Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD"

Transkript

1 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

2 Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler är oro för födelsemärken (nevus, plural nevi). Nevi kan utvecklas till malignt melanom och det är en cancerform som ökar i västvärlden [1,2,3,4]. Malignt melanom utgår från de pigmentbildande melanocyterna och uppstår vanligen i huden, men kan även drabba ögon och slemhinnor. Sjukdomen har en heterogen etiologi där man anser att ultraviolett strålning från solen är den viktigaste faktorn, och då särskilt intermittent solning och brännskador av solen [5]. Prognosen för malignt melanom har på senare tid förbättrats, och numera botas %. Detta kan i första hand förklaras med tidigare upptäckt. Vid spridd sjukdom är prognosen däremot mycket dålig [6]. Incidensen av malignt melanom i västra Sverige har från 1970 till 2007 fyrdubblats bland män och tredubblats bland kvinnor [1]. Årligen i Sverige drabbas nu över människor av malignt melanom i jämn könsfördelning med genomsnittsålder 60 år [7]. Då den genomsnittlige svensken har 67 nevi [8] och befolkningsmängden är 9,5 miljoner ger detta över 600 miljoner födelsemärken att bedöma. Detta är problematiskt ur diagnostisk och samhällsekonomisk synvinkel. I en studie baserad på Stockholmsregionens sjukvårdsersättning (vilken skiljer sig från Västra Götalandsregionen, men ändå kan fungera som en fingervisning) beräknas kostnaden för excision av nevus (läkarbesök, lokalanestesi, excision, sutur, PAD, återbesök för suturtagning) till SEK [9]. Senaste åren har malignt melanom alltmer uppmärksammats i medierna, och det finns årliga preventionskampanjer likt Melanoma Monday [10] som även fått spridning i Sverige [11]. Både medvetenheten och oron kring denna cancerform har ökat. Enligt egen och även kollegors erfarenhet har det på Landvetter Vårdcentral successivt skett en ökning av både nevi som sökorsak samt antalet excisioner som utförs. Inte sällan är det patientens uttryckliga önskan att ett födelsemärke skall tas bort för säkerhets skull. Både läkarens inneboende strävan att tillmötesgå patientens önskan och även här ett säkerhetstänkande medför troligen att man exciderar fler nevi än vad som egentligen är medicinskt berättigat. Om man samtidigt betänker mängden nevi i populationen finns starka incitament att skärpa diagnostiken. Men först behövs mer forskning kring om det verkligen föreligger en signifikant ökning av nevi som bedöms och excideras vilket är denna studies frågeställning. Syfte Att studera om incidensökningen av malignt melanom motiverar det antal excisioner som utförts på Landvetter Vårdcentral under samt om det har skett en ökning av nevus som sökorsak. Frågeställning Har antalet excisioner ökat väsentligen mer än vad malignt melanom gjort? Har antalet besök med sökorsak nevus ökat under studiens 10-årsperiod? 1

3 Material och metod Studiepopulationen består av alla patienter som sökt Landvetter Vårdcentral under åren 2002, 2005, 2008 och 2011 med bedömning av nevus som kontaktorsak. Åren är valda då det finns data tillgänglig samt är jämna intervall under studiens 10-årsperiod. När en patient söker Landvetter Vårdcentral för ett födelsemärke bokas en kortare läkartid där det vanligtvis görs en första bedömning. Under studieperioden fanns inget dermatoskop (handhållen förstoringslampa avsedd för hudförändringar) tillgängligt, utan det har handlat om inspektion under ledning av ordinär ljuskälla. Om läkaren gör bedömningen att födelsemärket bör tas bort bokas normalt en tid enbart för detta. Anledningen till excision är i de flesta fall misstänkt dysplastiskt nevus alternativt svag till måttlig misstanke om malignt melanom, stark oro hos patient eller (kraftiga) kosmetiska besvär. Vid hög misstanke om malignt melanom skickas vanligtvis remiss direkt till hudspecialist, likaså vid misstänkta hudförändringar i huvud-hals-regionen. Upptagningsområdet för Landvetter Vårdcentral utgörs huvudsakligen av Landvetter tätort belägen i Härryda kommun. Antalet listade patienter uppgår till drygt Med hjälp av RAVE3, som är ett mjukvaruprogram för att hantera uppgifter från journalsystem, kommer patienterna identifieras retrospektivt i journalsystemet Medidoc. Sökkriterier som kommer att användas är hudförändringar som enligt KSH97 (en primärvårdsanpassad variant av ICD-10) inbegrips i följande diagnoskoder: R238P (hudförändring) D22 (nevus) C43 (malignt melanom) C44 (hudcancer) D43 (benign hudtumör) Journaltexten för respektive patient granskas sedan för att säkerställa att hudförändringen gäller ett nevus och har malignt melanom som en av frågeställningarna. Den statistiska metoden kommer vara trend- och regressionsanalys. Analysen kommer visa om det finns en statistiskt säkerställd trend (95%-igt konfidensintervall) i förhållandet mellan antalet excisioner på Landvetter Vårdcentral och incidensen av malignt melanom i en större befolkning (invånare i Västra Götalands län). Vidare kommer även belysas om det finns en statistiskt signifikant ökning av nevi som sökorsak under studiens 10-årsperiod. Tidsplan Fem veckors heltidsarbete förutses tas i anspråk för att utföra studien. Veckorna fördelas på tre respektive två veckor under våren

4 Kostnadskalkyl Min tidsåtgång beräknas till fem heltidsveckor. Med en timkostnad på 400 SEK medför detta SEK. Min handledares arbetsinsats beräknas till SEK. Inga materialkostnader förväntas. Den sammanlagda summan blir SEK. Tänkbar nytta av projektet Den främsta nyttan är att belysa om det skett en ökning av antalet excisioner och om denna ökning i så fall motiveras av incidensökningen av malignt melanom. Att excidera ett nevus tar tid (läkarens, sköterskans, patientens) och innebär även en materialkostnad. Det finns alltid även en risk för kirurgiska komplikationer. Resultaten av denna studie kommer i första hand användas som diskussionsunderlag för läkargruppen på Landvetter Vårdcentral. Behöver vi förbättra vår diagnostik? Kan till exempel utbildning i användande av dermatoskop medföra att vi reducerar antalet onödiga excisioner? I ett större sammanhang medför studien att man inom Primärvården får mer kunskap kring denna viktiga frågeställning. Om tydliga resultat framkommer indikerar detta även på en generaliserbarhet. Referenser 1. Claeson M, Andersson EM, Wallin M, et al. Incidence of cutaneous melanoma in Western Sweden, Melanoma Res. 2012;22: Jemal A, Devesa SS, Hartge P, et al. Recent trends in cutaneous melanoma incidence among whites in the United States. J Natl Cancer Inst. 2001;93: Fuglede NB, Brinck-Claussen I, Deltour EH, et al. Incidence of cutaneous malignant melanoma in Denmark, Br J Dermatol. 2011;165: Godar DE. Worldwide increasing incidences of cutaneous malignant melanoma. J Skin Cancer. 2011;2011: Volkovova K, Bilanicova D, Bartonova A, et al. Associations between environmental factors and incidence of cutaneous melanoma. Environ Health. 2012;11:S Paoli, J. Malignt melanom i huden. Internetmedicin.se. 14 juli 2012 [citerat 14 maj 2013]. 7. Cancer incidence in Sweden Socialstyrelsen. 7 dec 2012 [citerat 14 maj 2013]. Lists/Artikelkatalog/Attachments/18919/ pdf 8. Augustsson A, Stierner U, Suurkula M, et al. Prevalence of common and dysplastic naevi in a Swedish population. Br J Dermatol. 1991;124: Lindelöf B, Hedblad MA, Ringborg U. Nevus eller malignt melanom? Rätt kompetens vid diagnos ger lägre kostnader. Läkartidningen. 2008;105:

5 10. American Academy of Dermatology [citerat 14 maj 2013] Krynitz B, Lindelöf B. Melanoma Monday räddar liv och sparar pengar. Fyra maligna melanom hittades bland 161 undersökta personer. Läkartidningen. 2003;100:

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Tar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral?

Tar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral? Tar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral? VESTA Åsa Nordesjö ST-läkare Capio Husläkarmottagning Serafen Oktober 2012 Datum: 2012-10-26 Vetenskaplig handledare: Professor Per Wändell, CeFAM

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

Malignt melanom svår klinisk diagnos

Malignt melanom svår klinisk diagnos Malignt melanom svår klinisk diagnos Hudläkare borde konsulteras oftare Att diagnostisera malignt melanom i huden är utan tvivel svårt, eftersom melanom kan se ut som t ex en aktinisk keratos, en vårta,

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer PV/Specialistkliniken

Gränssnitt Hudtumörer PV/Specialistkliniken Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-54708 Fastställandedatum: 2017-04-20 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2018-04-20 Fastställare: Kent Åhlenius Gränssnitt Hudtumörer

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND Eva Andersson Miljömedicinskt centrum Arbets- och miljömedicin Göteborg Kraftig ökning av hudcancer Kraftig ökning av antal hudcancerfall senaste 20-30 åren.

Läs mer

Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet:

Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo

Läs mer

Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2012

Cancerincidens i Sverige 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Patienter kan. kan känna sig säkra. efter bedömning hos hudläkare. Tidig diagnostik avgörande för prognosen vid hudmelanom KORRESPONDENS

Patienter kan. kan känna sig säkra. efter bedömning hos hudläkare. Tidig diagnostik avgörande för prognosen vid hudmelanom KORRESPONDENS Patienter kan känna sig säkra efter bedömning hos hudläkare I Läkartidningen 28 29/97 kritiserar Birgitta Wallberg och Johan Hansson bl a hudläkarna i Stockholm Gotlandregionen. De skriver sina egna definitioner

Läs mer

Hur bedömer och handlägger allmänläkaren pigmenterade hudförändringar? - en journalstudie på Handens vårdcentral

Hur bedömer och handlägger allmänläkaren pigmenterade hudförändringar? - en journalstudie på Handens vårdcentral Hur bedömer och handlägger allmänläkaren pigmenterade hudförändringar? - en journalstudie på Handens vårdcentral Hans Wirlind, ST-läkare, Handens vårdcentral Maj 2015 Klinisk handledare: Stefan Simmerlein

Läs mer

FAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31

FAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 FAKTA -Hudtumörer Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 Ansvar och handläggning av tumörer Skall omhändertagandet av hudtumörpatienter förändras? Kan vi höja kunskapen för bedömning av hudtumörer

Läs mer

Mobil teledermatoskopi för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer

Mobil teledermatoskopi för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer Projekt finansierat av Sveriges Kommuner och Landsting: Försöksverksamhet för ett mer patientfokuserat och effektivt vårdflöde för diagnostik och åtgärd av misstänkta hudtumörer - SLUTRAPPORT - Mobil teledermatoskopi

Läs mer

Handlingsplan för tidig diagnostik av maligna hudtumörer

Handlingsplan för tidig diagnostik av maligna hudtumörer 1 Ärende 9 Bo Hallin 2011-11-14 Dnr RS 705-2011 Handlingsplan för tidig diagnostik av maligna hudtumörer Bakgrund De tre vanligaste formerna av hudcancer är malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer.

Läs mer

Ökande incidens av hudcancer. Dagens vårdprocess

Ökande incidens av hudcancer. Dagens vårdprocess Mobil teledermatoskopi för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer Projektledare: Docent John Paoli Medarbetare: Alexander Börve, Ane;e Aldenbra;, Johan Dahlén- Gyllencreutz,

Läs mer

Hudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena

Hudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Hudkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Presentation av Hudkliniken Inom nordöstra Skånes upptagningsområde

Läs mer

Hur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA

Hur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA Hur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA Carl Wilhelmsson ST-läkare Gröndals vårdcentral Box 47043 100 74 Stockholm Tfn: 0706-810283 carl.wilhelmsson@sll.se

Läs mer

Ökar antalet hudcancerfall?

Ökar antalet hudcancerfall? Ökar antalet hudcancerfall? Analys av utvecklingen i Västra Götalands län 197-211 Rapport 214:18 Rapportnr: 214:18 ISSN: 143-168X Rapportförfattare: Eva Andersson, Västra Götalandsregionens miljömedicinska

Läs mer

Hudbiopsi en praktisk handledning

Hudbiopsi en praktisk handledning Hudbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning i huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen

Läs mer

Fotodynamisk behandling med dagsljus

Fotodynamisk behandling med dagsljus Fotodynamisk behandling med dagsljus För behandling av milda och måttliga aktiniska keratoser Information till patient att utdelas av behandlande sjukvårdspersonal 2 Vad är aktiniska keratoser? Hudcancer

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg

Läs mer

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande!

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Page 1 of 7 Startsidan 2006-06-19 Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Malignt melanom tillhör de sjukdomar som ökar mest i vårt land. Trots detta diskuteras den kirurgiska behandlingen

Läs mer

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Stansbiopsi. en praktisk handledning

Stansbiopsi. en praktisk handledning Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007 Göteborg den 20 december 2007 Maria Wallin ST-läkare Gunilla Wastensson Specialistläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Projektplan VESTA. ABCDE kriterier: Bör diameter-kriteriet modifieras för att förbättra tidig diagnostik vid Malignt Melanom?

Projektplan VESTA. ABCDE kriterier: Bör diameter-kriteriet modifieras för att förbättra tidig diagnostik vid Malignt Melanom? Projektplan VESTA ABCDE kriterier: Bör diameter-kriteriet modifieras för att förbättra tidig diagnostik vid Malignt Melanom? En kritisk granskning av den vetenskapliga litteraturen Holger Liedl, ST-läkare,

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Diagnos. Cancerfondsrapporten 2012 61

Diagnos. Cancerfondsrapporten 2012 61 Hudcancer Solen ger liv, men den är också en källa till cancerframkallande UVstrålning som ger 40 000 personer i Sverige någon form av hudcancer varje år. Malignt melanom, den allvarligaste typen, beräknas

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning; SFS 2009:1381 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Till ordförande RCC i samverkan

Till ordförande RCC i samverkan Till ordförande RCC i samverkan Vi skriver detta brev till er då vi är djupt oroade över bristen på hematopatologer i Sverige och i er region. Blodcancer är sammanlagt den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Metoder - Ordnat införande 2014 etapp 2 2014

Metoder - Ordnat införande 2014 etapp 2 2014 BILAGA 3 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014-10-24 RS Anna Karevi Verdoes Metoder - Ordnat införande 2014 etapp 2 2014 Inledning På uppdrag av Program- och prioriteringsrådet har beredningsgruppen för

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vgprimarvard Rose-Marie Nyborg Enhetschef Vårdvalsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen 1,6 miljoner invånare

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Skelett- och mjukdelssarkom Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Skelett- och mjukdelssarkom Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Skelett- och mjukdelssarkom Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Sigvard Eriksson, Ortoped SU/Sahlgrenska Februari 2017 Innehållsförteckning

Läs mer

Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll

Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll Malin van Hogerlinden ST-läkare, Hässelby vårdcentral Mars 2014 Klinisk handledare: Jonas Dahl, specialist i allmänmedicin, Hässelby vårdcentral, Vetenskaplig handledare:

Läs mer

FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE

FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE MANUAL ART NO SR09A 24h HEALING PROCESS Stimulates the bodys own healing powers naturally Stimulerar kroppens egen läkningskraft på ett naturligt sätt. FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE MANUAL

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Nationellt vårdprogram. Malignt hudmelanom

Nationellt vårdprogram. Malignt hudmelanom Nationellt vårdprogram Malignt hudmelanom Utarbetat av Svenska Melanomstudiegruppen 2007 och Vårdprogram för Hudmelanom och Dysplastiska Naevi i Sydöstra regionen Sydöstsvenska vårdprogramgruppen för malignt

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer