VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER. Örebro-Uppsala-regionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER. Örebro-Uppsala-regionen"

Transkript

1 Version BS VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER Örebro-Uppsala-regionen 2007 Programgrupp: Professor Bengt Sorbe, Örebro Överläkare Sorana Hallak, Örebro Biträdande överläkare Luz Ladi, Örebro Överläkare René Bangshöj, Karlstad Överläkare Margareta Lood, Karlstad Överläkare Olof Birck, Eskilstuna Överläkare Anna Ackefors, Nyköping Överläkare Eva Gerdin, Uppsala Överläkare Pär Persson, Uppsala

2 INNEHÅLL Inledning 3 Epidemiologi 4 Etiologi 5 Patologi 5 Histologisk klassifikation (WHO) 6 Stadieindelning (FIGO, TNM) 7 Prognostiska faktorer 8 Överlevnad 9 Diagnostik och utredning 10 Kirurgisk behandling 11 Strålbehandling 14 Kemoterapi 20 Psykosociala aspekter 21 Palliativ vård 21 Remissvägar och rapportering 22 Flödesschema uppföljning 23 Kvalitetsregister 23 Litteratur 24 2

3 INLEDNING Vulvacancer är en av de mindre sjukdomsgrupperna bland de gynekologiska cancrarna. I Sverige diagnostiserades 137 nya fall 2004 och i Örebro-regionen i genomsnitt 12 nya fall per år. Incidensen har varit relativt konstant över tiden. Vulvacancer utgör 4,7 % av all gynekologisk cancer. Trots detta faktum har denna tumörgrupp varit decentraliserad i vår region, framför allt när det gäller kirurgin. Ett gemensamt vårdprogram för diagnostik, primär- och recidivbehandling samt för uppföljning är därför väsentligt för att garantera alla kvinnor i regionen en likartad vård vid insjuknande i denna cancersjukdom. Behandlingen av vulvacancer har förändrats under de senaste 20 åren från stora stympande kirurgiska ingrepp mot mindre och mera lokala tumörresektioner. Även om stora randomiserade studier saknas så talar mindre, retrospektiva materialgenomgångar för att prognosen inte försämras på detta sätt. För att minska den morbiditet som är förenad med stora lymfkörtelutrymningar i ljumskar och bäcken har sentinel node tekniken lanserats vid vulvacancer, som en mera skonsam kirurgisk teknik. Radioterapins roll vid vulvacancer är omdiskuterad och endast ett fåtal randomiserade studier finns. Allt talar dock för att tekniken är viktig och denna är under översyn på de flesta centra. Neoadjuvant och konkomitant kemoterapi är också under utveckling vid vulvacancer liksom vid cervixcancer. Att hitta den optimala behandlingen vid vulvacancer i olika situationer är inte helt enkelt och kräver ett nära samarbete mellan läkare med erfarenhet av kirurgi, radioterapi och kemoterapi. Palliativ vård vid avancerad vulvacancer är också en stor utmaning och kräver särskild kompetens och erfarenhet hos all behandlande personal. Syftet med föreliggande vårdprogram är att ge riktlinjer och stöd i vårdarbetet med patienter, som drabbats av vulvacancer, samt att underlätta och förbättra det regionala samarbetet runt denna tumörgrupp. Möjligheter till metodutveckling och forskning (kliniska studier) förbättras också på detta sätt. 3

4 EPIDEMIOLOGI Under 2004 insjuknade drygt kvinnor i Sverige i någon form av cancersjukdom. Av dessa drabbades drygt kvinnor av gynekologisk cancer. Detta motsvarar 12,4 % av alla cancerfall. Antalet nya fall av vulvacancer var enbart 137 eller 4,7 % av all gynekologisk cancer. Den åldersstandardiserade incidensen av vulvacancer var 3,0 per kvinnor. Incidensen har varit relativt stabil under flera decennier (Figur 1). Den åldersspecifika incidensen framgår av Figur 2 och är mycket uttalad för vulvacancer och stiger kraftigt efter 60 års ålder. I hela Örebro- Uppsala-regionen uppgår antalet nya fall till 30 per år. Figur 1. Antal nya fall av cervixcancer, vulvacancer och vaginalcancer mellan 1958 och 1999 i Stockholm-Gotlandregionen. Samma utveckling gäller i landet i övrigt. Figur 2. Åldersspecifik incidens av cervix-, vulva- och vaginalcancer i Stockholm-Gotlandregionen Samma bild gäller även i övriga landet. 4

5 ETIOLOGI Etiologin är sannolikt multifaktoriell och för närvarande inte helt välkänd. Förekomst av Lichen sclerosus et atrophicus är förenad med en ökad risk för utveckling av skivepitelcancer men orsakssambandet är oklart och riskökningen tämligen låg. HPVinfektion har under senare år tillskrivits en större betydelse liksom vid cervix- och vaginalcancer. Andelen HPV-positiva tumörer varierar i olika material och förekommer framför allt hos yngre kvinnor ofta med samtidiga precancerösa cervixförändringar (CIN). Bland alla kända onkogena HPV-typer är HPV 16 den dominerande vid vulvacancer. Generellt är vulvacancer HPV-positiv i lägre utsträckning än cervixcancer. Rökning och immunosuppressiv behandling ökar risken för VIN (vulvar intraepithelial neoplasia) men också invasiv vulvacancer. Ytterligare etiologiska, men hittills okända faktorer kan också förekomma. PATOLOGI Skivepitelcancer är den vanligaste histopatologiska formen vid vulvacancer och svarar för drygt 90 % av fallen. Andra mindre vanliga former är Bartolinicancer, som kan vara av både skivepiteltyp, adenocarcinom samt den ovanliga formen adenocystisk cancer. Maligna melanom, sarkom och Paget s sjukdom är andra ovanliga typer. Se WHO:s klassifikation. Vid invasiv skivepitelcancer skall följande uppgifter ingå i patologens svar: 1) Tumörstorlek (två diametrar), 2) Tumörtjocklek (mätt från ytan till djupast belägna tumörcell), 3) Differentieringsgrad (hög, medelhög, låg), 4) Kärlengagemang, 5) Infiltrationsdjup, 6) Radikalitet (vid 8 mm i fixerat preparat finns ökad risk för lokalrecidiv), 7) Lymfkörtelmetastaser (antal) samt eventuell periglandulär växt, 8) Ovanliga typer av skivepitelcancer, t.ex. verrucös cancer, jättecellscancer och lymfoepiteliomliknande cancer anges särskilt. Basaliom förekommer, men beter sig då som basaliom inom huden i övrigt. I vulva finns också metastaser från skivepitelcancer i cervix, cancrar i endometrium och njure samt från melanom och koriocarcinom. Direktöverväxt av tumörer från vagina, uretra, blåsa och rektum måste också uppmärksammas. 5

6 6

7 7

8 PROGNOSTISKA FAKTORER Den viktigaste prognostiska faktorn vid vulvacancer är förekomst av regionala lymfkörtelmetastaser. Antalet positiva körtlar och huruvida de förekommer uni- eller bilateralt påverkar prognosen ytterligare. Femårsöverlevnaden är 75 % vid 1-2 positiva lymfkörtlar i ena ljumsken, men sjunker till 35 % för dem som har 3-4 positiva körtlar. Vid bilaterala metastaser försämras prognosen ytterligare. Kapselgenombrott vid lymfkörtelmetastasering medför försämrad prognos. En fri marginal på > 8 mm i det fixerade preparatet medför god prognos, medan en marginal 8 mm är förbunden med 50 % risk för recidiv. Ploidistatus, S-fas och HPVstatus har osäkert prognostiskt värde. Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser Tumörstorlek Invasionsdjup Kärlinväxt Perineural inväxt Histologisk differentieringsgrad Kliniskt körtelstatus Tumörlokalisation Patientens ålder 8

9 ÖVERLEVNAD Överlevnaden vid vulvacancer är starkt beroende av tumörstadium (FIGO). Totala överlevnaden för skivepitelcancrar är 54 % efter 5 år enligt senaste Annual Report (26th Annual Report on the Results of Treatment in Gynecological Cancer, 2006). En sammanställning av hela materialet från Örebro-regionen (n = 294)* visar också på en total 5-årsöverlevnad på 54 %. Rapporter finns i litteraturen av högre överlevnadssiffror (70 %) i mindre och selekterade material från enskilda centra. * Oselekterat, totalgeografiskt material Figur 3. Total överlevnad i olika tumörstadier (FIGO) enligt senaste Annual Report,

10 DIAGNOSTIK OCH UTREDNING Diagnosen vulvacancer ställs histopatologiskt oftast via provexcision eller stansbiopsi. Friskostighet med stansbiopsier i vulva av oklara förändringar eller sår, som inte läker, rekommenderas. Pigmenterade förändringar skall ej biopseras utan hellre excideras med några mm marginal. Vid excision i vulva är det viktigt att markera området antingen med tatuering eller med ritning om utvidgad resektion blir nödvändig. Då det är vanligt att samtidig neoplasi förekommer i vagina, cervix eller analt är det viktigt att grundlig undersökning görs. Ljumskar skall palperas och eventuellt förstorade lymfkörtlar skall finnålspunkteras. Lungröntgen (eller datortomografi thorax) skall alltid göras, liksom datortomografi av buk-bäcken inkluderande ljumskar. Remiss skall snarast skickas till de tumörcentra inom regionen som handlägger de kirurgiska ingreppen. 10

11 KIRURGISK BEHANDLING Vid vulvacancer är kirurgisk behandling, om sådan är möjlig, primärbehandling. Ingreppets storlek styrs av tumörstorlek, invasionsdjup samt var i vulva tumören är lokaliserad. Man stävar efter att göra så små ingrepp som möjligt men en ordentlig radikalitet krävs och får inte göras avkall på. Med detta menas att man skall ha minst 10 mm fri marginal åt samtliga håll i förhållande till tumören. I fixerat material motsvarar detta minst 8 mm. För att säkert uppnå detta rekommenderar vissa författare att man skall eftersträva 20 mm kirurgisk marginal. Lymfkörtelutrymning i ljumskar skall göras beroende av tumörens storlek samt invasionsdjup. Vid invasionsdjup < 1mm är risken för lymfkörtelmetastaser mindre än 1 % och därför kan man avstå utrymning men vid invasion > 5 mm är risken för metastaser omkring 20 %. Vid laterala tumörer görs ipsilateral lymfkörtelutrymning och vid klitorisnära alt belägna < 1cm från medellinjen görs bilateral lymfkörtelutrymning. Lymfkörtelutrymningen görs av de ytligt belägna lymfkörtlarna i ljumskarna. Europeiska multicenterstudier med lymfkörtelutrymning med sentinel node teknik pågår och förefaller ge lovande resultat, vilket då kommer att minska morbiditeten avsevärt (bl.a. lymfödembildning i benen) eftersom enbart portvaktskörteln avlägsnas. Tumörer nära anus i perineum skall räknas till analcancer, som behandlas med strålbehandling, och skall inte primäropereras utan hänvisas till allmänonkolog. Recidivrisken är störst inom två år och 90 % av recidiven är lokoregionala. Vid enbart lokalt vulvarecidiv har man goda möjligheter till bot med förnyad radikal excision. Ingen efterföljande strålbehandling av vulva är nödvändig om radikalitet föreligger. Vid recidiv utanför vulva är de kurativa möjligheterna små och prognosen dålig. 1. TUMÖRER < 2 CM I DIAMETER I VULVA Lokal radikal excision med minst 1 cm marginal samt på djupet skall man gå ned till den djupa perinealfascian. Vid invasionsdjup på > 1mm skall lymfkörtelutrymning i 11

12 ljumskar göras enligt ovan. Kirurgi med sentinel node teknik inom eller utom ramen för klinisk studie är ett alternativ. 2. TUMÖRER > 2 CM I DIAMETER I VULVA Hos dessa patienter görs radikal vulvektomi samt lymfkörtelutrymning bilateralt. Radikal lokal excision kombinerad med lymfkörtelutrymning görs även och vilket som är korrekt finns för närvarande ingen evidens för. 3. TUMÖRER SOM ENGAGERAR DISTALA URETRA, VAGINA ELLER ANUS Vid utbredd lokal tumörväxt rekommenderas preoperativ strålbehandling alternativt enbart strålbehandling. Neoadjuvant kemoterapi och efterföljande kirurgi kan också vara ett alternativ. Om tumören är anusnära skall patienten omhändertas och behandlas som analcancer. Kirurgiskt kan en centimeter av distala uretra avlägsnas utan risk för postoperativt urinläckage. Finner man att tumören kan avlägsnas radikalt med kirurgi är detta lämpligt att göra. Vid tveksam radikalitet krävs postoperativ strålbehandling. 4. STORA LYMFKÖRTELMETASTASER I LJUMSKARNA Vid stora lymfkörtelmetastaser i ljumskarna om dessa är fritt rörliga och anses möjliga att avlägsna (debulkingkirurgi) är detta att föredra då den postoperativa strålbehandlingens effekt förbättras. Om det finns lymfkörtelmetastaser i ljumskarna blir detta en vulvacancer stadium III (unilaterala) alternativt IV (bilaterala) och skall då hänvisas till postoperativ strålbehandling. Vid tveksam radikalitet i vulva (där detta inte kan uppnås kirurgiskt) skall även postoperativ strålbehandling ges mot vulva. KIRURGI VID MALIGNT MELANOM Radikal lokal excision med tre centimeters fri marginal bör göras. Om lymfkörtelutrymning i ljumskar skall göras eller inte finns ingen evidens för. Inte heller om detta skall opereras med sentinel node teknik. KOMPLIKATIONER TILL KIRURGI Omedelbara komplikationer är blödning, sårinfektion, nekros och lymfocele. Vissa komplikationer kräver långa vårdtider och en strävan är att minska dessa med mindre 12

13 kirurgiska ingrepp. Sena komplikationer som lymfödem bör behandlas med kompressionsstrumpa och massage av utbildad terapeut. Det postoperativa omhändertagandet såväl akut som långsiktigt kräver erfarenhet och kunskap. 13

14 STRÅLBEHANDLING 1. Bakgrund Primärtumörens karaktäristiska, lymfkörtelengagemang, anatomisk lokalisation och utbredning av eventuella lymfkörtelmetastaser och typ av terapi (preoperativ, postoperativ, kurativ, palliativ) påverkar valet av de radioterapeutiska behandlingsparametrarna. Ett viktigt steg som skall föregå behandlingsplaneringen är en skriftlig och helst fotografisk avbildning av tumören och dess anatomiska utbredning. Behandlingsplaneringen skall baseras på en 3-dimensionell CT-volym, med en snittjocklek av 0,5 cm. Planeringen skall sedan utföras med ett 3-dimensionellt dosplaneringssystem. Stabilitet och reproducerbarhet av patientuppläggningen är av yttersta vikt under hela strålbehandlingsproceduren för att kunna uppnå behandlingsmålet. Immobilisering av patienten är önskvärd, men åtminstone bör någon typ av knäkudde användas för att ge en avslappnad och bekväm position under hela behandlingen. Markörer rekommenderas för att markera tumörutbredningen när planeringsdatortomografi utförs. 2. Indikationer för strålbehandling Vulva bör strålbehandlas i följande situationer: Makroskopisk tumör som inte kan avlägsnas kirurgiskt utan att skada analsfinkter eller uretra Otillräckliga kirurgiska marginaler ( 8 mm i fixerat preparat) Lymfkörtelbestrålning är indicerad i flera situationer: Lymfkörtelutrymning gjord: 2 positiva eller 1 makroskopisk eller genomväxt av kapseln (bestrålning av samma sida där de positiva körtlarna upptäcktes): o Makroskopisk tumör + ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar + iliaca externa körtlar Lymfkörtelutrymning ej gjord (sentinel node utförd och positiv): o Ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar + iliaca externa körtlar Enbart klinisk och radiologisk utvärdering och positiv FIN från förstorade körtlar: 14

15 o Makroskopisk tumör + ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar + iliaca externa körtlar 3. Undersökningar inför behandling Palpation i narkos (PIN) eller spinalanestesi (vid primär strålbehandling) när omständigheterna så kräver för optimalt utgångsstatus och underlag för strålbehandling Histopatologisk verifikation Markering av makroskopisk tumör och patologiskt förstorade lymfkörtlar. CT/MR av buk, bäcken och den inguinalfemorala regionen med kontrast. Ultraljud och FIN av palpatoriskt förstorade lymfkörtlar 4. Targetdefinition Targetdefinitionen skall baseras på den samlade informationen från CT/MR buk och bäcken och gynekologisk undersökning i narkos (PIN). Olika behandlingsvolymer (volumes of interest, VOI) skall definieras enligt ICRU 62: GTV: CTV: ITV: PTV: Gross Tumor Volume Clinical Target Volume = GTV + microscopic tumor extension. Internal Target Volume = CTV + internal margins to compensate for internal motions. Planning target Volume = ITV + set-up margins. To evaluate competing dose plans it is recommended to define volumes of organs at risk. Om makroskopisk tumör finns i vulva eller i lymfkörtelstationerna måste två targetvolymer definieras: En targetvolym skall definieras för att kunna ge en konkomitant boost och ett andra target definieras för att ge strålbehandling till den makroskopiska tumören (vid förekomst) och till området med subklinisk sjukdom. Vulvatarget För makroskopisk tumörvolym: GTV-T: Gross Tumor Volume definierad vid PIN och från CT/MR data CTV-T: GTV-T + 0,5 cm 15

16 För subklinisk sjukdomsvolym: CTV-V: GTV-T (vid förekomst) + hela vulva Lymfkörteltarget För makroskopisk tumörvolym: GTV-N: Gross Tumor Volume definierad vid PIN och från CT/MR data CTV-N: GTV-N + 0,5 cm För subklinisk sjukdomsvolym: Nivå 1 (ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar) CTV-RN-1: GTV-N (vid förekomst) + 0,5 cm + ytliga inguinalkörtlar + djupa inguinalfemoralkörtlar (djupet av arteria femoralis) Nivå 2 (externa iliacala körtlar) CTV-RN-2: GTV-N (vid förekomst) + 1,0 cm + externa iliacala körtlar RISKORGAN: Höftled: minimera volymen där dosen överstiger 52 Gy Blåsa: minimera volymen där dosen överstiger 65 Gy Rektum: minimera volymen där dosen överstiger 60 Gy 5. Fraktionering och behandlingstid Strålbehandlingen ges med 5 fraktioner per vecka. En dos per fraktion av 2,0 Gy ges till makroskopisk tumör och som adjuvant behandling. Dosvariationen inom varje PTV bör vara minimal och minimidosen bör inte vara mindre än 95 %. Split course rekommenderas inte. Totala behandlingstiden bör inte överskrida den planerade tiden med mer än 10 %. Två dagliga externa fraktioner med minst 6 timmars mellanrum bör ges för att kompensera för oplanerade behandlingsavbrott. För radiobiologiska beräkningar antas att α/β är 10 Gy för tumöreffekt och 3 Gy för sena reaktioner i normalvävnaden. 6. Targetdos Vulvatarget Makroskopisk tumör: 64 Gy fördelat på 32 fraktioner Subklinisk sjukdom eller adjuvant behandling: 50 Gy fördelat på 25 fraktioner Lymfkörteltarget Patologiskt förstorade lymfkörtlar: 64 Gy fördelat på 32 fraktioner 16

17 Subklinisk sjukdom eller adjuvant behandling: 50 Gy fördelat på 25 fraktioner 7. Extern strålbehandlingsteknik Stabilitet och reproducerbarhet vid uppläggningen av patienten är av största betydelse under hela behandlingsperioden. Blåsan bör vara tom vid CT-dosplanering och inför varje strålbehandlingstillfälle. Riskorganen skall ritas in om den totala dosen överstiger 45 Gy. CT undersökning bör göras med iv kontrast. Tekniken bör vara isocentrisk när mer än ett strålfält används. IMRT teknik är tillåten. Beam shaping skall vara individuell och i enlighet med targetdefinitionerna; användning av multibladkollimator (MLC) rekommenderas. Bolus skall övervägas för de ytliga delarna av targetvolymerna. 17

18 8. Target för lymfkörtelbestrålning samt dosfördelningar. 18

19 19

20 KEMOTERAPI Skivepitelcancer i vulva har låg känslighet för kemoterapi. Ålder och allmäntillstånd medger ofta inte en alltför intensiv behandling. Neoadjuvant terapi med 5-FU och cisplatin kan vara av värde vid lokalt avancerad tumörsjukdom. Konkomitant kemoterapi med cisplatin (kemoradioterapi) är också ett behandlingsalternativ i likhet med behandling av cervixcancer. I det senare fallet ges cisplatin 40 mg/m 2 som veckovisa behandlingar under hela strålbehandlingstiden (5-6 veckor). Erfarenheten av paclitaxel-carboplatin är mycket begränsad vid vulvacancer. 20

21 PSYKOSEXUELLA ASPEKTER Sexuella problem är inte ovanliga efter behandling av vulvacancer. Kirurgiska resektioner kan ge anatomiska förändringar och kosmetiska förändringar inom vulvaområdet som kan medföra fysisk och psykisk sexuell dysfunktion (försämrat libido). Strikturer inom introitus och vagina kan ge dyspareuni men förändrad sensibilitet kan också ge upphov till svårigheter att uppnå orgasm. Information om behandling, dess konsekvenser och biverkningar skall ges till patient och eventuell partner på ett öppet och lyhört sätt. En tillåtande attityd skall prägla informationen och trots hög ålder får man inte utgå från att kvinnan är sexuellt inaktiv. Förbättrade behandlingstekniker med mindre kirurgiska ingrepp, sentinel node teknik eller strålbehandling i stället för extensiva lymfkörtelutrymningar, östrogenbehandling samt ett förbättrat psykosexuellt omhändertagande kan sannolikt minska de sexuella och emotionella problemen. Idag saknas dock i stor utsträckning evidens för hur olika behandlingsmetoder påverkar den psykosexuella funktionen. PALLIATIV VÅRD Palliativ vård vid avancerad och recidiverande vulvacancer, där bot inte längre är möjlig, är en mycket krävande vård och medför många gånger ett stort lidande för patienten. Personalen bör ha speciell utbildning inom området och erfarenhet av vård av denna typ av patienter. Smärtlindring och sårvård blir centrala i denna verksamhet. Risk för fatala blödningar finns i slutskedet av vården av dessa patienter och beredskap för att omhänderta detta (och kunna avstå från meningslösa aktiva åtgärder) måste finnas på den aktuella vårdavdelningen. I övr. finns uppgifter att hämta från gemensamt vårdprogram i omvårdnad för Örebroregionen från

22 REMISSVÄGAR OCH RAPPORTERING Efter att diagnosen vulvacancer fastställts remitteras patienten till ett centrum med speciell kirurgisk kompetens inom vulvakirurgi och där sentinel node teknik kan erbjudas. Detta gäller tre centra i Örebro-Uppsala-regionen: Örebro, Karlstad och Uppsala. När indikation finns för icke kirurgisk behandling remitteras patienten till Gynonkologiska kliniken i Örebro. Remiss skall åtföljas av nödvändiga handlingar, såsom fullständiga journalkopior, inkl. operationsberättelse, PAD-svar samt svar på gjorda röntgenundersökningar (lungröntgen, CT, MR). Giltig specialistvårdsremiss skall också bifogas. Patienten registreras och följs upp i det regionala tumörregistret för Örebro-Uppsalaregionen. Under 2007, eller när vulvacancermodulen är färdig, planeras även registrering i det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cancer. Ansvaret för all cancerregistrering ligger primärt på behandlande klinik. Gynonkologiska kliniken i Örebro erbjuder denna tjänst till alla kliniker i regionen, som önskar detta samarbete runt regionalt kvalitetsregister. Data till det nationella kvalitetsregistret kommer att rapporteras till regionalt onkologiskt centrum (ROC) i Uppsala, som efter kvalitetskontroll sänder data vidare till Onkologiskt Centrum i Göteborg. Efter avslutad strålbehandling kontrolleras patienten efter 1 månad, därefter var 3 månad under första året, var 4 månad under 2-3 året, var 6 månad till 5 år och därefter årligen till 10 år. Efter enbart kirurgisk behandling följes patienten på opererande klinik eller på respektive hemmakliniken. Patienter som fått strålbehandling kan efter överenskommelse kontrolleras på hemmakliniken för att undvika långa resor. I dessa fall aviseras Gynonkologiska kliniken i Örebro, som ansvarar för uppföljningen av dessa patienter. 22

23 FLÖDESSCHEMA FÖR HANDLÄGGNING ANSVAR Diagnostiserande enhet (klinik) Opererande enhet (klinik) centrum Behandlande centrum (icke kirurgi) KLINIK/ENHET Alla kvinnokliniker Speciella kirurgiska centra Gynonkologisk klinik (USÖ) Kontrollerande enhet (klinik) centrum Alla kvinnokliniker * Ansvar regionalt kvalitetsregister Gynonkologisk klinik (USÖ) ** Ansvar nationellt kvalitetsregister Regionalt Onkologiskt Centrum (Uppsala) * Kvinnokliniker/opererande enheter, som inte remitterar patienter till regionkliniken i Örebro, ansvarar själva för sin registrering, som sändes till Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala. Alla kvinnokliniker rapporterar också sina operationsdata till det gynekologiska operationsregistret/tumörregistret. ** Gynonkologiska kliniken i Örebro kommer regelbundet (via fil) att överföra data till det nationella kvalitetsregistret, när detta är i drift. Kontaktperson regionalt kvalitetsregister: Forskningssekreterare Elisabeth Peippo, Gynonkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Telefon: , Fax: , 23

24 LITTERATUR 1. Cancer Incidence in Sweden Swedish Cancer Registry. The National Board of Health and Welfare. SE Stockholm, Sweden. 2. de Hullu JA, Oonk MHM, van der Zee AGJ. Modern management of vulvar cancer. Curr Opin Obstet Gynecol 2004;16: Hacker NF. Vulvar cancer. In: Berek JS, Hacker NF, editors. Practical gynecologic oncology, 3rd ed. Baltimore: Williams and Wilkins; 2000, pp Manavi M, Berger A, Kucera E, Vavra N, Kucera H. Does T1, N0-1 vulvar cancer treated by vulvectomy but not lymphadenectomy need inguinofemoral radiation? Int J Radiat Oncol Biol Phys 1997;38: Perez CA, Grigsby PW, Clifford Chao KS, Galakatos A, Garipagaoglu M, Mutch D, Lockett MA. Irradiation in carcinoma of the vulva: Factors affecting outcome. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1998;42: Stehman FB, Bundy BN, Thomas G, Varia M, Okagaki T, Roberts J, Bell J, Heller PB. Groin dissection versus groin radiation in carcinoma of the vulva: A Gynecologic Oncology Group study. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1992;24: Gonzalez Bosquet JG, Kinney WK, Russell AH et al. Risk of occult inguinofemoral lymph node metastasis from squamous carcinoma of the vulva. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2003; 57: Homesley HD, Bundy BN, Sedlis A, Yordan E, Berek JS, Jahshan A, Mortel R. Prognostic factors for groin node metastasis in squamous cell carcinoma of the vulva (A Gynecologic Oncology Group Study). Gynecol Oncol 1993;49: Perez CA, Grigsby PW, Galakatos A, Swanson R, Camel HM, Kao M-S, Lockett MA. Radiation therapy in management of carcinoma of the vulva with emphasis on conservation therapy. Cancer 1993;71:

25 10. Petereit DG, Mehta MP, Buchler DA, Kinsella TJ. Inguinofemoral radiation of N0, N1 vulvar cancer may be equivalent to lymphadenectomy if proper radiation technique is used. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1993;27: Van der Velden J, Ansink A. Primary groin irradiation versus primary groin surgery for early vulvar cancer (Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 1. Oxford: Update Software; Homesley HD, Bundy BN, Sedlis A, Yordan E, Jahshan A, Mortel R. Assessment of current International Federation of Gynecology and Obstetrics staging of vulva carcinoma relative to prognostic factors for survival (A Gynecologic Oncology Group Study). Am J Obstet Gynecol 1991;164: Manavi M, Berger A, Kucera E, Vavra N, Kucera H. Does T1, N0-1 vulvar cancer treated by vulvectomy but not lymphadenectomy need inguinofemoral radiation? Int J Radiat Oncol Biol Phys 1997;38: Gordinier ME, Malpica A, Burke TW, Bodurka DC, Wolf JK, Jhingran A, Ramirez PT, Levenback C. Groin recurrence in patients with vulvar cancer with negative nodes on superficial inguinal lymphadnectomy. Gynecol Oncol 2003;90: Fonseca-Moutinho JA, Coelho MC, Silva DP. Vulvar squamous cell carcinoma. Prognostic factors for local recurrence after primary en bloc radical vulvectomy and bilateral groin dissection. J Reprod Med 2000;45: Shimm DS, Fuller AF, Orlow EL, Dosoretz DE, Aristizabal SA. Prognostic variables in the treatment of squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 1986;24: Heaps JM, Fu YS, Montz FJ et al. Surgical-pathologic variables predictive of local recurrence in squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 1990;38: Ansink AC, Sie-Go DMDS, van der Velden J et al. Identification of sentinel lymph nodes in vulvar carcinoma patients with the aid of a patent blue V injection. Cancer 1999;86:

26 th Annual Report on the Results of Treatment in Gynecological Cancer. Int J Gynecol Obstet 2006; 95 Suppl 1 S Lataifeh I, Nascimento MC, Nicklin JL, Perrin LC, Crandon AJ, Obermair A. Patterns of recurrence and disease-free survival in advanced squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 2004;95: Homesley HD, Bundy BN, Sedlis A, Yordan E, Berek JS, Jahshan A, Mortel R. Prognostic factors for groin node metastasis in squamous cell carcinoma of the vulva (A Gynecologic Oncology Group Study). Gynecol Oncol 1993;49: Katz A, Eifel PJ, Jhingran A, Levenback CF. The role of radiation therapy in preventing regional recurrences of invasive squamous cell carcinoma of the vulva. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2003;57: Mariani L, Lombardi A, Atlante M, Atlante G. Radiotherapy for vulvar carcinoma with positive inguinal nodes. J Reprod Med 1993;38: Frumovitz M, Ramirez PT, Tortolero-Luna G, Malpica A, Eifel P, Burke TW, Levenback C. Characteristics of recurrence in patients who underwent lymphatic mapping for vulvar cancer. Gynecol Oncol 2004;92: Sedlis A, Homesley H, Bundy BN, Marshall R, Yordan E, Hacker N, Lee JH, Whitney C. Positive groin lymph nodes in superficial squamous cell vulvar cancer. Am J Obstet Gynecol 1987;156: Burke TW, Stringer CA, Gershenson DM, Edwards CL, Morris M, Wharton JT. Radical wide excision and selective inguinal node dissection for squamous cell carcinoma of the vulva. Gynecol Oncol 1990;38: Rowley KC, Gallion HH, Donaldson ES, van Nagell JR, Higgins RV, Powell DE, Kryscio RJ, Pavlik EJ. Prognostic factors in early vulvar cancer. Gynecol Oncol 1988;31:

27 28. Levenback C, Morris M, Burke TW et al. Groin dissection practices among gynaecologic oncologists treating early vulvar cancer. Gynecol Oncol 1996;62: Thomas GM, Dembo AJ, Bryson SCP, Osborne R, DePetrillo AD. Changing concepts in the management of vulvar cancer. Gynecol Oncol 1991;42: Magrina JF, Gonzalez-Bosquet J, Weaver AL, Gaffey TA, Leslie KO, Webb MJ, Podratz KC. Squamous cell carcinoma of the vulva stage IA: Long-term results. Gynecol Oncol 2000;76: Van der Velden J, Schilthuis MS, Hyde SE, ten Kate FJW, Burger MPM. Squamous cell cancer of the vulva with occult lymph node metastases in the groin: the impact of surgical technique on recurrence pattern and survival. Int J Gynecol Cancer 2004;14: Podratz KC, Symmonds RE, Taylor WE, Williams TJ. Carcinoma of the vulva: Analysis of treatment and survival. Obstet Gynecol 1983;61: Sohaib SA, Richards PS, Ind T et al. MR imaging of carcinoma of the vulva. Am J Roentgenol 2002;178: Hawnaur JM, Reynolds K, Wilson G, et al. Identification of inguinal lymph node metastases from vulval carcinoma by magnetic resonance imaging: in initial report. Clin Radiol 2002;57: Abang Mohammed DK, Uberoi R, de B Lopes A, Monaghan JM. Inguinal node status by ultrasound in vulvar cancer. Gynecol Oncol 2000;77: Hall TB, Barton DPJ, Trott PA, et al. The role of ultrasound-guided cytology of groin lymph nodes in the managment of squamous cell carcinoma of the vulva: 5- year experience in 44 patients. Clin Radiol 2003;58: Mäkelä PJ, Leminen A, Kääriäinen M, Lehtovirta P. Pretreatment sonographic evaluation of inguinal lymph nodes in patients with vulvar malignancy. J Ultrasound Med 1993;5:

28 38. Petereit DG, Mehta MP, Buchler DA, Kinsella TJ. Inguinofemoral radiation of N0, N1 vulvar cancer may be equivalent to lymphadenectomy if proper radiation technique is used. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1993;27: Simonsen E, Nordberg U-B, Johnsson J-E, Lamm L-L, Tropé C. Radiation therapy and surgery in the treatment of regional lymph nodes in squamous cell carcinoma of the vulva. Acta Radiol Oncol 1984;23: Dusenbery KE, Carlson JF, LaPorte RM, Unger JA, Goswitz JJ, Roback DM, et al. Radical vulvectomy with postoperative irradiation for vulvar cancer: therapeutic implications of a central block. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1994; 29: Stehman FB. Sites of failure and times to failure in carcinoma of the vulva treated conservatively: A Gynecologic Oncology Group study. Am J Obstet Gynecol 1996;174: Faul C, Miramow D, Gerszten K, et al. Isolated local recurrence in carcinoma of the vulva: Prognosis and implications for treatment. Int J Gynecol Cancer 1998;8: Stehman FB, Bundy BN, Ball H, Clarke-Pearson DL. Sites of failure and time to failure in carcinoma of the vulva treated conservatively: A Gynecologic Oncology Group study. Am J Obstet Gynecol 1996;174:

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

Vulvacancer. Har det hänt något??

Vulvacancer. Har det hänt något?? Vulvacancer Har det hänt något?? Vulvacancer Ca 5% av gynekologisk cancer 120 150 nya fall per år i Sverige Incidens Cancer In Situ Vulva i Sverige Ca 130-150 fall per år Klassificering av Vulvar Epitehelial

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20

Läs mer

Vulva-och vaginalcancer

Vulva-och vaginalcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Vulva-och vaginalcancer Västra sjukvårdsregionen Beställningsadress Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45

Läs mer

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Mars 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-03-01 Slutlig version Vårdprogrammet är utarbetat av en regional arbetsgrupp och fastställt

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ovarialcancer Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientfall 62 år Tidigare frisk 2-para Appendektomerad Hypertoni 4 månader

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-85-9 (pdf) Onkologiskt centrum, Lund 2010 2 Vårdprogrammets syfte

Läs mer

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning Regional medicinsk riktlinje Endometriecancer (kommer att) Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av vårdprocessgruppen för endometriecancer

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix

Gynekologisk Cancer: cervix Gynekologisk Cancer: cervix Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Team work Diagnostik Kirurgi Radioterapi

Läs mer

Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp

Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp Elisabeth Åvall Lundqvist, överläkare, professor, ordf SweGCG Onkologiska kliniken, Institutionen för klinisk

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser 2017-01-24 2017-01-25 Namn Sammanhang Underlag - tabeller Data från kvalitetsregister för respektive cancerform (uttag dec ) Urvalet baseras på män/kvinnor bosatta

Läs mer

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi 080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Uppföljning av analcancerpatienter i sydöstra Götaland. En retrospektiv fördjupad journalgenomgång.

Uppföljning av analcancerpatienter i sydöstra Götaland. En retrospektiv fördjupad journalgenomgång. RS 2015-766 RS Uppföljning av analcancerpatienter i sydöstra Götaland. En retrospektiv fördjupad journalgenomgång. Anna Hemer Master s thesis in Pharmacy 2014 The Pharmacy Program University of Gothenburg

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.skane.se/rcc Vårdprogram for cervix-, och vagina/cancer, 201O Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN VPCX.DOC BS/bs 2003-01-07 CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Klin för Gynekologisk Onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Marianne Graflund, Klin för Gynekologisk

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER VÅRDPROGRAM 2008 CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum,

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie.

Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie. Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser () hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie. Stålberg K, Falconer H, Bjurberg M, Borgfeldt C, Dahm-Kähler P, Holmberg E, Kjølhede

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram.

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Taget vid styrelsemöte 150326 Giltighetstid längst till och

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Patient 1 lokalt avancerad NSCLC Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Utredning med PET CT och CT/MR hjärna Stråldos > 66 Gy Konkomitant cisplatin baserad kemoterapi Vilka kriterier skall vi ha för

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM GYNEKOLOGISK KIRURGI Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 Christer Borgfeldt Docent, överläkare och delregisteransvarig för tumörregistret

Läs mer

Fertilitet och Gynekologisk cancer

Fertilitet och Gynekologisk cancer Fertilitet och Gynekologisk cancer Symposium påp SFOG-veckan i Skövde 2008 Barbro Larson Medelålder lder för f r förstff rstföderskor i Sverige 1975 2005 Riket 24.1 28.4 Sthlm 25 29.8 > 10% av förstff

Läs mer

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning GYNEKOLOGISK CANCER SFAM-föreläsning 2016-10-26 FYRA HUVUDDIAGNOSER Ovarial cancer Corpuscancer Cervixcancer Vulvacancer OVARIALCANCER, INCIDENS Incidens: 3.1% av all kvinnlig cancer. Livstidsrisken att

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Esofagus- och ventrikelcancer

Esofagus- och ventrikelcancer Regionens landsting i samverkan Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2014 Uppsala-Örebroregionen Oktober 201 Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2014

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg

Läs mer

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet REMISS Vårt dnr: 11/3031 2015-06-25 Vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till samtliga chefer för Regionala Cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003

Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Beställningsadress: Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel 046-17

Läs mer

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för Livmoderhalscancer

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för Livmoderhalscancer Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för Livmoderhalscancer Den nationella vårdprogramgruppen för Cervixcancer har arbetat fram ett nytt nationellt vårdprogram. Vi emotser nu tacksamt synpunkter på innehåll

Läs mer

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos Simon Ekman Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus Disposition o -Sjukdomsspektrum -Riskfaktorer och epidemiologi -Tecken och symptom -Diagnostik -Behandling

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker? Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Camilla Thellenberg Karlsson Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalmar 2017-02-09 Kliniskt besvärligt sjukdomspanorama relativ banal sjukdom som ofta recidiverar

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer