Cancer, hjärt- kärlsjukdom och skador i Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancer, hjärt- kärlsjukdom och skador i Halland"

Transkript

1 Forskning och utveckling PRIMÄRVÅRDEN HALLAND Rapport Cancer, hjärt- kärlsjukdom och skador i Halland En epidemiologisk översikt Amir Baigi Jörgen Månsson Håkan Bergh Helena Morténius Bertil Marklund (red)

2 Författare Amir Baigi, Epidemiolog, Fil Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Jörgen Månsson, Distriktsläkare, Med Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Håkan Bergh, Distriktsläkare, doktorand, FoU-enheten, Primärvården Halland Helena Morténius, FoU-assistent, FoU-enheten, Primärvården Halland Bertil Marklund, Docent, FoU-enheten, Primärvården Halland Bild- och textbearbetning Helena Morténius Grafisk formgivning Andersson & Andersson Reklamformgivare AB, Lerum Tryckeri Hallands Nyheter Civiltryckeri AB, Falkenberg Omslagsfoto Amir Baigi ISSN Copyright FoU-enheten, Primärvården Halland. Eftertryck tillåts om källan anges.

3 . Rapport nr Cancer, hjärt- kärlsjukdom och skador i Halland En epidemiologisk översikt Amir Baigi Jörgen Månsson Håkan Bergh Helena Morténius Bertil Marklund (red)

4 2

5 Förord Landstinget Halland har en väldefinierad strategi för forskning och utveckling (FoU) innefattande bl a satsning på en FoU-enhet inom primärvården. En viktig uppgift för denna enhet är att få fram och sprida kännedom om intressanta arbeten och projekt såväl av allmänmedicinsk som folkhälsovetenskaplig art. Presentationen är populärvetenskaplig och avsikten är att rapporten skall kunna läsas och förstås av alla som är intresserade oavsett bakgrund. Avsikten med denna rapport är att ge en översikt av hallänningarnas hälsosituation inriktad på sjuklighet, skador och dödsorsaker. Resultatet av studien kan utgöra ett underlag för hälsopolitiska prioriteringar i Halland. Rapporten kommer att kompletteras med en befolkningsenkät som beskriver det övergripande hälsoläget i länet. De olika studierna ger tillsammans värdefull kunskap som kan vara vägledande för det praktiska folkhälsoarbetet och det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet i Halland. Maj 2004 Bertil Marklund FoU-chef Primärvården Halland Mats Bertheden Folkhälsochef Landstinget Halland 3

6 4

7 Innehåll Sid 1. Introduktion 7 2. Studiens uppläggning 9 3. Cancersjukdom nationellt Cancer i Hallands län Cancer i Hallands kommuner 19 Laholm 19 Halmstad 23 Hylte 27 Falkenberg 29 Varberg 33 Kungsbacka 37 Cancer och livsstil Hjärt- kärlsjukdomar Skador och olycksfall Riskfaktorer - Prevention Sammanfattning Referenser 63 5

8 6

9 1. Introduktion Målsättningen i Sverige och många andra länder är att alla dödsfall skall få en så fullständig förklaring av dödsorsaken som möjligt. Inom sjukvården skriver patientens läkare dödsorsaken i form av en sjukdomsdiagnos med motsvarande ICD-kod (International Classification of Diseases) på det så kallade dödsorsaksintyget. Detta skickas till Statistiska centralbyrån (SCB). Efter tolkning och kodning av intyget registreras dödsfallet i det nationella dödsorsaksregistret. I flertalet fall fastställs dödsorsaken genom så kallad klinisk diagnostik på sjukhus, sjukhem eller i bostaden beroende på var patienten vårdats och avlidit. Vederbörande läkare fastställer då den sannolika dödsorsaken med underlag av vad man kunnat utröna om patientens sjukdomar under dennes livstid. Antalet obduktioner har varit lågt i Sverige under en lång följd av år. Finns misstankar om brott eller om dödsfallet är oförklarligt skall enligt lag en obduktion göras. I dessa fall kan ibland ICD-koderna i dödsorsaksintyget kompletteras med ytterligare en typ av diagnoskod i den så kallade E-serien. Dessa koder beskriver olika typer av olyckor, yttre våld, förgiftningar, självmord och liknande orsaker bakom dödsfallet. Underlag till studien Information om insjuknandet i cancer och dödsorsaker i Sverige och Halland har hämtats från Socialstyrelsen. Studieperioden omfattar åren Cancerdiagnoserna är kodade enligt den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD-7) och av dödsorsaker (ICD-9 och ICD-10). Information om skador har inhämtats från Socialstyrelsen samt från lokal skaderegistrering i Halland. Det aktuella underlaget om antal nya fall av cancer och dödsorsaker innehåller uppgifter om antalet observerade men även av antalet förväntade fall. Dödsorsakerna och insjuknandefrekvensen i Hallands län har jämförts med riket i sin helhet medan respektive kommun har jämförts med länet. 7

10 Val av studerade diagnoser i denna rapport har varit beroende av deras aktualitet ur ett halländskt perspektiv inom sjukvårds- och folkhälsopanoramat. Förklaringar 8

11 2. Studiens uppläggning Metod För att kunna jämföra olika befolkningsgrupper och olika geografiska delar måste man standardisera underlaget. Standardisering innebär att olikheterna viktas på så vis att lika kön och likadana åldersgrupper jämförs med varandra. I denna rapport innebär det att man tagit hänsyn till skillnaderna i ålder och fördelningen mellan män och kvinnor i Halland jämfört med riket men också i olika delar av Halland. Den befolkningsgrupp som används som måttstock kallas standardpopulation. När Halland jämförs med riket är hela Sverige standardpopulation. När kommunerna jämförs med varandra är hela Halland standardpopulation. Metoden för jämförelse i denna studie kallas indirekt standardisering och måttet SMR (Standardized Morbidity/ Mortality Ratio) har nyttjats för att kartlägga eventuell underoch överdödlighet. SMR är således ett mått på den relativa risken att insjukna eller avlida i en viss sjukdom och används när man jämför två befolkningsgrupper. Om SMR är lika med 1 betyder det att risken för studiegruppen är densamma som för hela referenspopulationen eller den del av befolkningen, som används som standard. Om SMR är mindre än 1 innebär det att risken är mindre hos studiepopulationen jämfört med standardpopulationen. På motsvarande sätt indikeras en högre risk för studiepopulationen om SMR är större än 1. SMR beräknades således enligt nedan: där Observerat värde SMR = Förväntat värde Observerat värde = antal observerade sjukfall/dödsfall i studiepopulationen Förväntat värde = medelfolkmängd i en viss ålder x standardpopulationens dödstal i samma ålder 9

12 När det gäller skador och olycksfall har direkt standardisering använts baserad på glidande medeltal på 5-års perioder. Statistisk metod Statistiska metoder används för att bl a testa skillnader mellan olika grupper. Det är ofta viktigt att kunna avgöra om en skillnad är säker (signifikant) eller om den kan bero på slumpen. Med säkerhet menas en 95 % säkerhet. Statistiska metoder kan vara till hjälp i sådana frågor. Det finns många olika statistiska test och regler för när de kan användas. I den här rapporten har de erhållna resultaten säkerställts med konfidensintervall. Med konfidensintervall menas att säkerheten i ett uttalande om likhet mellan grupper grundar sig på ett intervall (säkerhetszon) där sanningen kan föreligga. Vid beräkning av signifikanstester har z-test använts. Valet av statistiskt test beror på att sjuk- och dödsfall antagits vara en approximativt Poissonfördelad variabel (sjuk eller dödfall kan inträffa var och när som helst), som i sin tur approximerats till en normalfördelad variabel. Graden på signifikans har hämtats från Normalfördelningstabell ur tillgänglig statistisk litteratur. Endast statistiskt säkerställda (signifikanta) resultat har publicerats i denna rapport. 10

13 Diagnoskoder Följande diagnoskoder har ingått i studien relaterat till cancerinsjuknande och dödsorsaker och kodats utifrån ICD-7 respektive ICD-9. 11

14 12

15 Cancer orsakar vart 5:e dödsfall i Sverige 3. Cancersjukdom nationellt Under 1900-talet har stora sociala och yrkesmässiga förändringar i samhället resulterat i ett förändrat sjukdomsmönster, förlängd överlevnad och förändrade dödsorsaker. Insjuknandet i cancer har ökat årligen, men dödligheten i cancer har varit tämligen oförändrad sedan Detta beror sannolikt på tidigare diagnos genom förbättrad provtagning och bättre behandlingsmetoder. I dag är cancer den vanligaste dödsorsaken bland medelålders kvinnor och den näst vanligaste hos män. Cancer orsakar vart femte dödsfall i Sverige. En tredjedel av den svenska befolkningen kommer att utveckla en elakartad tumör. År 2000 dog i Sverige män och kvinnor i cancer. Samtidigt upptäcktes nya fall. De tio vanligaste cancerformerna för män och kvinnor är listade i tabellen nedan: För män Prostata Luftrör och lunga Urinvägar (exkl njure) Tjocktarm Hud (exkl melanom) Ändtarm Malignt lymfom Mage Malignt melanom Lever För kvinnor Bröst Tjocktarm Livmodern Äggstockar Lungor och luftrör Malignt melanom Ändtarm Hud (exkl melanom) Malignt lymfom Nervsystemet Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer De fyra vanligaste cancertyperna; prostata, bröst, tjocktarm/ ändtarm och lunga utgör tillsammans nästan hälften av alla cancerformer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och varje år insjuknar män i denna sjukdom. Många fler har en tyst prostatacancer som inte ger några symtom och förekommer hos mer än hälften av alla män över 80 år. 13

16 Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas drygt kvinnor i Sverige och dör i sjukdomen. Genom primärprevention och screeningprogram försöker man undvika uppkomsten av cancer och möjliggöra upptäckten av cancer i tidigt skede för att förbättra prognosen (se avsnittet Riskfaktorer/Prevention). 14

17 4. Cancer i Hallands län Hallands län Hallands län ligger i sydvästra Sverige. Länet har omkring invånare fördelade över sex kommuner; från söder Laholm (23 000), Halmstad (87 000), Hylte (10 000), Falkenberg (39 000), Varberg (54 000) och Kungsbacka (68 000). Halland kännetecknas av sina idylliska sandstränder vilka årligen lockar många turister till länet. Fyra kända floder Lagan, Nissan, Ätran och Viskan rinner genom länet. Historiskt sett började Halland att blomstra från omkring talet efter jordbruksrevolutionen i Sverige (Laga skifte). Bättre avkastning av skörden och högre fiskeproduktion var de två grundläggande faktorerna bakom befolkningens tilltagande levnadsstandard i början av 1900-talet. Halland behåller fortfarande sin agrara miljö jämfört med riksgenomsnittet, men betydelsen och omfånget av jordbruk har reducerats under senare tid och ersatts av små industrier (1). 15

18 Hallänningar uppvisar ett större socialt nätverk och en lägre tobakskonsumtion jämfört med riksgenomsnittet. Halland har Sveriges längsta medellivslängd Hallands befolkning har idag Sveriges längsta medellivslängd och den lägsta dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar (2) jämfört med andra län i landet. Cancerinsjuknande Hallänningarna har, både när det gäller män och kvinnor, en statistiskt säkerställd underdödlighet i tumörer (3) samt en lägre andel nya cancerfall generellt under perioden jämfört med riket. Tre cancerformer (tjocktarmscancer, malignt melanom och leukemi), har dock en statistiskt säkerställd förhöjd incidens bland både män och kvinnor i Halland, jämfört med riket. Män i Halland har även ett högre cancerinsjuknande i malignt lymfom än riksgenomsnittet. 16

19 Förutom förhöjt insjuknande hos kvinnor i tjocktarmscancer, malignt melanom och leukemi, finns en förhöjd incidens av hudcancer (malignt melanom exkluderat) hos kvinnor över 65-års ålder. Hos kvinnor i medelåldern har man ett lägre insjuknande i Halland än riksgenomsnittet avseende cancer i lunga och luftrör, samt i gruppen över 65-års ålder avseende cancer i bröst och äggstockar. 17

20 Cancerdödlighet Trots ett ökat insjuknande i flera tumörformer i Halland ses inte en motsvarande förhöjd dödlighet annat än vid maligna melanom hos män. Däremot ses en lägre dödlighet i cancer i lungor/luftrör med ett lågt insjuknande, samt en lägre dödlighet av ändtarmscancer hos kvinnor. Skillnaden mellan överrepresentation i insjuknande utan motsvarande överrepresentation i dödlighet kan betingas av tumörer med god prognos eller vara följden av en framgångsrik behandling. 18

21 5. Cancer i Hallands kommuner Laholm Laholms kommun är med ca invånare, Hallands näst minsta kommun. Kommunen har en landsbygdskaraktär med små industrier. Laholm, ligger vid Hallands sydligaste flod Lagan, är länets äldsta stad med traditioner från 1200-talet. Den milslånga sandstranden lockar årligen många turister på somrarna. Hallandsåsen med två skidanläggningar samt Vallåsen är populära semesterattraktioner på vintrarna. Utbildningsnivån i kommunen ligger under länssnittet. Enligt statistik från 2002 ligger andelen arbetssökande under 2002 kring länsnivån (1). Gamleby, Laholms kommun Foto: Patrik Leonardsson 19

22 Cancerinsjuknande I Laholms kommun observeras nya fall av äntarmscancer i större utsträckning hos båda könen jämfört med genomsnittet för Hallands län. Bland männen är åldersintervallet 65 år och uppåt den mest drabbade gruppen. Män och kvinnor i Laholms kommun, insjuknade i: Kungsbacka Ändtarmscancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm (1,47) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 20

23 Insjuknande i tjocktarmscancer hos kvinnor är högre än snittet för länet. Kvinnor i Laholms kommun, insjuknade i: Kungsbacka Tjocktarmscancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm (1,29) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 21

24 Insjuknande i leukemi hos kvinnor är högre än snittet för länet. Kvinnor i Laholms kommun, insjuknade i: Kungsbacka Leukemi Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm (1,68) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger Andelen nya fall av prostatacancer hos 65-åriga män och äldre är däremot lägre än länsmedelvärdet. 22

25 Halmstad Halmstads kommun är med drygt invånare Hallands största kommun och residensstad. Kommunen har en vacker natur bestående av skog, mark och fina stränder. Sandstranden vid Tylösand lockar årligen ett stort antal turister både från Sverige och från grannlandet Danmark. Tylösands golfbanor tillhör nordens bästa banor. Hälso- och sjukvårdens kansli jämte länssjukhuset med ca anställda ligger i kommunen. Under de senaste åren har ett stort antal företag inom industri och näringslivet etablerat sig i kommunen. Länets högskola med drygt elever finns i Halmstad. Utbildningsnivån i kommunen ligger över länssnittet (1). Foto: Patrik Leonardsson Tylösand, Halmstad kommun 23

26 Cancerinsjuknande I Halmstads kommun observeras en viss överrisk av cancer i lunga och luftrör bland män jämfört med länssnittet. Män i Halmstads kommun, insjuknade i: Kungsbacka Lung- och luftrörscancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad (1,18) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 24

27 Cancerdödlighet Bland kvinnor i Halmstads kommun ses en överdödlighet i bukspottskörtelcancer. Kvinnor i Halmstads kommun med högre dödlighet i : Kungsbacka Bukspottkörtelcancer Varberg Falkenberg Hylte Halmstad (1,40) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 25

28 26

29 Hylte Hylte kommun är med drygt invånare Hallands minsta kommun. Kommunen har en äldre befolkning jämfört med länsgenomsnittet. Hylte är länets enda inlandskommun belägen i två landskap, Halland och Småland. Sjön Bolmen ligger i kommunens östliga gräns. Hyltebruk är centralort i kommunen Hylte. Industriell utveckling startade i kommunen då järnvägen drogs genom bygden för cirka 100 år sedan. Sågverk, gjuterier, pappersbruk jämte snickeri- och metallföretag är fortfarande kommunens industriella ryggrad. Utbildningsnivån i kommunen ligger under länssnittet. Andelen arbetssökande under 2002 har legat kring länsnivån (1). Unnaryd, Brunnsbacka, Hylte kommun Foto: Patrik Leonardsson 27

30 Cancerinsjuknande Insjuknande i malignt lymfom hos kvinnor är högre än länsgenomsnittet. Detta motsvarar 16 nya fall mot det förväntade värdet 7, under tidsperioden. Det handlar om små tal men föranleder en fortsatt kontinuerlig bevakning av utvecklingen. Kvinnor i Hylte kommun, insjuknade i: Kungsbacka Malignt lymfom Varberg Falkenberg Hylte (2,21) Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 28

31 Falkenberg Falkenbergs kommun är med drygt invånare nummer fyra i storleksordning av kommunerna i Halland. Falkenbergs bördiga jord är omgiven av vatten med attraktiva stränder. Floden Ätran utgör en naturattraktion mitt i kommunen. Kommunen är en erkänd turistkommun med varierande utbud året runt. Andelen inflyttade i Falkenberg är störst jämfört med andra kommuner i länet (flyttningsnetto år 2002 var 133 män och 85 kvinnor). Utbildningsnivån i kommunen ligger något lägre än länssnittet. Andelen arbetssökande under 2002 har varit marginellt över länsnivån (1). I Landstinget Hallands tidigare hälsoundersökningar karaktäriseras kommuninvånarna av ett hälsomönster som i stort överensstämmer med länsgenomsnittet. Glommen, Falkenbergs kommun Foto: Patrik Leonardsson 29

32 Cancerinsjuknande Andelen nya fall av malignt melanom hos män i åldersintervallet är högre än länsgenomsnittet. Andelen hudcancer exklusive melanom är däremot lägre än länsvärdet. Män i Falkenbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,55) Hudcancer (exkl melanom) Varberg Falkenberg (0,70) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 30

33 Bland kvinnor finner vi högre andel nya cancerfall i nervsystemet än länsgenomsnittet. Kvinnor i Falkenbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka Cancer i nervsystemet Varberg (1,35) Falkenberg (1,40) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger Bröstcancer i åldersintervallet år är lägre än länsgenomsnittet. 31

34 Cancerdödlighet Det observeras en överdödlighet i luftrör och lunga bland män i kommunen. Män i Falkenbergs kommun med högre dödlighet i: Kungsbacka Lung- och luftrörscancer Varberg Falkenberg (1,36) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 32

35 Varberg Varbergs kommun är med cirka invånare Hallands tredje största kommun. Den välbesökta semesterstaden har en nära tvåhundraårig tradition som badort och kurort. Varbergs fästning påminner om kommunens viktiga roll i den halländska historien. Varbergs sjukhus, som länets andra sjukhus, står för hälso- och sjukvårdens service i norra delen av länet. Utbildningsnivån i kommunen ligger under länssnittet. Andelen arbetssökande under 2002 har legat kring länsnivån (1). Apelviken, Varbergs kommun Foto: Patrik Leonardsson 33

36 - Cancerinsjuknande Det finns relativt högre andel av prostatacancer i kommunen än i länssnittet. Män i Varbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,17) Prostatacancer Varberg (1,12) Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 34

37 Andelen nya cancerfall i nervsystemet hos kvinnor är högre än länsnivån. Kvinnor i Varbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka Cancer i nervsystemet Varberg (1,35) Falkenberg (1,40) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 35

38 Bröstcancer hos kvinnor uppvisar lägre värde än länssnittet. Kvinnor i Varbergs kommun, insjuknade i: Kungsbacka Bröstcancer Varberg (0,86) Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 36

39 Kungsbacka Kungsbacka är med cirka invånare Hallands näst största kommun med en relativt ung befolkning. Staden har medeltida anor och är av tradition ett handels- och köpcentrum. I Kungsbacka liksom de andra fyra kommunerna i Halland ses vackra sandstränder. Kungsbacka skiljer sig dock genom att också ha skärgård och fjordar. Inlandet är en utpräglad jordbruksbygd. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit bland de högsta i landet sedan 1960-talet. Kungsbackas befolkning har länets längsta medellivslängd och en god hälsosituation. Utbildningsnivån ligger över länsgenomsnittet (1). Kullavik, Kungsbacka kommun Foto: Patrik Leonardsson 37

40 Cancerinsjuknande Andelen nya fall av prostatacancer är högre än länssnittet. Män i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,17) Prostatacancer Varberg (1,12) Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 38

41 Under studieperioden har en hög andel av insjuknande i leukemi konstaterats bland männen. Män i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,17) Leukemi Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 39

42 Hög andel av cancerinsjuknande kan konstateras även för hudcancer, exklusive melanom hos båda könen. Män i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,55) Hudcancer (exkl melanom) Varberg Falkenberg (0,70) Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 40

43 Kvinnor i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,76) Hudcancer (exkl melanom) Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 41

44 Hos kvinnor finns även en högre andel av cancer i urinvägar (exklusive njure) jämfört med länsgenomsnittet. Kvinnor i Kungsbacka kommun, insjuknade i: Kungsbacka (1,42) Cancer i urinvägar (exkl njure) Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 42

45 Cancer och livsstil Orsaken till cancer är okänd och är sannolikt multifaktoriell. Med en regional kartläggning kan skillnader uppkomma mellan regioner och kommuner som ibland kan förklaras med påverkansfaktorer från miljön, som sedan kan bli underlag för att utföra interventionsinsatser. Skillnader i cancerinsjuknande kan till viss del förklaras av skillnader mellan storstad småstad och landsbygdskaraktär på områdena, samt skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden. Prostatacancer och bröstcancer ökar vid vällevnad Cancer i tjocktarm och ändtarm ökar av fettrik mat Malignt melanom ökar vid mycket solning Prostatacancer, har visat sig kunna ha samband med vällevnad (4). Bättre socioekonomiska förhållanden resulterar i högre risk för prostatacancer, vilket också ger utslag för männen i Kungsbacka, men även i Varberg. Bröstcancer, som också har kunnat korreleras till en ökad risk vid bättre socioekonomiska förhållanden, visade dock ingen ökad risk i Kungsbackaregionen, däremot en lägre risk i Varberg i alla åldrar och i Falkenberg i åldrarna år. Insjuknande i tjocktarms- och ändtarmscancer är också vanligare i vällevnadsländer och har sammankopplats med föda med högre fettinnehåll och stillasittande vanor. Halland har här en överrepresentation, sannolikt beroende på en jämförelsevis stor grupp som arbetat inom jordbruk och därmed kanske är vana att äta mat med mer fettinnehåll. Malignt melanom anses uppkomma genom UV-strålning och har ökat de senaste decennierna troligen på grund av en ökad UV-strålning till följd av ett tunnare ozonskikt. Malignt melanom har även korrelerats till bättre socioekonomiska förhållanden där invånarna i högre utsträckning kunnat åka utomlands på solsemestrar. Förvånande är därför att hallänningar har en högre risk än riksgenomsnittet men där det på kommunnivå inte slår igenom i Kungsbacka som den rikaste kommunen utan endast hos Falkenbergs män i åldrarna år. Sannolikt finns det en ökad risk för malignt 43

46 melanom beroende på starkare solexponering längs kustbandet. Annan hudcancer har dock en ökad risk bland både män och kvinnor i Kungsbacka, liksom i Falkenberg bland män. Okänd orsak till överinsjuknande i leukemi och lymfom Lägre frekvens lungcancer hos unga kvinnor p g a mindre rökning Leukemi och malignt lymfom bidrar relativt sett till få fall, men är överrepresenterade i Halland. De kommuner där dessa tumörer är överrepresenterade är Kungsbacka (män) och Laholm (kvinnor) för leukemi, samt Hylte (kvinnor) för malignt lymfom. Orsaken till dessa sjukdomar är okända. En bidragande faktor till uppkomsten av dessa sjukdomar har visat sig vara lösningsmedel. Dock kan inte detta som enda faktor orsaka den höga andel av dessa cancerformer som finns i regionen. Cancer i lunga och luftrör är lägre hos kvinnor i Halland än riksgenomsnittet. I riket har man de senaste åren sett en dramatisk ökning av lungcancer hos framför allt unga kvinnor. Denna signifikant lägre incidens i Halland förklaras troligen av en lägre andel rökare jämfört med riket. 44

47 6. Hjärt- kärlsjukdomar Nationellt perspektiv Cirkulationsorganens sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Mer än hälften av dödsfallen i Sverige ingår i denna sjukdomsgrupp. I gruppen cirkulationsorganens sjukdomar svarar ischemisk hjärtsjukdom för ca 70 % och sjukdom i hjärnans kärl för ca 16 % av dödsorsaker bland männen. Motsvarande siffra för kvinnor är 58 % respektive 24 %. Inom diagnosgruppen ischemisk hjärtsjukdom är akut hjärtinfarkt den dominerande dödsorsaken. Halland har den lägsta dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom i landet Halland Dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar hos båda könen fortsätter att vara lägre i Halland än i hela Sverige. De nordliga kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka är bidragande till det gynnsamma läget i Halland. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom är lägre i länet jämfört med alla andra län. Detta gäller åldersintervallet 35 år och uppåt och gäller både män och kvinnor. 45

48 Dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar i Hallands kommuner Hylte och Halmstad uppvisar en högre risk för dödlighet i hjärtsjukdomar bland männen jämfört med länet. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka uppvisar däremot en lägre risk. Dödsorsak bland män i Hallands kommuner i: Kungsbacka (0,91) Ischemisk hjärtsjukdom Varberg (0,97) Falkenberg (0,91) Hylte (1,18) Halmstad (1,07) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 46

49 Det finns en viss högre dödlighet i hjärtsjukdomar för kvinnor i Halmstad jämfört med länssnittet. Dödsorsak bland kvinnor i Hallands kommuner i: Kungsbacka Ischemisk hjärtsjukdom Varberg Falkenberg Hylte Halmstad (1,08) Laholm 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 47

50 Dödlighet i akut hjärtinfarkt bland män ligger över länssnittet i Hylte och Laholm, något över länssnittet för Halmstad men däremot under länssnittet för Varberg och Kungsbacka. Dödsorsak bland män i Hallands kommuner i: Kungsbacka (0,80) Akut hjärtinfarkt Varberg 0,85) Falkenberg Hylte (1,27) Halmstad (1,10) Laholm (1,29) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 48

51 Även kvinnor uppvisar högre dödlighet i akut hjärtinfarkt i Laholm och Hylte, och under genomsnittet för Varberg och Kungsbacka. Dödsorsak bland kvinnor i Hallands kommuner i: Kungsbacka (0,86) Akut hjärtinfarkt Varberg (0,81) Falkenberg Hylte (1,48) Halmstad Laholm (1,31) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0 1,0-1,2 1,2-1,4 1,4-1,6 1,6-1,8 1,8-2,0 2,0-2,2 SMR<1 lägre risk föreligger SMR=1 lika risk föreligger SMR>1 högre risk föreligger 49

52 50

53 Skador och olycksfall är vanligaste dödsorsaken för personer under 45 år Självmord utgjorde 1/3 av dödsfallen 7. Skador och olycksfall Nationellt perspektiv Skador och förgiftningar svarade 1998 för 4,6 % av alla dödsfall i Sverige. Det är den fjärde vanligaste dödsorsaken efter cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och andningsorganens sjukdomar. Hos personer under 45 år är skador den vanligaste dödsorsaken. Förutom de som avlider vårdas ca årligen på sjukhus till följd av olycksfall och totalt räknar man med att årligen skadar sig ca 1,3 miljoner i Sverige. Skadorna förorsakar inte bara för tidig död och mänskligt lidande utan innebär dessutom stora kostnader för samhället, ca 63 miljarder om året. År 1998 avled personer av skador och förgiftningar i Sverige. Av dessa omkom 58 % till följd av olycksfall och 35 % var självmord (samt tveksamt uppsåt). De vanligaste olycksfallen var hem- och fritidsolyckor, vilka svarade för 76 %. Vägtrafikolyckor svarade för 21 % och arbetsplatsolycksfall för 3 %. Av de som dör av skador är ungefär två tredjedelar män. Dödligheten i skador ökar med stigande ålder med en kraftig ökning för kvinnor efter 75 års ålder och för män efter 70. Förutom kön och ålder påverkar socioekonomisk tillhörighet skaderisken. Manliga arbetare löper 1,7 gånger ökad risk att avlida till följd av skada eller förgiftning jämfört med tjänstemän. Dödligheten i olycksfall varierar geografiskt och är störst i glesbygd och lägst i större städer (6). De fleststa olycksfall inträffar i hemmet Hem och fritidsolyckor Tre fjärdedelar av alla olycksfall inträffar i hem och fritidsmiljö. Barn, ungdomar och äldre skadar sig framför allt i dessa miljöer. Den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar är fallolyckor. Dessa olyckor ger i många fall upphov till benbrott. Hos de äldsta är lårbenhalsbrotten vanliga, ungefär 20 % av dessa leder till döden (6). 51

54 Trafikolycksfall Genom ett omfattande trafiksäkerhetsarbete har dödolyckorna i trafiken kraftigt minskat sedan 50-talet. Sverige är idag tillsammans med Norge och Storbritannien det trafiksäkraste landet i världen. Sedan mitten av 70-talet har dödligheten i trafiken mer än halverats. Det är 44 gånger högre risk för mopedisten att dödas i trafiken jämfört med bilisten Våldsrelaterade skador har ökat Samhällskostnaderna i Halland för skador och olycksfall är 2 miljarder per år Tre fjärdedelar av dem som dör i trafiken är män. Bland de omkomna dominerar mopedister bland 15-åringar och bilister bland åringar. En tredjedel av de omkomna är oskyddade trafikanter. Jämfört med en bilist är risken att dödas i trafiken 7 gånger högre för fotgängare och cyklister, 35 gånger högre för motorcyklisten och 44 gånger högre för mopedisten (6). Våldsskador Våldsrelaterade skador har ökat sista tiden enligt flera källor. Ungdomar är mest utsatta för våld. I åldern år hade 1996/ % av männen och 14 % av kvinnorna blivit utsatta för våld eller hot om våld. En stor del av våldsskadorna inträffar nattetid i anslutning till nöjeslokaler. Äldre kvinnor är de som är minst utsatta för våld. Våld mot kvinnor inträffar i stor utsträckning inomhus och av en bekant person. Under 90-talet ökade den rapporterade kvinnomisshandeln med 30 %. Ungefär 100 personer avlider årligen till följd av våldsskador, två tredjedelar är män (6). Skador och olycksfall i Hallands län I Halland inträffar uppskattningsvis olycksfall per år som behöver läkarvård. Samhällskostnaderna för dessa skador i Halland beräknas till cirka 2 miljarder kronor årligen. En liten andel av de skadade (ca 10 %) fångas upp via sjukhusens slutenvårdsregister. För att få grepp om det stora antalet skadefall fordras en särskild skaderegistrering. En sådan har genomförts i Falkenberg och Hylte Enligt denna skaderegistrering ser man att män skadar sig mer än kvinnor, de mest drabbade åldrarna är 5-19 år och att 40 % av olyckorna sker i hemmiljö (7,8). 52

55 Hallänningar som avled i skador och förgiftningar under 1998 var 41 personer. Antal dödsfall i Halland har haft en mer positiv utveckling än riket. Kurvan som visar minskning av dödsfallen har dock stannat upp i Halland men fortsatt nedåt för riket. När det gäller självförvållad skada/självmord, ses en viss ökad risk bland männen i Laholm, Halmstad och Falkenberg medan man ser en viss lägre dödlighet i självmord bland män i Kungsbacka. 53

56 I rapporten Barns skador i Sverige (9) analyseras barn och ungdomar 0-20 år. Denna rapport baseras på statistik avseende de som vårdats inneliggande på sjukhus för skadefall. Antal sjukhusvårdade på grund av vägransportsolyckor visar neråtgående trend i Halland på samma sätt som riket för pojkar men är väsentligen oförändrat för flickor. Sjukhusvårdade för fallolyckor visar uppåtgående siffror för Halland i högre takt än riket. 54

57 Avsiktligt tillfogad skada visar en klar uppåtgående trend för pojkar och flickor i Halland snabbare än riket. Till denna kategori hör självdestruktiva handlingar exempelvis självmordsförsök, men även övergrepp av annan person exempelvis misshandel. 55

58 56

59 8. Riskfaktorer - Prevention Cancer Eftersom någon enskild orsak till cancer inte kunnat identifieras, krävs det en bredare insats i samhället och ett djupare ingrepp i individernas livsföring för att påverka insjuknandet i cancer. Effekten av insatser för att förebygga cancer (primär prevention), måste mätas på lång sikt och resultat i minskad cancerincidens kan inte ses förrän decennier senare. Insatserna måste därför pågå kontinuerligt över lång tid parallellt med en bred informationsspridning till befolkningen. I väntan på mätbara effekter av primärprevention är det av största vikt att kunna upptäcka cancer i ett tidigt skede, då den oftast har en bättre prognos vid behandling. Denna s.k. sekundärprevention, bedrivs idag för ett flertal cancerformer i form av bl a screening program. Sambandet mellan rökning och lungcancer är känt sedan länge Ökad andel rökare bland kvinnliga låginkomsttagare Primärprevention Sambandet mellan rökning och lungcancer är sedan länge känt och visar sig till och med betydelsefull i enskilda primärvårds-områden, där man kan notera en klar skillnad i lungcancer-förekomst mellan områden med olika socioekonomiska förhållanden. Till exempel har studier visat en klar skillnad i lungcancerinsjuknande mellan Kungsbacka, som är en socio-ekonomiskt välbärgad förstad till Göteborg, och Lövgärdet som är en förort i nordöstra Göteborg med sämre socioekonomiska förhållanden (10). Man kan här konstatera en större andel insjuknade i lungcancer i området med lågt socioekonomiskt status. Ett allvarligt problem är framförallt den ökande förekomsten av rökning i lågstatusområden som speglas av en kontinuerligt ökad risk för att insjukna i lungcancer. Det blir också allt vanligare hos unga kvinnor att röka, trots en ökning av samhällets insatser för upplysning, information och antirökpropaganda. Det är därför av största vikt att förebyggande program skapas för att undvika cancerorsakande skadliga ämnen, t ex rökning. 57

60 Övriga råd för att med livsstilen undvika vissa typer av cancer är (11): - Begränsa alkoholförbrukningen - Öka intaget av färsk frukt och grönsaker - Undvika övervikt, motionera mera och minska fettkonsumtionen - Undvika överdrivet solbadande och att bli bränd - Undvika kontakt med kända cancerframkallande ämnen Screening - effektiv metod för vissa tumörer Rökning, högt blodtryck, höga blodfetter - riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom Screeningprogram Screeningprogram innebär undersökningar av individer, som inte har symtom på sjukdomen i fråga. Program har visat sig effektivt avseende livmoderscancer, men för bröstcancer varit mer omdiskuterat. Vissa företrädare hävdar med stöd från flera studier att screening för tjocktarms-/ändtarmscancer med F-Hb (avföringsprov) minskar dödligheten, men metoden begränsas framför allt av testmetodens osäkerhet att visa cancer, vilket i många fall istället skapar en ökad oro för en allvarlig sjukdom hos friska individer. Trots att en känslig analysmetod finns med ett enkelt blodprov för screening av prostatacancer rekommenderas för närvarande ej denna metod, med anledning av att man ej kunnat visa någon förlängd överlevnad eller ökad livskvalité med någon till buds stående behandlingsmetod. Det är då inte meningsfullt att i ett tidigt skede veta att man går och bär på en tumörsjukdom, som i de flesta fall är beskedlig under många år. Hjärt- och kärlsjukdomar De traditionellt viktigaste riskfaktorerna förutom ålder, kön och arvsanlag är rökning, högt blodtryck och höga blodfetter (framförallt kolesterol i blodplasma). Dessa tre riskfaktorer brukar därför vanligtvis kallas huvudriskfaktorer (12). Andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är sociala skillnader, socialgeografiska olikheter (13-15), stress, fysisk inaktivitet, övervikt samt betydelsen av födelseort (16-17). 58

61 Barn med olika sociala bakgrunder skadas olika ofta Många skador kan förebyggas! Skador och olycksfall Händelser som resulterar i skador sker inte slumpmässigt i befolkningen. De inträffar i hög grad i relation till exponering för risker i olika miljöer. Risken för att skadas skiljer sig mellan människor beroende på framför allt ålder, kön och socioekonomisk grupp. Barn med olika social bakgrund skadas olika ofta. Barn till tjänstemän har t ex en betydligt lägre dödlighet på grund av olycksfall än barn till arbetare och jordbrukare. Män skadas mer än kvinnor, en skillnad som gäller alla åldrar. För ett samhälle som vill uppnå en god och jämlik hälsa är det därför en viktig uppgift att utforma skadesäkra miljöer. Många skador kan förebyggas. Med hjälp av kunskap om när var- hur- och varför olyckorna sker, kan man identifiera riskmiljöer, riskindivider och risksituationer. Denna kunskap kan sedan vara vägledande för det förebyggande arbetet. Skadeförebyggande arbete har varit mycket framgångsrikt i Sverige. Många dödsfall och skador har förhindrats genom förändringar av miljö och utrustning till exempel inom trafiken och arbetsplatserna. Även insatser mot särskilda skaderisker har varit framgångsrika. Antalet barnolycksfall med dödlig utgång har t ex minskat från omkring 400 barn per år under 1950-talet till omkring 80 dödsolyckor per år idag. Skador är trots detta fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn, ungdomar och yngre vuxna. Avslutning När det gäller åldrande och död styrs detta av såväl miljö som arv. Den sociala strukturen i samhället med en rättvis fördelning av samhällsresurser spelar en viktig roll vid insjuknande och död i såväl cancer som hjärt- kärlsjukdom. Preventionskampanjer som resultat av vetenskapliga studier är värdefulla för att minska sjukdom och död men samtidigt är det en större genomslagskraft i kontinuerliga insatser jämfört med kampanjinsatser. Man måste således tänka och planera i ett långsiktigt perspektiv när det gäller sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Samhället har sitt ansvar men det individuella engagemanget är ändå det som är avgörande när det gäller att höja livskvalitén, minska lidandet och minska risken för en för tidig död. 59

62 60

63 9. Sammanfattning Cancerinsjuknande Tre cancerformer bland befolkningen i Halland tjocktarmscancer, malignt melanom, leukemi har en statistisk säkerställd förhöjd incidens bland både män och kvinnor i alla åldrar jämfört med riket. Män i Halland har ett högre cancerinsjuknande i malignt lymfom än riksgenomsnittet. Cancerdödlighet Trots ett ökat insjuknande i flera tumörformer i Halland ses inte en motsvarande ökad dödlighet annat än vid maligna melanom hos män. Skillnaden mellan överrepresentation i insjuknade utan motsvarande överrepresentation i dödlighet, kan betingas av tumörer med god prognos eller vara följden av en framgångsrik behandling. Hjärt- kärlsjukdomar Dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar hos båda könen fortsätter att vara lägre i Halland än i hela Sverige. Det nordligaste kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka är bidragande till det gynnsamma läget i Halland. Skador och olycksfall I Halland inträffar uppskattningsvis cirka olycksfall per år som behöver läkarvård. Samhällskostnaderna för dessa skador i Halland beräknas till cirka 2 miljarder årligen. Antal sjukhusvårdade 0-20 åringar p g a vägtransportolyckor visar nedåtgående trend i Halland på samma sätt som för riket för pojkar men är väsentligen oförändrat för flickor. Sjukhusvårdade för fallolyckor visar uppåtgående siffror för Halland i högre takt än riket. Avsiktligt tillfogad skada visar en klar uppåtgående trend för pojkar och flickor i Halland snabbare än riket. Till denna kategori hör självdestruktiva handlingar, t ex självmordsförsök men även övergrepp av annan person exempelvis misshandel. 61

64 62

65 10. Referenser 1. Statistiska Centralbyrån (SCB). Fakta om din kommun. Stockholm: SCB, Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsens databas - Hur mår Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen (SoS), Baigi A, Herrström P, eds. Hälsan i Halland inför år En epidemiologisk studie. Halmstad: Landstinget Halland, Hammarsten J, Högstedt, B. Clinical haemodynamic, anthropometric, metabolic and insulin profile on man in high stage, in high grade clinical prostate cancer. Blood Pressure 2004;13: Socialstyrelsen. Hjärt-kärlsjukdom. En epidemiologisk översikt av omfattning, orsaker och förebyggande arbete. Stockholm: SoS-rapport 1992: Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Bergh H, Wahlström M. Skaderegistrering Hylte Falkenberg: Primärvården Hylte, Bergh H, Samuelsson E, Suneklis-Sandén A. Skaderegistrering Falkenberg Falkenberg: Primärvården Falkenberg, Statens offentliga utredningar (SOU). Barns skador i Sverige. SOU 2002: Månsson J, Marklund B, Bengtsson C, Fridlund B. Evaluation of an educational programme for early detection of cancer. Patient Education and Counselling. 1999;37:

66 11. Lindholm LH, Roowe AJ, editors. European code against cancer. A booklet for general practitioners. Scand J Prim Health Care 1994;12:Suppl De Faire U. Ateroskleros. In: Hallberg L, Holm G, Lindholm N, Werkö L (red). Internmedicin. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1991: Epidemiologiskt centrum (EpC). Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom-regionala och sociala skillnader i Sverige. Rapport 1997:1. Stockholm: SoS och Folkhälsoinstitutet, Baigi A, Marklund B, Fridlund B, The association between socio-economic status and chest pain, focusing on selfrated health in a primary health care area of Sweden, Eur Publ Health 2000; 11: Baigi A, Marklund B, Odén A, Fridlund B. Cardiovascular mortality focusing on socioeconomic influence: The low-risk population of Halland compared to the population of Sweden as a whole. Public Health 2002; 116: Baigi A, Herrström P, Odén A, Högstedt B. Birth place and social characteristics as risk factors for acute myocardial infarction in the province of Halland, Sweden. Public Health 2002; 116: Baigi A. Life expectancy in the province of Halland Sweden. A historic to modern, socio-epidemiological perspective with focus on cardiovascular diseases. Thesis. Göteborg: Göteborg University,

67 FoU-rapport serie Nr 1. Att investera i hälsa, 10 år med Friskvård Falkenberg Nr 2. Tidig upptäckt av cancer i primärvård Nr 3.Ungas drogvanor i Halland 2000 Nr 4. Ungdomars liv och hälsa i Halland Nr 5. Folkhälsan i fokus, en bild av folkhälsoarbetet i Canada, Australien och Halland Nr 6. Munhälsan i Halland Beställning Om ytterligare exemplar av denna rapport, eller någon av ovanstående, önskas (80 kr per ex till kunder utanför Landstinget Halland) kan beställning göras till: FoU-enheten Primärvården Halland Box 113, Falkenberg Tel , Fax , E-post:

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Stockholms län och Sverige Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN 1 BILAGAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 URVAL AV SJUKDOMAR OCH SJUKDOMSGRUPPER 7 Statistikkällor 7 Dödlighet 7 Cancer incidens 7 Vårdade i sluten vård Återstående

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin. Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete

Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin. Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Dödsorsaker i Sverige 2014 Totalt 89 062 dödsfall i Sverige 2014 Främsta dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 10 oktober 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014 Arbetslösheten fortsätter

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka men bara i södra Halland Arbetslösheten ökar för tredje

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen, till golfbanan

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2012

Cancerincidens i Sverige 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer