NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER"

Transkript

1 co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997

2 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Tfn Fax Onkologiskt centrum i Västra sjukvårdsregionen ISSN Novum Grafiska AB GÖTEBORG 1997

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Epidemiologi...2 Benigna och precancerösa förändringar...5 Patologi...7 Stadieindelning av vulvacancer enligt FIGO...9 Prognostiska faktorer...11 Symtom och diagnostik...14 Kirurgisk behandling...15 Strålbehandling. Allmänna synpunkter...18 Kemoterapi...19 Remissvägar och rapportering...20 Vaginal cancer...24 Psykosexuella aspekter...25 Vårdprogram...26 Behandlingsschema för vulvacancer...27

4

5 INLEDNING Vårdprogrammet för vulvacancer är det tredje för handläggning av gynekologisk cancer i Västra sjukvårdsregionen. Tidigare har utkommit vårdprogram för ovarialcancer och cancer corporis uteri. Till skillnad mot dessa innebär det föreliggande en strikt centralisering av behandlingen. Årligen drabbas "bara" kvinnor i regionen av vulvacancer vilket gjort det svårt för de enskilda kvinnoklinikerna att skaffa sig erfarenhet och utveckla kompetensen för optimal handläggning. För arbetsgruppen stod det därför helt klart att behandlingen, med arsenalen av möjligheter, måste centraliseras för att framöver kunna utvecklas och utvärderas. Programmet ger en grund för utmaningen att i varje enskilt fall avväga bästa kurativa behandling mot önskan att minimera stympande och psyko-sexuella följder av åtgärderna. Ett intimt samarbete krävs därför mellan gynekolog, plastikkirurg och onkolog. Plastikkirurgiskt kunnande blir här en viktig faktor för utvecklingen framöver, men även radiologiska och kemoterapeutiska framsteg kan förväntas. Vår strävan att bota får dock inte undanskymma att dessa kvinnors ofta höga ålder, och därmed begränsade levnadsförutsättningar, ställer speciellt stora krav på ett allmänt humanistiskt synsätt vid omhändertagandet. Hippokrates regel gäller fortfarande: Prodesse aut non nocere. (Att gagna eller åtminstone inte skada!) Hans Bergström Ordförande i vårdprogramgruppen. Vårdprogrammet är utarbetat inom Västsvenska Gynekologsällskapet på initiativ av och i samarbete med Onkologiskt centrum. Ordförande har varit förre ordföranden i sällskapet, Hans Bergström. Arbetsgruppen består av en för onkologisk vård ansvarig läkarrepresentant från varje kvinnoklinik i regionen, två gyn-onkologer från Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, två patologrepresentanter samt två representanter för Onkologiskt centrum. Gruppen kommer att träffas regelbundet i samband med Västsvenska Gynekologsällskapets vårmöten för utvärdering och eventuell revision av vårdprogrammen. Arbetsgruppen har bestått av: Håkan Andersson Divisionen för gynekologisk onkologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Alf Edvinsson Kvinnokliniken, Östra sjukhuset, Göteborg Göran Hansson Patologiska laboratoriet, Östra sjukhuset, Göteborg György Horvath Divisionen för gynekologisk onkologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Ann-Marie Jacobsen Patologiska laboratoriet, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Åke Johansson Kvinnokliniken, Bassjukhuset, Lidköping Janusz Marcickiewicz Kvinnokliniken, Sjukhuset i Varberg Marianne Oxholm Kvinnokliniken, Uddevalla sjukhus Gunnar Paulsson Kvinnokliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Gunnar Silfverstolpe Divisionen för gynekologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Bengt Tunerstedt Kvinnokliniken, Mölndals sjukhus Britt-Marie Zetterqvist Kvinnokliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan Margaretha Åkeson Kvinnokliniken, Centrallasarettet, Borås Erik Holmberg Onkologiskt centrum, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Ulla-Britt Wallgren Onkologiskt centrum, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Clas Lossing, adjungerad Divisionen för plastikkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg 1

6 EPIDEMIOLOGI Antalet nydiagnostiserade fall av cancer i vulva och vagina var 117 respektive 38 i Sverige 1992, vilket motsvarade knappt 1% av all cancer bland kvinnor för det året. Figur 1 visar antalet fall i Västra sjukvårdsregionen under tidsperioden I västsverige är det nära fyra gånger så vanligt med cancer vulvæ jämfört med cancer vaginæ. Tabell 1 visar antalet fall per sjukvårdsområde i Västra sjukvårdsregionen åren Det totala antalet per år varierar mellan 21 och 46 fall. Histologiskt utgörs fallen till 87% av skivepitelcancer. Cirka 2% av fallen var maligna melanom. Cancer i vulva och vagina inträffar i högre åldrar än övriga gynekologiska cancerformer vilket framgår av figur 2. Medianåldern är 73 år och nära 90% av kvinnorna är 55 år eller äldre. För att studera utvecklingen av det årliga antalet nya cancerfall åldersstandardiserar man incidensen, vilket eliminerar effekten av förändring av folkmängden. Den åldersstandardiserade incidensen av cancer i vulva och vagina under tidsperioden har årligen varit cirka 2-4 fall per kvinnor i såväl Västra sjukvårdsregionen som i Sverige som helhet, figur 3. Prognosen för cancer i vulva är något bättre än för cancer i vagina. Figur 4 visar den relativa överlevnaden för de båda cancerformerna. Med den relativa överlevnaden avses den observerade överlevnaden hos patienterna korrigerad för den förväntade dödligheten hos dem enligt den åldersspecifika dödligheten i Sveriges totalbefolkning. Den relativa femårsöverlevnaden för cancer vulvæ fall inträffade i Västra sjukvårdsregionen var 56%. Motsvarande överlevnadssiffror för cancer vaginæ var 33%. Tabell 1. Antal nya fall av cancer i vulva och vagina per år i Västra sjukvårdsregionen Område Norra Hallands län Göteborgs kommun Bohuslandstinget Älvsborgs län Skaraborgs län Västra sjukvårdsregionen

7 Antal Cancer vulvæ Cancer vaginæ Diagnosår Figur 1. Cancer i vulva och vagina i Västra sjukvårdsregionen. Antal nya fall för perioden Antal fall per Ovarium Cervix Corpus Vulva + Vagina Åldersgrupp Figur 2. Gynekologisk cancer i Västra sjukvårdsregionen. Årlig incidens per kvinnor och 5-års åldersgrupp för perioden

8 Antal fall per Västra sjukvårdsregionen Sverige Diagnosår Figur 3. Cancer i vulva och vagina i Västra sjukvårdsregionen jämfört med hela Sverige. Åldersstandardiserad incidens per kvinnor för år Överlevnadssannolikhet Cancer vulvæ Cancer vaginæ År efter diagnos Figur 4. Relativ överlevnad för kvinnor med cancer i vulva och vagina, inträffade under perioden

9 BENIGNA OCH PRECANCERÖSA FÖRÄNDRINGAR Den FIGO-anslutna International Society for the Study of Vulvar Disease publicerade 1990 följande nomenklatur för vulvasjukdomar: I. Icke neoplastiska epiteliala sjukdomar i vulva: 1. Lichen sclerosus et atrophicus 2. Skivepitelcellshyperplasi (tidigare hyperplastisk dystrofi) 3. Andra dermatoser II. Icke invasiva neoplastiska tillstånd: 1. Skivepitelneoplasi: VIN I lätt dysplasi VIN II måttlig dysplasi VIN III svår dysplasi 2. Icke skivepitelneoplasier: Paget s sjukdom Melanoma in situ VIN - Vulvar Intraepithelial Neoplasia CIN - Cervical Intraepithelial Neoplasia VAIN - Vaginal Intraepithelial Neoplasia I. ICKE NEOPLASTISKA EPITELIALA SJUKDOMAR I VULVA Lichen sclerosus et atrophicus (LS) LS förekommer i alla åldrar, men är vanligast hos äldre kvinnor. Hos barn spontanläker förändringarna ofta i samband med puberteten - hos äldre tenderar de att bli kroniska. Cirka 1/5 har även extragenitala affektioner. Förändringen i vulva är oftast symmetrisk och timglasformad. Huden är tunn, atrofisk och med vita hyperkeratotiska förändringar, ofta med petekier och lätt traumatiserat epitel. Ibland ses en obliteration av labia minora och clitoris och en förträngning av introitus. Fissurer och grova veck är också vanliga. Symtomen är klåda och en brännande känsla, vilket gör att kvinnan ofta river sönder huden. Orsaken är okänd och troligen multifaktoriell, där genetisk disposition och autoimmun sjukdom har diskuterats. Diagnosen fastställs med biopsi. Som behandling har på senare år prövats grupp IV-steroider dagligen i 4-6 veckor och därefter en underhållsbehandling två gånger per vecka i ytterligare någon månad, med gott resultat. Excision har tillämpats framför allt vid introitusförändringar. På senare tid har ytlig laserbehandling prövats. Risken för LS utveckling till cancer har tidigare troligen överdrivits. Vid en översikt av 17 studier med patienter såg man carcinomutveckling i 4%. LS som en associerad lesion vid invasiv vulvacancer rapporteras dock i upp till 50%, vilket skulle kunna tala för en gemensam etiologisk faktor. Patienter med LS bör följas och noga instrueras om att söka vid eventuell sårbildning som inte läker. Skivepitelcellshyperplasi (SCHP) Begreppet SCHP används för tillstånd där hyperplasi förekommer som ensamt fenomen. Specifika lesioner eller dermatoser som involverar vulva, t.ex. psoriasis, lichen planus, condylom o.s.v., kan inkludera SCHP men skall diagnostiseras separat och exkluderas från denna kategori. SCHP sitter ofta i den hudklädda delen, som blir vitaktig och förtjockad, med i regel intensiv klåda. Om atypi uppstår, är förändringarna starkt precancerösa och skall klassas som VIN. Man bör vara frikostig med att ta px, speciellt i den äldre åldersgruppen. Andra dermatoser Andra dermatoser som seborrhoisk dermatit, psoriasis, lichen simplex chronicus, lichen planus, tinea o.s.v., har ingen premalign potential. För korrekt diagnos och 5

10 behandling är samarbete mellan gynekolog och dermatolog att rekommendera. II.ICKE INVASIVA NEOPLASTISKA TILLSTÅND Skivepitelneoplasi: VIN I lätt dysplasi VIN II måttlig dysplasi VIN III svår dysplasi, ca in situ ( tidigare terminologi Bowen s sjukdom, Bowenoid papulos) Cellatypi i vulvas skivepitel är ett icke invasivt tillstånd, där basalmembranet ännu är intakt. Det är inte ovanligt att dysplasin även omfattar adnexorgan som talgkörtlar och/eller hårfolliklar och kan nå så djupt som 3 mm i håriga områden. Patienten söker p.g.a. klåda, irritation eller brännande känsla. Hon kan också ha noterat en vårta eller fläck i vulva. En del har dysparenui. Många är dock helt symtomfria. Vid undersökning ser man vita, röda eller svagt pigmenterade platta eller papulösa förändringar. Dessa sitter oftast i hårlöst område i bakre vulva. Förändringarna är ofta multifokala och kan ibland vara sammanflytande. Hos yngre kvinnor finns ett starkt samband med HPV-infektion (80-90% vid utbredda förändringar). Vid undersökning har man funnit framför allt HPV 16, men även HPV 18. HPV ses mer sällan hos äldre kvinnor, som ofta också har mer lokaliserade förändringar. Risken att VIN progredierar till invasiv cancer är 4-18%. Det är mycket ovanligt att behandlad VIN utvecklas till cancer hos kvinnor under 50 år. Kvinnor med immundefekt utgör undantag. Kvinnor över 70 år har 30-40% risk att utveckla cancer. Det finns ett starkt samband mellan VIN, CIN och VAIN, vilket bör beaktas vid diagnostiken. Behandlingen individualiseras efter utbredning och ålder. Äldre kvinnor behandlas med ytlig vulvektomi vid utbredda förändringar och med utvidgad, lokal excision av mindre förändringar. Hos yngre kvinnor görs lokal excision vid mindre förändringar. Vid utbredda förändringar och förändringar runt clitoris och anus kan laserbehandling övervägas. Kontroller skall göras regelbundet då det är vanligt med recidiv. Paget s sjukdom Denna betraktas som en primär intraepitelial neoplasi, som kan bli invasiv. Liknande förändringar förekommer vanligast i bröstet, där det praktiskt taget alltid finns en intraduktal eller invasiv cancer i underliggande bröstvävnad. Det rör sig om en intraepitelial proliferation av slemproducerande celler inom skivepitelet i huden och ofta också hudadnexa. Förändringen är sällsynt och drabbar framförallt äldre kvinnor. Utbredningen är ofta multifokal. Symtomen är intensiv klåda, brännande känsla och sveda. Vid undersökning ser man vita keratinfläckar på röd botten ("flugsvamp ) men ibland även fissurer och eksematösa förändringar. Det är viktigt att differentiera mot svampinfektion eller eksem (Var frikostig med px!). Paget s sjukdom behandlas med lokal excision ner till fascian, då det i 10-20% finns ett underliggande adenocarcinom. Försäkra om god marginal åt sidorna! Trots fria resektionsränder finns risk för recidiv, varför dessa patienter måste kontrolleras livet ut. Mindre än 10% övergår i invasiv cancer. Melanoma in situ Om en pigmenterad förändring inger misstanke om melanom, bör hela förändringen excideras med några millimeters marginal. Biopsi är olämplig och försvårar den histopatologiska diagnosen. 6

11 PATOLOGI SKIVEPITELCANCER I VULVA Vid invasiv skivepitelcancer bör följande uppgifter ingå i patologens bedömning: 1) Storlek av tumörytan i två diametrar 2) Tumörens största tjocklek i mm mätt från tumörytan (eller granularcellsskiktet om ytan är täckt av horn) till djupast belägna tumörcell (Se skiss, A). 3) Differentieringsgrad (hög, medelhög och låg) 4) Kärlengagemang 5) Infiltrationsdjup (infiltrationen mäts på följande sätt: Gå till närmaste normala dermala papill och mät avståndet från epitel - stromagränsen på denna till den djupaste infiltrationspunkten, se skiss, B). Hornskikt Tumör 6) Radikalitetsbedömning. Patologen kan givetvis endast avgöra om den i mikroskopet synliga tumören är totalextirperad sjukdomsanlaget kan finnas kvar i ytepitelet utan att ännu ha orsakat morfologiskt påvisbara förändringar och senare ge upphov till nya tumörhärdar. Om avståndet mellan tumör och resektionsrand i fixerat preparat är 8 mm finns en 50% risk att tumören återkommer på platsen. 7) Vid lymfkörtelutrymning skall anges antalet eventuella lymfkörtelmetastaser och förekomst av periglandulär växt. Sambandet mellan antalet påvisade metastaser och prognos, gör att patologen bör ta all makroskopisk lymfkörtelvävnad för histologisk snittning. Om det finns många makroskopiskt uppenbara metastaser, räcker det att ta 2-3 av dem för mikroskopisk verifikation och att ange antalet makroskopiskt räknade metastaser. Avvikande typer av skivepitelcancer: Verrucös cancer, jättecellscancer och lymfoepiteliomliknande cancer. Vidare förekommer basaliom i olika varianter, men de beter sig som basaliom i hud i övrigt. B A / / / /: Hornskikt = Keratin : Tumör A: Tumörtjocklek B: Infiltrationsdjup (närmsta dermala papill till djupaste infiltrationspunkt) ANDRA MALIGNA TUMÖRER Bartholinicancer: En ovanlig cancerform. Det rör sig om adenocarcinom (40%), skivepitelcancer (40%) eller adenoidcystisk cancer (15%). Den adenoidcystiska cancern har stor tendens att växa perineuralt och följa nervgrenarna långt utanför den palpabla tumören. Melanom: Utgör <10% av alla maligna vulvatumörer och kan förekomma i såväl slemhinnor som hud. De indelas i nodulära melanom, ytligt spridande melanom (SSM) och mukosala lentiginösa melanom 7

12 (motsvarigheten till akrala lentiginösa melanom i hud). Stadieindelningen av melanom sker enligt Clark och Breslow. Sarkom: Embryonalt rhabdomyosarkom (sarcoma botryoides) är en sällsynt typ av sarkom hos barn. Hos vuxna förekommer leiomyosarkom, vanligast i labia majora. Sällsynta tumörer: Malignt fibröst histiocytom, angio- och lymfangiosarkom, hemangiopericytom, Kaposi sarkom, malignt Schwannom, liposarkom och Merkelcellstumör. Metastaser: Skivepitelcancer i cervix, cancrar i endometrium och njure samt melanom och chorioncarcinom är tumörer som kan metastasera till vulva. Det förekommer även direkt växt från tumörer i vagina, uretra, blåsa och rektum. Benigna tumörer i vulva som kan vara diagnostiska fallgropar: 1) Papillärt hidroadenom är en benign svettkörteltumör, som kan förekomma i vulva och morfologiskt lätt misstolkas som adenocarcinom (ofta blir tumören misstänkt som metastas från corpuscancer). 2) Granularcellstumör är en benign neurogen tumör, som, speciellt när den uppträder i vulva och munhåla, ger upphov till en uttalad reaktiv skivepitelproliferation. Denna kan dominera en liten provexcision och mycket starkt erinra om en infiltrativ skivepitelcancer. Vid små provexcisioner bör patologen alltid överväga diagnosen granularcellstumör före konklusiv skivepitelcancerdiagnos. PREPARATHANTERING Ju noggrannare ett preparat hanteras, desto säkrare blir patologens bedömning. Vid större excisioner bör preparaten nålas upp på korkplatta före formalinfixering. Markera väderstrecken på preparaten. Dysplasier, som kliniskt är lätta att se, kan vara svåra att makroskopiskt återfinna i det fixerade preparatet. Ange därför den kliniskt iakttagna utbredningen av en förändring, och om någon resektionsrand är viktigare än de andra. 8

13 STADIEINDELNING AV VULVACANCER ENLIGT FIGO Stadieindelningen är baserad på histologisk utbredning. Stadium 0 Tis Carcinoma in situ, intraepithelialt carcinom Stadium I Tl N0 M0 I a I b Tumör lokaliserad till vulva och/eller perineum 2 cm i största diameter. Inga lymfkörtelmetastaser Infiltration 1 mm Infiltration >1 mm Stadium II T2 N0 M0 Tumör lokaliserad till vulva och/eller perineum >2 cm i största diameter. Inga lymfkörtelmetastaser Stadium III T3 N0 M0 T3 N1 M0 T1 N1 M0 T2 N1 M0 Tumörer av alla storlekar med: Spridning till nedre uretra och/eller vagina och/eller anus och/eller unilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Stadium IV a Tl N2 M0 T2 N2 M0 T3 N2 M0 T4 N0-2 M0 Tumörer infiltrerande i övre uretra, blåsslemhinnan och/eller rektalslemhinnan och/eller bäckenben och/eller bilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Stadium IV b T1-4 N0-2 M1 Alla fjärrmetastaser inkluderande pelvina lymfkörtlar 9

14 TNM koder vid vulvacancer T1 T2 T3 T4 N0 N1 N2 M0 M1 Begränsad till vulva och/eller perineum 2 cm Begränsad till vulva och/eller perineum >2 cm Alla storlekar, spridning till uretra och/eller vagina och/eller perineum och/eller anus Alla storlekar infiltrerande i övre uretra, blåsslemhinnan och/eller rektalslemhinna och/eller bäckenben Inga lymfkörtelmetastaser Unilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Bilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Inga fjärrmetastaser Fjärrmetastaser inkluderande pelvina lymfkörtlar 10

15 PROGNOSTISKA FAKTORER I många studier har man försökt identifiera prognostiska faktorer för recidiv och överlevnad. De flesta studierna har visat att lymfkörtelmetastasering är den i särklass starkaste prognostiska faktorn och inga andra faktorer kunde ändra dess betydelse. Patienter med 2, 4 och 6 histologiskt positiva körtlar i ljumskarna har 3-, 6- och 11-gånger högre risk att avlida i cancer än de med negativa körtlar. Klinisk bedömning av lymfkörtelmetastaser är emellertid mycket osäker och därför ändrade FIGO 1988 stadieindelningen från klinisk till kirurgisk, som är bättre från prognostisk synpunkt. Många patienter i kliniskt stadium I och II blev omplacerade till högre kirurgiska stadier p.g.a. lymfkörtelmetastaser. Stadieindelningen i kliniskt stadium III ändrades både nedåt och uppåt. Även vid kirurgisk stadieindelning är just stadium III mycket heterogen, om man inte tar hänsyn till antalet positiva körtlar, vilket resulterar i stora skillnader i dödlighet (från 34% till nära 100%). I stadium III återfanns patienter med en positiv körtel som kanske överbehandlats men också patienter med flera positiva körtlar och därmed extremt hög risk. Den absolut viktigaste prognostiska faktorn för överlevnad i vulvacancer är således förekomsten av lymfkörtelmetastaser. Övriga prognostiska faktorer samvarierar. Klinisk bedömning av lymfkörtlar I kliniskt negativa körtlar förekommer metastaser i ungefär 25%. Däremot är kliniskt misstänkta eller ulcererade körtlar oftast verkliga lymfkörtelmetastaser. Tumörstorlek 5-årsöverlevnaden vid tumörer 2 cm är ungefär 80%, medan den vid tumörer >4 cm är 45% och då oberoende av alla andra faktorer. Körtelmetastaser föreligger i ungefär 20% vid tumörer 2 cm och i 40% vid tumörer >2 cm. Differentieringsgrad Vid högt differentierade tumörer förekommer lymfkörtelmetastaser i ungefär 30%, vid medelhögt differentierade i ungefär 40% och i lågt differentierade i ungefär 60%. Kärlinväxt Patienter med tumörinväxt i blod- eller lymfkärl har 3-5 gånger högre risk för metastaser än de utan kärlengagemang. Kärlinväxt förekommer hos 20% av patienterna. Den relativa överlevnaden sjunker i alla de fall där lymfkärlsinväxt förekommer, och då oberoende av lymfkörtelstatus. Invasionsdjup Tumörens invasionsdjup korrelerar mycket väl till lymfkörtelmetastaser och en dramatisk ökning av metastaser märks vid djup >3 mm. Även patienter med invasiondjup på 1 mm löper viss risk för körtelmetastaser, men risken är inte högre än 2-3%. Vid invasionsdjup på 3 mm ökar risken till 20%, vid 4 mm till 30% och vid 5 mm till 50%. Åldern Risken för metastaser i lymfkörtlar ökar med åldern, från 25% hos patienter under 55 år, till 50% över 75 år. Tumörlokalisation Flera studier visar sämre prognos för tumörer med central lokalisation, d.v.s. vid clitoris eller bakre kommissuren. Resektionsrand En fri marginal på >8 mm vid resektionskanten på det fixerade preparatet resulterar i höga överlevnadssiffror, medan en marginal 8 mm är förbunden med 50% risk för recidiv. 11

16 Recidiv Ju kortare tiden är fram till recidiv, desto sämre är prognosen. Dessutom visar recidiv utanför vulva fyra gånger sämre prognos än recidiv i vulva. Nästan 90% av samtliga recidiv kommer inom 2 år efter primär behandling och de flesta lokalt i vulva. Perineural invasion Förekomst av perineural invasion ökar markant risken för lymfkörtelmetastaser även om lymfkärlsinväxt inte förekommer. Ploidistatus och S-fas DNA-ploidistatus och S-fas analys har ett mycket osäkert prognostiskt värde. HPV-virus 60% av vulvacancertumörer innehåller HPV-DNA. Detta innebär enligt vissa studier bättre prognos. 12

17 SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN PUBLICERADE STUDIER Stadieindelning enligt FIGO 5-års överlevnad % Körtelmetastaser % Stadium I II III IV Lymfkörtelmetastaser Antal inga >2 30 bilaterala Kliniskt negativa körtlar Kliniskt misstänkta körtlar Tumörstorlek <1cm cm >2cm 42 >3cm >4cm 44 Differentieringsgrad grad grad grad Kärlinväxt förekommer i 15-25% Invasionsdjup 1 mm mm 19 4 mm 31 5 mm 48 Ålder 55 år >75 år Central lokalisation (clitoris, perineum) sämre prognos 25 Fri marginal i fixerat preparat 8 mm innebär 50% risk för recidiv. Recidiv 90% inträffar inom 2 år efter behandling. Sämre prognos vid recidiv utanför vulva. Perineural invasion försämrar prognosen. DNA-ploidistatus och S-fas har oklar betydelse. Vid malignt melanom har, i motsats till vid skivepitelcancer, DNA-ploidistatus prognostisk betydelse. HPV-DNA förekomst i tumören innebär enligt vissa studier bättre prognos. 13

18 SYMTOM OCH DIAGNOSTIK SYMTOMATOLOGI Vulvacancer är en typisk ålderssjukdom med den högsta incidensen i 90-årsåldern. Endast ett fåtal fall inträffar före 40 års ålder. Symtomen vid vulvacancer varierar beroende på tumörens histologiska ursprung. Vid alla typer av vulvacancer finns dock fall utan symtom, där diagnosen ställs vid rutinundersökning. Även vid symtomgivande vulvacancer kan diagnostiken försenas p.g.a. att sjukdomen oftast drabbar äldre kvinnor, som har en tendens att söka läkare sent. Skivepitelcancer är den i särklass vanligaste formen. Det vanligaste symtomet är intensiv klåda som ofta funnits i många år. Palpabel resistens, svullnad, sveda, sprickeller sårbildning med blodig flytning eller blödning är också vanligt förekommande. I sena stadier ses större exofytiska eller ulcererande tumörer och då kan ofta lymfkörtelmetastaser palperas i ljumskarna. Melanom utgör <10 % av maligna tumörer i vulva. Liksom vid melanom på andra delar av kroppen ses pigmenterade, upphöjda och eventuellt ulcererade förändringar som kan ge klåda, sveda eller blödning. Adenocarcinom i vulva är ovanliga och huvudsakligen lokaliserade till gl Bartholini. Vanligaste symtomen är svullnad och lokal ömhet. De kan förväxlas med bartholinit och misstanke om malignitet uppstår ofta först när varken incision eller antibiotikabehandling har haft någon effekt. DIAGNOSTIK Avgörande för diagnostik av vulvacancer är adekvat biopsi för PAD. Vid mindre, lokal förändring görs en djup excision med rejäl marginal på ytan om minst 1 cm. Vid utbredda eller multipla förändringar tas ett flertal riktade biopsier. Markera på remissbilagan och gör en skiss på PAD-remissen över tumörens utbredning och var biopsierna tagits. Kolposkopi efter ättiksyrepensling kan ha ett visst värde för att identifiera och storleksbedöma en förändring men är inte lika distinkt som vid cervixpatologi. Exfoliativ cytologi är otillförlitlig eftersom många tumörer är hyperkeratotiska och inte exfolierar tumörceller förrän ulceration uppkommit. Vagina och cervix bör undersökas noggrant vid misstanke om vulvacancer eftersom annan malignitet, speciellt i cervix, inte är ovanlig. Noggrann palpation av ljumskarna skall utföras. Vid palpabla körtlar görs även finspetspunktion för cytologi. 14

19 KIRURGISK BEHANDLING 1 INLEDNING: Behandlingen av vulvacancer bör individualiseras i större utsträckning än vid andra gynekologiska tumörsjukdomar. Kvinnans värderingar vad gäller behandlingens stympande karaktär, ställd i relation till behandlingsresultatet, måste alltid diskuteras och respekteras. Som framhålls i ett annat kapitel (Psykosexuella aspekter) är det nödvändigt att patienten (och hennes partner) får tid att sätta sig in i behandlingens innebörd. På grund av vulvacancers relativa ovanlighet är dokumentationen runt olika behandlingsmodellers resultat sämre än för övriga gynekologiska tumörsjukdomar, vilket ger utrymme för ett individualiserat förhållningssätt. Särskilt bör då beaktas de radiologiska behandlingsmöjligheterna i varje enskilt fall. Den preoperativa bedömningen skall ske tillsammans med specialinriktad plastikkirurg för att få det funktionella och kosmetiska slutresultatet så bra som möjligt. Stadium 0. Radikal lokal excision. Definition se operationsteknik. Nedanstående tumörgrupper under punkterna 1-4 grundar sig på klinisk bedömning initialt. 1. Tumör begränsad till vulva 2 cm i största diameter För tumörer som ej förekommer i förening med svår vulvadystrofi, är radikal excision tillräcklig (se operationsteknik). Om den histopatologiska undersökningen verifierar att den största tumördiametern är 2 cm och att invasionsdjupet är 1 mm, föreligger en vulvacancer stadium Ia. Risken för lymfkörtelmetastasering är då minimal och den radikala, lokala excisionen är tillräcklig behandling. Även vid invasionsdjup >1 mm och utan kliniska tumörsuspekta körtlar rekommenderas radikal, lokal excision. Dessutom görs i dessa fall ytlig lymfkörtelutrymning i ljumsken/ljumskarna via separata incisioner i direkt anslutning till primäroperationen, eller i en andra seans, om tillräcklig kunskap om tumörens karaktär inte primärt är känd. Om tumören är lateralt belägen i vulva, är det tillräckligt med ipsilateral lymfkörtelutrymning, men om den är nära clitoris eller bakre kommissuren (definierat som 1 cm), skall bilateral lymfkörtelutrymning utföras. Om körtlarna är fria från cancer föreligger i dessa fall en vulvacancer stadium Ib och patienten är att betrakta som färdigbehandlad. Om lymfkörtlarna innehåller cancerväxt föreligger stadium III. 2. Tumör begränsad till vulva >2 cm i största diameter Radikal vulvektomi samt bilateral körtelutrymning i ljumskarna via separata incisioner, samtidigt eller i två seanser, var tidigare standardoperation, men lokal, radikal excision och lymfkörtelutrymning rekommenderas nu även för denna grupp av tumörer. Om körtlarna är fria från cancer, föreligger vulvacancer stadium II och patienten är enligt de flesta bedömare färdigbehandlad. Om lymfkörtlarna innehåller cancerväxt föreligger stadium III. Tillägg med lokal radioterapi är i de flesta fall indicerat om de kirurgiska marginalerna är 10 mm, om det föreligger livlig lymfkärlsinvasion eller om tumören infiltrerar >5 mm, samt vid lymfkörtelmetastas. 1 Skrivningen är en modifikation av motsvarande kapitel i en kommande rapport från Arbets- och Referensgruppen för Gynekologisk Tumörkirurgi inom ramen för Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. 15

20 3. Tumör som oavsett storlek engagerar distala uretra, vagina eller anus De patienter som opereras genomgår oftast radikal vulvektomi samt bilateral körtelutrymning i ljumskarna via separata incisioner, samtidigt eller i två seanser. Partiell kolpektomi kan ibland vara nödvändig och enstaka gånger kan bäckenexenteration bli aktuell. Ibland räcker det med extirpation av anus och analsfinkter samt kolostomi. Om den histopatologiska undersökningen verifierar utbredning till distala uretra, vagina eller anus föreligger en vulvacancer stadium III. Till detta stadium räknas även fall av tumör begränsad till vulva med lymfkörtelmetastas i ena sidans ljumske. 4. Tumör som, oavsett storlek, engagerar övre delen av uretra, blåsslemhinnan, rektalslemhinnan eller når ut till bäckenbenet Vid utbredd lokal tumörväxt kan preoperativ radiologisk behandling eller kemoterapi underlätta kirurgin. Bäckenexenteration kan bli aktuell. Ingreppets storlek avgörs av tumörutbredning och patientens allmänna tillstånd. Vid vulvacancer med metastaser till lymfkörtlarna i ljumskarna föreligger ibland spridning även till bäckenets djupa körtlar (iliaca- och obturatorkörtlar). Behandlingen individualiseras i dessa fall. OPERATIONSTEKNIK Radikal excision: Med detta menas resektion av tumören ned till diafragma urogenitale på djupet och åt sidorna med minst 10 mm fri marginal. Tio mm i operationspreparatet motsvarar cirka 8 mm i det fixerade preparatet, på vilket patologen gör sin radikalitetsbedömning. Incisionerna begränsas i allmänhet av labiokrurala fåran åt lateralsidan och hymenalkanten åt medialsidan. Man får inte göra avkall på gränsen 10 mm fri vävnad åt alla sidor runt tumören. Radikal vulvektomi: Den radikala vulvektomin innebär att hela vulva avlägsnas, varvid man inciderar (förslagsvis med diatermi eller koldioxid laser) längs labiocrurala fårorna (lateralt om labium majus) på båda sidor, bakåt i perineum och framåt mot pubis så att hela clitorisroten medföljer. Mot vagina avgränsas vulvektomin längs hymenalkanten. Musculus bulbocavernosus, ischiocavernosus och den ytliga transversus perinei avlägsnas vid vulvektomin. Också vid en radikal vulvektomi gäller regeln att avståndet till fri vävnad från tumören måste vara minst 10 mm. Den distala delen av uretra kan behöva avlägsnas om tumören ligger nära. Primärsuturering av vaginalslemhinnan mot omgivande hud görs utan stramning. Plastikkirurgiska övervägande: Rekonstruktiv kirurgi vid vulvacancer bör handläggas enligt gängse plastikkirurgiska principer. Ju mindre vävnadsresektion och stympning av de yttre könsdelarna, desto enklare principer kan användas. De flesta defekterna kan slutas med hjälp av mobilisering av intilliggande vävnad och primärsuturering i flera etager. Vid större ingrepp kan det dock föreligga behov av vävnadstransposition redan primärt. Detta kan som regel åtgärdas med lokal lambåplastik i form av fascio-cutan kilformad transpositionslambå (modifierad Z-plastik), där lambåvävnaden hämtas från lårets medialsida, glutealveck eller ingue. Mer avancerade tekniker finns utvecklade, där även en muskelkomponent, vanligen musculus gracilis eller rectusmuskeln med eller utan vidhängande hud och subcutis, utnyttjas som lambå. Vid radikal vulvektomi kan hudtransplantation övervägas. Detta var rutin fram till slutet av 70-talet. Man utnyttjade då delhudstransplantat av meshad typ. Inläkningsperioden var många gånger fördröjd. Slutresultatet var bra ur onkologisk synvinkel och underlättade kontroller men gav ett sämre kosmetiskt-funktionellt resultat och metoden är knappast längre aktuell. 16

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -

Läs mer

Vulva-och vaginalcancer

Vulva-och vaginalcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Vulva-och vaginalcancer Västra sjukvårdsregionen Beställningsadress Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet

Läs mer

VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA. Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm

VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA. Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm Skivepitelförändringar VIN 1 VIN2-3 Relaterade lesioner Körtelförändringar MbPaget Cystor Hidroadenoma

Läs mer

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi

Läs mer

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

VIN, etiologi, klinik och behandling. Olle Frankman Konsult vid Octaviakliniken, Stockholm och Ålands Centralsjukhus

VIN, etiologi, klinik och behandling. Olle Frankman Konsult vid Octaviakliniken, Stockholm och Ålands Centralsjukhus VIN, etiologi, klinik och behandling. Olle Frankman Konsult vid Octaviakliniken, Stockholm och Ålands Centralsjukhus ISSVD s andra terminologi. Intraepitelial Neoplasi i Vulva (VIN). I. Skivepitel Mild

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix

Gynekologisk Cancer: cervix Gynekologisk Cancer: cervix Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Team work Diagnostik Kirurgi Radioterapi

Läs mer

Vulvacancer. Har det hänt något??

Vulvacancer. Har det hänt något?? Vulvacancer Har det hänt något?? Vulvacancer Ca 5% av gynekologisk cancer 120 150 nya fall per år i Sverige Incidens Cancer In Situ Vulva i Sverige Ca 130-150 fall per år Klassificering av Vulvar Epitehelial

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid

Läs mer

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner

Läs mer

Peniscancer. Nationell rapport för kvalitetsregistret diagnosår 2009-2012

Peniscancer. Nationell rapport för kvalitetsregistret diagnosår 2009-2012 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Peniscancer Nationell rapport för kvalitetsregistret diagnosår 009-0 Sept 03 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER!

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! 32013 VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! Aktuell statistik för delregistren, en nyhetsrapport från vår ordförande och några vanliga frågor och svar. Detta kan du läsa i tredje numret av Gyncanytt. Det talas

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Mars 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-03-01 Slutlig version Vårdprogrammet är utarbetat av en regional arbetsgrupp och fastställt

Läs mer

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER VÅRDPROGRAM 2008 CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum,

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar

Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings län fastställt i medicinsk programgrupp, primärvård december 1999, reviderat oktober 2010 Sammanfattning

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Vulvasjukdomar. Martin Stjernquist Professor SUS Malmö

Vulvasjukdomar. Martin Stjernquist Professor SUS Malmö Vulvasjukdomar Martin Stjernquist Professor SUS Malmö Vulvamottagning Gynekolog + dermatolog Samarbete med sexolog Tertiär remissinstans Diagnostiska hjälpmedel Vulvasjukdomar (1) Urogenital atrofi (UGA)

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-85-9 (pdf) Onkologiskt centrum, Lund 2010 2 Vårdprogrammets syfte

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Vulvasjukdomar. Martin Stjernquist Professor KK SUS Malmö

Vulvasjukdomar. Martin Stjernquist Professor KK SUS Malmö Vulvasjukdomar Martin Stjernquist Professor KK SUS Malmö Vulvamottagning Gynekolog Dermatolog Sexolog Specialintresserad patolog Tertiär remissinstans Vulvamottagningen SUS Malmö Ulrika Jonsson Sexolog

Läs mer

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Datum för abstrahering: Abstraherare:. Sjukhus:. Klinik: Abstraheringsläge: Komplett: Inkomplett; orsak: Uppgifter saknas, eftersöks i annat arkiv: Annan:.. 1. Personuppgifter

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 5 Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning Regional medicinsk riktlinje Endometriecancer (kommer att) Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av vårdprocessgruppen för endometriecancer

Läs mer

Stansbiopsi. en praktisk handledning

Stansbiopsi. en praktisk handledning Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Vagina - patologi Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Skivepitelklädd Bakteriehämmande miljö Laktobaciller, lågt ph ca 4,6. Infektion vanligaste sjukdomen Kollaberat rör framför rektum och bakom urethra Fram-

Läs mer

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning GYNEKOLOGISK CANCER SFAM-föreläsning 2016-10-26 FYRA HUVUDDIAGNOSER Ovarial cancer Corpuscancer Cervixcancer Vulvacancer OVARIALCANCER, INCIDENS Incidens: 3.1% av all kvinnlig cancer. Livstidsrisken att

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 17 01 20 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p) , totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

Tentamen Kvinnans hälsa 2013-06-05

Tentamen Kvinnans hälsa 2013-06-05 Kod Instruktion till MEQ (Modified Essay Questions) skrivning: När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt. Fyll i Ditt kodnummer högst upp Besvara frågan och lägg bladet

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3 (L Liest Överläkare) Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt skivepitelatypi

Läs mer

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola SFOR Mjukdelar I Visby 21 april 2016 Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola 1 Oral patologi 2 3 Mål för tandläkarutbildningan Att kunna handlägga alla patienter på ett adekvat sätt: avvakta behandla

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3 Kvinnokliniken i Kvinnokliniken Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande!

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Page 1 of 7 Startsidan 2006-06-19 Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Malignt melanom tillhör de sjukdomar som ökar mest i vårt land. Trots detta diskuteras den kirurgiska behandlingen

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri

Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri Innehållsförteckning Inledning... 3 Epidemiologi... 4 Ärftlighet och endometriecancer... 8 Precancerösa tillstånd... 10 Endometriehyperplasi histopatologi... 10 Endometriehyperplasi klinik... 12 Behandling...

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM GYNEKOLOGISK KIRURGI Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 Christer Borgfeldt Docent, överläkare och delregisteransvarig för tumörregistret

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Var rädd om dig....2 Bakteriell vaginos...3 Eksem/Psoriasis...4 Herpes, vad är det?...5 Svamp i underlivet...6 Kondylom...7 Lichen sclerosus (vitfläckssjukan)...8 Slidkatarr/Sköra

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret

Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret För Sydöstra Sjukvårdsregionen Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala/Örebroregionen Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tel 018-15 19 10 Layout:

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003

Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Beställningsadress: Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel 046-17

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.skane.se/rcc Vårdprogram for cervix-, och vagina/cancer, 201O Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer