi bär alla ansvaret och kan göra något åt vad som nu sker. Det enskilda initiativet visar att det är möjligt att vända utvecklingen. Vi kan ändra vårt sätt att bruka jorden exemplen visar hur vi kan vårda jordens bördighet, hushålla med dess resurser och göra den till en fruktbar trädgård. Var och en kan göra sitt val som odlare, som producent, handlare och som konsument. Låt oss hjälpas åt med att skapa en uthållig framtid. Här i Järna finns många ekologiska initiativ att lära och låta sig inspireras av för att finna sin egen väg. Välkommen på en rundresa! FOTO: DICK NORD Artur Granstedt Föreståndare för Biodynamiska Forskningsinstitutet och koordinator för Östersjöprojektet BERAS 5

6 Gårdar 6 YTTERENEBY/SKILLEBY GÅRD Yttereneby/Skilleby Gård producerar mjölk, kött och brödsäd på totalt 135 ha åker. Den rymmer även Skilleby Trädgård vars gödsel kommer från gården. Här finns 52 mjölkkor, 28 tackor och 2 hästar. Mjölken säljs delvis till ARLA ekomjölk och delvis till Järna Mejeri. Djuren slaktas på Stigtomta slakteri och köttet marknadsförs genom Järna Odlarring till den lokala marknaden. Brödsäden går till Saltå Kvarn och Bageri. Bonden på Yttereneby sköter även odlingarna på Biodynamiska Forskningsinstitutets försöksgård Skilleby. Biodynamiska Forskningsinstitutet driver här långliggande försök med FOTON: TITTI ERKSELL BARKER fasta försöksrutor på samtliga skiften i den femåriga växtföljden. I försöken som startade redan 1991 studeras hur olika former och mängder av stallgödsel och en valldominerad växtföljd långsiktigt påverkar markens bördighet, skördarnas storlek och produkternas kvalitet. På Skilleby har också anlagts dammar som bidrar till att minska växtnäringsförlusterna samt anläggningar för att mäta hur mycket växtnäring åkermarken förlorar. En promenadslinga med skyltar beskriver försöken, visar resultaten och hur ett biodynamiskt jordbruk med växtodling och djurhållning fungerar. Yttereneby/Skilleby Gård ingår i BERASprojektet och motsvarar väl genomsnittet i Svenskt jordbruk vad gäller växtodling och djurhållning. Försöksresultaten visar hur överskottet av växtnäring och de förluster de leder till från jordbruket kan mer än halveras i jämförelse med dagens konventionella jordbruk. 1 YTTERENEBY GÅRD SKILLEBY FÖRSÖKSGÅRD

7 Nibble Gård är en mjölkproducerande gård med 42 mjölkkor, avelstjur, 5 tackor, 2 hästar och med 97 ha åker. All mjölk levereras till Järna Mejeri som ligger på gården. Liksom på övriga biodynamiska gårdar har man inte fler djur än man huvudsakligen kan försörja genom gårdens egen foderproduktion. Därutöver producerar gården brödsäd som säljs. Förutom beten så har Nibble Gård en valldominerad växtföljd med klöver och gräs. På gården finns dessutom ett litet bageri Nibble Bageri där man kan köpa dagsfärskt bröd. Gården motsvarar väl kravet på en ekologisk kretsloppsgård utan vare sig kemisk bekämpning eller inköpt växtnäring i NIBBLE GÅRD Gårdar form av handelsgödsel och importerade fodermedel. Genom en balanserad djurhållning kan man effektivt återanvända växtnäringen från den egna gödselproduktionen. Överskotten och förlusterna av växtnäring är därför små. Särskilt om man jämför med sådana konventionella djurgårdar som genom en långt driven specialisering har för mycket djur. På gården ligger också Nibble Naturbruksgymnasium där eleverna lär sig hur ett ekologiskt välanpassat jordbruk fungerar. Bakom gården ligger Nibble Skogsbrynsby en ekoby med radhuslängor för medarbetare i verksamheterna. FOTO: TITTI ERKSELL BARKER 3 NIBBLE GÅRD

8 Gårdar SKÄVE GÅRD Skäve Gård består av 135 ha åker som försörjer gårdens 47 mjölkkor, ungdjur och kalvar med eget foder. Liksom övriga biodynamiska gårdar driver den ett mångsidigt jordbruk. Utöver mjölk- och köttproduktion odlas brödsäd som säljs till Saltå Kvarn. På gården finns dessutom en rad andra aktiviteter som gör Skäve till en särskilt dagtid väl befolkad och varierad arbetsplats. Här finns trädgårdsodling, läkepedagogisk socialterapeutisk vård och omsorgsverksamhet, ridverksamhet, lunchservering och småskalig livsmedelsförädling. Här har också Ekobanken sina lokaler i en äldre renoverad magasinsbyggnad. FOTO: TITTI ERKSELL BARKER FOTO: JOHANNES OLSSON 4 SKÄVE GÅRD FOTO: TITTI ERKSELL BARKER 8

9 HÅKNÄS GÅRD Håknäs Gård har 52 ha åker och föder upp tjurkalvar från de andra mjölkproducerande biodynamiska gårdarna i Järna. Köttproduktionen och försäljningen är inriktade på den lokala marknaden genom Järna Odlarring under varumärket Järna Kött. Vi har här ett exempel på en samverkan som möjliggör en viss specialisering men som tillsammans med Gårdar övriga gårdar gynnar helheten. Själva slakten sker liksom för övriga Järnagårdar på Stigtomta slakteri. Utöver djurhållningen som baseras på eget foder odlas brödsäd som vidareförädlas av Saltå Kvarn i Järna. Håknäs arealer gränsar delvis till Järnafjärden, och här banar sig Moraåns ravin från Saltå by ner mot Östersjön och mynnar ut vid Pilkrog. I den nedre delen av Moraån finns både laxöring och bäver. 5 HÅKNÄS FOTO: JOHANNES OLSSON

10 Gårdar DAVIDSTA Davidsta är en gård med 260 ha åker belägen i ett kuperat landskap utanför Gnesta. På gården finns 10 suggor som producerar 20 ekologiska slaktsvin/sugga och år. Vidare finns här 80 amkor med kalvar och ungnöt samt 20 tackor. DAVIDSTA

11 TRÄDGÅRDAR Trädgårdar En trädgård hör samman med sin gård. Lantbruket kan avvara en begränsad del av den gödsel som djuren producerar och med hjälp av den försörja näringskrävande grönsaker med den näring de behöver och bygga upp extra fin och fruktbar trädgårdsjord. I Järna är gödseln en värdefull resurs som tas tillvara. Järnaslättens handelsträdgårdar Skilleby Trädgård, Skäve Trädgård, Skillebyholms Trädgård och Örtagård, Nibble Trädgård och Seminarieträdgården har alla allsidig fältmässig grönsaksodlingoch växthusodling anpassad till den lokala marknaden. Grönsakerna säljs på ICA och Konsum i Järna och förmedlas av Järna Odlarring under varumärket Järna Grönt. Flera av trädgårdarna har egna gårdsbutiker och på hösten säljer man även en del av sitt överskott på Bondens Egen Marknad i Stockholm. En speciell begivenhet är Skillebyholms höstmarknad då tusentals människor kommer för att handla biodynamiska grönsaker och lokalförädlade livsmedel. FOTO: MAX PLUNGER FOTO: MATS-OLA OHLSSON 11

12 Trädgårdar NIBBLE TRÄDGÅRD Nibble Trädgård är den kanske mest välkända av Järnas biodynamiska gårdar. Under nästan 40 år drevs trädgården framgångsrikt av pionjärerna inom biodynamisk trädgårdsodling Siri och Filip Karlsson tillsammans med övriga familjen. De visade tidigt att man kan odla småskaligt med ett brett sortiment av alla sorters grönsaker utan de kemiska bekämpnings- och gödselmedel, som användes i den ofta specialiserade konventionella trädgårdsodlingen. På odlingens 3 ha har man en ekonomisk omsättning som motsvarar ett stort lantbruk med flera medarbetare. Nibble Trädgård har också ett stort sortiment av andra biodynamiska och ekologiska produkter som säljs i den egna butiken. En stor konsumentkrets har byggts upp genom åren och som lärt sig uppskatta kvaliteten på de grönsaker som odlas här. Idag arrenderar Stiftelsen Biodynamiska Produkter Nibble Trädgård. Det innebär att trädgården drivs vidare under andra former och med målsättningen att fortsätta utveckla verksamheten. Marken och husen ägs av Nibblestiftelsen som också äger Nibble Gård och driver det ekologiska naturbruksgymnasiet. 3 NIBBLE TRÄDGÅRD FOTON: MAX PLUNGER 12

13 SKILLEBY TRÄDGÅRD Trädgårdar Skilleby Trädgård är en biodynamisk grönsaksodling belägen på Skilleby försöksgård. Här odlas ett femtiotal olika sorter grönsaker och örter på fält och i växthus. Växthusarealen har under 2006 ökats från 500 m 2 till 1000 m 2. Fältodlingen omfattar 7 ha åker var av 2,5 ha uppodlas under ,5 ha dräneras för att på sikt kunna öka produktionen. Odlingen består framförallt av sommargrönsaker såsom sallat, zucchini och kronärtsskocka. Odlingen baseras på kogödselkompost från Skäve Gård i Järna. Grönsakerna säljs via Järna Odlarring samt på Bondens Marknad, Ekolådan och gårdsförsäljning. Trädgården drivs och arrenderas av Martin Fellkvist och Frida Thörn. 2 SKILLEBY TRÄDGÅRD BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET FÖRSÖK MED FÄLTMÄSSIG GRÖNSAKSODLING Biodynamiska Forskningsinstitutet driver ett forskningsprojekt som speciellt studerar vilka faktorer som påverkar morötternas kvalitetsegenskaper. Jämförelser sker med morötter odlade under olika betingelser på olika platser i landet och arbetet utgör en fortsättning på den mångåriga forskning som skett i Järna, för att odla fram näringsrika och hälsosamma livsmedelsprodukter. Projektet är ett doktorandprojekt i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET

14 Trädgårdar SKÄVE TRÄDGÅRD Skäve Trädgård har 1000 kvadratmeter växthus och 2500 kvadratmeter frilandsodlingar. De viktigaste grödorna som alla är biodynamiskt odlade är tomat och gurka, olika slags basilika, chilipeppar, portlak m m. Från maj till oktober 9 17 kan man handla direkt i växthuset, men produkter säljs även via Järna Grönt och Biodynamiska Produkter. I samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tar trädgården även emot människor för arbetsrehabilitering och arbetar med att vänja in långtidsarbetslösa i arbetslivet. Man samarbetar också med det läkepedagogiska boendet Norrby Välle som ligger intill. På Skäve finns också ett enkelt kafé som är knutet till dessa verksamheter och som har öppet på vardagsförmiddagarna. FOTO: TITTI ERKSELL BARKER 4 SKÄVE TRÄDGÅRD SKÄVE CAFÉ

15 Trädgårdar SKILLEBYHOLMS TRÄDGÅRD OCH ÖRTAGÅRD Skillebyholms Trädgård bedriver odling på friland och i de fyra växthusen samt i örtagården, blomsterodlingarna och parken. Lantbruket odlar vall och brödsäd i sambruk med Nibble Gård. Det som odlas säljs i gårdsbutiken och kan avnjutas i Restaurang Skillebyholm. Under sommarsäsongen säljs även plantor. Skillebyholms Trädgård utgör en del i ubildningen vid Skillebyholm. FOTO: MATS-OLA OHLSSON 6 SKILLEBYHOLM, KONTOR SKILLEBYHOLM TRÄDGÅRD

16 Trädgårdar SEMINARIETRÄDGÅRDEN I Seminarieträdgården kan man bland annat titta på medicinalträdgården, mossträdgården och dammarna. Dessa stora dammar ingår i anläggningen för biologisk avloppsrening och renar hela seminariets avlopp. Här finns också Stockholmsområdets största offentliga rosenträdgård, den sekelgamla fruktträdgården och flera temaplanteringar. En nyttans och nöjets trädgård med rum för kropp och själ. Den antroposofiska rörelsens hemvist. FOTON: MAX PLUNGER 7 SEMINARIETRÄDGÅRDEN KULTURHUSET I YTTERJÄRNA

17 FOTO: DICK NORD Arkitekt Erik Asmussen

18 Kretslopp BIOGASANLÄGGNINGEN PÅ YTTERENEBY 18 I ett riktigt kretsloppssamhälle finns inget egentligt avfall. Allt går vidare och blir om inte annat jordförbättringsmedel eller energi. Inget samhälle är ett perfekt kretsloppssamhälle, men i Järna pågår ständigt försök för att förbättra kretsloppet och minska det miljöbelastande läckaget spillet och förvandla det till något nyttigt. Biogasanläggningen på Yttereneby tar hand om gödseln från Skilleby och Yttereneby Gård i sambruk samt visst avfall från livsmedelsförädlare och storkök i Järna. Den årliga biogasproduktionen i denna kretsloppsanläggning är beräknad till att motsvara över liter brännolja. Det innebär att jordbruket blir nettoproducent av förnyelsebar energi. Biogasproduktionen innebär en dubbel miljövinst eftersom metangas här tas tillvara och blir till en resurs i stället för att bidraga till den globala uppvärmningen. Anläggningen bedöms också minska kväveförlusterna i form av gasformig ammoniak som normalt avgår från kreatursgödsel. Anläggningen är unik då den är en tvåstegsanläggning med fastgödsel som rötas i det första steget och vars gödselrester efterkomposteras. Den flytande delen pumpas över i steg två där det produceras ytterligare metangas. Den troligen bättre kväveeffektiviteten och kvaliteten på gödseln studeras i odlingsförsök på försöksgården Skilleby. Detta är en försöksanläggning och arbeten pågår med att justera den för att få bästa kapacitet för att ta hand om olika typer av matavfall. I dag används gas till uppvärmning av bostadshus på gården men önskan finns att förädla gasen till fordonsgas. Anläggningen har byggts och drivs som ett forsknings- och utvecklingsprojekt av Biodynamiska Forskningsinstitutet.

19 RESTAURANGER Restauranger, caféer och butiker das till human konsumtion och den filosofin har Skillebyholm Restaurang hållit fast vid. Ytterjärna Restaurang serverar varje dag ett vegetariskt varmrättsalternativ och ett med kött. Menyn är nyskapande och har alltid en bas av goda vegetariska sallader. Båda restaurangerna är beredda att skapa festmåltider för särskilda tillfällen. 7 YTTERJÄRNA RESTAURANG I ROBYGGE Det finns två lunchrestauranger som profilerar Järnas egen mat Skillebyholm Restaurang och Ytterjärna Restaurang i Robygge (vid Kulturhuset). Skillebyholm har i huvudsak vegetarisk husmanskost. En dag i veckan serveras även ett alternativ med kött och en dag serveras fisk utöver det vegetariska. En sådan köttkonsumtion motsvarar den djurhållning som gör nytta på gården genom att ta tillvara resurser som ändå inte kan använ- 6 SKILLEBYHOLM RESTAURANG FOTO: MATS-OLA OHLSSON 19

20 Caféer och butiker CAFÉER OCH BUTIKER Linas Café i Kulturhuset och Saltå Café utgår från Järnas egna råvaror samt ekologiskt när det lokala inte räcker till. På båda caféerna kan man förutom kaffe, te och läckra bakverk även äta lättare lunch. Järnaodlad mat kan man handla både på Konsum, på ICA i Järna och i Järna Hälsokost. Ett brett sortiment av ekologiskt utöver det egna sortimentet finns även på Nibble Trädgårds butik och i Skillebyholms gårdsbutik. Ett tillfälle att få tag på produkter som annars inte kommer ut på marknaden är Skillebyholms höstmarknad. För den som inte bor i Järna och vill ha lokalt odlat finns möjligheten att beställa Ekolådan över Internet (se även sid 22). 7 LINAS CAFÉ FOTO: MONICA ÖSTLING HOLMLUND 8 SALTÅ CAFÉ

21 Järna Mejeri producerar Järnaosten, en hårdost av biodynamisk mjölk från Nibble Gård helt utan andra tillsatser än syrakultur, löpe och salt. Här tillverkas också vitlöks- och pepparrotskryddad kvarg som säljs över hela landet. På Konsum och ICA i Järna, i Nibble Trädgårdsbutik samt i den egna lilla mejeributiken kan man dessutom köpa färsk mjölk och ett sortiment av andra mejeriprodukter som är exklusiva för den lokala marknaden. Råvaran kommer från biodynamiska JÄRNA ODLARRING JÄRNA MEJERI Förädling och distribution Järna Odlarring är en ekonomisk förening som står bakom varumärkena Järna Kött och Järna Grönt och garanterar att produkter med dessa märkningar håller vad de lovar. Järna Kött och Järna Grönt säljs bland annat på ICA och Konsum i Järna och på Bondens Egen Marknad i Stockholm. Det finns dessutom samarbete med skolkök och andra storhushåll i Järna-trakten. Det finns ett brett sortiment av årstidens grönsaker, styckningsdetaljer och vissa köttprodukter som korv. Medlemmar i Järna Odlarring är gårdar och handelsträdgårdar i Järna. Järna Odlarring håller en linje av hög kvalitet biodynamisk odling och tar både miljö och kvalitet på allvar. JÄRNA ODLARRING O gårdar i Järna. Järna Mejeri äger en lokal på Nibble Gård med en enkel men flexibel utrustning för tillverkning av hårdost, färskost, färsk kvarg och med paketeringsutrustning för att sälja färsk mjölk. Dessutom en lokal som är specialiserad på att tillverka pepparrots- och vitlökskryddad kvarg som har en naturligt god hållbarhet. 3 JÄRNA MEJERI

22 Förädling och distribution STIFTELSEN BIODYNAMISKA PRODUKTER Stiftelsen Biodynamiska Produkter i Järna är en näringsdrivande stiftelse som köper, säljer och distribuerar biodynamiska och ekologiska livsmedel över hela Sverige. Man levererar till butiker, restauranger, storkök och inköpsföreningar. Biodynamiska Produkter grundades för mer än 30 år sedan och har idag drygt 30 anställda. Stiftelsen drivs utan enskilt vinstintresse och stödjer forskning, utbildning och utveckling av den biodynamiska/ekologiska odlingen. Biodynamiska Produkter har en serie produkter som säljs under varumärket Fyra Årstider. En verksamhetslinje som senaste året har rönt stor framgång är Ekolådan med ekologiska och biodynamiska produkter som kan beställas via internet (www.ekoladan.se). Hela sortimentet av livsmedel är ekologiskt/biodynamiskt odlat. Biodynamiska Produkter har också en betydande import av ekologiska och biodynamiska varor och samarbetar med andra ekologiskt inriktade företag inom EU för att kunna handla direkt av och stödja ekologiska och biodynamiska odlare även utanför EU. FOTON: INGVAR ERIKSSON BIODYNAMISKA PRODUKTER

23 SALTÅ KVARN OCH BAGERI Förädling och distribution de produkter. Det finns en kvarn, ett bageri och ett populärt café som alla tillhör Saltå Kvarn. Idag finns en växande verksamhet med nya gårdar som tack vare den stora efterfrågan på Saltå Kvarns produkter nu lägger om till biodynamisk odling. FOTO: MATS-OLA OHLSSON Saltå Kvarn och Bageri som producerar gryn, mjöl, bröd och andra spannmålsprodukter startade 1964 då kvarnen spelade en viktig roll för att tidigt få igång en marknad för biodynamiska och andra alternativodla- 8 SALTÅ KVARN FOTO: LENA EKMAN STIGTOMTA SLAKTERI Stigtomta slakteri är ett familjeägt litet slakteri sydväst om Nyköping. Här tillåter rutinerna att ett djur i taget tas in för slakt. Det är just nu det mest djurvänliga lagliga alternativ som finns tillgängligt och det är här djur från Järna slaktas idag. I Gnesta planeras ett lokalt slakteri som skall fungera enligt principen att djuren slaktas på gården och därmed helt slipper transport med den stress som detta medför. Avsikten är alltså att slakten sker på gården, medan urtagning och hängning sker i en gemensam lokal. Eftersom denna princip är ny i Sverige har det tagit lång tid med planering och tillståndsgivning. STIGTOMTA SLAKTERI

24 Skolor och kursgårdar NIBBLE NATURBRUKSGYMNASIUM NIBBLE NATURBRUKSGYMNASIUM SKILLEBYHOLMS SEMINARIUM Järna är från början en pedagogisk provins och hela den biodynamiska profilen började på 1930-talet med att läkepedagogiska hem för barn med speciella behov ville ha livsmedel av hög kvalitet till sina elever för att understödja deras lärande. Järnas många skolor och pedagogiska initiativ har skapat en speciell kultur och en efterfrågan som gjort det möjligt för andra initiativ på matområdet att bli till. Skolor idag med särskild inriktning på jordbruk och mat är Nibble Naturbruksgymnasium som erbjuder en unik rent ekologiskt inriktad gymnasiekurs och Skillebyholms Seminarium för biodynamisk odling och näring. Här erbjuds dels en tvåårig biodynamisk linje för odlingspedagoger och dels ett årligt utbud av kortare kurser. Den biodynamiska utbildningen vid Skillebyholm i Järna genomförs i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan och Rosendals Trädgård i Stockholm. Viktiga inslag i utbildningarna är gödselvård och kompostering, växtföljder, djurhållning, odling av örter och landskapsvård. Teori kombineras med praktiska övningar och praktik där man kan välja olika inriktningar som jordbruk, trädgårdsdrift, skolträdgård och parkskötsel. Kurser genomförs också i hur man tillreder mat på biodynamiska råvaror med inriktning på näring och hälsa. SKILLEBYHOLMS SEMINARIUM FOTO: MATS-OLA OHLSSON

25 INITIATIV NÄRODLAT Övrigt av betydelse för ekonära Järna Initiativ Närodlat är en ideell förening där du som konsument kan bli medlem och engagera dig för att förbättra tillgången på lokal mat av hög kvalitet. Föreningens syfte är att främja lokal konsumtion av lokalt odlade produkter av hög kvalitet. Föreningen driver olika projekt som syftar till att övervinna flaskhalsar. Exempel på sådana projekt är samverkan mellan skola och lantbruk, hjälpa lantbrukare att bevara och utveckla lokala sorter med särskilda kvalitetsegenskaper, att utveckla sinnet för kvalitet hos konsumenter genom smakpaneler, ge ut en almanacka med recept som är anpassade till årstiden, utveckla GMO-fria zoner m m. INITIATIV NÄRODLAT FOTON: TITTI ERKSELL BARKER 25

26 Övrigt av betydelse för ekonära Järna EKOBANKEN Ekobanken är en ekologiskt och socialt inriktad bank som har finansierat flera av de verksamheter som medverkar i BERASprojektet. Banken har också hjälpt projektet att få stöd bland annat genom att upprätta garantifonder och ge ränterabatter. Banken arbetar transparent vilket innebär att den som har pengar i banken får veta vad pengarna verkar för. Därför publiceras all utlåning till projekt och verksamheter löpande på bankens webbsida och i bankens årsberättelse. Ekobanken är en medlemsbank med cirka 2500 medlemmar och runt 300 lån till projekt som arbetar för långsiktigt hållbar utveckling på olika platser i landet. Ekobanken har sina lokaler i en vacker magasinsbyggnad på Skäve gård 4 EKOBANKEN, BOX 64, JÄRNA TEL Solviksskolan är en skola som har fått sin finansiering genom Ekobanken och där det nästan ständigt pågår ett bygge. 26

27 BIODYNAMISKA FÖRENINGEN Övrigt av betydelse för ekonära Järna Biodynamiska Föreningen bildades 1944 och har sedan dess, som en av de verkliga pionjärerna inom den Svenska miljörörelsen, arbetat för att förverkliga de ekologiska och biodynamiska idéerna i svenskt jordbruk och trädgårdsodling. Biodynamiska Föreningen arbetar för yrkesodlare, fritidsodlare, konsumenter och för alla som vill bevara mångfalden och utveckla den levande landsbygden i Sverige. Kontoret ligger på Skillebyholm. 6 BIODYNAMISKA FÖRENINGEN SVENSKA DEMETERFÖRBUNDET På Skillebyholm finns också Svenska Demeterförbundet som bildades 1957 och är kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige. Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer och ger ut en förteckning över sina godkända odlare. Föreningen ger dessutom ut ett medlemsblad och tillverkar biodynamiska preparat. 6 SVENSKA DEMETERFÖRBUNDET

28 Övrigt av betydelse för ekonära Järna BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET (SBFI) Biodynamiska Forskningsinstitutet (SBFI) har sin huvudsakliga verksamhet förlagd på Skilleby som är institutets försöksgård. Laboratorium för analysarbeten och kvalitetsundersökningar är inrättade i huvudbyggnaden på Skillebyholm. Forskningsprogrammet har tre huvudinriktningar: Gården, miljön och jordbrukets relation till samhället. Verksamheten utgår från gården som en helhet med både växtodling och djurhållning. I denna helhet utgör växtnäringskretsloppet och växtföljden med baljväxterna en viktig del för kväveförsörjning och markbördighet. Gödselvården med kompostering utgör också centrala delar. Långliggande försök för studier av markens bördighetsegenskaper, produktivitet och 28 produkternas kvalitet har bedrivits sedan 1950-talet och mycket av detta arbete ligger till grund för den ekologiska odlingen i dag. Att det faktiskt är möjligt att långsiktigt driva ett jordbruk som är självförsörjande på foder och växtnäring framgår av att flera av Järnagårdarna har drivits på detta uthålliga sett sedan 1960-talet. Studier av markens bördighetsegenskaper visar att markbördighet och produktionsförmåga på lång sikt ökar i dessa system. Det nuvarande långtidsförsöket på Skilleby startade Där jämförs effekterna av komposterad och icke komposterad gödsel samt av de gödsel- och växtpreparat som används i biodynamisk odling. Ett doktorandarbete pågår speciellt rörande kvalitet och odling av morötter. Arbeten pågår också med bildskapande kvalitetstestmetoder. Forskarna samarbetar

29 Övrigt av betydelse för ekonära Järna med Sveriges lantbruksuniversitet och institutet har ett omfattande kontaktnät med forskare i övriga Norden och internationellt. SBFI har tagit initiativet till Östersjöprojektet BERAS och är också samordnare för projektet där institutioner från åtta Östersjöländer ingår som partners. Institutet har byggt och driver också utvecklingsarbetet med biogas som en förnyelsebar energikälla på gårdsnivå. Utförligare information och rapporter finns på institutets hemsida. BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET ASSOCIERA LANTBRUKS- RÅDGIVNING Har också sitt kontor på Skilleby och har ett nära samarbete med Biodynamiska Forskningsinstitutet. Associera Lantbruksrådgivning står till förfogande för lantbrukare som vill utveckla verksamheter med det lokala kretsloppet som idé. Rådgivning kan ofta erbjudas kostnadsfritt genom samarbete med länsstyrelserna. ASSOCIERA LANTBRUKSRÅDGIVNING BERAS BERAS står för Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society och är ett till 60 procent EU-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt med 20 partners i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. Projektet utgår från goda exempel i dessa länder, och syftet är att dokumentera vilka möjligheter som finns att skapa ett mer effektivt kretsloppsjordbruk och en mer lokal eller regional, livsmedelsförsörjning. Åtgärder som skulle minska utsläppen av närsalter till Östersjön, minska förbrukningen av icke förnyelsebar energi, minska växthuseffekten samt innebära att användningen av kemiska bekämpningsmedel upphör. Cirka 50 ekologiska kretsloppsjordbruk har studerats under tre år. Gårdarnas lägen inom Östersjöns avvattningsområde är markerat med röda punkter på kartan. Resultaten visar att det skulle vara möjligt att halvera kvävebelastningen på havet genom en lägre intensitet i jordbruket och med en sådan fördelning och balans mellan växtodling och djurhållningen så att växtnäringen i stallgödsel kan återutnyttjas mer effektivt. Även fosforbelastningen skulle minska då inga överskott skulle uppstå, så som i dag sker på intensiva 29

30 Övrigt av betydelse för ekonära Järna djurgårdar. Hur stor minskningen av fosfor skulle bli är svårare att beräkna. Vid en total omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle också förbrukningen av ändliga naturresurser som fossil energi, fosfater och importerade fodermedel som sojaprotein från Sydamerika minska kraftigt. Om man tänker sig ett väl genomfört ekologiskt kretsloppsjordbruk tillämpat i hela Östersjöregionen inklusive de Baltiska länderna och Polen enligt Järnas modell så skulle produktionen av livsmedel inte minska totalt för området. En del av fläsk och fjäderfäköttkonsumtionen skulle dock behöva bytas ut mot nötkött eftersom andelen vall skulle bli större än i dagens konventionella jordbruk. Den biologiska mångfalden och fågellivet skulle också gynnas av en slopad användning av bekämpningsmedel, i kombination med ett mer varierat jordbruk, med mera gräs och klöverodling. En mera lokal självförsörjning med ekologiska livsmedel skulle enligt resultaten från BERAS-projektet innebära att betydligt mindre fossil energi förbrukades och att mindre växthusgaser från livsmedelskedjan (produktion, förädling, distribution) släpptes ut. Kombinerat med en mer vegetarisk kost skulle växthuseffekten från livsmedelskedjan kunna minska med cirka 40 %. En omställning av hela jordbruket och i ännu större omfattning hela livsmedelssystemet, skulle innebära betydande förändringar i strukturen i områden där man i dag har drivit fram ett starkt specialiserat jordbruk och en centraliserad livsmedelsindustri. Men det skulle också gynna den lokala ekonomin och social- och kulturell mänsklig samverkan på landsbygden. I ett land som Polen skulle man kunna vitalisera den landsbygdsstruktur som ännu finns kvar i stora områden, medan mer genomgripande förändringar skulle behöva ske i Sverige och Finland och ännu mer i Danmark. 30

31 1 Yttereneby Gård 9 2 Skilleby Gård Skilleby Trädgård Biodynamiska Forskningsinstitutet Nibble Gård Nibble Trädgård Järna Mejeri Nibble Naturbruksgymnasium 4 Skäve Gård Ekobanken Håknäs Gård 6 Skillebyholms Trädgård och Örtagård Skillebyholms Seminarium Skillebyholm Restaurang Svenska Demeterförbundet Biodynamiska Föreningen Seminarieträdgården Ytterjärna Restaurang Linas Café 8 Saltå Kvarn Saltå Café 9 Konsum ICA 31

32 Denna folder är utgiven av Biodynamiska Forskningsinstitutet och BERAS projektet med stöd från EU, svenska regeringen och enskilda stiftelser. BIODYNAMISKA FORSKNINGSINSTITUTET (SBFI) 2006 GRAFISK FORM LENA LILJESTRAND TROSA TRYCKERI

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN En bit utanför Södertälje, i den sörmländska myllan och i det antroposofiska Järna, ligger Norrbyvälle. Här tar man emot ungdomar och vuxna med rätt till LSS och erbjuder dem aktiviteter nära naturen och

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Ekologisk odling i växthus

Ekologisk odling i växthus Ekologisk växtodling Ekologisk odling i växthus Foto: Johan Ascard Innehåll Ekologisk odling i växthus...3 Vad är ekologisk odling?... 3 Ekologisk växthusodling ökar... 4 Efterfrågade produkter... 5 Mer

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Umeå 27 oktober 2009

Umeå 27 oktober 2009 Umeå 27 oktober 2009 Låt maten vara din medicin och medicinen din mat Hippokrates 460-377 FKR Innehåll Vad tycker konsumenterna? Konsumenter i lågkonjunktur Vad behöver vi mer forskning om i Norrland?

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Hela kedjan på gården Majken

Hela kedjan på gården Majken Hela kedjan på gården 3430 Majken Från Wapnö Gård till ditt bord Närhet ger färskhet Kort väg från ko till konsument konsument Wapnö AB Vision Idag bättre än igår på ett uthålligt sätt. Affärsidé Wapnö

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Hultabygdens Kretsloppsförening

Hultabygdens Kretsloppsförening Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. är en unik trädgårdsmästarutbildning, där vi kompletterar den traditionella hantverkskunskapen hos trädgårdsmästaren med ekologi och entreprenörskap.

Läs mer

Lär dig mer om din kost

Lär dig mer om din kost kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

Ekologisk grönsaksodling

Ekologisk grönsaksodling P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 2

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Räcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker

Räcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker Minnesanteckningar från seminariet "Räcker maten" som Omställning Sigtuna (OS)tillsammans med Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden (NFS) genomförde den 21 febr 2016. Medverkande föreläsare: Mats Olsson,

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer