Byggherren ansvarar för fuktsäkerheten
|
|
- Amanda Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggherren ansvarar för fuktsäkerheten Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, har skapat ett sammanhängande system som identifierar nödvändiga aktiviteter för att säkerställa en god fuktsäkerhet i ny- och ombyggnad. Utgångspunkten är att beställaren skall ställa kraven, styra och slutligen verifiera att det byggda inte kommer att leda till fuktrelaterade problem. Foto Torrt bygge??? Bygge med tak Systemet för fuktsäkerhet i byggandet redovisas i SP rapport 2003:09 Byggherrens krav, styrning och verifiering för fuktsäker byggnad. Om systematiken som rapporten anger tillämpas vid projektering, byggande och förvaltning borde fuktrelaterade problem bli betydligt färre än idag. Kunskaperna finns Innan tillkomsten av den nya plan och bygglagen låg mycket av ansvaret för kontroll av att gällande byggregler följdes på samhället, i form av byggnadsnämndernas byggnadsinspektörer. Nu vilar ansvaret helt och hållet på byggherrarna, dvs. på den part i byggprocessen som oftast har minst kunskaper om byggande. De vet vad de vill ha men inte hur det skall gå till att åstadkomma detta i praktiken. Således anlitar byggherrarna konsulter och entreprenörer, som skall se till att de får ett hus som uppfyller krav och behov både funktionsmässigt och byggnadstekniskt. Två av tre byggherrar litar, enligt SPs rapport, på att de anlitade aktörerna självklart tar hänsyn till fuktproblemen och tar därför inte upp detta som en särskild fråga vid upphandlingen. Konsekvensen blir inte sällan att frågan ramlar mellan stolarna och det nybyggda eller ombyggda huset blir ett sjukt hus. Kunskaperna för att undvika detta finns men brister i kravställande, samordning, information och uppföljning gör att de inte kommer till användning i tillräcklig utsträckning. Ett sammanhållet system Efter att ha undersökt hur fuktfrågorna hanteras, eller inte hanteras eller hanteras på fel sätt i byggande och förvaltning utvecklade SP ett sammanhängande system, baserat på 10 checklistor och hjälpmedel, som om det tilläm- 17
2 pas borde leda mot målet att åstadkomma byggnader utan skadlig fukt. Den grundläggande tanken bakom systemet för byggherrens styrning mot en fuktsäker byggnad kan sammanfattas i fyra punkter: 1. Ställ tydliga krav baserade på den risknivå som kan accepteras. 2. Tydliggör hur ansvaret för fuktsäkerheten fördelas på projektörer, entreprenörer m.fl. Dessa skall verifiera (t.ex. genom mätning) och signera att byggherrens preciserade krav är uppfyllda. 3. Kontrollera att upphandlade konsulter och entreprenörer har tillräcklig kompetens eller att de anlitar specialister som har den nödvändiga kompetensen. 4. Kontrollera att projektörens och entreprenörens verifieringar och mätningar är signerade av ansvarig person. Genomför egna stickprovskontroller och mätningar. Genom att ansätta dessa fyra grundkrav på olika skeden i bygg- och förvaltningsprocesserna har SP kommit fram till en generell checklista för byggherrens styrning mot fuktsäkert byggande. Checklistan bör fungera oberoende av den entreprenadform som väljs. Det är en fördel om de olika arbetsuppgifterna i fuktstyrningen infogas i den normala kvalitets- eller miljöledningsplanen för projektet, så att antalet handlingar reduceras. Detaljer om vilka åtgärder som Byggherren bör vidta finns i de tio ovan nämna mycket matnyttiga bilagorna. Checklista för styrning mot fuktsäkerhet Projektstartskedet Ansvarsfördelning Klargör för byggherreombudet eller projektledaren att han har ansvaret för att de uppgifter som framgår av checklistan blir genomförda. Vid behov kan projektledaren behöva stöd av en specialist. Byggherreombudet/projektledaren ansvarar således t.ex. för att fuktsäkerhetskraven i checklistan framgår av det förfrågningsunderlag som ligger till grund för upphandling av projektörer och entreprenörer och att de binds vid dessa kontraktsmässigt. I bilaga 2 Fuktsäkerhetsprogram finns utrymme för att fastställa vem som ansvarar för vad. Byggherrens val av risknivå I bilaga 1 Val av acceptabel nivå för fuktrisker identifieras tre säkerhetsnivåer där nivå 1 motsvarar liten risk för fuktskada och 3 större risk för fuktskada. Där diskuteras val av åtgärder, säkerhetsmarginaler etc, som har betydelse för fuktsäkerheten och vilka konsekvenser dessa val får när det gäller initialkostnader och tidsåtgång. Med utgångspunkt från projektets fuktkänslighet kan man där välja en acceptabel risknivå. Kravformulering för fuktsäkerhet Med utgångspunkt från vald risknivå kan Byggherren med hjälp av förslag till kravformuleringar precisera sitt projektspecifika Fuktsäkerhetsprogram. Kraven är indelade i fyra avdelningar: Tekniska krav och krav på material (Bilaga 2). Krav på projektering Krav på Byggande Krav på Förvaltning Vi återkommer till detta underrubriken Fuktsäkerhetsprogram. Projekteringsskedet Krav på konsulter Kraven på konsulterna återfinns dels i Fuktsäkerhetsprogrammet dels i en checklista för kontraktsgenomgång. (Bilaga 10). I denna checklista koncentreras intresset kring kompetensfrågor, referensobjekt, organisation, metodik för fuktdimensionering, interna rutiner för kvalitetssäkring bl.a. med uppgift om hur avvikelserapporter hanteras och hur information sprids inom projekteringsföretaget och mellan projektör och entreprenör. Tidig identifiering av fuktrisker Projektören skall genomföra en tidig identifiering av fuktrisker i projektet och informera beställaren om dessa. Uppföljning av att fuktsäkerhetskraven uppfyllts Byggherren kontrollerar att alla uppgifter enligt Fuktsäkerhetsprogrammet är uppfyllda, genom att kontrollera att alla kvalitetsdokument är signerade av den ansvarige och gör om han så önskar egna stickprovskontroller. Projektörens uppgifter till entreprenörens Fuktplan Byggherren kontrollerar att alla fuktrelaterade uppgifter från projekteringsfasen överlämnas till entreprenören så att han kan ta in dem i sin fuktplan inför byggskedet. Byggskedet Byggherrens krav på fuktsäkerhet vid upphandling av entreprenör Kraven i Fuktsäkerhetsprogrammet skall ingå som en del av förfrågningsunderlaget, och 18
3 även finnas med i ett eventuellt anbudsformulär. I upphandlingsföreskrifterna bör man ange att i anbudsvärderingen kommer anbudslämnarens kompetens och rutiner för fuktsäkring värderas. Inför kontraktsskrivning görs genomgång med entreprenören i vanlig ordning och vid denna går man också igenom anbudsgivarens anbud med avseende på fuktsäkerhet för att säkerställa rätt kompetens, rätt resurser och rätt rutiner. Entreprenörens fuktplan Entreprenören skall senast 3 veckor efter byggstart redovisa sin fuktplan (Bilaga 4) för projektet. Byggherren granskar denna och gör de påpekanden han önskar för att slutligen godkänna den. Byggherrens uppföljning under byggskedet. Byggherren går igenom alla kvalitetsdokument med bäring på fukt och dokumentation från fuktmätningar och provtagningar. Dessutom görs lämpligen ett antal stickprovsmässiga besök på arbetsplatsen, under vilka allmänna förhållanden kontrolleras, t ex med avseende på lagring av material, egenkontrollens genomförande, att kalibrerade mätinstrument används och att man mäter på rätt mätdjup. För att ytterligare säkerställa att kraven är uppfyllda kan byggherren genomföra stickprovsmässiga mätningar och provtagningar. Eventuella avvikelser från rätt utförande dokumenteras (om de inte kan rättas till) och överlämnas till förvaltningsskedet för observation och uppföljning. Byggherrens övervakning av information från byggskedet till förvaltningsskedet.. Uppgifter av betydelse för förvaltningen skall sammanställas av entreprenören för att överlämnas till förvaltningen. Det kan gälla instruktioner för städning, rengöring och underhåll av ytmaterial både invändigt och utvändigt. Detaljer som har fuktkritisk betydelse skall pekas ut och andra från fuktsynpunkt väsentliga uppgifter från byggskedet skall redovisas. Den mera generella uppföljningen av fukttillstånd överlämnas till förvaltarna att planera och utföra. Förvaltningsskedet Krav och rutiner Förvaltarna ska utarbeta rutiner för att med utgångspunkt i kraven säkerställa en fuktsäker förvaltning. Redan i Fuktsäkerhetsprogrammet finns kraven på de aktiviteter som skall genomföras i förvaltningsskedet. En drift-och underhållsplan upprättas normalt alltid då en byggnad går in i förvaltningsskedet. Planen skall givetvis även omfatta fuktrelaterade frågor. En särskild checklista för detta finns i SPs rapport (Bilaga 7). Den omfattar t.ex. bevakning av de riskkonstruktioner som påpekas i projektörens och entreprenörens information från sina arbeten, kontroll av tänkbara läckageställen utvändigt och invändigt, kontroll av takavvattningens funktion, och kontroll av kritiska konstruktioner av typen kryprumsgrunder, ventilerade vindar, vattenförande rörstråk, schakt, dränering m.m. Byggherrens bör följa upp byggskedet med bla. stickprovsmässiga arbetsplatsbesök för kontroll av t.ex. lagring av material, egenkontroller och mätningar. 19
4 Fastighetsägarens uppföljning Fastighetsägaren följer årligen upp förvaltningens rutiner för fuktsäker förvaltning, t ex genom indikationer från felrapportering. Vart femte år bör man göra fuktindikeringar (Bilaga 8), speciellt på de ställen som utpekas i avvikelserapportering från projekterings- och byggskedena. Före garantitidens utgång bör en fuktindikering göras, återigen med tyngdpunkt på de ställen som varit föremål för avvikelserapportering, under mattor och på ställen där det finns indikationer på emissioner. Erfarenhetsåterföring Erfarenheter från förvaltningen återförs till byggherreorganisationen för att om möjligt undvika fel och förbättra konstruktioner, materialval etc. Fuktsäkerhetsprogram I bilaga 2 till rapporten ges ett förslag till Byggherrens fuktsäkerhetsprogram. Detta dokument är navet i byggherrens kravställande kring fuktfrågorna. I nio andra bilagor ges kompletterande information om andra viktiga frågor, se under rubriken Bilagorna. Fuktsäkerhetsprogrammet är, som vi tidigare har nämnt, uppdelat i fyra huvudavsnitt, där vart och ett ger exempel på krav som kan ställas relaterat till den risknivå som valts. För förvaltningsskedet upprättas en särskild checklista med bevakning av riskkonstruktioner. Det kan handla om kontroll av tänkbara läckageställen, takavvattning och rörstråk. Tekniska krav och krav på material I denna avdelning ställs krav på material som ska byggas in och på vissa tekniska funktioner som ska uppfyllas. Kraven på material ges för mikrobiell påväxt på byggnadsmaterial, trä, gips och träbaserade skivor och golvmaterial. Ett exempel: För trä gäller i den högsta säkerhetsnivån att fuktkvoten måste vara lägre än 0,16 kg/kg både under byggtiden och bruksskedet, i mellannivån får fuktkvoten vara 0,2 kg/kg under byggtiden men 0,16 kg/kg i bruksskedet och i den lägsta säkerhetsnivån accepteras 0,2 kg/kg under byggtiden och 0,18kg/kg i bruksskedet. Kraven på tekniska funktioner ges för lufttäthet, tryckskillnad och fukttillskott inomhus. Ett exempel: För tryckskillnad gäller i den högsta säkerhetsnivån att undertrycket skall skapas med hjälp av ventilationen, i mellannivån kan invändigt övertryck accepteras om fukttillskottet är lågt och i den lägsta säkerhetsnivån kan längre perioder med invändigt övertryck accepteras. I kravlistan finns också uppgift om konsekvenser av att ett visst krav inte uppfylls. Om det t.ex. finns mikrobiell påväxt på material så skall det bytas ut. Vad som skall bytas ut framgår av vald fuktsäkerhetsnivå. Program- och projekteringsskede aktiviteter. I denna avdelning ställs krav på aktiviteter som skall genomföras i projekteringen och vem som är ansvarig för dessa. Aktivitetslistan inleds med att projektörens kompetens och resurser skall säkerställas och att denne får erforderlig information om de fuktrelaterade krav som ställs. Projektören förutsätts i tidiga skeden identifiera tänkbara riskkonstruktioner och i samråd med byggherren försöka undvika dessa. Utgångspunkten är att den risknivå som beställaren begärt skall underskridas. Projektören skall med fuktdimensionering visa att materialens kritiska fuktnivå (inklusive säkerhetsmarginaler) inte överskrids. Hur fuktdimensioneringen kan genomföras visas i en omfattande bilaga. (Bilaga 3) En utomstående expert skall fuktgranska samtliga ritningar och andra handlingar. Perspektivet bör inte enbart vara detaljer utan även en övergripande diskussion om val av lösningar, naturligtvis i syfte att undvika riskkonstruktioner. Fuktfrågorna skall vara en stående dagordningspunkt på projekteringsmöten. Tidplanen skall ifrågasättas, med hänsyn till frågan om den innehåller tillräcklig tid för att göra ett fuktsäkert jobb. Projektören skall lämna alla uppgifter som behövs för entreprenörens fuktplan, t ex 20
5 fuktkritiska detaljer och byggmoment och fuktrisker att bevaka i byggskedet. Dessa uppgifter skall ingå i förfrågningsunderlaget Byggskedet aktiviteter I denna avdelning ställs krav på aktiviteter i byggskedet och vem som ansvarar för vad. Även i detta fall inleds aktivitetslistan med uppgifter om kontroll av kompetens och resurser. Entreprenören måste i tidigt skede kontrollera att erforderliga fuktsäkerhetsåtgärder kan genomföras inom ramen för tidplanen Entreprenören redovisar för byggherren sina rutiner och plan för fuktskyddet. Byggherren väljer med utgångspunkt från sitt val av fuktsäkerhetsnivå typ av väderskydd. I högsta nivån skall det vara ett heltäckande väderskydd, i mellannivån lokala inklädnader och i lägsta nivån inget väderskydd alls. Entreprenören skall granska handlingarna utifrån produktionstekniska utgångspunkter. Ser han behov av justeringar eller ändringar diskuteras detta med projektören och byggherren. Entreprenören skall upprätta en fuktplan för bygget. En checklista för vad en sådan bör innehålla finns som en bilaga i rapporten. All personal hos entreprenören skall innan arbetena påbörjas informeras om vad man måste ta hänsyn till för att fuktsäkerheten skall upprätthållas. Egenkontrollen enligt fuktplanen skall dokumenteras. Om avvikelser uppdagas skall de åtgärder vidtas i enlighet med de konsekvenser som är beslutade i förteckningen över krav på material och funktioner. Fuktfrågorna skall vara en stående dagordningspunkt på byggmötena. Fuktplanen skall kontinuerligt uppdateras, med hänsyn till inträffade händelser od. Materialspecifikationer och andra uppgifter för drift- och underhållsrutiner skall överlämnas till förvaltningen. Materialet skall tas fram i samverkan mellan entreprenör, projektör och förvaltare. Riskkonstruktioner identifieras och rapporteras till förvaltningen. Förvaltningsskede aktiviteter I denna avdelning ställs krav på aktiviteter i förvaltningsskedet och vem som ansvarar för vad. Tidigt identifieras riskkonstruktioner, bl.a. på basis av entreprenörens rapport. Kraven på drift och underhåll anpassas till rikskonstruktionerna och till gjorda materialval.. Detaljer om detta finns i bilaga 7. Genomförda drift- och underhållsåtgärder dokumenteras Vart femte år görs en inventering av ytor, konstruktioner och funktioner för uppföljning av tidigare identifierade fuktrisker och identifiering av nya risker. Bedöm fuktkonsekvenser av ändringar, ombyggnader etc. Felrapportering, särskilt med avseende på fukt, skall dokumenteras och undersökas.. En handlingsplan för agerande vid akuta vattenskador skall upprättas. I denna skrift finns, enligt vår uppfattning, basmaterialet för att åstadkomma ett fuktsäkert byggande. Det bör, också enligt vår uppfattning, integreras med befintliga upphandlingsmallar av typen AF-AMA, de vanliga AMA, Aff, AF för upphandling av konsulter osv. Branschen skulle, t ex inom ramen för Byggsektorns kretsloppsråd, samlas med målet att sjösätta rapportens tankar i det alldagliga arbetet med att ta fram styrande dokument för byggandet. Tar dessutom Byggherrarna sitt ansvar att ställa krav och i praktiken följa upp dem, så skulle fuktproblemen troligen minska påtagligt i omfattning. Källa.: Byggherrens krav, styrning och verifiering för fuktsäker byggnad, Eva Sikander, Jörgen Grantén. SP rapport 2003:09 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Tio bilagor Kopplade till byggherrens checklista för styrning mot fuktsäkerhet och till Fuktsäkerhetsprogrammet (som i sig är bilaga 2) finns tio bilagor, med mycket matnyttigt innehåll. Bilaga 1, Bilaga 2, Bilaga 3, Bilaga 4, Bilaga 5, Bilaga 6, Bilaga 7, Bilaga 8, Bilaga 9, Bilaga 10, Byggherrens val av acceptabel nivå för fuktrisker, som ger preciseringar i tre säkerhetsnivåer Fuktsäkerhetsprogrammet Projektörens checklista för fuktdimensionering och fuktgranskning, som omfattar en i det närmaste heltäckande förteckning av vad som måste kontrolleras och åtgärdas. Entreprenörens fuktplan för byggskedet, som utgör en utmärkt generell mall för en sådan fuktplan. Entreprenörens mät- och analysmetoder, som talar om hur man ska göra om man vill göra rätt. Byggherrens uppföljning, som i princip säger att han skall kontrollera alla verifikat över att kraven är uppfyllda och göra egna stickprovskontroller. Förvaltningens checklista för drift- och underhållsplan, som omfattar de åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla fuktsäkerheten. Fuktinventering i befintlig byggnad, som beskriver vad man behöver inventera inför t.ex. en garantibesiktning eller en ombyggnad. Förvaltningens beredskapsplan och handlingsplan vid klagomål på innemiljö eller vid vattenskador. Byggherrens checklista för upphandling och kontraktsgenomgång, som innehåller förslag till innehåll i ett anbudsformulär, hur anbudsvärderingen bör göras med avseende på fuktsäkerhet och hur själva kontraktsgenomgången före kontraktsskrivande kan genomföras. Det finns två sådana checklistor en för hur projektören skall upphandlas och en för upphandling av entreprenören. 21
Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter
Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende
Läs merByggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram)
1 Bilaga 2 Byggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram) Anvisning för byggherren: Nedan följer förslag på krav som byggherren kan ställa och som har inverkan på byggnadens
Läs merFuktbegrepp - definitioner
1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en
Läs merFuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen
ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Fuktsäkerhet i byggprocessen ByggaF, 1 Bakgrund 2007 kom FoI rapporten om ByggaF 2008 lanserades ByggaF 2012-2013 vidareutvecklades ByggaF till svensk branschstandard
Läs merför fuktsäker byggprocess
Väderskydd betonas i ByggaF, liksom i AMA AF 07 under AFH.51 Skydd av arbete: Arbete får inte utan betryggande skyddsåtgärder bedrivas under väder som kan orsaka skada. ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess
Läs merBilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande
för fuktsäkert byggande Projektledaren bedömer om särskild behövs i projektledningsgruppen eller om projektledaren själv ska ansvara för krav, uppföljningar och kontroll i utrednings-, projekterings- och
Läs merMall Fuktsäkerhetsbeskrivning
Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning
Läs merEnergieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)
ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup () Fuktsäkerhet i byggprocessen ByggaF,, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 1 Bakgrund 2007 kom FoI rapporten om ByggaF 2008 lanserades ByggaF
Läs merKursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen
Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller
Läs merByggaF Metod för fuktsäker byggprocess
ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell 2007-11-14 1 Fuktsäkerhet i byggprocessen Planering Projektering Bygg Förvaltning Byggherre Ställa fuktkrav Följa upp Hjälpmedel Fuktsäkerhetsbeskrivning
Läs merEnkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige
Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att
Läs merSå här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning
Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Linda Hägerhed Engman Byggnadsfysik och Innemiljö SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP i siffror 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning
Läs merFuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige
Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för
Läs merByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell
ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Fukt problem Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för att åtgärna skador Förlorat förtroende, dåligt rykte -3-2016-04-15 Varför uppstår fuktproblem? Oklar
Läs merByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell
ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Fuktsäkerhet i byggprocessen 2007 kom FoI rapporten om ByggaF 2008 lanserades ByggaF Bakgrund 2012-2013 vidareutvecklades ByggaF till svensk branschstandard Vissa
Läs merMetod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader
Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:
Läs merVerktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför kvalitetssäkring? Med kvalitetsäkring kan vi nå våra
Läs merIntroduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE
Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP - Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Varför kvalitetssäkring? Med kvalitetssäkring
Läs merFUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING
FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser
Läs merAtt beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn
Att beställa byggnadsarbeten Kursledare Peder Halling Per Lilliehorn Peder.halling@bostadsratterna.se per.lilliehorn@bostadsratterna.se Kursinnehåll De olika stegen i projektet Planering och förberedelser
Läs merFuktsäkerhetsbeskrivning
2011-09-17 Fuktsäkerhetsbeskrivning Klicka här ovan så visas en arbetsyta där bild på objektet kan infogas Projektets namn Upprättad av: Godkänd av: Ort, datum Ort, datum Fuktsakkunnig Byggherre Senast
Läs merFuktcentrums Informationsdag, Göteborg
Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg Anders Kumlin, M.Sc., Anders Kumlin AB Om Fuktcentrum FuktCentrum är en centrumbildning vid Lunds Tekniska Högskola med uppgiften
Läs merMetodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader
Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader Version 2019-01-24 www.byggae.se Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Projektgrupp 3 Användaranvisning 3 ByggaE metodgenomgång 4 1 Planering 6
Läs merByggaF. metod för fuktsäker byggprocess EN INFORMATIONSSKRIFT FRÅN SVERIGES BYGGINDUSTRIER. FoU-Väst
EN INFORMATIONSSKRIFT FRÅN SVERIGES BYGGINDUSTRIER FoU-Väst ByggaF metod för fuktsäker byggprocess ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Informationsskriften har tagits fram i samarbete mellan SP Sveriges
Läs mervid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Läs merFuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?
Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning
Läs merBILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR
Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG
Läs merNyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag
Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag olle.aberg@boverket.se Vad är Boverkets byggregler BBR BBR innehåller myndighetsregler till Plan och bygglagen samt Plan- och byggförordningen.
Läs merBILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR
Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...
Läs merKVALITETSLEDNINGSSYSTEM
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern
Läs merAdministrativa föreskrifter markentreprenad, MÖ Fiber Sida 1 av 6
Administrativa föreskrifter markentreprenad, MÖ Fiber Sida 1 av 6 AF-beskrivning För entreprenaden gäller Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader AB 04, med de
Läs merProjektera och producera en fuktsäker byggnad
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Tobias Engström Jesper Johansson Projektera och producera en fuktsäker byggnad -En studie som klarlägger ansvarstagandet och hur kommunikationen mellan
Läs merFuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR
Fuktsäkerhetsplan [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR Innehåll Inledning...2 1 Organisation...2 2 Fuktaspekter för genomgång innan byggstart...0 3 Planerade arbetsberedningar...1
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merByggherrens arbete för fuktsäker byggnad
Byggherrens arbete för fuktsäker byggnad Krav, uppföljning, hjälpmedel och erfarenheter Eva Sikander, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Borås 2005-04-22 2 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merFuktsakkunniga. Vad har blivit bättre? Byggherreperspektivet.
Fuktsakkunniga. Vad har blivit bättre? Byggherreperspektivet. Foto COWI Magnus Pålsson LF ingår i serviceförvaltningen Lunds kommun. Förvaltar ca 450 fastigheter omfattande drygt 550 000 kvm. Förvaltar
Läs merKvalitetssäkringssystem
Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem
Läs merSäkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Innehåll:» Risker... 3 4» Säkerhetsplanering... 5 6» Säkerhetsplanering vid om- och nybyggnation... 7 8» Säkerhetsplanering för förvaltning... 9 10» Rejlers... 11 12 3 Risker All
Läs merVad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE
Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Vad är ByggaF, ByggaL och byggae? Metoder med verktyg för
Läs merSäkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn
Läs merBranschens egen kravmärkning.
B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär
Läs merANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö
Företag/organisation: ansöker till om certifiering av P-märkt innemiljö enligt s regler för P-märkning av innemiljö (och energianvändning) - CR114 Fastighet (hela eller delar av lokalerna): Adress: Ägare
Läs merTrafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
Läs merIDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2
IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Repetition 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid Viktigt med kommunikation!!! God projektstyrning Effektiv organisation-beror
Läs merProjekt Namn på dokumentet Sida. Kv. Blåklockan Fuktskyddsproduktion 1 (5) Projektnummer Upprättad av Godkänt Revdatum Rev
Kv. Blåklockan Fuktskyddsproduktion 1 (5) 0 Inledning Fuktskyddsbeskrivningen är avsedd att beskriva projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt och vilka åtgärder som krävs för att skydda huset mot skadlig
Läs merBILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR
Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...
Läs merBilaga 3: Byggherrens kravformulering
Bilaga 3: Byggherrens kravformulering Här följer råd och anvisningar samt ett flertal förslag till hur byggherren kan formulera krav på lufttäthet. Genomtänkta och väl formulerade lufttäthetskrav är en
Läs merKontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se
Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,
Läs merFuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet
Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund
Läs merFuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?
Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare? Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola 1 Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget
Läs merFörslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad
Bilaga 9 Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad Denna bilaga innehåller förslag till AF-texter för att uppfylla branschnorm. Föreslagna AF-texter ska anpassas till det aktuella
Läs merUPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA
UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 Upphandling av projektörer Administrativa föreskrifter Informationsleveranser Checklista Bilagor September 2016 CHECKLISTA Underlag för vilka krav som
Läs merVem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?
Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden
Läs merBranschstandard ByggaF metod för fuktsäker byggprocess
Branschstandard ByggaF metod för fuktsäker byggprocess ByggaF - metod för fuktsäker byggprocess. Branschstandard - ByggaF 1 (24) Innehåll 1 Branschstandard ByggaF metod för fuktsäker byggprocess... 5 1.1
Läs merANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö
Företag/organisation: ansöker till RISE om certifiering av P-märkt innemiljö enligt RISE regler för P-märkning av innemiljö (och energianvändning) - SPCR114 Fastighet (hela eller delar av lokalerna): Adress:
Läs merMetoden ByggaF-PST Tillämpning av ByggaF på tillverkning av prefabricerade småhus i trä version 1.0
Metoden ByggaF-PST Tillämpning av ByggaF på tillverkning av prefabricerade småhus i trä version 1.0 Mathilda Bengtsson Johanna Johansson Lars-Erik Harderup Petter Wallentén Rapport TVBH-3069 Lund 2018
Läs merMILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl
MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald
Läs merMinska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!
Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer
Läs merStöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen
Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen REDOVISNING AV TILLÄMPNINGSGRUPPENS ARBETE BIV-KONFERENS 2013 NILS OLSSON, BENGT DAHLGREN BRAND & RISK Arbetsgruppen Henrik Alling Cecilia
Läs merHela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.
Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader
Läs mer06.51 Administrativa arbetsuppgifter
06.51 Administrativa arbetsuppgifter Fastighetsteknisk drift och yttre skötsel Doknr. 06:51 Innehållsförteckning A Administrativa arbetsuppgifter... 3 A0 Allmänt... 4 A0.1 Hjälpmedel m m... 4 A0.2 Tillhandahållanden
Läs merFolkuniversitets fo rvaltarutbildning Byggnadsobjekt och byggprocesser HT 2012
PM 2012-09-05 Per Lilliehorn Folkuniversitets fo rvaltarutbildning Byggnadsobjekt och byggprocesser HT 2012 Idén bakom denna del av kursen är att eleverna, baserat på iakttagelser i den egna fastigheten,
Läs merTätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Tätskikt i våtrum Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nordiskt Vattenskadeseminarium 1 FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bakgrund
Läs merRutin för Kontrollansvarig
.docx 1/8 Syfte Syftet med denna rutin är att säkerställa att arbetet som kontrollansvarig enlig PBL sker systematiskt och enligt lagens krav samt enligt överenskommelse med kunden. = Kontrollansvarig,
Läs mer1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7 Anbudsförfrågan 8 Anbud 28 Avtal 35
Innehåll Inledning 5 1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7 Anbudsförfrågan 8 Anbud 28 Avtal 35 2 Genomförande av konsultuppdrag och utförande av entreprenad 39 Uppstart 41 Startmöte 46 Kartläggning
Läs merAnteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019
Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019 Inledning, Moderatorn Tommy Lenberg Avstamp i Boverkets senaste rapport 2018, den tredje efter Skärpning gubbar och Sega Gubbar Fel, brister och skador i byggsektorn
Läs merAKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet
AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och
Läs merFuktövervakning med Probiks fuktindikatorer
Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer Användarinstruktioner för byggprocessen Utgåva 2005-05-09 Alfasensor AB Fältspatsgatan 2, 421 30 Västra Frölunda 031-709 95 90, www.alfasensor.com Probiks produktbeskrivning
Läs merOmbyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn
Ombyggnad - processen Per Lilliehorn Standardförändringar 2 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter
Läs merFuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Läs merKONTROLLPLAN PBL. Fastighetsbeteckning Kv Aklejan 1-2, Örebro Brf Jasminen Inglasning av balkonger Upprättad av: Lisbeth Wilhelmsson
KONTROLLPLAN PBL Fastighetsbeteckning Kv Aklejan 1-2, Brf Jasminen Inglasning av balkonger 2016-09-13 Upprättad av: Lisbeth Wilhelmsson KONTROLLPLAN PBL Diarienr/Ärendenr: SHBG 2016-000821 Kontrollplan
Läs merALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ABS 09
BRF UTSIKTEN TORSBYFJÄRDEN, VÄRMDÖ ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ABS 09 Tillbyggnad 20 radhus Ljung 1:4, Värmdö 2012-06-18 Upprättad av: Ingrid Westman 2012-06-18 ALLMÄN ORIENTERING Brf Utsikten Torsbyfjärden
Läs merVäderskydd GODA EXEMPEL
GODA EXEMPEL Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merVälkomna FuktCentrums informationsdag 2009
Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009 Tid Program 09.00 Välkommen Viktiga händelser under året. Brukarnas beteende i fokus. Förnya med bevarad karaktär. 10.40 Paus Så fungerar klimatskalen. Puts på
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merKommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön
Utredningsmetodik 2006-09-22 1 Kommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön Skadeutredning i en byggnad där brukarna klagar på besvär bör gå till på ett systematiskt, stegvis sätt. En
Läs merAnnika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning
Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls
Läs merBILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR
Version 2 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG
Läs merBranschstandard ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Anpassning för Finland. ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess.
Branschstandard ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Anpassning för Finland ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess. 1 Innehåll 1 Branschstandard ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess 6 1.1 Bakgrund
Läs merVÄGEN TILL SÄKER FASAD
VÄGEN TILL SÄKER FASAD SPEF - Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige och ingår i Sveriges Byggindustrier, BI.
Läs merIntroduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik Värme Luft Fukt Energieffektivitet Ventilation Fuktsäkerhet Byggnadsfysik Till de traditionella byggnadsfysikaliska tillämpningarna
Läs merAFS 2008:16. och dessa föreskrifter.
5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.
Läs merVäderskydd RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merRevisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.
Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...
Läs merEntreprenadavtalets livscykel. Filip Funk
Entreprenadavtalets livscykel Filip Funk 2018 03 28 Översikt Entreprenadformer Standardavtal Byggnadens och byggprocessens olika skeden Anbudsförfrågan (administrativa föreskrifter) Närmare om AB 04 och
Läs merErfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv
Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte
Läs merUtreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet
Läs merUtrymme för vård och omsorgsarbete
Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.
Läs merRF OK = RF KRIT - ΔRF OS
BBR 2006, Boverkets Byggregler Nya Byggregler i Sverige 1 juli 2007 BBR06 kap. 6 Fukt Lars-Olof Nilsson, LTH, LTH moistenginst ab Gäller från 1 juli 2007 Ger samhällets minimikrav! Tvingande för byggherren!
Läs merFuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av
Läs merVäderskydd RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,
Läs merAdministrativa föreskrifter AF AMA 07
Administrativa föreskrifter AF AMA 07 Översikt AMA systemet AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning AF Köp Konsult Anläggning Hus VVS Kyl El Pyramidregeln AFC AFC.3 AFC.36 AFC.361 Företrädesregeln I
Läs merAdministrativa föreskrifter AF AMA
Administrativa föreskrifter AF AMA Översikt AMA systemet AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning AF Köp Konsult Anläggning Hus VVS Kyl El Pyramidregeln AFC AFC.3 AFC.36 AFC.361 Företrädesregeln I AF
Läs merByggaL NY BRANSCHSTANDARD
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD Thorbjörn Gustavsson FuktCentrums informationsdag i Stockholm 2018 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader Första
Läs merSkador i utsatta konstruktioner
Skador i utsatta konstruktioner Hade dessa skador undvikits med BBR 6? -uteluftventilerade grunder -uteluftventilerade vindar -väggar i våtrum -putsade, odränerade ytterväggar Ingemar Samuelson Fuktcentrum
Läs merMätning och kontroller
Mätning och kontroller Nödvändigt för måluppfyllelse!? 1998 Mättekniker Skanska 1999 RBK-auktoriserad 2001 Byggdoktor 2006 Fuktmätning i trä 2005 Industridoktorand Skanska 2007 Fuktsakkunnig? 1 Bygg och
Läs merUPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016
UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 Upphandling av projektörer Administrativa föreskrifter Informationsleveranser Checklista Bilagor September 2016 ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Det som anges
Läs merBarnallergiåret 2014. Serviceförvaltningen Lunds Kommun
Barnallergiåret 2014 Serviceförvaltningen Lunds Kommun Vad ingår i Serviceförvaltningen? Lundafastigheter, Måltidsservice o Markentreprenad Lundafastigheter tillhandahåller lokaler till kommunala Förskolor
Läs mer