ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION

Transkript

1 ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION September 2015

2 1 BAKGRUND Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan16 av Sveriges största fastighetsföretag inom lokalsektorn. Målsättningen är att införa och prova ny lovande teknik och nya metoder inom energi- och inneklimatområdet i sitt fastighetsbestånd och sitt nybyggande. Det grundläggande syftet är att bidra till minskad energianvändning med bibehållen eller förbättrad kvalitet och inneklimat. Alla vunna erfarenheter, resultat, utvecklade hjälpmedel och verktyg mm görs fritt tillgängliga på En del i verksamheten är att utarbeta gemensamma kravspecifikationer för upphandlingsunderlag. Hit hör följande vägledning och kravspecifikation. Gruppens medlemsföretag är: AMF Fastigheter Akademiska Hus Castellum Diligentia Fabege Fastighetskontoret Stockholm Stad Fortifikationsverket Göteborgs stad Lokalförvaltning - LF Hufvudstaden Jernhusen Locum Malmö Stad Serviceförvltningen Midroc Skolor i Stockholm AB - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Swedavia Vasakronan Västfastigheter 2 ALLMÄNT Denna vägledning har tagits fram inom ramen för Beloks utvecklingsprojekt Energieffektiva storkök som avslutades sommaren Syftet med utvecklingsprojektet var att i ett antal demonstrationsprojekt visa att det med befintlig teknik eventuellt i modifierad form - går att minska energianvändningen kraftigt i både nya och befintliga kök (minst 25 % energi för ombyggnadskök samt minst 50 % vid nybyggnad) inom ramen för fastighetsföretags krav på långsiktiga investeringars lönsamhet. I minskad energianvändning ingår även beteendeförändringar hos kökspersonalen för ett mer energiklokt beteende, vilket har varit ett viktigt fokus i projektet. Baserat på erfarenheterna och kunskapen som erhållits i utvecklingsprojektet har vägledningar för de olika projektaktörerna tagits fram samt rapporter från demonstrationsprojekten och beteendestudier. Allt material är fritt att använda och går att hitta på Beloks hemsida. Konkurrensverket (före detta Miljöstyrningsrådet) har tagit fram upphandlingskriterier för storkök som är ett bra underlag vid projektering av ett energieffektivt storkök. Utöver Konkurrensverkets kriterier finns ytterligare ett antal krav som bör ställas, se avsnitt 5 nedan. 2(7)

3 Olika storkök har olika förutsättningar och ställer olika krav på vilken utrustning som krävs och dess funktion. Vissa av kraven kan därför antingen behöva anpassas eller utgå för det aktuella köket. Kraven nedan ska därför ses som en bruttolista. Dock är det ju naturligtvis så att ju fler av kraven som ställs, desto energieffektivare kök. Inte sällan handlar behov av anpassningar om att kökspersonalen är vana vid att arbeta på ett visst sätt. Här bör man alltid diskutera om det går att tänka i nya banor för att på så sätt möjliggöra för energieffektivare utrustning, system och arbetssätt. Sträva efter att ställa krav på och upphandla storköksutrustning med lägst livscykelkostnad. Flera av storkökets utrustningar har en driftskostnad som på ett år överstiger inköpskostnaden, så här finns mycket att spara över tid både i pengar och i driftsenergi. 3 KONKURRENSVERKETS KRITERIER I Konkurrensverkets kriteriebibliotek ingår följande områden för storkök: Generella krav Diskmaskiner (huv/underbänk/grov/kombidiskmaskiner) Diskmaskiner (tunnel/banddiskmaskiner) Kokgrytor Kyl- och frysskåp Spisar och stekbord Ugnar Tallriksdispensers och vagnar Projektering Entreprenad Kriteriebiblioteket finns på Konkurrensverkets hemsida: Hos Konkurrensverket finns även en bakgrundsrapport Miljöstyrningsrådets Rapport 2008:E7 Marknadsanalys: Miljöanpassad upphandling av storköksutrustning, vilken går att hämta på Konkurrensverkets hemsida: Miljostyrningsradet. 3(7)

4 4 RIKTVÄRDEN FÖR ENERGIANVÄNDING I ETT NYPRODUCERAT STORKÖK I tabellen nedan återfinns referensvärden för energianvändning i ett nybyggt storkök. Dessa värden kan användas för att avgöra om den utrustning och de system som projekteras och upphandlas är energieffektiva. I ett riktigt energieffektivt storkök bör man ligga i den lägre delen av spannet. Värdena är hämtade från utförda mätningar i utvecklingsprojektet Energieffektiva storkök samt erfarenhetsvärden från tidigare utförda projekt. Dock har även brukarbeteende en stor påverkan på dessa värden, varför det i projektet är av största vikt att storkökspersonalen involveras och ges förutsättningar och kunskap för ett energieffektivt arbetssätt. Energianvändning i ett nybyggt storkök kwh/port Kökskyla 0,1-0,15 Ventilation 0,05-0,2 Uppvärmning lokal 0,02-0,04 Köksutrustning 0,1-0,4 Tappvatten 0,03-0,05 Summa: 0,30 0,84 4(7)

5 5 FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR UPPHANDLING AV ENERGIEFFEKTIV UTRUSTNING Mätning och visualisering allmänt krav Mätare ska installeras för både vatten och el. Överväg om det räcker med en mätare för kökets vattenanvändning och en för kökets elanvändning eller om vissa delar och/eller utrustningar ska förses med separat mätning. Display som redovisar energianvändning per dag eller per portion (eller annat för köket relevant nyckeltal) ska installeras och placeras på väl synlig plats i köket. Kylanläggning Återvinning av värme från kylanläggning ska utredas och implementeras om åtgärden uppfyller kraven för att ingå i ett lönsamt totalpaket. Kökskylan ska projekteras som centralkyla. Dimensionering Höga luftflöden och höga sluttryckfall kräver uttag av aggregat som klarar kraven med låga SFP-tal. Att dimensionera för rätt användningsfaktor kan göra stor skillnad på aggregat och kanalstorlekar. SFP < 1,5 kwh/m3/s vid nybyggnad och < 1,8 kwh/m3/s vid ombyggnad. Motorer typ EC. Typ av kåpa o Bestäm kåptyp för respektive zon. o Kåpa ska ha integrerad tilluft med Ju mer man mäter desto bättre kunskap får man och därmed ett bra verktyg för att kunna påverka kökspersonalens beteende och ge dem underlag för att skapa goda rutiner. Viss utrustning ska ha egen inbyggd mätning (se krav nedan), så dessa mätpunkter beaktas redan i denna kravspecifikation. Att visa energianvändningen med relevanta nyckletal tydligt för kökspersonalen bidrar till att skapa engagemang och öka förståelsen samt kunskapen kring energianvändning och ger dem underlag för att skapa goda rutiner. I produktionskök finns ofta en stor avsättningspotential för återvunnen värme, som kan användas till att förvärma tappvarmvattnet eller radiatorkrets för övrig byggnad. Detta krav finns även med i VVS-konsultens vägledning gränsdragning görs i det enskilda projektet. Skapar större möjlighet för värmeåtervinning. Detta krav finns även med i VVS-konsultens vägledning gränsdragning görs i det enskilda projektet. Försök få fram vettiga värden på sammanlagringseffekter från verksamheten % är ganska vanliga siffror som input. Om fel input till sammanlagring har angivits får man en anläggning som använder onödigt mycket energi då aggregat och kanaler är underdimensionerade. Skall det vara kåpor eller kökstak? Vissa avskiljningstekniker i kåpor möjliggör bra 5(7)

6 lågimpulsteknik, alternativt lågimpulsdon i anslutning till kåpa, undvik omblandande ventilation. Värmeåtervinning i frånluft Värmeåtervinning ska ske i all frånluft från köket. Ange vilken typ av reningsteknik som ska användas (ozonrening via uv-lampor i kökskåpan eller ozongenerator placerad lokalt ovan undertak vid kåpan eller centralt i t.ex. teknikrum, alternativt biologisk rening. Minimum 72% årsenergiverkningsgrad vid balanserad ventilation. Storkök skall utföras med separat luftbehandlingsaggregat. Eftersträva roterande växlare utan hygroskopbehandling. Zonindelning Zonuppdelning av kökets luftflödesbehov bör ske. Detta kan göras på olika sätt t.ex; o Reglerande spjäll (2-3 läges) för respektive zon som ökar/minskar flödet via tryckknap vid arbetszon/kåpa eller/och via ett tidsschema som verksamhet varit med att godkänna. o Frånluft från diskmaskiner kan forceras via driftindikering från maskin att öppna spjäll 100 % och frånslag av spjäll till grundflöde via avstängd maskin och en tidsfördröjning på t.ex 30 min. o Reglerande och flödesmätande spjäll (0-10V) för respektive zon som ökar/minskar flödet via temperaturgivare i zonens imkanal där tilluft styrs efter verkligt frånluftsflöde i imkanal. funktion även vid låga flöden vilket kan förbättrar funktionen vid val av VAV-lösning. Många kåpor har integrerat tilluft i kåpan med lågimpulsteknik vilket gör att man får en bra temperaturskiktning i rummet. Försök att undvika omblandande ventilation då detta gör att man inte får en temperaturskiktning i rummet. För att uppnå det på ett effektivt och brandsäkert sätt krävs en ozonbehandling av frånluften från imkanal. Ozongenerering kan ske med uv-lampor placerade i kökskåpan; ozongeneratorer placerade lokalt ovan undertak i anslutning till kåpan eller ett centralt system som kan placeras i t.ex. teknikrum. Värmeväxling kan ske med t.ex platt VVX., roterande VVX eller batteri VVX beroende på verksamhet och övriga omständigheter. Observera att ozon är giftigt och projektering skall inarbeta försiktighetsåtgärder och eventuella föreglingar i systemet för att obehandlad ozon inte skall läcka in i verksamhet. Mest energi sparar man på att använda reglerande spjäll (0-10V) för respektive zon då detta är helautomatiserat och hela tiden evakuerar frånluft efter behov. Dock minst beprövat och dyrast att installera. 6(7)

7 Värmeåtervinning avloppsvatten Undersök möjligheten för värmeåtervinning av avloppsvatten till förvärmning av tappvarmvatten eller värmevatten. Observera att detta kan medföra problem med fettkakor i avloppssystemet då avloppsvattnets temperatur sjunker. Om krav på värmeåtervinning och återanvändning av vatten vid försköljning i diskmaskin ställs så är den stora mängder varmvatten som återstår att återvinna kopplat till tömning och rengöring av kokgrytor. För att undvika fettkakor i avloppssystemet kan biologisk nedbrytning användas. 7(7)