Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Ringstorpsskolan Helsingborg Granskning genomförd i april 2012 av Maria Nord och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Ringstorpsskolan är en skola i Helsingborgs kommun som uppvisar god kvalitet inom samtliga de områden som Qualis granskar. Detta bekräftas av enkäter, självvärderingar, våra lektionsbesök och intervjuer samt vårt samlade intryck av skolan, dess personal och elever. Skolan har en stabil grund att stå på då det gäller trygghet och trivsel. Samsynen om värdegrundsarbetet och en strävan till ständig förbättring är en garanti för detta. Lärarna arbetar systematiskt med att utveckla elevernas ansvar för sitt lärande och anpassar detta till varje individs förmåga och förutsättningar. En gemensam kunskapssyn och ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer är utmärkande för skolan. Detta kompletterat med en utmärkt och begriplig dokumentation gör att lärarrollen blir tydlig för såväl elever som föräldrar. Skolan når goda kunskapsresultat, men vi ser ändå detta som ett av skolans förbättringsområden genom ett mer systematiskt arbete med de fyra f-en, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. När det gäller delaktighet arbetar skolan kontinuerligt och aktivt med att öka elevernas delaktighet i lärprocesserna. Man har nått långt och ytterligare arbete med att systematisera detta arbete pågår och kan utvecklas vidare. Organisationen är ytterligare ett starkt område och tillsammans med en god styrning och ett tydligt och synligt ledarskap är detta en given förutsättning för ett fortsatt gott och framgångsrikt utvecklingsarbete. Kommunikationen fungerar bra såväl internt som externt och skolan har ett antal väl utvecklade nätverk och ett gott samarbete med närsamhället. IT-stöd används också på ett genomtänkt och väl integrerat sätt. Skolans kompetensutveckling är systematisk och välplanerad och det finns en tydlig koppling mellan skolans, arbetslagens och individens behov. Skolan har en väl fungerande ekonomi och det finns ett gemensamt förhållningssätt till hur resurserna kan brukas på bästa sätt. Här kan dock en ytterligare medvetenhet hos personalen som helhet utvecklas. Skolan upplevs som mycket bra av elever, personal och föräldrar och har en god image. Skolan uppnår 110 poäng totalt och blir med mycket god marginal Qualiscertifierad. Ringstorpsskolan- en kort presentation Ringstorpsskolan är en kommunal F-6-skola som startade sin verksamhet 1966 men har renoverats ett antal gånger. Skolan är väl anpassad till modern verksamhet och har ljusa och ändamålsenliga lokaler. Skolan har 258 elever och är organiserad i tre arbetslag, förskola och fritidshem, årskurs F-3 och årskurs 4-6, med var sin arbetslagsledare. Till skolan är också knutet ett fritidshem och en separat förskola. Skolan leds av en rektor, medan förskoleklassen, förskolan och fritidshemmet leds av en rektor tillika förskolechef.. Ledningsgruppen består av rektorn, förskolechefen samt de tre arbetslagsledarna. Skolan har cirka 30 anställda. 1

3 Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som ledningen funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 258 elever har 238 svarat (92 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 151 föräldrar av totalt 258 vilket innebär 59 procents svarsfrekvens. Av skolans 30 personal har 21 svarat (70 procent). Genomgående är detta höga svarsfrekvenser. Vi vill dock göra påpekandet att personalenkäten även besvarats av en del icke undervisande personal och dessa har i intervjuer meddelat att de inte ansetts sig kunna svara på vissa undervisningsrelaterade frågor och därför är frekvensen svar av typen neutral och vet ej ibland oväntat stor. Vi har sökt beakta detta vid vår bedömning. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Ovan nämnda material från skolan har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt lektioner/arbetspass i samtliga klasser och intervjuat sju grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Kvalitetsområde Självvärdering arbetslag Självvärdering Rektor Fsk A. Trygghet och trivsel B. Elevernas ansvar för eget lärande C. Arbetssätt och lärarroll D. Kunskaper och färdigheter E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Extern värdering granskare 2

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Att trivseln och tryggheten är stor på skolan känns mycket väl när vi är på besök. Arbetsmiljön både ute och inne är tilltalande och ger möjlighet till flexibla och kreativa arbetssätt. På verksamhetsbesöket upplever vi arbetsro i alla klasser och enkäterna visar också på att elever och lärare har arbetsro (steg 2). Skolan arbetar efter sin likabehandlingsplan - plan mot kränkande behandling, sätter upp mål som följs upp och utvärderas varje läsår. De arbetar också efter Olweusmetoden med samarbetsövningar, klassråd (Olweusråd) och med samtalsgrupper bland personalen för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Eleverna får dessutom inte lov att välja var de ska sitta i matsalen eller i klassrummet, utan det gör personalen, för att någon inte ska känna sig utanför. Vi ser tydligt att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3) och att skolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster med hjälp av till exempel tjej och killsnack, medveten arbetsfördelning av olika uppdrag t ex när de har teaterföreställningar så sätter man medvetet en tjej bakom ljudspakarna. Vid grupparbete försöker lärarna alltid blanda killar och tjejer och vid samtal och diskussioner tänker de även på att ge varannan fråga till killar respektive tjejer. Både personal och elever ser dessutom filmer och läser litteratur med efterföljande diskussion (steg 4). Olweusmetoden och likabehandlingsplanen är förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter (steg 5). Skolan har också många gemensamma aktiviteter som bestäms vid terminsstart och är noga med bevarandet av traditioner. Sexorna ansvarar för rastlekar och sexorna blir också intervjuade av rektorn under vårterminen för att skolan ska veta vad de har gjort som är bra och vad de kan förbättra. Trivselenkät och enkät inför utvecklingssamtalet genomförs varje termin. Skolan har ett faddersystem där treor är faddrar för förskolebarnen. Värdegrunden synliggörs i det dagliga arbetet genom tydliga trivselregler och klassregler med konsekvenser. Eleverna utvärderar reglerna varje termin i klasserna och i elevrådet. Rastvakterna antecknar olika händelser som gås igenom på personalkonferenser. Skolan kommunicerar värdegrunden med föräldrarna via ledningsbrev och veckobrev (steg 6). Olweusmodellen är ett sätt för skolan att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Av enkäterna framgår att samtliga grupper trivs mycket väl på skolan. Personalen bekräftar detta med 95 procent, föräldrarna med 92 procent, elever årskurs 3-6 med 90 procent och elever årskurs F-2 med 99 procent. Av personalen på skolan säger 100 procent, att vuxna, helt eller till stor del, reagerar på regelbrott, okamratligt beteende eller mobbing. Enligt föräldrarna säger 90 procent att skolan arbetar aktivt mot okamratligt beteende och mobbing. Enkäterna visar också att elever och lärare har arbetsro. I föräldraenkäten är det 74 procent som instämmer helt eller till stor del, bland de yngre eleverna 90 procent, de äldre eleverna 86 procent och personal 86 procent. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt, enligt 90 procent av 3

5 personalen. Av de äldre eleverna säger 94 procent att de får hjälp av de vuxna i skolan om de skulle bli mobbade eller trakasserade. Motsvarande siffra för de yngre eleverna är 99 procent. När det gäller självvärderingen har två arbetslag och ledningen placerat sig på steg 7, "Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet" och ett arbetslag på steg 6, "Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet". Vår bedömning är att skolan är på steg 7, då det bedrivs ett kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete inom detta område. Elevernas ansvar för eget lärande Under verksamhetsbesöket kunde vi konstatera att alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP, även om alla elever inte visste vad individuell utvecklingsplan var för något (steg1). De var inte bekanta med namnet. Vi upplevde också att eleverna tränas i att ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad (steg 2), vilket också enkäterna bekräftar. Under samtal med eleverna vid lektionsbesöken visade de att de visste vad de skulle lära sig med hjälp av arbetsområdet. Inför ett nytt arbetsområde tydliggörs målen för eleverna och målen läggs även ut på webbverktyget Unikum så att föräldrarna kan ta del av dem (steg 3). Att kursplanerna tillsammans med den individuella utvecklingsplanen styr uppläggningen av kunskapsinhämtningen (steg 4) kunde vi se under vårt verksamhetsbesök, då eleverna hade IUP-pass och enbart arbetade utifrån sina IUP-mål. Vi tittade även på ett flertal planeringar av olika arbetsområden, där kursplanemålen var tydliga. Elevenkäterna årskurs 3-6 bekräftar också att IUP:erna styr kunskapsinhämtandet. 82 procent instämmer helt eller till stor del. Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära (steg 5) genom samtal efter avslutat arbetsområde, under utvecklingssamtal, i skoldagböcker och under mentorstiden. Inför varje arbetsområde informerar lärarna om vilka mål som ska nås vad eleverna ska lära sig och frågar dem Hur vill ni lära er detta? De flesta lärare har fått utbildning i olika lärstilar, vilka de delger eleverna så de vet vilka olika sätt det finns att lära på. Verksamhetsbesöket bekräftar att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande (steg 6). Eleverna bedömer sina kamraters arbeten och sina egna - självbedömningar. I elevenkäterna visar det sig att 93 procent av årskurs 3-6 och 93 procent av årskurs F-2 instämmer helt eller till stor del i att de formulerar egna mål för lärandet. I föräldraenkäterna uttrycker 93 procent helt eller till stor del att utvecklingssamtalet bygger på den individuella utvecklingsplanen och annan dokumentation och att skolan ger barnen goda kunskaper och färdigheter instämmer 97 procent av föräldrarna i, helt eller till stor del. Enkäterna visar också att 95 procent i de lägre åldrarna instämmer helt eller till stor del med att de får vara med och bestämma vad de ska göra i skolan och på vilket sätt. I de äldre årskurserna tycker 86 procent att de får vara med och planera sitt arbete. När det gäller självvärderingen har ett arbetslag placerat sig på steg 6, "Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande", medan två arbetslag och ledningen placerat sig på steg 7 "Skolan 4

6 utvecklar ett allt större ansvar hos eleverna för det egna lärandet och Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet". Vår bedömning är att skolan når steg 6, då vi inte kan se att skolan bedriver att systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Arbetssätt och lärarroll Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor, både i form av böcker och Internet och andra program via datorn (steg1). Under verksamhetsbesöket såg vi att arbetssätten präglades av variation och flexibilitet och att kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande. I en klass byggde eleverna rymdraketer som en del av sitt arbetsområde rymden och i en annan klass arbetade man med frukter och gjorde ett stilleben av dem. Vi ser exempel på olika arbetssätt och arbetsformer och vi möter engagerade elever och lärare. Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende (steg 2). Detta bekräftas genom elevenkäten för årskurs 3-6 där 82 procent instämmer helt eller till stor del i att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Att lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt från målen, elevernas intressen och de individuella utvecklingsplanerna (steg 3), kan vi se i de lokala pedagogiska planeringarna som görs digitalt i Helsingborgs lärplattform Unikum och som även finns i pappersform i en del klassrum. I IUP:n dokumenteras elevernas utveckling kontinuerligt och denna kan föräldrarna ta del av via Unikum. Eleverna har också en portfolie, och skolan har gemensamma riktlinjer för vad som ska finnas i den. Inför ett arbetsområde går lärarna igenom det centrala innehållet, målen med arbetsområdet, med eleverna för att de sedan ska kunna vara med och bestämma arbetssätt och redovisningsform. Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet genom Internet som t ex Wikipedia och att man granskar bilder. En av lärarna sa också att hon gav eleverna mycket korta instruktioner inför en uppgift och sedan var det upp till eleverna att lösa problemet på sitt eget sätt. Kreativitet, fantasi och samarbete tränas också (steg 3). Genom skriftliga och muntliga utvärderingar med eleverna varje veckoslut och efter varje arbetsområde och genom att lärarna utvärderar och diskuterar under konferenser och på planeringstid utvärderas arbetssätt och arbetsformer regelbundet (steg 3). Skolan har också en årsklocka som stöd för när utvärderingar ska göras. Vi upplever att det råder att lustfyllt lärandeklimat i alla klasser vi besökte. Eleverna upplever att de har bra lärare och att de får den hjälp och stöd de behöver. Arbetssätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnena. Ämnesintegrerad undervisning som i temat eller arbetsområdet rymden och forntiden bekräftade detta. Skolan har en medveten strävan att i all undervisning låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans (steg 4). I matsalen, som även används till undervisning, finns en stor scen där eleverna uppträder, spelar teater. Skolan har en "talangtävling" och teaterprojekt varje år. I några klassrum upplever vi att bild finns integrerat i mycket av skolarbetet. Skolan har också utställningar och deltar i olika idrottsevenemang. 5

7 Att modern teknik används som en integrerad del i undervisningen och lärandet (steg 5), det bekräftar verksamhetsbesöket. Datorer och smartboards används flitigt. Skolan erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för deras lärande (steg 5) genom idrott vid två tillfällen i veckan, någon annan fysisk aktivitet varje dag som till exempel att springa ett varv runt skolbyggnaden innan maten eller någon rörelselek i klassrummet. Årskurs 6 anordnar också rastaktivitetslekar. Alla elever har uterast och skolgården inbjuder till spel och lek. Arbetssätt och arbetsformer utvärderas och dokumenteras kontinuerligt av lärare och elever tillsammans (steg 5) genom utvecklingssamtal och utvärderingar efter arbetsområdets slut. Arbetssätten dokumenteras i de pedagogiska planeringarna och elevernas arbeten i deras portfolios. En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande (steg 6). Vi upplever att skolan använder mycket tid till pedagogiska diskussioner, Lgr11- implementering. Pedagogiska planeringar jämförs och diskuteras. Vid nationella prov anordnas sambedömarträffar och vissa lärargrupper har nätverk. Skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörskap (steg 6). Vid verksamhetsbesöket upplevde vi att skolan präglades av entreprenörskap genom att eleverna var väldigt kreativa och tog eget ansvar. Lärarna ger öppna uppgifter som kräver kreativitet, problemlösning, eget tänkande, eget ansvar och kritiskt granskande. Vid skolans årliga teaterprojekt flödar entreprenörskap gällande försäljning, tillverkning och kulturupplevelser. Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Exempel på detta är arbetet med den modell för matematikundervisning som utarbetats av Britt-Louise Theglander. I enkäterna svarar 95 procent av eleverna i årskurs 3-6 att de får arbeta på många olika sätt i skolan och bland eleverna i årskurs F-2 är de som instämmer helt eller till stor del på samma påstående 99 procent. I självvärderingarna ligger ett arbetslag och ledningen på steg 6 En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande och skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörskap. De andra två arbetslagen ligger på steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Vi bedömer att skolan ligger på steg 7. Arbetet med Theglandermetoden i matematik är ett exempel på detta. Kunskaper och färdigheter Vid våra lektionsbesök mötte vi ett antal olika arbetssätt och arbetsformer. Att eleverna upplevde att de arbetade på ett varierat sätt fick vi bekräftat vid våra samtal med elever i olika klasser. Unikum används systematiskt för att dokumentera redovisningar, prov och resultat. Här lägger också lärare in lektionsunderlag. Åtgärdsprogram formuleras tillsammans med elev, förälder och mentor och detta fann vi väl dokumenterat och systematiserat (steg 1). 6

8 Skolan bedriver ett systematiskt arbete för att samla in, följa upp och analysera resultat av lärandet (steg 3). Detta görs via stadieövergripande utvärderingar, konferenser och pedagogiska diskussioner. Skolan använder gemensamma tester och diagnoser i de olika kurserna för att garantera en likvärdig bedömning. Vid våra samtal bekräftar lärarna att man på detta sätt utvecklat en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper såväl inom skolan som inom verksamhetsområdet (steg 4). Detta sker kontinuerligt. Eleverna kände väl till dessa och kunde med hjälp av IUP:n följa sina studieresultat och vilka förbättringsområden man borde satsa på. Detta upplevdes som positivt av såväl elever som föräldrar. Även föräldrarna kan via Internet följa elevernas studier. Skolan avsätter även tid för kontinuerliga pedagogiska diskussioner för att kunna göra likvärdiga bedömningar av elevernas kunskaper och kompetenser med stöd i forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Vid studiet av elevenkäterna finner vi att de yngre barnen F-2 till 99 procent ser positivt på påståendet Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker och 98 procent positivt på Jag tycker att jag lär mig i skolan. Påståendet Lärarna frågar efter vad jag kan besvaras till 97 procent positivt. De äldre barnen, årskurs 3-6, ger 88 procent positiv respons på följande Jag tycker att jag når bra studieresultat och 80 procent positiv respons på påståendet Mina lärare ger mig utmaningar. I lärarenkäten svarar 71 procent positivt när det gäller om skolan har utarbetade metoder för att följa upp de fyra F:en. Här svarar 29 procent neutralt eller vet ej. Vid våra intervjuer framkom att den övriga personalen som besvarat enkäten placerat skolan här, då man ej kunnat svara på frågan. Ser vi bara till lärarnas svar blir andelen högre. En viss osäkerhet framkom dock även vid våra lärarintervjuer och samtal med enskilda lärare. I självvärderingarna ligger förskoleklassarbetslaget på steg 6 "Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid". De båda andra lagen och skolledningen ligger på steg 7 "Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskap och kompetens utvärderas och utvecklas kontinuerligt". Vår bedömning är att skolan når alla steg men att steg 5 "Lärare följer upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet" inte är helt uppnått och behöver utvecklas ytterligare. Vi gör dock en sammanvägning och placerar skolan på steg 5 fastän kriteriet inte är helt uppfyllt. När skolan nått detta steg fullt ut når man också både steg 6 och steg 7, då skolan når goda kunskapsresultat som förbättrats över tid samt har utvecklat och utvärderat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor. Delaktighet Att elever och föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor och att skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet bekräftades i föräldraintervjun (steg 1). Enligt föräldraenkäten instämmer 75 procent helt eller till stor del i att skolan uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2), vilket också bekräftas under föräldraintervjun. Skolan har system för formellt inflytande för elever i t ex klassråd, elevråd, miljöråd, Olweusråd, bokråd, matråd och datorråd (steg 2). Ledningen och skolan tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser (steg 3) genom de olika råden och genom att eleverna är med och planerar olika arbetsområden, arbetssätt och 7

9 redovisningsform. Detta bekräftas också i personal och elevenkäterna. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet, (steg 3) genom Olweusenkäter, trivselenkäter, utvecklingssamtalen, via Unikum och genom utvärderingar efter avslutat arbetsområde. Dessa olika verktyg och metoder utvecklas kontinuerligt av skolan (steg 4). Skolan involverar elever och föräldrar i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten (steg 5). Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna (steg 6) genom att de har mentorssamtal och utvecklingssamtal. Eleverna är med och påverkar planeringen av arbetsområden och de utvärderar efter ett arbetsområde. Dessa utvärderingar följs sedan upp av lärarna. Delaktighet och inflytande är ett prioriterat mål och diskuteras på de pedagogiska träffarna. Enkäter visar också på elevernas delaktighet. I enkäterna svarar eleverna i årskurs 3-6 till 94 procent att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter, helt eller till stor del. Av eleverna i årskurs F-2 svarar 96 procent att de helt eller till stor del får vara med och bestämma hur de ska ha det i skolan. I självvärderingen lägger sig både arbetslagen och ledningen på steg 7 "Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet". Vi bedömer att skolan är på steg 6 "Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna". Vi kan inte se att skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet, vilket är kravet för att nå steg 7. Organisation Skolan har en tydlig organisation med en rektor som leder årskurs 1-6 och en förskolechef/rektor som leder förskoleklass, förskola och fritidshem. Skolan är indelad i tre arbetslag med var sin arbetslagsledare, som främst ses som processledare (steg 2). För administration och service finns en kanslist, en vaktmästare och en lokalvårdare. Matköket handhas av ett externt företag som kommunen upphandlat, men föreståndaren på skolan har ett nära förhållande till verksamheten. I skolan finns ett elevhälsoteam knutet. Detta består av kurator, psykolog, skolsköterska samt två specialpedagoger. Dessa har vissa fasta tider men finns också tillgängliga vi behov. Elevhälsopersonalen har också uppgifter på andra skolor i kommunen men upplever att arbetet på Ringstorpsskolan fungerar mycket bra och att det är ett gott samarbete med rektor och lärare. Dessa grupper har stor betydelse för den samlade kompetensen på skolan. Skolan har en utarbetad plan för mötesstrukturen och det framgår tydligt vilka befogenheter olika organ har (steg 3). Personal och elever bekräftar också vid samtal att detta fungerar väl. Alla vet vart och till vem man ska vända sig i olika frågor. Arbetslagen har också ett tydligt uppdrag. De är skolans nav när det gäller elevernas situation. Här diskuteras såväl pedagogiska frågor som elevvårdsfrågor och det är korta och snabba beslutsvägar. Inom arbetslagen fördelas också andra arbetsuppgifter och man sköter vikariefrågor (steg 5). Lärare och elever uttalar sig också positivt om hur det fungerar. Kommunikationen är öppen och medarbetarna är lyhörda för varandras önskemål. Elevhälsoteamet och övrig personal bekräftar också att de känner sig som en integrerad del av verksamheten och vi upplever att organisationen fungerar som en väl samverkande enhet. 8

10 Den samlade bild vi får vid samtalen är att skolan har en organisation som stödjer utveckling och därigenom ständigt utvecklas (steg 6). Samverkan fungerar väl inom hela verksamheten och bidrar till att nå uppsatta mål. Skolan utvärderar också systematiskt den egna organisationens förmåga att genomföra sitt uppdrag (steg 7). Detta görs fyra gånger varje läsår. Personalenkäten bekräftar den bild vi fått. Att skolan har en väl fungerande organisation får 95 procents bekräftelse och en bra mötesstruktur bekräftas av 91 procent av de svarande. När det gäller det egna arbetslaget anser 91 procent både att detta fungerar väl och att ansvarsfördelningen är tydlig när det handlar om att prioritera och fördela arbetsuppgifter. Lika stor procentandel svarar också positivt att de är väl förtrogna med vem som fattar beslut och tar ansvar i alla delar av verksamheten. Självvärderingarna i arbetslagen bekräftar bilden ytterligare. Alla arbetslagen och skolledningen placerar skolan på steg 7 "Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen och Skolan utvärderar systematiskt den egna organisationens förmåga att genomföra sina uppdrag". Vår bild stämmer med skolans egen bild av organisationen och vi placerar den på steg 7. Styrning och ledarskap All verksamhetsplanering utgår från målen i läroplanen och utvärdering sker kontinuerligt med utgångspunkt från styrdokumenten (steg 4). Skolans lokala arbetsplan och kvalitetsredovisning är väl kända av personalen och används i verksamheten. Båda dessa dokument har en tydlig struktur och utgör grund för att ta fram nya prioriterade mål för varje nytt läsår. Detta arbete stöds av att kontinuerliga utvärderingar med olika verktyg som till exempel Skolverkets kvalitetsverktyg BRUK används. Vid samtal med eleverna visar det sig att dessa känner till kursplanemålen men är osäkra på vad skolans egna verksamhetsmål är (steg 3). Att eleverna inte kan ange skolans prioriterade mål kan bero på att skolan har så många olika mål inom olika områden att det kan vara svårt för eleverna att ha en överblick och kunna prioritera. Detta bekräftas vid samtal med eleverna. Däremot anger 86 procent i föräldraenkäten att de känner till dessa mål. Vid vårt samtal med föräldragruppen visade det sig att de inte hade helt klart för sig vilka de prioriterade verksamhetsmålen är. De svarade hälsomål, miljömål och kulturmål alltså skolans profil. Skolan använder sig av ett årshjul som är framtaget gemensamt. Av detta framgår vilka olika verksamheter som ska organiseras och genomföras i skolan. Detta används också. Rektorn är kontinuerligt ute i verksamheten och varje dag har man en gemensam rast för all personal. Denna ger möjlighet till informella möten och är mycket uppskattad. Lärarna känner stöd för och frihet att arbeta på ett varierat sätt för att nå skolans mål (steg 5). I verksamhetsplanen sätts tydliga mål som kontinuerligt utvärderas och redovisas i kvalitetsredovisningen. Båda dessa dokument diskuteras vid olika möten under året (steg 6). Genom detta systematiska arbete med mål, utvärderingar och förbättringar finns en tydlig strategi för ledningen av skolan, där forskningsrön och beprövad erfarenhet kopplas till skolans långsiktiga utveckling (steg 7). Vid samtalen med skolans lärare beskrivs arbetslagsmötena som flexibla och självständiga enheter som rektorn har god kännedom 9

11 om. Bland annat genom besök och deltagande i de regelbundna arbetslagsmötena håller sig rektorn uppdaterad om arbetslagens utveckling (steg 5). Personalenkäten bekräftar bilden av att man är nöjd med skolans styrning och ledarskap. Att skolan har gemensamma mål besvaras positivt av 98 procent och 95 procent är positiva till att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap (steg 2). När det gäller frågan om skolans ledning aktivt driver skolutveckling svarar 91 procent positivt (steg 4). På frågan om samsynen i arbetslaget är den positiva responsen 86 procent. I självvärderingarna ligger samtliga arbetslag och skolledningen på steg 7 "Ledningen har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga utveckling. Bedömningen av detta kvalitetsområde är problematisk. Skolan uppnår helt alla kriterier inom området utom ett på steg 3 "Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna verksamhetsmål", som uppnås med stor tvekan. Eleverna känner till kursplanemålen men har svårt att redovisa verksamhetsmålen. Skolan har väldigt många mål inom olika områden och har inte tydligt lyft fram just verksamhetsmålen. Uppgiften att medvetandegöra eleverna om dessa prioriterade mål ser vi som skolans viktigaste förbättringsområde. Skolan bör också se över det totala antalet mål man har satt upp. När skolan har nått steg 3 "Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna verksamhetsmål" fullt ut så bedömer vi att de når alla stegen upp till och med steg 7. Detta har vi fått tydliga belägg för vid vårt besök. Med hänsyn till de totalt sett goda resultaten inom detta område gör vi en sammanvägning och placerar skolan på steg 5. Kommunikation Skolan har ett genomtänkt informationssystem, såväl internt som externt. Möten mellan medarbetarna på skolan är viktiga. Varje dag träffas all personal vid en gemensam rast. Vi upplevde personalrummet som en viktig informell mötesplats för personalen. Skolan har en genomtänkt mötesstruktur, som gör att den interna kommunikationen fungerar väl. Hemsidan, mejl och informationsbrev används för att informera föräldrar och allmänhet. Unikum används såväl som pedagogiskt stöd som för information till föräldrarna. Här stötte vi på samma problem med bristande användarvänlighet, som vi mött på övriga skolor vi granskat i Helsingborg. Vid samtalen med såväl personal som elever och föräldrar bekräftades den bild vi fått vid våra observationer och vi upplevde klimatet som öppet och förtroendefullt (steg 4). Även de fackliga representanterna underströk den öppna och utförliga information som ges och var mycket nöjda med hur kommunikationen fungerar. Skolan har ett väl utvecklat nätverk inom kommunen med andra skolor. Det finns väl utvecklade kontakter med socialtjänsten och polisen. Vidare har skolan utvecklade kontakter med kulturlivet och idrotten i Helsingborg samt även bland annat med pensionärsföreningen och miljöverkstaden (steg 5). Genom systematiska studier av pedagogiska tidskrifter och diskussioner runt aktuella pedagogiska teman samt att rektorn håller lärarna uppdaterade om vad som sker på nationell nivå, inom departement och centrala skolmyndigheter har skolan byggt upp metoder för omvärldsbevakning (steg 6). Skolan har också tydliga strategier för deltagande i externa nätverk. Exempel på sådana grupper är Olweusnätverk, matematikutbildningar och nätverk för speciallärare (steg 7). 10

12 Personalenkäten ger ett positivt utslag. Personalen anser till 76 procent att man har en öppen kommunikation och till 71 procent att den är förtroendefull (steg 3). De något låga procentsiffrorna förklaras även här av att viss övrig personal svarat vet ej eller neutralt, vilket de berättade om vid vårt samtal med gruppen. Korrigerar man för detta nås en andel på procent positiva svar. När det gäller kommunikationen med närsamhället och andra intressenter (steg 5) svarar 71 procent att det förekommer helt eller till stor del, medan andelen vet ej och neutralt är 24 procent. I föräldraenkäten anser 95 procent att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på skolan (steg 3). Av självvärderingarna framgår att ett arbetslag placerar skolan på steg 5 "Skolan har en öppen kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt". De båda övriga arbetslagen och skolledningen bedömer att skolan når steg 7 "Skolan har strategier för deltagande i externa nätverk". Vi delar den senare uppfattningen och anser att skolan når steg 7, då vi klart finner belägg för att alla steg uppnåtts i verksamheten. Kompetens Uppgifterna avser år 2011 Granskad skola Jämförbar skola Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk examen % Uppgifterna avser år 2011 Granskad skola Jämförbar skola Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år En mycket stor andel av lärarna har pedagogisk utbildning och skolan har som mål att alla lärare ska vara behöriga. Det finns också en väl genomtänkt plan för introduktion av nyanställda och det har varit lätt att rekrytera nya lärare. Skolan har ett engagemang i lärarutbildningen genom att man erbjuder praktik i form av verksamhetsförlagt lärande (VFL) för lärarstudenter. De studenter vi mötte var också mycket positiva till hur deras utbildning på skolan var upplagd. Skolan har tilldelats extra resurser till stöd för elever med behov av särskilt stöd vilket också är kompetenshöjande för skolans insatser i den direkta undervisningen. Varje lärare har en kompetensutvecklingsplan, som diskuteras i samband med utvecklingssamtalet med rektorn. Här sker också en mer långsiktig karriärplanering och en lärare som vill satsa på skolledaruppdrag har genomgått kurs för detta ändamål. Skolan avsätter också förhållandevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). De kompetensutvecklingsinsatser som genomförs följs upp och återkopplas till kollegerna (steg 4). Med utgångspunkt från de årligen framtagna prioriterade målen planeras arbetslagens och individernas kompetensutveckling för att uppnå en högre måluppfyllelse. Att personalen är medveten om detta får vi bekräftat vid våra samtal (steg 6). 11

13 I enkäterna uppger 67 procent att kompetensutvecklingen på skolan har hög prioritet och 71 procent tycker att den utgår från skolans, arbetslagens och individens behov. När det gäller frågan om det finns kompetensutvecklingsplaner svarar 76 procent positivt. Även här vill vi hänvisa att den övriga personalen bekräftar att de svarat vet ej eller neutralt och denna procentandel blir då 33 procent, 24 procent och 10 procent på de tre frågorna. Vi hävdar att detta måste beaktas vid bedömningen. Personalen värderar skolan på ett likartat sätt. Ett lag anser att skolan uppnår steg 6 "Det finns en tydlig koppling mellan skolans behov av högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling". De båda övriga lagen och skolledningen väljer att placera skolan på steg 7 "Planer och metoder för kompetensutveckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet samt Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare". Vi bedömer att skolan når steg 6, då skolan behöver tydliggöra kopplingen till forskning och beprövad erfarenhet på ett klarare sätt samt medvetandegöra personalen om detta. Resursutnyttjande Skolans budget har varit i balans under de tre senaste åren (steg 2). Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin genom regelbunden information till personalen och att varje arbetslag har ekonomiskt ansvar. Resurserna anpassas också till de behov av utveckling och stöd som elever har (steg 3). Område Kostnad per barn Ringstorpsskolan år 2011 Genomsnitt Helsongborgs kommun år 2010 Genomsnitt hela riket år 2010 enligt Skolverket Total kostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Kostnad per elev för läromedel Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev En av skolans profiler är miljö. Genom denna profil utvecklas resurshantering på flera nivåer (steg 4). Skolan har miljöråd, där representanterna manar på i klasserna att till exempel se till så att lamporna släcks när de inte används. Resursdiskussioner bland personalen om hur arbetslagen löser vikariefrågan vid sjukdom och vid temadagar är andra sätt att utveckla resurshantering. Skolan säkerställer att ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten genom Apt-träffar med alla personal, genom SAM (Samverkansgruppen), analys i ledningsgruppen, 12

14 diskussioner med ekonom och samutnyttjande skola- förskola (steg 5). Genom att jämföra siffror i attitydundersökningar, Qualis och nationella prov och jämförelsematerial mellan skolorna på webben så vet skolan att insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat (steg 6). I intervjuer med lärarna och servicegruppen (övrig personal) bekräftades att de flesta medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering (steg 7). När enkäterna studeras visar det sig att 67 procent av personalen känner helt eller till stor del till hur skolan utnyttjar sina resurser. 19 procent instämmer till viss del och 5 procent tar inte ställning. Då det gäller självvärderingen så har alla arbetslagen och ledningen bedömt att de är på steg 7 Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Vår bedömning är dock att skolan placerar sig på steg 6, då skolan behöver utveckla arbetet med att få alla medarbetare till att ha fokus på och tillämpa metoder för god resurshantering. Image Skolan låter verkligen verksamhetens olika delar bidra till skolans image (steg 1). Det är en skola med mycket gott rykte och en trygg personal som är stolt över sin arbetsplats och som har ett gott bemötande gentemot varandra, elever och föräldrar. I våra samtal med intervjugrupperna bekräftades verkligen detta. Skolan arbetar hela tiden på att påverka sin image och har många metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv (steg 2 och 3). Personalen är utbildad i varumärkestänkande, har t ex nyckelband, vattenflaskor och tröjor med skolans namn på. De har också en aktiv kontakt med tidningar, öppet hus, konstutställning på t ex Dunkers kulturhus och broschyrer rörande sina profiler. Att skolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid märks på antalet barn som söker sig till skolan. Det är kö in och närhetsprincipen och syskonförtur styr över vilka barn som ska få börja på skolan. Rektorn intervjuar också eleverna i årskurs 6 under vårterminen och det görs attityd och temoundersökningar som bekräftar bibehållen image (steg 4). Genom metoder som Qualisenkäter, intervjuer med årskurs 6, diskussioner i referensgruppen och jämförelser på webben som t ex "Mina mätetal" får skolan kontinuerligt veta vilken image den har (steg 5). Skolan har en god image, vilket föräldrar och elever bekräftade i intervjuer och enkäter (steg 6). Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image med hjälp av Qualis, varumärkesarbete, genom att analysera olika enkäter och titta på förbättringsområden. De bjuder även in politiker och vänklasser. I enkäterna är 99 procent av de yngre barnen helt eller till stor del nöjda med sin skola. Bland de äldre barnen är motsvarande siffra 90 procent medan 89 procent kan rekommendera sina kompisar att börja på skolan. Av föräldrarna är 94 procent nöjda med skolan, 91 procent kan rekommendera sina vänner att placera sina barn där och 93 procent säger att skolan har ett gott rykte. 95 procent av personalen menar att skolan har ett gott rykte och 100 procent är helt eller till stor del nöjd med skolan. När det gäller självvärderingen har alla tre arbetslagen och ledningen bedömt att de är på steg 7. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Vi håller med om denna bedömning och placerar skolan på steg 7. 13

15 Slutomdöme Granskningen av Ringstorpsskolan uppvisar en skola med god kvalitet, en mycket bra organisation och stor trygghet och trivsel för såväl elever som personal. Huvudprocesserna och stödprocesserna bedöms totalt som likvärdiga avseende styrkor och förbättringsområden. Skolan uppnår 110 poäng totalt och minst 3 på alla delkriterier varför skolan blir certifierad med mycket god marginal. Inom de flesta områden ligger skolan på steg 6 eller 7. Skolans styrkor som vi särskilt vill lyfta fram är Den grundläggande trygghet och trivsel som genomsyrar all verksamhet på skolan. Det arbetssätt och den lärarroll som genomsyrar skolan och som bidrar till elevernas ansvar för det egna lärandet. Den tydliga och välfungerande organisationen och kommunikationen. Skolans förbättringsområden är Att utveckla elevernas kunskaper och färdigheter på ett mer systematiskt sätt inom hela skolan då det gäller de fyra F-en, fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Att öka delaktigheten i verksamheten för såväl elever som föräldrar genom ett mer systematiskt förbättringsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Att arbeta med att begränsa och förtydliga målen samt göra tydliga prioriteringar. Sammanfattningsvis vill vi tacka skolan för det varma och öppna bemötande vi fick. Materialet vi fick tillsänt oss var heltäckande och välstrukturerat. Vårt besök var väl förberett och alla på skolan var välinformerade och vi kände oss mycket välkomna. Ekeby och Lidköping Maria Nord Leif Jarlén 14

16 Qualis certifiering - poängmatris Skola Ringstorpsskolan Delkriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 14 B Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 12 C Arbetssätt och lärarroll 2 x 14 D Kunskaper och färdigheter 3 x 15 E Delaktighet 2 x 12 F Organisation 1 x 7 G Styrning och ledarskap 2 x 10 H Kommunikation 1 x 7 I Kompetens 1 x 6 J Resursutnyttjande 1 x 6 K Image 1 x 7 Poängsammanställning Villkor Ringstorpsskolan 110 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng