NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER"

Transkript

1 co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997

2 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Tfn Fax Onkologiskt centrum i Västra sjukvårdsregionen ISSN Novum Grafiska AB GÖTEBORG 1997

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Epidemiologi...2 Benigna och precancerösa förändringar...5 Patologi...7 Stadieindelning av vulvacancer enligt FIGO...9 Prognostiska faktorer...11 Symtom och diagnostik...14 Kirurgisk behandling...15 Strålbehandling. Allmänna synpunkter...18 Kemoterapi...19 Remissvägar och rapportering...20 Vaginal cancer...24 Psykosexuella aspekter...25 Vårdprogram...26 Behandlingsschema för vulvacancer...27

4

5 INLEDNING Vårdprogrammet för vulvacancer är det tredje för handläggning av gynekologisk cancer i Västra sjukvårdsregionen. Tidigare har utkommit vårdprogram för ovarialcancer och cancer corporis uteri. Till skillnad mot dessa innebär det föreliggande en strikt centralisering av behandlingen. Årligen drabbas "bara" kvinnor i regionen av vulvacancer vilket gjort det svårt för de enskilda kvinnoklinikerna att skaffa sig erfarenhet och utveckla kompetensen för optimal handläggning. För arbetsgruppen stod det därför helt klart att behandlingen, med arsenalen av möjligheter, måste centraliseras för att framöver kunna utvecklas och utvärderas. Programmet ger en grund för utmaningen att i varje enskilt fall avväga bästa kurativa behandling mot önskan att minimera stympande och psyko-sexuella följder av åtgärderna. Ett intimt samarbete krävs därför mellan gynekolog, plastikkirurg och onkolog. Plastikkirurgiskt kunnande blir här en viktig faktor för utvecklingen framöver, men även radiologiska och kemoterapeutiska framsteg kan förväntas. Vår strävan att bota får dock inte undanskymma att dessa kvinnors ofta höga ålder, och därmed begränsade levnadsförutsättningar, ställer speciellt stora krav på ett allmänt humanistiskt synsätt vid omhändertagandet. Hippokrates regel gäller fortfarande: Prodesse aut non nocere. (Att gagna eller åtminstone inte skada!) Hans Bergström Ordförande i vårdprogramgruppen. Vårdprogrammet är utarbetat inom Västsvenska Gynekologsällskapet på initiativ av och i samarbete med Onkologiskt centrum. Ordförande har varit förre ordföranden i sällskapet, Hans Bergström. Arbetsgruppen består av en för onkologisk vård ansvarig läkarrepresentant från varje kvinnoklinik i regionen, två gyn-onkologer från Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, två patologrepresentanter samt två representanter för Onkologiskt centrum. Gruppen kommer att träffas regelbundet i samband med Västsvenska Gynekologsällskapets vårmöten för utvärdering och eventuell revision av vårdprogrammen. Arbetsgruppen har bestått av: Håkan Andersson Divisionen för gynekologisk onkologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Alf Edvinsson Kvinnokliniken, Östra sjukhuset, Göteborg Göran Hansson Patologiska laboratoriet, Östra sjukhuset, Göteborg György Horvath Divisionen för gynekologisk onkologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Ann-Marie Jacobsen Patologiska laboratoriet, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Åke Johansson Kvinnokliniken, Bassjukhuset, Lidköping Janusz Marcickiewicz Kvinnokliniken, Sjukhuset i Varberg Marianne Oxholm Kvinnokliniken, Uddevalla sjukhus Gunnar Paulsson Kvinnokliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Gunnar Silfverstolpe Divisionen för gynekologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Bengt Tunerstedt Kvinnokliniken, Mölndals sjukhus Britt-Marie Zetterqvist Kvinnokliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan Margaretha Åkeson Kvinnokliniken, Centrallasarettet, Borås Erik Holmberg Onkologiskt centrum, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Ulla-Britt Wallgren Onkologiskt centrum, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Clas Lossing, adjungerad Divisionen för plastikkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg 1

6 EPIDEMIOLOGI Antalet nydiagnostiserade fall av cancer i vulva och vagina var 117 respektive 38 i Sverige 1992, vilket motsvarade knappt 1% av all cancer bland kvinnor för det året. Figur 1 visar antalet fall i Västra sjukvårdsregionen under tidsperioden I västsverige är det nära fyra gånger så vanligt med cancer vulvæ jämfört med cancer vaginæ. Tabell 1 visar antalet fall per sjukvårdsområde i Västra sjukvårdsregionen åren Det totala antalet per år varierar mellan 21 och 46 fall. Histologiskt utgörs fallen till 87% av skivepitelcancer. Cirka 2% av fallen var maligna melanom. Cancer i vulva och vagina inträffar i högre åldrar än övriga gynekologiska cancerformer vilket framgår av figur 2. Medianåldern är 73 år och nära 90% av kvinnorna är 55 år eller äldre. För att studera utvecklingen av det årliga antalet nya cancerfall åldersstandardiserar man incidensen, vilket eliminerar effekten av förändring av folkmängden. Den åldersstandardiserade incidensen av cancer i vulva och vagina under tidsperioden har årligen varit cirka 2-4 fall per kvinnor i såväl Västra sjukvårdsregionen som i Sverige som helhet, figur 3. Prognosen för cancer i vulva är något bättre än för cancer i vagina. Figur 4 visar den relativa överlevnaden för de båda cancerformerna. Med den relativa överlevnaden avses den observerade överlevnaden hos patienterna korrigerad för den förväntade dödligheten hos dem enligt den åldersspecifika dödligheten i Sveriges totalbefolkning. Den relativa femårsöverlevnaden för cancer vulvæ fall inträffade i Västra sjukvårdsregionen var 56%. Motsvarande överlevnadssiffror för cancer vaginæ var 33%. Tabell 1. Antal nya fall av cancer i vulva och vagina per år i Västra sjukvårdsregionen Område Norra Hallands län Göteborgs kommun Bohuslandstinget Älvsborgs län Skaraborgs län Västra sjukvårdsregionen

7 Antal Cancer vulvæ Cancer vaginæ Diagnosår Figur 1. Cancer i vulva och vagina i Västra sjukvårdsregionen. Antal nya fall för perioden Antal fall per Ovarium Cervix Corpus Vulva + Vagina Åldersgrupp Figur 2. Gynekologisk cancer i Västra sjukvårdsregionen. Årlig incidens per kvinnor och 5-års åldersgrupp för perioden

8 Antal fall per Västra sjukvårdsregionen Sverige Diagnosår Figur 3. Cancer i vulva och vagina i Västra sjukvårdsregionen jämfört med hela Sverige. Åldersstandardiserad incidens per kvinnor för år Överlevnadssannolikhet Cancer vulvæ Cancer vaginæ År efter diagnos Figur 4. Relativ överlevnad för kvinnor med cancer i vulva och vagina, inträffade under perioden

9 BENIGNA OCH PRECANCERÖSA FÖRÄNDRINGAR Den FIGO-anslutna International Society for the Study of Vulvar Disease publicerade 1990 följande nomenklatur för vulvasjukdomar: I. Icke neoplastiska epiteliala sjukdomar i vulva: 1. Lichen sclerosus et atrophicus 2. Skivepitelcellshyperplasi (tidigare hyperplastisk dystrofi) 3. Andra dermatoser II. Icke invasiva neoplastiska tillstånd: 1. Skivepitelneoplasi: VIN I lätt dysplasi VIN II måttlig dysplasi VIN III svår dysplasi 2. Icke skivepitelneoplasier: Paget s sjukdom Melanoma in situ VIN - Vulvar Intraepithelial Neoplasia CIN - Cervical Intraepithelial Neoplasia VAIN - Vaginal Intraepithelial Neoplasia I. ICKE NEOPLASTISKA EPITELIALA SJUKDOMAR I VULVA Lichen sclerosus et atrophicus (LS) LS förekommer i alla åldrar, men är vanligast hos äldre kvinnor. Hos barn spontanläker förändringarna ofta i samband med puberteten - hos äldre tenderar de att bli kroniska. Cirka 1/5 har även extragenitala affektioner. Förändringen i vulva är oftast symmetrisk och timglasformad. Huden är tunn, atrofisk och med vita hyperkeratotiska förändringar, ofta med petekier och lätt traumatiserat epitel. Ibland ses en obliteration av labia minora och clitoris och en förträngning av introitus. Fissurer och grova veck är också vanliga. Symtomen är klåda och en brännande känsla, vilket gör att kvinnan ofta river sönder huden. Orsaken är okänd och troligen multifaktoriell, där genetisk disposition och autoimmun sjukdom har diskuterats. Diagnosen fastställs med biopsi. Som behandling har på senare år prövats grupp IV-steroider dagligen i 4-6 veckor och därefter en underhållsbehandling två gånger per vecka i ytterligare någon månad, med gott resultat. Excision har tillämpats framför allt vid introitusförändringar. På senare tid har ytlig laserbehandling prövats. Risken för LS utveckling till cancer har tidigare troligen överdrivits. Vid en översikt av 17 studier med patienter såg man carcinomutveckling i 4%. LS som en associerad lesion vid invasiv vulvacancer rapporteras dock i upp till 50%, vilket skulle kunna tala för en gemensam etiologisk faktor. Patienter med LS bör följas och noga instrueras om att söka vid eventuell sårbildning som inte läker. Skivepitelcellshyperplasi (SCHP) Begreppet SCHP används för tillstånd där hyperplasi förekommer som ensamt fenomen. Specifika lesioner eller dermatoser som involverar vulva, t.ex. psoriasis, lichen planus, condylom o.s.v., kan inkludera SCHP men skall diagnostiseras separat och exkluderas från denna kategori. SCHP sitter ofta i den hudklädda delen, som blir vitaktig och förtjockad, med i regel intensiv klåda. Om atypi uppstår, är förändringarna starkt precancerösa och skall klassas som VIN. Man bör vara frikostig med att ta px, speciellt i den äldre åldersgruppen. Andra dermatoser Andra dermatoser som seborrhoisk dermatit, psoriasis, lichen simplex chronicus, lichen planus, tinea o.s.v., har ingen premalign potential. För korrekt diagnos och 5

10 behandling är samarbete mellan gynekolog och dermatolog att rekommendera. II.ICKE INVASIVA NEOPLASTISKA TILLSTÅND Skivepitelneoplasi: VIN I lätt dysplasi VIN II måttlig dysplasi VIN III svår dysplasi, ca in situ ( tidigare terminologi Bowen s sjukdom, Bowenoid papulos) Cellatypi i vulvas skivepitel är ett icke invasivt tillstånd, där basalmembranet ännu är intakt. Det är inte ovanligt att dysplasin även omfattar adnexorgan som talgkörtlar och/eller hårfolliklar och kan nå så djupt som 3 mm i håriga områden. Patienten söker p.g.a. klåda, irritation eller brännande känsla. Hon kan också ha noterat en vårta eller fläck i vulva. En del har dysparenui. Många är dock helt symtomfria. Vid undersökning ser man vita, röda eller svagt pigmenterade platta eller papulösa förändringar. Dessa sitter oftast i hårlöst område i bakre vulva. Förändringarna är ofta multifokala och kan ibland vara sammanflytande. Hos yngre kvinnor finns ett starkt samband med HPV-infektion (80-90% vid utbredda förändringar). Vid undersökning har man funnit framför allt HPV 16, men även HPV 18. HPV ses mer sällan hos äldre kvinnor, som ofta också har mer lokaliserade förändringar. Risken att VIN progredierar till invasiv cancer är 4-18%. Det är mycket ovanligt att behandlad VIN utvecklas till cancer hos kvinnor under 50 år. Kvinnor med immundefekt utgör undantag. Kvinnor över 70 år har 30-40% risk att utveckla cancer. Det finns ett starkt samband mellan VIN, CIN och VAIN, vilket bör beaktas vid diagnostiken. Behandlingen individualiseras efter utbredning och ålder. Äldre kvinnor behandlas med ytlig vulvektomi vid utbredda förändringar och med utvidgad, lokal excision av mindre förändringar. Hos yngre kvinnor görs lokal excision vid mindre förändringar. Vid utbredda förändringar och förändringar runt clitoris och anus kan laserbehandling övervägas. Kontroller skall göras regelbundet då det är vanligt med recidiv. Paget s sjukdom Denna betraktas som en primär intraepitelial neoplasi, som kan bli invasiv. Liknande förändringar förekommer vanligast i bröstet, där det praktiskt taget alltid finns en intraduktal eller invasiv cancer i underliggande bröstvävnad. Det rör sig om en intraepitelial proliferation av slemproducerande celler inom skivepitelet i huden och ofta också hudadnexa. Förändringen är sällsynt och drabbar framförallt äldre kvinnor. Utbredningen är ofta multifokal. Symtomen är intensiv klåda, brännande känsla och sveda. Vid undersökning ser man vita keratinfläckar på röd botten ("flugsvamp ) men ibland även fissurer och eksematösa förändringar. Det är viktigt att differentiera mot svampinfektion eller eksem (Var frikostig med px!). Paget s sjukdom behandlas med lokal excision ner till fascian, då det i 10-20% finns ett underliggande adenocarcinom. Försäkra om god marginal åt sidorna! Trots fria resektionsränder finns risk för recidiv, varför dessa patienter måste kontrolleras livet ut. Mindre än 10% övergår i invasiv cancer. Melanoma in situ Om en pigmenterad förändring inger misstanke om melanom, bör hela förändringen excideras med några millimeters marginal. Biopsi är olämplig och försvårar den histopatologiska diagnosen. 6

11 PATOLOGI SKIVEPITELCANCER I VULVA Vid invasiv skivepitelcancer bör följande uppgifter ingå i patologens bedömning: 1) Storlek av tumörytan i två diametrar 2) Tumörens största tjocklek i mm mätt från tumörytan (eller granularcellsskiktet om ytan är täckt av horn) till djupast belägna tumörcell (Se skiss, A). 3) Differentieringsgrad (hög, medelhög och låg) 4) Kärlengagemang 5) Infiltrationsdjup (infiltrationen mäts på följande sätt: Gå till närmaste normala dermala papill och mät avståndet från epitel - stromagränsen på denna till den djupaste infiltrationspunkten, se skiss, B). Hornskikt Tumör 6) Radikalitetsbedömning. Patologen kan givetvis endast avgöra om den i mikroskopet synliga tumören är totalextirperad sjukdomsanlaget kan finnas kvar i ytepitelet utan att ännu ha orsakat morfologiskt påvisbara förändringar och senare ge upphov till nya tumörhärdar. Om avståndet mellan tumör och resektionsrand i fixerat preparat är 8 mm finns en 50% risk att tumören återkommer på platsen. 7) Vid lymfkörtelutrymning skall anges antalet eventuella lymfkörtelmetastaser och förekomst av periglandulär växt. Sambandet mellan antalet påvisade metastaser och prognos, gör att patologen bör ta all makroskopisk lymfkörtelvävnad för histologisk snittning. Om det finns många makroskopiskt uppenbara metastaser, räcker det att ta 2-3 av dem för mikroskopisk verifikation och att ange antalet makroskopiskt räknade metastaser. Avvikande typer av skivepitelcancer: Verrucös cancer, jättecellscancer och lymfoepiteliomliknande cancer. Vidare förekommer basaliom i olika varianter, men de beter sig som basaliom i hud i övrigt. B A / / / /: Hornskikt = Keratin : Tumör A: Tumörtjocklek B: Infiltrationsdjup (närmsta dermala papill till djupaste infiltrationspunkt) ANDRA MALIGNA TUMÖRER Bartholinicancer: En ovanlig cancerform. Det rör sig om adenocarcinom (40%), skivepitelcancer (40%) eller adenoidcystisk cancer (15%). Den adenoidcystiska cancern har stor tendens att växa perineuralt och följa nervgrenarna långt utanför den palpabla tumören. Melanom: Utgör <10% av alla maligna vulvatumörer och kan förekomma i såväl slemhinnor som hud. De indelas i nodulära melanom, ytligt spridande melanom (SSM) och mukosala lentiginösa melanom 7

12 (motsvarigheten till akrala lentiginösa melanom i hud). Stadieindelningen av melanom sker enligt Clark och Breslow. Sarkom: Embryonalt rhabdomyosarkom (sarcoma botryoides) är en sällsynt typ av sarkom hos barn. Hos vuxna förekommer leiomyosarkom, vanligast i labia majora. Sällsynta tumörer: Malignt fibröst histiocytom, angio- och lymfangiosarkom, hemangiopericytom, Kaposi sarkom, malignt Schwannom, liposarkom och Merkelcellstumör. Metastaser: Skivepitelcancer i cervix, cancrar i endometrium och njure samt melanom och chorioncarcinom är tumörer som kan metastasera till vulva. Det förekommer även direkt växt från tumörer i vagina, uretra, blåsa och rektum. Benigna tumörer i vulva som kan vara diagnostiska fallgropar: 1) Papillärt hidroadenom är en benign svettkörteltumör, som kan förekomma i vulva och morfologiskt lätt misstolkas som adenocarcinom (ofta blir tumören misstänkt som metastas från corpuscancer). 2) Granularcellstumör är en benign neurogen tumör, som, speciellt när den uppträder i vulva och munhåla, ger upphov till en uttalad reaktiv skivepitelproliferation. Denna kan dominera en liten provexcision och mycket starkt erinra om en infiltrativ skivepitelcancer. Vid små provexcisioner bör patologen alltid överväga diagnosen granularcellstumör före konklusiv skivepitelcancerdiagnos. PREPARATHANTERING Ju noggrannare ett preparat hanteras, desto säkrare blir patologens bedömning. Vid större excisioner bör preparaten nålas upp på korkplatta före formalinfixering. Markera väderstrecken på preparaten. Dysplasier, som kliniskt är lätta att se, kan vara svåra att makroskopiskt återfinna i det fixerade preparatet. Ange därför den kliniskt iakttagna utbredningen av en förändring, och om någon resektionsrand är viktigare än de andra. 8

13 STADIEINDELNING AV VULVACANCER ENLIGT FIGO Stadieindelningen är baserad på histologisk utbredning. Stadium 0 Tis Carcinoma in situ, intraepithelialt carcinom Stadium I Tl N0 M0 I a I b Tumör lokaliserad till vulva och/eller perineum 2 cm i största diameter. Inga lymfkörtelmetastaser Infiltration 1 mm Infiltration >1 mm Stadium II T2 N0 M0 Tumör lokaliserad till vulva och/eller perineum >2 cm i största diameter. Inga lymfkörtelmetastaser Stadium III T3 N0 M0 T3 N1 M0 T1 N1 M0 T2 N1 M0 Tumörer av alla storlekar med: Spridning till nedre uretra och/eller vagina och/eller anus och/eller unilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Stadium IV a Tl N2 M0 T2 N2 M0 T3 N2 M0 T4 N0-2 M0 Tumörer infiltrerande i övre uretra, blåsslemhinnan och/eller rektalslemhinnan och/eller bäckenben och/eller bilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Stadium IV b T1-4 N0-2 M1 Alla fjärrmetastaser inkluderande pelvina lymfkörtlar 9

14 TNM koder vid vulvacancer T1 T2 T3 T4 N0 N1 N2 M0 M1 Begränsad till vulva och/eller perineum 2 cm Begränsad till vulva och/eller perineum >2 cm Alla storlekar, spridning till uretra och/eller vagina och/eller perineum och/eller anus Alla storlekar infiltrerande i övre uretra, blåsslemhinnan och/eller rektalslemhinna och/eller bäckenben Inga lymfkörtelmetastaser Unilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Bilaterala regionala lymfkörtelmetastaser Inga fjärrmetastaser Fjärrmetastaser inkluderande pelvina lymfkörtlar 10

15 PROGNOSTISKA FAKTORER I många studier har man försökt identifiera prognostiska faktorer för recidiv och överlevnad. De flesta studierna har visat att lymfkörtelmetastasering är den i särklass starkaste prognostiska faktorn och inga andra faktorer kunde ändra dess betydelse. Patienter med 2, 4 och 6 histologiskt positiva körtlar i ljumskarna har 3-, 6- och 11-gånger högre risk att avlida i cancer än de med negativa körtlar. Klinisk bedömning av lymfkörtelmetastaser är emellertid mycket osäker och därför ändrade FIGO 1988 stadieindelningen från klinisk till kirurgisk, som är bättre från prognostisk synpunkt. Många patienter i kliniskt stadium I och II blev omplacerade till högre kirurgiska stadier p.g.a. lymfkörtelmetastaser. Stadieindelningen i kliniskt stadium III ändrades både nedåt och uppåt. Även vid kirurgisk stadieindelning är just stadium III mycket heterogen, om man inte tar hänsyn till antalet positiva körtlar, vilket resulterar i stora skillnader i dödlighet (från 34% till nära 100%). I stadium III återfanns patienter med en positiv körtel som kanske överbehandlats men också patienter med flera positiva körtlar och därmed extremt hög risk. Den absolut viktigaste prognostiska faktorn för överlevnad i vulvacancer är således förekomsten av lymfkörtelmetastaser. Övriga prognostiska faktorer samvarierar. Klinisk bedömning av lymfkörtlar I kliniskt negativa körtlar förekommer metastaser i ungefär 25%. Däremot är kliniskt misstänkta eller ulcererade körtlar oftast verkliga lymfkörtelmetastaser. Tumörstorlek 5-årsöverlevnaden vid tumörer 2 cm är ungefär 80%, medan den vid tumörer >4 cm är 45% och då oberoende av alla andra faktorer. Körtelmetastaser föreligger i ungefär 20% vid tumörer 2 cm och i 40% vid tumörer >2 cm. Differentieringsgrad Vid högt differentierade tumörer förekommer lymfkörtelmetastaser i ungefär 30%, vid medelhögt differentierade i ungefär 40% och i lågt differentierade i ungefär 60%. Kärlinväxt Patienter med tumörinväxt i blod- eller lymfkärl har 3-5 gånger högre risk för metastaser än de utan kärlengagemang. Kärlinväxt förekommer hos 20% av patienterna. Den relativa överlevnaden sjunker i alla de fall där lymfkärlsinväxt förekommer, och då oberoende av lymfkörtelstatus. Invasionsdjup Tumörens invasionsdjup korrelerar mycket väl till lymfkörtelmetastaser och en dramatisk ökning av metastaser märks vid djup >3 mm. Även patienter med invasiondjup på 1 mm löper viss risk för körtelmetastaser, men risken är inte högre än 2-3%. Vid invasionsdjup på 3 mm ökar risken till 20%, vid 4 mm till 30% och vid 5 mm till 50%. Åldern Risken för metastaser i lymfkörtlar ökar med åldern, från 25% hos patienter under 55 år, till 50% över 75 år. Tumörlokalisation Flera studier visar sämre prognos för tumörer med central lokalisation, d.v.s. vid clitoris eller bakre kommissuren. Resektionsrand En fri marginal på >8 mm vid resektionskanten på det fixerade preparatet resulterar i höga överlevnadssiffror, medan en marginal 8 mm är förbunden med 50% risk för recidiv. 11

16 Recidiv Ju kortare tiden är fram till recidiv, desto sämre är prognosen. Dessutom visar recidiv utanför vulva fyra gånger sämre prognos än recidiv i vulva. Nästan 90% av samtliga recidiv kommer inom 2 år efter primär behandling och de flesta lokalt i vulva. Perineural invasion Förekomst av perineural invasion ökar markant risken för lymfkörtelmetastaser även om lymfkärlsinväxt inte förekommer. Ploidistatus och S-fas DNA-ploidistatus och S-fas analys har ett mycket osäkert prognostiskt värde. HPV-virus 60% av vulvacancertumörer innehåller HPV-DNA. Detta innebär enligt vissa studier bättre prognos. 12

17 SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN PUBLICERADE STUDIER Stadieindelning enligt FIGO 5-års överlevnad % Körtelmetastaser % Stadium I II III IV Lymfkörtelmetastaser Antal inga >2 30 bilaterala Kliniskt negativa körtlar Kliniskt misstänkta körtlar Tumörstorlek <1cm cm >2cm 42 >3cm >4cm 44 Differentieringsgrad grad grad grad Kärlinväxt förekommer i 15-25% Invasionsdjup 1 mm mm 19 4 mm 31 5 mm 48 Ålder 55 år >75 år Central lokalisation (clitoris, perineum) sämre prognos 25 Fri marginal i fixerat preparat 8 mm innebär 50% risk för recidiv. Recidiv 90% inträffar inom 2 år efter behandling. Sämre prognos vid recidiv utanför vulva. Perineural invasion försämrar prognosen. DNA-ploidistatus och S-fas har oklar betydelse. Vid malignt melanom har, i motsats till vid skivepitelcancer, DNA-ploidistatus prognostisk betydelse. HPV-DNA förekomst i tumören innebär enligt vissa studier bättre prognos. 13

18 SYMTOM OCH DIAGNOSTIK SYMTOMATOLOGI Vulvacancer är en typisk ålderssjukdom med den högsta incidensen i 90-årsåldern. Endast ett fåtal fall inträffar före 40 års ålder. Symtomen vid vulvacancer varierar beroende på tumörens histologiska ursprung. Vid alla typer av vulvacancer finns dock fall utan symtom, där diagnosen ställs vid rutinundersökning. Även vid symtomgivande vulvacancer kan diagnostiken försenas p.g.a. att sjukdomen oftast drabbar äldre kvinnor, som har en tendens att söka läkare sent. Skivepitelcancer är den i särklass vanligaste formen. Det vanligaste symtomet är intensiv klåda som ofta funnits i många år. Palpabel resistens, svullnad, sveda, sprickeller sårbildning med blodig flytning eller blödning är också vanligt förekommande. I sena stadier ses större exofytiska eller ulcererande tumörer och då kan ofta lymfkörtelmetastaser palperas i ljumskarna. Melanom utgör <10 % av maligna tumörer i vulva. Liksom vid melanom på andra delar av kroppen ses pigmenterade, upphöjda och eventuellt ulcererade förändringar som kan ge klåda, sveda eller blödning. Adenocarcinom i vulva är ovanliga och huvudsakligen lokaliserade till gl Bartholini. Vanligaste symtomen är svullnad och lokal ömhet. De kan förväxlas med bartholinit och misstanke om malignitet uppstår ofta först när varken incision eller antibiotikabehandling har haft någon effekt. DIAGNOSTIK Avgörande för diagnostik av vulvacancer är adekvat biopsi för PAD. Vid mindre, lokal förändring görs en djup excision med rejäl marginal på ytan om minst 1 cm. Vid utbredda eller multipla förändringar tas ett flertal riktade biopsier. Markera på remissbilagan och gör en skiss på PAD-remissen över tumörens utbredning och var biopsierna tagits. Kolposkopi efter ättiksyrepensling kan ha ett visst värde för att identifiera och storleksbedöma en förändring men är inte lika distinkt som vid cervixpatologi. Exfoliativ cytologi är otillförlitlig eftersom många tumörer är hyperkeratotiska och inte exfolierar tumörceller förrän ulceration uppkommit. Vagina och cervix bör undersökas noggrant vid misstanke om vulvacancer eftersom annan malignitet, speciellt i cervix, inte är ovanlig. Noggrann palpation av ljumskarna skall utföras. Vid palpabla körtlar görs även finspetspunktion för cytologi. 14

19 KIRURGISK BEHANDLING 1 INLEDNING: Behandlingen av vulvacancer bör individualiseras i större utsträckning än vid andra gynekologiska tumörsjukdomar. Kvinnans värderingar vad gäller behandlingens stympande karaktär, ställd i relation till behandlingsresultatet, måste alltid diskuteras och respekteras. Som framhålls i ett annat kapitel (Psykosexuella aspekter) är det nödvändigt att patienten (och hennes partner) får tid att sätta sig in i behandlingens innebörd. På grund av vulvacancers relativa ovanlighet är dokumentationen runt olika behandlingsmodellers resultat sämre än för övriga gynekologiska tumörsjukdomar, vilket ger utrymme för ett individualiserat förhållningssätt. Särskilt bör då beaktas de radiologiska behandlingsmöjligheterna i varje enskilt fall. Den preoperativa bedömningen skall ske tillsammans med specialinriktad plastikkirurg för att få det funktionella och kosmetiska slutresultatet så bra som möjligt. Stadium 0. Radikal lokal excision. Definition se operationsteknik. Nedanstående tumörgrupper under punkterna 1-4 grundar sig på klinisk bedömning initialt. 1. Tumör begränsad till vulva 2 cm i största diameter För tumörer som ej förekommer i förening med svår vulvadystrofi, är radikal excision tillräcklig (se operationsteknik). Om den histopatologiska undersökningen verifierar att den största tumördiametern är 2 cm och att invasionsdjupet är 1 mm, föreligger en vulvacancer stadium Ia. Risken för lymfkörtelmetastasering är då minimal och den radikala, lokala excisionen är tillräcklig behandling. Även vid invasionsdjup >1 mm och utan kliniska tumörsuspekta körtlar rekommenderas radikal, lokal excision. Dessutom görs i dessa fall ytlig lymfkörtelutrymning i ljumsken/ljumskarna via separata incisioner i direkt anslutning till primäroperationen, eller i en andra seans, om tillräcklig kunskap om tumörens karaktär inte primärt är känd. Om tumören är lateralt belägen i vulva, är det tillräckligt med ipsilateral lymfkörtelutrymning, men om den är nära clitoris eller bakre kommissuren (definierat som 1 cm), skall bilateral lymfkörtelutrymning utföras. Om körtlarna är fria från cancer föreligger i dessa fall en vulvacancer stadium Ib och patienten är att betrakta som färdigbehandlad. Om lymfkörtlarna innehåller cancerväxt föreligger stadium III. 2. Tumör begränsad till vulva >2 cm i största diameter Radikal vulvektomi samt bilateral körtelutrymning i ljumskarna via separata incisioner, samtidigt eller i två seanser, var tidigare standardoperation, men lokal, radikal excision och lymfkörtelutrymning rekommenderas nu även för denna grupp av tumörer. Om körtlarna är fria från cancer, föreligger vulvacancer stadium II och patienten är enligt de flesta bedömare färdigbehandlad. Om lymfkörtlarna innehåller cancerväxt föreligger stadium III. Tillägg med lokal radioterapi är i de flesta fall indicerat om de kirurgiska marginalerna är 10 mm, om det föreligger livlig lymfkärlsinvasion eller om tumören infiltrerar >5 mm, samt vid lymfkörtelmetastas. 1 Skrivningen är en modifikation av motsvarande kapitel i en kommande rapport från Arbets- och Referensgruppen för Gynekologisk Tumörkirurgi inom ramen för Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. 15

20 3. Tumör som oavsett storlek engagerar distala uretra, vagina eller anus De patienter som opereras genomgår oftast radikal vulvektomi samt bilateral körtelutrymning i ljumskarna via separata incisioner, samtidigt eller i två seanser. Partiell kolpektomi kan ibland vara nödvändig och enstaka gånger kan bäckenexenteration bli aktuell. Ibland räcker det med extirpation av anus och analsfinkter samt kolostomi. Om den histopatologiska undersökningen verifierar utbredning till distala uretra, vagina eller anus föreligger en vulvacancer stadium III. Till detta stadium räknas även fall av tumör begränsad till vulva med lymfkörtelmetastas i ena sidans ljumske. 4. Tumör som, oavsett storlek, engagerar övre delen av uretra, blåsslemhinnan, rektalslemhinnan eller når ut till bäckenbenet Vid utbredd lokal tumörväxt kan preoperativ radiologisk behandling eller kemoterapi underlätta kirurgin. Bäckenexenteration kan bli aktuell. Ingreppets storlek avgörs av tumörutbredning och patientens allmänna tillstånd. Vid vulvacancer med metastaser till lymfkörtlarna i ljumskarna föreligger ibland spridning även till bäckenets djupa körtlar (iliaca- och obturatorkörtlar). Behandlingen individualiseras i dessa fall. OPERATIONSTEKNIK Radikal excision: Med detta menas resektion av tumören ned till diafragma urogenitale på djupet och åt sidorna med minst 10 mm fri marginal. Tio mm i operationspreparatet motsvarar cirka 8 mm i det fixerade preparatet, på vilket patologen gör sin radikalitetsbedömning. Incisionerna begränsas i allmänhet av labiokrurala fåran åt lateralsidan och hymenalkanten åt medialsidan. Man får inte göra avkall på gränsen 10 mm fri vävnad åt alla sidor runt tumören. Radikal vulvektomi: Den radikala vulvektomin innebär att hela vulva avlägsnas, varvid man inciderar (förslagsvis med diatermi eller koldioxid laser) längs labiocrurala fårorna (lateralt om labium majus) på båda sidor, bakåt i perineum och framåt mot pubis så att hela clitorisroten medföljer. Mot vagina avgränsas vulvektomin längs hymenalkanten. Musculus bulbocavernosus, ischiocavernosus och den ytliga transversus perinei avlägsnas vid vulvektomin. Också vid en radikal vulvektomi gäller regeln att avståndet till fri vävnad från tumören måste vara minst 10 mm. Den distala delen av uretra kan behöva avlägsnas om tumören ligger nära. Primärsuturering av vaginalslemhinnan mot omgivande hud görs utan stramning. Plastikkirurgiska övervägande: Rekonstruktiv kirurgi vid vulvacancer bör handläggas enligt gängse plastikkirurgiska principer. Ju mindre vävnadsresektion och stympning av de yttre könsdelarna, desto enklare principer kan användas. De flesta defekterna kan slutas med hjälp av mobilisering av intilliggande vävnad och primärsuturering i flera etager. Vid större ingrepp kan det dock föreligga behov av vävnadstransposition redan primärt. Detta kan som regel åtgärdas med lokal lambåplastik i form av fascio-cutan kilformad transpositionslambå (modifierad Z-plastik), där lambåvävnaden hämtas från lårets medialsida, glutealveck eller ingue. Mer avancerade tekniker finns utvecklade, där även en muskelkomponent, vanligen musculus gracilis eller rectusmuskeln med eller utan vidhängande hud och subcutis, utnyttjas som lambå. Vid radikal vulvektomi kan hudtransplantation övervägas. Detta var rutin fram till slutet av 70-talet. Man utnyttjade då delhudstransplantat av meshad typ. Inläkningsperioden var många gånger fördröjd. Slutresultatet var bra ur onkologisk synvinkel och underlättade kontroller men gav ett sämre kosmetiskt-funktionellt resultat och metoden är knappast längre aktuell. 16

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Vulvacancer. Har det hänt något??

Vulvacancer. Har det hänt något?? Vulvacancer Har det hänt något?? Vulvacancer Ca 5% av gynekologisk cancer 120 150 nya fall per år i Sverige Incidens Cancer In Situ Vulva i Sverige Ca 130-150 fall per år Klassificering av Vulvar Epitehelial

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER VÅRDPROGRAM 2008 CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum,

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Mars 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-03-01 Slutlig version Vårdprogrammet är utarbetat av en regional arbetsgrupp och fastställt

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Vulvasjukdomar. Martin Stjernquist Professor SUS Malmö

Vulvasjukdomar. Martin Stjernquist Professor SUS Malmö Vulvasjukdomar Martin Stjernquist Professor SUS Malmö Vulvamottagning Gynekolog + dermatolog Samarbete med sexolog Tertiär remissinstans Diagnostiska hjälpmedel Vulvasjukdomar (1) Urogenital atrofi (UGA)

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-85-9 (pdf) Onkologiskt centrum, Lund 2010 2 Vårdprogrammets syfte

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Vagina - patologi Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Skivepitelklädd Bakteriehämmande miljö Laktobaciller, lågt ph ca 4,6. Infektion vanligaste sjukdomen Kollaberat rör framför rektum och bakom urethra Fram-

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri

Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri Innehållsförteckning Inledning... 3 Epidemiologi... 4 Ärftlighet och endometriecancer... 8 Precancerösa tillstånd... 10 Endometriehyperplasi histopatologi... 10 Endometriehyperplasi klinik... 12 Behandling...

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress Onkologiskt Centrum, M8:01

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen. CERVIXCANCER och cervixdysplasi

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen. CERVIXCANCER och cervixdysplasi co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen CERVIXCANCER och cervixdysplasi Regionalt vårdprogram 2000 Innehållsförteckning Allmän del Inledning...1 Epidemiologi...5 Naturalhistoria och etiologi...8

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Peniscancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Peniscancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Peniscancer Nationellt vårdprogram Maj 2013 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2013-05-07 Version 1.0 Rekommendationer

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN VPCX.DOC BS/bs 2003-01-07 CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Klin för Gynekologisk Onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Marianne Graflund, Klin för Gynekologisk

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER. Örebro-Uppsala-regionen

VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER. Örebro-Uppsala-regionen Version 2007-02-06 BS VÅRDPROGRAM FÖR VULVACANCER Örebro-Uppsala-regionen 2007 Programgrupp: Professor Bengt Sorbe, Örebro Överläkare Sorana Hallak, Örebro Biträdande överläkare Luz Ladi, Örebro Överläkare

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN 1 DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-10-11 Tentamensnummer: BILDDEL MEQ1 MEQ2 KORTSVAR SUMMA 2 BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ange den mest sannolika diagnosen till varje

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Vulva patologi, forts. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Vulva patologi, forts. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Vulva patologi, forts Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Talg- och svettkörtlar, keratinisering Vulva Hud Vulva slemhinna ej keratiniserad Apokrina körtlar Histologi Urotel i urethra Labia majora (hud) fett

Läs mer

Indelning. Mammografi. Radiologiska metoder. Trippeldiagnostik! Projektioner. Ductografi. Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009

Indelning. Mammografi. Radiologiska metoder. Trippeldiagnostik! Projektioner. Ductografi. Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009 Indelning Mammografi Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009 - Klinisk mammografi: Symptom, oro, kontroll efter behandling t.ex operation, malignitetsutredning, hereditet, hälsokontroll

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella lungcancerregistret 2014 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Uppsala April 2014 Innehåll Styrgruppen för nationella lungcancerregistret...

Läs mer

Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13

Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13 HUDTUMÖRER RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV HUDTUMÖRER PÅ KIRURGKLINIKEN, VRINNEVISJUKHUSET. Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13 Granskat av: Ann Cherian, specialist, Ellen Andersson, specialist, och Hans

Läs mer

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare Fotodynamisk TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom Information till patienten att utdelas av behandlande läkare 2 Aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom 2004 Vårdprogrammets giltighetstid: 2004 01 01 2006 03 31 www.ocsyd.lu.se Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvådrsregionen 2009 Tillägg maj 2011 Nya studier. Se sid 8, 55 och 58 Vårdprogrammets giltighetstid: 2009 09 01 2011 09

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI

VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI Umeå 2012 www.rccnorr.se Beställningsadress: Regionalt Cancercentrum Norr Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ 090-785 19 90 Regionalt Cancercentrum Norr, Umeå 2012

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

HUDMELANOM BASALCELLSCANCER SKIVEPITELCANCER

HUDMELANOM BASALCELLSCANCER SKIVEPITELCANCER Handbok för hudcancerpatienter HUDMELANOM BASALCELLSCANCER SKIVEPITELCANCER Diagnostik Behandling Uppföljning Hjälp och stöd att klara sig genom sjukdomen Hudvård Skydd mot solen Innehåll Till läsaren...

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Stockholm, november 2014 Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk ACE cancerförsäkring låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk Enkelt att ansöka! Skicka in ansökan eller ring oss på 0771-48 48 00 När jag fick min diagnos rasade allt. Men tack vare försäkringen

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer