Qualis Granskningsrapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Ringstorpsskolan Helsingborg Granskning genomförd i april 2012 av Maria Nord och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Ringstorpsskolan är en skola i Helsingborgs kommun som uppvisar god kvalitet inom samtliga de områden som Qualis granskar. Detta bekräftas av enkäter, självvärderingar, våra lektionsbesök och intervjuer samt vårt samlade intryck av skolan, dess personal och elever. Skolan har en stabil grund att stå på då det gäller trygghet och trivsel. Samsynen om värdegrundsarbetet och en strävan till ständig förbättring är en garanti för detta. Lärarna arbetar systematiskt med att utveckla elevernas ansvar för sitt lärande och anpassar detta till varje individs förmåga och förutsättningar. En gemensam kunskapssyn och ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer är utmärkande för skolan. Detta kompletterat med en utmärkt och begriplig dokumentation gör att lärarrollen blir tydlig för såväl elever som föräldrar. Skolan når goda kunskapsresultat, men vi ser ändå detta som ett av skolans förbättringsområden genom ett mer systematiskt arbete med de fyra f-en, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. När det gäller delaktighet arbetar skolan kontinuerligt och aktivt med att öka elevernas delaktighet i lärprocesserna. Man har nått långt och ytterligare arbete med att systematisera detta arbete pågår och kan utvecklas vidare. Organisationen är ytterligare ett starkt område och tillsammans med en god styrning och ett tydligt och synligt ledarskap är detta en given förutsättning för ett fortsatt gott och framgångsrikt utvecklingsarbete. Kommunikationen fungerar bra såväl internt som externt och skolan har ett antal väl utvecklade nätverk och ett gott samarbete med närsamhället. IT-stöd används också på ett genomtänkt och väl integrerat sätt. Skolans kompetensutveckling är systematisk och välplanerad och det finns en tydlig koppling mellan skolans, arbetslagens och individens behov. Skolan har en väl fungerande ekonomi och det finns ett gemensamt förhållningssätt till hur resurserna kan brukas på bästa sätt. Här kan dock en ytterligare medvetenhet hos personalen som helhet utvecklas. Skolan upplevs som mycket bra av elever, personal och föräldrar och har en god image. Skolan uppnår 110 poäng totalt och blir med mycket god marginal Qualiscertifierad. Ringstorpsskolan- en kort presentation Ringstorpsskolan är en kommunal F-6-skola som startade sin verksamhet 1966 men har renoverats ett antal gånger. Skolan är väl anpassad till modern verksamhet och har ljusa och ändamålsenliga lokaler. Skolan har 258 elever och är organiserad i tre arbetslag, förskola och fritidshem, årskurs F-3 och årskurs 4-6, med var sin arbetslagsledare. Till skolan är också knutet ett fritidshem och en separat förskola. Skolan leds av en rektor, medan förskoleklassen, förskolan och fritidshemmet leds av en rektor tillika förskolechef.. Ledningsgruppen består av rektorn, förskolechefen samt de tre arbetslagsledarna. Skolan har cirka 30 anställda. 1

3 Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som ledningen funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 258 elever har 238 svarat (92 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 151 föräldrar av totalt 258 vilket innebär 59 procents svarsfrekvens. Av skolans 30 personal har 21 svarat (70 procent). Genomgående är detta höga svarsfrekvenser. Vi vill dock göra påpekandet att personalenkäten även besvarats av en del icke undervisande personal och dessa har i intervjuer meddelat att de inte ansetts sig kunna svara på vissa undervisningsrelaterade frågor och därför är frekvensen svar av typen neutral och vet ej ibland oväntat stor. Vi har sökt beakta detta vid vår bedömning. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Ovan nämnda material från skolan har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt lektioner/arbetspass i samtliga klasser och intervjuat sju grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Kvalitetsområde Självvärdering arbetslag Självvärdering Rektor Fsk A. Trygghet och trivsel B. Elevernas ansvar för eget lärande C. Arbetssätt och lärarroll D. Kunskaper och färdigheter E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Extern värdering granskare 2

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Att trivseln och tryggheten är stor på skolan känns mycket väl när vi är på besök. Arbetsmiljön både ute och inne är tilltalande och ger möjlighet till flexibla och kreativa arbetssätt. På verksamhetsbesöket upplever vi arbetsro i alla klasser och enkäterna visar också på att elever och lärare har arbetsro (steg 2). Skolan arbetar efter sin likabehandlingsplan - plan mot kränkande behandling, sätter upp mål som följs upp och utvärderas varje läsår. De arbetar också efter Olweusmetoden med samarbetsövningar, klassråd (Olweusråd) och med samtalsgrupper bland personalen för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Eleverna får dessutom inte lov att välja var de ska sitta i matsalen eller i klassrummet, utan det gör personalen, för att någon inte ska känna sig utanför. Vi ser tydligt att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3) och att skolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster med hjälp av till exempel tjej och killsnack, medveten arbetsfördelning av olika uppdrag t ex när de har teaterföreställningar så sätter man medvetet en tjej bakom ljudspakarna. Vid grupparbete försöker lärarna alltid blanda killar och tjejer och vid samtal och diskussioner tänker de även på att ge varannan fråga till killar respektive tjejer. Både personal och elever ser dessutom filmer och läser litteratur med efterföljande diskussion (steg 4). Olweusmetoden och likabehandlingsplanen är förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter (steg 5). Skolan har också många gemensamma aktiviteter som bestäms vid terminsstart och är noga med bevarandet av traditioner. Sexorna ansvarar för rastlekar och sexorna blir också intervjuade av rektorn under vårterminen för att skolan ska veta vad de har gjort som är bra och vad de kan förbättra. Trivselenkät och enkät inför utvecklingssamtalet genomförs varje termin. Skolan har ett faddersystem där treor är faddrar för förskolebarnen. Värdegrunden synliggörs i det dagliga arbetet genom tydliga trivselregler och klassregler med konsekvenser. Eleverna utvärderar reglerna varje termin i klasserna och i elevrådet. Rastvakterna antecknar olika händelser som gås igenom på personalkonferenser. Skolan kommunicerar värdegrunden med föräldrarna via ledningsbrev och veckobrev (steg 6). Olweusmodellen är ett sätt för skolan att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Av enkäterna framgår att samtliga grupper trivs mycket väl på skolan. Personalen bekräftar detta med 95 procent, föräldrarna med 92 procent, elever årskurs 3-6 med 90 procent och elever årskurs F-2 med 99 procent. Av personalen på skolan säger 100 procent, att vuxna, helt eller till stor del, reagerar på regelbrott, okamratligt beteende eller mobbing. Enligt föräldrarna säger 90 procent att skolan arbetar aktivt mot okamratligt beteende och mobbing. Enkäterna visar också att elever och lärare har arbetsro. I föräldraenkäten är det 74 procent som instämmer helt eller till stor del, bland de yngre eleverna 90 procent, de äldre eleverna 86 procent och personal 86 procent. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt, enligt 90 procent av 3

5 personalen. Av de äldre eleverna säger 94 procent att de får hjälp av de vuxna i skolan om de skulle bli mobbade eller trakasserade. Motsvarande siffra för de yngre eleverna är 99 procent. När det gäller självvärderingen har två arbetslag och ledningen placerat sig på steg 7, "Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet" och ett arbetslag på steg 6, "Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet". Vår bedömning är att skolan är på steg 7, då det bedrivs ett kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete inom detta område. Elevernas ansvar för eget lärande Under verksamhetsbesöket kunde vi konstatera att alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP, även om alla elever inte visste vad individuell utvecklingsplan var för något (steg1). De var inte bekanta med namnet. Vi upplevde också att eleverna tränas i att ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad (steg 2), vilket också enkäterna bekräftar. Under samtal med eleverna vid lektionsbesöken visade de att de visste vad de skulle lära sig med hjälp av arbetsområdet. Inför ett nytt arbetsområde tydliggörs målen för eleverna och målen läggs även ut på webbverktyget Unikum så att föräldrarna kan ta del av dem (steg 3). Att kursplanerna tillsammans med den individuella utvecklingsplanen styr uppläggningen av kunskapsinhämtningen (steg 4) kunde vi se under vårt verksamhetsbesök, då eleverna hade IUP-pass och enbart arbetade utifrån sina IUP-mål. Vi tittade även på ett flertal planeringar av olika arbetsområden, där kursplanemålen var tydliga. Elevenkäterna årskurs 3-6 bekräftar också att IUP:erna styr kunskapsinhämtandet. 82 procent instämmer helt eller till stor del. Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära (steg 5) genom samtal efter avslutat arbetsområde, under utvecklingssamtal, i skoldagböcker och under mentorstiden. Inför varje arbetsområde informerar lärarna om vilka mål som ska nås vad eleverna ska lära sig och frågar dem Hur vill ni lära er detta? De flesta lärare har fått utbildning i olika lärstilar, vilka de delger eleverna så de vet vilka olika sätt det finns att lära på. Verksamhetsbesöket bekräftar att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande (steg 6). Eleverna bedömer sina kamraters arbeten och sina egna - självbedömningar. I elevenkäterna visar det sig att 93 procent av årskurs 3-6 och 93 procent av årskurs F-2 instämmer helt eller till stor del i att de formulerar egna mål för lärandet. I föräldraenkäterna uttrycker 93 procent helt eller till stor del att utvecklingssamtalet bygger på den individuella utvecklingsplanen och annan dokumentation och att skolan ger barnen goda kunskaper och färdigheter instämmer 97 procent av föräldrarna i, helt eller till stor del. Enkäterna visar också att 95 procent i de lägre åldrarna instämmer helt eller till stor del med att de får vara med och bestämma vad de ska göra i skolan och på vilket sätt. I de äldre årskurserna tycker 86 procent att de får vara med och planera sitt arbete. När det gäller självvärderingen har ett arbetslag placerat sig på steg 6, "Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande", medan två arbetslag och ledningen placerat sig på steg 7 "Skolan 4

6 utvecklar ett allt större ansvar hos eleverna för det egna lärandet och Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet". Vår bedömning är att skolan når steg 6, då vi inte kan se att skolan bedriver att systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Arbetssätt och lärarroll Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor, både i form av böcker och Internet och andra program via datorn (steg1). Under verksamhetsbesöket såg vi att arbetssätten präglades av variation och flexibilitet och att kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande. I en klass byggde eleverna rymdraketer som en del av sitt arbetsområde rymden och i en annan klass arbetade man med frukter och gjorde ett stilleben av dem. Vi ser exempel på olika arbetssätt och arbetsformer och vi möter engagerade elever och lärare. Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende (steg 2). Detta bekräftas genom elevenkäten för årskurs 3-6 där 82 procent instämmer helt eller till stor del i att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Att lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt från målen, elevernas intressen och de individuella utvecklingsplanerna (steg 3), kan vi se i de lokala pedagogiska planeringarna som görs digitalt i Helsingborgs lärplattform Unikum och som även finns i pappersform i en del klassrum. I IUP:n dokumenteras elevernas utveckling kontinuerligt och denna kan föräldrarna ta del av via Unikum. Eleverna har också en portfolie, och skolan har gemensamma riktlinjer för vad som ska finnas i den. Inför ett arbetsområde går lärarna igenom det centrala innehållet, målen med arbetsområdet, med eleverna för att de sedan ska kunna vara med och bestämma arbetssätt och redovisningsform. Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet genom Internet som t ex Wikipedia och att man granskar bilder. En av lärarna sa också att hon gav eleverna mycket korta instruktioner inför en uppgift och sedan var det upp till eleverna att lösa problemet på sitt eget sätt. Kreativitet, fantasi och samarbete tränas också (steg 3). Genom skriftliga och muntliga utvärderingar med eleverna varje veckoslut och efter varje arbetsområde och genom att lärarna utvärderar och diskuterar under konferenser och på planeringstid utvärderas arbetssätt och arbetsformer regelbundet (steg 3). Skolan har också en årsklocka som stöd för när utvärderingar ska göras. Vi upplever att det råder att lustfyllt lärandeklimat i alla klasser vi besökte. Eleverna upplever att de har bra lärare och att de får den hjälp och stöd de behöver. Arbetssätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnena. Ämnesintegrerad undervisning som i temat eller arbetsområdet rymden och forntiden bekräftade detta. Skolan har en medveten strävan att i all undervisning låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans (steg 4). I matsalen, som även används till undervisning, finns en stor scen där eleverna uppträder, spelar teater. Skolan har en "talangtävling" och teaterprojekt varje år. I några klassrum upplever vi att bild finns integrerat i mycket av skolarbetet. Skolan har också utställningar och deltar i olika idrottsevenemang. 5

7 Att modern teknik används som en integrerad del i undervisningen och lärandet (steg 5), det bekräftar verksamhetsbesöket. Datorer och smartboards används flitigt. Skolan erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för deras lärande (steg 5) genom idrott vid två tillfällen i veckan, någon annan fysisk aktivitet varje dag som till exempel att springa ett varv runt skolbyggnaden innan maten eller någon rörelselek i klassrummet. Årskurs 6 anordnar också rastaktivitetslekar. Alla elever har uterast och skolgården inbjuder till spel och lek. Arbetssätt och arbetsformer utvärderas och dokumenteras kontinuerligt av lärare och elever tillsammans (steg 5) genom utvecklingssamtal och utvärderingar efter arbetsområdets slut. Arbetssätten dokumenteras i de pedagogiska planeringarna och elevernas arbeten i deras portfolios. En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande (steg 6). Vi upplever att skolan använder mycket tid till pedagogiska diskussioner, Lgr11- implementering. Pedagogiska planeringar jämförs och diskuteras. Vid nationella prov anordnas sambedömarträffar och vissa lärargrupper har nätverk. Skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörskap (steg 6). Vid verksamhetsbesöket upplevde vi att skolan präglades av entreprenörskap genom att eleverna var väldigt kreativa och tog eget ansvar. Lärarna ger öppna uppgifter som kräver kreativitet, problemlösning, eget tänkande, eget ansvar och kritiskt granskande. Vid skolans årliga teaterprojekt flödar entreprenörskap gällande försäljning, tillverkning och kulturupplevelser. Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Exempel på detta är arbetet med den modell för matematikundervisning som utarbetats av Britt-Louise Theglander. I enkäterna svarar 95 procent av eleverna i årskurs 3-6 att de får arbeta på många olika sätt i skolan och bland eleverna i årskurs F-2 är de som instämmer helt eller till stor del på samma påstående 99 procent. I självvärderingarna ligger ett arbetslag och ledningen på steg 6 En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande och skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörskap. De andra två arbetslagen ligger på steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Vi bedömer att skolan ligger på steg 7. Arbetet med Theglandermetoden i matematik är ett exempel på detta. Kunskaper och färdigheter Vid våra lektionsbesök mötte vi ett antal olika arbetssätt och arbetsformer. Att eleverna upplevde att de arbetade på ett varierat sätt fick vi bekräftat vid våra samtal med elever i olika klasser. Unikum används systematiskt för att dokumentera redovisningar, prov och resultat. Här lägger också lärare in lektionsunderlag. Åtgärdsprogram formuleras tillsammans med elev, förälder och mentor och detta fann vi väl dokumenterat och systematiserat (steg 1). 6

8 Skolan bedriver ett systematiskt arbete för att samla in, följa upp och analysera resultat av lärandet (steg 3). Detta görs via stadieövergripande utvärderingar, konferenser och pedagogiska diskussioner. Skolan använder gemensamma tester och diagnoser i de olika kurserna för att garantera en likvärdig bedömning. Vid våra samtal bekräftar lärarna att man på detta sätt utvecklat en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper såväl inom skolan som inom verksamhetsområdet (steg 4). Detta sker kontinuerligt. Eleverna kände väl till dessa och kunde med hjälp av IUP:n följa sina studieresultat och vilka förbättringsområden man borde satsa på. Detta upplevdes som positivt av såväl elever som föräldrar. Även föräldrarna kan via Internet följa elevernas studier. Skolan avsätter även tid för kontinuerliga pedagogiska diskussioner för att kunna göra likvärdiga bedömningar av elevernas kunskaper och kompetenser med stöd i forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Vid studiet av elevenkäterna finner vi att de yngre barnen F-2 till 99 procent ser positivt på påståendet Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker och 98 procent positivt på Jag tycker att jag lär mig i skolan. Påståendet Lärarna frågar efter vad jag kan besvaras till 97 procent positivt. De äldre barnen, årskurs 3-6, ger 88 procent positiv respons på följande Jag tycker att jag når bra studieresultat och 80 procent positiv respons på påståendet Mina lärare ger mig utmaningar. I lärarenkäten svarar 71 procent positivt när det gäller om skolan har utarbetade metoder för att följa upp de fyra F:en. Här svarar 29 procent neutralt eller vet ej. Vid våra intervjuer framkom att den övriga personalen som besvarat enkäten placerat skolan här, då man ej kunnat svara på frågan. Ser vi bara till lärarnas svar blir andelen högre. En viss osäkerhet framkom dock även vid våra lärarintervjuer och samtal med enskilda lärare. I självvärderingarna ligger förskoleklassarbetslaget på steg 6 "Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid". De båda andra lagen och skolledningen ligger på steg 7 "Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskap och kompetens utvärderas och utvecklas kontinuerligt". Vår bedömning är att skolan når alla steg men att steg 5 "Lärare följer upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet" inte är helt uppnått och behöver utvecklas ytterligare. Vi gör dock en sammanvägning och placerar skolan på steg 5 fastän kriteriet inte är helt uppfyllt. När skolan nått detta steg fullt ut når man också både steg 6 och steg 7, då skolan når goda kunskapsresultat som förbättrats över tid samt har utvecklat och utvärderat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor. Delaktighet Att elever och föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor och att skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet bekräftades i föräldraintervjun (steg 1). Enligt föräldraenkäten instämmer 75 procent helt eller till stor del i att skolan uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2), vilket också bekräftas under föräldraintervjun. Skolan har system för formellt inflytande för elever i t ex klassråd, elevråd, miljöråd, Olweusråd, bokråd, matråd och datorråd (steg 2). Ledningen och skolan tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser (steg 3) genom de olika råden och genom att eleverna är med och planerar olika arbetsområden, arbetssätt och 7

9 redovisningsform. Detta bekräftas också i personal och elevenkäterna. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet, (steg 3) genom Olweusenkäter, trivselenkäter, utvecklingssamtalen, via Unikum och genom utvärderingar efter avslutat arbetsområde. Dessa olika verktyg och metoder utvecklas kontinuerligt av skolan (steg 4). Skolan involverar elever och föräldrar i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten (steg 5). Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna (steg 6) genom att de har mentorssamtal och utvecklingssamtal. Eleverna är med och påverkar planeringen av arbetsområden och de utvärderar efter ett arbetsområde. Dessa utvärderingar följs sedan upp av lärarna. Delaktighet och inflytande är ett prioriterat mål och diskuteras på de pedagogiska träffarna. Enkäter visar också på elevernas delaktighet. I enkäterna svarar eleverna i årskurs 3-6 till 94 procent att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter, helt eller till stor del. Av eleverna i årskurs F-2 svarar 96 procent att de helt eller till stor del får vara med och bestämma hur de ska ha det i skolan. I självvärderingen lägger sig både arbetslagen och ledningen på steg 7 "Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet". Vi bedömer att skolan är på steg 6 "Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna". Vi kan inte se att skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet, vilket är kravet för att nå steg 7. Organisation Skolan har en tydlig organisation med en rektor som leder årskurs 1-6 och en förskolechef/rektor som leder förskoleklass, förskola och fritidshem. Skolan är indelad i tre arbetslag med var sin arbetslagsledare, som främst ses som processledare (steg 2). För administration och service finns en kanslist, en vaktmästare och en lokalvårdare. Matköket handhas av ett externt företag som kommunen upphandlat, men föreståndaren på skolan har ett nära förhållande till verksamheten. I skolan finns ett elevhälsoteam knutet. Detta består av kurator, psykolog, skolsköterska samt två specialpedagoger. Dessa har vissa fasta tider men finns också tillgängliga vi behov. Elevhälsopersonalen har också uppgifter på andra skolor i kommunen men upplever att arbetet på Ringstorpsskolan fungerar mycket bra och att det är ett gott samarbete med rektor och lärare. Dessa grupper har stor betydelse för den samlade kompetensen på skolan. Skolan har en utarbetad plan för mötesstrukturen och det framgår tydligt vilka befogenheter olika organ har (steg 3). Personal och elever bekräftar också vid samtal att detta fungerar väl. Alla vet vart och till vem man ska vända sig i olika frågor. Arbetslagen har också ett tydligt uppdrag. De är skolans nav när det gäller elevernas situation. Här diskuteras såväl pedagogiska frågor som elevvårdsfrågor och det är korta och snabba beslutsvägar. Inom arbetslagen fördelas också andra arbetsuppgifter och man sköter vikariefrågor (steg 5). Lärare och elever uttalar sig också positivt om hur det fungerar. Kommunikationen är öppen och medarbetarna är lyhörda för varandras önskemål. Elevhälsoteamet och övrig personal bekräftar också att de känner sig som en integrerad del av verksamheten och vi upplever att organisationen fungerar som en väl samverkande enhet. 8

10 Den samlade bild vi får vid samtalen är att skolan har en organisation som stödjer utveckling och därigenom ständigt utvecklas (steg 6). Samverkan fungerar väl inom hela verksamheten och bidrar till att nå uppsatta mål. Skolan utvärderar också systematiskt den egna organisationens förmåga att genomföra sitt uppdrag (steg 7). Detta görs fyra gånger varje läsår. Personalenkäten bekräftar den bild vi fått. Att skolan har en väl fungerande organisation får 95 procents bekräftelse och en bra mötesstruktur bekräftas av 91 procent av de svarande. När det gäller det egna arbetslaget anser 91 procent både att detta fungerar väl och att ansvarsfördelningen är tydlig när det handlar om att prioritera och fördela arbetsuppgifter. Lika stor procentandel svarar också positivt att de är väl förtrogna med vem som fattar beslut och tar ansvar i alla delar av verksamheten. Självvärderingarna i arbetslagen bekräftar bilden ytterligare. Alla arbetslagen och skolledningen placerar skolan på steg 7 "Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen och Skolan utvärderar systematiskt den egna organisationens förmåga att genomföra sina uppdrag". Vår bild stämmer med skolans egen bild av organisationen och vi placerar den på steg 7. Styrning och ledarskap All verksamhetsplanering utgår från målen i läroplanen och utvärdering sker kontinuerligt med utgångspunkt från styrdokumenten (steg 4). Skolans lokala arbetsplan och kvalitetsredovisning är väl kända av personalen och används i verksamheten. Båda dessa dokument har en tydlig struktur och utgör grund för att ta fram nya prioriterade mål för varje nytt läsår. Detta arbete stöds av att kontinuerliga utvärderingar med olika verktyg som till exempel Skolverkets kvalitetsverktyg BRUK används. Vid samtal med eleverna visar det sig att dessa känner till kursplanemålen men är osäkra på vad skolans egna verksamhetsmål är (steg 3). Att eleverna inte kan ange skolans prioriterade mål kan bero på att skolan har så många olika mål inom olika områden att det kan vara svårt för eleverna att ha en överblick och kunna prioritera. Detta bekräftas vid samtal med eleverna. Däremot anger 86 procent i föräldraenkäten att de känner till dessa mål. Vid vårt samtal med föräldragruppen visade det sig att de inte hade helt klart för sig vilka de prioriterade verksamhetsmålen är. De svarade hälsomål, miljömål och kulturmål alltså skolans profil. Skolan använder sig av ett årshjul som är framtaget gemensamt. Av detta framgår vilka olika verksamheter som ska organiseras och genomföras i skolan. Detta används också. Rektorn är kontinuerligt ute i verksamheten och varje dag har man en gemensam rast för all personal. Denna ger möjlighet till informella möten och är mycket uppskattad. Lärarna känner stöd för och frihet att arbeta på ett varierat sätt för att nå skolans mål (steg 5). I verksamhetsplanen sätts tydliga mål som kontinuerligt utvärderas och redovisas i kvalitetsredovisningen. Båda dessa dokument diskuteras vid olika möten under året (steg 6). Genom detta systematiska arbete med mål, utvärderingar och förbättringar finns en tydlig strategi för ledningen av skolan, där forskningsrön och beprövad erfarenhet kopplas till skolans långsiktiga utveckling (steg 7). Vid samtalen med skolans lärare beskrivs arbetslagsmötena som flexibla och självständiga enheter som rektorn har god kännedom 9

11 om. Bland annat genom besök och deltagande i de regelbundna arbetslagsmötena håller sig rektorn uppdaterad om arbetslagens utveckling (steg 5). Personalenkäten bekräftar bilden av att man är nöjd med skolans styrning och ledarskap. Att skolan har gemensamma mål besvaras positivt av 98 procent och 95 procent är positiva till att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap (steg 2). När det gäller frågan om skolans ledning aktivt driver skolutveckling svarar 91 procent positivt (steg 4). På frågan om samsynen i arbetslaget är den positiva responsen 86 procent. I självvärderingarna ligger samtliga arbetslag och skolledningen på steg 7 "Ledningen har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga utveckling. Bedömningen av detta kvalitetsområde är problematisk. Skolan uppnår helt alla kriterier inom området utom ett på steg 3 "Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna verksamhetsmål", som uppnås med stor tvekan. Eleverna känner till kursplanemålen men har svårt att redovisa verksamhetsmålen. Skolan har väldigt många mål inom olika områden och har inte tydligt lyft fram just verksamhetsmålen. Uppgiften att medvetandegöra eleverna om dessa prioriterade mål ser vi som skolans viktigaste förbättringsområde. Skolan bör också se över det totala antalet mål man har satt upp. När skolan har nått steg 3 "Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna verksamhetsmål" fullt ut så bedömer vi att de når alla stegen upp till och med steg 7. Detta har vi fått tydliga belägg för vid vårt besök. Med hänsyn till de totalt sett goda resultaten inom detta område gör vi en sammanvägning och placerar skolan på steg 5. Kommunikation Skolan har ett genomtänkt informationssystem, såväl internt som externt. Möten mellan medarbetarna på skolan är viktiga. Varje dag träffas all personal vid en gemensam rast. Vi upplevde personalrummet som en viktig informell mötesplats för personalen. Skolan har en genomtänkt mötesstruktur, som gör att den interna kommunikationen fungerar väl. Hemsidan, mejl och informationsbrev används för att informera föräldrar och allmänhet. Unikum används såväl som pedagogiskt stöd som för information till föräldrarna. Här stötte vi på samma problem med bristande användarvänlighet, som vi mött på övriga skolor vi granskat i Helsingborg. Vid samtalen med såväl personal som elever och föräldrar bekräftades den bild vi fått vid våra observationer och vi upplevde klimatet som öppet och förtroendefullt (steg 4). Även de fackliga representanterna underströk den öppna och utförliga information som ges och var mycket nöjda med hur kommunikationen fungerar. Skolan har ett väl utvecklat nätverk inom kommunen med andra skolor. Det finns väl utvecklade kontakter med socialtjänsten och polisen. Vidare har skolan utvecklade kontakter med kulturlivet och idrotten i Helsingborg samt även bland annat med pensionärsföreningen och miljöverkstaden (steg 5). Genom systematiska studier av pedagogiska tidskrifter och diskussioner runt aktuella pedagogiska teman samt att rektorn håller lärarna uppdaterade om vad som sker på nationell nivå, inom departement och centrala skolmyndigheter har skolan byggt upp metoder för omvärldsbevakning (steg 6). Skolan har också tydliga strategier för deltagande i externa nätverk. Exempel på sådana grupper är Olweusnätverk, matematikutbildningar och nätverk för speciallärare (steg 7). 10

12 Personalenkäten ger ett positivt utslag. Personalen anser till 76 procent att man har en öppen kommunikation och till 71 procent att den är förtroendefull (steg 3). De något låga procentsiffrorna förklaras även här av att viss övrig personal svarat vet ej eller neutralt, vilket de berättade om vid vårt samtal med gruppen. Korrigerar man för detta nås en andel på procent positiva svar. När det gäller kommunikationen med närsamhället och andra intressenter (steg 5) svarar 71 procent att det förekommer helt eller till stor del, medan andelen vet ej och neutralt är 24 procent. I föräldraenkäten anser 95 procent att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på skolan (steg 3). Av självvärderingarna framgår att ett arbetslag placerar skolan på steg 5 "Skolan har en öppen kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt". De båda övriga arbetslagen och skolledningen bedömer att skolan når steg 7 "Skolan har strategier för deltagande i externa nätverk". Vi delar den senare uppfattningen och anser att skolan når steg 7, då vi klart finner belägg för att alla steg uppnåtts i verksamheten. Kompetens Uppgifterna avser år 2011 Granskad skola Jämförbar skola Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk examen % Uppgifterna avser år 2011 Granskad skola Jämförbar skola Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år En mycket stor andel av lärarna har pedagogisk utbildning och skolan har som mål att alla lärare ska vara behöriga. Det finns också en väl genomtänkt plan för introduktion av nyanställda och det har varit lätt att rekrytera nya lärare. Skolan har ett engagemang i lärarutbildningen genom att man erbjuder praktik i form av verksamhetsförlagt lärande (VFL) för lärarstudenter. De studenter vi mötte var också mycket positiva till hur deras utbildning på skolan var upplagd. Skolan har tilldelats extra resurser till stöd för elever med behov av särskilt stöd vilket också är kompetenshöjande för skolans insatser i den direkta undervisningen. Varje lärare har en kompetensutvecklingsplan, som diskuteras i samband med utvecklingssamtalet med rektorn. Här sker också en mer långsiktig karriärplanering och en lärare som vill satsa på skolledaruppdrag har genomgått kurs för detta ändamål. Skolan avsätter också förhållandevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). De kompetensutvecklingsinsatser som genomförs följs upp och återkopplas till kollegerna (steg 4). Med utgångspunkt från de årligen framtagna prioriterade målen planeras arbetslagens och individernas kompetensutveckling för att uppnå en högre måluppfyllelse. Att personalen är medveten om detta får vi bekräftat vid våra samtal (steg 6). 11

13 I enkäterna uppger 67 procent att kompetensutvecklingen på skolan har hög prioritet och 71 procent tycker att den utgår från skolans, arbetslagens och individens behov. När det gäller frågan om det finns kompetensutvecklingsplaner svarar 76 procent positivt. Även här vill vi hänvisa att den övriga personalen bekräftar att de svarat vet ej eller neutralt och denna procentandel blir då 33 procent, 24 procent och 10 procent på de tre frågorna. Vi hävdar att detta måste beaktas vid bedömningen. Personalen värderar skolan på ett likartat sätt. Ett lag anser att skolan uppnår steg 6 "Det finns en tydlig koppling mellan skolans behov av högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling". De båda övriga lagen och skolledningen väljer att placera skolan på steg 7 "Planer och metoder för kompetensutveckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet samt Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare". Vi bedömer att skolan når steg 6, då skolan behöver tydliggöra kopplingen till forskning och beprövad erfarenhet på ett klarare sätt samt medvetandegöra personalen om detta. Resursutnyttjande Skolans budget har varit i balans under de tre senaste åren (steg 2). Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin genom regelbunden information till personalen och att varje arbetslag har ekonomiskt ansvar. Resurserna anpassas också till de behov av utveckling och stöd som elever har (steg 3). Område Kostnad per barn Ringstorpsskolan år 2011 Genomsnitt Helsongborgs kommun år 2010 Genomsnitt hela riket år 2010 enligt Skolverket Total kostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Kostnad per elev för läromedel Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev En av skolans profiler är miljö. Genom denna profil utvecklas resurshantering på flera nivåer (steg 4). Skolan har miljöråd, där representanterna manar på i klasserna att till exempel se till så att lamporna släcks när de inte används. Resursdiskussioner bland personalen om hur arbetslagen löser vikariefrågan vid sjukdom och vid temadagar är andra sätt att utveckla resurshantering. Skolan säkerställer att ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten genom Apt-träffar med alla personal, genom SAM (Samverkansgruppen), analys i ledningsgruppen, 12

14 diskussioner med ekonom och samutnyttjande skola- förskola (steg 5). Genom att jämföra siffror i attitydundersökningar, Qualis och nationella prov och jämförelsematerial mellan skolorna på webben så vet skolan att insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat (steg 6). I intervjuer med lärarna och servicegruppen (övrig personal) bekräftades att de flesta medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering (steg 7). När enkäterna studeras visar det sig att 67 procent av personalen känner helt eller till stor del till hur skolan utnyttjar sina resurser. 19 procent instämmer till viss del och 5 procent tar inte ställning. Då det gäller självvärderingen så har alla arbetslagen och ledningen bedömt att de är på steg 7 Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Vår bedömning är dock att skolan placerar sig på steg 6, då skolan behöver utveckla arbetet med att få alla medarbetare till att ha fokus på och tillämpa metoder för god resurshantering. Image Skolan låter verkligen verksamhetens olika delar bidra till skolans image (steg 1). Det är en skola med mycket gott rykte och en trygg personal som är stolt över sin arbetsplats och som har ett gott bemötande gentemot varandra, elever och föräldrar. I våra samtal med intervjugrupperna bekräftades verkligen detta. Skolan arbetar hela tiden på att påverka sin image och har många metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv (steg 2 och 3). Personalen är utbildad i varumärkestänkande, har t ex nyckelband, vattenflaskor och tröjor med skolans namn på. De har också en aktiv kontakt med tidningar, öppet hus, konstutställning på t ex Dunkers kulturhus och broschyrer rörande sina profiler. Att skolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid märks på antalet barn som söker sig till skolan. Det är kö in och närhetsprincipen och syskonförtur styr över vilka barn som ska få börja på skolan. Rektorn intervjuar också eleverna i årskurs 6 under vårterminen och det görs attityd och temoundersökningar som bekräftar bibehållen image (steg 4). Genom metoder som Qualisenkäter, intervjuer med årskurs 6, diskussioner i referensgruppen och jämförelser på webben som t ex "Mina mätetal" får skolan kontinuerligt veta vilken image den har (steg 5). Skolan har en god image, vilket föräldrar och elever bekräftade i intervjuer och enkäter (steg 6). Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image med hjälp av Qualis, varumärkesarbete, genom att analysera olika enkäter och titta på förbättringsområden. De bjuder även in politiker och vänklasser. I enkäterna är 99 procent av de yngre barnen helt eller till stor del nöjda med sin skola. Bland de äldre barnen är motsvarande siffra 90 procent medan 89 procent kan rekommendera sina kompisar att börja på skolan. Av föräldrarna är 94 procent nöjda med skolan, 91 procent kan rekommendera sina vänner att placera sina barn där och 93 procent säger att skolan har ett gott rykte. 95 procent av personalen menar att skolan har ett gott rykte och 100 procent är helt eller till stor del nöjd med skolan. När det gäller självvärderingen har alla tre arbetslagen och ledningen bedömt att de är på steg 7. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Vi håller med om denna bedömning och placerar skolan på steg 7. 13

15 Slutomdöme Granskningen av Ringstorpsskolan uppvisar en skola med god kvalitet, en mycket bra organisation och stor trygghet och trivsel för såväl elever som personal. Huvudprocesserna och stödprocesserna bedöms totalt som likvärdiga avseende styrkor och förbättringsområden. Skolan uppnår 110 poäng totalt och minst 3 på alla delkriterier varför skolan blir certifierad med mycket god marginal. Inom de flesta områden ligger skolan på steg 6 eller 7. Skolans styrkor som vi särskilt vill lyfta fram är Den grundläggande trygghet och trivsel som genomsyrar all verksamhet på skolan. Det arbetssätt och den lärarroll som genomsyrar skolan och som bidrar till elevernas ansvar för det egna lärandet. Den tydliga och välfungerande organisationen och kommunikationen. Skolans förbättringsområden är Att utveckla elevernas kunskaper och färdigheter på ett mer systematiskt sätt inom hela skolan då det gäller de fyra F-en, fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Att öka delaktigheten i verksamheten för såväl elever som föräldrar genom ett mer systematiskt förbättringsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Att arbeta med att begränsa och förtydliga målen samt göra tydliga prioriteringar. Sammanfattningsvis vill vi tacka skolan för det varma och öppna bemötande vi fick. Materialet vi fick tillsänt oss var heltäckande och välstrukturerat. Vårt besök var väl förberett och alla på skolan var välinformerade och vi kände oss mycket välkomna. Ekeby och Lidköping Maria Nord Leif Jarlén 14

16 Qualis certifiering - poängmatris Skola Ringstorpsskolan Delkriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 14 B Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 12 C Arbetssätt och lärarroll 2 x 14 D Kunskaper och färdigheter 3 x 15 E Delaktighet 2 x 12 F Organisation 1 x 7 G Styrning och ledarskap 2 x 10 H Kommunikation 1 x 7 I Kompetens 1 x 6 J Resursutnyttjande 1 x 6 K Image 1 x 7 Poängsammanställning Villkor Ringstorpsskolan 110 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Arbetsplan för Noltorpsskolan Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Noltorpsskolan Läsåret 2014/2015 20140921 Arbetsplan för Noltorpsskolan Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Götene kommun Lundabyn Dnr 53-2006:3231 Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Billeshögsskolan 2011/2012 Skola

Billeshögsskolan 2011/2012 Skola Arbetssätt och lärarroll n ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete

Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete 2016-2017 Presentation av verksamheten Holstagårdsskolan är en F 9 skola med ca 418 elever och ca 45 medarbetare. Skolan byggdes 1996 och är belägen i

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Lena Hansson och Mikael Skeensgård Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Komvux i Ängelholm har genomgått Qualis

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Qualisgranskning av Sundsgymnasiet

Qualisgranskning av Sundsgymnasiet Granskningsrapport Qualisgranskning av Sundsgymnasiet 2012-04-12 04-13 Anne-Maj Kihlstrand och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Sundsgymnasiet i Vellinge kommun är en

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 SKOLANS VISION SID 3 DEFINITIONER SID 3 ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Selma Lagerlöfgymnasiet Landskrona Granskning genomförd i maj 2012 av Leif Jarlén och Malcolm Hansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Selma Lagerlöfgymnasiet

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola Inledning Väsby skola är en del av området Väsby Centrala. Väsby skolas ledning består av en rektor, och en biträdande

Läs mer

Process B, Trygghet och trivsel

Process B, Trygghet och trivsel Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: 2015-08-21 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Qualis kvalitet i skolan

Qualis kvalitet i skolan Qualis kvalitet i skolan Säkra kvaliteten i din skola I Sverige finns över 6 000 skolor, en del av dem är mycket bra, men många har brister, i form av stressade medarbetare, dålig arbetsmiljö eller svagt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Stenungsunds kommun Jörlandaskolan Dnr 53 2005:1527 Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Viksjöskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Viksjöskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Västanvinden 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Backstugans förskola

Backstugans förskola Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och

Läs mer

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Verksamhetsplan. Skola och fritidshem i Frödinge 2013/2014

Verksamhetsplan. Skola och fritidshem i Frödinge 2013/2014 Skola och fritidshem i Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen/eleverna. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vi synliggör hela

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Borgmästarskolan i Helsingborgs stad Granskning genomförd i november 2012 av Inger Nordén och Hans Sandberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten - Borgmästarskolan

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 2013-09-11 2013-09-11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 Ledningsdeklaration. BRUKSSKOLANS LEDSTJÄRNA Vi visar ömsesidigt förtroende och vi alla gör vårt bästa. Vi tror på oss själva och

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Heleneborgsskolan Svalöv Granskning genomförd i april 2017 av Leif Jarlén & Lillemor Möller Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer