VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER. Örebro-Uppsala-regionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER. Örebro-Uppsala-regionen"

Transkript

1 Version BS VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER Örebro-Uppsala-regionen 2007 Programgrupp: Professor Bengt Sorbe, Örebro Överläkare Sorana Hallak, Örebro Biträdande överläkare Luz Ladi, Örebro Överläkare René Bangshöj, Karlstad Överläkare Margareta Lood, Karlstad Överläkare Olof Birck, Eskilstuna Överläkare Anna Ackefors, Nyköping Överläkare Eva Gerdin, Uppsala Överläkare Pär Persson, Uppsala

2 INNEHÅLL Inledning 3 Epidemiologi 4 Etiologi 5 Patologi 5 Histologisk klassifikation (WHO) 6 Stadieindelning (FIGO, TNM) 7 Prognostiska faktorer 8 Överlevnad 9 Diagnostik och utredning 10 Kirurgisk behandling 11 Strålbehandling 14 Kemoterapi 20 Psykosociala aspekter 21 Palliativ vård 21 Remissvägar och rapportering 22 Flödesschema uppföljning 23 Kvalitetsregister 23 Litteratur 24 2

3 INLEDNING Vulvacancer är en av de mindre sjukdomsgrupperna bland de gynekologiska cancrarna. I Sverige diagnostiserades 137 nya fall 2004 och i Örebro-regionen i genomsnitt 12 nya fall per år. Incidensen har varit relativt konstant över tiden. Vulvacancer utgör 4,7 % av all gynekologisk cancer. Trots detta faktum har denna tumörgrupp varit decentraliserad i vår region, framför allt när det gäller kirurgin. Ett gemensamt vårdprogram för diagnostik, primär- och recidivbehandling samt för uppföljning är därför väsentligt för att garantera alla kvinnor i regionen en likartad vård vid insjuknande i denna cancersjukdom. Behandlingen av vulvacancer har förändrats under de senaste 20 åren från stora stympande kirurgiska ingrepp mot mindre och mera lokala tumörresektioner. Även om stora randomiserade studier saknas så talar mindre, retrospektiva materialgenomgångar för att prognosen inte försämras på detta sätt. För att minska den morbiditet som är förenad med stora lymfkörtelutrymningar i ljumskar och bäcken har sentinel node tekniken lanserats vid vulvacancer, som en mera skonsam kirurgisk teknik. Radioterapins roll vid vulvacancer är omdiskuterad och endast ett fåtal randomiserade studier finns. Allt talar dock för att tekniken är viktig och denna är under översyn på de flesta centra. Neoadjuvant och konkomitant kemoterapi är också under utveckling vid vulvacancer liksom vid cervixcancer. Att hitta den optimala behandlingen vid vulvacancer i olika situationer är inte helt enkelt och kräver ett nära samarbete mellan läkare med erfarenhet av kirurgi, radioterapi och kemoterapi. Palliativ vård vid avancerad vulvacancer är också en stor utmaning och kräver särskild kompetens och erfarenhet hos all behandlande personal. Syftet med föreliggande vårdprogram är att ge riktlinjer och stöd i vårdarbetet med patienter, som drabbats av vulvacancer, samt att underlätta och förbättra det regionala samarbetet runt denna tumörgrupp. Möjligheter till metodutveckling och forskning (kliniska studier) förbättras också på detta sätt. 3

4 EPIDEMIOLOGI Under 2004 insjuknade drygt kvinnor i Sverige i någon form av cancersjukdom. Av dessa drabbades drygt kvinnor av gynekologisk cancer. Detta motsvarar 12,4 % av alla cancerfall. Antalet nya fall av vulvacancer var enbart 137 eller 4,7 % av all gynekologisk cancer. Den åldersstandardiserade incidensen av vulvacancer var 3,0 per kvinnor. Incidensen har varit relativt stabil under flera decennier (Figur 1). Den åldersspecifika incidensen framgår av Figur 2 och är mycket uttalad för vulvacancer och stiger kraftigt efter 60 års ålder. I hela Örebro- Uppsala-regionen uppgår antalet nya fall till 30 per år. Figur 1. Antal nya fall av cervixcancer, vulvacancer och vaginalcancer mellan 1958 och 1999 i Stockholm-Gotlandregionen. Samma utveckling gäller i landet i övrigt. Figur 2. Åldersspecifik incidens av cervix-, vulva- och vaginalcancer i Stockholm-Gotlandregionen Samma bild gäller även i övriga landet. 4

5 ETIOLOGI Etiologin är sannolikt multifaktoriell och för närvarande inte helt välkänd. Förekomst av Lichen sclerosus et atrophicus är förenad med en ökad risk för utveckling av skivepitelcancer men orsakssambandet är oklart och riskökningen tämligen låg. HPVinfektion har under senare år tillskrivits en större betydelse liksom vid cervix- och vaginalcancer. Andelen HPV-positiva tumörer varierar i olika material och förekommer framför allt hos yngre kvinnor ofta med samtidiga precancerösa cervixförändringar (CIN). Bland alla kända onkogena HPV-typer är HPV 16 den dominerande vid vulvacancer. Generellt är vulvacancer HPV-positiv i lägre utsträckning än cervixcancer. Rökning och immunosuppressiv behandling ökar risken för VIN (vulvar intraepithelial neoplasia) men också invasiv vulvacancer. Ytterligare etiologiska, men hittills okända faktorer kan också förekomma. PATOLOGI Skivepitelcancer är den vanligaste histopatologiska formen vid vulvacancer och svarar för drygt 90 % av fallen. Andra mindre vanliga former är Bartolinicancer, som kan vara av både skivepiteltyp, adenocarcinom samt den ovanliga formen adenocystisk cancer. Maligna melanom, sarkom och Paget s sjukdom är andra ovanliga typer. Se WHO:s klassifikation. Vid invasiv skivepitelcancer skall följande uppgifter ingå i patologens svar: 1) Tumörstorlek (två diametrar), 2) Tumörtjocklek (mätt från ytan till djupast belägna tumörcell), 3) Differentieringsgrad (hög, medelhög, låg), 4) Kärlengagemang, 5) Infiltrationsdjup, 6) Radikalitet (vid 8 mm i fixerat preparat finns ökad risk för lokalrecidiv), 7) Lymfkörtelmetastaser (antal) samt eventuell periglandulär växt, 8) Ovanliga typer av skivepitelcancer, t.ex. verrucös cancer, jättecellscancer och lymfoepiteliomliknande cancer anges särskilt. Basaliom förekommer, men beter sig då som basaliom inom huden i övrigt. I vulva finns också metastaser från skivepitelcancer i cervix, cancrar i endometrium och njure samt från melanom och koriocarcinom. Direktöverväxt av tumörer från vagina, uretra, blåsa och rektum måste också uppmärksammas. 5

6 6

7 7

8 PROGNOSTISKA FAKTORER Den viktigaste prognostiska faktorn vid vulvacancer är förekomst av regionala lymfkörtelmetastaser. Antalet positiva körtlar och huruvida de förekommer uni- eller bilateralt påverkar prognosen ytterligare. Femårsöverlevnaden är 75 % vid 1-2 positiva lymfkörtlar i ena ljumsken, men sjunker till 35 % för dem som har 3-4 positiva körtlar. Vid bilaterala metastaser försämras prognosen ytterligare. Kapselgenombrott vid lymfkörtelmetastasering medför försämrad prognos. En fri marginal på > 8 mm i det fixerade preparatet medför god prognos, medan en marginal 8 mm är förbunden med 50 % risk för recidiv. Ploidistatus, S-fas och HPVstatus har osäkert prognostiskt värde. Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser Tumörstorlek Invasionsdjup Kärlinväxt Perineural inväxt Histologisk differentieringsgrad Kliniskt körtelstatus Tumörlokalisation Patientens ålder 8

9 ÖVERLEVNAD Överlevnaden vid vulvacancer är starkt beroende av tumörstadium (FIGO). Totala överlevnaden för skivepitelcancrar är 54 % efter 5 år enligt senaste Annual Report (26th Annual Report on the Results of Treatment in Gynecological Cancer, 2006). En sammanställning av hela materialet från Örebro-regionen (n = 294)* visar också på en total 5-årsöverlevnad på 54 %. Rapporter finns i litteraturen av högre överlevnadssiffror (70 %) i mindre och selekterade material från enskilda centra. * Oselekterat, totalgeografiskt material Figur 3. Total överlevnad i olika tumörstadier (FIGO) enligt senaste Annual Report,

10 DIAGNOSTIK OCH UTREDNING Diagnosen vulvacancer ställs histopatologiskt oftast via provexcision eller stansbiopsi. Friskostighet med stansbiopsier i vulva av oklara förändringar eller sår, som inte läker, rekommenderas. Pigmenterade förändringar skall ej biopseras utan hellre excideras med några mm marginal. Vid excision i vulva är det viktigt att markera området antingen med tatuering eller med ritning om utvidgad resektion blir nödvändig. Då det är vanligt att samtidig neoplasi förekommer i vagina, cervix eller analt är det viktigt att grundlig undersökning görs. Ljumskar skall palperas och eventuellt förstorade lymfkörtlar skall finnålspunkteras. Lungröntgen (eller datortomografi thorax) skall alltid göras, liksom datortomografi av buk-bäcken inkluderande ljumskar. Remiss skall snarast skickas till de tumörcentra inom regionen som handlägger de kirurgiska ingreppen. 10

11 KIRURGISK BEHANDLING Vid vulvacancer är kirurgisk behandling, om sådan är möjlig, primärbehandling. Ingreppets storlek styrs av tumörstorlek, invasionsdjup samt var i vulva tumören är lokaliserad. Man stävar efter att göra så små ingrepp som möjligt men en ordentlig radikalitet krävs och får inte göras avkall på. Med detta menas att man skall ha minst 10 mm fri marginal åt samtliga håll i förhållande till tumören. I fixerat material motsvarar detta minst 8 mm. För att säkert uppnå detta rekommenderar vissa författare att man skall eftersträva 20 mm kirurgisk marginal. Lymfkörtelutrymning i ljumskar skall göras beroende av tumörens storlek samt invasionsdjup. Vid invasionsdjup < 1mm är risken för lymfkörtelmetastaser mindre än 1 % och därför kan man avstå utrymning men vid invasion > 5 mm är risken för metastaser omkring 20 %. Vid laterala tumörer görs ipsilateral lymfkörtelutrymning och vid klitorisnära alt belägna < 1cm från medellinjen görs bilateral lymfkörtelutrymning. Lymfkörtelutrymningen görs av de ytligt belägna lymfkörtlarna i ljumskarna. Europeiska multicenterstudier med lymfkörtelutrymning med sentinel node teknik pågår och förefaller ge lovande resultat, vilket då kommer att minska morbiditeten avsevärt (bl.a. lymfödembildning i benen) eftersom enbart portvaktskörteln avlägsnas. Tumörer nära anus i perineum skall räknas till analcancer, som behandlas med strålbehandling, och skall inte primäropereras utan hänvisas till allmänonkolog. Recidivrisken är störst inom två år och 90 % av recidiven är lokoregionala. Vid enbart lokalt vulvarecidiv har man goda möjligheter till bot med förnyad radikal excision. Ingen efterföljande strålbehandling av vulva är nödvändig om radikalitet föreligger. Vid recidiv utanför vulva är de kurativa möjligheterna små och prognosen dålig. 1. TUMÖRER < 2 CM I DIAMETER I VULVA Lokal radikal excision med minst 1 cm marginal samt på djupet skall man gå ned till den djupa perinealfascian. Vid invasionsdjup på > 1mm skall lymfkörtelutrymning i 11

12 ljumskar göras enligt ovan. Kirurgi med sentinel node teknik inom eller utom ramen för klinisk studie är ett alternativ. 2. TUMÖRER > 2 CM I DIAMETER I VULVA Hos dessa patienter görs radikal vulvektomi samt lymfkörtelutrymning bilateralt. Radikal lokal excision kombinerad med lymfkörtelutrymning görs även och vilket som är korrekt finns för närvarande ingen evidens för. 3. TUMÖRER SOM ENGAGERAR DISTALA URETRA, VAGINA ELLER ANUS Vid utbredd lokal tumörväxt rekommenderas preoperativ strålbehandling alternativt enbart strålbehandling. Neoadjuvant kemoterapi och efterföljande kirurgi kan också vara ett alternativ. Om tumören är anusnära skall patienten omhändertas och behandlas som analcancer. Kirurgiskt kan en centimeter av distala uretra avlägsnas utan risk för postoperativt urinläckage. Finner man att tumören kan avlägsnas radikalt med kirurgi är detta lämpligt att göra. Vid tveksam radikalitet krävs postoperativ strålbehandling. 4. STORA LYMFKÖRTELMETASTASER I LJUMSKARNA Vid stora lymfkörtelmetastaser i ljumskarna om dessa är fritt rörliga och anses möjliga att avlägsna (debulkingkirurgi) är detta att föredra då den postoperativa strålbehandlingens effekt förbättras. Om det finns lymfkörtelmetastaser i ljumskarna blir detta en vulvacancer stadium III (unilaterala) alternativt IV (bilaterala) och skall då hänvisas till postoperativ strålbehandling. Vid tveksam radikalitet i vulva (där detta inte kan uppnås kirurgiskt) skall även postoperativ strålbehandling ges mot vulva. KIRURGI VID MALIGNT MELANOM Radikal lokal excision med tre centimeters fri marginal bör göras. Om lymfkörtelutrymning i ljumskar skall göras eller inte finns ingen evidens för. Inte heller om detta skall opereras med sentinel node teknik. KOMPLIKATIONER TILL KIRURGI Omedelbara komplikationer är blödning, sårinfektion, nekros och lymfocele. Vissa komplikationer kräver långa vårdtider och en strävan är att minska dessa med mindre 12

13 kirurgiska ingrepp. Sena komplikationer som lymfödem bör behandlas med kompressionsstrumpa och massage av utbildad terapeut. Det postoperativa omhändertagandet såväl akut som långsiktigt kräver erfarenhet och kunskap. 13

14 STRÅLBEHANDLING 1. Bakgrund Primärtumörens karaktäristiska, lymfkörtelengagemang, anatomisk lokalisation och utbredning av eventuella lymfkörtelmetastaser och typ av terapi (preoperativ, postoperativ, kurativ, palliativ) påverkar valet av de radioterapeutiska behandlingsparametrarna. Ett viktigt steg som skall föregå behandlingsplaneringen är en skriftlig och helst fotografisk avbildning av tumören och dess anatomiska utbredning. Behandlingsplaneringen skall baseras på en 3-dimensionell CT-volym, med en snittjocklek av 0,5 cm. Planeringen skall sedan utföras med ett 3-dimensionellt dosplaneringssystem. Stabilitet och reproducerbarhet av patientuppläggningen är av yttersta vikt under hela strålbehandlingsproceduren för att kunna uppnå behandlingsmålet. Immobilisering av patienten är önskvärd, men åtminstone bör någon typ av knäkudde användas för att ge en avslappnad och bekväm position under hela behandlingen. Markörer rekommenderas för att markera tumörutbredningen när planeringsdatortomografi utförs. 2. Indikationer för strålbehandling Vulva bör strålbehandlas i följande situationer: Makroskopisk tumör som inte kan avlägsnas kirurgiskt utan att skada analsfinkter eller uretra Otillräckliga kirurgiska marginaler ( 8 mm i fixerat preparat) Lymfkörtelbestrålning är indicerad i flera situationer: Lymfkörtelutrymning gjord: 2 positiva eller 1 makroskopisk eller genomväxt av kapseln (bestrålning av samma sida där de positiva körtlarna upptäcktes): o Makroskopisk tumör + ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar + iliaca externa körtlar Lymfkörtelutrymning ej gjord (sentinel node utförd och positiv): o Ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar + iliaca externa körtlar Enbart klinisk och radiologisk utvärdering och positiv FIN från förstorade körtlar: 14

15 o Makroskopisk tumör + ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar + iliaca externa körtlar 3. Undersökningar inför behandling Palpation i narkos (PIN) eller spinalanestesi (vid primär strålbehandling) när omständigheterna så kräver för optimalt utgångsstatus och underlag för strålbehandling Histopatologisk verifikation Markering av makroskopisk tumör och patologiskt förstorade lymfkörtlar. CT/MR av buk, bäcken och den inguinalfemorala regionen med kontrast. Ultraljud och FIN av palpatoriskt förstorade lymfkörtlar 4. Targetdefinition Targetdefinitionen skall baseras på den samlade informationen från CT/MR buk och bäcken och gynekologisk undersökning i narkos (PIN). Olika behandlingsvolymer (volumes of interest, VOI) skall definieras enligt ICRU 62: GTV: CTV: ITV: PTV: Gross Tumor Volume Clinical Target Volume = GTV + microscopic tumor extension. Internal Target Volume = CTV + internal margins to compensate for internal motions. Planning target Volume = ITV + set-up margins. To evaluate competing dose plans it is recommended to define volumes of organs at risk. Om makroskopisk tumör finns i vulva eller i lymfkörtelstationerna måste två targetvolymer definieras: En targetvolym skall definieras för att kunna ge en konkomitant boost och ett andra target definieras för att ge strålbehandling till den makroskopiska tumören (vid förekomst) och till området med subklinisk sjukdom. Vulvatarget För makroskopisk tumörvolym: GTV-T: Gross Tumor Volume definierad vid PIN och från CT/MR data CTV-T: GTV-T + 0,5 cm 15

16 För subklinisk sjukdomsvolym: CTV-V: GTV-T (vid förekomst) + hela vulva Lymfkörteltarget För makroskopisk tumörvolym: GTV-N: Gross Tumor Volume definierad vid PIN och från CT/MR data CTV-N: GTV-N + 0,5 cm För subklinisk sjukdomsvolym: Nivå 1 (ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar) CTV-RN-1: GTV-N (vid förekomst) + 0,5 cm + ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar (djupet av arteria femoralis) Nivå 2 (externa iliacala körtlar) CTV-RN-2: GTV-N (vid förekomst) + 1,0 cm + externa iliacala körtlar RISKORGAN: Höftled: minimera volymen där dosen överstiger 52 Gy Blåsa: minimera volymen där dosen överstiger 65 Gy Rektum: minimera volymen där dosen överstiger 60 Gy 5. Fraktionering och behandlingstid Strålbehandlingen ges med 5 fraktioner per vecka. En dos per fraktion av 2,0 Gy ges till makroskopisk tumör och som adjuvant behandling. Dosvariationen inom varje PTV bör vara minimal och minimidosen bör inte vara mindre än 95 %. Split course rekommenderas inte. Totala behandlingstiden bör inte överskrida den planerade tiden med mer än 10 %. Två dagliga externa fraktioner med minst 6 timmars mellanrum bör ges för att kompensera för oplanerade behandlingsavbrott. För radiobiologiska beräkningar antas att α/β är 10 Gy för tumöreffekt och 3 Gy för sena reaktioner i normalvävnaden. 6. Targetdos Vulvatarget Makroskopisk tumör: 64 Gy fördelat på 32 fraktioner Subklinisk sjukdom eller adjuvant behandling: 50 Gy fördelat på 25 fraktioner Lymfkörteltarget Patologiskt förstorade lymfkörtlar: 64 Gy fördelat på 32 fraktioner 16

17 Subklinisk sjukdom eller adjuvant behandling: 50 Gy fördelat på 25 fraktioner 7. Extern strålbehandlingsteknik Stabilitet och reproducerbarhet vid uppläggningen av patienten är av största betydelse under hela behandlingsperioden. Blåsan bör vara tom vid CT-dosplanering och inför varje strålbehandlingstillfälle. Riskorganen skall ritas in om den totala dosen överstiger 45 Gy. CT undersökning bör göras med iv kontrast. Tekniken bör vara isocentrisk när mer än ett strålfält används. IMRT teknik är tillåten. Beam shaping skall vara individuell och i enlighet med targetdefinitionerna; användning av multibladkollimator (MLC) rekommenderas. Bolus skall övervägas för de ytliga delarna av targetvolymerna. 17

18 8. Target för lymfkörtelbestrålning samt dosfördelningar. 18

19 19

20 KEMOTERAPI Skivepitelcancer i vulva har låg känslighet för kemoterapi. Ålder och allmäntillstånd medger ofta inte en alltför intensiv behandling. Neoadjuvant terapi med 5-FU och cisplatin kan vara av värde vid lokalt avancerad tumörsjukdom. Konkomitant kemoterapi med cisplatin (kemoradioterapi) är också ett behandlingsalternativ i likhet med behandling av cervixcancer. I det senare fallet ges cisplatin 40 mg/m 2 som veckovisa behandlingar under hela strålbehandlingstiden (5-6 veckor). Erfarenheten av paclitaxel-carboplatin är mycket begränsad vid vulvacancer. 20

21 PSYKOSEXUELLA ASPEKTER Sexuella problem är inte ovanliga efter behandling av vulvacancer. Kirurgiska resektioner kan ge anatomiska förändringar och kosmetiska förändringar inom vulvaområdet som kan medföra fysisk och psykisk sexuell dysfunktion (försämrat libido). Strikturer inom introitus och vagina kan ge dyspareuni men förändrad sensibilitet kan också ge upphov till svårigheter att uppnå orgasm. Information om behandling, dess konsekvenser och biverkningar skall ges till patient och eventuell partner på ett öppet och lyhört sätt. En tillåtande attityd skall prägla informationen och trots hög ålder får man inte utgå från att kvinnan är sexuellt inaktiv. Förbättrade behandlingstekniker med mindre kirurgiska ingrepp, sentinel node teknik eller strålbehandling i stället för extensiva lymfkörtelutrymningar, östrogenbehandling samt ett förbättrat psykosexuellt omhändertagande kan sannolikt minska de sexuella och emotionella problemen. Idag saknas dock i stor utsträckning evidens för hur olika behandlingsmetoder påverkar den psykosexuella funktionen. PALLIATIV VÅRD Palliativ vård vid avancerad och recidiverande vulvacancer, där bot inte längre är möjlig, är en mycket krävande vård och medför många gånger ett stort lidande för patienten. Personalen bör ha speciell utbildning inom området och erfarenhet av vård av denna typ av patienter. Smärtlindring och sårvård blir centrala i denna verksamhet. Risk för fatala blödningar finns i slutskedet av vården av dessa patienter och beredskap för att omhänderta detta (och kunna avstå från meningslösa aktiva åtgärder) måste finnas på den aktuella vårdavdelningen. I övr. finns uppgifter att hämta från gemensamt vårdprogram i omvårdnad för Örebroregionen från

22 REMISSVÄGAR OCH RAPPORTERING Efter att diagnosen vulvacancer fastställts remitteras patienten till ett centrum med speciell kirurgisk kompetens inom vulvakirurgi och där sentinel node teknik kan erbjudas. Detta gäller tre centra i Örebro-Uppsala-regionen: Örebro, Karlstad och Uppsala. När indikation finns för icke kirurgisk behandling remitteras patienten till Gynonkologiska kliniken i Örebro. Remiss skall åtföljas av nödvändiga handlingar, såsom fullständiga journalkopior, inkl. operationsberättelse, PAD-svar samt svar på gjorda röntgenundersökningar (lungröntgen, CT, MR). Giltig specialistvårdsremiss skall också bifogas. Patienten registreras och följs upp i det regionala tumörregistret för Örebro-Uppsalaregionen. Under 2007, eller när vulvacancermodulen är färdig, planeras även registrering i det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cancer. Ansvaret för all cancerregistrering ligger primärt på behandlande klinik. Gynonkologiska kliniken i Örebro erbjuder denna tjänst till alla kliniker i regionen, som önskar detta samarbete runt regionalt kvalitetsregister. Data till det nationella kvalitetsregistret kommer att rapporteras till regionalt onkologiskt centrum (ROC) i Uppsala, som efter kvalitetskontroll sänder data vidare till Onkologiskt Centrum i Göteborg. Efter avslutad strålbehandling kontrolleras patienten efter 1 månad, därefter var 3 månad under första året, var 4 månad under 2-3 året, var 6 månad till 5 år och därefter årligen till 10 år. Efter enbart kirurgisk behandling följes patienten på opererande klinik eller på respektive hemmakliniken. Patienter som fått strålbehandling kan efter överenskommelse kontrolleras på hemmakliniken för att undvika långa resor. I dessa fall aviseras Gynonkologiska kliniken i Örebro, som ansvarar för uppföljningen av dessa patienter. 22

23 FLÖDESSCHEMA FÖR HANDLÄGGNING ANSVAR Diagnostiserande enhet (klinik) Opererande enhet (klinik) centrum Behandlande centrum (icke kirurgi) KLINIK/ENHET Alla kvinnokliniker Speciella kirurgiska centra Gynonkologisk klinik (USÖ) Kontrollerande enhet (klinik) centrum Alla kvinnokliniker * Ansvar regionalt kvalitetsregister Gynonkologisk klinik (USÖ) ** Ansvar nationellt kvalitetsregister Regionalt Onkologiskt Centrum (Uppsala) * Kvinnokliniker/opererande enheter, som inte remitterar patienter till regionkliniken i Örebro, ansvarar själva för sin registrering, som sändes till Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala. Alla kvinnokliniker rapporterar också sina operationsdata till det gynekologiska operationsregistret/tumörregistret. ** Gynonkologiska kliniken i Örebro kommer regelbundet (via fil) att överföra data till det nationella kvalitetsregistret, när detta är i drift. Kontaktperson regionalt kvalitetsregister: Forskningssekreterare Elisabeth Peippo, Gynonkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Telefon: , Fax: , 23

24 LITTERATUR 1. Cancer Incidence in Sweden Swedish Cancer Registry. The National Board of Health and Welfare. SE Stockholm, Sweden. 2. de Hullu JA, Oonk MHM, van der Zee AGJ. Modern management of vulvar cancer. Curr Opin Obstet Gynecol 2004;16: Hacker NF. Vulvar cancer. In: Berek JS, Hacker NF, editors. Practical gynecologic oncology, 3rd ed. Baltimore: Williams and Wilkins; 2000, pp Manavi M, Berger A, Kucera E, Vavra N, Kucera H. Does T1, N0-1 vulvar cancer treated by vulvectomy but not lymphadenectomy need inguinofemoral radiation? Int J Radiat Oncol Biol Phys 1997;38: Perez CA, Grigsby PW, Clifford Chao KS, Galakatos A, Garipagaoglu M, Mutch D, Lockett MA. Irradiation in carcinoma of the vulva: Factors affecting outcome. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1998;42: Stehman FB, Bundy BN, Thomas G, Varia M, Okagaki T, Roberts J, Bell J, Heller PB. Groin dissection versus groin radiation in carcinoma of the vulva: A Gynecologic Oncology Group study. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1992;24: Gonzalez Bosquet JG, Kinney WK, Russell AH et al. Risk of occult inguinofemoral lymph node metastasis from squamous carcinoma of the vulva. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2003; 57: Homesley HD, Bundy BN, Sedlis A, Yordan E, Berek JS, Jahshan A, Mortel R. Prognostic factors for groin node metastasis in squamous cell carcinoma of the vulva (A Gynecologic Oncology Group Study). Gynecol Oncol 1993;49: Perez CA, Grigsby PW, Galakatos A, Swanson R, Camel HM, Kao M-S, Lockett MA. Radiation therapy in management of carcinoma of the vulva with emphasis on conservation therapy. Cancer 1993;71:

25 10. Petereit DG, Mehta MP, Buchler DA, Kinsella TJ. Inguinofemoral radiation of N0, N1 vulvar cancer may be equivalent to lymphadenectomy if proper radiation technique is used. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1993;27: Van der Velden J, Ansink A. Primary groin irradiation versus primary groin surgery for early vulvar cancer (Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 1. Oxford: Update Software; Homesley HD, Bundy BN, Sedlis A, Yordan E, Jahshan A, Mortel R. Assessment of current International Federation of Gynecology and Obstetrics staging of vulva carcinoma relative to prognostic factors for survival (A Gynecologic Oncology Group Study). Am J Obstet Gynecol 1991;164: Manavi M, Berger A, Kucera E, Vavra N, Kucera H. Does T1, N0-1 vulvar cancer treated by vulvectomy but not lymphadenectomy need inguinofemoral radiation? Int J Radiat Oncol Biol Phys 1997;38: Gordinier ME, Malpica A, Burke TW, Bodurka DC, Wolf JK, Jhingran A, Ramirez PT, Levenback C. Groin recurrence in patients with vulvar cancer with negative nodes on superficial inguinal lymphadnectomy. Gynecol Oncol 2003;90: Fonseca-Moutinho JA, Coelho MC, Silva DP. Vulvar squamous cell carcinoma. Prognostic factors for local recurrence after primary en bloc radical vulvectomy and bilateral groin dissection. J Reprod Med 2000;45: Shimm DS, Fuller AF, Orlow EL, Dosoretz DE, Aristizabal SA. Prognostic variables in the treatment of squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 1986;24: Heaps JM, Fu YS, Montz FJ et al. Surgical-pathologic variables predictive of local recurrence in squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 1990;38: Ansink AC, Sie-Go DMDS, van der Velden J et al. Identification of sentinel lymph nodes in vulvar carcinoma patients with the aid of a patent blue V injection. Cancer 1999;86:

26 th Annual Report on the Results of Treatment in Gynecological Cancer. Int J Gynecol Obstet 2006; 95 Suppl 1 S Lataifeh I, Nascimento MC, Nicklin JL, Perrin LC, Crandon AJ, Obermair A. Patterns of recurrence and disease-free survival in advanced squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 2004;95: Homesley HD, Bundy BN, Sedlis A, Yordan E, Berek JS, Jahshan A, Mortel R. Prognostic factors for groin node metastasis in squamous cell carcinoma of the vulva (A Gynecologic Oncology Group Study). Gynecol Oncol 1993;49: Katz A, Eifel PJ, Jhingran A, Levenback CF. The role of radiation therapy in preventing regional recurrences of invasive squamous cell carcinoma of the vulva. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2003;57: Mariani L, Lombardi A, Atlante M, Atlante G. Radiotherapy for vulvar carcinoma with positive inguinal nodes. J Reprod Med 1993;38: Frumovitz M, Ramirez PT, Tortolero-Luna G, Malpica A, Eifel P, Burke TW, Levenback C. Characteristics of recurrence in patients who underwent lymphatic mapping for vulvar cancer. Gynecol Oncol 2004;92: Sedlis A, Homesley H, Bundy BN, Marshall R, Yordan E, Hacker N, Lee JH, Whitney C. Positive groin lymph nodes in superficial squamous cell vulvar cancer. Am J Obstet Gynecol 1987;156: Burke TW, Stringer CA, Gershenson DM, Edwards CL, Morris M, Wharton JT. Radical wide excision and selective inguinal node dissection for squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 1990;38: Rowley KC, Gallion HH, Donaldson ES, van Nagell JR, Higgins RV, Powell DE, Kryscio RJ, Pavlik EJ. Prognostic factors in early vulvar cancer. Gynecol Oncol 1988;31:

27 28. Levenback C, Morris M, Burke TW et al. Groin dissection practices among gynaecologic oncologists treating early vulvar cancer. Gynecol Oncol 1996;62: Thomas GM, Dembo AJ, Bryson SCP, Osborne R, DePetrillo AD. Changing concepts in the management of vulvar cancer. Gynecol Oncol 1991;42: Magrina JF, Gonzalez-Bosquet J, Weaver AL, Gaffey TA, Leslie KO, Webb MJ, Podratz KC. Squamous cell carcinoma of the vulva stage IA: Long-term results. Gynecol Oncol 2000;76: Van der Velden J, Schilthuis MS, Hyde SE, ten Kate FJW, Burger MPM. Squamous cell cancer of the vulva with occult lymph node metastases in the groin: the impact of surgical technique on recurrence pattern and survival. Int J Gynecol Cancer 2004;14: Podratz KC, Symmonds RE, Taylor WE, Williams TJ. Carcinoma of the vulva: Analysis of treatment and survival. Obstet Gynecol 1983;61: Sohaib SA, Richards PS, Ind T et al. MR imaging of carcinoma of the vulva. Am J Roentgenol 2002;178: Hawnaur JM, Reynolds K, Wilson G, et al. Identification of inguinal lymph node metastases from vulval carcinoma by magnetic resonance imaging: in initial report. Clin Radiol 2002;57: Abang Mohammed DK, Uberoi R, de B Lopes A, Monaghan JM. Inguinal node status by ultrasound in vulvar cancer. Gynecol Oncol 2000;77: Hall TB, Barton DPJ, Trott PA, et al. The role of ultrasound-guided cytology of groin lymph nodes in the managment of squamous cell carcinoma of the vulva: 5- year experience in 44 patients. Clin Radiol 2003;58: Mäkelä PJ, Leminen A, Kääriäinen M, Lehtovirta P. Pretreatment sonographic evaluation of inguinal lymph nodes in patients with vulvar malignancy. J Ultrasound Med 1993;5:

28 38. Petereit DG, Mehta MP, Buchler DA, Kinsella TJ. Inguinofemoral radiation of N0, N1 vulvar cancer may be equivalent to lymphadenectomy if proper radiation technique is used. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1993;27: Simonsen E, Nordberg U-B, Johnsson J-E, Lamm L-L, Tropé C. Radiation therapy and surgery in the treatment of regional lymph nodes in squamous cell carcinoma of the vulva. Acta Radiol Oncol 1984;23: Dusenbery KE, Carlson JF, LaPorte RM, Unger JA, Goswitz JJ, Roback DM, et al. Radical vulvectomy with postoperative irradiation for vulvar cancer: therapeutic implications of a central block. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1994; 29: Stehman FB. Sites of failure and times to failure in carcinoma of the vulva treated conservatively: A Gynecologic Oncology Group study. Am J Obstet Gynecol 1996;174: Faul C, Miramow D, Gerszten K, et al. Isolated local recurrence in carcinoma of the vulva: Prognosis and implications for treatment. Int J Gynecol Cancer 1998;8: Stehman FB, Bundy BN, Ball H, Clarke-Pearson DL. Sites of failure and time to failure in carcinoma of the vulva treated conservatively: A Gynecologic Oncology Group study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:

Vulvacancer. Har det hänt något??

Vulvacancer. Har det hänt något?? Vulvacancer Har det hänt något?? Vulvacancer Ca 5% av gynekologisk cancer 120 150 nya fall per år i Sverige Incidens Cancer In Situ Vulva i Sverige Ca 130-150 fall per år Klassificering av Vulvar Epitehelial

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Mars 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-03-01 Slutlig version Vårdprogrammet är utarbetat av en regional arbetsgrupp och fastställt

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-85-9 (pdf) Onkologiskt centrum, Lund 2010 2 Vårdprogrammets syfte

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN VPCX.DOC BS/bs 2003-01-07 CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Klin för Gynekologisk Onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Marianne Graflund, Klin för Gynekologisk

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER VÅRDPROGRAM 2008 CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum,

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Bilaga 3: Fråga 6, Litteratursökningsprocessen

Bilaga 3: Fråga 6, Litteratursökningsprocessen Bilaga 3: Fråga 6, Litteratursökningsprocessen PICO 1 P = Kvinnor med cervixcancer I = Robotassisterad radikal hysterektomi med lymfkörtelutrymning C = Hysterektomi med öppen kirurgi O = Primära; Mortalitet/5-års

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Nationellt vårdprogram cervixcancer vem, hur, när?

Nationellt vårdprogram cervixcancer vem, hur, när? Nationellt vårdprogram cervixcancer vem, hur, när? Tumör-ARG 2014-05-09 Karin Bergmark, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Incidens Världen >500.000 kvinnor per år! Parkin

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Peniscancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Peniscancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Peniscancer Nationellt vårdprogram Maj 2013 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2013-05-07 Version 1.0 Rekommendationer

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Umeå 2012 www.rccnorr.se

Umeå 2012 www.rccnorr.se VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXCANCER Umeå 2012 www.rccnorr.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING INCIDENS... 1 HISTO-PATOLOGI... 1 ETIOLOGI... 2 EPIDEMIOLOGI... 3 RISKFAKTORER... 4 SCREENING... 4 DIAGNOS... 5 UTREDNING... 5

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy. Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige

Läs mer

Lungcancer klinik och utredning

Lungcancer klinik och utredning Lungcancer klinik och utredning Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin SÄS + SU Radiologikurs 2014-10-14 Åldersstandardiserad incidens Trend 10 år: -0,9%/år (M) +2,2%/år (K) Källa: Cancer Incidence

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress Onkologiskt Centrum, M8:01

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Robotassisterad laparoskopisk kirurgi jämfört med öppen kirurgi hos cervixcancerpatienter

Robotassisterad laparoskopisk kirurgi jämfört med öppen kirurgi hos cervixcancerpatienter Robotassisterad laparoskopisk kirurgi jämfört med öppen kirurgi hos cervixcancerpatienter En registerstudie ur Gynop-registret REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN DISTRIBUERAD MAJ 2015 Författare: Christine

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer T Dalianis Dept. of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Tina Dalianis 1 Innehåll I. HPV och cancer

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom 2004 Vårdprogrammets giltighetstid: 2004 01 01 2006 03 31 www.ocsyd.lu.se Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Vagina - patologi Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Skivepitelklädd Bakteriehämmande miljö Laktobaciller, lågt ph ca 4,6. Infektion vanligaste sjukdomen Kollaberat rör framför rektum och bakom urethra Fram-

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Gynekologisk onkologi

Gynekologisk onkologi Gynekologisk onkologi Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer OBS! Målbeskrivningen i detta dokument är den sista version som sändes till Socialstyrelsen från SOF. Mindre avvikelser jmf med Socialstyrelsens

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Riktlinjer för volymer och teknik vid strålbehandling av bröstcancer

Riktlinjer för volymer och teknik vid strålbehandling av bröstcancer Gäller 2014-2016 Riktlinjer för volymer och teknik vid strålbehandling av bröstcancer Version 3, 2014-10-20 Dokumentet reviderades hösten 2013 av styrgruppen för SBRG: Ulla Blom Goldman, onkolog, Stockholm

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella lungcancerregistret 2014 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Uppsala April 2014 Innehåll Styrgruppen för nationella lungcancerregistret...

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Onkologi. Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer

Onkologi. Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer Onkologi Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer OBS! Målbeskrivningen i detta dokument är den sista version som sändes till Socialstyrelsen från SOF. Mindre avvikelser jmf med Socialstyrelsens

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Nytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik

Nytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik Nytt om melanom? Olli Saksela och Sari Pitkänen De senaste åren har nya melanomläkemedel tagits i ruk, vilket har gjort att det nu för första gången går att påverka den återstående livslängden för melanompatienter

Läs mer

Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM

Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM Sammanställt av Boel Ragnarsson-Olding Mukosala melanom 1. Bakgrund Mukosala maligna melanom (MMM) är definitionsmässigt tumörer som utgår från slemhinnor, men oftast inkluderas

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015 Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Kenneth Villman Överläkare Onkologiska kliniken USÖ Mentometerfråga Kenneth Villman 150204 2 Disposition

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Mats Lambe Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Regional Onkologiskt Centrum, Uppsala-Örebro

Läs mer