Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN SPÅNGA GRUNDSKOLA Handläggare: Madelen Kling Telefon: TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2013:1394 SID 1 (15) Kvalitetsredovisning Inledning Spånga grundskola är en 7-9 skola med drygt 400 elever och fyra paralleller i varje årskurs, förutom årskurs 7 där det är fem paralleller. Från och med hösten 2013 erbjuder vi spetsutbildning inom ämnena matematik, kemi, fysik och biologi. Grundskolan delar lokaler med Spånga gymnasium. Skolledningen består av rektor och en biträdande rektor. På skolan finns ungefär 45 medarbetare. Skolans lärare är indelade i tre arbetslag som leds av utvecklingsledare. sledarna utgör tillsammans med skolledningen skolans ledningsgrupp. Bland den pedagogiska personalen finns också tre elevassistenter och en fritidsledare. Elevhälsan består av skolledning, specialpedagog, skolsköterska, kurator och vid behov deltar även studie- och yrkesvägledare. Samordningsgruppen består av gymnasiets två rektorer, gymnasiets administrativa chef, grundskolans skolledning samt den intendent som arbetar på båda skolorna. Samordningsgruppen har till uppgift att samordna gemensamma frågor som dyker upp för grundskolan och gymnasiet. Samordningsgruppen träffas varannan vecka. Samarbetet med gymnasiet innebär också att vi har möjlighet att ha ett stort och välutrustat bibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie. På rasterna har eleverna

2 SID 2 (15) också möjlighet att besöka Grottan, där två fritidsledare arbetar. Där finns möjlighet att köpa frukost och fika. I skolrestaurangen Grytan lagas varje dag god och näringsriktig mat och eleverna har flera rättera att välja på varje dag. De flesta av eleverna bor i närområdet och har tidigare gått på Solhemsskolan. Spånga grundskola har ett högt söktryck och tar emot elever även från Sundby, Nälsta, Bromsten och Vinsta. Vi vill att Spånga grundskola ska vara ett givet val för eleverna i Spånga Vår vision Vi skapar medvetna kompetenta elever som tar ansvar för sin framtid. -Vi bygger kunskap tillsammans -Vi har beredskap för världen som arbetsplats -Vi äger verktyg som ger frihet I processen med att upprätta en kvalitetsredovisning är hela skolan delaktig. I slutet av vårterminen 2013 genomförde vi resultatdialoger i arbetslag och ämneslag. Vi genomförde också enskilda utvärderingar. Vi har analyserat våra resultat gällande betyg, nationella prov och brukarundersökningen. Vi har ännu inte lyckats få elever och föräldrar så delaktiga i vårt arbete. Vi kommer att fortsätta att arbeta med det under nästa läsår. Vi har haft en diskussion med alla klasser i åk 9 kring resultaten av brukarundersökningen och den senaste brukarundersökningen genomfördes i alla årskurser och kommer att återkopplas med en diskussion under hösten. Det är viktigt för oss att det finns en systematik i kvalitetsarbetet och alla känner sig delaktiga. Varje medarbetare ska känna en delaktighet i skolans resultat. Vi analyserar våra resultat på varje nivå och skapar ett sammanhang mellan olika resultatinsamlingar och enkäter. Vi avslutar resultatarbetet med en resultatdialog med grundskolechefen, vilket ger ett utifrån perspektiv som är nyttigt att ha med sig. Arbetsplanen som upprättas på skolan årligen utgår från resultat vi samlat in och analyserat under åren. Vi fastställer utifrån dem vilka prioriterade områden vi har inför nästkommande år. Vi sätter upp mål och arbetslagen skapar utifrån skolans gemensamma mål egna mål och därmed en egen arbetsplan. Vid medarbetarsamtalen som genomförs i september upprättas en utvecklingsplan för varje medarbetare som utvärderas i juni.

3 SID 3 (15) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Dessa blev också målsättningarna för arbetsplanen i grova drag. Ökat samarbete i ämneslag Vi har skapat välfungerande arbetslag som planerade och bedömde tillsammans. Ökat elevinflytande Vi har arbetat med att öka elevinflytandet. IUP process Vi har skapat en process där eleverna tar eget ansvar för sin inlärning och i sitt arbete med sin IUP. I processen är dokumentationen ett verktyg för utveckling. Skolledningen ger feedback på åtgärdsprogram för att höja kvalitén på utformningen av åtgärdsprogrammen Fråga elevrepresentanter om hur de upplever IUP processen. IKT Vi har arbetat med att utveckla skolans metoder för att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Vi gjorde en ny plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling under Vi hade planerat att utvärdera den i början av höstterminen med eleverna men vi är inte färdiga med det ännu. De kartläggningar som gjordes vårterminen 2013 var Friendsenkät och brukarundersökning. Brukarundersökningen genomfördes i åk 8 med en svarsfrekvens på 92,2%. Friendsundersökningen genomfördes på hela skolan och där var svarsfrekvensen 78,8%. Brukarenkäten visade att 92% av eleverna känner sig trygga på skolan och det är mycket bra. Den ogiltiga frånvaron har minskat och det anser vi också är ett tecken på att eleverna trivs på skolan. Friendsenkäten stämmer bra överens med brukarenkäten. Det är 4% som svarar att de aldrig känner sig trygga i skolan. 4% innebär ca 12 elever. Vi har elever på skolan som upplever att de blivit kränkta. Många av kränkningarna sker via Internet och SMS. Skolan har gjort 8 anmälningar om kränkningar till huvudmannen under året och vi har väl fungerande rutiner när det gäller kränkningsanmälningar på skolan och till huvudmannen.

4 SID 4 (15) Vi har upprättat mer könsneutrala blanketter på skolan och använder inte begreppen mamma och pappa utan vårdnadshavare, detta för att alla vårdnadshavare inte är en mamma och en pappa. Vi har arbetat med kön och likabehandling men kan se att pojkarna har sämre betygsresultat än flickorna och därför måste vi fortsätta att arbeta med det. Vi har arbetat aktivt mot nätmobbing och kränkande behandling på Internet och via SMS. Men i Friends kartläggning och i de kränkningsfall vi haft på skolan kan vi se att kränkningarna på nätet och via SMS fortsätter. I vårt elevhälsoteam har vi blivit bättre på att använda oss av alla kompetenser och detta fortsätter vi med. Vi tydliggör också för all personal att elevernas mående och inte bara resultat i skolan är relevant för att göra en anmälan till elevhälsoteamet. Vi har genomfört en föreläsning för vårdnadshavare och personal gällande nätkränkningar. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % 1 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 46 % 70 % % 85 % 2013 Vi ger våra elever en trygg och välvårdad skolmiljö där rätten att vara sig själv och må bra är en självklarhet. Att eleverna trivs på skolan och upplever att de har en trivsam och god arbetsmiljö. -Vi har skapat gemensamma ordningsregler på skolan. Elever och personal har varit delaktiga i att ta fram reglerna. Arbetslagen träffas varje vecka och uppmärksammar den gemensamma arbetsmiljön. Elevhälsoteamet träffas regelbundet och all personal på skolan har kunskap om hur man går till väga när man vill kontakta teamet. Teamet går också regelbundet ut i arbetslagen för att informera och lyssna av elevsituationen. Vi arbetar aktivt med gruppsammansättningar, exempelvis gör vi nya grupper i år 7 för att alla ska lära känna varandra och få en nystart. Ämneslärarna gör klassrumsplaceringar som byts regelbundet för att eleverna ska lära sig att kunna samarbeta med alla klasskamrater. Eleverna arbetar med värdegrundsarbete under

5 SID 5 (15) mentorstid och temadagar. Vi gör varje år en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som vi arbetar aktivt med att förankra hos personal, elever och föräldrar. Under temadagarna arbetar vi konkret med eleverna kring likabehandling och kränkande behandling genom diskussioner kring olika case. Värdegrundsarbetet utgår från Skollagens texter om värdegrund. Där har den gemensamma arbetsmiljön en given plats. Eleverna får information om skolarbetet via Skolwebben i god tid så att de kan planera sitt arbete och därmed minska stressen. Vi arbetar aktivt mot skadegörelse och klotter bl.a. genom vårt system med jour. Joureleverna bidrar genom städning till en trevlig miljö i skolrestaurangen och i korridorer. Det ökar känslan av gemensamt ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Skolan försöker öka elevernas dagliga fysiska hälsa och välmående i allmänhet genom att uppmuntra fysiska aktiviteter som inslag i skolarbetet och genom att ge förutsättningar i form av lokaler, material och handledning från Grottan. I skolrestaurangen serveras alltid näringsriktig lunch som om möjligt är tillverkad av ekologiskt framställda produkter. Eleverna kan köpa frukost och mellanmål i Grottan bestående av frukt, smörgåsar, juice, te och kaffe. Skolans elevråd fungerar allt bättre och tar ett stort ansvar för att föra fram elevernas åsikter och också komma med konkreta förslag på hur skolan ska utvecklas till en ännu bättre arbetsplats för alla. EHT, anitmobbinggruppen och Friendsgruppen är viktiga aktörer i vårt trygghetsarbete. Elevrådet är också en tillgång i vårt arbete. Brukarundersökningen och Friendsenkäten ger oss goda indikationer på hur vårt trygghetsarbete fungerar. Under året ser vi över våra rutiner gällande hantering av mobbingärenden och skapar en ny organisation för elevrådet. Vårt arbete med planen för likabehandling och mot kränkande behandling har utvecklats bra. Vi har haft elever med i arbetet att upprätta planen och elever har också varit delaktiga i att sprida planen till alla klasser. Vi genomförde temadagar i februari där planen förankrades ytterligare. en i brukarundersökningen och Friendsenkäten visar att eleverna trivs bra på skolan. Elevrådet har utvecklats och varit mer delaktiga läsåret 2012/2013 och utvecklingen blir ännu större under detta läsår.

6 SID 6 (15) Vi motverkar aktivt mobbning, kränkande och diskriminerande behandling. Att alla elever ska känna sig trivas och känna sig trygga i skolan. I detta arbete ingår hela personalgruppen utifrån sina arbetsuppgifter och perspektiv. Några grupper har ett särskilt ansvar. Mentorerna har det primära ansvaret och kontakterna med sina mentorselever. Antimobbingteamet har avsatt tid för att arbeta mot mobbning och handleda mentorerna. Arbetet sker utifrån skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som upprättas varje år med representanter från personal, elever och vårdnadshavare. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och utanförskap bland eleverna med hjälp av Friends. Elevrepresentanter träffar regelbundet vuxna på skolan och diskuterar situationen i varje klass. Vi vill på detta sätt arbeta gemensamt med eleverna kring en god arbetsmiljö. Vi medverkar sedan två år tillbaka i ett treårigt projekt som pilotskola för Friends, där vi gemensamt arbetar förebyggande mot mobbning och förstärkandet av tryggheten på skolan. Detta innebär bl.a. en kartläggning av måendet, revidering av rutiner, nytt arbetsmaterial för elevsamtal och stöd i implementeringen. EHT, elevrådet samt arbetsgrupperna antimobbning och Friends är viktiga för att vi ska nå resultat. Arbetet utvärderas i brukarundersökningen och Friendsenkäten. Under läsåret kommer vi att utveckla arbetet mot mobbning genom att dokumentera hur vi arbetar i en handlingsplan mot mobbning. Två medarbetare kommer att gå en kurs i arbetat för likabehandling och mot kränkande behandling. 92 % av eleverna har svarat att de känner sig trygga på skolan och det är ett mycket bra resultat. En ny handlingsplan mot mobbing har upprättats. Vi vill att alla elever ska ha god arbetsro i skolan. Eleverna ska uppleva arbetsro på lektionerna.

7 SID 7 (15) Då vi har fått låga resultat på frågor kring arbetsro i brukarundersökningen kommer vi under läsåret 2012/2013 genomföra undersökningen i alla årskurser för att få ett bättre underlag. Det är viktigt att elever och personal har en gemensam definition av begreppet arbetsro. Vi kommer att diskutera uppföljning av ordningsregler samt arbetsrso på en lärarkonferens. Elevrådet ska hjälpa till med att ta reda på hur eleverna definierar arbetsro. Skolledningen kommer vid sina klassrumsbesök observera hur arbetsron är på lektionerna. Vid lärarnas auskultationer hos varandra finns också ett fokus på arbetsro. Elevrådet blir en viktig samarbetspartner för skolledningen i denna fråga. Brukarundersökning samt samtal med elevrådet. Vi fortsätter arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt i förhållande till skolans regler. I brukarenkäten svarade 46% att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna det är inget bra resultat men det är en förbättring mot förra läsåret då 37% svarade att de upplever arbetsro. Vi genomförde enkäten i alla årskurser förra året och det finns vissa skillnader mellan klasser och årskurser men de är inte så stora att det går att dra några slutsatser av dem. Vi genomförde under förra läsåret genomgångar med åk 9 som svarade på brukarenkäten i åk 8 och vi kommer att ha samma genomgång med klasserna detta läsår. Bedömning och analys Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Periodens utfall Årsmål Period 96 % 99 % % 99 % 2013

8 SID 8 (15) Indikator Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Periodens utfall Årsmål Period 92 % 96 % % 96 % 2013 Meritvärde i årskurs Poäng 242 Poäng 2013 Elever och vårdnadshavare ska ha god kännedom om vad som förväntas av eleverna för att nå kunskapsmålen. Att eleverna har lättare att ta ansvar för sina studier och når bättre resultat. Vi har som mål att 70% av eleverna i åk 8 ska svara ja på frågan " Jag vet vad jag behöver för att nå målen i alla ämnen" i Brukarundersökningen. -Alla elever har en egen individuell utvecklingsplan med tydliga, tidsatta och utvärderingsbara mål. Eleven utvärderar och reviderar sin IUP tillsammans med sin mentor flera gånger under läsåret. -Lärarna skapar planeringar, enskilt och tillsammans i ämneslag för varje arbetsområde. -Lärarna kommunicerar fortlöpande med elever och föräldrar om mål, innehåll, arbetsformer och resultat. - På mentorstiden revideras elevens IUP och på "randig tid" har eleven möjlighet att arbeta mot de mål som eleven vill arbete mot enligt IUP. Vi använder oss av mentorstid och randig tid för att kunna diskutera och följa upp IUP. Detta leder till att IUP blir ett levande dokument och att eleverna i större utsträckning reflekterar och tar ansvar för sitt eget lärande. Elevernas IUP och arbete på randig tid följs upp av eleverna och deras mentorer kontinuerligt på mentorstid samt vid utvecklingssamtal. Skolledningen bjuds in till lärarnas rum i Skolwebben och på så vis ge feedback på de pedagogiska planeringarna. Arbetet med IUP processen kommer att utvärderas i samband med läsårets slut. Elevernas resultat analyserar av undervisande lärare, i arbetslag och ämneslag. I slutet av läsåret genomförs resultatdialoger mellan skolledning och arbetslag. Vi följer också upp detta i Brukarundersökningen genom frågan "Jag vet vad jag behöver för att kunna nå målen i alla ämnen".

9 SID 9 (15) Vi började vårt arbete med IUP enligt denna modell i augusti och gör fortlöpande små justeringar i processen under arbetets gång. Vi fortsätter att utveckla våra pedagogiska planeringar så att de blir så tydliga och konkreta som möjligt. Vi nådde inte målet på 70% utan det var 68% av eleverna i åk 8 som svarade att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Vi har kommit i gång med gemensam planering och arbetet med elevernas IUP men det är svårt att få alla elever att använda randig tid på bästa sätt. Vi ändrar därför på det upplägget till detta läsår. Oavsett kön ska eleverna ha samma möjlighet att nå goda resultat. Lärarna skapar processer som leder till att flickor och pojkars meritvärden ökar och att skillnaderna dem emellan minskar. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarnas meritvärde var och flickornas 248. Glädjande är dock att skillnaderna mellan pojkar och flickor i genomsnittligt meritvärde har under en två årsperiod minskat från 32 till 16 betygsenheter. Vår målsättning är att det ska minska ytterligare för att så småningom jämnas ut. Flickorna presterar markant bättre än pojkarna på nationella proven i engelska och svenska men sämre i matematik. Vi vill arbeta för att flickornas resultat i matematik ska förbättras. I ämneslagen kommer vi när vi arbetar fram pedagogiska planeringar ha ett jämställdhets perspektiv. Ämneslagstid och ett pedagogiskt forum Varje ämneslag ska presentera minst en pedagogisk planering som har ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela skolans arbete. Skolans meritvärde för eleverna som gick ut åk 9 i våras var 247. Flickorna hade 255 och pojkarna 233. Skillnaden mellan flickornas meritvärde och pojkarnas har ökat något. Vi hade en tredjedel mer flickor i åk 9 än pojkar förra året. I år hade flickorna bättre resultat på nationella proven i matte än pojkarna.

10 SID 10 (15) Bedömning och analys Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 68 % 70 % 2013 Vi vill att eleverna har inflytande över undervisningen både direkt i samarbete med undervisande lärare och mer formellt genom elevrådet. Elever som känner att de har möjlighet att påverka sin utbildning blir mer motiverade till att studera och bidrar positivt till skolans utveckling. Eleverna har klass/mentorsråd inför varje elevrådsmöte. Elevrådet arbetar för förändringar utifrån elevernas önskningar och intressen för att verka för en bättre skolmiljö. Utifrån elevrådet väljs en styrelse som träffas oftare och arbetar mer verkställande. Elevrådets styrelse ska vara väl känd av alla. Representanter från elevrådet, elevskyddsombuden, ska delta i skolans samverkansgrupp och få kontinuerlig utbildning. Varje lärare har ett stort ansvar i att planera för hur elevernas inflytande kan öka. Elevrådets roll är mycket viktig. Vi följer upp detta genom samtal med elevrådet och Brukarundersökningens fråga "Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete". Vi arbetar med att utveckla elevrådet vidare samt att varje lärare tar ansvar för att eleverna får inflytande över planeringen av undervisningen genom de pedagogiska planeringarna.

11 SID 11 (15) 70% av eleverna svarade i brukarenkäten att de var nöjda med det inflytande som de har över sitt skolarbete. Elevrådets arbete har fungerat mycket bra. Elevskyddsombuden har inte deltagit i samverkansgruppens arbete. Nya skyddsombud är valda och utbildning planeras. Bedömning och analys Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi vill ha en bra samverkan inom olika verksamhetsområden i och utanför skolan. Elever som blir tryggare i sin totala livssituation. Vi vill fortsätta att utveckla samarbetet mellan grundskolan och gymnasiet. Detta innebär t.ex. att ta tillvara de kompetenser som de olika personalgrupperna besitter, att grundskoleelever erbjuds läsa matematik och engelska på gymnasienivå. Vi vill även öka samarbetet med gymnasiets djur- och adventureinriktning. Samverkan finns både på skollednings-, studievägledar-, lärar- och elevhälso- och fritidsledarnivå. Skolan har sökt riksrekryterande spetsutbildning i NO och matematik. Skolan har en väl integrerad fritidsverksamhet (kallad Grottan) dagtid och vi samarbetar med kvällsverksamheten genom Samtidigt Först skolgrupp och föräldracirklar bland annat. Vi samarbetar med andra skolor i stadsdelen och staden. Vi har ett gott samarbete med socialtjänsten och vill öka samarbetet med närpolis och fältare av hälso- och brottsförebyggande skäl. Två gånger per termin träffas en Samtidigt-först-grupp på skolnivå med representanter för de olika professionerna. Studievägledaren arbetar för att öka kontakterna med olika företag i närområdet. Vi ska bli bättre på att använda de resurser som finns inom stadsdelen och hitta rutiner för samarbete. Vi kommer att utvärdera vårt arbete inom skolgruppen vid läsårets slut.

12 SID 12 (15) Vi planerar för ett gemensamt föräldramöte inom Samtidigt Först gruppen. Vi har haft bra Samtidigt Först möten på skolan och anordnat ett gemensamt föräldramöte med en föreläsare som pratade om hur ungdomar umgås på nätet. Vi vill ha en bra samverkan med elevernas vårdnadshavare. Ett gott samarbete på individnivå, främst via mentor men också via EHT och skolledning samt ett gott samarbete på enhetsnivå med föräldraföreningen. Vårdnadshavarna samverkar i första hand med skolan kring sitt eget barn med mentorn. Detta sker med mail eller telefon. Varje klass/mentorsgrupp har föräldramöte minst en gång per läsår. Vi planerar att ha ytterligare ett föräldramöte per läsår som kan vara av mer generell karaktär och inte på klassnivå. Det kan t.ex. handlar om skolwebbsinfo eller en föreläsning om ett aktuellt ämne. Samverkan sker också runt varje enskilt barn vid utvecklingssamtalen då en individuell utvecklingsplan, IUP, upprättas. Finns behov är dessa kontakter tätare och ett åtgärdsprogram upprättas. Vårdnadshavarna får fortlöpande information från skolan via Skolwebben, mail, telefonsamtal och skolans hemsida. Vi vill utveckla föräldrarnas möjlighet att utvärdera verksamheten. Vårdnadshavarna påverkar även skolans arbete och miljö genom Föräldraföreningen (som är gemensam med Solhemsskolan). Skolledning och föräldraföreningen träffas minst en gång per termin. Vi fortsätter samarbeta kring t.ex. Föräldracirklar, praoplatser etc. Vi bjuder in intresserade elever och vårdnadshavare i åk 6 till ett Öppet hus varje år. Vi vill öka vårdnadshavarnas delaktighet i och kunskap om sina barns skolverksamhet. Skolwebben och hemsidan är viktiga resurser i vår samverkan med vårdnadshavarna. Vi ska undersöka vad vårdnadshavarna tycker om samverkan skola - hem genom en enkät.

13 SID 13 (15) Vi kan utveckla informationsspridningen till vårdnadshavarna. Rektor skriver ett månadsbrev till alla vårdnadshavare som publiceras på hemsidan. Med vår nya hemsida kommer informationsflödet att förbättras ytterligare. Varje månad har skolledningen publicerat ett brev till vårdnadshavarna på skolans hemsida. Vi har inte genomfört någon enkät till vårdnadshavare ännu. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Samtidigt Först Vi vill ha ett bra samarbete med andra myndigheter och aktörer i stadsdelen Spånga Tensta. För att nå dit vill vi satsa på en hög kvalitet på våra skolgruppsmöten inom Samtidigt Först. Spånga grundskola åtar sig att vara värd för fyra skolgruppsmöten. Spånga grundskola tar kontakt med de andra deltagarna i skolgruppen för att inventera behov och förväntningar inför våra möten. Vi skapar en dagordning och genomför mötena med god struktur. Vi ska också uppmana till aktivt deltagande på mötena. Vi ska inom Samtidigt först gruppen anordna ett gemensamt föräldramöte. Vårt elevhälsoteam förbereder och utvärderar mötena utifrån skolans perspektiv. Vi ska i vårt elevhälsoteam (EHT) följa upp att vi har förberett och genomfört mötena på ett bra sätt. Vi arbetar med att skapa struktur i vårt arbete så att alla tycker att det känns meningsfullt att delta på Skolgruppsmötena. Samarbetet har fungerat bra under året.

14 SID 14 (15) Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt. Eleverna ska känna att skolan är en del av samhället och världen. Våra elever går ut på prao, två veckor i år 8 och en vecka i år 9. Det är viktigt att eleverna redan tidigt får kontakter med arbetslivet. Skolan arbetar aktivt med att skapa goda kontakter med företag i närområdet. Vi diskuterar om hjälp och samarbete med Föräldraföreningen. Skolan har ett upparbetat utbytessamarbete med en skola i Frankrike sedan några år tillbaka. Kontakt och besök kommer att fortsätta. Skolan fortsätter samarbetet med en finsk skola som förbereds med brevskrivning och annan kommunikation (mail, facebook) mellan eleverna. Vi försöker använda oss av kontakter i närområdet och internationellt för att ge eleverna en förberedelse för livet utanför skolan. Vi utvärderar detta åtagande med elevrådet. Elevrådet kan ta en större del i arbetet med ökad samverkan. Vi har arbetet med detta under året men inte kommit så långt som vi önskat men vi har startat upp arbetet med en SYV plan. Bedömning och analys Övrig uppföljning Sammanfattande analys Prioriterade åtgärder för utveckling Samplanering Lärarna har gemensam planering under konferenstid med speciellt fokus på nyckellektioner. Tanken är att det ska öka fokus på lärandet och höja kvalitéten på undervisningen. Det leder till en ökad sambedömning och mer likvärdig betygssättning. Det kan utmynna i elevexempel för olika årskurser och

15 SID 15 (15) bedömningsmatriser. Fokus för nyckellektionen kan t.ex. vara hur man ska jobba med att få med alla elever, både pojkar och flickor, ett annat fokus är hur man jobbar med de lässvaga. Vi deltar i mattelyftet under detta läsår där man också arbetar med samplanering. Alla ska ha planerat, genomfört och utvärderat minst fyra nyckellektioner i paren varje termin. Auskultationer Alla lärare genomför minst två auskultationer hos varandra enligt en mall under höstterminen. Under vårterminen är det tre auskultationer som ska göras. Alla medarbetare ska få minst ett lektionsbesök av skolledare enligt mall per läsår. Utöver detta ska skolledarna vara med på lektioner/ute i verksamheten minst 2,5 h per vecka. Vi deltar i mattelyftet under detta läsår där man också arbetar med auskultationer. Pedagogiska framgångar Är namnet på en konferens som vi har två gånger per månad. Någon eller några ur personalen eller någon utifrån berättar om en pedagogisk framgång (något som man kan göra i sin undervisning som leder till bättre resultat). Alla prövar sedan att göra detta till veckan efter då man ses igen och diskuterar hur det har gått. Pedagogiska framgångar kan ha ett speciellt fokus eller tema. sledarna är ansvarig för pedagogiska framgångar. SYV plan Vi ska upprätta en plan för studie- och yrkesvägledning där upplägget kring elevernas prao ska förtydligas. Vi kommer också att börja arbeta med ett Spånga CV som eleverna ska ha med sig när de avslutar sin tid på skolan. Förändrat arbete kring elevfrånvaro Elevernas närvaro är av största betydelse för elevernas skolresultat och en trygg miljö. Vi följer Stockholms Stads handlingsplan och åtgärdstrappa men kommer att göra en egen plan för vilka insatser vi sätter in vid frånvaro i ett tidigt läge. Kvalitetsredovisning upprättad av Madelen Kling, Rektor Spånga Grundskola Bilagor